Näringsutskottets betänkande
1982/83:55

om varvsindustrin (prop. 1982/83:147 delvis)
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1982/83:147 om vissa varvsfrågor, m. m., bilaga 2
(industridepartementet),

dels proposition 1982/83:100 (budgetpropositionen) bilaga 14 (industridepartementet)
punkterna B 17 (kostnader för statsstödd exportkreditgivning),
G 5 (kostnader för skuldebrev till Svenska Varv AB) och G 7
(nämnden för fartygskreditgarantier),

dels - helt eller delvis - sju motioner som har väckts med anledning av
proposition 1982/83:147,

dels - helt eller delvis - tre motioner från allmänna motionstiden.

Propositionerna och motionerna redovisas i det följande. Proposition
1982/83:147 och de därav föranledda motionerna behandlas i övrigt av
arbetsmarknadsutskottet i betänkandet AU 1982/83:26.

Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats av
företrädare dels för Sveriges redareförening, dels för Lödöse Varf AB och
Lilla Edets kommun, dels för Uddevalla, Lysekils och Munkedals kommuner.
Härvid har skrivelser överlämnats dels av Lödöse Varf och av Lilla Edets
kommun, dels av de tre övriga nämnda kommunerna tillsammans med
Färgelanda, Orusts och Sotenäs kommuner. Chefen för Gotlands kustartilleriförsvar
har ingivit en skrivelse rörande Marinvarvet i Fårösund.

Utskottet har haft tillgång till den omfattande akt i ärendet som har
upprättats inom industridepartementet.

Under en studieresa i Hallands län hr utskottet besökt Falkenbergs Varv
AB.

Proposition 1982/83:147

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås åtgärder för att underlätta en anpassning av
kapaciteten vid Kockums AB och Uddevallavarvet AB till efterfrågan.
Svenska Varv AB föreslås få finansiellt stöd med sammanlagt 2 155 milj. kr.
Zenit Shipping AB skiljs från Svenska Varv och får enligt förslag i
propositionen 3 000 milj. kr. i finansiellt tillskott.

1 Riksdagen 1982183. 17 sami. Nr 55

NU 1982/83:55

2

Förslag läggs vidare fram om ett fortsatt men begränsat stöd till den
svenska varvsindustrin. Avskrivningslån om sammanlagt 465 milj. kr.
föreslås för åren 1984 och 1985. Räntestöd föreslås kunna lämnas för
fartygsorder som tecknas före utgången av år 1986.

I propositionen föreslås att fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigas att
t. o. m. år 1986 ikläda staten garantier avseende den svenska varvsindustrins
produktion intill ett sammanlagt belopp av - inkl. redan lämnade garantier -vid varje tidpunkt högst 30 000 milj. kr.

Vidare föreslås - i den del av propositionen som har hänvisats till
arbetsmarknadsutskottet - vissa åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens
område, såsom tillfälligt förstärkta arbetsförmedlingsinsatser, ytterligare
medel till arbetsmarknadsutbildning, medel till särskilda insatser för
övertalig varvspersonal samt ytterligare medel till yrkesinriktad rehabilitering.

Förslag

I bilaga 2 till propositionen föreslår regeringen - efter föredragning av
statsrådet Roine Carlsson - att riksdagen

1. godkänner de ändrade riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri som
föredragande statsrådet har förordat ( avsnitt 2.4),

2. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att till utgången av år 1986
ikläda staten garantier till svensk varvsindustri och till beställare av fartyg hos
svenska varv - inkl. tidigare lämnade garantier - intill ett vid varje tidpunkt
sammanlagt belopp av högst 30 000 000 000 kr. (avsnitt 2.4.1),

3. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda skuldebrev till
Svenska Varv AB - inkl. tidigare utfärdade skuldebrev - intill ett vid varje
tidpunkt sammanlagt belopp av högst 968 000 000 kr. (avsnitt 2.5.1),

4. godkänner de ändrade riktlinjer för avgifter på fartygskreditgarantier
som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 2.4.1),

5. godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om användningen av
det i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 uppförda reservationsanslaget
Avskrivningslån till varvsindustrin, m. m. (avsnitt 2.8.1),

6. godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om användningen av
det i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 uppförda reservationsanslaget
Lån till mindre och medelstora varv (avsnitt 2.8.2),

7. godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om användningen av
det i statsbudgeten för budgetåret 1978/79 uppförda reservationsanslaget
Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna (avsnitt 2.8.3),

8. till Avskrivningslån till svensk varvsindustri för budgetåret 1983/84
under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 465 000 000 kr.
(avsnitt 2.4.3),

9. till Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri
och beställare av fartyg för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 50 000 000 kr. (avsnitt 2.4.1),

NU 1982/83:55

3

10. till budgetens inkomstsida för budgetåret 1983/84 uppför en ny
inkomsttitel benämnd Influtna avgifter för statliga garantier (avsnitt

2.4.1),

11. till Förvärv av Svenska Varv AB:s aktier i Zenit Shipping AB på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 23 000 000 kr. (avsnitt

2.5.1),

12. till Kapitaltillskott till Svenska Varv AB på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 1 850 000 000 kr. (avsnitt 2.5.1),

13. till Tillskott till Zenit Shipping AB på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 3 000 000 000 kr. (avsnitt 2.5.2),

14. till Infriande av förlusttäckningsgaranti för Zenit Shipping AB för
budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
30 000 000 kr. (avsnitt 2.8.1),

15. till Räntestöd till varvsindustrin för budgetåret 1983/84 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 135 000 000 kr. (avsnitt 2.4.2),

16. till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av
fartyg m. m. - med ändring av prop. 1982/83:100 bil. 14 punkt B 17 - under
tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 350 000 000 kr. (avsnitt

2.4.2),

17. till Kostnader för skuldebrev till Svenska Varv AB - med ändring av
prop. 1982/83:100 bil. 14 punkt G 5 - under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 125 000 000 kr. (avsnitt 2.5.1).

Proposition 1982/83:100

I proposition 1982/83:100 bilaga 14 (tolfte huvudtiteln) föreslår regeringen
under angivna punkter följande:

B 17. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning
avseende export av fartyg m. m. (s. 59)
att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende
export av fartyg m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
480 000 000 kr.

G 5. Kostnader för skuldebrev till Svenska Varv AB(s.
277)

att riksdagen till Kostnader för skuldebrev- till Svenska Varv AB för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 107 000 000 kr.

G 7. Nämnden för fartygskreditgarantier(s. 278 f.)

att riksdagen till Nämnden för fartygskreditgarantier för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 4 380 000 kr.

NU 1982/83:55

4

Motionerna

Av de motioner som har väckts med anledning av propositionen behandlas
här:

1982/83:2333 av Nils Åsling m. fl. (c), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

1. begär att regeringen upptar nya överläggningar med Svenska Varv AB i
syfte att dels pröva förutsättningarna att inom en tvåårsperiod nå en
privatisering av Kockums varv i enlighet med vad som anförts i motionen,
dels vidmakthålla nuvarande produktionskapacitet vid Uddevallavarvet,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande särskilda näringspolitiska insatser i Malmöregionen,

4. till Kapitaltillskott till Svenska Varv AB på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
i förhållande till regeringens förslag med 0,5 miljarder kronor lägre
reservationsanslag av 1 350 000 000 kronor,

5. till Tillskott till Zenit Shipping AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 1,04 miljarder kronor lägre
reservationsanslag av 1 960 000 000 kronor,

1982/83:2338 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

1. med avslag på propositionen hos regeringen begär förslag till ändrade
riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri i enlighet med vad som i motionen
anförts,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
nedläggning av minst ett nybyggnadsvarv,

3. avslår propositionens förslag att till Förvärv av Svenska Varv AB:s
aktier i Zenit Shipping AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 23 000 000 kr.,

4. avslår propositionens förslag att till Tillskott till Zenit Shipping AB på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 000 kr.,

5. hos regeringen begär ett nytt förslag till avveckling av och förlusttäckning
för Zenit Shipping AB i enlighet med vad som i motionen anförts,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
börsintroduktion och försäljning av några av Svenska Varvs dotterbolag,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
strukturplanens krav på lönsamhet senast 1985,

8. som sin mening uttalar att en skärpt prövning av nya fartygskreditgarantier
skall ske i syfte att nedbringa risktagandet,

NU 1982/83:55

5

9. hos regeringen begär förslag till ny ram för statliga garantier till svensk
varvsindustri och till beställare av fartyg hos svenska varv i enlighet med vad
som i motionen anförts,

10. hos regeringen begär förslag till ersättning av föreslagna avskrivningslån
till svensk varvsindustri i enlighet med vad som i motionen anförs,

11. till Kapitaltillskott till Svenska Varv AB på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 1 500 000 000 kr.,

12. till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av
fartygm. m.-med ändring av prop. 1982/83:100, bil. 14,punktB 17-under
tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 250 000 000 kr.,

1982/83:2339 av Christer Eirefelt m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

5. godkänner de allmänna riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri som
förordas i motionen,

6. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att till utgången av år 1986
ikläda staten garantier till svensk varvsindustri och till beställare av fartyg hos
svenska varv - inkl. tidigare lämnade garantier - intill ett vid varje tidpunkt
sammanlagt belopp av högst 25 miljarder kronor,

7. avslår regeringens förslag om bemyndigande för fullmäktige i riksgäldskontoret
att utfärda ytterligare skuldebrev till Svenska Varv AB,

8. godkänner de ändrade riktlinjer för avgifter på fartygskreditgarantier
som förordats i motionen,

9. godkänner vad som förordats i motionen om användningen av
reservationsanslaget Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna,

10. avslår förslaget att till Förvärv av Svenska Varv AB:s aktier i Zenit
Shipping AB anvisa ett reservationsanslag av 23 milj. kr.,

11. till Kapitaltillskott till Svenska Varv AB anvisar 1 miljard kronor,

12. begär att regeringen uppdrar åt koncernledningen vid Svenska Varv
AB att inom den anvisade ekonomiska ramen besluta om nödvändiga
förändringar av kapaciteten och produktionsstruktur,

13. till Tillskott till Zenit Shipping AB anvisar ett reservationsanslag av 1,9
miljarder kronor,

14. avslår förslaget att till Kostnader för skuldebrev till Svenska Varv AB
anvisa ett förslagsanslag av 125 milj. kr.,

15. bemyndigar regeringen att inom en ram om 150 milj. kr. initiera
samverkansprojekt mellan stat, kommun och näringsliv inom varvsregionerna
på sätt som i motionen angivits,

1982/83:2340 av Björn Ericson (s) och Anita Johansson (s), vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande kreditgarantier och avskrivningslån till de små varven,

NU 1982/83:55

6

1982/83:2343 av Lennart Nilsson m. fl. (s), såvitt gäller hemställan (1) att
riksdagen hos regeringen ger till känna vad som anförts beträffande
inriktningen av varvspolitiken,

1982/83:2344 av Birger Rosqvist (s) och Kurt Hugosson (s), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas som bättre möjliggör
förutsättningarna att driva fartyg med statligt ägarengagemang under svensk
flagg,

1982/83:2347 av Lars Wemer m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. med avslag på propositionen i motsvarande del uttalar att neddragning
av kapaciteten vid varven i Malmö och Uddevalla inte nu bör genomföras,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
utbyggnad av den inrikes sjöfarten,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
kontakter med länder, vilka har intresse av att bygga upp sina handelsflottor,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
den svenska handelsflottans framtida inriktning,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
den statliga rederiverksamheten,

6. uttalar att nya ledningar bör utses vid Svenska Varv AB och Zenit
Shipping AB,

7. som finansiellt tillskott till Zenit Shipping anvisar 2 900 milj. kr.,

8. till forskning och utveckling inom Svenska Varv anvisar 100 milj. kr.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande: 1982/83:1492

av Joakim Ollén m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. begär att regeringen verkar för en uppdelning av Svenska Varv i ett
västvarv och ett syd varv,

2. begär att regeringen verkar för att återföra livskraftiga delar av
varvsnäringen till den privata sektorn,

1982/83:2007 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), såvitt gäller
hemställan (11) att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning
avseende export av fartyg m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 440 000 000 kr.,

1982/83:2034 av Yvonne Sandberg-Fries m. fl. (s), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vikten av att produktionen
vid Karlskronavarvet upprätthålls,

1982/83:2129 av Stig Josefson m. fl. (c), vari - med motivering i motion
1982/83:2126 - hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts

NU 1982/83:55

7

beträffande beslut om byggnad av Sundshamnen i Landskrona,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande möjligheter i Malmöhus län till utnyttjande av geotermisk energi
särskilt med tanke på trädgårdsnäringen,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående Kockums varvs betydelse för sysselsättningen i Malmö och i hela
Malmöhus län.

Utskottet

Inledning

Regeringens förslag i proposition 1982/83:147 medför att varvspolitiken
återigen kommer under riksdagens prövning i sina huvuddelar. Riksdagen
anmodas medverka i ett nytt beslut rörande Svenska Varv AB :s struktur. Det
gäller denna gång en anpassning av kapaciteten vid Kockums AB och Uddevallavarvet
AB - de båda kvarstående storvarven för fartygsproduktion - till
den minskade efterfrågan på nytt tonnage. Som ett led i en finansiell
rekonstruktion av Svenska Varv ingår att Zenit Shipping AB, där ett stort
bestånd av fartyg som har tillverkats inom koncernen finns samlat, skall
skiljas ut och bli ett självständigt företag. Ytterligare förslag gäller de olika
stödformer - fartygskreditgarantier samt avskrivningslån till varvsindustrin -som har avgörande betydelse inte bara för större och mindre enheter inom
Svenska Varv utan också för de privatägda medelstora och mindre varven.
Flera olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder föreslås också i propositionen;
i denna del behandlas den i arbetsmarknadsutskottets betänkande AU
1982/83:26.

Näringsutskottet inleder sin framställning med en återblick på riksdagens
behandling av varvsfrågorna under den tid av snart ett decennium som har
förflutit sedan varvsindustrin råkade i den krissituation som ännu råder.
Utskottet tar så upp först de förslag som avser enbart Svenska Varv och
därefter övriga förslag rörande varvsindustrin.

Återblick

Frågor om varvsindustrins omfattning och struktur har behandlats av
riksdagen årligen sedan år 1974. Det året förklarade sig riksdagen enhälligt
vara beredd att medverka till en kapacitetsexpansion inom varvsindustrin
(prop. 1974:100 bil. 15, NU 1974:41, rskr 1974:264). De fyra största partierna
formulerade sin ståndpunkt så, att det inte minst med hänsyn till varvsindustrins
stora betydelse från sysselsättningssynpunkt var väsentligt att varvens
konkurrenskraft förstärktes genom att produktionsapparaten byggdes ut.
Enhälligt slog riksdagen fast att branschens storlek i princip borde
bestämmas av dess förmåga att av egen kraft bibehålla en sådan ekonomisk
och marknadsmässig styrka att de som arbetade inom branschen kunde

NU 1982/83:55

8

erbjudas anställningsvillkor och sysselsättningstrygghet i paritet med vad
som gällde inom annan industriell verksamhet. I de industripolitiska
riktlinjer för varvsindustrin som antogs ingick också att statliga stödåtgärder
av subventionskaraktär inte kunde komma i fråga. Denna grundsats
frångicks emellertid samtidigt med att den godkändes. På basis av en senare
proposition (prop. 1974:110) än den där de industripolitiska riktlinjerna hade
föreslagits beslöt riksdagen vid samma tillfälle att AB Götaverken skulle få
en ränteeftergift och det statsägda Uddevallavarvet AB eftergift av
återbetalningsskyldigheten för ett tidigare kapitaltillskott.

