NU 1982/83:52

Näringsutskottets betänkande
1982/83:52

om anslag på tilläggsbudget III inom industridepartementets område
(prop. 1982/83:125 delvis)
Ärendet

Proposition 1982/83:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 behandlas i detta betänkande såvitt gäller bilaga 9
(industridepartementet).

Vidare behandlas tre motioner som har väckts med anledning av
propositionen och en motion från allmänna motionstiden. Motionerna gäller
anslag till kommittéer, överförande av vissa fastigheter till Sveriges
Geologiska AB, statens vattenfallsverks förvärv av aktier i Bergslagens
Gemensamma Kraftförvaltning AB, naturgasledningar och stirlingmotorprojektet.

Upplysningar om Sydgasprojektet har inför utskottet lämnats av dels
statssekreterare Ulf Dahlsten, industridepartementet, dels ordföranden i
styrelsen för Swedegas AB direktör Lars Hjorth.

FJORTONDE HUVUDTITELN
A. Industridepartementet m. m.

1. Kommittéer m. m. Regeringen har i proposition 1982/83:125 bilaga 9
under punkt 1 (s. 22 f.) föreslagit riksdagen att till Kommittéer m. m. på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett
reservationsanslag av 8 200 000 kr.

I motion 1982/83:2334 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m) hemställs,
såvitt här är i fråga, (1) att riksdagen avslår regeringens förslag under denna
punkt.

Propositionen

Den föreslagna medelsanvisningen motiveras bl. a. med att kostnaderna
för ett antal kommittéer inte kunde förutses när anslaget beräknades under
hösten 1981.

1 Riksdagen 1982183. 17 samt. Nr 52

NU 1982/83:52

Motionen ;

Motionärerna säger att regeringen i annat sammanhang än detta har ”gett
uttryck för den vällovliga ambitionen att minska utredningsverksamheten”.
Den redovisning som nu ges i propositionen kännetecknas inte av en sådan
strävan, menar de. De är inte beredda att acceptera en anslagsuppräkning av
den storleksordning som anges i propositionen. Vidare anförs att det
redovisade beslutsunderlaget är bristfälligt. Regeringen anmodas återkomma
till riksdagen med ett nytt förslag efter att ha prövat möjligheterna att
åstadkomma besparingar på anslaget.

Utskottet

För innevarande budgetår har anvisats ett reservationsanslag av 18,8 milj.
kr. för det nu aktuella ändamålet. Av anslaget finns för återstoden av
budgetåret ett belopp av 1,6 milj. kr. disponibelt. I propositionen anförs att
detta belopp inte räcker för att täcka utgifter för utredningsverksamheten
under resten av budgetåret. Detta beror bl. a. på att kostnaderna för ett antal
kommittéer inte kunde förutses vid anslagsberäkningen hösten 1981. Vidare
betalas från detta anslag olika undersökningar som föranleds av utvecklingen
inom vissa branscher. Betydande utgifter för framtagande av underlag för
proposition 1982/83:147 om varvsindustrin bestrids också från anslaget.

I motion 1982/83:2334 (m) begärs att riksdagen skall avslå regeringens
förslag under denna punkt. Motionärerna betecknar beslutsunderlaget som
bristfälligt. Det bör, anför de, ankomma på regeringen att på nytt pröva
möjligheterna till besparingar på detta anslag och återkomma till riksdagen i
annat sammanhang.

Vid sin behandling av ärendet har utskottet tagit del av ytterligare underlag
från regeringskansliet.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och tillstyrker detta.
Det kan påpekas att ifrågavarande medel delvis används för att tillgodose
önskemål av riksdagen. Motionen avstyrks sålunda i här aktuell del.
Utskottet utgår från att regeringen är återhållsam när det gäller verksamhet
som skall finansieras från kommittéanslaget och utnyttjar de besparingsmöjligheter
som kan finnas.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:125 bilaga 9
punkt 1 och med avslag på motion 1982/83:2334 yrkande 1 till
Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 8 200 000
kr.

NU 1982/83:52

2. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens i proposition 1982/83:125
bilaga 9 under punkt 2 (s. 23) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter på tilläggsbudget III för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 250 000 kr.

D. Mineralförsörjning m. m.

3. Sveriges geologiska undersökning: Täckning av underskott. Utskottet
tillstyrker regeringens i proposition 1982/83:125 bilaga 9 under punkt 3
(s. 23 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Täckning av
underskott på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1982/83 anvisar ett anslag av 12 490 000 kr.

4. Aktieägartillskott till Sveriges Geologiska AB. Regeringen har i proposition
1982/83:125 bilaga 9 under punkt 4 (s. 24) föreslagit riksdagen att som
aktieägartillskott överföra fastigheter från byggnadsstyrelsen till Sveriges
[G]eologiska AB i enlighet med vad föredragande statsrådet - industriminister
Thage G. Peterson - har förordat.

I motion 1982/83:2334 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m) hemställs,
såvitt här är i fråga, (2) att riksdagen avslår regeringens förslag under denna
punkt.

Propositionen

Sveriges Geologiska AB (SGAB) bildades i samband med omorganisationen
på mineralverksområdet den 1 juli 1982. Bolaget disponerar lokaler i
Malå tillhörande byggnadsstyrelsen. Inför nästa budgetår har byggnadsstyrelsen
aviserat en kraftig höjning av lokalhyran i anslutning till att
byggnaderna färdigställs. Mot bakgrund av att bolaget inom ramen för sin
verksamhet inte har möjlighet att bära de kraftigt ökade lokalkostnader som
föranleds av hyreshöjningen föreslår regeringen att de nämnda fastigheterna
skall föras över i SGAB:s ägo utan vederlag. Härigenom får överlåtelsen
formen av ett aktieägartillskott. Överlåtelsen bör enligt propositionen
betraktas som ett led i uppbyggnaden av SGAB.

