NU 1982/83:53

Näringsutskottets betänkande
1982/83:53

om telesatellitprojektet Tele-X, m. m. (prop. 1982/83:168)
Ärendet

I proposition 1982/83:168 (industridepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att

1. godkänna de ekonomiska förpliktelser som staten ikläder sig genom det
i Tele-X-projektavtalet åsyftade Tele-X-projektet,

2. bemyndiga regeringen ikläda staten borgens- och garantiåtaganden
samt ekonomiska förpliktelser i övrigt inom en ram av 985,5 milj. kr.
beräknat med utgångspunkt i den prisnivå som gällde januari 1982 för att
genomföra Tele-X-projektet,

3. till Bidrag till Tele-X-projektet för budgetåret 1983/84 under tolfte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 574 200 000 kr.

Två motioner har väckts med anledning av propositionen. Ämnet berörs
också i två motioner från allmänna motionstiden. Motionerna redovisas i det
följande.

Kulturutskottet har avgivit yttrande (KrU 1982/83:3y) över propositionen
och de båda förstnämnda motionerna (bilaga, s. 9).

Propositionen

Efter förhandlingar mellan Sverige och Norge har förslag till avtal om
samarbete på telesatellitområdet utarbetats. De båda länderna syftar till att,
genom en gemensam teknisk utveckling och en industriell samverkan, skapa
konkurrenskraftig verksamhet på detta område med rimlig fördelning mellan
de deltagande länderna. Som ett första steg i detta samarbete skall det
experimentella telesatellitprojektet Tele-X genomföras. Tele-X-satelliten,
som enligt planerna skall skjutas upp år 1986, planeras innehålla utrustning
för experiment med överföring av data och video och sändning av direkt-TV.
Den kommer att utrustas med två kanaler för data- och video-experiment och
två kanaler för direkt-TV-experiment.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner nämnda avtal i vad staten
därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser. Vidare föreslås att 574,2
milj. kr. anvisas för Tele-X-projektet under budgetåret 1983/84.

1 Riksdagen 1982/83. 17 sami Nr 53
Omtryckning

NU 1982/83:53

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är

1982/83:2408 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen i anslutning till behandlingen av proposition 1982/83:168 som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om framtida
satellitprojekts finansiering,

1982/83:2409 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen med
avslag på proposition 1982/83:168 begär att regeringen återupptar kontakterna
med de övriga nordiska länderna för att söka få till stånd en
omförhandling av Tele-X insatt i ett vidare samhällspolitiskt sammanhang.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är

1982/83:1036 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
avslår regeringens förslag i proposition 1982/83:100 bil. 14, punkten F 5, om
ytterligare 348 000 000 kr. till Tele-X,

1982/83:2187 av Olle Grahn (fp) och Hugo Bergdahl (fp), vari - med
motivering i motion 1982/83:2185 - hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i fråga om uppföljning av
tele-X-satelliten.

Motivering

I motion 1982/83:2408 (m) anförs att det är tillfredsställande att avtal om
samarbete på detta område nu kan träffas inom den nordiska gemenskapen.
Det sålunda påbörjade forsknings- och utvecklingsarbetet inom elektronikområdet
anges på sikt kunna ge betydelsefulla industripolitiska fördelar.
Motionärerna anser emellertid att det är angeläget att projektet finansieras
på ett affärsmässigt sätt. I takt med att projektet initierar kommersiella
verksamheter bör statens finansiella ansvar avvecklas och näringslivet ta över
finansieringen. Regeringen bör noga följa utvecklingen i dessa hänseenden
och vidta erforderliga åtgärder i det angivna syftet, anser motionärerna, som
föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.

