NU 1982/83:50

Näringsutskottets betänkande
1982/83:50

om vissa anslag inom utrikesdepartementets område (prop. 1982/
83:100 delvis, prop. 1982/83:106 delvis)

Ärendet

I detta betänkande behandlas dels proposition 1982/83:100 bilaga 5
(utrikesdepartementet) punkterna B 6, B 7, E 2 och E 3 samt E 5 (Interamerikanska
utvecklingsbanken) och E 6 (Importkontoret för u-landsprodukter)
jämte motioner med anknytning till de båda sistnämnda punkterna,
dels - under punkt 1 i betänkandet - proposition 1982/83:106 moment 2.

TREDJE HUVUDTITELN

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

1. Byråer för handels- och råvarufrågor m. m. Regeringen har i proposition
1982/83:100 bilaga 5 under punkt B 6 (s. 25 f.) föreslagit riksdagen att till
Byråer för handels- och råvarufrågor m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett
förslagsanslag av 6 906 000 kr.

Proposition 1982183:106

I proposition 1982/83:106 om godkännande av 1982 års internationella
avtal om jute och juteprodukter (utrikesdepartementet) har regeringen,
såvitt här är i fråga, föreslagit riksdagen att (2) [medge] att Sveriges bidrag till
[Internationella] juteorganisationens förvaltningskostnader får belasta tredje
huvudtitelns förslagsanslag B 6, Byråer för handels- och råvarufrågor
m. m.

Huvuddelen av denna proposition har behandlats i näringsutskottets
betänkande NU 1982/83:29 (rskr 1982/83:232).

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande Sveriges bidrag till
Internationella juteorganisationens förvaltningskostnader. Med hänsyn till
den beräknade anslagsbelastningen för detta ändamål bör anslaget till byråer
för handels- och råvarufrågor m. m. räknas upp med 30 000 kr. i förhållande
till regeringens förslag i budgetpropositionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 bilaga 5
punkt B 6 och med bifall till proposition 1982/83:106 moment
2

1 Riksdagen 1982183. 17 sami. Nr 50

Rättelse: S. 2, rad 1 Står: råvarufrågor Rättat till: råvarufrågor m. m.

NU 1982/83:50

2

dels till Byråer för handels- och råvarufrågor m. m. för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 6 936 000 kr.,
dels medger att Sveriges bidrag till Internationella juteorganisationens
förvaltningskostnader får belasta detta anslag.

2. Internationell råvarulagring. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i
proposition 1982/83:100 bilaga 5 under punkt B 7 (s. 26 f.) och hemställer

att riksdagen till Internationell råvarulagring för budgetåret 1983/
84 anvisar ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.

E. Utrikeshandel och exportfrämjande

3. Exportfrämjande verksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i
proposition 1982/83:100 bilaga 5 under punkt E 2 (s. 114-121) och hemställer att

riksdagen till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 164 500 000 kr.

4. Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster. Regeringen har i
proposition 1982/83:100 bilaga 5 under punkt E3 (s. 121-131) föreslagit
riksdagen att

1. medge att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för
exportkrediter till ett belopp av högst 70 000 milj. kr., varav 17 000 milj. kr.
reserveras för garantigivning vid särskilt samhällsintresse och för garantigivning
vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling,
bemyndiga regeringen att överföra ytterligare 5 000 milj. kr. om så anses
erforderligt, samt häva relationstalet 1:3 mellan s/u- resp. n-garantier,

2. godkänna i propositionen föreslagna ändringar av principerna för
garantigivningen,

3. godkänna att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts till
EKN:s förfogande att vid behov användas för utbetalning av ersättningar för
förluster från garantiverksamheten enligt de riktlinjer föredragande statsrådet
förordat, höjs med 600 milj. kr. till 2 200 milj. kr.,

4. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster för budgetåret
1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr. för vissa förluster som uppstår
vid garantigivning enligt de riktlinjer föredragande statsrådet förordat.

Propositionen

De ändringar av principerna för garantigivningen som föreslås i propositionen
är av följande innebörd,

Inom en totalram för garantier har hittills gällt en fördelning enligt
relationstalet 1:3 mellan s. k. s/u-garantier - särskilt förmånliga u-landsgarantier
- och normalgarantier. Detta relationstal upphävs nu.