Den optimism i fråga om varvsindustrins framtid som kom till uttryck ännu
år 1974 visade sig snart vara ogrundad. Åren därefter följde en rad beslut om
stora insatser från statens sida med anledning av kriser inom branschen. År
1975 övertog staten Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB i Göteborg (prop.
1975:110, NU 1975:35, rskr 1975:247). Riksdagens beslut härom var
enhälligt. Året därpå införlivades Eriksberg med AB Götaverken, där staten
nu blev majoritetsägare (prop. 1975/76:121, NU 1975/76:73, rskr 1975/
76:416). Samtidigt infördes ett system med statliga garantier till varvsindustrin.
De fyra största partierna var eniga även om dessa beslut. Eriksberg
avvecklades efter hand.

På förslag av den trepartiregering som tillträdde hösten 1976 beslöt
riksdagen våren 1977 att Götaverken skulle förstatligas helt och sammanföras
med Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet till en statlig varvskoncern,
vars moderbolag blev Svenska Varv AB (prop. 1976/77:139, NU
1976/77:53, rskr 1976/77:353). Avskrivningslån till svenska fartygsbeställare
infördes som en ny stödform. Våren 1978 beslöt riksdagen lämna ett avsevärt
finansiellt stöd till Svenska Varv och ett lån till Kockums AB i Malmö, som
hade råkat ut för likviditetsproblem (prop. 1977/78:174, NU 1977/78:76, rskr
1977/78:377). I slutet av samma år fastställdes industripolitiska riktlinjer
beträffande varvsindustrin vilka bl. a. gick ut på åtgärder för att underlätta
en minskning av branschens kapacitet och för att påskynda en omställning till
framtidsinriktad produktion (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/
79:115); frågan om kapacitetsminskning var emellertid nu och framgent
kontroversiell. Våren 1979 beslöt riksdagen enhälligt att staten skulle
förvärva Kockums Varv, som införlivades med Svenska Varv (prop.
1978/79:124, NU 1978/79:47, rskr 1978/79:356).

På grundval av en strukturplan som utarbetats inom Svenska Varv
föreslogs i en proposition våren 1980 nya industripolitiska riktlinjer för
varvsindustrin, vilka gick ut på en ytterligare kapacitetsminskning (prop.
1979/80:165, NU 1979/80:69, rskr 1979/80:405). Enligt regeringens förslag
skulle ett av de fyra kvarvarande storvarven, Öresundsvarvet AB i
Landskrona, läggas ned. Med knapp majoritet biföll riksdagen en reservation
som gick emot detta förslag. En nedläggning kunde emellertid inte
undvikas. Detta konstaterades i en proposition våren 1981 om en rad
varvspolitiska åtgärder, bl. a. ett medelstillskott till Svenska Varv avsett att
täcka kostnader för nedläggningen (prop. 1980/81:63, NU 1980/81:63, rskr

NU 1982/83:55

9

1980/81:393). Vid riksmötet 1981/82 förekom ingen särskild proposition i
varvsfrågor. Riksdagen kunde emellertid notera att regeringen hade funnit
det nödvändigt att - med ett anslagsöverskridande om ca 1,7 miljarder
kronor som följd - i förtid infria garantier till Svenska Varv för förlusttäckning
(NU 1981/82:33 s. 32 f.). Riksdagen beslöt också - på näringsutskottets
initiativ - om ett bemyndigande för regeringen som var avsett att underlätta
en rekonstruktion av AB Oskarshamns Varv, ett av de företag i kretsen av
mindre och medelstora varv som i likhet med storvarven hade drabbats av
varvskrisen (NU 1981/82:53, rskr 1981/82:405).

Strukturförändringar inom Svenska Varv och medelstillskott till bolaget

Bakgrund

Varvsindustrins marknadssituation har under de senaste åren försämrats
ytterligare. Efterfrågan på fartygstjänster har minskat och fraktnivåerna
sjunkit. Orderingången hos världens varvsindustri var år 1982 mindre än
hälften av föregående års, och en fortsatt nedgång har beräknats äga rum år
1983. Produktionskapaciteten har minskat något under senare år men ligger
alltjämt långt över behovet. Någon kraftig reduktion av kapaciteten väntas
inte.

I Sverige är kapaciteten för fartygsproduktion bara ca en fjärdedel av vad
den var vid mitten av 1970-talet. Nedläggningar av större och mindre varv,
kapacitetsminskningar vid de återstående och övergång till offshoreproduktion
vid ett av storvarven, Götaverken Arendal, har bidragit till detta.
Även reparationsmarknaden präglas av en kraftig överkapacitet.

Inom Svenska Varv-koncernen svarade förra året fartygsproduktionen för
drygt 30 % av försäljningen. Offshore-produkterna nådde nästan samma
nivå. Av försäljningen i övrigt föll ca 12 % inom energisektorn och knappt
10 % inom sektorn fartygsreparationer. Större andel - huvudparten av
återstoden - hade dotterbolaget Calor-Celsius AB, som är Skandinaviens
ledande installationsföretag. Propositionen innefattar redogörelser för de
olika affärsområden som Svenska Varv ägnar sig åt vid sidan av fartygsproduktionen.

Fartyg tillverkar Svenska Varv numera vid tre enheter, nämligen
Kockums, Uddevallavarvet och Karlskronavarvet. Det sistnämnda berör
utskottet senare i ett särskilt avsnitt.

Enligt den gällande strukturplanen för Svenska Varv skall Kockums
produktion vara inriktad på fartyg för gas och kemikalier, färjor samt
prefabricerade industrianläggningar. Varvet skall därutöver vid behov
kunna arbeta inom områdena tank-, bulk- och enhetslastfartyg, områden
som i strukturplanen i första hand har tilldelats Uddevallavarvet. I praktiken
har Kockums försäljning huvudsakligen avsett enhetslastfartyg, medan
Uddevallavarvets har avsett tankfartyg och kombinerade fartyg. Strukturplanen
angav vidare att antalet produktionstimmar per år inte fick överstiga

NU 1982/83:55

10

ca 3,5 miljoner vid Kockums och ca 2,2 miljoner vid Uddevallavarvet. De
båda varven har f. n. ca 4 000 resp. ca 3 000 anställda.

Strukturplanen angav som ett krav att Svenska Varv skulle nå lönsamhet
senast år 1985. Verksamheter som inte bedömdes nå detta mål skulle
avvecklas. Marknadsförutsättningarna är nu sådana att kravet inte kan
uppfyllas för Kockums och Uddevallavarvets del. Svenska Varvs ledning har
kommit fram till att dessa båda varv bör läggas ned om riktlinjerna i
strukturplanen skall fullföljas.

Regeringens förslag

I propositionen ansluter sig föredragande statsrådet till den bedömning av
Kockums och Uddevallavarvets situation som moderbolagets ledning har
redovisat. Hans och regeringens förslag är emellertid att en nedläggning av
de båda varven skall undvikas. Med hänsyn till arbetsmarknadssituationen i
varvsregionema beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna för en
nedläggning i vartdera fallet uppgå till ca 2 miljarder kronor. Ytterligare
försök att uppnå varaktig lönsamhet anses därför böra prövas. Regeringens
linje är följande. Verksamheten vid de båda varven dimensioneras ned till en
nivå av - vid 1984 års slut - tillsammans 3,5 miljoner direkta produktionstimmar
per år. Härav skall vartdera varvet svara för ungefär hälften. Det
statliga stödet till Svenska Varvs fartygsproduktion begränsas till - utöver
räntestödet - 200 milj. kr. per år t. o. m. år 1985. Om order inte kan tecknas
till priser som täcker produktionskostnaderna måste kapaciteten minskas
ytterligare. Vikten av att varvens offerter baseras på realistiska kostnadskalkyler
understryks särskilt i propositionen.

En finansiell rekonstruktion av Svenska Varv hör till förutsättningarna för
att det angivna programmet skall kunna förverkligas. Företagets förluster
har uppgått till 1 600 milj. kr. för år 1981 och preliminärt ca 1 000 milj. kr. för
år 1982, exkl. Zenit Shipping AB. Moderbolagets kapital har under år 1982
förbrukats nästan helt.

Efter bl. a. en redovisning av faktisk resp. bedömd resultatutveckling för
Svenska Varv AB och en diskussion av vilken soliditet koncernen behöver
för att komma i paritet med jämförbar svensk industri (prop. s. 35 f.)
kommer föredragande statsrådet fram till att det för år 1983 erfordras ett
kapitaltillskott till Svenska Varv av 1 850 milj. kr. Soliditeten skulle då bli ca
15 % år 1983 och, om Svenska Varvs resultatprognoser infrias, ca 20 % år
1985. En nedskrivning av Kockums och Uddevallavarvets anläggningar i
proportion till det minskade kapacitetsutnyttjandet bedöms vidare vara
erforderlig. Nedskrivningens belopp sätts till 362 milj. kr. Den förlust som
nedskrivningen vållar företaget skall täckas med skuldebrev från statens sida.
Fullmäktige i riksgäldskontoret har tidigare fått bemyndigande att utfärda
sådana till ett visst belopp, varav en del kvarstår outnyttjat. Bemyndigandet
utökas enligt regeringens förslag med 305 milj. kr. Summan av detta belopp
och det tidigare nämnda kapitaltillskottet blir 2 155 milj. kr., vilket alltså är

NU 1982/83:55

11

det totala medelstillskott som Svenska Varv föreslås få. Därtill kommer dess
andel av det direkta varvsstödet i form av avskrivningslån, för åren 1984 och
1985 beräknad till 400 milj. kr.

Motförslag

Vart och ett av de fyra oppositionspartierna har i en parti- eller
gruppmotion delvis tagit avstånd från regeringens förslag och förordat en
annan lösning av Svenska Varvs problem.

Moderata samlingspartiet anger i motion 1982/83:2338 som en utgångspunkt
att strukturproblem inte kan avhjälpas genom upprepade statliga
förlusttäckningsbidrag till krisbranscher och krisföretag. Företag som saknar
möjligheter att överleva måste läggas ned, sägs det i motionen. Metoden att
reducera varvskapaciteten genom begränsade nedskärningar vid olika varv
betecknas som företagsekonomiskt förkastlig. Driften vid ett av de båda
storvarven måste upphöra, är motionärernas slutsats. Regionala hänsyn bör
tas, men ytterst måste de affärsmässiga bedömningarna vara avgörande.
Vilket varv som skall läggas ned bör det, anser motionärerna, ankomma på
Svenska Varvs styrelse att föreslå.

För att Svenska Varvs behov av kapitaltillskott från staten skall reduceras
föreslår motionärerna att några av dotterbolagen skall introduceras på
fondbörsen och säljas. De företag som har hänförts till koncernens
kommersiella sektor - Calor-Celsius AB, Götaverken Arendal AB och
Götaverken Ångteknik AB - skulle, hävdar motionärerna, må väsentligt
bättre om de fick nya ägare med friskt kapital och företagsledningar som
kunde koncentrera sig på utvecklingen av företagen. Till den kommersiella
sektorn skulle möjligen även Götaverken Cityvarvet AB kunna föras.
Motionärerna uppger att de har låtit genomföra en extern professionell
värdering av de nämnda företagen. Dessas totalvärde har då beräknats till
600 å 700 milj. kr.

Genom nedläggning av ett av de stora nybyggnadsvarven och försäljning
av delar av koncernen minskar dennas balansomslutning, framhåller
motionärerna. En soliditet av 15 % bör då kunna uppnås med mindre
kapitaltillskott. Motionärerna föreslår ett belopp av 1 500 milj. kr.

Regeringens förslag är till sin grundläggande karaktär defensivt, sägs i
motion 1982/83:2333 (c). Det får enligt motionärerna till konsekvens att den
svenska varvsnäringen långsamt stryps. Den tillämnade kapacitetsneddragningen
för med sig att inget av varven behåller sin konkurrenskraft. I stället
borde man, menar motionärerna, satsa på ett av de två storvarven, nämligen
Uddevallavarvet. För Kockums - i motionen betecknat som en av världens
mest rationella anläggningar - tänker sig motionärerna en omvandling till
tung verkstadsindustri. Svenska Varv förslås få i uppdrag att inom en
tvåårsperiod undersöka förutsättningarna för en privatisering av Kockums,
dvs. överlåtelse av varvet till ett företag eller en företagsgrupp i Sverige eller
utomlands som vill utnyttja anläggningarna främst för annat än fartygspro -

NU 1982/83:55

12

duktion. Kapitaltillskottet till Svenska Varv bör enligt motionärerna ställas i
relation till den lägre omslutning som en försäljning av Kockums resulterar i.
Ett belopp av 1 000 milj. kr. bedöms kunna ge rimliga förutsättningar för
framtiden.

Folkpartiet är, förklaras det i motion 1982/83:2339, starkt negativt till ett
statligt industristöd av den art och det omfång som regeringen föreslår. Det
är nu dags, säger motionärerna, att fullfölja de principuttalanden om
minskade subventioner till industrin som har gjorts från regeringens sida.
Motionärerna kritiserar förslaget om lika stor kapacitetsminskning vid båda
storvarven. På denna punkt bör riksdagen inte ta ställning i detalj, menar de.
Svenska Varvs ledning bör genom tillskott från staten erhålla en viss
ekonomisk ram och bör sedan själv få avgöra hur den samlade varvskapaciteten
skall anpassas till marknadssituationen. Ett sista kapitaltillskott till
Svenska Varv av 1000 milj. kr. är vad man från folkpartiets sida vill
medverka till. Medlen bör, sägs det i motionen, främst användas för
utveckling av nya produkter och nya marknader. Avyttring av enheter inom
koncernen är en möjlighet som det också kan bli aktuellt att utnyttja. I denna
motion avvisas också regeringens förslag om ett utökat bemyndigande för
riksgäldsfullmäktige att utfärda skuldebrev till Svenska Varv.

Statens ingripanden inom varvsindustrin är, anförs det i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion 1982/83:2347, ingalunda utslag av någon
socialistisk politik. Staten agerar tvärtom som en borgerlig stat, inriktad på
att bevara den borgerliga samhällsordningens stabilitet när den utsätts för de
störningar som är inbyggda i det kapitalistiska systemet. Den avveckling av
varvsnäringen som pågår ligger i det privata kapitalets intresse. Den fackliga
ledningen på förbundsnivå har förmåtts att liera sig med koncernledningen.
Någon självständig facklig linje har därför inte kunnat utvecklas ovanför den
lokala nivån, och där har den alltför ofta reducerats till strävanden att
övervältra strukturomvandlingsproblemen på andra orter.

En ytterligare neddragning av varvskapaciteten kan, säger motionärerna,
leda över till en fullständig avveckling. Lösningen måste enligt deras mening
vara att varvens nuvarande kapacitet bevaras och att man genom en aktiv
politik söker förbättra marknadsförutsättningarna. Lyckas inte detta måste
statens arbetsmarknadspolitiska insatser i varvsregionerna öka. Regeringens
förslag rörande medelstillskott till Svenska Varv får motionärernas stöd.

Utöver de nu nämnda motionerna finns två där man från regionala
utgångspunkter särskilt pläderar för ettdera av de båda berörda storvarven. I
motion 1982/83:2129 (c) yrkas på att riksdagen skall uttala sig till regeringen
om Kockums betydelse för sysselsättningen både i Malmö och inom
Malmöhus län i övrigt. Den höga teknologi och det yrkeskunnande som finns
vid Kockums måste tas till vara, säger motionärerna. Kockums är det varv
som alltid har ansetts vara bäst utrustat. Därför borde det också ha de bästa
förutsättningarna att bedriva en effektiv verksamhet.

