NU 1982/83:38

Näringsutskottets betänkande
1982/83:38

om utveckling i Norrbotten (prop. 1982/83:120 delvis)
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1982/83:120 om utveckling i Norrbotten bilaga 6 (industridepartementet)
littera E (energi) och G (statsägda företag),

dels - helt eller delvis - tolv motioner som har väckts med anledning av
denna proposition,

dels tre motioner som har väckts under allmänna motionstiden.

Propositionen och motionerna i berörda delar redovisas i det följande. Av
propositionen i övrigt har bilaga 1 behandlats av trafikutskottet (TU
1982/83:20), bilaga 2 av utbildningsutskottet (UbU 1982/83:21, 24, 31 och
32), bilaga 3 av jordbruksutskottet (JoU 1982/83:33), bilaga 4 av arbetsmarknadsutskottet
(AU 1982/83:24), bilaga 5 av civilutskottet (CU 1982/83:29)
och bilaga 6 såvitt gäller littera C av arbetsmarknadsutskottet (AU 1982/
83:24).

Upplysningar om LKAB :s gruva i Svappavaara har inför utskottet lämnats
av företrädare för Svenska gruvindustriarbetareförbundets avdelning 135 i
Svappavaara.

I anslutning till regeringens förslag om SSAB Svenskt Stål AB har
upplysningar om dels Halmstads Järnverks AB, dels SmedjebackenBoxholm
Stål AB, dels SKF Steel Hällefors AB lämnats av företrädare för
dessa företag och för deras anställda samt, såvitt gäller Halmstads Järnverk,
för Halmstads kommun.

Propositionen
Huvudsakligt innehåll

Den del av propositionen som behandlas här har i huvudsak följande
innehåll.

I propositionen lämnar regeringen - efter föredragning av statsrådet
Birgitta Dahl - förslag om en sammanhållen plan för energiproduktion och
energianvändning. Stöd till fastbränsleeldade anläggningar föreslås. För
sådana projekt i Norrbotten skall sålunda, tillsammans med redan befintliga
stödformer, stöd intill 40 % av investeringskostnaderna kunna lämnas för
anläggningar som beställs under perioden 1983-1985. Vidare föreslås

1 Riksdagen 1982/83. 17 sami. Nr 38

NU 1982/83:38

2

förstärkt upphandling inom energiområdet från företag i Norrbotten,
experimentverksamhet avseende energihushållning i näringslivets byggnader
samt förstärkt energiplanering, där länsstyrelsen får en central roll.

De förslag som - efter föredragning av statsrådet Roine Carlsson - lämnas
om statsägda företag berör Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och
SSAB Svenskt Stål AB. För nedskrivning av varulager och anläggningstillgångar
i LKAB föreslås riksdagen anvisa ett belopp om 1 000 milj. kr. på
tilläggsbudget III för innevarande budgetår. Regeringen har, under förutsättning
av riksdagens godkännande, träffat ett avtal med LKAB om
förlängd uppsägningstid för ca 320 personer som sagts upp. För kostnader
enligt detta avtal föreslås under innevarande budgetår ett anslag av 41,3 milj.
kr.

Vidare föreslås att LKAB under detta budgetår skall anvisas 340 milj. kr.
för sysselsättningsåtgärder i fråga om övertalig personal. Slutligen föreslås
vad gäller LKAB ett anslag om 50 milj. kr. för bolagets köp av malm från den
s. k. forskningsgruvan i Luossavaara.

För SSAB:s del föreslås företaget beviljas ett rekonstruktionslån om 200
milj. kr. Medlen skall användas för investeringar i SSAB:s olika enheter i
Luleå.

Förslag

I bilaga 6 (industridepartementet) föreslår regeringen under littera E
(energi, s. 22) att riksdagen

1. godkänner av föredragande statsrådet förordade riktlinjer för ökad
fastbränsleanvändning i Norrbottens län,

2. godkänner av föredragande statsrådet förordade riktlinjer för förstärkt
energiplanering och energihushållning i Norrbottens län.

