SfU 1982/83:10

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1982/83:10

om effektivare regler för debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter
(prop. 1982/83:60)

Propositionen

I proposition 1982/83:60 om effektivare regler för debitering och uppbörd
av arbetsgivaravgifter har regeringen (socialdepartementet) föreslagit riksdagen
att anta i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter.

I propositionen läggs fram förslag om åtgärder för att effektivisera det
nuvarande systemet för debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter.
Åtgärderna är avsedda att tillämpas i avvaktan på att ett helt nytt system för
debiteringen och uppbörden kan införas.

Ett genomförande av de föreslagna åtgärderna beräknas tillföra det
allmänna (socialförsäkringsfonderna och staten) ett nettotillskott för åren
1983 och 1984 med ca 500 milj. kr. i ökade avgiftsinkomster och räntevinster
genom snabbare avgiftsinbetalning.

Förslaget innebär i korthet följande.

En precisering och en utvidgning görs av arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet.
Om en ny verksamhet startas, skall arbetsgivaren lämna uppgifter om
beräknade löneutgifter under året så snart löneutgifterna har uppgått till
5 000 kr. När en pågående verksamhet utvidgas, skall uppgiftsskyldighet
föreligga så snart löneutgifterna har uppgått till ett belopp som med mer än
50 000 kr. överstiger avgiftsunderlaget enligt den preliminära debiteringen.
Skyldigheten att anmäla utvidgad verksamhet omfattar dock inte en ökning
av löneutgifterna som inträffar under december månad utgiftsåret.

I större utsträckning än vad som nu gäller skall metoden med särskild
beräkning av den preliminära avgiften användas. Syftet är att få en bättre
överensstämmelse mellan den preliminära avgiften och den slutliga avgiften.

Kontrollen av arbetsgivaravgifterna förbättras. De preliminära avgifterna
skall kontrolleras vid två tillfällen under utgiftsåret genom samkörningar
(datamaskinella sambearbetningar) av arbetsgivarregistret och skattemyndigheternas
källskatteregister. Samkörningsförfarandet får också användas
för att kontrollera riktigheten av en anmälan om att arbetsgivarens
verksamhet har upphört eller minskat. I fråga om de slutliga avgifterna skall
arbetsgivarnas uppgifter om utbetalda löner kontrolleras genom en samkörning
av arbetsgivarregistret och skattemyndigheternas register över kontrolluppgifter.

1 Riksdagen 1982183. 11 sami. Nr 10

SfU 1982/83:10

Tiden för debitering av preliminära avgifter förlängs för att riksförsäkringsverket
skall hinna påföra de nya preliminära avgifter som har föranletts
av samkörningarna.

Det införs påföljder för de arbetsgivare som underlåter att lämna
föreskrivna uppgifter eller lämnar oriktiga uppgifter.

Några av de åtgärder som föreslås kräver lagändringar. De nya bestämmelserna
avses träda i kraft den 1 januari 1983.

Det i propositionen intagna lagförslaget är följande.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter1
dels att 19, 21 och 23 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 34 a §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19 §2

Den preliminära avgiften skall erläggas under utgiftsåret enligt debitering.
Beräknas arbetsgivaravgiften uppgå till högst ettusen kronor skall preliminär
avgift debiteras endast om riksförsäkringsverket finner skäl till det eller om
arbetsgivaren begär det.

Avgiften debiteras i en gemensam post, vilken avrundas till närmast lägre
hela krontal, som utan att öretal uppkommer är jämnt delbart med antalet
inbetalningstillfällen.

Den preliminära avgiften skall
inbetalas med lika belopp senast den
18 i envar av månaderna februari,
april, juni, augusti, oktober och
december eller, vid debitering under
utgifts äret, i de av dessa månader som
infaller under återstoden av året.

Den preliminära avgiften skall
inbetalas med lika belopp senast den
18 i envar av månaderna februari,
april, juni, augusti, oktober och
december. Om den preliminära
avgiften debiteras under utgiftsåret
men före november månads utgång,
skall avgiften inbetalas med lika
belopp vid de uppbördstillfällen som
infaller under återstoden av året.
Debiteras avgiften senare än nyss
sagts, skall den inbetalas senast den
18 februari året efter utgiftsåret. En
preliminär debitering får dock inte
göras efter den 15 januari året efter
utgiftsåret.