I motion 1982/83:2343 (s) påpekas att Uddevallavarvet nästan uteslutande

NU 1982/83:55

13

är en exportindustri. Det medverkar sålunda, understryker motionärerna,
till en förbättring av vår handel med omvärlden. Den kunskap och erfarenhet
som finns vid varven utgör en värdefull resurs för hela vår industriella
utveckling, fortsätter de. Eftersom övriga industrier i Uddevallaregionen
inte har några större behov av det kunnande som varvspersonalen äger är
det, säger motionärerna, angeläget att inga drastiska förändringar sker vid
Uddevallavarvet. De medel som anslås bör, vill motionärerna betona,
användas både vid Kockums och Uddevallavarvet, och stödet bör utformas
så att dessa varv kan konkurrera på samma villkor som andra varvsnationers
företag. Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett uttalande till
regeringen av i huvudsak den innebörd som här har angivits.

Utskottets ställningstagande

Fem förslag kan sålunda sägas stå emot varandra när det gäller Kockums
och Uddevallavarvets framtid och hela Svenska Varv-koncernens finansiella
situation.

Utskottet vill först kommentera vänsterpartiet kommunisternas linje.
Partiet godtar regeringens ekonomiska ram för rekonstruktion av Svenska
Varv men går inte med på någon neddragning av produktionskapaciteten.
Resultatet av en sådan politik kan inte bli annat än nya underskott, som snart
nog tvingar statsmakterna att på nytt skjuta till medel till Svenska Varv för så
vitt företaget inte då skall lämnas att gå under. Att en ny krissituation för
varven skulle, såsom motionärerna antyder, klaras med hjälp enbart av
arbetsmarknadspolitiska insatser ter sig inte möjligt.

Gemensamt för moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet är
att man vill att en väsentlig kapacitetsminskning skall ske men inte är beredd
att ta det fulla ansvaret för hur den skall genomföras.

Centerpartiet uttalar sig visserligen klart för att Kockums skall avvecklas
som varv, men den lösning som anvisas - en privatisering på villkor att
företaget förvandlas till en tung verkstadsindustri främst för annan produktion
än fartygsproduktion- ter sig föga realistisk. De nya ägarna skulle överta
ansvaret för en stor personal vars speciella kompetens endast delvis skulle
kunna tillvaratas. De skulle bli tvungna att snabbt skaffa beläggning för den -med den tunga verkstadsindustrins mått - mycket stora anläggning som
Kockums utgör. Vissa investeringar skulle sannolikt bli nödvändiga för att
den nya produktionsinriktningen skulle möjliggöras. Av det medelstillskott
som Svenska Varv skulle få enligt centerpartiets förslag skulle vid det
tilltänkta ägarskiftet knappast återstå något större belopp som skulle kunna
få medfölja Kockums vid överlåtelsen.

Folkpartiet vill att det föreslagna medelstillskottet skall reduceras kraftigt
och att Svenska Varvs ledning skall få bestämma hur varvskapaciteten skall
anpassas till marknadssituationen. Det säger sig självt att koncernledningen
med väsentligt begränsade resurser tvingas att därvid gå avsevärt hårdare

NU 1982/83:55

14

fram än som förutsätts i propositionen. En ytterligare nedskärning av båda
varvens kapacitet torde leda till att de båda mister sin konkurrenskraft, något
som koncernledningen måste söka förhindra. Folkpartiets förslag får alltså
sägas liksom moderata samlingspartiets innebära att ett av storvarven skall
läggas ned.

För en koncern med stora kapitalbehov är ofta försäljning av vissa delar av
företagsgruppen en möjlighet som måste prövas. Den försäljning av
dotterbolag som moderata samlingspartiet rekommenderar för Svenska
Varvs del skulle emellertid innebära att samtliga klart lönsamma enheter
skulle lämna koncernen, som därefter skulle bestå enbart av vad som nu
benämns dess omstruktureringssektor. En sådan operation kan inte betraktas
som ekonomiskt rationell. Uppenbarligen skulle den inverka högst
menligt på motivationen och företagsklimatet inom koncernen. Utskottet
kan inte tillstyrka en sådan förändring av Svenska Varv-koncernens
struktur.

Liksom regeringen finner utskottet att övervägande skäl talar för att
statsmakterna nu prövar möjligheten att låta både Kockums och Uddevallavarvet
drivas vidare i minskad omfattning. De allvarliga sociala och
samhällsekonomiska konsekvenser som en nedläggning skulle få talar starkt
för detta. Det synes också angeläget att inför en möjlig förbättring av
varvskonjunkturerna söka i det längsta bevara den stora resurs av teknisk
kompetens som finns vid de båda varven. En förutsättning för att ett beslut
om fortsatt drift skall vara meningsfullt är emellertid att Svenska Varv får ett
medelstillskott som både ger koncernen en tillfredsställande soliditet och
täcker de kostnader som hänger samman med minskningen av verksamhetsvolymen.
Medelstillskottet måste då enligt utskottets bedömning ligga på
den nivå som regeringen har föreslagit.

Av det sagda följer att utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande
Kockums och Uddevallavarvet och beträffande medelstillskott till Svenska
Varv samt avstyrker motionerna 1982/83:2333 (c), 1982/83:2338 (m),
1982/83:2339 (fp) och 1982/83:2347 (vpk) i motsvarande delar. Vad beträffar
de förut refererade yrkandena i motionerna 1982/83:2129 (c) och 1982/
83:2343 (s) vill utskottet framhålla att det förslag som utskottet här har
tillstyrkt bl. a. syftar till att de personella och tekniska resurser som finns vid
de två fartygstillverkande storvarven skall tas till vara och därmed också den
exportpotential som fartygsproduktionen representerar. I det program som
utskottet därmed stöder ingår också att sysselsättningsutvecklingen i
varvsregionema skall bevakas noga från samhällets sida. Något särskilt
uttalande till regeringen med anledning av de båda sistnämnda motionsyrkandena
finner utskottet inte motiverat.

De skuldebrev som riksgäldsfullmäktige utfärdar till Svenska Varv för
nedskrivning av anläggningar löper med ränta, som betalas av staten. I
budgetpropositionen (bil. 14 s. 277) har på grundval av det bemyndigande
som gavs år 1981 föreslagits att 107 milj. kr. skall anvisas för räntekostna -

NU 1982/83:55

15

derna under budgetåret 1983/84. Förslaget i proposition 1982/83:147 om en
ökning av skuldbeloppet åtföljs av ett förslag om att anslaget till räntekostnader
skall höjas till 125 milj. kr. Yrkandet i motion 1982/83:2339 (fp) om
avslag på det förra förslaget åtföljs av ett motsvarande avslagsyrkande i det
senare fallet.

I konsekvens med sitt tillstyrkande av regeringens förslag att skuldebrev
skall få utfärdas intill ett sammanlagt belopp av högst 968 milj. kr. tillstyrker
utskottet att anslaget till räntekostnader höjs till 125 milj. kr. Motion
1982/83:2339 (fp) avstyrks alltså i nu berörd del.

Övriga frågor rörande Svenska Varv

Lönsamhetskrav

Regeringens tidigare (s. 13) presenterade program för fortsatt drift vid
Kockums och Uddevallavarvet har som en förutsättning att det lönsamhetsmål
som Svenska Varv enligt sin strukturplan skulle uppnå år 1985 i stället
skall nås senast år 1986. I den mån varven inte med tillgängligt stöd kan
teckna order till priser som täcker produktionskostnaderna måste deras
kapacitet minska ytterligare, slås det fast i propositionen. Utskottet har i det
föregående redovisat sitt ställningstagande till regeringens förslag beträffande
Svenska Varvs struktur och finansiering och till oppositionspartiernas
olika motförslag i dessa hänseenden. Härvid har utskottet bl. a. förordat ett
betydande kapitaltillskott till Svenska Varv.

I motion 1982/83:2338 (m) vidhålls kravet på att den fortsatta fartygsproduktionen
- enligt motionärerna vid endast ett kvarstående storvarv - skall,
såsom angivits i strukturplanen, bli lönsam senast år 1985. Kan det kravet
inte uppfyllas måste Svenska Varvs styrelse ta konsekvenserna och
föranstalta om ytterligare kapacitetsneddragning och eventuellt nedläggning
av fartygsproduktionen, säger motionärerna.

Utskottet har framställt sina förslag beträffande Kockums och Uddevallavarvet
samt medelstillskott till Svenska Varv utifrån förutsättningen att
lönsamhetskravet för fartygsproduktionen skall, såsom regeringen förordar,
gälla fr. o. m. år 1986. Utskottet ansluter sig alltså inte till det strängare krav
som uppställs i motion 1982/83:2338 (m).

Karlskronavarvet

Vid Svenska Varvs tredje fartygsproducerande enhet, Karlskronavarvet
AB, har tidigare förekommit tillverkning av handelsfartyg, och företaget har
också varit engagerat i produktionen av vindkraftaggregat. Efter en
omstrukturering är Karlskronavarvet nu inriktat på produktion, modernisering
och underhåll av örlogsfartyg för den svenska marinen samt export av
örlogs- och kustbevakningsfartyg. Detta begränsar varvets egna möjligheter
att påverka försäljningsvolymen, påpekas det i propositionen. En reducerad

NU 1982/83:55

16

ram för nyanskaffningar och en successiv övergång till mindre underhållskrävande
fartyg kan leda till att beläggningen vid Karlskronavarvet - som nu
har 1 100 anställda mot 1 700 år 1979 - minskar ytterligare. Regeringen
uttalar i popositionen att statsmakterna har ett särskilt ansvar för att
tillförsäkra en rimlig beläggningssituation på Karlskronavarvet.

I motion 1982/83:2034 (s), som härrör från allmänna motionstiden och
sålunda väcktes innan propositionen framlades, begärs att riksdagen i ett
uttalande till regeringen skall betona vikten av att produktionen vid
Karlskronavarvet upprätthålls vid lägst dagens nivå. Yrkandet framställs mot
bakgrund av en del uppgifter om produktionsläget vid varvet, vilka
naturligen numera inte är helt aktuella.

Regeringens citerade deklaration är i stort sett identisk med ett uttalande
som riksdagen gjorde våren 1980 på förslag av näringsutskottet (NU
1979/80:69 s. 23). Regeringen har, hette det däri, ett särskilt ansvar för
Karlskronavarvets beläggning, eftersom varvet med sin marina inriktning
har begränsade möjligheter att påverka sin försäljningsvolym genom egna
insatser. Våren 1981 fick regeringen av riksdagen ett särskilt beställningsbemyndigande
som skulle möjliggöra tidigareläggning av vissa beställningar för
marinens räkning (NU 1981/82:63 s. 10 f.). I dagens läge vill utskottet anföra
att det i första hand bör vara de militära myndigheternas sak att på grundval
av en övergripande planering sörja för ett såvitt möjligt jämnt och effektivt
utnyttjande av de varvsresurser - i olika ägo - som står till marinens
förfogande. Karlskronavarvets långsiktiga betydelse för marinens nyanskaffning
och underhåll av fartyg måste uppmärksammas i detta sammanhang.
Bland de övriga varv som är aktuella vill utskottet särskilt nämna
Marinvarvet i Fårösund. En omständighet som måste vägas in i den militära
planeringen är vilka förutsättningar de berörda varven har att vid olika
tidpunkter få kompletterande order, Karlskronavarvet huvudsakligen för
export och Marinvarvet från civila beställare. Sammanfattningsvis konstaterar
utskottet att riksdagens uttalande år 1980 om Karlskronavarvet bör anses
stå fast och att motion 1982/83:2034 (s) med hänsyn till vad som anförs i
propositionen kan lämnas utan särskild åtgärd.

Svenska Varvs organisation

Med i huvudsak samma argumentation som tidigare återkommer i motion
1982/83:1492 (m) ett tidigare önskemål - senast behandlat förra året (NU
1981/82:53 s. 19) - om att regeringen skall anmodas verka för en uppdelning
av Svenska Varv-koncernen i två grupper - ett Sydvarv och ett Västvarv.

Ett annat yrkande i samma motion går ut på att regeringen bör verka för att
livskraftiga delar av varvsnäringen återförs till den privata sektorn. Förslaget
hänför sig till en tid då varvsnäringen har fått en struktur som ger lönsam
drift. Utskottet hänvisar på denna punkt till sin föregående diskussion av
strukturförändringar inom Svenska Varv.

NU 1982/83:55

17

Frågan om en uppdelning av Svenska Varv i två grupper aktualiserades
ursprungligen i samband med att staten skulle förvärva Kockums varvsrörelse.
Situationen var då, som utskottet framhöll förra året, annorlunda så till
vida att det fanns två storvarv i Skåne och att alla storvarven i landet hade
likartad produktionsinriktning. Ett av de skånska storvarven, Öresundsvarvet
i Landskrona, har numera avvecklats. De västsvenska storvarven har
specialiserat sig på olika produktområden. De dotterbolag till Svenska Varv
som är inriktade på annan industriell verksamhet än varvsrörelse låter sig inte
självklart inordnas i endera av två regionalt avgränsade varvsgrupper. Skulle
något av de tidigare nämnda motionsyrkanden som avser nedläggning av ett
storvarv eller privatisering av Kockums vinna gehör hos riksdagen skulle
förutsättningarna för förslaget om ett Sydvarv och ett Västvarv rubbas
ytterligare.

Liksom förra året finner utskottet sammanfattningsvis att de här berörda
förslagen saknar aktualitet. Motion 1982/83:1492 (m) avstyrks alltså.

Koncernledning

Utskottet har i det föregående (s. 12) refererat vänsterpartiet kommunisternas
starkt kritiska omdömen - i motion 1982/83:2347 - om den statliga
varvspolitiken. Bl. a. hävdas i motionen att värdefulla idéer, inte minst från
de anställdas sida, till åtgärder för att motverka varvskrisen har stött på
motstånd hos Svenska Varvs ledning. Med en annan koncernledning hade
olika uppslag i högre grad kunnat utnyttjas positivt, säger motionärerna. De
yrkar på ett uttalande av riksdagen om att Svenska Varv bör få en ny
ledning.

Ett likartat motionsyrkande från vänsterpartiet kommunisterna avslogs av
riksdagen våren 1981 (NU 1980/81:63 s. 6). Det bör, anförde näringsutskottet
i sitt avstyrkande av motionen, vara regeringens sak att utan detaljerade
anvisningar från riksdagens sida tillse att den statliga varvskoncernen har en
väl fungerande ledning. Självfallet är det angeläget att koncernledningen har
de anställdas förtroende, tillfogade utskottet, men den måste också framstå
som auktoritativ och samarbetsvillig i förhållande till övriga intressenter, inte
minst kunderna. Utskottet sade sig utgå från att regeringen och de som direkt
eller indirekt hade fått dess förtroende att leda Svenska Varv eftersträvade
sådana relationer som på allt sätt skulle främja en positiv utveckling för
koncernen.

Samma kommentarer ter sig befogade i dag. Utskottet avstyrker alltså
motion 1982/83:2347 (vpk) i nu berörd del.

Forskning och utveckling

I anslutning till ett resonemang om framtida varvs- och rederiverksamhet i
statlig regi, vilket utskottet återkommer till senare (s. 29), tar vänsterpartiet

2 Riksdagen 1982/83. 17 sami Nr 55

Rättelse: S. 32, råd 9 Står: 1982/83 Rättat till: III för budgetåret 1982/83

NU 1982/83:55

18

kommunisterna i motion 1982/83:2347 upp frågan om resurser för forskning
och utveckling inom varvsindustrin. På 1990-talet kommer varven troligen
att ställas inför den situationen att varken fartygs- eller offshore-produktion
kan garantera ett tillräckligt kapacitetsutnyttjande, säger motionärerna.
Helt andra områden måste därför utvecklas. Motionärerna vill att 100
milj .kr. - som de räknar av från det föreslagna anslaget för tillskott till Zenit
Shipping AB - skall anvisas för forsknings- och utvecklingsändamål.