Motionen

I motionen anförs att Sveriges Geologiska AB bildades bl. a. för att ge
verksamhet som bedrevs vid Sveriges geologiska undersökning (SGU)
affärsmässiga betingelser. De lösningar av bolagets hyresproblem som
diskuteras av regeringen saknar varje anknytning till affärsmässigt beteende,
säger motionärerna. För att de problem som har uppkommit skall lösas på ett

1* Riksdagen 1982/83. 17 sami. Nr 52

NU 1982/83:52

rimligt sätt måste, menar de, bolaget antingen söka andra lokaler eller
utveckla verksamheten så att det kan betala lokalhyran inom ramen för sina
inkomster. Den överföring av fastigheter som regeringen föreslår skulle
enligt motionärerna innebära ett stöd till SGAB som inte förutsattes då
riksdagen beslöt om bolagets bildande.

Utskottet

En ny mineralpolitisk verksorganisation har i allt väsentligt kunnat träda i
funktion den 1 juli 1982 i enlighet med beslut av riksdagen våren 1981 (prop.
1980/81:130, NU 1980/81:43 och 67, rskr 1980/81:349). Uppdragsverksamheten
inom Sveriges geologiska undersökning (SGU) har överförts till
bolagsform. Bolaget benämns Sveriges Geologiska AB (SGAB).

Byggnadsstyrelsen har under åren 1979-1982 för SGU projekterat och
byggt lokaler i Malå för kontor, verkstäder, laboratorier och borrkärnearkiv.
I samband med omorganisation på mineralverksområdet överfördes personal,
uppdrag och inventarier från SGU till SGAB. Byggnadsstyrelsen har för
budgetåret 1982/83 aviserat en höjning av lokalhyran från 500 000 kr. till
4 628 000 kr. De nya lokalerna beräknas bli färdigställda under detta år.
Enligt SGAB kan verksamheten i Malå inte bära en sådan höjning av
hyreskostnaderna.

Det framgår av propositionen att anläggningarna i Malå enligt byggnadsstyrelsens
bedömning f. n. saknar alternativ användning och även framdeles
bör nyttjas för nuvarande ändamål. Någon nämnvärd reducering av
lokalhyran sägs inte vara möjlig att medge från verkets sida. Om
lokalkostnaderna skall sänkas till den nivå där de enligt bolaget måste ligga
ifall det skall vara möjligt för verksamheten att bära dem kan, enligt
byggnadsstyrelsen, detta göras antingen genom att anläggningarna överförs
till SGAB på villkor som befriar bolaget från kapitalkostnader eller genom
att anläggningarna av byggnadsstyrelsen upplåts till bolaget på motsvarande
villkor. En sådan upplåtelse förutsätter att regeringen medger att fastighetskapitalet
skrivs ned i sin helhet. Fastigheternas bokförda värde beräknas,
efter byggprojektens slutförande, till 29 milj. kr.

Regeringen föreslår att de nämnda fastigheterna skall föras över i bolagets
ägo utan vederlag. Härigenom får överlåtelsen formen av ett aktieägartillskott.

Förslaget kritiseras i motion 1982/83:2334 (m). Motionärerna anför att den
föreslagna överlåtelsen saknar varje anknytning till ett sådant affärsmässigt
beteende som förutsattes för SGAB:s verksamhet när bolaget bildades. De
påyrkar att riksdagen skall avslå regeringens förslag.

Utskottet delar regeringens uppfattning att den föreslagna överlåtelsen
bör genomföras som ett led i uppbyggnaden av SGAB. Det framgår av
propositionen att bolaget inte kan bära den höjda lokalhyra som har
aviserats. Därtill kommer att det f. n. inte finns alternativ användning för

NU 1982/83:52

lokalerna. Sålunda tillstyrker utskottet regeringens förslag att ifrågavarande
fastigheter skall överföras från byggnadsstyrelsen till SGAB. Detta innebär
att utskottet avstyrker ifrågavarande del av motion 1982/83:2334 (m).

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:125 bilaga 9 punkt
4 och med avslag på motion 1982/83:2334 yrkande 2 som
aktieägartillskott överför fastigheter från byggnadsstyrelsen till
Sveriges geologiska AB i enlighet med vad som anges i
propositionen.

E. Energi

5. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. Regeringen har i proposition
1982/83:125 bilaga 9 under punkt 5 (s. 25-27) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge försäljning av 4 % av aktierna i
Swedish Power Service AB till OKG AB för 90 000 kr.,

2. bemyndiga regeringen att medge statens vattenfallsverk att förvärva

23,4 % av aktierna i Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning AB [och]
till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av
337 400 000 kr.

Regeringens förslag under denna punkt har föranlett yrkanden i tre
motioner, nämligen

1982/83:2334 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), vari, såvitt här i
fråga, hemställs (3) att riksdagen avslår regeringens förslag att till Statens
vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 337400 000 kr.,

1982/83:2336 av Kerstin Ekman (fp), vari hemställs att riksdagen
bemyndigar regeringen att medge statens vattenfallsverk att förvärva 23,4 %
av aktierna i Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning AB med finansiering
genom en utökning av ramen för rörliga krediter med 200 milj. kr. till 550
milj. kr.,

1982/83:2337 av Ivar Franzén m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
godkänner statens vattenfallsverks förvärv av 84 083 BGK-aktier endast
under förutsättning att det helt finansieras med rörelsemedel och avslår
propositionens förslag om att anvisa 337,4 milj. kr. för att täcka kostnaderna
för förvärvet.

NU 1982/83:52

Propositionen

Swedish Power Service AB (SwedPower), som bildades efter godkännande
av riksdagen år 1977 (prop. 1976/77:125 s. 57, NU 1976/77:40, rskr
1976/77:345), tillhandahåller tjänster åt utländska kraftföretag. Statens
vattenfalls verk, som äger 55 % av bolagets aktier, har föreslagit regeringen
att 4 % av aktierna skall överlåtas till OKG AB (Oskarshamnsverkets
Kraftgrupp). Därmed kommer samtliga företag som driver kärnkraftverk i
landet att vara delägare i bolaget. Staten genom vattenfallsverket kommer
även efter den i propositionen föreslagna aktieöverlåtelsen att ha aktiemajoritet
i bolaget.

Regeringen föreslås vidare få bemyndigande av riksdagen att medge
vattenfallsverket att förvärva 23,4 % av aktierna i Bergslagens Gemensamma
Kraftförvaltning AB (BGK). För detta ändamål beräknas ett anslag av

337,4 milj. kr.