Allvarlig kritik mot Tele-X-projektet framförs i motion 1982/83:2409
(vpk). Motionärerna erinrar om att vänsterpartiet kommunisterna i tidigare
motioner har ställt sig tveksamt till projektet. Kritiken sammanfattas i fyra
punkter. I ett läge när löntagare, barnfamiljer och pensionärer ständigt får se
sina reallöner försämrade framstår projektet som alltför dyrt. Eftersom
större delen av tillverkningen av satelliter skall ske utomlands kommer det
inte att leda till den stimulans för svenskt näringsliv som anges i förslaget.
Tele-X är inte längre uttryck för något ”samnordiskt samarbete” eftersom

NU 1982/83:53

endast Sverige och - efter stor tvekan - Norge deltar. Projektet skulle vidare
få allvarliga kulturpolitiska konsekvenser. I denna del anför motionärerna
bl. a. att samhällets beredskap inför de snabba teknologiska förändringarna
är katastrofalt låg. Inför utvecklingen av teknologin på informationsområdet
krävs det, säger motionärerna, ett sammanvägt kultur- och industripolitiskt
program insatt i ett bredare nordiskt sammanhang. De hävdar vidare att
påståendet om att Tele-X kommer att utgöra en motvikt mot de västeuropeiska
kabel-TV-satelliter som förväntas vid mitten av 1980-talet är riktigt
endast om en snabb utbyggnad av kabelnätet kommer till stånd. En sådan
utbyggnad kommer emellertid att bli alldeles för dyrbar för svenskt
vidkommande, sägs det i motionen.

Liknande synpunkter på Tele-X-projektet framförs av vänsterpartiet
kommunisterna i motion 1982/83:1036.

Det uttalande av riksdagen som begärs i motion 1982/83:2187 (fp) skulle gå
ut på att Sverige bör initiera och föreslå ett utökat nordiskt samarbete på
telekommunikationsområdet, byggt på den satellitkonstruktion som utvecklas
i Tele-X-projektet. Motionärerna poängterar att detta projekt kan ge
företagen erfarenheter som är av värde för deras möjligheter att hävda sig i
internationell konkurrens.

Utskottet

De nu gällande riktlinjerna för svensk rymdverksamhet fastställdes av
statsmakterna år 1979 (prop. 1978/79:142, NU 1978/79:36, rskr 1978/79:292).
Beslutet innebar bl. a. att de statliga insatserna för rymdverksamhet inom
industridepartementets ram successivt skulle byggas ut under en treårsperiod
så att de i stort sett trefaldigades i jämförelse med den förutvarande nivån.
Därefter skulle satsningarna vidmakthållas under ytterligare en treårsperiod.
Budgetåret 1982/83 är det tredje året i den förstnämnda perioden. Som
framgår av propositionen har, som ett led i dessa satsningar, statens
delegation för rymdverksamhet (DFR) uppdragit åt Svenska Rymdaktiebolaget
(Rymdbolaget) att studera ett projekt om experimentell telesatellit,
Tele-X. Statsmakterna fattade våren 1982 beslut om projektets inriktning i
princip samt om projekterings- och förhandlingsarbetet under år 1982 (prop.
1981/82:175, NU 1981/82:48, rskr 1981/82:365).

I den nu föreliggande propositionen redovisas resultatet av dessa
förhandlingar. Regeringen har med den norska regeringen överenskommit
om samarbete på telesatellitområdet. Som ett första led i detta samarbete
skall Tele-X-projektet genomföras. Fyra avtal har, med förbehåll för
riksdagens godkännande, undertecknats av regeringen, nämligen ett avtal
benämnt Överenskommelse mellan Sverige och Norge på telesatellitområdet,
ett avtal benämnt Stadgar för Nordiska telesatellitkonsortiet, ett
Projektavtal Tele-X och ett Garantiavtal. Dessa avtal reglerar formerna för
det framtida samarbetet mellan länderna på området. Texterna har fogats till

1* Riksdagen 1982/83. 17 sami. Nr 53

NU 1982/83:53

propositionen som bilagor.