NU 1982/83:50

3

Verksamheten inom s/u-ramen skall utformas på sådant sätt att verksamheten
långsiktigt går ihop. De fastställda premierna bör i rimlig grad spegla
den risk som kan förutses vid beslutstillfället.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer att riksdagen

1. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti
för exportkrediter till ett belopp av högst 70 000 milj. kr., varav
17 000 milj. kr. reserveras för garantigivning vid särskilt
samhällsintresse och för garantigivning vid export av betydelse
för u-ländernas ekonomiska utveckling, bemyndigar regeringen
att överföra ytterligare 5 000 milj. kr. om så anses
erforderligt samt upphäver kravet att relationstalet mellan s/uoch
n-garantier skall vara högst 1:3,

2. godkänner de i propositionen angivna ändringarna av principerna
för garantigivningen,

3. godkänner att den rörliga kredit i riksgäldskontoret, som ställs
till exportkreditnämndens förfogande att vid behov användas
för utbetalning av ersättningar för förluster från garantiverksamheten
enligt de riktlinjer som angivits i propositionen, höjs
med 600 milj. kr. till 2 200 milj. kr.,

4. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr. för
vissa förluster som uppstår vid garantigivning enligt de riktlinjer
som angivits i propositionen.

5. Interamerikanska utvecklingsbanken. Regeringen har i proposition
1982/83:100 bilaga 5 underpunkt E 5 (s. 133-138) föreslagit riksdagen att till
Interamerikanska utvecklingsbanken för budgetåret 1983/84 anvisa ett
förslagsanslag av 38 000 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1982/83:259 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar sig för ett utträde ur IDB,

2. avslår förslaget om anslag till IDB med 38 000 000 kr.

1982/83:1497 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen 1.

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
omprövning av Sveriges medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken,

2. avslår regeringens förslag om deltagande i den sjätte kapitalpåfyllnaden.

1* Riksdagen 1982/83. 17 sami. Nr 50

NU 1982/83:50

4

Motionerna

I motion 1982/83:259 anförs sammanfattningsvis att vänsterpartiet kommunisterna
vidhåller arbetarrörelsens krav på att Sverige skall utträda ur
IDB. T. o. m. hösten 1982 har Sverige erlagt 72 milj. kr. till IDB, påpekas
det. När den socialdemokratiska regeringen nu, ”efter sin helomvändning i
frågan sedan regeringstillträdet”, vill ytterligare öka de svenska insatserna i
banken, konstaterar motionärerna att i sak ingenting har inträffat som kan
tas till intäkt för att kritiken av bankens verksamhet borde upphöra.
Socialdemokraterna har, sägs det i motionen, låtit storföretagens vinstintressen
gå före solidariteten med de förtryckta folken i Latinamerika.

I motion 1982/83:1497 erinras om den tidigare riksdagsbehandlingen av
frågan om Sveriges medlemskap i IDB alltsedan år 1977, då riksdagen
godkände att Sverige anslöt sig till IDB. Motionärerna citerar en socialdemokratisk
reservation i IDB-frågan våren 1980 (NU 1979/80:29). I denna
anfördes att de ekonomiska aspekterna var helt sekundära. Biståndspolitiska
och allmänt utrikespolitiska aspekter måste bli avgörande när frågan om
fortsatt medlemskap i IDB prövades. Enligt reservationen stod medlemskapet
i uppenbar motsatsställning till de värderingar som dittills hade varit
vägledande för svensk biståndspolitik. Huvuddelen av bankens resurser gick
till militärdiktaturer och andra förtryckarregimer. Det var huvudsakligen de
rikare länderna och de mera besuttna befolkningsslagren som drog nytta av
bankens resurser. Denna bedömning är, sägs det nu i motion 1982/83:1497,
fortfarande giltig. Sverige bör därför inte genom nya beslut om ökade
kapitalkostnader binda sig för framtida insatser i banken. Regeringen bör i
stället ta upp Sveriges medlemskap i IDB till omprövning.

Utskottet

Regeringen har med förbehåll för riksdagens godkännande anmält att
Sverige avser att delta i den sjätte kapitalpåfyllnaden inom IDB. De belopp
som Sverige blir bundet att successivt inbetala ökar genom medverkan i
denna kapitalpåfyllnad med ca 65 milj. kr., varav 9 milj. kr. faller på
budgetåret 1983/84.