Motionerna

”Den svenska linjen” med det statliga vattenfallsverket och enskilda och
kommunala kraftproducenter i samverkan och konkurrens har, sägs det i
motion 1982/83:2334 (m), inneburit betydande fördelar. Elektricitet har i
systemet som helhet kunnat produceras på ett effektivt och konkurrensmässigt
fördelaktigt sätt. En utveckling där vattenfallsverket får en gradvis
alltmer dominerande ställning riskerar att förändra kraftsystemet på ett sätt
som inte gynnar effektiviteten, heter det vidare.

Det föreslagna förvärvet av BGK-aktier utgör en rationalisering som det
från effektivitetssynpunkt inte finns anledning att motsätta sig, säger
motionärerna. De anser emellertid att förvärvet inte skall finansieras på det
sätt som regeringen har föreslagit. Finansieringen kan ske exempelvis genom
att vattenfallsverket avyttrar andra tillgångar, säger motionärerna.

Också i motion 1982/83:2336 (fp) riktas invändningar mot den föreslagna
finansieringen av förvärvet. Motionären anser att denna skall ske genom
utnyttjande av verkets rörelsemedel såsom vattenfallsverket har föreslagit I

motion 1982/83:2337 (c) sägs att propositionens uppgifter om förvärvet är
mycket knapphändiga. Den direkta avkastningen på de medel som
vattenfallsverket vill investera i det aktuella aktieförvärvet torde dock under
lång tid bli mycket liten, anför motionärerna. De säger sig inte ha möjlighet
att bedöma värdet av de samordningsvinster som antyds i propositionen. Att
statens budget belastas med denna typ av utgifter i nuvarande mycket
ansträngda statsfinansiella läge anser motionärerna inte vara försvarligt.
Vattenfallsverkets förslag att förvärvet skall finansieras med rörelsemedel
kan motiveras med att förvärvet inte kommer att ge någon direktavkastning
av betydelse under åtskilliga år. Möjligheter att belasta förvärvet med
normala räntekrav föreligger enligt motionärerna sannolikt inte.

NU 1982/83:52

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om försäljning av 4 % av aktierna i
Swedish Power Service AB till OKG AB (Oskarshamnsverkets Kraftgrupp).

Beträffande statens vattenfallsverks förvärv av aktier i AB Bergslagens
Gemensamma Kraftförvaltning AB (BGK) vill utskottet anföra följande.

BGK äger aktier och andelar i ett stort antal kraftföretag. Företagets
eldistribution gränsar till vattenfallsverkets distribution. I propositionen
anförs att det både på produktions- och distributionssidan kan uppnås
strukturfördelar genom en uppdelning av BGK:s krafttillgångar. Detta
möjliggörs genom vattenfallsverkets förvärv av 23,4 % av aktierna i
bolaget.

Vattenfallsverket har föreslagit regeringen att finansiering av köpeskillingen,
337,4 milj. kr., skall ske genom utnyttjande av verkets rörelsemedel.
För att perioder då kravet på rörelsemedel är särskilt stort skall kunna
överbryggas föreslår verket att dess ram för rörlig kredit utökas med 200 milj.
kr. till 550 milj. kr.

Regeringen har mot bakgrund av de strukturfördelar som kan uppnås och
den prisnivå vid vilken förvärvet äger rum inget att erinra mot detta men
föreslår att förvärvet skall anslagsfinansieras.

I samtliga tre motioner som behandlas här, motionerna 1982/83:2334 (m),
1982/83:2336 (fp) och 1982/83:2337 (c), riktas invändningar mot regeringens
förslag. Motionärerna accepterar att förvärvet äger rum men föreslår andra
sätt att finansiera köpet.

Med hänsyn till de strukturfördelar som kan uppnås genom det nu aktuella
förvärvet och till den överenskomna prisnivån för detta tillstyrker utskottet
förslaget om att regeringen av riksdagen skall bemyndigas att medge
vattenfallsverket att genomföra ifrågavarande förvärv. Utskottet delar
regeringens uppfattning att förvärvet skall anslagsfinansieras. Sålunda
avstyrker utskottet de nu aktuella motionsyrkandena.

Utskottet hemställer

1. beträffande försäljning av aktier i Swedish Power Service AB
att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:125 bilaga 9
punkt 5 moment 1 bemyndigar regeringen att medge försäljning
av 4 % av aktierna i Swedish Power Service AB till OKG AB
för 90 000 kr.,

2. beträffande förvärv av aktier i Bergslagens Gemensamma
Kraftförvaltning AB

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:125 bilaga 9
punkt 5 moment 2 och med avslag på motion 1982/83:2334
yrkande 3 samt motionerna 1982/83:2336 och 1982/83:2337
dels bemyndigar regeringen att medge statens vattenfallsverk
att förvärva 23,4 % av aktierna i Bergslagens Gemensamma
Kraftförvaltning AB,

NU 1982/83:52

dels till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag av 337 400 000 kr.

6. Lån till förprojektering av naturgasledningar m. m. Regeringen har i
proposition 1982/83:125 bilaga 9 under punkt 6 (s. 27-29) föreslagit
riksdagen att till Lån till förprojektering av naturgasledningar m. m. på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett
reservationsanslag av 74 000 000 kr.

I motion 1982/83:2334 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m) hemställs
(4) att riksdagen avslår regeringens förslag under denna punkt.

I detta sammanhang behandlar utskottet också en motion från allmänna
motionstiden, nämligen

1982/83:652 av Oswald Söderqvist (vpk) och Bertil Måbrink (vpk), vari
hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att snarast
projektera och bygga en ledning för naturgas från Finland till den svenska
östkusten.

Propositionen

Den medelsanvisning som regeringen föreslår under denna punkt gäller till
övervägande del kostnader i samband med Sydgasprojektet, som innebär
introduktion av naturgas från Danmark till sydvästra Skåne från hösten
1985.