Utskottet vill framhålla att den svenska varvsnäringen fortfarande, trots de
nedskärningar som har genomförts, inrymmer en betydande industriell
kapacitet. För Sveriges framtid som industrination är det viktigt att det
tekniska och industriella kunnandet inom varvsnäringen tas till vara och
utnyttjas, även om den traditionella varvsproduktionen minskar. För att
detta skall bli möjligt krävs ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete, som
bl. a. tar sikte på att finna nya produkter som kan tillverkas inom
varvsindustrin.

Statens stöd till teknisk forskning och utveckling kanaliseras till sin
huvuddel genom styrelsen för teknisk utveckling (STU). STU:s satsningar
avser till stor del s. k. prioriterade områden, dvs. områden där möjligheterna
för svensk industri att lyckas har bedömts vara störst. Ett av de teknikområden
som förväntas få särskilt stor betydelse och som STU följaktligen ägnar
koncentrerade insatser är havsteknik. Denna gren av tekniken tilldrar sig
särskilt intresse med hänsyn till att regeringen avser att senare i år förelägga
riksdagen förslag på havsresursområdet. Det är härvid bl. a. fråga om en
fortsatt utveckling av havstekniken som bör kunna resultera i att det kommer
fram nya produkter för tillverkning inom varvsindustrin.

Utskottet - som i sitt betänkande NU 1982/83:34 (s. 47) har behandlat
frågan om anslag till STU - anser att riksdagen nu närmast bör avvakta den
aviserade propositionen om havsresursverksamheten och avstyrker därför
förslaget om ett särskilt anslag för forskning och utveckling vid Svenska
Varv. Med det uttalande som just gjorts har utskottet emellertid velat
markera vikten av framåtsyftande forsknings- och utvecklingsinsatser inom
koncernen.

Zenit Shipping AB

Bakgrund

Ett kraftigt förlustbringande dotterbolag till Svenska Varv är Zenit
Shipping AB. Detta bolag hanterar huvuddelen av de omfattande fartygsengagemang
som Svenska Varv nödgats ikläda sig i samband med bl. a.
avbeställningar av kontrakterade fartyg eller bristande betalning från
köpares sida. År 1978 innehade Zenit inte mindre än 71 fartyg, helt eller
delvis, därav ca två tredjedelar tankfartyg. Efter omfattande försäljningar
fram till början av år 1982 har fartygsbeståndet åter ökat. F. n. har Zenit
drygt 50 fartyg eller fartygsandelar. Zenit sköter normalt inte befraktningen

NU 1982/83:55

19

och marknadsföringen av fartygen. I stället är det ett flertal olika rederier,
mest norska och svenska, som svarar för driften. I ett mindre antal fall
inbefraktas dock fartyg av Zenit. En av Zenits uppgifter är att avveckla
Svenska Varvs fartygsengagemang. Marknadsläget gör att detta f. n. inte kan
ske utan förluster. Genom uppskov med försäljningarna räknar Zenit med
att kunna hålla nere dessa förluster. Driftsresultatet har åren 1980 och 1981
varit negativt. Sistnämnda år bokfördes ett underskott av närmare 1 000
milj. kr. Zenit har måst låna upp medel i stor utsträckning. För åren
1983-1986 räknas med ett samlat underskott av ca 2 000 milj. kr. Vid
periodens slut bedöms fartygsbeståndet kunna vara avvecklat till priset av en
förlust på - i dagens värde - ca 1 500 milj. kr. Vid en omedelbar avveckling
skulle realisationsförluster och utlösen av inbefraktningsavtal kosta ca 2 400
milj. kr.

Förvärv av Svenska Varvs aktier i Zenit

En hittills inte behandlad komponent i den tillämnade finansiella
rekonstruktionen av Svenska Varv är att Zenit skall skiljas ut från koncernen
och ägas direkt av staten.

Staten skall sålunda överta Svenska Varvs aktier i Zenit. I ett avtal mellan
parterna har priset för dessa satts till 23 milj. kr., vilket är deras bokförda
värde hos Svenska Varv. För att förvärvet skall möjliggöras föreslår
regeringen ett anslag av denna storlek på tilläggsbudget III till årets
statsbudget. Detta förslag avvisas i två motioner. Zenits värde är i själva
verket starkt negativt, sägs det i motion 1982/83:2338 (m). Staten borde
följaktligen inte betala mer än en symbolisk summa av en krona. I motion
1982/83:2339 (fp) motiveras avslagsyrkandet med att Svenska Varv självt
måste ta ekonomiskt ansvar för hela sin verksamhet.

Den föreslagna likviden för Svenska Varvs aktier i Zenit svarar som
nämnts mot Zenitaktiernas bokförda värde hos Svenska Varv och ingår som
ett led i ett samlat program för finansiell rekonstruktion av koncernen.
Utskottet tillstyrker propositionen på denna punkt och avstyrker alltså de
båda nämnda motionsyrkandena.

Finansiellt stöd till Zenit

Regeringen deklarerar i propositionen att Zenits fartygsinnehav bör
avvecklas så snabbt som marknadsförhållandena tillåter. Eftersom fartygsinnehavet
är så omfattande bedöms det nödvändigt att avveckla det
successivt. Denna strategi kräver tillskott av kapital till Zenit. Regeringen
föreslår ett anslag av 3 000 milj. kr. för detta ändamål på tilläggsbudget III.
Härav beräknas 350 milj. kr. för en höjning av Zenits aktiekapital, som f. n.
är endast 25 milj. kr., samt 841 milj. kr. resp. 769 milj. kr. för täckande av
1982 och 1983 års förluster. Återstoden, 1 040 milj. kr., föreslås stå till
regeringens förfogande för täckande av senare förluster. Tillskottet till Zenit

NU 1982/83:55

20

skall delvis få formen av ett villkorligt aktieägartillskott och alltså kunna ge
upphov till vissa återbetalningar.

Från moderata samlingspartiets, centerpartiets och folkpartiets sida riktas
kraftiga invändningar mot regeringens förslag på denna punkt. Det finns all
anledning att ifrågasätta om de utomordentligt stora förluster som fortsatt
drift medför kan kompenseras genom höjda försäljningsvärden på fartygen,
sägs det i motion 1982/83:2338 (m). Kapitaltillskottet till Zenit borde
begränsas till 1 610 milj. kr., vilket motsvarar beräknad förlusttäckning för
åren 1982 och 1983. Om denna ram inte täcker får utvägen bli konkurs,
menar motionärerna. De uttalar vidare att fartygen i första hand bör
erbjudas till den svenska sjöfartsnäringen. Möjligheten av att ett mindre
antal rederier med fartyg förvärvade från Zenit börsintroduceras borde
prövas. Motionärerna hänvisar härvidlag till vad de kallar Saléns-modellen,
efter ett aktuellt fall då ett nybildat rederi inbjuder placerare som är
intresserade av att satsa på högriskprojekt att bli delägare i två från
Saléns-koncernen förvärvade stora tankfartyg. Motionärerna yrkar på att
riksdagen skall dels avslå regeringens begäran om anslaget på 3 000 milj. kr.,
dels begära ett nytt förslag till avveckling av och förlusttäckning för Zenit
enligt vad de har anfört i motionen.

Den del av anslaget som avser täckande av förluster efter år 1983 vill
centerpartiet inte vara med om att anvisa. Argumentationen för delposten
1 040 milj. kr. är inte övertygande, sägs det i motion 1982/83:2333 (c).
Anslaget föreslås följaktligen bli 1 960 milj. kr. I motion 1982/83:2339 (fp)
kommer samma uppfattning till uttryck. Det är principiellt olämpligt att
anvisa medel för framtida förluster innan dessa har uppstått, anför
motionärerna. En sådan åtgärd riskerar nämligen att dämpa företagets
ambition att på alla sätt försöka begränsa framtida förluster. Efter avdrag av
1 040 milj. kr. rundar motionärerna av anslagssumman nedåt till 1 900
milj. kr.

Även vänsterpartiet kommunisterna föreslår i sin motion 1982/83:2347 en
viss reduktion av anslaget, närmare bestämt med 100 milj. kr. Detta belopp
skulle enligt motionen i stället anslås till forskning och utveckling inom
Svenska Varv. Förslaget härom har utskottet behandlat i det föregående
(s. 17). Utskottet har därvid icke tillstyrkt en sådan omdisposition av
anslagsmedlen som förordas i motion 1982/83:2347 (vpk).

Utskottet ställer sig positivt till de riktlinjer för Zenits fortsatta verksamhet
som anges i propositionen. Liksom föredragande statsrådet vill utskottet
understryka vikten av att Zenits fartygsbestånd avyttras så snabbt som
marknadsförhållandena medger. För att den uppgjorda handlingsplanen för
Zenit skall kunna fullföljas är det enligt utskottets mening väsentligt att
bolagets ekonomi saneras och att regeringen får begärda resurser för att vid
behov kunna täcka även ytterligare förluster. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om ett tillskott av 3 000 milj. kr. att lämnas bl. a. som aktiekapital
och som villkorligt aktieägartillskott. De motionsyrkanden som går ut på ett
lägre anslagsbelopp avstyrks sålunda.

NU 1982/83:55

21

Företagsledning

Liksom i fråga om Svenska Varv begärs i motion 1982/83:2347 (vpk) att
Zenits nuvarande ledning skall bytas ut. Det dåliga läge som bolaget befinner
sig i kan inte skyllas enbart på sjöfartskonjunkturerna, menar motionärerna.
Verksamheten bedrivs, anser de, på ett i hög grad diskutabelt sätt. Man har
inte utnyttjat sina tillgångar och inte bedrivit den fraktpolitik som är
nödvändig för ett rederi.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till sitt resonemang
beträffande ledningsförhållandena hos Svenska Varv.

Samarbete mellan Zenit och svenska rederier

I det föregående har i korthet redovisats hur Zenits verksamhet är
upplagd. Den grundläggande principen är som nämnts att Zenit skall
avveckla sitt fartygsinnehav på snabbt som marknadsförhållandena medger.
I avvaktan på försäljning gäller att Zenit bör förvalta och driva fartygen så
effektivt och billigt som möjligt samt bibehålla ett gott underhåll av
fartygen.

Fartygen drivs i samarbete med andra rederier, huvudsakligen norska och
svenska. En betydande del av flottan är emellertid f. n. upplagd på grund av
fraktbrist. I motion 1982/83:2344 (s) begärs åtgärder från statsmakternas sida
för att förbättra möjligheterna till att fartyg där staten har ägarengagemang
kan drivas under svensk flagg. Motionärerna pekar på att Zenits fartyg nu i
stor utsträckning seglar under andra länders flagg, även under s. k.
bekvämlighetsflagg. När de hyror som utländska redare betalar till Zenit
medför förluster för ägaren innebär detta, säger motionärerna, att de
svenska skattebetalarna subventionerar utländska redare som konkurrerar
med svenska. Efter omorganisationen borde Zenit i första hand söka
samarbete med svenska redare i avvaktan på det rätta försäljningstillfället.
Detta skulle förbättra sysselsättningen för svenska sjömän, ge svenska
rederier möjlighet att hävda sig på fraktmarknaderna samt tillföra Sverige
utländsk valuta.

Utskottet har förståelse för motionärernas önskemål. Möjligheterna att
driva återstående fartyg under svensk flagg i avvaktan på försäljning är
emellertid beroende av en rad olika omständigheter. Hit hör bl. a. befintliga
avtal med utländska redare rörande drift av fartygen, kostnader för att bygga
om fartygen så att svenska bestämmelser blir uppfyllda, förutsättningarna för
att tillfredsställande ekonomiska avtal kan träffas med svenska redare samt
de regler som gäller för den gemensamma nordiska arbetsmarknaden.
Särskilt måste beaktas att övergång till svensk drift i förekommande fall
kommer att avse endast en begränsad period, eftersom en försäljning alltid är
förestående. Utskottet anser att det bör få ankomma på Zenits ledning att
pröva hithörande frågor mot bakgrund av de nyssnämnda riktlinjerna för
bolagets verksamhet. Motion 1982/83:2344 (s) avstyrks följaktligen.

NU 1982/83:55

22

Stöd till varvsindustrin

Inledning

Förutom genom direkta insatser i Svenska Varv har staten på senare år
bistått varvsindustrin genom en rad olika stödformer av generell natur, vilka
alltså har kommit även de privata varven till godo. En uttalad strävan från
regeringens sida är nu att statens subventioner till näringslivet skall minska.
Med hänvisning härtill görs i propositionen en genomgång av de olika
stödformerna på varvsområdet, varvid förändringar föreslås i olika avseenden.
De internationella förhållandena måste dock beaktas. Sveriges viktigaste
konkurrentländer har ett omfattande statligt stöd och tycks inte ha för
avsikt att avveckla detta. Man bör, sägs det i propositionen, från svensk sida
fortsätta det arbete på att minska varvsstödet som pågår inom OECD. F. n.
gäller emellertid att svensk varvsindustri genom fortsatt statligt stöd bör ges
rimliga förutsättningar att konkurrera om befintliga order. Omfattningen av
stödet bör dock enligt regeringens uppfattning minska.

Utskottet behandlar fortsättningsvis de olika stödformerna en efter en.
Några övergripande frågor tas upp sist i detta avsnitt.

Kreditgaran tier

Riksgäldsfullmäktige har bemyndigats ikläda staten garantier för finansiering
i anslutning till produktion vid varven. Villkoren för sådan garanti -vilken för svenska beställare får motsvara högst 90 % och för utländska
beställare högst 80 % av kontraktspriset - anges kort i propositionen (s. 27).
Fortsatta möjligheter att erhålla kreditgarantier utgör enligt regeringens
bedömning en förutsättning för att varven skall kunna iinansiera sin
produktion.

När kreditgaranti lämnas kräver nämnden för fartygskreditgarantici och
riksgäldskontoret enligt praxis borgen från det varvsföretag där det fartyg
som garantin avser har beställts. Motivet är att det är väsentligt att
varvsföretagen har ett direkt ekonomiskt ansvar för hela sitt kundengagemang.
Från de mindre och medelstora varvens sida har begärts att kravet på
borgen skall lättas. Regeringen förklarar sig nu beredd att tillmötesgå detta
önskemål. Den föreslår att borgensåtagandet för de mindre och medelstora
varvens del skall reduceras till 10 % av vid varje tillfälle utestående
kreditgarantier. Ett sådant åtagande säkerställer varvens affärsansvar, sägs
det i propositionen. Nämnden för fartygskreditgarantier har ansett en sådan
reducering av borgensåtagandet vara möjlig utan att statens riskposition på
något avgörande sätt försämras (prop. s. 68). Riksgäldsfullmäktige har
däremot haft principiella betänkligheter mot förslaget. Regeringens förslag
omfattar inte varv som ingår i Svenska Varv-koncernen.

I motion 1982/83:2339 (fp) avstyrks förslaget. Från principiell synpunkt är

NU 1982/83:55

23

det, säger motionärerna, väsentligt att varvsföretagen har ett direkt
ekonomiskt ansvar för sina kundengagemang.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Utskottet vill härvid peka på
fartygskreditgarantinämndens positiva inställning till att en ny praxis
införs.

Genom den förslagna förändringen kommer Finnboda Varf i en oacceptabel
position gentemot övriga mindre och medelstora varv, hävdas det i
motion 1982/83:2340 (s). Eftersom Finnboda tillhör Svenska Varv måste det
även fortsättningsvis borga för 100 % av garantibeloppet.

Utskottet är inte berett att föreslå någon ändring till Finnboda Varfs
förmån. När det gäller detta varv liksom Götaverken Cityvarvet, beträffande
vilket liknande synpunkter skulle kunna anföras, får det ankomma på
moderbolaget Svenska Varv att inom ramen för tillgängliga resurser göra de
insatser som kan behövas. Utskottet avstyrker alltså motion 1982/83:2342
(s).