1 Lagen omtryckt 1974:938.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1981:696.

2 Senaste lydelse 1980:314.

SfU 1982/83:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Även utan debitering får preliminär avgift, för att nå bättre överensstämmelse
med den beräknade slutliga avgiften, erläggas under utgiftsåret eller
efter utgången därav.

21 §

Påförd preliminär avgift må för vinnande av bättre överensstämmelse med
den påräkneliga slutliga avgiften genom jämkning bestämmas att utgå med
annat belopp, därest detta över- eller understiger den påförda preliminära
avgiften med minst en femtedel av densamma. Jämkning må ske även i annat
fall än nyss är sagt, om ändringen av den påförda preliminära avgiften skulle
bliva mer betydande eller annan särskild omständighet föreligger.

Jämkning/nd icke verkställas efter Jämkning/ör inte verkställas efter
utgiftsårets utgång med mindre den den 15 januari året efter utgiftsåret

preliminära avgiften därigenom ned- om inte den preliminära avgiften

sättes. Ansökan om sådan jämkning därigenom blir nedsatt. Ansökan om

skall av arbetsgivare ingivas före sådan jämkning skall ges in av arbets utgången

av april månad året näst givaren före utgången av april

efter utgiftsåret. månad året efter utgiftsåret.

Arbetsgivare, vilkens löneutgifter
för år räknat överstiga eller kunna
beräknas komma att överstiga femtusen
kronor, är skyldig att snarast till
riksförsäkringsverket göra anmälan
därom.

En arbetsgivare, som inte har
påförts preliminär avgift för utgiftsåret,
skall för påförande av sådan
avgift lämna uppgift till riksförsäkringsverket
om sina beräknade löneutgifter
senast vid utgången av
månaden efter den då löneutgifterna,
räknat frän utgiftsårets början, sammanlagt
har uppgått till minst 5 000
kronor.

En arbetsgivare, som har påförts
preliminär avgift för utgiftsåret, skall
lämna uppgift om sina beräknade
löneutgifter senast vid utgången av
månaden efter den då de faktiska
löneutgifterna har uppgått till ett
belopp som med mer än 50 000
kronor överstiger det avgiftsunderlag
som har legat till grund för den
senaste debiteringen av hans preliminära
avgift. Vad som nu har sagts
gäller dock inte om detta belopp har
uppnåtts efter utgången av november
månad utgiftsåret.

Uppgift enligt första och andra
styckena lämnas på fastställd blankett.

SfU 1982/83:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

34 a §

Den som uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet till en myndighet lämnar
oriktig uppgift omförhållanden, som
har betydelse för hans skyldighet att
betala preliminär eller slutlig avgift,
eller underlåter att lämna föreskriven
uppgift av sådant slag, döms till
böter, om gärningen ej är belagd med
straff i skattebrottslagen (1971:69).

1 ringa fall döms ej till ansvar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

I motion 1982/83:57 av Rune Torwald (c) och Karl-Eric Norrby (c)
hemställs att riksdagen medger att småföretagare, som enligt bokföringslagen
är befriade från skyldighet att upprätta årsbokslut, får rätt att lämna sin
arbetsgivaruppgift samtidigt med deklarationen.

I motion 1982/83:76 av Göte Jonsson m. fl. (m) hemställs:

1. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1982/83:60 såvitt avser
införande av ett sjunde uppbördstillfälle,

2. att riksdagen i vad gäller angelägenheten av att snarast få fram ett nytt
system för debitering och uppbörd, som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1981/82

I motion 1981/82:465 av Göte Jonsson (m) hemställs att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförs i motionen
beträffande indexuppräkning av beloppsgränserna i vad avser skyldighet för
arbetsgivare att erlägga arbetsgivaravgift enligt 19 kap. 1 § fjärde stycket
lagen om allmän försäkring.

I motion 1981/82:474 (motivering i motion 1981/82:473) av Gullan
Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) hemställs att riksdagen hos regeringen
begär utredning om borttagande av socialförsäkringsavgifterna för ungdomar
i lärlingsutbildning.