Motionerna

Det är enligt motion 1982/83:2334 (m) anmärkningsvärt att regeringen,
samtidigt som fundamental osäkerhet om hela Sydgasprojektets framtid
redovisas, begär att fortsatta lån skall beviljas. En sådan begäran borde enligt
motionärerna ha åtföljts av en redovisning av hela Sydgasprojektets framtid i
ljuset av de uppgifter som har framkommit de senaste månaderna.
Sydgasprojektet måste för att kunna motiveras vara konkurrenskraftigt utan
vare sig kommunala eller statliga subventioner, heter det vidare. Att flytta
förluster mellan olika parter är under alla omständigheter en otillfredsställande
lösning. Vid rådande förhållanden måste det enligt motionärerna
ankomma på utskottet att föranstalta om en analys av Sydgasprojektets
framtid. Härvid bör resultatet av regeringens överläggningar med Sydgasintressenterna
klarläggas.

Naturgas har blivit en viktig del i många länders energiförsörjning,
framhålls det i motion 1982/83:652 (vpk). Det är märkligt, säger motionärerna,
att i den svenska energipolitiken har visats så litet intresse för
leveranser från Sovjetunionens stora gasfyndigheter. Västeuropa i övrigt,

NU 1982/83:52

inte minst Västtyskland, har satsat stort på leveranser därifrån. Västtyskland
och andra västeuropeiska stater kommer inom några år att vara garanterade
stora leveranser av sovjetisk naturgas.

Sverige borde, fortsätter motionärerna, på ett mycket mera aktivt sätt
arbeta för en koppling till det sovjetiska gasnätet. Förutsättningarna sägs
vara gynnsamma. En ledning över Ålands hav är ett projekt som snabbt kan
bli verklighet om det finns en verklig vilja från svensk sida. Ledningsnätet
kan sedan byggas ut till östra Svealands stora befolkningsområden Gävle,
Uppsala och Stockholm samt vidare till basindustrier i Sandviken, Hofors,
Borlänge och norrut.

Tidigare riksdagsbehandling, m. m.

Riksdagen tog våren 1980 ställning för en naturgasintroduktion i Sverige
(prop. 1979/80:170, NU 1979/80:70, rskr 1979/80:410). Beslutet avsåg en
utbyggnad av det s. k. Sydgasprojektet med naturgasdistribution i västra
Skåne fr. o. m. år 1985. Det innebar också godkännande av avtal som hade
slutits mellan Sveriges och Danmarks regeringar om naturgassamarbete och
av vissa riktlinjer för projektet.

Det numera helstatliga företaget Swedegas AB har fått ansvaret för
naturgastillförseln och skall äga huvudledningarna inom landet. Bolaget
sluter de avtal som krävs samt svarar för erforderliga marknadsundersökningar
och tekniskt utvecklingsarbete.

Den hittills beslutade omfattningen av Sydgasprojektet innebar en årlig
leverans av 440 miljoner kubikmeter naturgas under 20 år. Avsättningen
beräknades ske inom 14 kommuner i västra Skåne. Oljeförbrukningen i
området beräknades kunna minskas med 25 % genom naturgasintroduktionen.
Merparten av gasen - ca 70 % - beräknades ersätta tjock eldningsolja
inom industrin och trädgårdsnäringen. Återstoden väntades åtgå i stället för
lätt eldningsolja för uppvärmning, främst i småhus.

Ett villkor för naturgasintroduktionen i Sverige har varit att den skall bli
kommersiellt konkurrenskraftig. De kalkyler som hade gjorts för Sydgasprojektet
pekade också enligt proposition 1979/80:170 på att projektet skulle
ge ett ekonomiskt överskott, sett över en tjugoårsperiod. Med hänsyn till att
det var fråga om en av försörjningsskäl motiverad introduktion av naturgas
hade dock staten ställt vissa ekonomiska garantier för Sydgasprojektet.
Dessa innebar en begränsning av de ekonomiska riskerna, så att projektet
totalt sett, dvs. vid den tjugoåriga avtalsperiodens slut, inte skulle leda till
förlust för intressenterna.

Förutom om projekt rörande naturgasleveranser från Norge har diskussioner
också förts om leveranser av naturgas från Sovjetunionen över
Finland. I slutet av år 1980 kom de svenska, finska och sovjetiska
intressenterna överens om att de skulle utreda marknadsförutsättningar och
tekniska möjligheter för ett sådant projekt. Swedegas har genomfört ett

NU 1982/83:52

utredningsarbete, och f. n. pågår vissa marknadsstudier.

1981 års energikommitté skall enligt sina direktiv studera möjligheterna att
öka användningen av naturgas i det svenska energisystemet. Detta gäller
naturgas såväl från Nordnorge som från andra naturgasområden. Kommittén
skall också belysa de ekonomiska konsekvenserna för samhällsekonomin i
stort av de åtgärder som föreslås.

Utskottet behandlade förra året ett antal motioner om naturgas (NU
1981/82:30 s. 47). Av dessa gällde en motion bl. a. Sydgasprojektet och en
annan köp av naturgas från Sovjetunionen.

I en motion från moderata samlingspartiet krävdes bl. a. en allsidig
utvärdering av Sydgasprojektet. Näringsutskottet anförde:

Vid behandlingen av 1981 års energipolitiska proposition erinrade
näringsutskottet (NU 1980/81:60 s. 50) om de höga kostnader som är
förknippade med introduktion av naturgas i stor skala. Utskottet hade dock
inga invändningar mot det mål för naturgasanvändning som föreslogs,
speciellt som föredragande statsrådet i propositionen betonade vikten av att
marknadsfrågorna bearbetades effektivt. Det finns också skäl att erinra om
att distribution av naturgas, enligt riktlinjerna för Sydgasprojektet, i princip
skall ske på kommersiella grunder (prop. 1979/80:170 s. 58).

Utskottet erinrade också om att det ingick i uppdraget för 1981 års
energikommitté (1 1981:08) att studera förutsättningarna, bl. a. i ekonomiskt
hänseende, för ökad naturgasanvändning i Sverige. Utskottet avstyrkte
motionen. Moderata samlingspartiets företrädare reserverade sig till förmån
för motionsyrkandet. Riksdagen följde utskottet.

Den andra nämnda motionen, från vänsterpartiet kommunisterna, innehöll
ett yrkande om åtgärder av regeringen för att förhandlingar snarast
skulle upptas med Sovjetunionen om köp av naturgas och att prospektering
av en ledning över Ålands hav skulle påbörjas. Utskottet avstyrkte motionen
med hänvisning till de pågående förhandlingsförberedelserna på området.