Överenskommelsen med Norge innebär i korthet följande. Tele-Xsatelliten
skall skjutas upp år 1986. Den avses innehålla utrustning för
experiment med överföring av data och video (två kanaler) och sändning av
direkt-TV (två kanaler). Dataexperimentet innefattar flera typer av tjänster,
exempelvis tjänster för kontorsinformation genom överföring av text och
bild inom och mellan olika företag, myndigheter och organisationer.
Videoexperimentet syftar till provning av vissa tjänster för rörliga bilder med
tillhörande ljud, såsom bildtelefoni, fjärrundervisning och konferensöverföringar.
Direkt-TV-experimentet avser undersökning av de tekniska förutsättningarna
för TV- och ljudradiodistribution via satellit. Satellitexperimenten
förutsätter tillgång till markutrustning i form av flera typer av stationer
för mottagning, kontroll etc. I organisatoriskt hänseende gäller att det inom
samarbetets ram skall bildas ett konsortium med församling, styrelse och
verkställande organ i form av ett inköpsbolag och ett driftbolag. Inköpsbolaget
skall upphandla och sätta i drift Tele-X-satelliten med tillhörande
jordsegment. Driftbolaget skall ägas av teleförvaltningarna och vara
verkställande organ i det framtida samarbetet om operativa telesatellitprojekt.
Avsikten är bl. a. att bolaget på kommersiella villkor skall tillhandahålla
telesatelliter för teleförvaltningarnas räkning. Det skall vidare svara för
upphandlingen av och äga de operativa telesatelliter och de jordstationer för
teletrafik som ägs gemensamt av teleförvaltningarna. Innebörden av
garantiavtalet är att inköpsbolagets ägare garanterar att detta bolag fullgör
sina ekonomiska förpliktelser mot Rymdbolaget, som verkställer upphandlingen
av Tele-X-projektet på uppdrag av inköpsbolaget.

Kostnaden för genomförande av Tele-X-projektet beräknas till 1 250
milj. kr. i prisnivån januari 1982. Norge skall svara för 15 % av finansieringen.
På Sverige ankommer följaktligen att finansiera 85 % av projektet, vilket
motsvarar 1 062 milj. kr. Förhandlingar med Finland om utformningen av ett
finskt deltagande i samarbetet pågår. Nås en överenskommelse med Finland
kommer det svenska bidraget att minska. För budgetåret 1983/84 beräknas
medelsbehovet till 574,2 milj. kr.

Utskottet vill framhålla att telekommunikationsområdet kan väntas bli det
dominerande området för rymdteknik under hela 1980-talet. Direkt-TV,
videotjänster, datatrafik och förbindelser med mobila stationer utgör
exempel på en framväxande teknik inom dessa områden. Det är av flera skäl
angeläget att svensk industri tar aktiv del i den teknikuppbyggnad det här är
tal om. Utskottet vill särskilt understryka att den svenska industrin ökar sin
konkurrenskraft på expansiva marknader i samma mån som den genom
deltagande i olika rymdprojekt skaffar sig erfarenheter av rymdtekniken.
Detta gäller inte minst i fråga om utvecklingen av telekommunikationssatelliter.

Mot bakgrund härav finner utskottet det tillfredsställande att avtal om
samarbete på telekommunikationsområdet har träffats mellan Sverige och

NU 1982/83:53

Norge. Den ingångna överenskommelsen borde enligt utskottets mening
kunna bli en värdefull länk i ett framtida nordiskt rymdsamarbete. Utskottet
har ingen invändning mot utformningen av överenskommelsen och de i
anslutning till denna träffade avtalen.