I motion 1981/82:736 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl.
(m) hemställs att riksdagen antar följande förslag till lag om ändring i lagen

SfU 1982/83:10

om beräkning av pensionsgrundande inkomst att gälla fr. o. m. inkomståret
1982:

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

4 §

Vid bestämmande gälla följande.

Värdet av första stycket.

Vid beräkning ettusen kronor.

Riksförsäkringsverket får av rörelse.

Vid beräkning av inkomst av Vid beräkning av inkomst av

annat förvärvsarbete får från in- annat förvärvsarbete skall från

komst av en viss förvärvskälla inte inkomst av jordbruksfastighet eller

dras av underskott i annan förvärvs- rörelse avdragas underskott under

källa. beskattningsåret å sådan jordbruks fastighet

som brukats av den försäkrade
och underskott i rörelse.

Utskottet

Inledning

I förevarande proposition föreslås vissa åtgärder i syfte att effektivisera det
nuvarande systemet för debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter.
Bakgrunden till förslagen är ett av socialavgiftsutredningen (S 1981:04)
framlagt delbetänkande (Ds S 1982:3), Översyn av debitering och uppbördssystemet
för arbetsgivaravgifter, vari föreslås att vissa brister i nuvarande
system skall motverkas genom temporära, mindre omfattande åtgärder.
Utredningen har för avsikt att under år 1983 avlämna ett betänkande med
förslag till ett nytt system för debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter.
De nu föreslagna åtgärderna, som skall träda i kraft den 1 januari 1983, är
således avsedda att tillämpas i avvaktan på att ett helt nytt system för
debiteringen och uppbörden kan införas. Ett genomförande av förslagen
beräknas i propositionen tillföra det allmänna ett nettotillskott för åren 1983
och 1984 med ca 500 milj. kr. i ökade avgiftsinkomster och räntevinster
genom snabbare avgiftsinbetalning.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 1982/83:76 av Göte
Jonsson m. fl. såvitt avser yrkande 2. Motionärerna begär ett tillkännagivande
om angelägenheten av att snarast få fram ett nytt system för debitering
och uppbörd av arbetsgivaravgifter.

Mot bakgrund av att socialavgiftsutredningen aviserat ett förslag om ett
nytt system redan till nästa år anser utskottet att någon riksdagens åtgärd
med anledning av motion 76 yrkande 2 inte är påkallad.

Utskottet behandlar nedan under skilda rubriker de olika förslagen i
propositionen och övriga motionsyrkanden som föranletts av propositionen.
Vidare behandlar utskottet tre motioner från den allmänna motionstiden vid

SfU 1982/83:10

riksmötet 1981/82, vilka tar upp olika frågor rörande socialförsäkringsavgifter.

Arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet

Bestämmelser om debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter återfinns
i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter, AVGL. Enligt 23 § i nämnda lag är en arbetsgivare, vars
löneutgifter för år räknat överstiger eller kan beräknas överstiga 5 000 kr.,
skyldig att snarast anmäla detta till riksförsäkringsverket. Arbetsgivaren är
dock inte skyldig att i anmälan ange hur stora löneutgifterna kan beräknas
bli. Sådan skyldighet föreligger endast om riksförsäkringsverket enligt 22 §
AVGL anmanar arbetsgivaren därtill.

I propositionen föreslås att en tidigare oregistrerad arbetsgivare, vars
löneutgifter faktiskt har uppgått till minst 5 000 kr., skall vara skyldig att
anmäla detta till riksförsäkringsverket och samtidigt uppge hur stora
löneutgifterna kan beräknas bli under utgiftsåret. Anmälan skall göras senast
under månaden efter den då löneutgifterna har uppgått till minst 5 000 kr.
Vidare föreslås i propositionen en uppgiftsskyldighet även för utvidgad
verksamhet. Sålunda föreslås att en tidigare registrerad arbetsgivare skall
göra anmälan till riksförsäkringsverket när löneutgifterna med mer än 50 000
kr. överstigit avgiftsunderlaget enligt den preliminära debiteringen. I
anmälan, som skall göras senast under månaden efter den då löneutgifterna
ökat på angivet sätt, skall också anges hur stora löneutgifterna kan beräknas
bli under utgiftsåret. Den föreslagna uppgiftsskyldigheten omfattar emellertid
av praktiska skäl inte den ökning av löneutgifterna som kan inträffa under
december månad utgiftsåret.