Utskottet

I propositionen sägs att beräkningar inom Sydgas AB tyder på att det
ekonomiska resultatet av Sydgasprojektet kan komma att bli väsentligt
sämre än vad som antogs år 1980 då riksdagen godkände riktlinjer för
genomförande av projektet. Mot den angivna bakgrunden har överläggningar
tagits upp mellan företrädare för staten och Sydgasintressenterna. Det kan
enligt propositionen inte uteslutas att överläggningarna leder till en ändring
av gällande riktlinjer för projektet eller till bedömningen att projektet helt
eller delvis bör avbrytas. I sådant fall återkommer regeringen till frågan.

Medan ett resultat av överläggningarna avvaktas bör enligt föredraganden
Swedegas AB:s arbete med Sydgasprojektet, inkl. ett planerat underjordiskt
lager, fortsätta i huvudsak enligt gällande tidsplan. Den medelsanvisning
som föreslås är dock begränsad till att gälla till utgången av innevarande
kalenderår.

NU 1982/83:52

Det totala medelsbehovet för Swedegas verksamhet för år 1983 beräknas
till 138 milj. kr. Av detta belopp bedöms 64 milj. kr. kunna finansieras genom
lån på kapitalmarknaden för investeringar i kommersiella projekt. För
återstående verksamhet föreslås riksdagen anvisa ett anslag om 74 milj. kr.
Härav avser 15 milj. kr. viss utredningsverksamhet m. m. Liksom tidigare
skall medlen ställas till Swedegas förfogande i form av lån med villkorlig
återbetalningsskyldighet. Om ändrade förutsättningar för Sydgasprojektet
skulle leda till att medelsbehovet minskar redan under innevarande år räknar
regeringen med motsvarande minskning av lånebeloppet.

I motion 1982/83:2334 (m) begärs att riksdagen skall avslå regeringens
förslag. Motionärerna anför att de i avvaktan på en analys av Sydgasprojektets
framtidsmöjligheter och ett klarläggande beträffande regeringens
överläggningar med Sydgasintressenterna inte är beredda att tillstyrka
propositionen i denna del.

Statssekreteraren för energifrågor i industridepartementet Ulf Dahlsten
har under ärendets beredning inför utskottet lämnat upplysningar om
Sydgasprojektet. Av den redogörelse som utskottet sålunda har fått framgår
att regeringen har för avsikt att under hösten 1983 förelägga riksdagen en
proposition om Sydgasprojektet.

Utskottet vill först erinra om att ett villkor för naturgasintroduktionen i
Sverige, enligt riktlinjerna för Sydgasprojektet, är att denna skall ske på
kommersiella grunder. De ekonomiska garantier som staten ställt för
projektet har tillkommit av försörjningspolitiska skäl. Förändrade förutsättningar
för Sydgasprojektet har som nämnts föranlett regeringen att ta upp
överläggningar med intressenterna i projektet. Utskottet räknar med att det
inom kort kommer att kunna bringas klarhet i vilka möjligheter som finns att
åstadkomma reviderade avtal till rimliga kostnader för staten.

Vid ett ställningstagande till frågan om Sydgasprojektet skall genomföras
eller inte måste det enligt utskottets uppfattning vara en viktig utgångspunkt
att de totala kostnaderna för staten skall begränsas så mycket som möjligt.
Vid en beräkning av dessa kostnader bör även beaktas samtliga de kostnader
som kan härledas till projektet i form av eventuella statliga incitament till en
gasintroduktion, såsom subventioner till investeringar eller skattemässiga
fördelar för gas. Givetvis skall också eventuella kostnader för nedläggning av
projektet ingå i den analys som måste göras vid ett ställningstagande i
frågan.

Utskottet konstaterar i sammanhanget också att ifrågavarande projekt
inte har en så väsentlig betydelse för flexibiliteten i det svenska energisystemet
att några betydande extrakostnader för staten av detta skäl är
motiverade.

I avvaktan på ett resultat av de pågående överläggningarna bör Swedegas
arbete med Sydgasprojektet fortsätta i huvudsak enligt gällande tidsplan.
Med vad utskottet här har anfört tillstyrker utskottet regeringens förslag om
medelstilldelning till Sydgasprojektet m. m. Utskottet utgår ifrån att

NU 1982/83:52

regeringen disponerar ifrågavarande anslag på ett sådant sätt att handlingsfriheten
i största möjliga utsträckning kan bibehållas. Om ändrade förutsättningar
för Sydgasprojektet skulle leda till att medelsbehovet minskar under
innevarande år bör, såsom sägs i propositionen, motsvarande minskning ske
av lånebeloppet till Swedegas. Av vad utskottet här har anfört framgår att
utskottet avstyrker motion 1982/83:2334 (m) i ifrågavarande del.

Utskottet tar i detta sammanhang också upp motion 1982/83:652 (vpk),
vari begärs snara åtgärder för projektering och byggande av en ledning för
naturgas från Finland till den svenska östkusten.

Som framgår av den tidigare redogörelsen avslog riksdagen, på förslag av
näringsutskottet, ett liknande yrkande förra året (NU 1981/82:30 s. 48).
Härvid hänvisade utskottet till de då pågående förhandlingsförberedelserna
på området. Enligt vad utskottet inhämtat har Swedegas AB fått i uppdrag av
regeringen att före 1983 års slut redovisa förutsättningarna för detta
naturgasprojekt. F. n. pågår marknadsstudier inom bl. a. regionerna
omkring Mälaren och Hjälmaren. Det bör ankomma på regeringen att på
grundval av det underlag som nu arbetas fram göra en bedömning av detta
projekts möjligheter. Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen inte
nu har anledning att göra någon sådan framställning till regeringen som
motionärerna föreslår.

Utskottet hemställer

1. beträffande lån till Sydgasprojektet m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:125 bilaga 9
punkt 6 och med avslag på motion 1982/83:2334 yrkande 4 till
Lån till förprojektering av naturgasledningar m. m. på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag av 74 000 000 kr.,

2. beträffande naturgasimport från Sovjetunionen
att riksdagen avslår motion 1982/83:652.

