NU 1982/83:48

Näringsutskottets betänkande
1982/83:48

om skogsindustrin
Ärendet

I detta betänkande behandlas sju motioner med förslag rörande
handlings- och utvecklingsprogram för skogsindustrin,
försörjningen med skogsråvara i Hälsingland och i Norrlands inland,
skogsindustrin i Västernorrlands län,
virkesförsörjningsplan för Norrbotten,
strukturutredning för tillverkningen av porös board,
pappersmassetillverkningen i Vaggeryd,
blekning av papper.

Motionsyrkanden

De motioner som behandlas här är följande:

1982/83:210 av John Andersson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande
åtgärder mot onödig blekning av pappersprodukter,

1982/83:254 av Paul Lestander (vpk), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer om att en virkesförsörjningsplan för Norrbotten
utarbetas i enlighet med vad som anförs i motionen,

1982/83:814 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till handlings- och utvecklingsprogram för
skogsindustrin,

1982/83:1489 av Nils Nordh m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger till känna vad i motionen anförts om vikten av att bibehålla
pappersmassetillverkningen i Vaggeryd,

1982/83:1585 av Olle Westberg m. fl. (s), såvitt gäller hemställan - med
motivering i motion 1982/83:1582 - att riksdagen

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
strukturutredning för den porösa boardindustrin,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
basföretagens råvaruförsörjning [till den del hemställan gäller skogsindustrin],

1 Riksdagen 1982183. 17 sami. Nr 48

NU 1982/83:48

1982/83:2030 av Kerstin Nilsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att åtgärder vidtas för att trygga virkesleveranser till
sågverken i Norrbottens inland,

1982/83:2180 av Ingemar Eliasson (fp), såvitt gäller hemställan (1) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utvecklingen av skogsindustrin i Västernorrlands län.

Utskottet

Inledning

Skogsindustrin är sedan länge en av våra viktigaste exportnäringar. Den
var under 1970-talet en jämförelsevis framgångsrik industrigren. På senare år
har emellertid problem uppstått, framför allt när det gäller dess försörjning
med träråvara. Andra problem sammanhänger med sysselsättningssvårigheter
i anslutning till aktuella strukturförändringar och med den ofta låga
förädlingsgraden inom skogsindustrin.

Utskottet har under de senaste åren flera gånger behandlat frågor rörande
skogsindustrin, senast i ett betänkande våren 1982 med anledning av en rad
motionsyrkanden rörande denna industri (NU 1981/82:27). Skogsindustrins
situation har så sent som den 25 april i år varit föremål för debatt i riksdagen
med anledning av interpellation (1982/83:103).

Regeringen har i proposition 1982/83:145 lagt fram förslag om vissa
åtgärder på skogspolitikens område. I propositionen, som behandlas av
jordbruksutskottet (JoU 1982/83:34), föreslås bl. a. att det i skogsvårdslagen
införs en allmän skyldighet för skogsägare att avverka en del av den skog som
är slutawerkningsmogen och att gallra yngre skog. Förslaget syftar till att
förmå de skogsägare som är ”passiva” att avverka. Vidare föreslås
föreskrifter om att det skall finnas en skogsbruksplan för alla skogsfastigheter.
Genom planen skall, enligt propositionen, skogsägaren få god kännedom
om förhållandena på sin skogsfastighet och om de skogsbruksåtgärder
som behöver vidtas. De nya bestämmelserna i skogsvårdslagen föreslås träda
i kraft den 1 juli 1983. Bland övriga förslag i propositionen märks att
skogsvårdsstyrelserna skall få medel till ökad information, rådgivning och
tillsyn i syfte att främja avverkningen.

I detta betänkande behandlar näringsutskottet sju motioner rörande
skogsindustrin. Motionerna har väckts under allmänna motionstiden.