Under littera G (statsägda företag, s. 32) föreslår regeringen att riksdagen 1.

till Tillskott till Luossavaara-Kiirunavaara AB för nedskrivning av
tillgångar på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 000
kr.,

2. till Ersättning till Luossavaara-Kiirunavaara AB för förlängd uppsägningstid
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 41 300 000 kr.,

3. till Bidrag till Luossavaara-Kiirunavaara AB för sysselsättningsåtgärder
m. m. i fråga om övertalig personal på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 340 000 000 kr.,

4. till Bidrag till Luossavaara-Kiirunavaara AB för inköp av malm från
forskningsgruvan i Luossavaara på tilläggsbudget III till statsbudgeten för

NU 1982/83:38

3

budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr.,

5. till Lån till SSAB Svenskt Stål AB för rekonstruktionsändamål på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 200 000 000 kr.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1982/83:120 och
behandlas här är

1982/83:2258 av Karl Boo m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen avvisar
regeringens uttalande om att järnvägsrälstillverkningen i en kommande
etapp överflyttas från Domnarvet till Luleå,

1982/83:2259 av Christer Eirefelt (fp), såvitt gäller hemställan (2) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
rörande handelsstålsindustrin,

1982/83:2260 av Bo Finnkvist (s), vari hemställs att riksdagen uttalar att
sysselsättningseffekterna på bruksorterna i Bergslagen måste beaktas i
samband med satsningen på SSAB i Luleå,

1982/83:2261 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

7. i övrigt [dvs. utöver vad gäller vissa önskemål av regionalpolitisk natur]
beaktar vad som anförts i motionen beträffande vikten av satsningar på
småföretagsamheten i Norrbottens län,

9. uttalar att skogsmark bör överföras från domänverket till aktiva
jordbrukare i syfte att skapa bärkraftiga fastigheter i enlighet med vad som
anförts i motionen,

12. hos regeringen begär att frågan om inrättande av ett energibolag i
Norrbottens län utreds i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,

13. beslutar att stöd till anläggningar eldade med skogsråvara skall utgå
enligt samma grunder som i proposition 1982/83:120 föreslås gälla för
torveldade anläggningar i Norrbottens län,

17. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande industriell satsning i Norrbotten i anslutning till byggande av ett
nytt svenskt flygplan,

1982/83:2263 av Evert Hedberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om de
mindre handelsstålverken,

1982/83:2265 av Yngve Nyquist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
propositionens förslag om flyttning av rälsverket [vid SSAB Domnarvet],

NU 1982/83:38

4

1982/83:2266 av Yngve Nyquist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om de
mindre handelsstålverkens framtida drift,

1982/83:2267 av Per Petersson (m), såvitt gäller hemställan (3) att
riksdagen uttalar att det skall vara möjligt att komplettera jordbruk med skog
köpt av domänverket,

1982/83:2270 av Olle Svensson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
metallurgiska centra inom SSAB,

1982/83:2271 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

1. uttalar att gruvan i Svappavaara inte f. n. bör läggas ner,

2. uttalar att flyttningen av SSAB:s rälsverk i Borlänge inte nu bör
genomföras,

5. hos regeringen begär förslag till satsningar inom SSAB:s verksamhetsområde
i enlighet med vad som anförs i motionen,

6. hos regeringen begär förslag till satsningar inom LKAB :s verksamhetsområde
i enlighet med vad som anförs i motionen,

7. hos regeringen begär förslag till uppbyggnad av en statlig handelsgödselfabrik
lokaliserad till malmfälten,

8. hos regeringen begär utarbetande av en plan för långsiktig uppbyggnad
av nya samhällsägda färdigvaruindustrier i Norrbotten,

1982/83:2272 av Rune Ångström m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

7. avslår de i propositionen förordade riktlinjerna för förstärkt energiplanering
och energihushållning i Norrbottens län,

14. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts i
fråga om framtida kapitaltillskott till SSAB,

1982/83:2274 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), vari - med
motivering i motion 1982/83:2273 - hemställs att riksdagen

1. avslår regeringens förslag att till Ersättning till Luossavaara-Kiirunavaara
AB för förlängd uppsägningstid på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 41 300 000 kr.,

2. avslår regeringens förslag att till Bidrag till Luossavaara-Kiirunavaara
AB för sysselsättningsåtgärder m. m. i fråga om övertalig personal på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 340 000 000 kr.,

3. avslår regeringens förslag att till Bidrag till Luossavaara-Kiirunavaara
AB för inköp av malm från forskningsgruvan i Luossavaara på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