F. Teknisk utveckling m. m.

7. Nedsättning av statskapitalet med anledning av överlåtelse av vissa aktier.

Regeringen har i proposition 1982/83:125 bilaga 9 under punkt 7 (s. 29)
föreslagit riksdagen att medge att statskapitalet sätts ned i enlighet med vad
föredragande statsrådet har förordat.

Propositionen

I propositionen erinras om att riksdagen hösten 1982 godkände ett avtal
mellan staten och ASEA AB i vad det innefattade överlåtelse av statens
aktier i AB Asea-Atom (prop. 1982/83:17, NU 1982/83:3, rskr 1982/
83:27).

I proposition 1982/83:17 angavs att det bokförda värdet av statens aktier i

NU 1982/83:52

AB Asea-Atom var 50 milj. kr. och att köpeskillingen för aktierna var
densamma. Det har senare framkommit att det bokförda värdet av aktierna
rätteligen har varit 68 milj. kr. Statskapitalet föreslås därför nu sättas ned
med skillnaden mellan det bokförda värdet och köpeskillingen för aktierna,
dvs. med 18 milj. kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen medger att statskapitalet sätts ned i enlighet med vad
som anges i proposition 1982/83:125 bilaga 9 punkt 7 (s. 29).

G. Statsägda företag

8. Finansiering av stirlingmotorutveckling. Regeringen har i proposition
1982/83:125 bilaga 9 under punkt 8 (s. 29-33) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att lämna
ägartillskott till United Stirling AB med 4 000 000 kr. per år under åren
1983-1985,

2. till Finansiering av stirlingmotorutveckling på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av
68 000 000 kr.

I motion 1982/83:2334 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m) hemställs,
såvitt , nu är i fråga, (5) att riksdagen avslår regeringens förslag att till
Finansiering av stirlingmotorutveckling på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 68 000 000 kr.

Propositionen

I propositionen lämnas uppgifter om verksamheten med stirlingmotorprojektet
sedan våren 1982, då riksdagen senast beslutade om finansiering av
projektet. Bl. a. har United Stirling AB träffat preliminära överenskommelser
med andra företag att de skall gå in som partner i den fortsatta
verksamheten.

Motionen

I motion 1982/83:2334 (m) sägs att de samverkansavtal som United Stirling
AB har ingått måste vila på förutsättningen att projektet kan genomföras
som ett lönsamt, livskraftigt industriprojekt. Med hänsyn härtill bör icke
stirlingmotorprojektet ges ytterligare stöd från statsbudgeten, anför motionärerna.
Företagsledningen måste kunna finansiera projektet genom gängse
affärsmässiga metoder eller genom tillskott av aktieägarna i United Stirling
AB.

NU 1982/83:52

Utskottet

•

Genom de beslut riksdagen har fattat om finansiering av stirlingmotorprojektet
våren 1981 (prop. 1980/81:161, NU 1980/81:59, rskr 1980/81:369
och våren 1982 (prop. 1981/82:125 bil. 9, NU 1981/82:53, rskr 1981/82:405)
har förutsättningar skapats att finna samarbetspartner till United Stirling för
kommersiell exploatering av den inom bolaget bedrivna stirlingmotorutvecklingen.

Det framgår av propositionen att United Stirling nu har träffat preliminära
överenskommelser med utomstående partner i Förenta staterna om samarbete
i de delprojekt som företaget driver. Föredragande statsrådet betonar
nödvändigheten av att United Stirlings möjligheter att medverka i detta
utvecklingsarbete ytterligare förbättras. Det är också nödvändigt att det nu
inledda samarbetet med svensk industri beträffande produktion av motordetaljer
drivs vidare, anför föredraganden. Av propositionen framgår
ytterligare att United Stirlings partner har krävt garantier för att United
Stirling skall ha ekonomiska resurser att fullfölja sin del av det gemensamma
projektet. Det betecknas i propositionen som naturligt att sådana krav ställs
med hänsyn till att företaget satsar betydande summor på utveckling av
systemet. Finansieringen av utvecklingsarbetet föreslås därför få en långsiktig
lösning för tiden t. o. m. år 1985 under förutsättning att det påbörjade
samarbetet leder till bindande samarbetsavtal. Enligt föredraganden bör
projektet senast från denna tidpunkt finansieras på kommersiella villkor,
bl. a. via nya delägare i projektet. Staten föreslås svara för högst 68 milj. kr.
av United Stirlings nettokostnader. Medlen kommer att utbetalas i rater
alltefter projektets fortskridande. Förenade fabriksverken (FFV), som äger
50 % i projektet, föreslås svara för ett kapitaltillskott av sammanlagt 12 milj.
kr. fördelat på tre år. Detta skall tillföras bolaget innan annat statligt
medelstillskott kommer i fråga. Mot denna bakgrund föreslås regeringen få
bemyndigande att medge FFV att till United Stirling under åren 1983-1985
utbetala ägartillskott på 4 milj. kr. per år. Föredraganden förutsätter att
ytterligare tillskott till United Stirling inte aktualiseras.

I motion 1982/83:2334 (m) avstyrks förslaget om statligt stöd till projektet
med hänvisning till att detta borde kunna finansieras genom gängse
affärsmässiga metoder.

Utskottet tillstyrker förslaget om att regeringen skall bemyndigas att
medge FFV att lämna ägartillskott till United Stirling AB med 4 milj. kr. per
år under åren 1983-1985.

I fråga om regeringens förslag till medelsanvisning för stirlingmotorprojektet
vill utskottet anföra följande.

Utskottet konstaterar att United Stirling har uppfyllt de krav som ställts på
företaget genom att preliminära överenskommelser träffats med andra
företag att de skall gå in som partner i den fortsatta satsningen på olika system
baserade på stirlingtekniken. Liksom regeringen anser utskottet att finansieringen
av utvecklingsarbetet bör ges en långsiktig lösning för tiden t. o. m.