De ändringar i riktlinjerna för fartygskreditgarantier som regeringen
föreslår innebär i övrigt dels att garantisystemets räckvidd i tiden utsträcks till
att omfatta order som tecknas före utgången av år 1986, dels att
kreditgarantier skall kunna lämnas även för lån som Zenit Shipping AB tar
upp för att finansiera sin verksamhet. Utskottet har ingen erinran mot dessa
förslag.

Ytterligare ett yrkande rörande fartygskreditgarantierna finns i motion
1982/83:2338 (m). Riksdagen bör, anser motionärerna, uttala som sin
mening att en skärpt prövning av nya fartygskreditgarantier skall ske i syfte
att nedbringa risktagandet.

Utskottet anser inte att fartygskreditgarantinämnden och riksgäldskontoret
behöver kompletterande anvisningar i denna form. Motionsyrkandet
avstyrks därför.

Den fastställda ramen för fartygskreditgarantier är f. n. inte fullt 24
miljarder kronor. Mot bakgrund av de bedömningar av varvsindustrins
volymutveckling som redovisas i propositionen förslår regeringen att den
vidgas till 30 miljarder kronor.

Förslaget möter invändningar i två motioner. Den nuvarande ramen är i
det närmaste fulltecknad, noteras det i motion 1982/83:2338 (m). Samtidigt
bör man emellertid beakta de omfattande kreditrisker som tas, fortsätter
motionärerna. Vid en nedläggning av ett av nybyggnadsvarven och en
eventuell ytterligare bantning av det kvarvarande nybyggnadsvarvet borde
behovet av nya kreditgarantier minska. Motionärerna vill att riksdagen skall
hos regeringen begära förslag till en ny ram beräknad i enlighet med vad som
anförs i motionen.

I motion 1982/83:2339 (fp) förslås en ram av 25 milj. kr. Folkpartiet siktar
genom sina förslag till en reducerad volymutveckling för varvsindustrin,
påpekas det. I konsekvens därmed bedöms en vidgning av ramen med drygt 1
miljard kronor vara tillräcklig.

NU 1982/83:55

24

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och vill betona att det blir den
faktiska utvecklingen inom varvsindustrin tillsammans med garantimyndigheternas
praxis som kommer att bli avgörande för i vilken utsträckning den
vidgade ramen kommer att utnyttjas.

För förlusttäckning till följd av lämnade fartygskreditgarantier föreslår
regeringen ett anslag av 50 milj. kr. Utskottet tillstyrker detta förslag.

Fartygskreditgarantier är förenade med avgifter. Dessa bör enligt tidigare
uttalanden utformas på så sätt att kreditgarantisystemet kan beräknas vara
självbärande. 1 propositionen anförs nu att avgifterna bör täcka dels
administrationskostnader, dels förluster på grund av lämnade garantier.
Riksdagen föreslås godkänna dessa riktlinjer, som skall läggas till grund för
ett uppdrag åt fartygskreditgarantinämnden att i samarbete med riksgäldskontoret
lämna förslag till en sådan utformning av avgiftssystemet att det
angivna syftet förverkligas. Regeringens förslag till riksdagen på denna
punkt tillstyrks uttryckligen i motion 1982/83:2339 (fp). Utskottet är av
samma mening. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag att en särskild
inkomsttitel för influtna garantiavgifter skall uppföras på statsbudgeten.

Räntestöd

Staten kan enligt tidigare beslut lämna räntestöd vid finansiering av
nybyggnad eller större ombyggnad av fartyg som beställs av svensk beställare
vid svenskt varvsföretag före utgången av år 1983. De villkor som gäller finns
redovisade i propositionen (s. 30). Regeringen föreslår nu att stöd skall få
lämnas för order som tecknas före utgången av år 1986. Samtidigt föreslås
vissa ändringar i villkoren.

Det skall sålunda införas möjlighet att få ett större räntestöd under en
kortare tidsperiod med oförändrad löptid på lånet och med bibehållande av
oförändrad subventionsgrad. Vidare skall den nuvarande möjligheten till
matchning, dvs. gynnsammare finansieringsvillkor än eljest vid påvisbart
konkurrerande anbud från utländskt varv, förbehållas offshore-anläggningar
såväl vid export som vid inhemska beställningar.

Utskottet har ingenting att erinra mot de föreslagna ändringarna och
tillstyrker att systemet med räntestöd förlängs på angivet sätt.

Exportkreditgarantier

Utskottet har i sitt betänkande NU 1982/83:34 behandlat regeringens
förslag - i budgetpropositionen - rörande anslag till kostnader för statsstödd
exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit. För att en framtida
bedömning av exportkreditstödets industripolitiska konsekvenser skulle
underlättas har regeringen delat upp det tidigare samlade anslaget för detta
ändamål i tre, varav ett föreslås bli benämnt Kostnader för statsstödd
exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m. Medelsbehovet för det

NU 1982/83:55

25

sistnämnda ändamålet angavs i budgetpropositionen till 480 milj. kr. På basis
av senare beräkningar - som aviserades i budgetpropositionen - föreslås i
proposition 1982/83:147 ett anslag av 350 milj. kr.

Från moderata samlingspartiets sida yrkades under allmänna motionstiden
- i motion 1982/83:2007 - att det beräknade anslaget av 480 milj. kr. skulle
sänkas till 440 milj. kr. I det nya läget förordar moderata samlingspartiet - i
motion 1982/83:2338 - ett anslag av 250 milj. kr. Minskningen motiveras med
att den reduktion av varvskapaciteten som motionärerna räknar med
kommer att medföra minskat behov av exportkreditstöd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.

Avskrivningslån

För att de svenska varvens konkurrenskraft gentemot utländska konkurrenter
skall stärkas lämnar staten avskrivningslån, som har formen av ett visst
stöd per direkt produktionstimme för nybyggnad och större ombyggnad.
Stödberättigade är högst så många timmar som användes för fartygsproduktion
år 1980. Stödet skall alltså inte kunna användas för att öka varvens
kapacitet. År 1981 var beloppet per timme 55 kr. Det har sänkts till 40 kr. för
år 1982 och 25 kr. för år 1983. I propositionen föreslås att avskrivningslån
skall utgå med 25 kr. per timme även fortsättningsvis. Antalet stödberättigade
produktionstimmar skall högst få ligga på 1983 års nivå. Till skillnad
från de övriga stödformerna, som enligt regeringens förslag förlängs för en
treårsperiod, föreslås ordningen med avskrivningslån skola gälla endast åren
1984 och 1985. Medelsbehovet beräknas till 400 milj. kr. för Svenska Varv
och 65 milj. kr. för de mindre och medelstora varven.

Moderata samlingspartiet förklarar i motion 1982/83:2338 att partiet
ställer sig tveksamt till statssubventioner som är relaterade till antalet direkta
produktionstimmar. Lånen borde, menar motionärerna, ersättas med
lånegarantier avsedda att mildra effekterna av kapitalminskningar. Med
hänsyn till hur det nu befintliga stödet är konstruerat accepterar motionärerna
även att det framtida stödet relateras till antalet produktionstimmar, så
att genomförandet av strukturförändringarna inte störs. Kostnaderna för
lånegarantierna skall, föreslås det, allteftersom de uppstår täckas från resp.
års budget. Motionärerna vill att riksdagen hos regeringen skall begära
förslag till en sådan ersättning för avskrivningslånen som de har skisserat.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag att systemet med avskrivningslån
skall bibehållas t. v. med oförändrad bidragsgrad. Det moment av
direkt subventionering som avskrivningslånen representerar torde vara
erforderligt i nuvarande läge; utskottet har svårt att se hur ett system med
lånegarantier skulle kunna få motsvarande effekt. Vad gäller motionsyrkandet
vill utskottet framhålla att det önskade förslaget från regeringen inte
skulle kunna föreligga förrän årets riksmöte har avslutats. Om riksdagen inte
skulle medge nya avskrivningslån skulle varvsindustrin alltså i ett slag

NU 1982/83:55

26

utsättas för en kraftig inkomstreduktion. Motionen avstyrks i här
ifrågavarande del.

Även i detta sammanhang aktualiseras genom motion 1982/83:2340 (s)
Finnboda Varfs situation. Detta varv har, säger motionärerna, inte haft del
av det stöd som avskrivningslånen utgör och har därför tvingats konkurrera
med övriga varv på olika villkor. Svenska Varv borde vara oförhindrat att
inom den föreslagna ramen för avskrivningslån ge stöd till nybyggnadsprojekt
avpassade för de små produktionsenheterna inom koncernen.

Utskottet vill erinra om att Finnboda Varf enligt nu tillämpade riktlinjer
har sin verksamhet inriktad på reparationer och ombyggnader av fartyg samt
viss industriproduktion. Någon egentlig nybyggnadsverksamhet är alltså inte
avsedd att förekomma vid varvet. Liksom när det gäller borgensåtaganden i
samband med kreditgarantier (s. 23) vill utskottet även nu konstatera att det i
första hand ankommer på moderbolaget Svenska Varv att inom ramen för
sina resurser sörja för att Finnboda Varfs produktionskapacitet tillvaratas på
lämpligt sätt. Med det sagda avstyrker utskottet motion 1982/83:2340 (s) i nu
berörd del.

På tal om Cityvarvet och Finnboda Varf konstaterar föredragande
statsrådet i propositionen att dessa varv - vilka är de företag inom Svenska
Varv-koncernen som främst konkurrerar med de privatägda varven - drivs
helt utan statliga stödinsatser. När det gäller ombyggnadsarbeten konkurrerar
de sålunda på något sämre villkor än de privatägda varven, påpekar han.
Strävan måste, uttalas det vidare, vara att konkurrensen mellan de olika
varven skall bedrivas på lika villkor och enligt företagsekonomiskt riktiga
principer. Utskottet instämmer i detta uttalande.

Övriga frågor

Regeringens förslag till riksdagen i proposition 1982/83:147 upptar som ett
första moment att riksdagen skall godkänna de ändrade riktlinjer för stöd till
svenska varvsindustri som anges i propositionen. Härvid hänvisas till det
inledande avsnittet under rubriken Stöd till varvsindustrin. I detta avsnitt
återfinns i huvudsak de allmänna synpunkter på stödet till svensk varvsindustri
sett i ett internationellt perspektiv som utskottet har refererat
inledningsvis under samma rubrik (s. 22). Dessa synpunkter ger enligt
utskottets mening inte anledning till något särskilt uttalande från riksdagens
sida.

Till detta moment i regeringens förslag vill utskottet också hänföra ett
principiellt betydelsefullt uttalande om det generella statliga varvsstödet som
görs annorstädes i propositionen (s. 40). En förutsättning för att Svenska
Varv skall erhålla varvsstöd i form av avskrivningslån, kreditgarantier,
räntestöd m. m. skall, anförs det, vara att produktionskapaciteten vid
Kockums och Uddevallavarvet uppgår till högst den nivå som har angivits i
propositionen (jfr s. 10 i detta betänkande). För övriga varv inom koncernen

NU 1982/83:55

27

bör, heter det vidare, som ett villkor för erhållande av stöd gälla att
riktlinjerna i koncernens strukturplan fullföljs. Utskottet ansluter sig till
dessa riktlinjer för generellt varvsstöd till huvudmottagaren av sådant stöd,
Svenska Varv-koncernen.

I detta sammanhang tar utskottet vidare upp ett allmänt hållet yrkande i
vardera av motionerna 1982/83:2338 (m) och 1982/83:2339 (fp). I den
förstnämnda hemställs allra först att riksdagen med avslag på propositionen
skall begära förslag till ändrade riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri i
enlighet med vad som anförs i motionen. Av denna framgår emellertid att
motionärerna inte yrkar på att propositionen i sin helhet skall avslås.
Motionen innehåller vidare en rad specifika yrkanden om ändrade riktlinjer
för varvsstödet. Utskottet tillmäter med hänsyn till det sagda inte det nu
berörda yrkandet någon självständig betydelse.

På samma sätt bedömer utskottet det yrkande i motion 1982/83:2339 (fp)
enligt vilket riksdagen skall godkänna de allmänna riktlinjer för stöd till
svensk varvsindustri som förordas i motionen. Detta yrkande torde
huvudsakligen avse ändringsförslag som har berörts i det föregående på
grundval av andra, specifika yrkanden.

En fråga av generell natur rörande de stödformer som har behandlats i
detta avsnitt är vilka företag som skall betraktas som varv och sålunda kunna
vara kvalificerade att erhålla stöd. Ett särskilt avsnitt i propositionen ägnas åt
de mindre och medelstora varven. Hit räknas såväl privatägda varv som ett
par enheter inom Svenska Varv-koncernen, nämligen AB Finnboda Varf och
Karlskronavarvet AB. I stödsammanhang är dock Karlskronavarvet inte
aktuellt, eftersom dess produktion helt är inriktad på marina fartyg. Till de
privatägda mindre och medelstora varven hänförs nio företag, av vilka ett par
tidigare icke har brukat nämnas i motsvarande sammanhang. I den rapport
om mindre och medelstora varv som har upprättats inom industridepartementet
och som utgör underbilaga 1 till propositionen anges som kriterier för
att ett företag skall betraktas som varv att dess långsiktiga inriktning till
övervägande del skall vara produktion, reparation etc. av handelstonnage
och samtidigt omfatta fartyg om minst 300 bruttoregisterton samt beställningar
för ej militära statliga myndigheter. Vissa företag som man studerat
har bedömts inte uppfylla de nämnda kriterierna och har följaktligen inte
medtagits på listan. Ett av dessa är Lödöse Varf AB, vars förhållanden har
närmare redovisats för utskottet. Lödöse Varf har nyligen omstrukturerats
och ägnar sig inte entydigt åt fartygsproduktion. I viss utsträckning
förekommer emellertid fartygsombyggnader vid varvet. Företaget åberopar
att varvsarbete bedrivs där på basis av en flerhundraårig tradition.

Utskottet konstaterar att tillämpningen av de angivna kriterierna på
företag med en begränsad varvsproduktion som tillika växlar i omfattning
från tid till annan kan ge upphov till gränsdragningsproblem. Det saknas
förutsättningar för att riksdagen nu skall lösa dess problem. Efter riksdagens
beslut med anledning av propositionen kommer emellertid bestämmelser om

NU 1982/83:55

28

anslaget till avskrivningslån att få utarbetas inom regeringskansliet. Det
åligger sedan fartygskreditgarantinämnden att pröva vilka företag som
uppfyller de angivna kriterierna på varvsföretag. Som grund för nämndens
bedömning kommer företagen att få tillhandahålla kapacitetsplaner som
visar vilken produktion avskrivningslånen skall användas för. Utskottet
utgår från att nämnden vid sina beslut tar skälig hänsyn till olika särskilda
omständigheter som kan föreligga.

Vissa anslagsfrågor

Regeringen tar i propositionen upp frågan om användningen av vissa äldre
anslag som avser varvsindustrin. Avskrivningslån har sedan budgetåret
1980/81 lämnats från ett reservationsanslag som anvisades våren 1980. För
nästa budgetår kommer riksdagen enligt det förslag som har behandlats i det
föregående att anvisa ett nytt reservationsanslag för avskrivningslån. I
propositionen föreslås att medel som efter vissa beslut av fartygskreditgarantinämnden
återstår av det äldre anslaget inte skall utnyttjas utan levereras
in till statsbudgetens inkomstsida. Utskottet har ingenting att erinra mot
detta förslag.