NU 1982/83:38

5

4. avslår regeringens förslag att till Lån till SSAB Svenskt Stål AB för
rekonstruktionsändamål på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
200 000 000 kr.,

5. bemyndigar riksgäldskontoret att lämna kreditgarantier till SSAB
Svenskt Stål AB om högst 200 000 000 kr. i enlighet med vad som i motionen
anförts,

6. avslår vad som i propositionen anförs om riktlinjer för ökad fastbränsleanvändning
i Norrbottens län,

7. avslår vad som i propositionen anförs om riktlinjer för förstärkt
energiplanering och energihushållning i Norrbottens län.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas i detta betänkande
är

1982/83:399 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
hemställer hos regeringen om åtgärder och förslag i syfte att trygga
försörjningen med järnsvamp, stål och ammoniak i enlighet med vad som
anförs i motionen,

1982/83:2024 av Paul Lestander m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär åtgärder för att starta tonträtillverkning i Norrbotten,

1982/83:2029 av Kerstin Nilsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening uttalar att en kemisk industri bör lokaliseras i Norrbottens inland i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Inledning

Förslagen i proposition 1982/83:120 om utveckling i Norrbotten hör
hemma inom sex departements verksamhetsområden. Näringsutskottet
behandlar här förslag från industridepartementet inom energiområdet och
såvitt gäller statsägda företag. Övriga förslag från samma departement gäller
regionalpolitiska åtgärder. Dessa behandlas av arbetsmarknadsutskottet
(AU 1982/83:24) som också tar upp förslag från arbetsmarknadsdepartementet.
Samtidigt behandlar trafikutskottet (TU 1982/83:20) förslag från
kommunikationsdepartementet. De gäller bl. a. fraktnedsättning för
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB). Insatser inom utbildningsområdet
föreslås i en bilaga från utbildningsdepartementet. Denna behandlas av
utbildningsutskottet (UbU 1982/83:21, 24, 31 och 32). De förslag som ligger
inom bostadsdepartementets verksamhetsområde behandlas av civilutskottet
(CU 1982/83:29). Det är bl. a. fråga om vissa energibesparande åtgärder.
Jordbruksutskottet behandlar (JoU 1982/83:33) förslag från jordbruksdepartementet
om bl. a. rennäringen och fiskevård.

NU 1982/83:38

6

I detta betänkande tar näringsutskottet först upp regeringens förslag och
motionsyrkanden inom energiområdet. Därefter kommer utskottet in på
frågor som rör de statsägda företagen i Norrbotten. Det gäller i första hand
förslag i propositionen och i motioner om LKAB och om SSAB Svenskt Stål
AB. Avslutningsvis berör utskottet också förutsättningarna för Regioninvest
i Norr AB:s fortsatta verksamhet. Dessförinnan behandlas en rad motionsyrkanden
om olika industripolitiska åtgärder för Norrbottens län. De gäller
bl. a. småföretagsamheten, försäljning av skogsmark, kemisk industri och
tonträtillverkning.

Energi

Ökad användning av fasta bränslen, m. m.

De förslag inom energiområdet som läggs fram i propositionen syftar enligt
föredragande statsrådet (bil. 6 s. 15) till att åtgärder för energihushållning
och för energitillförsel skall samordnas och att Norrbotten skall bli ett
försökslän för en offensiv energipolitik. Därigenom skall erfarenheter kunna
vinnas till nytta för landet som helhet, samtidigt som utveckling och
sysselsättning främjas i Norrbotten.

Ett av förslagen gäller en ökad satsning på anläggningar för eldning med
fasta bränslen.

I slutet av förra året beslöt riksdagen om åtgärder för att öka investeringarna
i utbyggnader av distributionsanläggningar för fjärrvärme och i
torveldade förbränningsanläggningar samt om åtgärder i fråga om upphandling
inom energiområdet (prop. 1982/83:50 bil. 6, NU 1982/83:18, rskr
1982/83:111). Enligt riksdagens beslut kan stöd utgå med högst 10% av
kostnaderna för distributionsanläggningar för fjärrvärme och med högst
25 % av kostnaderna för förbränningsanläggningar som byggs för att eldas
med främst torv. Stöd kan i båda fallen utgå endast till anläggningar som
beställs under år 1983.