För sitt förslag till riksdagen om denna åtgärd anger regeringen följande
argument. Sverige är redan bundet att göra inbetalningar till banken fram till
början av 1990-talet. Om Sverige inte deltar i kapitalpåfyllnaden kommer
svenska företag att i praktiken förlora möjligheten att leverera till
IDB-finansierade projekt. Förlusten av export kan då bli betydande. Ett
tungt vägande skäl är att den ekonomiska situationen i flera latinamerikanska
länder har radikalt försämrats. De latinamerikanska staterna har
understrukit betydelsen av att banken kan fortsätta att öka sin utlåning.

Utrikesministern betonar att Sverige även utanför IDB bör stödja
latinamerikanska strävanden efter nationellt oberoende, demokrati och
social rättvisa. Han aviserar att regeringen kommer att söka samarbete även

NU 1982/83:50

5

med andra multilaterala organisationer i området.

Vänsterpartiet kommunisterna upprepar i motion 1982/83:259 sin tidigare
begäran att Sverige skall utträda ur IDB och att inget anslag skall anvisas för
betalningar till banken. I anslutning till tidigare socialdemokratiska uttalanden
anförs i motion 1982/83:1497 (s) att biståndspolitiska och allmänt utrikes-politiska
aspekter måste bli avgörande för ställningstagandet och att de
ekonomiska aspekterna är sekundära. Motionärerna menar att IDBmedlemskapet
strider mot de värderingar som har varit vägledande för
svensk biståndspolitik. De vill att riksdagen skall avslå förslaget om
deltagande i den sjätte kapitalpåfyllnaden och anmoda regeringen att
ompröva Sveriges medlemskap i IDB.

Utskottet ansluter sig till den bedömning som regeringen redovisar i
propositionen. De tidigare besluten om Sveriges anslutning och bidrag till
IDB har medfört konsekvenser som det nu inte är möjligt att undgå. Sverige
är bundet att göra ökade utbetalningar till IDB under 1980-talet. I detta läge
synes den rimliga politiken vara att söka utnyttja de möjligheter, om än
marginella, till positiv påverkan på förhållandena i Latinamerika som
deltagandet i banken kan medföra. Framför allt måste Sverige söka verka för
att bankens utlåning inriktas på stöd till progressiva regimer och på projekt
som befrämjar ett kulturellt, socialt och ekonomiskt framåtskridande för de
fattiga folkgrupperna. Av vikt är också, såsom uttalas i propositionen, att
Sverige söker samarbete, såväl multilateralt som bilateralt, med länder och
organisationer som representerar sådana värderingar som Sverige i sitt
internationella engagemang vill stödja.

Utskottet avstyrker sålunda motionsyrkandet om att Sverige skall lämna
IDB. I händelse av ett utträde skulle betalningsförpliktelser kvarstå, varför
yrkandet att inget anslag skall anvisas ter sig orealistiskt. Även yrkandet om
en omprövning av Sveriges medlemskap i IDB avstyrks mot den bakgrund
som har angivits ovan.

Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks, varvid utskottet noterar
att ett beslut i enlighet därmed får anses innebära att riksdagen godtar att
Sverige deltar i den sjätte kapitalpåfyllnaden inom IDB.

Utskottet hemställer

1. beträffande Sveriges medlemskap i IDB
att riksdagen avslår

a) motion 1982/83:259 yrkande 1,

b) motion 1982/83:1497 yrkande 1,

2. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motion 1982/83:259 yrkande 2 och motion 1982/83:1497
yrkande 2 till Interamerikanska utvecklingsbanken för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 38 000 000 kr.

NU 1982/83:50

6

6. Importkontoret för u-landsprodukter. Regeringen har i proposition
1982/83:100 bilaga 5 underpunkt E 6 (s. 138-140) föreslagit riksdagen att till
Importkontoret för u-landsprodukter för budgetåret 1983/84 anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 kr.

I motion 1982/83:2168 av Ola Ullsten m. fl. (fp) hemställs - med
motivering i motion 1982/83:2167 - att riksdagen beslutar att det av IMPOD
föreslagna importgarantisystemet införs på prov.