NU 1982/83:52

år 1985. En förutsättning är att det påbörjade samarbetet leder till bindande
samarbetsavtal. Efter år 1985 bör projektet finansieras på kommersiella
villkor. Utskottet tillstyrker alltså förslaget att till det angivna ändamålet på
tilläggsbudget III skall anvisas 68 milj. kr. Sålunda avstyrks motion
1982/83:2334 (m) i ifrågavarande del.

Utskottet hemställer

1. beträffande ägartillskott till United Stirling AB

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:125 bilaga 9
punkt 8 moment 1 bemyndigar regeringen att medge förenade
fabriksverken att lämna ägartillskott till United Stirling AB
med 4 000 000 kr. per år under åren 1983-1985,

2. beträffande finansiering av stirlingmotorutveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:125 bilaga 9
punkt 8 moment 2 och med avslag på motion 1982/83:2334
moment 5 till Finansiering av stirlingmotorutveckling på tillläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisar
ett reservationsanslag av 68 000 000 kr.

Stockholm den 17 maj 1983

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Lennart Pettersson
(s), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik
Häll (s), Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s),
Per-Richard Molén (m), Ivar Franzén (c), Nic Grönvall (m), Per-Ola
Eriksson (c) och Sylvia Pettersson (s).

Reservationer

1. Kommittéer m. m. (punkt 1)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per-Richard Molén och Nic Grönvall
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”kan finnas” bort ha följande lydelse:

Av de uppgifter som utskottet sålunda har fått tillgång till framgår att det
aktuella tilläggsanslaget är avsett att täcka kostnader som i allt väsentligt
redan har uppkommit till följd av den utredningsverksamhet etc. som f. n.
bedrivs i industridepartementets regi. Då utskottet finner att riksdagen i
detta läge inte kan undandra sig att anvisa det begärda beloppet är utskottet
förhindrat att biträda motionsyrkandet. Riksdagen bör emellertid i detta

NU 1982/83:52

sammanhang slå fast att en sådan expansion av kommittékostnaderna som
har ägt rum måste betraktas som oacceptabel. Det måste vara regeringens
strävan att framdeles genom sträng hushållning söka dels kompensera
budgetöverskridandet, dels varaktigt bringa ned kostnaderna för sådana
extraordinära insatser som kommittéväsendet representerar.

dels att utskottet under punkt 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:125 bilaga 9 punkt
1 och med avslag på motion 1982/83:2334 yrkande 1 till
Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 8 200 000
kr. och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

2. Aktieägartillskott till Sveriges Geologiska AB (punkt 4)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per-Richard Molén och Nic Grönvall
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 5 med ”motion 1982/83:2334 (m)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill i likhet med motionärerna betona att regeringens förslag
saknar varje anknytning till ett affärsmässigt beteende. Det stöd till bolaget
som det här är fråga om kan inte vara förenligt med vad riksdagen förutsatte
när SGAB bildades för omkring ett år sedan. Bolaget bör försöka göra
sådana dispositioner att den faktiska hyran kan erläggas inom ramen för
bolagets inkomster. Utskottet avstyrker alltså regeringens förslag och
tillstyrker motion 1982/83:2334 (m) i här aktuell del.

dels att utskottet under punkt 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2334 yrkande 2 avslår
proposition 1982/83:125 bilaga 9 punkt 4.

3. Förvärv av aktier i Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning AB (punkt
5 mom. 2)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per-Richard Molén och Nic Grönvall
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Det föreslagna förvärvet utgör en rationalisering som utskottet inte finner
anledning att erinra mot. Finansieringen bör emellertid inte ske på det sätt
som regeringen föreslår. Inga resurser för ändamålet bör anvisas över

NU 1982/83:52

statsbudgeten. Vattenfallsverket bör av regeringen anmodas att lämna ett
nytt förslag till finansiering som inte innebär någon ytterligare budgetbelastning.
Exempelvis kan medel frigöras genom att andra tillgångar avyttras av
verket.

Utskottet avstyrker alltså regeringens förslag rörande finansieringen av
förvärvet. Likaså avstyrks motionerna 1982/83:2336 (fp) och 1982/83:2337
(c). Motion 1982/83:2334 (m) tillstyrks i ifrågavarande del. I detta
sammanhang vill utskottet påpeka att en utveckling som innebär att
vattenfallsverket gradvis får en alltmer dominerande ställning riskerar att
förändra kraftproduktionssystemet på ett sätt som inte gynnar effektiviteten.
Samtidigt är en fortgående rationalisering av strukturen på elförsörjningsområdet
angelägen. Utskottet hänvisar i detta ämne till vad som anförs i
motion 1982/83:2007 (m) om den lämpliga omfattningen av vattenfallsverkets
verksamhet.

dels att utskottet under punkt 5 moment 2 bort hemställa

2. beträffande förvärv av aktier i Bergslagens Gemensamma
Kraftförvaltning AB

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:125 bilaga 9
punkt 5 moment 2, med bifall till motion 1982/83:2334 yrkande
3 och med avslag på motionerna 1982/83:2336 och 1982/
83:2337

dels bemyndigar regeringen att medge statens vattenfallsverk
att förvärva 23,4 % av aktierna i Bergslagens Gemensamma
Kraftförvaltning AB,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört i fråga om finansiering av förvärvet.

4. Förvärv av aktier i Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning AB (punkt
5 mom. 2)

Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det i propositionen redovisade materialet inte ger
underlag för en fullständig bedömning av förvärvet. Strikt företagsekonomiskt
synes affären tvivelaktig. Utskottet ser heller ingen fördel i ett ökat
statligt ägande. Då det dock kan finnas en del samordningsfördelar motsätter
sig utskottet inte att förvärvet genomförs under förutsättning att det helt
finansieras med vattenfallsverkets rörelsemedel. Att, såsom regeringen
föreslår, denna typ av utgifter skulle anslagsfinansieras i det nuvarande
ansträngda statsfinansiella läget finner utskottet inte försvarligt. Utskottet
avstyrker alltså regeringens förslag till den del det avser finansieringen av

NU 1982/83:52

förvärvet. Det ställningstagande av riksdagen som utskottet rekommenderar
innebär att motion 1982/83:2337 tillgodoses helt och de båda övriga
motionerna delvis.

dels att utskottet under punkt 5 moment 2 bort hemställa

2. beträffande förvärv av aktier i Bergslagens Gemensamma
Kraftförvaltning AB

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:125 bilaga 9
punkt 5 moment 2, med bifall till motion 1982/83:2337 och med
anledning av motion 1982/83:2334 yrkande 3 och motion
1982/83:2336

dels bemyndigar regeringen att medge statens vattenfallsverk
att förvärva 23,4 % av aktierna i Bergslagens Gemensamma
Kraftförvaltning AB,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i
fråga om finansiering av förvärvet.