I propositionen föreslås nu (bil. 6 s. 19) att staten utöver det nyssnämnda
generella stödet skall ge ett särskilt stöd till investeringar i fastbränsleanläggningar
i Norrbotten. Totalt föreslås bidrag kunna lämnas intill högst
40 % av investeringskostnaden. För projekt i Norrbotten skall stöd kunna
lämnas för anläggningar som beställs förutom under år 1983 även under åren
1984 och 1985.

Riksdagen fastställde i höstas en ram av 200 milj. kr. för stöd till torveldade
förbränningsanläggningar. Såvitt gäller 25 % av investeringskostnaderna
skall det nu förordade stödet till fastbränsleanläggningar i Norrbotten
rymmas inom denna ram. Stöd därutöver intill 40 % av investeringskostnaderna
skall finansieras med de medel för särskilda regionalpolitiska insatser i
Norrbottens län som föreslås annorstädes i propositionen (bil. 6 s. 15).
Länsstyrelsen skall öva inflytande över medlens fördelning och prioritering
mellan anläggningar.

NU 1982/83:38

7

Det framgår vidare (bil. 6 s. 18) att regeringen avser att uppdra åt
länsstyrelsen i Norrbottens län och åt statens vattenfallsverk att gemensamt
utreda förutsättningarna för bildande av ett regionalt fastbränslebolag med
kommuner, vattenfallsverket m. fl. som intressenter. Mot bakgrund av att
ett flertal torveldade anläggningar kan komma att uppföras inom länet är det
enligt föredragande statsrådet angeläget att ett stabilt system för leverans av
bränsle etableras och att olika intressenter samarbetar för att möjliggöra en
säker bränsletillförsel på rimliga ekonomiska villkor.

Upphandling inom energiområdet i Norrbotten är ett annat ämne som tas
upp i propositionen. Den särskilda delegation (I 1982:07) förfrågor rörande
upphandling inom energiområdet som har tillkallats skall åläggas att ägna
särskild uppmärksamhet åt företagen i Norrbotten. Av de medel som
delegationen f. n. disponerar beräknas 50 milj. kr. utnyttjas för lån till
tillverkare av energiutrustning i Norrbottens län.

Beslut om ytterligare utbyggnad av vattenkraftstillgångar i Norrbotten bör
enligt föredragande statsrådet fattas först efter det att erforderliga utredningar
har ägt rum och samordnas med överväganden med anledning av
vattenkraftberedningens (11982:06) förslag senare i år. Om en utbyggnad av
ytterligare en älv i Norrbotten kommer till stånd bör, anför föredraganden,
ett regionalt ägt bolag skapas som blir ägare till kraftstationerna.

Regeringens förslag om riktlinjer för ökad fastbränsleanvändning i
Norrbottens län tas upp i två motioner.

I motion 1982/83:2274 (m) begärs att riksdagen skall avslå vad som i
propositionen anförs om riktlinjer i detta avseende. Motiveringen till
yrkandena i denna motion finns i motion 1982/83:2273 (m). Där sägs att
energipolitiken måste ges en mera marknadsmässig inriktning. Motionärerna
erinrar om att moderata samlingspartiet hösten 1982 motsatte sig
regeringens förslag om stöd till bl. a. förbränningsanläggningar som byggs
för att eldas med främst torv. De har samma uppfattning i fråga om det nu
aktuella utvidgade stödet. En så kraftig subventionering som regeringen
föreslår riskerar leda till, anför motionärerna, att anläggningar, som på
gängse kalkylgrund inte skulle komma till stånd, blir uppförda med
långvariga driftekonomiska problem som följd. Vidare sägs att ett fastbränslebolag
bör etableras endast på sina egna meriter. Motionärerna motsätter
sig också - i enlighet med moderata samlingspartiets tidigare uttalade
inställning - vad som i propositionen sägs om särskilt stöd för upphandling
inom energiområdet i Norrbotten.

I centerpartiets partimotion 1982/83:2261 begärs att riksdagen skall
besluta att stöd till anläggningar eldade med skogsråvara skall utgå enligt
samma grunder som i propositionen föreslås gälla för torveldade anläggningar
i Norrbottens län. Motionärerna anför att det i grunden är fel att betrakta
användningen av skogsråvara för energiändamål som ett hot mot skogsindustrin.
De hänvisar till att denna problematik närmare har utvecklats i
centerpartiets energipolitiska motion från allmänna motionstiden (1982/

NU 1982/83:38

8

83:1100), som näringsutskottet har behandlat i betänkandet NU 1982/
83:33.