Motsvarande ordning föreslår regeringen beträffande ett annat reservationsanslag
från samma budgetår, benämnt Lån till mindre och medelstora
varv. Detta anslag har använts endast i ringa utsträckning. Inte heller mot
detta förslag har utskottet något att erinra.

Enligt bemyndigande lämnade regeringen förra året utfästelse om att vissa
förluster som kunde uppkomma för ett dotterbolag till Zenit Shipping skulle
täckas av staten. För ändamålet föreslås nu ett reservationsanslag av 30 milj.
kr. till Zenit Shipping för infriande av eventuella förluster enligt utfästelsen.
Utskottet tillstyrker förslaget.

I budgetpropositionen föreslås ett nytt särskilt anslag för fartygskreditgarantinämndens
förvaltningskostnader. Dessa kostnader beräknas till inte
fullt 4,4 milj. kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag på denna punkt.

Regionala projekt

För budgetåret 1978/79 anvisade riksdagen ett reservationsanslag benämnt
Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna. Av ursprungligen
265 milj. kr. återstår f. n. ca 63 milj. kr. av detta anslag. I propositionen
hänvisar regeringen till att det på de orter som drabbas av reduceringarna
inom varvsindustrin kan bli nödvändigt att utöver de specifika åtgärder som
behandlas i propositionen tillgripa även andra åtgärder för att minska
sysselsättningsproblemen. Det nämnda kvarstående anslagsbeloppet av 63
milj. kr. föreslås få användas för sådana ändamål. Detta förslag tillstyrks
uttryckligen i motion 1982/83:2339 (fp).

Efter vissa i propositionen förutsatta utbetalningar återstår ca 31 milj. kr.,

NU 1982/83:55

29

konstaterar motionärerna. Detta belopp vill de komplettera med ett nytt
reservationsanslag av 119 milj. kr., så att sammanlagt 150 milj. kr. står till
buds. Dessa medel föreslås användas för projekt som kännetecknas av en
samverkan mellan stat, kommun och näringsliv efter mönster av Landskrona
Finans AB.

Utskottet är inte berett att nu förorda att ytterligare medel anvisas för det
angivna ändamålet. Utskottet avstyrker därför det senast nämnda yrkandet i
motion 1982/83:2339 (fp).

I detta sammanhang tar utskottet upp ett yrkande i motion 1982/83:2333
(c) som syftar till ett uttalande av riksdagen till regeringen om särskilda
näringspolitiska insatser i Malmöregionen. Vid överläggningar med Svenska
Varvs styrelse om Kockums bör, sägs det i motionen, prövas under vilka
förutsättningar Svenska Varv kan medverka till nyföretagande och alternativa
sysselsättningsmöjligheter med utgångspunkt i erfarenheter som har
vunnits i samband med Öresundsvarvets avveckling.

Utskottet utgår från att kontakter med Svenska Varv i samband med
kapacitetsminskningar kommer att för både Malmös och andra orters del
innfatta diskussion av möjligheter till alternativ sysselsättning bl. a. på grund
av nyföretagande. Någon särskild framställning till regeringen med anledning
av motionsyrkandet finner utskottet därför inte erforderlig.

Två yrkanden i motion 1982/83:2129 (c) avser också regionalt inriktade
projekt i Malmöhus län. Det ena går ut på att riksdagen skall göra ett
uttalande till förmån för byggande av Sundshamnen i Landskrona. Andra
motionsyrkanden i samma ämne har nyligen behandlats av riksdagen i
energipolitiskt sammanhang och därvid avslagits (NU 1982/83:33). Utskottet
hänvisar till behandlingen vid detta tillfälle och avstyrker det nu aktuella
motionsyrkandet.

Det andra yrkandet avser en motsvarande framställning om utnyttjande av
geotermisk energi, särskilt med tanke på trädgårdsnäringen. Ett motsvarande
motionsyrkande förra året avslogs av riksdagen på näringsutskottets
förslag (NU 1981/82:30). Motiveringen för ställningstagandet var att det
berörda länets egna myndigheter, kommuner, företag och organisationer
kunde förutsätts engagera sig i länets utveckling utan något särskilt uttalande
från riksdagens sida. Samma resonemang synes lämpligt nu. Utskottet
avstyrker motionsyrkandet. Härvid noterar utskottet att förutsättningarna
för utnyttjande av geotermisk energi i fjärrvärmenätet f. n. studeras i den
berörda regionen.

Nya marknader för varvsindustrin

Motion 1982/83:2347 (vpk) innehåller en rad yrkanden som tar sikte på att
varvsindustrin skall söka nya möjligheter att vinna avsättning för sina
produkter.

Ett av motionärernas förslag är att ett program skall läggas upp för

NU 1982/83:55

30

utveckling av den inrikes sjöfarten. Sådana inrikes transporter som med
fördel kan ske på vattenvägar bör, menar motionärerna, flyttas över dit. En
rad ekonomiska, miljömässiga och trafikpolitiska skäl talar enligt deras
mening för en sådan strävan.

Den svenska trafikpolitiken prövas i hela sin vidd i andra sammanhang.
Utskottet utgår från att det inom varvsnäringen finns ett aktivt intresse för att
utnyttja alla möjligheter till lönsam fartygsproduktion. Något uttalande av
riksdagen av huvudsakligen trafikpolitisk innebörd i detta sammanhang
anser sig utskottet inte böra föreslå. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

Andra nya avnämare räknar samma motionärer med att varven skall
kunna finna genom politiska handelskontakter med länder i tredje världen.
Hos många länder finns, påpekar de, intresse av att skaffa sig större
oberoende på sjöfartsområdet. Om Sverige skall medverka i denna
utveckling krävs politiska kontakter och ramöverenskommelser. Bilaterala
avtal nämns också som en tänkbar modell. En marknadsföring av detta slag
förutsätter en stark aktiv statlig medverkan eller ett direkt statligt initiativ,
säger motionärerna.

Inte heller på denna punkt vill utskottet förorda någon särskild åtgärd av
riksdagen. Det får förutsättas att varvsföretagen och de exportstödjande
organen bevakar möjligheter av detta slag.

I motionen berörs också frågan huruvida den svenska handelsflottans
struktur i allo svarar mot den svenska utrikeshandelns transportbehov.
Motionärerna räknar med att det kan uppkomma en viss efterfrågan på
fartyg som är anpassade för speciella slag av transporter. De möjligheter som
härvid öppnar sig bör också vara av intresse för varven, sägs det i
motionen.

Det bör, anser utskottet, ingå bland de uppgifter som regeringen har såsom
ansvarig för transportpolitiken att bevaka sådana möjligheter som motionärerna
anger. Inte heller på denna punkt föreslår utskottet någon särskild
framställning till regeringen.

I sammanhanget uttalar motionärerna att det är angeläget att det finns en
aktiv och levande statlig rederiverksamhet. En sådan fartygsproduktion för
utrikeshandelns transportbehov som de rekommenderar sägs förutsätta att
detta är fallet. Ett statligt rederi får inte, säger de, vara en uppsamlingsplats
för överflödiga fartyg eller en verksamhet som försöker avveckla sig själv. Ett
statligt rederi måste ledas av sjöfartsfolk med hög kompetens och till sitt
förfogande ha en till tidens transportbehov noga anpassad flotta. Motionärerna
önskar att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd till
regeringen.

Utskottet finner det uppenbart att läget inom rederinäringen inte är sådant
att det talar för nya statliga satsningar. Utskottet avstyrker även detta
motionsyrkande.

NU 1982/83:55

31

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Kockums och Uddevallavarvet samt medelstillskott
till Svenska Varv AB

att riksdagen

a) avslår motion 1982/83:2129 yrkande 3, motion 1982/83:2333
yrkande 1, motion 1982/83:2338 yrkandena 2 och 6, motion
1982/83:2339 yrkande 12, motion 1982/83:2343 yrkande 1 och
motion 1982/83:2347 yrkande 1,

b) med bifall till proposition 1982/83:147 moment 12 och med
avslag på motion 1982/83:2333 yrkande 4, motion 1982/83:2338
yrkande 11 och motion 1982/83:2339 yrkande 11 till Kapitaltillskott
till Svenska Varv AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 1 850 000 000 kr.,

c) med bifall till proposition 1982/83:147 moment 3 och med
avslag på motion 1982/83:2339 yrkande 7 bemyndigar fullmäktige
i riksgäldskontoret att utfärda skuldebrev till Svenska Varv
AB intill - inkl. tidigare utfärdade skuldebrev - ett sammanlagt
belopp av vid varje tidpunkt högst 968 000 000 kr.,

d) med anledning av proposition 1982/83:100 bilaga 14 punkt
G 5, med bifall till proposition 1982/83:147 moment 17 och med
avslag på motion 1982/83:2339 yrkande 14 till Kostnader för
skuldebrev till Svenska Varv AB för budgetåret 1983/84 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 125 000 000
kr.,

2. beträffande lönsamhetskrav för Svenska Varv

att riksdagen avslår motion 1982/83:2338 yrkande 7,

3. beträffande Karlskronavarvet

att riksdagen avslår motion 1982/83:2034,

4. beträffande uppdelning av Svenska Varv i ett Sydvarv och ett
Västvarv, m. m.

att riksdagen avslår motion 1982/83:1492,

5. beträffande Svenska Varvs företagsledning

att riksdagen avslår motion 1982/83:2347 yrkande 6 i ifrågavarande
del,

6. beträffande forskning och utveckling inom Svenska Varv
att riksdagen avslår motion 1982/83:2347 yrkande 8,

7. beträffande förvärv av Svenska Varvs aktier i Zenit Shipping
AB

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:147 moment 11
och med avslag på motion 1982/83:2338 yrkande 3 och motion
1982/83:2339 yrkande 10 till Förvärv av Svenska Varv AB:s

NU 1982/83:55

32

aktier i Zenit Shipping AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 23 000 000 kr.,

8. beträffande finansiellt stöd till Zenit Shipping AB

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:147 moment 13
och med avslag på motion 1982/83:2333 yrkande 5, motion
1982/83:2338 yrkandena 4 och 5, motion 1982/83:2339 yrkande
13 och motion 1982/83:2347 yrkande 7 till Tillskott till Zenit
Shipping AB på tilläggsbudget III för budgetåret 1982/83 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av

3 000 000 000 kr.,

9. beträffande Zenit Shippings företagsledning

att riksdagen avslår motion 1982/83:2347 yrkande 6 i frågavarande
del,

10. beträffande samarbete mellan Zenit och svenska redare
att riksdagen avslår motion 1982/83:2344,

11. beträffande mindre och medelstora varvs borgensåtaganden
avseende fartygskreditgarantier

att riskdagen med bifall till proposition 1982/83:147 moment 1 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1982/83:2339
yrkande 5 och motion 1982/83:2340, båda i ifrågavarande del,
godkänner i propositionen föreslagna ändrade riktlinjer för
fartygskreditgarantier i ifrågavarande del,

12. beträffande ändrade riktlinjer i övrigt för fartygskreditgarantier att

riksdagen med bifall till proposition 1982/83:147 moment 1 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1982/83:2338
yrkande 8 godkänner i propositionen föreslagna ändrade
riktlinjer såvitt de inte har behandlats under 11,

13. beträffande ram för fartygskreditgarantier

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:147 moment 2
och med avslag på motion 1982/83:2338 yrkande 9 och motion
1982/83:2339 yrkande 6 bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret
att till utgången av år 1986 ikläda staten garantier till
svensk varvsindustri och till beställare av fartyg hos svenska
varv intill - inkl. tidigare lämnade garantier - ett sammanlagt
belopp av vid varje tidpunkt högst 30 000 000 000 kr.,

14. beträffande avgifter på fartygskreditgarantier

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:147 momenten

4 och 10 och motion 1982/83:2339 yrkande 8

dels godkänner de ändrade riktlinjer för avgifter på fartygskreditgarantier
som föreslås i propositionen,
dels på statsbudgetens inkomstsida för budgetåret 1983/84
uppför en ny inkomsttitel benämnd Influtna avgifter för statliga
garantier,

NU 1982/83:55

33

15. beträffande förlusttäckning till följd av fartygskreditgarantier
att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:147 moment 9
till Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk
varvsindustri och beställare av fartyg för budgetåret 1983/84
under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 50 000 000
kr.,

16. beträffande räntestöd till varvsindustrin

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:147 moment 15
till Räntestöd till varvsindustrin för budgetåret 1983/84 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 135 000 000
kr.,

17. beträffande statsstödd exportkreditgivning

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 bilaga
14 punkt B 17, med bifall till proposition 1982/83:147 moment
16 och med avslag på motion 1982/83:2007 yrkande 11 och
motion 1982/83:2338 yrkande 12 till Kostnader för statsstödd
exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m. för budgetåret
1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 350 000 000 kr.,

18. beträffande avskrivningslån
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1982/83:147 moment 8 och med
avslag på motion 1982/83:2338 yrkande 10 till Avskrivningslån
till svensk varvsindustri för budgetåret 1983/84 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 465 000 000 kr.,

b) avslår motion 1982/83:2340 i ifrågavarande del,

19. beträffande riktlinjer i övrigt för stöd till varvsindustrin
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1982/83:147 moment 1 i övrigt
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

b) avslår motion 1982/83:2338 yrkande 1 och motion 1982/
83:2339 yrkande 5 i den mån dessa yrkanden inte har
tillgodosetts enligt utskottets hemställan i det föregående,

20. beträffande användningen av vissa äldre anslag
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1982/83:147 moment 5 godkänner
vad som i propositionen anförs om användningen av det i
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 uppförda reservationsanslaget
Avskrivningslån till varvsindustrin, m. m.,

b) med bifall till proposition 1982/83:147 moment 6 godkänner
vad som i propositionen anförs om användningen av det i
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 uppförda reservationsanslaget
Lån till mindre och medelstora varv.

3 Riksdagen 1982183. 17 sami Nr 55

NU 1982/83:55

34

21. beträffande infriande av viss förlusttäckningsgaranti

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:147 moment 14
till Infriande av förlusttäckningsgaranti för Zenit Shipping AB
för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 30 000 000 kr.,

22. beträffande nämnden för fartygskreditgarander

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 bilaga 14
punkt G 7 till Nämnden för fartygskreditgarantier för budgetåret
1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 4 380 000 kr.,

23. beträffande sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:147 moment 7
och motion 1982/83:2339 yrkande 9 godkänner vad som i
propositionen anförts om användningen av det i statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 uppförda reservationsanslaget Bidrag
till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna,

24. beträffande industriella projekt inom varvsregionerna
att riksdagen avslår motion 1982/83:2339 yrkande 15,

25. beträffande näringspolitiska insatser i Malmöregionen
att riksdagen avslår motion 1982/83:2333 yrkande 2,

26. beträffande vissa projekt i Malmöhus län
att riksdagen avslår

a) motion 1982/83:2129 yrkande 1 (Sundshamnen i Landskrona),

b) motion 1982/83:2129 yrkande 2 (geotermisk energi),

27. beträffande utbyggnad av inrikessjöfarten

att riksdagen avslår motion 1982/83:2347 yrkande 2,

28. beträffande utländska marknader för fartygsproduktionen
att riksdagen avslår motion 1982/83:2347 yrkande 3,

29. beträffande den svenska handelsflottans inriktning
att riksdagen avslår motion 1982/83:2347 yrkande 4,

30. beträffande statlig rederiverksamhet

att riksdagen avslår motion 1982/83:2347 yrkande 5.

Stockholm den 26 maj 1983

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c). Erik Hovhammar (m),
Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Wivi-Anne
Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp),
Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s), Sivert Andersson (s), Nic
Grönvall (m) och Per-Ola Eriksson (c).