Handlings- och utvecklingsprogram för skogsindustrin

I motion 1982/83:814 (vpk) föreslås att en handlings- och utvecklingsplan
utarbetas för skogsindustrin. Motionärerna anför att planlösa nedläggningar
inom denna industri har skapat stora problem i många regioner och att
statsmakterna därför måste påverka strukturproblemens lösning i en sådan

NU 1982/83:48

riktning att de samhällsekonomiskt bästa lösningarna kommer till stånd.
Kraftfulla satsningar bör göras för att öka sågverkens vidareförädling. I
motionen hänvisas till vissa beräkningar i statens industriverks utredning
(SIND 1980:16) Sågverkens vidareförädling, enligt vilka värdet av exporten
av skogsindustriprodukter skulle öka från 5,1 till 8,9 miljarder kronor om
hela exportvolymen från svenska sågverk vidareförädlades till kundanpassade
ämnen.

Utskottet finner det angeläget att landets skogsråvara utnyttjas mer
effektivt och att produktionen inom skogsindustrin ökas. Statsmakterna har
på senare tid tagit flera initiativ av intresse i detta sammanhang. Regeringen
har lagt fram flera förslag för riksdagen, inriktade på att skogsindustrins
situation på olika sätt skall förbättras. Den nyssnämnda propositionen med
förslag till vissa skogspolitiska åtgärder är ett exempel. För att det skall bli
lättare för sågverksindustrin att öka vidareförädlingsgraden och för att
övergången till mer vidareförädlade produkter skall påskyndas har regeringen
i budgetpropositionen (prop. 1982/83:100 bil. 14 s. 42) föreslagit att
branschprogrammet för den träbearbetande industrin skall utvidgas till att
omfatta även branschfrämjande åtgärder för sågverksindustrin. Näringsutskottet
har tillstyrkt en sådan utvidgning av programmet (NU 1982/83:34).
Frågor som sammanhänger med statens ägarroll inom skogsindustrin har haft
hög prioritet. Sålunda har riksdagen nyligen beslutat att staten skall
medverka i en finansiell rekonstruktion av AB Statens Skogsindustrier (NU
1982/83:25). Vidare förhandlar staten med Södra Skogsägarna ekonomisk
förening om kapitaltillskott till Södra Skogsägarna AB. Inom industridepartementet
förbereds åtgärder i syfte att få till stånd ett samlat grepp om
skogsbranschfrågorna. Som ett led häri kommer företrädare för företagsledningar
och anställda inom skogsindustrin samt berörda myndigheter att
inbjudas till överläggningar rörande branschens problem. Ett syfte med
överläggningarna är att skapa ytterligare underlag för prioritering av
erforderliga utredningsinsatser. Mot bakgrund härav finns det enligt
utskottets mening inte behov av någon sådan handlings- och utvecklingsplan
som efterlyses i motion 1982/83:814 (vpk). Denna avstyrks därför.

Skogsindustrin i Norrland

Förslag rörande skogsindustrins virkesförsörjning och rörande förädlingsgraden
inom denna industri läggs fram även i fyra andra motioner, med
tonvikt på problemen i Norrland.

I motion 1982/83:1585 (s), som har sin utgångspunkt i situationen i
Gävleborgs län, erinras om att detta län är utomordentligt beroende av
utvecklingen inom basindustrierna, dvs. stålindustrin och massa- och
pappersindustrin. Flera tillverkningsenheter inom dessa branscher har lagts
ned under senare år. Särskilt Söderhamnsområdet är hårt drabbat av
strukturförändringar på trä-, massa- och pappersområdet. Nyligen har

1* Riksdagen 1982/83. 17 sami. Nr 48

NU 1982/83:48

Bergvik och Ala AB tillkännagivit planer på nedläggning av sin sulfatfabrik i
Sandarne. Riksdagen bör enligt motionärerna ge regeringen till känna att
råvaruförsörjningen måste tryggas och att erforderliga insatser för en
långsiktig ökning av skogsproduktionen måste garanteras.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att sysselsättningssituationen i
Gävleborgs län inger bekymmer. Detsamma gäller emellertid även för
angränsande områden. Inom regeringskansliet bereds f. n. frågor om
särskilda stödåtgärder till förmån för Bergslagen. Enligt vad utskottet har
erfarit kommer ett eventuellt beslut om industripolitiskt stöd till Bergslagen
att beröra även Gävleborgs län. Vad särskilt angår förhållandena inom
skogsindustrin i Hälsingland vill utskottet framhålla att de åtgärder rörande
skogspolitiken som riksdagen kan väntas besluta om med anledning av
regeringens förslag bör kunna bli av betydelse för försörjningen med
träråvara i detta landskap. Något uttalande i linje med det som föreslås i
motionen finner utskottet med hänsyn härtill inte erforderligt. Motionen
avstyrks därför i den delen.