Utskottet finner det angeläget att de fastbränsleanläggningar som har
projekterats i Norrbottens län kommer till utförande. Detta är väl motiverat
av energipolitiska skäl och det bidrar till en ökad sysselsättning i länet. Såsom
föreslås i propositionen bör därför utöver befintligt stöd utgå ett särskilt stöd
till investeringar i sådana anläggningar. De riktlinjer för stödet som föreslås i
propositionen ansluter sig utskottet till. Alltså ställer sig utskottet inte bakom
det förslag till ändrade riktlinjer för stödet som föreslås i centerpartiets
partimotion. Utskottet vill mot bakgrund av vad som anförs i detta ämne i
ifrågavarande motion erinra om att utskottet nyligen har tagit ställning till
motionsyrkanden av motsvarande innebörd när det gällt stöd till anläggningar
som är avsedda att eldas med främst torv. Utskottet hänvisar till vad som
har anförts i denna fråga i näringsutskottets betänkande NU 1982/83:33.

Utskottet avstyrker följaktligen de här berörda yrkandena i motionerna
1982/83:2274 (m) och 1982/83:2261 (c). Propositionen tillstyrks i ifrågavarande
del.

Energiplanering och energihushållning

I propositionen förordas (bil. 6 s. 20) i fråga om energihushållningsåtgärder
att en inventering av vidtagna och planerade åtgärder som rör
energitillförsel skall genomföras inom samtliga kommuner i Norrbottens län.
Det gäller särskilt genomförande av ny energiteknik och planerad övergång
till andra bränslen än olja. Vidare bör enligt propositionen en inventering
och besiktning av näringslivets byggnader prövas.

Som ett led i arbetet med att göra Norrbotten till ett försökslän föreslås att
stöd skall lämnas till vissa försök avseende energihushållning i näringslivets
byggnader. Försöksverksamheten skall avse en genomgång och analys av
möjliga energisparåtgärder i ett antal byggnader i Norrbotten i syfte att finna
en modell för identifiering av energisparande åtgärder i näringslivets
byggnader och analys av deras lönsamhet. För denna genomgång och analys
föreslås bidrag kunna beviljas. Medelsbehovet beräknas till ca 500 000 kr.

För genomförande av de åtgärder som den nämnda genomgången
resulterar i skall enligt propositionen visst stöd kunna lämnas. Åtgärder med
en återbetalningstid på mellan ca två och ca åtta år bör enligt propositionen få
särskild stimulans genom relativt förmånliga lån grundade på statligt
räntebidrag. Medelsbehovet för detta räntebidrag har beräknats till ca 2,5
milj. kr. per år. Verksamheten skall handhas av länsstyrelsen och senare
utvärderas så att erfarenheterna av den kan utnyttjas inom hela näringslivet.
Medel för stödet till denna försöksverksamhet skall enligt propositionen
rymmas inom ramen för det anslag till särskilda regionalpolitiska insatser i
Norrbottens län som också föreslås.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har lagt ned ett betydande arbete på att

NU 1982/83:38

9

kartlägga länets energiresurser och på att inventera byggnadsbestånd m. m. i
syfte att klarlägga möjliga energihushållningsåtgärder. Det framgår av
propositionen (bil. 6 s. 21) att regeringen finner det angeläget att detta
arbete vidareutvecklas i samarbete med länets kommuner. Det är meningen
att en särskild energigrupp skall knytas till länsstyrelsen.

För förstärkt energiplanering m. m. föreslås länsstyrelsen få tillgång till
särskilda resurser. Föredraganden hänvisar till att chefen för industridepartementet
i propositionen har angivit att medel för utrednings- och
projektarbete bör ställas till länsstyrelsens förfogande inom ramen för
anslaget Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län.

I tre motioner framförs synpunkter på regeringens förslag om energiplanering
och energihushållning i Norrbottens län. Motionärerna vill i två av
fallen att riksdagen skall avslå förslagen.