Vad angår de kritiska synpunkter på Tele-X-projektet som framförs i
motionerna 1982/83:1036 (vpk) och 1982/83:2409 (vpk) vill utskottet
framhålla att kostnaderna för svenskt vidkommande för att delta i projektet
givetvis är avsevärda men att det här handlar om framåtsyftande satsningar
inom en verksamhet som lämpar sig särskilt väl som drivkraft i utvecklingen
av en tekniskt avancerad industri. Allt talar därför för att den höga
initialkostnaden på lång sikt kommer att mer än väl uppvägas av intäkter för
industrin och av positiva sysselsättningseffekter. Det förtjänar att påpekas
att, enligt beräkningar inom industridepartementet, ca 45 % av kostnaderna
för konstruktionen av själva satelliten kommer att återföras till svensk
industri i form av beställningar. Därtill kommer att flera svenska företag
redan är engagerade i konstruktionen av den raket som skall skjuta upp
satelliten. Med anledning av de av motionärerna uttryckta farhågorna när det
gäller de kulturpolitiska konsekvenserna av Tele-X framhåller kulturutskottet
i sitt yttrande att det är utomordentligt angeläget att dessa konsekvenser
av den nya tekniken vägs in i det fortsatta utvecklingsarbetet. Vidare påpekas
att det av de uppgifter som anges för det s. k. nordiska satellitkonsortiets
församling framgår att mediepolitiska faktorer skall beaktas vid genomförandet
av gemensamma projekt. Kulturutskottet erinrar också om den av
Nordiska ministerrådet beslutade studie av ett nordiskt radio- och TV- samt
telesamarbete via satellit som pågår f. n. I samarbetet deltar representanter
för Finland, Norge och Sverige, medan Danmark representeras av en
observatör. Inom ramen för studien skall bl. a. upphovsrättsliga problem
beaktas. En första fas i studiearbetet beräknas vara avslutad i april 1984. Till
sist hänvisar kulturutskottet till att massmediekommittén (U 1982:07) har i
uppdrag att, med beaktande av de kulturpolitiska målen, bl. a. lägga fram
förslag till principer för utbyggnad och utnyttjande av ny teknik för
massmedieändamål. Näringsutskottet instämmer i de synpunkter och
bedömningar som kulturutskottet har gjort och avstyrker motion 1982/
83:2409 (vpk). Motion 1982/83:1036 (vpk), som saknar aktualitet sedan
propositionen om Tele-X-projektet har lagts fram, avstyrks likaledes.

Till det anförda vill utskottet lägga att det är angeläget att det fortsatta
projektarbetet bedrivs under strikt kostnadskontroll. Som framhålls i
propositionen bör åtgärder för att minska kostnaderna och senarelägga
utbetalningarna under projektperioden prövas. Utskottet ser därför med
tillfredsställelse att regeringen avser att genom särskilt anlitad expertis få en
fortlöpande bevakning av dessa frågor.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen dels
godkänner de ekonomiska förpliktelser som staten ikläder sig genom
Tele-X-projektet, dels beviljar det begärda anslaget för budgetåret 1983/84.

NU 1982/83:53

Regeringen bör vidare erhålla det begärda bemyndigandet att ikläda staten
borgens- och garantiåtaganden samt ekonomiska förpliktelser i övrigt inom
den ram som anges i propositionen.

Med hänsyn till vad som har anförts finns det enligt utskottets mening inte
anledning till något sådant uttalande av riksdagen om nordiskt samarbete på
telekommunikationsområdet som begärs i motion 1982/83:2187 (fp). Denna
motion avstyrks alltså.

Beträffande det i motion 1982/83:2408 (m) begärda uttalandet om
finansieringen av framtida satellitprojekt vill utskottet framhålla att det nu
aktuella projektet är ett experiment och att statens insatser har varit
avgörande för att överenskommelsen med Norge har kommit till stånd. Mot
den bakgrunden har utskottet ingen erinran mot att de blivande inköps- och
driftbolagen i vart fall inledningsvis ägs av staten och att projektet t. v.
finansieras över statsbudgeten. Detta utesluter självfallet inte att framtida
satellitprojekt kan komma att helt eller delvis finansieras i affärsmässig
ordning. Ett uttalande från riksdagens sida av den innebörd som anges i
motionen är dock inte påkallat. Motionen avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en nordisk telekommunikationssatellit

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:168 och med
avslag på motionerna 1982/83:1036 och 1982/83:2409

a) godkänner de ekonomiska förpliktelser som staten ikläder
sig genom det i Tele-X-projektavtalet åsyftade Tele-X-projektet,

b) bemyndigar regeringen att ikläda staten borgens- och
garantiåtaganden samt ekonomiska förpliktelser i övrigt inom
en ram av 985,5 milj. kr. beräknat med utgångspunkt i den
prisnivå som gällde i januari 1982 för att genomföra TeleX-projektet,

c) till Bidrag till Tele-X-projektet för budgetåret 1983/84 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 574 200 000
kr.

2. beträffande uttalande om nordiskt samarbete på telekommunikationsområdet att

riksdagen avslår motion 1982/83:2187,

3. beträffande finansiering av satellitprojekt
att riksdagen avslår motion 1982/83:2408.