Propositionen

I propositionen anmäls att importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD)
i skrivelser till regeringen har föreslagit att en importgarantiordning skall
införas enligt vilken IMPOD skulle utfästa sig att gentemot svenska
importörer stå för vissa onormala risker som kan vara förknippade med
handel med u-länderna. Föredragande statsrådet - utrikesminister Lennart
Bodström - redovisar i korthet utfallet av remissbehandlingen av IMPOD :s
förslag och uttalar därefter att han inte är beredd att föreslå att en
importgaranti av föreslagen art införs eller prövas.

IMPOD.s förslag

I IMPOD:s utredning lämnas följande sammanfattning av förslaget till
importgarantiordning:

Ett sådant system bör införas på försök och syfta till att främja nya,
varaktiga, direkta affärsförbindelser mellan säljare av varor i u-land och
köpare i Sverige.

Garantin skall i första hand avse sådana speciella förluster som svensk
importör kan åsamkas på grund av försenad eller felaktig leverans i samband
med etablerandet av nya affärsförbindelser med u-länder.

Vad gäller den varumässiga omfattningen föreslås att garantierna ges för
sådana varor, som omfattas av tullpreferenssystemet beträffande särskilda
tullförmåner vid import av varor från u-länder (GSP), eller för i huvudsak
tullfria varor.

Samtliga utomeuropeiska u-länder bör i princip omfattas av garantisystemet.
Av resursskäl torde emellertid garantier böra koncentreras till affärer
med de mest behövande länderna, dvs. länder med vilka Sverige har
utvecklingssamarbete eller andra u-länder vars utvecklingsplanering är
förenlig med målsättningen för svenskt bistånd.

I utredningen behandlas de regler och den organisation som bör gälla för
garantisystemet. Bland dem kan nämnas:

- Garanti förutsättes i princip kunna lämnas upp till 100 % av direkta
förluster. En viss första risk bör emellertid regelmässigt ligga på
importören.

- Garantier gäller endast efter beslut av IMPOD. Garantivillkoren torde
komma att standardiseras, men det skall vara möjligt för IMPOD att
avvika och anpassa garantin till omständigheterna i det enskilda fallet.

NU 1982/83:50

7

- Systemet kan täcka också vissa s. k. politiska risker, t. ex. allvarlig
samhällsstörning i säljarens land och vissa extraordinära ekonomiskpolitiska
risker (generellt exportförbud för avtalsvaran).

- Vid skadefall förutsätts att importören har vidtagit alla rimliga åtgärder för
att få ersättning från säljaren.

- På IMPOD:s styrelse vilar att dra upp riktlinjerna för garantigivningen.
Beslut i garantiärende skall dock fattas av IMPOD:s direktör. Avslag, helt
eller delvis, på garantiansökan skall inte kunna bli föremål för överprövning.
Beslut i skaderegleringsärende skall kunna bli föremål för överprövning
av särskild skiljenämnd.

- Garantierna bör lämnas utan kostnad för att främja syftet med importgarantin.

En ram på 10 milj. kr. föreslås för garantigivningen. Förlusterna i samband
med denna beräknas ej överstiga 5 % av utestående garantier.

Motionen

I motiveringen för yrkandet i motion 1982/83:2168 (fp) anförs i huvudsak
följande. De resurser som kommer u-länderna till godo genom den egna
exporten är flerfalt större än de resurser som biståndet ger dem. Ändå är det
handelsfrämjande biståndet ytterst ringa, både det internationella och det
svenska. Av ca 30 milj. kr. till sådant bistånd går ca 4 milj. kr. via IMPOD,
som är samordnande myndighet för upplysning till u-länderna och för visst
marknadsföringsstöd åt dem på den svenska marknaden. Marknadsföringsstöd
skulle kunna ges exempelvis genom att det av IMPOD föreslagna
importgarantisystemet införs på prov för en tid av två å tre år.

Utskottet

Förslaget till medelsanvisning under denna punkt tillstyrks.
Importkontoret för u-landsprodukter har på grundval av en av kontoret
gjord utredning föreslagit att en importgarantiordning skall införas enligt
vilken importkontoret skulle utfästa sig att gentemot svenska importörer stå
för vissa onormala risker, som kan vara förknippade med handel med
u-länder. Förslaget finns redovisat i det föregående och, mera summariskt, i
propositionen. Utrikesministern hänvisar i propositionen till den splittrade
opinion som har kommit till uttryck vid remissbehandlingen och förklarar att
han för egen del inte är beredd att föreslå att en importgaranti av föreslagen
art införs eller prövas. Folkpartiet yrkar i motion 1982/83:2168 på att det
föreslagna garantisystemet skall införas på prov. Svenska insatser för att öka
u-ländernas export är, säger motionärerna, ett område av biståndssamarbetet
med u-länderna som inte har uppmärksammats tillräckligt.