Mot bakgrund av skogsindustrins situation i Västernorrlands län förordas i
motion 1982/83:2180 (fp) ett uttalande från riksdagens sida av innebörd att
skogsindustrin i Ådalen bör ges hög prioritet vid överväganden om den
framtida strukturen inom branschen. En utbyggnad kan och bör ske med en
ökad förädlingsgrad och med en endast begränsad utökning av råvarubehovet,
säger motionärerna. En samverkan mellan de båda dominerande
skogsindustriföretagen i länet skulle också ha positiva effekter på sysselsättningen.

Ett motsvarande tillkännagivande till förmån för sågverken i Norrlands
inland begärs i motion 1982/83:2030 (s). Motionärerna understryker särskilt
den positiva betydelse för sysselsättningen som en högre vidareförädlingsgrad
inom virkesindustrin skulle ha.

Som framgått behandlar riksdagen f. n. flera regeringsförslag med
anknytning till skogsindustrins situation. Utskottet anser det olämpligt att
riksdagen i detta läge gör ett särskilt uttalande till förmån för skogsindustrin
inom en viss region, även om - såsom är fallet i Västernorrlands län -sysselsättningsläget inom regionen är bekymmersamt. Enligt utskottets
mening bör resultat av de skogspolitiska beslut som nu är förestående
avvaktas innan vidare initiativ övervägs. Utskottet avstyrker därmed motion
1982/83:2180 (fp) i denna del.

Med samma motivering avstyrker utskottet även motion 1982/83:2030
(s).

I motion 1982/83:254 (vpk) begärs att en virkesförsörjningsplan för
Norrbotten skall utarbetas. Några huvudpunkter i en sådan plan anges i
motionen. En högre vidareförädlingsgrad måste eftersträvas. En bättre
avvägning mellan såg- och massavirke bör uppnås. Mer industri- och
energiråvara bör kunna tas ut ur den biomassa som i dag inte tillvaratas.
Domänverket bör utnyttjas som en motor i en skogsindustripolitik där den

NU 1982/83:48

lokala samhällsnyttan utgör drivkraften. Detta skulle enligt motionären
kunna ske genom att verket köper in sågverksindustrier i inlandet, alternativt
garanterar virkesleveranserna till industrierna. Domänverkets starka ställning
som storsäljare av rundvirke bör utnyttjas som styrmedel för att man
skall kunna öka sysselsättningen och förädlingsnivån inom industrin, sägs det
i motionen.

Utskottet anser inte att riksdagen bör begära att en virkesförsörjningsplan
upprättas i enlighet med motionärens förslag. Enligt utskottets mening
påverkas knappast tillgången på virke och därmed virkestillförseln till
industrierna av att en sådan plan finns. Vad som krävs är i stället konkreta
åtgärder som är ägnade att förbättra tillväxten, kommunikationerna och
infrastrukturen i övrigt i de virkesproducerande regionerna. Utskottet vill
erinra om att riksdagen nyligen har beslutat om en rad åtgärder till stöd för
näringslivet i Norrbotten (prop. 1982/83:120, NU 1982/83:38, rskr 1982/
83:306). I enlighet med detta beslut skall under en treårsperiod särskilda
insatser göras för skogsbruket i Norrbotten. Bl. a. skall det bidrag som utgår
för återväxtåtgärder efter avverkning ökas. Vidare höjs det statliga stödet till
byggande av skogsvägar. Dessa åtgärder i förening med bl. a. de statliga
insatser för att höja förädlingsgraden inom träindustrin som riksdagen kan
väntas besluta om - främst att branschprogrammet för den träbearbetande
industrin utvidgas till att omfatta åtgärder för sågverksindustrin - bör enligt
utskottets mening bidra till att situationen för skogsindustrin i Norrbotten
förbättras. Med denna motivering avstyrker utskottet motion 1982/83:254
(vpk).