Stockholm den 25 maj 1983

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

NU 1982/83:53

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Rune Jonsson (s),
Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s), Ivar Franzén (c),
Bo Finnkvist (s), Lars Ahlström (m), Per-Ola Eriksson (c), Karl-Gustaf
Mathsson (s) och Sylvia Pettersson (s).

Reservationer

1. En nordisk telekommunikationssatellit (mom. 1)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Mot
bakgrund” och slutar på s. 5 med ”i propositionen” bort ha följande
lydelse:

Med anledning av den kritik mot Tele-X-projektet som framförs i
motionerna 1982/83:1036 (vpk) och 1982/83:2409 (vpk) vill utskottet
understryka, att samarbetet med övriga nordiska länder på satellitområdet
inte får ske i former eller på villkor som ter sig direkt ofördelaktiga ur svensk
synvinkel. Utskottet delar motionärernas uppfattning att överenskommelsen
och därmed förslaget i propositionen har allvarliga brister. Kostnaderna för
projektets genomförande är avsevärda. Detta hade möjligen kunnat
accepteras om projektet med säkerhet hade bidragit till ett väsentligt ökat
know-how för svensk industri eller till ett märkbart sysselsättningstillskott för
denna. Så kan emellertid inte antas bli fallet, eftersom större delen av
tillverkningen av Tele-X kommer att ske utomlands, huvudsakligen i
Frankrike. Med hänsyn till det förhållandevis ringa intresse som andra
nordiska länder har visat för Tele-X kan det inte heller göras gällande att
projektet bör komma till stånd av hänsyn till det nordiska samarbetet. Den
allvarligaste kritiken mot Tele-X är dock av kulturpolitisk natur. Som
framhålls i motionen och i en avvikande mening till kulturutskottets yttrande
är det uppenbart att samhällets beredskap inför den snabba tekniska
utvecklingen speciellt vad avser medieområdet är låg. Medan förslag från
massmediekommittén (U 1982:07) kan väntas först om ett år arbetar såväl de
multinationella bolagen som televerket för att snabbt föra in den nya
kommunikationstekniken på bred bas i samhället. Dessa krafters strävanden
sker vid sidan av kulturpolitiska eller sociala överväganden. Utskottet delar
uppfattningen att Sverige inte bör gå in i ett projekt av det nu aktuella slaget
innan det finns ett samordnat kultur- och industripolitiskt program, utarbetat
i samarbete mellan de nordiska länderna. Propositionen bör därför avslås.
Regeringen bör uppmanas att åter ta upp diskussioner med de övriga
nordiska länderna i syfte att få till stånd en ny Tele-X-överenskommelse,
insatt i ett vidare samhällspolitiskt sammanhang. Utskottet tillstyrker med
det anförda motion 1982/83:2409 (vpk). Motion 1982/83:1036 saknar

NU 1982/83:53

aktualitet sedan propositionen om Tele-X-projektet har lagts fram. I sak
tillgodoses den enligt utskottets förslag.

dels att utskottet under 1 bort hemställa:

1. beträffande en nordisk telekommunikationssatellit

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2409 och med
anledning av motion 1982/83:1036 avslår proposition 1982/
83:168 och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om omförhandling av Tele-X-överenskommelsen.

2. Finansiering av satellitprojekt (mom. 3)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Beträffande
det” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Vad angår det i motion 1982/83:2408 (m) begärda uttalandet om
finansieringen av framtida satellitprojekt vill utskottet framhålla att statens
uppgift i näringspolitiken skall vara att genom generellt verkande åtgärder
främja tillväxten och sysselsättningen. Staten bör däremot inte styra
utvecklingen inom och mellan olika branscher och inte driva företag annat än
i rena undantagsfall. Samhällets mediapolitik skall bygga på valfrihet och
yttrandefrihet. Monopol på massmedieområdet bör inte förekomma. Mot
denna bakgrund är det enligt utskottets mening angeläget att såväl
Tele-X-projektet som framtida satellitprojekt finansieras på ett affärsmässigt
sätt. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att statens finansiella
ansvar bör avvecklas i takt med att satelliterna initierar kommersiell
verksamhet. Regeringen bör följa utvecklingen på området och ta erforderliga
initiativ i detta syfte. Riksdagen bör i enlighet med vad som föreslås i
motionen göra ett uttalande av denna innebörd.