Utskottet biträder propositionens förslag i nu behandlade delar.

Debitering och uppbörd av preliminär avgift

Arbetsgivare betalar under utgiftsåret preliminär avgift i avräkning på
slutlig avgift. Preliminär avgift beräknas och debiteras av riksförsäkringsverket.
Sådan debitering kan ske längst t. o. m. utgiftsårets utgång. Den
preliminära avgiften skall inbetalas med lika belopp vid sex uppbördstillfällen
under utgiftsåret, nämligen senast den 18 i envar av månaderna februari,
april, juni, augusti, oktober och december. Vid debitering under utgiftsåret
skall avgiften betalas in vid de uppbördstillfällen som infaller under
återstoden av året.

I propositionen föreslås att tiden för debitering av preliminär avgift
förlängs till mitten av januari året efter utgiftsåret och vidare att ett sjunde
uppbördstillfälle införs med senaste betalningsdag den 18 februari året efter
utgiftsåret.

SfU 1982/83:10

Motionärerna i motion 1982/83:76 av Göte Jonsson m. fl. begär i yrkande 1
att propositionens förslag om införande av ett sjunde uppbördstillfälle avslås.
Enligt motionärernas mening skulle förslaget medföra ytterligare arbetsbelastning
på företagen under den del av året då uppgiftslämnandet är som
störst. Vidare är risken för felaktigheter stor eftersom arbetsgivaren då skall
göra tre inbetalningar i februari månad, nämligen kvarstående avgift för
tidigare utgiftsår, preliminär avgift för året före utgiftsåret och preliminär
avgift för utgiftsåret. Motionärerna anför slutligen att eftersom något sjunde
uppbördstillfälle inte finns på skatteområdet bör något sådant inte heller
införas beträffande avgifter.

Såsom anförts i propositionen kan det med ett utökat kontrollförfarande
befaras att riksförsäkringsverket med nuvarande tidsgräns får svårt att hinna
debitera nya avgifter för de arbetsgivare, vilkas preliminära avgifter visat sig
vara för låga. Därigenom skulle betydande ränteförluster för det allmänna
kunna uppstå till följd av senarelagda inbetalningar. Mot denna bakgrund
anser utskottet att de i motionen framförda synpunkterna inte utgör skäl att
frångå propositionens förslag i nu berörda delar. Utskottet avstyrker
följaktligen bifall till motion 76.

Påföljder m. m.

Straffrättslig påföljd enligt AVGL finns endast beträffande skyldighet att
vid arbetsgivaruppgift foga en kontrolluppgift för beräkningen av pensionsgrundande
inkomst. Vid uppsåtlig eller grovt oaktsam underlåtelse härvidlag
kan arbetsgivaren dömas till böter. Skattebrottslagen kan bli tillämplig på
avgiftsområdet när det gäller arbetsgivares skyldighet enligt 5 § AVGL att
lämna arbetsgivaruppgift. Vid underlåtenhet i nämnda hänseende kan
arbetsgivaren dömas för skattebedrägeri eller vårdslös skatteuppgift.

I syfte att ge eftertryck åt arbetsgivarens skyldighet att anmäla nystartad
eller utvidgad verksamhet föreslås i propositionen att en straffrättslig
bestämmelse härom införs. Bestämmelsen skall avse arbetsgivare som
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet till myndighet lämnar oriktig uppgift
om förhållande som har betydelse för hans skyldighet att erlägga arbetsgivaravgift
eller preliminär avgift eller underlåter att lämna föreskriven uppgift
av sådant slag.

Propositionen i nu behandlad del har inte föranlett något motionsyrkande,
och utskottet biträder förslaget.

Mot de delar av propositionen som utskottet i det föregående inte tagit upp
till särskild behandling har utskottet inte haft något att erinra.