Tillverkningen av porös board

I den tidigare berörda motion 1982/83:1585 (s) - med motivering i motion
1982/83:1582 om regionalpolitiska åtgärder i Gävleborgs län - föreslås att en
strukturutredning omgående skall göras rörande tillverkningen av porös
board. Förslaget motiveras inte närmare.

Porösa boardskivor tillverkas i dag endast i två industrier, nämligen i Stora
Kopparberg AB:s fabrik i Ljusne i Söderhamns kommun och - i form av
asfaltboard- i Swanboard Masonite AB:s anläggning i Svanskog i Värmland.
Ljusnefabriken har länge varit nedläggningshotad. Nyligen har Stora
Kopparberg, Swedish Match samt några privatpersoner beslutat att grunda
ett nytt bolag, Fiberinvest AB, vilket avses köpa upp boardfabrikerna i
Ljusne, Pilgrimsstad och Karlholms bruk. Avsikten är att boardproduktionen
i Ljusne skall fortsätta i samma utsträckning som hittills. Därmed är
nedläggningshotet mot Ljusneanläggningen t. v. undanröjt.

Enligt utskottets mening följer av det anförda att någon särskild
strukturutredning beträffande tillverkningen av porös board inte är påkallad.
Motion 1982/83:1585 (s) avstyrks därför såvitt nu är i fråga.

NU 1982/83:48

Pappersmassetillverkning i Vaggeryd

Ett uttalande från riksdagen om vikten av att pappersmassetillverkningen i
Vaggeryd behålls föreslås i motion 1982/83:1489 (s). Bakgrunden till
yrkandet är att Munksjö AB har beslutat att avbryta tillverkningen av
pappersmassa i Vaggeryd, för att i fortsättningen enbart utnyttja sin fabrik
vid Aspa bruk. Motionärerna hävdar att det finns intressenter som är
beredda att överta anläggningen i Aspa. Staten bör, menar de, positivt
medverka till en försäljning av det senare bruket för att möjliggöra för
Munksjö att i stället driva fabriken i Vaggeryd.

Det beslut som Munksjö AB efter slutförda MBL-förhandlingar har fattat
innebär att massatillverkningen i Vaggeryd skall läggas ned vid årsskiftet
1983-1984. Fram till dess skall fabriken om möjligt drivas med reducerad
kapacitet. Utskottet har erfarit att förhandlingar tidigare har förts mellan
Munksjö och utomstående intressenter om en försäljning av Aspa bruk.
Dessa förhandlingar ledde emellertid inte till någon uppgörelse, vilket har
resulterat i det aktuella nedläggningsbeslutet. Inom lokaliseringssamrådets
ram har ett flertal kontakter tagits med potentiella köpare till anläggningen i
Vaggeryd. Hittills har dock ingen varit så intresserad att någon diskussion om
statlig medverkan har varit aktuell. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionen.

Blekning av papper

I motion 1982/83:210 (vpk) föreslås att riksdagen skall ge regeringen till
känna att staten på skilda sätt bör styra papperskonsumtionen i riktning mot
en ökad användning av oblekt papper inom statlig och kommunal förvaltning.
Motionärerna framhåller att ett sätt att utnyttja den knappa skogsråvaran
bättre är att man slutar med onödig blekning av papper. De påpekar att
blekningen tar i anspråk stora mängder ved och energi. Den svarar också för
en stor del av föroreningarna från massafabrikerna. Motionärerna föreslår
bl. a. att papperskonsumtionen i den offentliga verksamheten genom statliga
och kommunala styråtgärder i större utsträckning skall inriktas på oblekta
pappersprodukter. Tryckpapper med högre ljushet än 75 % bör, menar de,
inte användas.