dels att utskottet under 3 bort hemställa:

3. beträffande finansiering av satellitprojekt

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:2408 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Finansiering av satellitprojekt (mom. 3)

(under förutsättning av bifall till reservation 1)

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande på s. 5 som
börjar med ”Beträffande det” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha
följande lydelse:

Utskottet har föreslagit riksdagen att avslå propositionen och finner inte
anledning för riksdagen att göra något uttalande i det ämne som tas upp i
motion 1982/83:2408 (m). Denna avstyrks följaktligen.

NU 1982/83:53 9

Bilaga

Kulturutskottets yttrande
1982/83:3 y

om telesatellitprojektet Tele-X, m. m. (prop. 1982/83:168)

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 28 april 1983 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1982/83:168 om telesatellitprojektet
Tele-X, m. m. samt motionerna 1982/83:2408 och 1982/83:2409 som
väckts med anledning av denna proposition.

Statsmakterna fattade våren 1982 beslut (prop. 1981/82:175, NU 1981/
82:48, rskr 1981/82:365) om den principiella inriktningen av ett projekt med
en nordisk experimentell telesatellit kallad Tele-X. Beslutet innefattade
även riktlinjer för projekterings- och förhandlingsarbetet under år 1982.

I den nu föreliggande propositionen redovisas att förhandlingar mellan
Sverige och Norge har lett fram till att förslag till avtal om samarbete på
telesatellitområdet har utarbetats. Som ett första steg i detta samarbete skall
Tele-X-projektet genomföras. Riksdagen föreslås nu godkänna detta avtal i
vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser. Kostnaden för att
genomföra Tele-X-projektet beräknas till 1 250 milj. kr. i prisnivån januari
1982. Avsikten är att Sverige skall svara för 85 % av finansieringen medan
Norges finansieringsandel uppgår till 15 %. För budgetåret 1983/84 föreslås i
propositionen att 574,2 milj. kr. skall anvisas för Tele-X-projektet.

Tele-X, som avses skjutas upp år 1986, planeras bli utrustad med två
kanaler för experiment med överföring av data och video och två kanaler för
sändning av direkt-TV. Satelliten har kapacitet att täcka hela det s. k
östnordiska serviceområdet, dvs. Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Inom samarbetets ram skall bildas ett nordiskt telesatellitkonsortium med
församling, styrelse, ett inköpsbolag och ett driftbolag.

Syftet med samarbetet på telesatellitområdet är enligt propositionen att
genom en gemensam teknisk utveckling och ett industriellt samarbete skapa
konkurrenskraftig verksamhet med rimlig fördelning mellan de deltagande
länderna. Huvudsyftet med Tele-X-projektet är industripolitiskt. Målet är
bl. a. att höja kompetensen hos televerken samt tele- och rymdindustrin och
lägga grunden för internationellt samarbete med svenskt deltagande.
Industriministern understryker att det är viktigt att Norden följer med i den
internationella utvecklingen inom rymdtekniken.

Utskottet konstaterar att förslagen i propositionen och de motiveringar
härför som lämnas är helt inriktade på de industripolitiska aspekterna av
Tele-X-projektet. Detsamma gäller i allt väsentligt för motion 2408 (m).
Kulturutskottet tar i det följande endast upp de synpunkter i motion 2409
(vpk) som rör de kulturpolitiska konsekvenserna av projektet.

NU 1982/83:53 (KrU 1981/83:3y)

I motion 2409 yrkar vänsterpartiet kommunisterna att propositionen skall
avslås. Motionärerna önskar att regeringen skall återuppta kontakterna med
de övriga nordiska länderna för att söka få till stånd en omförhandling av
Tele-X insatt i ett vidare samhällspolitiskt sammanhang. Tele-X-projektet
kritiseras utifrån fyra aspekter av vilka en avser de kulturpolitiska följderna
av projektet. I denna del anför motionärerna att samhällets beredskap inför
de snabba teknologiska förändringarna är katastrofalt låg. Sverige kan
självfallet inte ställa sig utanför den tekniska utvecklingen. Samtidigt är det
uppenbart, sägs det, att inför den informationsteknologiska utvecklingen det
krävs ett sammanvägt kultur- och industripolitiskt program insatt i ett
bredare nordiskt sammanhang. Vidare menar motionärerna att Tele-X
måste ses i ett större sammanhang i första hand avseende utbyggnaden av
kabelnät för TV. De hävdar att om Tele-X skall kunna utgöra en motvikt mot
den västeuropeiska satelliten måste en snabb utbyggnad av kabelnätet
komma till stånd.