Övriga motionsyrkanden

En arbetsgivare skall enligt 6 § AVGL avlämna arbetsgivaruppgift före
utgången av januari månad året efter utgiftsåret.

SfU 1982/83:10

Rune Torwald och Karl-Eric Norrby begär i motion 1982/83:57 att
riksdagen beslutar att småföretagare, som enligt bokföringslagen är befriade
från skyldighet att upprätta årsbokslut, får rätt att lämna sin arbetsgivaruppgift
samtidigt med deklarationen. Motionärerna anför att många mindre
företagare anser att arbetsgivaruppgiften är så svår att fylla i att de anlitar sin
deklarationsmedhjälpare även för att upprätta och inge arbetsgivaruppgiften.
Följden blir att arbetsgivaruppgiften inges samtidigt med deklarationen
och företagaren påförs förseningsavgift. Detta är enligt motionärernas
mening otillfredsställande. Dessutom, anför motionärerna, borde de eventuella
olägenheter som förslaget tidigare kan ha medfört för taxeringsarbetet
numera ha bortfallit eftersom taxeringsperioden har förlängts betydligt.

Enligt vad utskottet erfarit är frågor om arbetsgivaruppgiftens fortsatta
existens och om tidpunkten för dess eventuella inlämnande föremål för
överväganden inom socialavgiftsutredningen. Utredningen har för avsikt att
redovisa resultatet av sitt arbete under nästkommande år. Med hänsyn till det
anförda anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning av motion
57 nu inte är påkallad.

Vid bestämmande av avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter skall enligt
2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter bortses från sådana ersättningar
som för en arbetstagare inte uppgått till 500 kr.

I motion 1981/82:465 av Göte Jonsson erinras om att ovannämnda
beloppsgräns för skyldighet att erlägga arbetsgivaravgift har varit densamma
sedan år 1973. Under den tid som förflutit sedan dess har värdet av beloppet
påverkats i stor utsträckning genom inflationen, vilket har medfört ökad
arbetsbelastning och ökade kostnader för de arbetsgivare som haft anställda
för tillfälligt arbete. Det har även medfört merarbete för berörda myndigheter.
Motionären anser det angeläget att en indexuppräkning av beloppsgränsen
görs och han begär ett tillkännagivande härom.

Utskottet vill erinra om att pensionskommittén övervägde frågan om en
höjning av beloppsgränsen för arbetsgivaravgifter med hänsyn till penningvärdesutvecklingen.
I betänkandet (SOU 1977:46), Pensionsfrågor m. m.,
framgår dock att kommittén avvisade tanken på en sådan höjning eftersom
den torde få åtföljas av en motsvarande höjning av gränsbeloppet på
förmånssidan. Under beredningen av betänkandet övervägdes frågan ånyo. I
proposition 1980/81:178 om förenklade regler för socialförsäkringsavgifter
m. m. anförde dåvarande departementschefen att hon inte var beredd att
förorda en sådan inskränkning av möjligheterna att förvärva förmåner som
en höjning av beloppsgränsen för avgiftsskyldighet skulle medföra. Mot
bakgrund av det anförda anser utskottet att det nu inte finns skäl att på nytt
överväga denna fråga och utskottet avstyrker därför bifall till motion 465.

Riksdagen beslutade under våren 1980 att anordna en försöksverksamhet
med gymnasial lärlingsutbildning. Försöksverksamheten regleras genom en
särskild förordning och den skall pågå fram till den 1 juli 1983. Skolöverstyrelsen
följer verksamheten och skall redovisa erfarenheterna av den för

SfU 1982/83:10

regeringen senast den 1 september 1983. Den gymnasiala lärlingsutbildningen
är konstruerad så att en elev i gymnasieskolan även är anställd hos ett
företag. Socialavgifter skall följaktligen erläggas för inkomsten.