NU 1982/83:55

35

Reservationer

1. Kockums och Uddevallavarvet samt medelstillskott till Svenska Varv AB

(mom. 1)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Nic Grönvall (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med
”Gemensamt för” och slutar på s. 14 med ”inte motiverat” bort ha följande
lydelse:

Ett grundläggande fel med regeringens förslag är att Kockums och
Uddevallavarvet bedöms kunna bibehålla sin konkurrenskraft trots att de
båda utsätts för en kraftig åderlåtning. I verkligheten skulle det snart nog visa
sig att den reducerade tillverkningsvolymen i intetdera fallet förmår bära den
överbyggnad i form av bl. a. välutrustade försäljnings-, projekt- och
konstruktionsavdelningar som båda varven behöver. Det bör noteras att det i
propositionen sägs att dessa avdelningars kapacitet enligt Svenska Varvs
bedömning inte får minska i samma grad som varvens produktionsvolym.

Slutsatsen måste bli den som dras i motion 1982/83:2338 (m) - att ett av de
två storvarven måste läggas ned. Vilketdera av varven som skall bli föremål
för denna åtgärd bör koncernledningen anmodas att lämna förslag om.
Statsmakterna har inte nu underlag för ett välavvägt ställningstagande i
denna strukturfråga.

Regeringens förslag har vidare det felet att tidigare kapitalinsatser i
Svenska Varv föreslås följas av ännu en utan att alla möjligheter att begränsa
insatsens belopp prövas. Motion 1982/83:2338 (m) pekar på den nära till
hands liggande möjligheten att Svenska Varv säljer de enheter som ingår i
dess kommersiella sektor för att på så sätt täcka en del av sitt kapitalbehov.
Varje icke-statlig koncern i motsvarande situation skulle i första hand få
överväga en sådan åtgärd. Den värdering som motionärerna hänvisar till ger
vid handen att ett avsevärt tillskott av kapital till Svenska Varv kan erhållas
på detta sätt. Den i motion 1982/83:2333 (c) anvisade utvägen att Svenska
Varv skall försöka sälja Kockums för omvandling till en tung verkstadsindustri
främst för annat än fartygsproduktion synes svårframkomlig; den bör
emellertid noga prövas av koncernledningen.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet regeringens förslag beträffande
Kockums och Uddevallavarvet och beträffande medelstillskott till Svenska
Varv. Utskottet tillstyrker på dessa punkter motion 1982/83:2338 (m), vilket
bl. a. innebär att utskottet förordar ett kapitaltillskott till Svenska Varv av
1500 milj. kr. Motsvarande förslag i motionerna 1982/83:2333 (c) och
1982/83:2339 (fp) avviker i väsentliga hänseenden från utskottets och
avstyrks därför.

Vad beträffar de förut refererade yrkandena i motionerna 1982/83:2129 (c)
och 1982/83:2343 (c) vill utskottet framhålla att det förslag som utskottet här
har framlagt bl. a. syftar till att de personella och tekniska resurser för

NU 1982/83:55

36

fartygstillverkning som finns inom Svenska Varv skall tas till vara i möjlig
utsträckning och därmed också den exportpotential som fartygsproduktionen
representerar. Något särskilt uttalande till regeringen med anledning av
de båda sistnämnda motionsyrkandena finner utskottet inte motiverat.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande Kockums och Uddevallavarvet samt medelstillskott
till Svenska Varv AB
att riksdagen

a) med bifall till motion 1982/83:2338 yrkandena 2 och 6 och
med avslag på motion 1982/83:2129 yrkande 3, motion 1982/
83:2333 yrkande 1, motion 1982/83:2339 yrkande 12, motion
1982/83:2343 yrkande 1 och motion 1982/83:2347 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med anledning av proposition 1982/83:147 moment 12, med
bifall till motion 1982/83:2338 yrkande 11 och med avslag på
motion 1982/83:2333 yrkande 4 och motion 1982/83:2339
yrkande 11 till Kapitaltillskott till Svenska Varv AB på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
1 500 000 000 kr.,

c) (= utskottet),

d) (= utskottet).

2. Kockums och Uddevallavarvet samt medelstillskott till Svenska Varv AB

(mom. 1)

Tage Sundkvist (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med
”Gemensamt för” och slutar på s. 14 med ”inte motiverat” bort ha följande
lydelse:

Ett grundläggande (reservation 1, s. 35) varvens produktionsvolym.

Slutsatsen måste bli den som dras i motion 1982/83:2333 (c) - att ett av de
två storvarven måste förändra sin verksamhet och att en rejäl satsning måste
göras på det återstående. Det varv som bör ha de största förutsättningarna att
framgent bedriva en lönsam fartygsproduktion är enligt utskottets mening
Uddevallavarvet. Detta ställningstagande innebär inte nödvändigtvis en
minskad verksamhet vid Kockums. Som framhålls i motion 1982/83:2333 (c)
bör det finnas goda möjligheter att genomföra en privatisering av Kockums
som samtidigt innebär övergång till en ny produktionsinriktning i det att
varvet görs om till en tung verkstadsindustri för tillverkning främst av annat
än fartyg. Härigenom bör varvets personella och tekniska resurser bli så väl
tillvaratagna som det i dagens läge är möjligt. Utskottet föreslår alltså att

NU 1982/83:55

37

Svenska Varv får i uppdrag att söka genomföra en sådan privatisering.

Kapitaltillskottet till Svenska Varv bör i enlighet med vad som sägs i
motion 1982/83:2333 (c) begränsas till vad som behövs efter en försäljning av
Kockums. Utskottet föreslår liksom motionärerna ett belopp av 1 350
milj. kr. Skillnaden gentemot regeringens förslag betingas dels av att
erforderlig soliditet kommer att till följd av den minskade omslutningen
uppnås med en lägre insats, dels av att den nu föreslagna lösningen inte
medför samma omställningskostnader som en kapacitetsneddragning både
vid Kockums och vid Uddevallavarvet.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet regeringens förslag beträffande
Kockums och Uddevallavarvet och beträffande medelstillskott till Svenska
Varv. Utskottet tillstyrker på dessa punkter motion 1982/83:2333 (c).
Motsvarande förslag i motionerna 1982/83:2338 (m) och 1982/83:2339 (fp)
avviker i väsentliga hänseenden från utskottets och avstyrks därför. Ett
uppslag i motion 1982/83:2338 (m) som enligt utskottets mening bör prövas är
det som gäller försäljning av enheter som ingår i Svenska Varvs kommersiella
sektor.

Det förut refererade yrkandet i motion 1982/83:2343 (s) blir enligt
utskottets förslag i väsentlig mån tillgodosett. Motion 1982/83:2129 (c) syftar
i här aktuell del till fortsatt fartygsproduktion vid Kockums och avstyrks
därför. Utskottet menar emellertid att dess förslag om att Kockums under
annan ägare skall fortleva som tung verkstadsindustri innebär att den
tekniska och personella kompetensen vid företaget kan tillvaratas i enlighet
med vad motionärerna önskar.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande Kockums och Uddevallavarvet samt medelstillskott
till Svenska Varv AB
att riksdagen

a) med bifall till motion 1982/83:2333 yrkande 1, med anledning
av motion 1982/83:2338 yrkande 6 och motion 1982/83:2343
yrkande 1 och med avslag på motion 1982/83:2129 yrkande 3,
motion 1982/83:2338 yrkande 2, motion 1982/83:2339 yrkande
12 och motion 1982/83:2347 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med anledning av proposition 1982/83:147 moment 12, med
bifall till motion 1982/83:2333 yrkande 4 och med avslag på
motion 1982/83:2338 yrkande 11 och motion 1982/83:2339
yrkande 11 till Kapitaltillskott till Svenska Varv AB på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
1 350 000 000 kr.,

c) (=utskottet),

d) (=utskottet).

4 Riksdagen 1982/83. 17 sami. Nr 55

NU 1982/83:55

38

3. Kockums och Uddevallavarvet samt medelstillskott till Svenska Varv AB
(mom. 1)

Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med
”Gemensamt för” och slutar på s. 15 med ”berörd del” bort ha följande
lydelse:

Även regeringens förslag framstår emellertid som orealistiskt. Som
framhålls i motion 1982/83:2339 (fp) finns ingen grund för tillförsikt om att
Svenska Varv kan uppnå lönsamhet med hjälp av det medelstillskott som nu
föreslås. Utskottet vill vidare betona att storleken av detta tillskott måste ses
mot bakgrund av de mycket omfattande subventioner som tidigare har
tillförts Svenska Varv och varvsindustrin i övrigt. Det ter sig då uppenbart att
riksdagen inte kan acceptera att Svenska Varv vid sidan av det generella
varvsstödet får ett så stort medelstillskott som 2 155 milj. kr. Beloppet måste
sänkas till en avsevärt lägre nivå. I likhet med motionärerna förslår utskottet
att Svenska Varv såsom ett sista kapitaltillskott får 1 000 milj. kr. Några
skuldebrev till Svenska Varv utöver den ram som anges i redan givet
bemyndigande till riksgäldsfullmäktige bör inte utfärdas. En sådan minskning
av medelstillskottet - i jämförelse med regeringens förslag - som här
förordas torde göra det nödvändigt med en längre gående nedskärning av de
fartygstillverkande storvarvens kapacitet än regeringen har räknat med. Det
får, menar utskottet, bli en uppgift för Svenska Varvs ledning att på rent
företagsekonomiska grunder avgöra hur anpassningen till marknadssituationen
skall ske.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet regeringens förslag beträffande
Kockums och Uddevallavarvet och beträffande medelstillskott till Svenska
Varv. Utskottet tillstyrker på dessa punkter motion 1982/83:2339 (fp).
Motsvarande förslag i motionerna 1982/83:2333 (c) och 1982/83:2338 (m)
avviker i väsentliga hänseenden från utskottets och avstyrks därför. Den i
motion 1982/83:2333 (c) anvisade utvägen att Svenska Varv skall försöka
sälja Kockums för omvandling till en tung verkstadsindustri främst för annat
än fartygsproduktion synes svårframkomlig; utskottet har emellertid ingen
erinran mot att den undersöks av koncernledningen. Ett uppslag i motion
1982/83:2338 (m) som enligt utskottets mening bör prövas är det som gäller
försäljning av enheter som ingår i Svenska Varvs kommersiella sektor.

Vad beträffar ^reservation 1, s. 35 f.) inte motiverat.

I konsekvens med sitt avstyrkande av regeringens förslag att ytterligare
skuldebrev till Svenska Varv skall få utfärdas förslår utskottet att anslaget till
räntekostnader fastställs till det belopp av 107 milj. kr. som anges i
budgetpropositionen. Utskottet avstyrker alltså proposition 1982/83:147 på
denna punkt och tillstyrker motion 1982/83:2339 (fp) i motsvarande del.

NU 1982/83:55

39

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande Kockums och Uddevallavarvet samt medelstillskott
till Svenska Varv AB
att riksdagen

a) med bifall till motion 1982/83:2339 yrkande 12, med
anledning av motion 1982/83:2338 yrkande 6 och med avslag på
motion 1982/83:2129 yrkande 3, motion 1982/83:2333 yrkande
1, motion 1982/83:2338 yrkande 2, motion 1982/83:2343 yrkande
1 och motion 1982/83:2347 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med anledning av proposition 1982/83:147 moment 12, med
bifall till motion 1982/83:2339 yrkande 11 och med avslag på
motion 1982/83:2333 yrkande 4 och motion 1982/83:2338
yrkande 11 till Kapitaltillskott till Svenska Varv AB på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret III till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 000 kr.,

c) med bifall till motion 1982/83:2339 yrkande 7 avslår
proposition 1982/83:147 moment 3,

d) med bifall till proposition 1982/83:100 bilaga 14 punkt G 5
och motion 1982/83:2339 yrkande 14 och med avslag på
proposition 1982/83:147 moment 17 till Kostnader för skuldebrev
till Svenska Varv AB för budgetåret 1983/84 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 107 000 000 kr.

4. Kockums och Uddevallavarvet samt medelstillskott till Svenska Varv AB

(mom. 1)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 14 med ”inte motiverat” bort ha följande lydelse:

De borgerliga partiernas förslag måste omedelbart avvisas. De innebär att
de stora tekniska, ekonomiska och samhälleliga värden som varvsindustrin
representerar offras utan någon varaktig ersättning till de regioner som
drabbas. Sedan en övervägande del av varvsnäringen först har förstatligats -till stor del på initiativ av borgerliga regeringar, som därigenom har befriat
privatkapitalet från att bära konsekvenserna av en oskicklig skötsel av
varvsföretagen - kan man nu åberopa Svenska Varvs situation som belägg för
att staten inte bör driva företag. Symptomatiskt är att moderata samlingspartiet
vill sälja ut de lönsamma delarna av Svenska Varv och lämna
koncernledningen kvar med den krets av problemföretag som benämns
Svenska Varvs omstruktureringssektor. Även centerpartiet vill ersätta staten
som ägare med privata intressen; föremålet för dess privatiseringsambition är

NU 1982/83:55

40

Kockums AB. Det ojämförligt lägsta medelstillskottet förespråkas emellertid
av folkpartiet, som vill att Svenska Varv skall få låta sig nöja med långt
mindre än hälften av det belopp som regeringen har föreslagit. Resultatet
måste uppenbarligen bli en drastisk nedskärning av varvskapaciteten, som i
sin förlängning kan innebära att produktionen av större fartyg avvecklas
helt.

Även regeringens förslag präglas emellertid av uppgivenhet inför en
besvärlig marknadssituation. I stället för att försöka förändra denna - genom
en progressiv transportpolitik, genom en mera uppslagsrik marknadsföring
och genom en konsekvent satsning på forskning och utveckling inom
branschen - inriktar sig regeringen på en omedelbar neddragning av
varvskapaciteten och hot om ytterligare steg i den riktningen ifall varven inte
snart uppnår en strikt företagsekonomisk lönsamhet. En sådan politik kan
utskottet inte ställa sig bakom. Den av regeringen föreslagna medelsanvisningen,
som utskottet tillstyrker, måste åtföljas av krav från riksdagen att
regeringen genom energiska initiativ medverkar till en positiv utveckling
inom varvsindustrin.

Utskottet ansluter sig alltså till motion 1982/83:2347 (vpk) i här aktuell del.
Regeringens förslag beträffande Kockums och Uddevallavarvet avstyrks,
liksom de tre borgerliga motionerna i berörda delar. De förut refererade
yrkandena i motionerna 1982/83:2129 (c) och 1982/83:2343 (c) tillgodoses
enligt utskottets förslag, vilket liksom motionärernas syftar till att de
personella och tekniska resurser för fartygstillverkning som finns inom
Svenska Varv skall tas till vara liksom också den exportpotential som
fartygsproduktionen representerar.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande Kockums och Uddevallavarvet samt medelstillskott
till Svenska Varv AB
att riksdagen

a) med bifall till motion 1982/83:2347 yrkande 1, med anledning
av motion 1982/83:2129 yrkande 3 och motion 1982/83:2343
yrkande 1 och med avslag på motion 1982/83:2333 yrkande 1,
motion 1982/83:2338 yrkandena 2 och 6 och motion 1982/
83:2339 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

b) (=utskottet),

c) (=utskottet),

d) (=utskottet).

NU 1982/83:55

41

5. Lönsamhetskrav för Svenska Varv (mom. 2)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Nic Grönvall (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion 1982/83:2338 (m)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Den finansiella rekonstruktion
av Svenska Varv som utskottet har förordat ter sig orealistisk om
statsmakterna nu ger efter på kravet att fartygsproduktionen skall bli lönsam
senast år 1985. Till sitt beslut rörande Kockums och Uddevallavarvet samt
medelstillskott till Svenska Varv måste riksdagen alltså foga ett uttryckligt
villkor av angiven innebörd.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande lönsamhetskrav för Svenska Varv

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2338 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Lönsamhetskrav för Svenska Varv (mom. 2)

(under förutsättning av bifall till reservation 3)

Christer Eirefelt (fp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 15 som
börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”motion 1982/83:2338 (m)” bort
ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att Svenska Varv skall få 1 000
milj. kr. som ett sista kapitaltillskott från statens sida. Det ankommer sedan
på bolagets styrelse att sörja för att Svenska Varv kan fortleva som ett
lönsamt företag. Något lönsamhetskrav därutöver har riksdagen inte
anledning att uppställa. Det berörda yrkandet i motion 1982/83:2338 (m)
avstyrks sålunda.