Riksdagen har tidigare vid flera tillfällen avslagit motionsyrkanden av
liknande innebörd. När frågan senaste gången var aktuell (NU 1981/82:27 s.
29) framhöll näringsutskottet, som därvid anslöt sig till synpunkter som
finansutskottet hade framfört i yttrande till näringsutskottet, att det oblekta
papperet framöver torde komma att i en rad sammanhang hävda sig såväl
prismässigt som kvalitetsmässigt och att myndigheterna även framgent
kunde väntas utnyttja det trähaltiga returpapperet. Därutöver erinrade
näringsutskottet om att det inte utan särskild lagstiftning var möjligt för
regeringen att ge landstingen och kommunerna direktiv i frågan.

NU 1982/83:48

Näringsutskottet anser att riksdagen inte har någon anledning att ändra sin
inställning från tidigare år. Det kan tilläggas, att energisparkommittén (I
1975:01) i en rapport har konstaterat att drygt 80 % av materialet i
pappersförpackningar i Sverige är av oblekta kvaliteter. Kommittén har
också ansett sig kunna fastställa att pappersindustrin och förpackningsanvändarna
i ökad utsträckning använder sig av förpackningar som innebär
energibesparingar. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion 1982/83:210 (vpk).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande handlings- och utvecklingsprogram för skogsindustrin att

riksdagen avslår motion 1982/83:814,

2. beträffande råvaruförsörjningen i Hälsingland

att riksdagen avslår motion 1982/83:1585 yrkande 3 i ifrågavarande
del,

3. beträffande skogsindustrin i Västernorrlands län

att riksdagen avslår motion 1982/83:2180 yrkande 1,

4. beträffande sågverksleveranser i Norrlands inland
att riksdagen avslår motion 1982/83:2030,

5. beträffande virkesförsörjningsplan för Norrbotten
att riksdagen avslår motion 1982/83:254,

6. beträffande tillverkningen av porös board

att riksdagen avslår motion 1982/83:1585 yrkande 2,

7. beträffande pappersmassetillverkningen i Vaggeryd
att riksdagen avslår motion 1982/83:1489,

8. beträffande blekning av papper

att riksdagen avslår motion 1982/83:210.

Stockholm den 17 maj 1983

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m). Lennart Pettersson
(s), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik
Häll (s), Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s),
Per-Richard Molén (m), Ivar Franzén (c), Nic Grönvall (m), Per-Ola
Eriksson (c) och Sylvia Pettersson (s).

NU 1982/83:48

Reservationer

1. Handlings- och utvecklingsprogram för skogsindustrin (mom. 1)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp),
Per-Richard Molén (m), Ivar Franzén (c), Nic Grönvall (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med
”Utskottet finner” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner det angeläget att landets skogsråvara utnyttjas effektivt
och att produktionen inom skogsindustrin ökas. Skogsnäringen och skogsindustrin
är alltjämt framtidsnäringar i vårt land.

För att stärka skogsnäringen erfordras framåtsyftande och långsiktiga
insatser. Då kan skogsindustrins utvecklingspotential tillvaratas. Insatserna
bör främst syfta till att generellt förbättra skogsindustrins villkor och
underlätta de strukturförändringar som det kan finnas behov av.

För skogsindustrin är det nödvändigt att 1979 års skogspolitiska beslut
fullföljs. Målet för skogsproduktionen måste vara en hög, varaktig och
värdefull virkesavkastning.

En ökning av vidareförädlingsgraden inom sågverksindustrin är angelägen
och möjlig att uppnå. En utvidgning av branschprogrammet för den
träbearbetande industrin till att omfatta även branschfrämjande åtgärder för
sågverksindustrin kan få positiva resultat. Näringsutskottet har tillstyrkt en
sådan utvidgning av programmet (NU 1982/83:34).

Riksdagen har nyligen beslutat om en finansiell rekonstruktion av AB
Statens Skogsindustrier. Vidare förhandlar staten med Södra Skogsägarna
ekonomisk förening om kapitaltillskott till Södra Skogsägarna AB. Enligt
vad utskottet erfarit förbereds inom industridepartementet ytterligare
åtgärder för skogsnäringen.

En handlings- och utvecklingsplan för skogsindustrin framstår med hänsyn
till det anförda inte som nödvändig. Motion 1982/83:814 (vpk) avstyrks
därför.