5. Lån till Sydgasprojektet m. m. (punkt 6 mom. 1)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per-Richard Molén och Nic Grönvall
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 12 med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen, samtidigt som den
ger uttryck åt en grundläggande osäkerhet om hela Sydgasprojektets
framtid, begär att fortsatta lån skall beviljas för detta ändamål. En sådan
begäran borde ha åtföljts av en redovisning av hur framtiden bedöms för
projektet i dess helhet. Enligt vad utskottet har inhämtat under sin beredning
av ärendet och såsom företrädare för Swedegas ägare Svenska Petroleum AB
tidigare har framfört, föreligger en betydande risk för att projektet i
nuvarande utformning inte kommer att bli lönsamt.

Sydgasprojektet måste enligt utskottets uppfattning för att kunna motiveras
vara konkurrenskraftigt utan vare sig kommunala eller statliga subventioner.
Utskottet har nu inte underlag för en bedömning av om de pågående
förhandlingarna kan leda till en sådan förändring av projektet att detta
villkor kan uppfyllas. I avvaktan på att ett sådant underlag presenteras för
riksdagen, lämpligen i den proposition om Sydgasprojektet som enligt vad
utskottet har erfarit skall föreläggas riksdagen i höst, bör starkaste möjliga
återhållsamhet visas i fråga om nya utgiftsåtaganden. Utskottet har förståelse
för de svårigheter medelsbrist i detta läge skulle kunna innebära för
projektet. Regeringen bör för den skull bemyndigas att bevilja de i
propositionen angivna lånen. Utskottet vill emellertid understryka att en
noggrann och slutlig prövning av hela projektets framtid måste göras innan
dessa lånemedel utbetalas. Utbetalning bör komma i fråga endast om det

NU 1982/83:52

därvid kan visas att de kostnader sorn är förenade med en avveckling av
projektet överstiger kostnaderna i det fall projektet fullföljs. Riksdagen får
möjlighet att definitivt fatta beslut om Sydgasprojektet i anslutning till den
aviserade propositionen. Vad utskottet här har anfört bör ges regeringen till
känna som riksdagens mening.

dels att utskottet under punkt 6 moment 1 bort hemställa

1. beträffande lån till Sydgasprojektet m. m.

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:125 bilaga 9
punkt 6 och motion 1982/83:2334 yrkande 4 till Lån till
förprojektering av naturgasledningar m. m. på tilläggsbudget III
till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 74 000 000 kr. och därvid som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Lån till Sydgasprojektet m. m. (punkt 6 mom. 1)

Jörn Svensson (vpk), Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser att
den del av utskottets yttrande som börjar på s.ll med ”Utskottet vill” och
slutar på s. 12 med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill ( = utskottet ) för staten.

Vid en bedömning av projektets framtid är det enligt utskottets
uppfattning av stor vikt att värdet av den ökade diversifieringen och de stora
miljömässiga fördelarna med gasutnyttjande i det svenska energisystemet
vägs in. Dessa fördelar kan mycket väl på sikt komma att kompensera
eventuella merkostnader för naturgasen jämfört med exempelvis kol och
olja. Utskottet tillstyrker alltså propositionen i denna del. Motion 1982/
83:2334 (m) avstyrks i ifrågavarande del.

7. Naturgasimport från Sovjetunionen (punkt 6 mom. 2)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”motionärerna föreslår” bort ha följande lydelse: Utskottet

finner det anmärkningsvärt att i den svenska energipolitiken på
naturgasens område så litet intresse har visats för leveranser från Sovjetunionens
stora gasfyndigheter. Ett uttryck för detta är att det i budgetpropositionens
bilaga från industridepartementet endast talas om Sydgasprojektet
och transitledningarna från de norska Nordsjöfälten. Sverige borde i
likhet med flera västeuropeiska stater på ett mycket mera aktivt sätt arbeta
för en koppling till det sovjetiska gasnätet. En gasledning över Ålands hav
skulle kunna byggas relativt snabbt. Ett genomförande av ett sådant projekt
ger en välbehövlig stimulans för de berörda områdena. En sammanbindning

NU 1982/83:52

av denna och övriga projekterade gasledningar skulle vara av stor betydelse
för svensk industri och för energiförsörjningen. Stora miljömässiga fördelar
skulle också vinnas. Utskottet föreslår att riksdagen mot bakgrund av vad här
har anförts gör ett uttalande av den innebörd som föreslås i motionen.

dels att utskottet under punkt 6 moment 2 bort hemställa

2. beträffande naturgasimport från Sovjetunionen

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:652 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Finansiering av stirlingmotorutveckling (punkt 8 mom. 2)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per-Richard Molén och Nic Grönvall
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 14 med ”Utskottet
konstaterar” och slutar på s. 15 med ”ifrågavarande del” bort ha följande
lydelse:

De preliminära avtalen om samverkan med stora amerikanska företag i
delar av stirlingmotorprojektet måste enligt utskottets bedömning vila på
förutsättningen att projektet kan genomföras som ett lönsamt livskraftigt
industriprojekt. Med hänsyn härtill bör stirlingmotorprojektet inte få
ytterligare stöd från statsbudgeten. Företagsledningen bör finansiera projektet
enligt gängse affärsmässiga metoder eller genom tillskott av aktieägarna i
United Stirling AB. Utskottet avstyrker alltså propositionen i nu behandlad
del och tillstyrker ifrågavarande del av motion 1982/83:2334 (m).

dels att utskottet under punkt 8 moment 2 bort hemställa

2. beträffande finansiering av stirlingmotorutveckling

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2334 yrkande 5
avslår proposition 1982/83:125 bilaga 9 punkt 8 moment 2.

mlnab/gotab Stockholm 1983 75557