Med anledning av vad motionärerna anför vill utskottet först erinra om att
Tele-X är en direktsändande satellit. Avsikten med direkt-TV-experimentet
är att undersöka de tekniska möjligheterna för TV- och ljudradiodistribution
via satellit. Häri ingår även undersökning av förutsättningarna för direkt
mottagning av TV-program med små mottagare i hem och på arbetsplatser.
Tele-X kommer därför att kunna ge värdefulla erfarenheter av satellitsändningar
av radio- och TV-program till enskilda hushåll. Direkta sändningar via
satellit kan alltså ses som ett alternativ till användning av kabelnät.

Tele-X-projektet är en mycket omfattande industripolitisk satsning av
stort allmänt värde. Ur kulturpolitisk synpunkt är en viktig fråga hur
satellittekniken utnyttjas. Utskottet ser det som utomordentligt angeläget att
de kulturpolitiska konsekvenserna av den nya tekniken vägs in i det fortsatta
utvecklingsarbetet. Av de uppgifter som anges för nordiska satellitkonsortiets
församling framgår att mediepolitiska faktorer skall beaktas vid
genomförandet av gemensamma projekt.

Med anledning av motionärernas farhågor inför den informationsteknologiska
utvecklingen och deras önskemål om ett sammanvägt kultur- och
industripolitiskt program vill utskottet erinra om den av Nordiska ministerrådet
beslutade studien av ett nordiskt radio- och TV- samt telesamarbete via
satellit som pågår f. n. Arbetet inom studiefasen bedrivs i tre beredningsgrupper,
nämligen en för programfrågor, en för teknisk-ekonomiska frågor
och en för juridiska frågor. Inom den senare övervägs bl. a. upphovsrättsliga
frågor. Studiefasen beräknas vara avslutad i april 1984. I detta studiearbete
deltar representanter för Finland, Norge och Sverige, medan Danmark
representeras av en observatör. I Sverige har massmediekommittén (U
1982:07) i uppdrag att med beaktande av de kulturpolitiska målen bl. a. lägga
fram förslag till beslut om principer för utbyggnad och utnyttjande av ny
teknik för massmedieändamål.

NU 1982/83:53 (KrU 1981/82:3y)

Med hänvisning till vad sorn anförts i det föregående avstyrker utskottet
motion 2409 i här aktuell del.

Stockholm den 5 maj 1983

På kulturutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s),
Tore Nilsson (m), Maja Bäckström (s), Lars Ahlmark (m), Berit Oscarsson
(s), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk),
Anders Nilsson (s), Stina Gustavsson (c), Iréne Vestlund (s) och Lars
Hjertén (m).

Avvikande mening

Eva Hjelmström (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som på
s. [10] börjar ”Tele-X-projektet är” och på s. [11] slutar ”aktuell del” bort ha
följande lydelse:

Den kritik som motionärerna riktar mot Tele-X-projektet är enligt
utskottets mening väl befogad. Det är uppenbart att samhällets beredskap
inför den snabba utvecklingen speciellt vad avser medieområdet är låg.

Medan förslag från massmediekommittén (U 1982:07) kan väntas först om
ett år arbetar såväl de multinationella bolagen som televerket för att snabbt
föra in den nya kommunikationstekniken på bred bas i vårt samhälle. Sverige
kan självfallet inte ställa sig vid sidan av den tekniska utvecklingen. Samtidigt
är det dock uppenbart att det inför den informationsteknologiska utvecklingen
krävs ett samordnat kultur- och industripolitiskt program med ett
långtgående nordiskt samarbete i vilket Tele-X bör sättas in som en del av ett
större sammanhang.