7. Svenska Varvs företagsledning (mom. 5)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Samma
kommentarer” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Aven om man skulle acceptera det resonemang i saken som utskottet förde
när frågan förra gången var aktuell ter sig motionsyrkandet välbefogat. De
principer som då slogs fast har nämligen inte förverkligats. Regeringen har
inte utnyttjat sina möjligheter att förse Svenska Varv med en förtroendeingivande
och väl fungerande ledning. Den kan inte begära att få förfoga hur
som helst över de ledande posterna i Svenska Varv utan någon reaktion från
riksdagens sida. Riksdagen bör, menar utskottet, ansluta sig till motionsyrkandet
och sålunda kräva att Svenska Varv får en ny koncernledning som tar

NU 1982/83:55

42

vara på positiva uppslag och utvecklar rörelsen i förtroendefullt samarbete
med de anställda och övriga intressenter.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande Svenska Varvs företagsledning

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2347 yrkande 6 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

8. Förvärv av Svenska Varvs aktier i Zenit Shipping AB (mom. 7)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Den
föreslagna” och slutar med ”nämnda motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning Svenska Varv inte bör tillföras
23 milj. kr. som likvid för aktier vilka inte har något reellt värde. Följaktligen
tillstyrker utskottet de båda motionsyrkandena, medan regeringens förslag
på denna punkt avstyrks.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande förvärv av Svenska Varvs aktier i Zenit Shipping
AB

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2338 yrkande 3 och
motion 1982/83:2339 yrkande 10 avslår proposition 1982/83:147
moment 11.

9. Finansiellt stöd till Zenit Shipping AB (mom. 8)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Nic Grönvall (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet
ställer” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Motionerna 1982/83:2338 (m), 1982/83:2333 (c) och 1982/83:2339 (fp) ger
enhälligt uttryck för uppfattningen att riksdagen inte nu bör anvisa medel för
täckande av förluster som Zenit kan komma att redovisa i senare bokslut än
årets. Utskottet delar denna uppfattning.

Det är ofrånkomligt att Zenit i samband med att bolaget avskiljs från
Svenska Varv får ett medelstillskott av staten. Eftersom ett nytt förslag från
regeringen inte kan avvaktas torde riksdagen få besluta därom på grundval av
det material som föreligger. Tillskottet bör begränsas till vad som erfordras
för att täcka redan uppkomna förluster. Någon ökning av aktiekapitalet i
detta bolag, som i princip är under avveckling, bör inte komma i fråga.

NU 1982/83:55

43

Tillskottet till Zenit bör följaktligen, såsom sägs i motion 1982/83:2338 (m),
bestämmas till 1 610 milj. kr. Om detta belopp i framtiden visar sig
otillräckligt för Zenits behov får företaget på normalt sätt ta konsekvenserna
härav, med konkurs som en möjlig utväg.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande finansiellt stöd till Zenit Shipping AB

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:147
moment 13, med bifall till motion 1982/83:2338 yrkandena 4 och
5 och med avslag på motion 1982/83:2333 yrkande 5, motion
1982/83:2339 yrkande 13 och motion 1982/83:2347 yrkande 7 till
Tillskott till Zenit Shipping AB på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 1 610 000 000 kr.

10. Finansiellt stöd till Zenit Shipping AB (mom. 8)

Tage Sundkvist (c), Christer Eirefelt (fp) och Per-Ola Eriksson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet
ställer” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Motionerna 1982/83:2338 (m) (= reservation 9, s. 42) denna

uppfattning.

Det är ofrånkomligt att Zenit i samband med att bolaget avskiljs från
Svenska Varv får ett medelstillskott av staten, men detta bör begränsas till
vad som nu erfordras dels för den föreslagna ökningen av aktiekapitalet, dels
för täckande av redan uppkomna förluster. Tillskottet till Zenit bör
följaktligen bestämmas till 1 960 milj. kr. Detta är det belopp som föreslås i
motion 1982/83:2333 (c). En medelsanvisning av denna omfattning överensstämmer
också väl med intentionerna i motion 1982/83:2339 (fp). Övriga här
aktuella motionsyrkanden avstyrks liksom regeringens förslag.

dels at utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande finansiellt stöd till Zenit Shipping AB

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:147
moment 13, med bifall till motion 1982/83:2333 yrkande 5, med
anledning av motion 1982/83:2339 yrkande 13 och med avslag
på motion 1982/83:2338 yrkandena 4 och 5 och motion
1982/83:2347 yrkande 7 till Tillskott till Zenit Shipping AB på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
1 960 000 000 kr.

NU 1982/83:55

44

11. Zenit Shippings företagsledning (morn. 9)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”Svenska Varv” bört ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ansvaret för Zenit, när
bolaget nu avskiljs från Svenska Varv, måste läggas på en ny ledning som inte
belastas av tidigare missgrepp och försummelser. Riksdagens beslut om
finansiellt stöd till Zenit måste kompletteras med ett bestämt krav till
regeringen att den skall sörja för att ledningsfunktionerna inom Zenit i
fortsättningen utövas med en kompetens och ett engagemang som svarar mot
de mycket stora värden som står på spel i bolagets verksamhet.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande Zenit Shippings företagsledning

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2347 yrkande 6 i
ifrågavarande del.

12. Ändrade riktlinjer i övrigt för fartygskreditgarantier (mom. 12)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till de mycket avsevärda belopp som fartygskreditgarantierna
uppgår till och de många osäkerhetsmoment som är förknippade med
varvens fartygsaffärer är det enligt utskottets mening angeläget att riksdagen
gör ett sådant uttalande som motionärerna föreslår. Därmed markeras på ett
betydelsefullt sätt att fartygskreditgarantinämnden och riksgäldsfullmäktige
skall iaktta en viss restriktivitet vid sin ärendeprövning i syfte att förebygga
företagsekonomiskt osunda och såväl för vederbörande varv som för staten
såsom garantigivare riskabla uppgörelser. En skärpt kreditprövning motiveras
också av den sänkning av borgenskravet som utskottet har förordat.

dels att utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande ändrade riktlinjer i övrigt för fartygskreditgarantier att

riksdagen med anledning av proposition 1982/83:147
moment 1 i ifrågavarande del och med bifall till motion
1982/83:2338 yrkande 8 godkänner av utskottet angivna riktlinjer.

NU 1982/83:55

45

13. Ram för fartygskreditgarantier (mom. 13)

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Nic Grönvall (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”att utnyttjas” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att garantiramen bör bestämmas
med utgångspunkt i att varvens produktionsvolym kommer att ligga lägre än
regeringen har beräknat. En vidgning av garantiramen till 25 miljarder kr.,
såsom föreslås i motion 1982/83:2339 (fp), synes f. n. vara den lämpligaste
lösningen. Vid behov kan regeringen givetvis redan hösten 1983 återkomma
till riksdagen med framställning om ytterligare vidgning av ramen.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande ram för fartygskreditgarantier

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:147
moment 2, med bifall till motion 1982/83:2339 yrkande 6 och
med anledning av motion 1982/83:2338 yrkande 9 bemyndigar
fullmäktige i riksgäldskontoret att till utgången av år 1986
ikläda staten garantier till svensk varvsindustri och till beställare
av fartyg hos svenska varv intill - inkl. tidigare lämnade
garantier - ett sammanlagt belopp av vid varje tidpunkt högst
25 000 000 000 kr.

14. Statsstödd exportkreditgivning (mom. 17)

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per
Westerberg (m), Nic Grönvall (m) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att det av regeringen föreslagna
anslagsbeloppet bör sänkas med 100 milj. kr. till 250 milj. kr.

dels att utskottet under 17 bort hemställa

17. beträffande statsstödd exportkreditgivning

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 bilaga
14 punkt B 17 och proposition 1982/83:147 moment 16, med
bifall till motion 1982/83:2338 yrkande 12 och med avslag på
motion 1982/83:2007 yrkande 11 till Kostnader för statsstödd
exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m. förbudgetåret
1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 250 000 000 kr.

NU 1982/83:55

46

15. Avskrivningslån (mom. 18)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Nic Grönvall (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 25 med ”Utskottet
ansluter” och slutar på s. 26 med ”ifrågavarande del” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att avskrivningslånen bör
ersättas med lämpligt utformade lånegarantier. Riksdagen bör begära att
regeringen snarast lägger fram förslag om ett sådant system. Eftersom ett
dylikt förslag inte kan föreligga till riksdagsbehandling förrän till hösten
finner utskottet det emellertid erforderligt att riksdagen nu medger en
temporär förlängning av systemet med avskrivningslån. Giltighetstiden bör
utsträckas till 1983 års utgång och anslagsbeloppet med hänsyn därtill
ungefärligen halveras. Utskottet sätter anslagsbeloppet till 230 milj. kr.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

18. beträffande avskrivningslån
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1982/83:147 moment 8 och
med bifall till motion 1982/83:2338 yrkande 10 till Avskrivningslån
till svensk varvsindustri för budgetåret 1983/84 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 230 000 000 kr.
och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

b) (=utskottet).

16. Industriella projekt inom varvsregionerna (mom. 24)

Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”motion 1982/83:2339 (m)” bort ha föjande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
ytterligare åtgärder kan vidtas för att skapa ny sysselsättning i de regioner
som drabbas av kapacitetsneddragningarna inom Svenska Varv-koncernen.
Det extra medelstillskott som motionärerna förslår ter sig välmotiverat.
Utskottet tillstyrker sålunda motionsyrkandet.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

24. beträffande industriella projekt inom varvsregionerna

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2339 yrkande 15 till
Industriella projekt inom varvsregionerna för budgetåret 1982/
84 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
119 000 000 kr.

NU 1982/83:55

47

17. Näringspolitiska insatser i Malmöregionen (mom. 25)

Tage Sundkvist (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med ”inte erforderlig” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i detta yrkande. Det är angeläget att Svenska Varv
lämnar sin medverkan till åtgärder även utanför koncernen som kan bidra till
att ny sysselsättning skapas i samband med förändringarna vid Kockums.
Härvidlag bör de positiva erfarenheter som har vunnits i Landskrona i
samband med Oresundsvarvets avveckling kunna ge goda uppslag.

dels att utskottet under 25 bort hemställa

25. beträffande näringspolitiska insatser i Malmöregionen

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2333 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

18. Utbyggnad av inrikessjöfarten (mom. 27)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Den
svenska” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse”
Utskottet instämmer med motionärerna. Eftersom starka skäl av annan art
än industripolitiska talar för en ökad produktion av fartyg för inrikes sjöfart
är det angeläget att de olika intressenterna snarast inleder ett samarbete om
ett sådant program som motionärerna föreslår. Regeringen bör ta de initativ
som kan erfordras. Utskottet tillstyrker alltså motion 1982/83:2347 (vpk) i
angiven del.

dels att utskottet under 27 bort hemställa

27 beträffande utbyggnad av inrikessjöfarten

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2347 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Utländska marknader för fartygsproduktionen (mom. 28)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Inte heller”
och slutar med ”detta slag” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att riksdagen uppmanar regeringen att med
utnyttjande av det kontaktnät som staten förfogar över lämna en sådan
medverkan som motionärerna föreslår. Motionsyrkandet tillstyrks alltså.

dels att utskottet under 28 bort hemställa

28. beträffande utländska marknader för fartygsproduktionen

NU 1982/83:55

48

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2347 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Den svenska handelsflottans inriktning (mom. 29)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Det bör”
och slutar med ”till regeringen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att varvsindustrin aktivt strävar efter att
anpassa sina produkter efter de speciella transportbehov som utrikeshandeln
har. Staten bör ta initiativ till de kontakter och den planering som erfordras
för att det nu behandlade uppslaget skall förverkligas. Utskottet föreslår att
riksdagen gör ett uttalande till regeringen av denna innebörd.

dels att utskottet under 29 bort hemställa

29. beträffande den svenska handelsflottans inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2347 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

21. Statlig rederiverksamhet (mom. 30)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”detta motionsyrkande” bort ha följande lydelse:
Det statliga varvsföretaget Zenit präglas av stark passivitet och är inriktat
på en fullständig avveckling. Utskottet anser att staten parallellt med att
Zenit avvecklas bör söka bygga upp en livskraftig statlig rederirörelse enligt
de riktlinjer som motionärerna anger. Det bör vara regeringens sak att ta
erforderliga initiativ i detta hänseende.

dels att utskottet under 30 bort hemställa

30. beträffande statlig rederiverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2347 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1982/83:55

49

Innehåll

Ärendet 1

Proposition 1982/83:147 1

Huvudsakligt innehåll 1

Förslag 2

Proposition 1982183:100 3

Motionerna 4

Utskottet 7

Inledning 7

Återblick 7

Strukturförändringar inom Svenska Varv och medelstillskott till

bolaget 9

Bakgrund 9

Regeringens förslag 10

Motförslag 11

Utskottets ställningstagande 13

Övriga frågor rörande Svenska Varv 15

Lönsamhetskrav 15

Karlskronavarvet 15

Svenska Varvs organisation 16

Koncernledning 17

Forskning och utveckling 17

Zenit Shipping AB 18

Bakgrund 18

Förvärv av Svenska Varvs aktier i Zenit 19

Finansiellt stöd till Zenit 19

Företagsledning 21

Samarbete mellan Zenit och Svenska rederier 21

Stöd till varvsindustrin 22

Inledning 22

Kreditgarantier 22

Räntestöd 24

Exportkreditgarantier 24

Avskrivningslån 25

Övriga frågor 26

Vissa anslagsfrågor 28

Regionala projekt 28

Nya marknader för varvsindustrin 29

Hemställan 31

NU 1982/83:55

50

Reservationer

1. Kockums och Uddevallavarvet samt medelstillskott till Svenska

Varv AB (m) 35

2. Kockums och Uddelvallavarvet samt medelstillskott till Svenska

Varv AB (c) 36

3. Kockums och Uddevallavarvet samt medelstillskott till Svenska

Varv AB (fp) 38

4. Kockums och Uddevallavarvet samt medelstillskott till Svenska

Varv AB (vpk) 39

5. Lönsamhetskrav för Svenska Varv (m) 41

6. Lönsamhetskrav för Svenska Varv (fp) 41

7. Svenska Varvs företagsledning (vpk) 41

8. Förvärv av Svenska Varvs aktier i Zenit Shipping AB (m, fp) 42

9. Finansiellt stöd till Zenit Shipping AB (m) 42

10. Finansiellt stöd till Zenit Shipping AB (c, fp) 43

11. Zenit Shippings företagsledning (vpk) 44

12. Ändrade riktlinjer i övrigt för fartygskreditgarantier (m, fp).. 44

13. Ram för fartygskreditgarantier (m, c, fp) 45

14. Statsstödd exportkreditgivning (m, c) 45

15. Avskrivningslån (m) 46

16. Industriella projekt inom varvsregionerna (fp) 46

17. Näringspolitiska insatser i Malmöregionen (c) 47

18. Utbyggnad av inrikessjöfarten (vpk) 47

19. Utländska marknader för fartygsproduktionen (vpk) 47

20. Den svenska handelsflottans inriktning (vpk) 48

21. Statlig rederiverksamhet (vpk) 48