I motion 1981/82:474 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson begärs en
utredning om borttagande av socialförsäkringsavgifterna för ungdomar i
lärlingsutbildning. Motionärerna anför att det av hittills framlagda rapporter
rörande försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning framgår att
antalet ungdomar i sådan utbildning är relativt litet, trots ett uttalat intresse
från såväl elever som företagare. Enligt motionärernas mening utgör
socialförsäkringsavgifterna ett stort hinder för företagens engagemang inom
lärlingsutbildningen. Många småföretagare som varit intresserade av att
anställa lärlingar har tvingats avstå på grund av de höga kostnaderna för
socialförsäkringsavgifter. Motionärerna ställer sig undrande till varför
socialförsäkringsavgift måste utgå för ungdomar i lärlingsutbildning, när
dessa ungdomar i andra hänseenden betraktas som vanliga gymnasiestuderande.

Utbildningsutskottet har i sitt betänkande UbU 1982/83:5 behandlat två
motioner som syftat till att elever i gymnasial lärlingsutbildning inte skall
betraktas som anställda. Utbildningsutskottet har med hänvisning till att
försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning inte är utvärderad
inte ansett det lämpligt att nu ändra reglerna för verksamheten i berört
hänseende och således avstyrkt bifall till motionerna.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att man även beträffande den
i motion 474 väckta frågan bör avvakta den aviserade utvärderingen av
försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning. Utskottet avstyrker
följaktligen bifall till motion 474.

Under föregående riksmöte behandlade riksdagen proposition 1981/82:10
om ändrade avdragsregler för egenavgifter m. m. I propositionen föreslogs
bl. a. att kvittningsrätten vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete
än anställning, dvs. att underskott i en rörelse får kvittas mot överskott i en
annan rörelse och likaså underskott i en jordbruksfastighet mot överskott i en
annan jordbruksfastighet, skulle slopas fr. o. m. år 1982. Riksdagen biföll
propositionen (SkU 1981/82:9, rskr 51).

Motionärerna i motion 1981/82:736 av förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson m. fl. tar upp frågan om kvittningsrätt mellan förvärvskällor vid
beräkning av egenavgift. Enligt motionärernas mening leder det kvittningsförbud
som införts fr. o. m. i år till att egenföretagare som inte kan slå ihop
skilda verksamhetsgrenar till en förvärvskälla missgynnas genom att
egenavgifterna blir för höga. I motionen begärs såväl att den tidigare
gällande kvittningsrätten återinförs som att den även utvidgas till att gälla
mellan inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse. I enlighet härmed
begär motionärerna att riksdagen antar ett i motionen framlagt förslag till lag
om ändring i lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst att gälla
fr. o. m. inkomståret 1982.

SfU 1982/83:10

Vid föregående riksmöte avslog riksdagen vid behandlingen av proposition
1981/82:10 en motion med samma syfte som den nu aktuella. I sitt
yttrande till skatteutskottet SfU 1981/82:1 y anförde socialförsäkringsutskottet
att det inte kunde godtas att en försäkrads framtida pension skulle kunna
begränsas genom möjligheter till kvittning vid beräkningen av den pensionsgrundande
inkomsten, och utskottet avstyrkte bifall till motionen. Skatteutskottet
följde socialförsäkringsutskottet i betänkande SkU 1981/82:9.

Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sin tidigare uppfattning och
avstyrker bifall till motion 736.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nytt system för debitering och uppbörd
att riksdagen avslår motion 1982/83:76 yrkande 2,

2. beträffande debitering och uppbörd av preliminär avgift

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:60 och med
avslag på motion 1982/83:76 yrkande 1 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1959:552) om
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
såvitt avser förslag till ny lydelse av 19 och 21 §§,

3. beträffande arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen om
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om socialavgifter i de
delar som inte berörts under moment 2 ovan,

4. beträffande tidpunkt för avlämnande av arbetsgivaruppgift
att riksdagen avslår motion 1982/83:57,

5. beträffande beloppsgränsen för skyldighet att erlägga arbetsgivaravgifter att

riksdagen avslår motion 1981/82:465,

6. beträffande socialförsäkringsavgifter för ungdomar i lärlingsutbildning att

riksdagen avslår motion 1981/82:474,

7. beträffande kvittningsrätt vid beräkning av pensionsgrundande
inkomst

att riksdagen avslår motion 1981/82:736.