Avslagsyrkandet i motion 1982/83:2274 (m) motiveras med att det inte har
framförts tillräckliga skäl för ett särskilt finansieringsstöd till energisparande
åtgärder i näringslivets byggnader. Motionärerna motsätter sig också att
särskilda medel anvisas för den förstärkta energiplanering och det energihushållningsprogram
som anges i propositionen. Energiplanering och
upprättande av energihushållningsprogram är en del av det gängse kommunala
och regionala ansvaret, heter det i motionen. Motionärerna anser att det
inte heller finns skäl att nu pröva frågan om bildande av ett regionalt ägt
bolag för förvaltning av utbyggd vattenkraft i Norrbotten. Detta får göras när
en eventuell utbyggnad aktualiseras, anför de.

Också i motion 1982/83:2272 (fp) avvisas tanken på att medel avsedda för
regionalpolitiska insatser skall användas till åtgärder för energihushållning i
näringslivets byggnader. Motionärerna anser inte heller att de resonemang
om en samlad och förstärkt planering som förs i propositionen bör ligga till
grund för åtgärder i övriga delar av landet. Propositionens förslag om att en
särskild energigrupp skall knytas till länsstyrelsen avvisas likaså.

Utskottet anser att de i propositionen föreslagna försöksåtgärderna kan ge
värdefulla erfarenheter som sedermera kan vara till nytta för landet i dess
helhet. Samtidigt främjas utveckling och sysselsättning i Norrbotten.
Utskottet tillstyrker alltså de i propositionen förordade riktlinjerna för
förstärkt energiplanering och energihushållning i Norrbottens län. Ifrågavarande
delar av motionerna 1982/83:2274 (m) och 1982/83:2272 (fp) avstyrks
sålunda.

En annan inriktning har det yrkande i centerpartiets partimotion
1982/83:2261 som är aktuellt här. Motionärerna vill att riksdagen hos
regeringen skall begära att frågan om inrättande av ett energibolag utreds.
Intäkterna från energiproduktionen i Norrbotten har endast i begränsad
omfattning kommit länet till godo. anför motionärerna. De erinrar om att
centerpartiet vid upprepade tillfällen har föreslagit att ett särskilt energiföretag
för Norrbotten skulle bildas i vilket vattenfallsverkets samlade resurser
i Norrbotten skulle utgöra grunden. Bolaget bör, anförs det vidare, ha en

NU 1982/83:38

10

regional styrelse och ledning. Detta bolag bör även handha de uppgifter som
avses åläggas det regionala fastbränslebolag som i propositionen föreslås bli
inrättat.

Utskottet har under de fyra senaste åren (NU 1978/79:60, 1979/80:70,
1980/81:60, 1981/82:30) och dessutom nyligen i år (NU 1982/83:33) - med
reservation av centerpartiets företrädare - avstyrkt yrkanden om energiföretag
i Norrbotten. Riksdagen har följt utskottet och avslagit motionerna.

Förra året påpekade utskottet (NU 1981/82:30 s. 35)-varom erinrades i år
- att kostnaderna för energi är betydligt lägre i Norrbotten än i de södra
delarna av landet. Beroende på lägre distributionskostnader betalar en
industriabonnent ca 20 % lägre elpris i Norrbotten än t. ex. i mellersta
Sverige, anförde utskottet. Till detta kommer att energiskatten i de norra
delarna av landet är 1 öre lägre per kWh. Sammantagna innebär de nämnda
förhållandena ekonomiska lättnader för länet.

I denna fråga har utskottet fortfarande samma uppfattning. Följaktligen
anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att uttala sig för
någon sådan utredning som föreslås i motionen. Utskottet avstyrker alltså
motion 1982/83:2261 (c) i här aktuell del.

LKAB

Vissa anslag

För att en finansiell rekonstruktion av LKAB skall kunna genomföras
föreslår regeringen att riksdagen på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
innevarande budgetår anvisar ett belopp av 1 000 milj. kr. Dessa medel skall
användas för nedskrivning av tillgångar i LKAB. Det gäller nedskrivning av
anläggningstillgångar med 800 milj. kr. och av varulager med 200 milj. kr.
Den bakgrund till förslaget som anges i propositionen (bil. 6 s. 23 f.) kan
sammanfattas på följande sätt.