Utskottet har tagit närmare del av importkontorets förslag och av
remissutfallet. Liksom regeringen har utskottet kommit till slutsatsen att
förslaget inte bör genomföras. Följaktligen avstyrker utskottet motion
1982/83:2168 (fp).

NU 1982/83:50

8

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till importkontoret för u-landsprodukter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Importkontoret
för u-landsprodukter för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 1 000 kr.,

2. beträffande importgarantier

att riksdagen avslår motion 1982/83:2168.

Särskild hemställan

Utskottet hemställer att detta ärende avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 27 maj 1983

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Lilly Hansson (s), Erik
Hovhammar (m), Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Sten Svensson
(m), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg (m),
Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s), Nic
Grönvall (m) och Per-Ola Eriksson (c).

Reservationer

1. Interamerikanska utvecklingsbanken (punkt 5)

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Nic Grönvall (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med
”Utskottet ansluter” och slutar med ”angivits ovan” bort ha följande
lydelse:

Med tillfredsställelse noterar utskottet att regeringen när det gäller IDB
vill fullfölja den politik som de föregående regeringarna förde medan
socialdemokraterna befann sig i oppositionsställning. Utskottet instämmer i
vad utrikesministern i propositionen anför om värdet av Sveriges medlemskap
i IDB. Härav följer att utskottet avstyrker alla fyra motionsyrkandena.

NU 1982/83:50

9

2. Interamerikanska utvecklingsbanken (punkt 5)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”inom IDB” bort ha följande lydelse:

IDB:s faktiska roll har i allt högre grad kommit att strida såväl mot
grundprinciper i svensk biståndspolitik sorn mot de latinamerikanska folkens
behov och intressen. IDB framstår alltmer renodlat som ett redskap för
USA:s utrikespolitiska strävanden. Bankens politik ansluter sig direkt och
otvetydigt till USA-regimens försök att förhindra nödvändiga samhällsreformer.
De villkor som tillämpas av banken innebär allvarliga hinder för de
latinamerikanska ländernas utveckling och är anpassade för att stödja en
politik till förmån för de amerikanska multinationella företagen och för den
latinamerikanska oligarkins, militärens och latifundisternas intressen.

Ett stöd för en demokratisk utveckling i Latinamerika kräver att Sverige
lämnar alla engagemang i IDB. Utskottet finner därför att en sådan
avveckling bör ske snarast.

dels att utskottet under punkt 5 bort hemställa

1. beträffande Sveriges medlemskap i IDB

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:259 yrkande 1 och
med anledning av motion 1982/83:1497 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

2. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:259 yrkande 2 och
med anledning av motion 1982/83:1497 yrkande 2 avslår
proposition 1982/83:100 bilaga 5 punkt E 5.

3. Importgarantier (punkt 6 mom. 2)

Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion 1982/83:2168 (fp)” bort ha följande lydelse:

Liksom motionärerna finner utskottet det angeläget att det föreslagna
importgarantisystemet blir prövat. Utskottet föreslår därför att regeringen
får bemyndigande att medge importkontoret att ikläda sig importgarantier
enligt de riktlinjer sorn kontoret har föreslagit och som utskottet har
redovisat i det föregående. Systemet bör prövas under en tid av två år.
Ramen för garantigivningen bör bestämmas till 10 milj. kr. Till täckande av
de förluster som kan uppstå föreslår utskottet ett formellt förslagsanslag av
1 000 kr. Det får ankomma på regeringen att på lämpligt sätt redovisa de
verkliga kostnderna för riksdagen, så att en mera realistisk anslagsberäkning
kan göras.

NU 1982/83:50

10

dels att utskottet under punkt 6 moment 2 bort hemställa

2. beträffande importgarantier

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:2168
dels bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad utskottet har
anfört, medge importkontoret för u-landsprodukter att under
budgetåren 1983/84 och 1984/85 lämna importgarantier intill ett
sammanlagt belopp av vid varje tidpunkt högst 10 000 000
kr.,

dels till Täckande av förluster på importgarantier för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.