Stockholm den 9 december 1982

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

SfU 1982/83:10

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Gösta Andersson (c),
Allan Åkerlind (m), Lars-Åke Larsson (s), Ulla Johansson (s), Lena Öhrsvik
(s), Siri Häggmark (m). Karin Israelsson (c), Karin Nordlander (vpk),
Nils-Olof Gustafsson (s), Barbro Nilsson i Visby (m), Ingegerd Elm (s),
Inger Hestvik (s) och Rune Backlund (c).

Reservation

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Siri Häggmark och Barbro Nilsson (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”motion 736.” bort ha följande lydelse:

I en avvikande mening till utskottets yttrande SfU 1981/82:1 y avstyrkte
utskottets moderata ledamöter propositionens förslag om kvittningsförbud
och ansåg att nettot av en försäkrads sammanlagda verksamhet borde ligga
till grund för beräkningen av förmåner och avgifter. Skatteutskottets
moderata ledamöter följde upp denna avvikande mening i en reservation till
betänkandet SkU 1981/82:9. I reservationen anfördes bl. a. att argumentet
att en företagares ATP-skydd skulle försämras med bibehållen kvittningsrätt
skall ses i belysning av att företagaren då får betala egenavgift med drygt
33 % av inkomsten för ett skydd som enligt riksdagsbeslut skall kosta ca
10%.

Förslaget i motion 1981/82:736 följer den förenämnda reservationen.
Utskottet anser att de synpunkter som anförts i motionen utgör skäl för
riksdagen att frångå sin tidigare ståndpunkt i frågan. Med det anförda
tillstyrker utskottet bifall till motion 736.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa

7. beträffande kvittningsrätt vid beräkning av pensionsgrundande
inkomst

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:736 antar följande
såsom Reservanternas förslag betecknade lagförslag

SfU 1982/83:10

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

4 §

Vid bestämmande gälla följande.

Värdet av första stycket.

Vid beräkning ettusen kronor.

Riksförsäkringsverket får av rörelse.

Vid beräkning av inkomst av Vid beräkning av inkomst av

annat förvärvsarbete får från in- annat förvärvsarbete skall från

komst av en viss förvärvskälla inte inkomst av jordbruksfastighet eller

dras av underskott i annan förvärvs- rörelse avdragas underskott under

källa. beskattningsåret å sådan jordbruks fastighet

som brukats av den försäkrade
och underskott i rörelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången vid
bestämmande av pensionsgrundande inkomst för år 1982.

Särskilda yttranden

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Siri Häggmark och Barbro Nilsson (alla
m) har avgivit två yttranden.

1. Uppbörd av preliminär avgift

Vi delar uppfattningen i motion 1982/83:76 att ett sjunde uppbördstillfälle,
i februari, kommer att öka företagens arbetsbelastning och risken för
felaktigheter. Det står emellertid också klart, att ett uppbördstillfälle senare
än den 15 januari är en nödvändig förutsättning för att övriga föreslagna
åtgärder för effektivare debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter skall
få avsedd effekt. Mot dessa övriga åtgärder har motionärerna ingen
invändning. Vi finner det angeläget att, i samband med det arbete som
bedrivs av socialavgiftsutredningen, nya försök görs att finna effektiva
former för uppbörd och debitering utan de olägenheter som nödvändigtvis
måste följa med ett uppbördstillfälle just i februari månad.

SfU 1982/83:10

2. Beloppsgränsen för skyldighet att erlägga arbetsgivaravgift

Beloppsgränsen för skyldighet att erlägga arbetsgivaravgift, 500 kr, är
oförändrad sedan 10 år. Vi delar uppfattningen i motion 1981/82:465 att
denna gräns bör räknas upp i förhållande till penningvärdets förändring. Det
är emellertid uppenbart att en sådan uppräkning knappast kan ske utan
konsekvenser på förmånssidan. Något förslag till sådan konsekvensändring
föreligger inte och kan knappast framläggas utan viss utredning. Det är
därför inte möjligt att nu biträda motionärens förslag om ändrad beloppsgräns,
men vi vill betona vikten av att nödvändiga justeringar görs på både
avgifts- och förmånssidan innan inflationen gjort gällande regler helt
orealistiska.

■■■8