2. Handlings- och utvecklingsprogram för skogsindustrin (mom. 1)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att strukturomvandlingen inom skogsindustrin
helt har skett på de s. k. marknadskrafternas villkor. Den kapitalistiska
koncentrationsprocessen har styrt utvecklingen, vilket ofta har medfört att
små industrienheter har lagts ned. De senaste regeringarnas åtgärder för
skogsindustrin har varit av kortsiktig natur. Vad som behövs är en ökad
samordning och samverkan rörande de stora, övergripande besluten. Här

NU 1982/83:48

syftas på beslut av typen kapacitetshöjande investeringar, förändringar av
produktionsinriktningen, kapacitetsinskränkningar och nedläggningar.
Koordinering av sådana beslut förutsätter förhandenvaron av en handlingsplan
för skogsindustrin. En sådan plan skulle också kunna bli ett instrument
för att styra utvecklingen i riktning mot en högre grad av vidareförädling
inom industrin. De av regeringen i budgetpropositionen (prop. 1982/83:100
bil. 14) föreslagna åtgärderna - bl. a. utvidgningen av branschprogrammet
för den träbearbetande industrin till att omfatta sågverksindustrin - framstår
i detta sammanhang som helt otillräckliga. Mot här angiven bakgrund
tillstyrker utskottet det i motion 1982/83:814 (vpk) framförda önskemålet om
att regeringen skall anmodas lägga fram ett förslag till handlings- och
utvecklingsplan för skogsindustrin.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande handlings- och utvecklingsprogram för skogsindustrin att

riksdagen med bifall till motion 1982/83:814 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

3. Virkesförsörjningsplan för Norrbotten (mom. 5)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”motion 1982/83:254 (vpk)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att starka skäl talar för att en sådan virkesförsörjningsplan
upprättas som föreslås i motionen. Som framhålls i denna utnyttjas i dag bara
hälften av den biomassa som skogen producerar. Det bör med hänsyn härtill
vara möjligt att få ut mer träråvara för industrins behov. Detta fordrar
emellertid att en styrning av forskning och produktion kommer till stånd,
vilket bara torde kunna ske inom ramen för en av staten upprättad plan. I lika
hög grad gäller detta i fråga om insatser för en ökad vidareförädling och för
införande av en ny skogsbruksteknik i de relativt glesa skogarna i
Norrbotten. Det är enligt utskottets mening naturligt att domänverket, som
är den dominerande skogsägaren i Norrbottens län, används som verktyg för
den skogspolitik som bör föras i länet. Så bör domänverket exempelvis i
enlighet med vad som föreslås i motionen ges resurser att köpa in
sågverksindustrier i Norrbottens inland. Inom ramen för en virkesförsörjningsplan
bör förutsättningarna för en sammanvägning av samtliga virkessäljarkategoriers
samlade utbud och virkesanvändarnas sammanlagda behov
kartläggas. Riksdagen bör göra ett uttalande av här angiven innebörd.
Utskottet tillstyrker sålunda motion 1982/83:254 (vpk).

NU 1982/83:48

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande virkesförsörjningsplan för Norrbotten

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:254 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

4. Blekning av papper (mom. 8)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Näringsutskottet
anser” och slutar med ”motion 1982/83:210 (vpk)” bort ha följande
lydelse:

Blekning av pappersprodukter i den omfattning som nu förekommer utgör
en allvarlig miljöfara, och övergång till oblekt papper är därför en viktig
miljöpolitisk åtgärd. Även med hänsyn till bristen på virke måste alla sätt att
undvika slöseri med skogsråvara prövas. Ett sätt är, som framhålls i
motionen, att upphöra med onödig blekning av pappersprodukter. Utvecklingen
mot användande av oblekta förpackningar går för långsamt. Flera
direktiv och åtgärder från främst statens och kommunernas sida behövs. I
stor utsträckning handlar det om att skapa ett behov av oblekta pappersprodukter.
De åtgärder som föreslås i motionen är enligt utskottets mening väl
ägnade att motverka onödig blekning av pappersmassa. Åtgärderna bör
därför genomföras. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
följaktligen motion 1982/83:210 (vpk).

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande blekning av papper

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:210 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.