Till grund för riksdagens beslut hösten 1981 om ett kapitaltillskott på 1 500
milj. kr. till LKAB (prop. 1981/82:56, NU 1981/82:13, rskr 1981/82:82) låg en
av LKAB upprättad strukturplan. Målet för LKAB var enligt planen att
uppnå en årlig avsättning på ca 20 miljoner ton järnmalm inom EG. Detta
motsvarade en marknadsandel på ca 16 %. Totalt räknade bolaget med att
komma upp till volymer på ca 25 miljoner ton per år. Under år 1982 har
stålproduktionen minskat över hela världen. LKAB:s marknadsandel inom
EG för år 1982 uppgick till 9 %. Dess totala leveranser uppgick samma år till
drygt 13 miljoner ton. LKAB har i en utredning rörande företagets framtida
struktur, den s. k. långsiktsplanen, gjort en reviderad bedömning av de
framtida försäljningsmöjligheterna. Här har leveransprognoserna i väsentlig
grad justerats nedåt. En slutsats av detta som LKAB drar är att de personella
och maskinella produktionsresurserna bör anpassas till en nivå på 15
miljoner ton järnmalm per år.

NU 1982/83:38

11

Antalet anställda i LKAB har minskat kraftigt, nämligen från ca 6 500
personer i slutet av år 1981 till ca 5 900 personer ett år senare. Vid utgången
av år 1983 beräknas antalet anställda ha minskat ytterligare till ca 5 100
personer. En övertalighet på ca 1 100 personer förutses för år 1983.

För koncernen som helhet beräknas år 1982 medföra en förlust på ca 500
milj. kr. före bokslutsdispositioner och skatt.

I långsiktsplanen har LKAB övervägt tillvägagångssätt för en rekonstruktion
av bolaget. Mot bakgrund av det förväntat låga kapacitetsutnyttjandet
för anläggningarna har LKAB granskat värderingen av dem och kommit
fram till att det finns ett behov av en extra nedskrivning med ca 800 milj.
kr.

Vidare har tidigare producerad malm relativt sett minskat i värde,
eftersom LKAB numera har lyckats förbättra kvaliteten på lågfosformalmerna.
Enligt LKAB:s beräkning är det därför rimligt att värdet av
varulagret skrivs ned med ca 200 milj. kr.

Föredragande statsrådet anför att värderingen av anläggningstillgångarna
bör återspegla det kapacitetsutnyttjande som kan förväntas i framtiden.
Vidare bör vissa delar av varulagret skrivas ned. Det föreslagna tillskottet till
LKAB bör enligt föredraganden ges i kontant form, eftersom detta dels löser
LKAB:s likviditetsproblem inför år 1984, dels ger företaget möjligheter att
amortera lån och därmed ytterligare förbättra resultatet genom minskning av
det negativa räntesaldot.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del och
tillstyrker alltså propositionen såvitt gäller tillskott till LKAB för nedskrivning
av tillgångar.

Av propositionen framgår att regeringen, under förutsättning av riksdagens
godkännande, har träffat ett avtal (återgivet i propositionen som
underbilaga 6.2) med LKAB om sex månaders förlängd uppsägningstid för
de ca 320 personer som bolaget har sagt upp under perioden den 1 december
1982-den 1 februari 1983. Under den förlängda uppsägningstiden avses de
uppsagda så långt som möjligt sysselsättas i utbildning eller andra aktiviteter.
Staten skall enligt avtalet ersätta LKAB för kostnaderna härför med ett fast
belopp på 41,3 milj. kr. I propositionen föreslås riksdagen anvisa dessa medel
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för innevarande budgetår.

Vidare föreslås i propositionen att LKAB skall tilldelas statliga medel för
löner och för att under år 1983 och till viss del under år 1984 bereda övertalig
personal meningsfull sysselsättning i form av utbildning, deltagande i
tidigarelagda projekt m. m. Dessa statliga insatser skall således upphöra
under år 1984. Medelsbehovet har beräknats till 340 milj. kr. I propositionen
föreslås att riksdagen skall anvisa detta belopp till LKAB för innevarande
budgetår.

De nu nämnda förslagen avstyrks i motion 1982/83:2274 (m). I motiveringen
- i motion 1982/83:2273 - erinras om att omställningsbidrag kan utgå
vid driftsinskränkningar ifall sysselsättningsproblemen inte kan lösas med

NU 1982/83:38

12

normala arbetsmarknadspolitiska åtgärder och tillgängliga lokala arbetsförmedlingsresurser.
Denna bidragsform kan utnyttjas av LKAB, säger
motionärerna. Medelsåtgången beräknas till 150 milj. kr. De regionalpolitiska
insatserna för att stärka sysselsättningsläget totalt sett i Kiruna och
angränsande kommuner genomförs, menar motionärerna, bäst i form av
generella åtgärder.

Utskottet anser att det allvarliga sysselsättningsläget i malmfälten motiverar
särskilda åtgärder från samhällets sida för att förbättra möjligheterna
för den personal som har sagts upp vid LKAB att få nya arbeten. Alltså
tillstyrker utskottet förslaget i propositionen om ett reservationsanslag av
41,3 milj. kr. att disponeras för förlängd uppsägningstid för de ca 320
personer som har sagts upp under perioden den 1 december 1982-den 1
februari 1983. Utskottet har ingen erinran mot det avtal som har ingåtts
mellan regeringen och LKAB i denna fråga.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag att LKAB skall tilldelas
statliga medel för löner och för att under år 1983 och till viss del under år 1984
kunna bereda övertalig personal meningsfull sysselsättning. För detta
ändamål bör, såsom föreslås i propositionen, anvisas ett belopp av 340 milj.
kr. Förslaget i den nu behandlade motionen om att s. k. omställningsbidrag
skall utnyttjas för LKAB tar utskottet inte ställning till här. Ett yrkande (m)
om utnyttjande av omställningsbidrag för ifrågavarande ändamål behandlas
av arbetsmarknadsutskottet (AU 1982/83:24). Av vad nu anförts framgår att
utskottet avstyrker motion 1982/83:2274 (m) i ifrågavarande del.

Forskningsgruvan i Kiruna

Ytterligare ett anslag till LKAB föreslås i propositionen (bil. 6 s. 29). Det
gäller ett belopp av 50 milj. kr. för LKAB:s köp av malm från den s. k.
forskningsgruvan i Luossavaara. Bakgrunden är att LKAB har meddelat
Forskningsstiftelsen Svensk gruvteknik att bolaget av ekonomiska skäl inte
längre kan ta emot och sälja den malm som stiftelsen producerar i
forskningsgruvan. Föredraganden anför att verksamheten vid denna gruva
bör fortgå åtminstone så länge att den hittillsvarande verksamheten kan
utvärderas.

Förslaget att medel skall anvisas för det nämnda ändamålet avstyrks i
motion 1982/83:2274 (m). Motionärerna delar regeringens uppfattning
beträffande fortsatt verksamhet vid gruvan. Med hänsyn till det kapitaltillskott
som LKAB avses erhålla finner de emellertid inga skäl för att särskilda
medel skall anslås för inköp från forskningsgruvan. Dessa inköp förutsätts
kunna ske inom ramen för LKAB:s ordinarie verksamhet.

Liksom regeringen anser utskottet att LKAB bör få särskilda ekonomiska
resurser för att under år 1983 kunna fullfölja sin del av avtalet med
forskningsgruvan om köp av järnmalm. Verksamheten vid denna gruva bör
fortgå åtminstone tills en utvärdering av den hittillsvarande verksamheten

NU 1982/83:38

13

har genomförts. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ett reservationsanslag
av 50 milj. kr. anvisas för ändamålet. Ifrågavarande del av motion
1982/83:2274 (m) avstyrks sålunda.

LKAB.s gruva i Svappavaara

LKAB:s produktionssystem med tre gruvor och två hamnar möjliggör en
produktion av nära 30 miljoner ton färdiga produkter. Mot bakgrund av de
ändrade marknadsförutsättningar som utskottet tidigare har redogjort för
bör enligt LKAB:s långsiktsplan Kirunas och Malmbergets gruvor med
tillhörande pelletsverk fortsättningsvis svara för LKAB:s hela produktion.
Svappavaaraenheten bör enligt planen avställas med möjlighet att vid en
kraftigt förbättrad marknadssituation åter tas i drift.

Föredragande statsrådet erinrar i propositionen (bil. 6 s. 28) om att
regeringen nyligen - i proposition 1982/83:68 om rekonstruktion av
Statsföretagsgruppen - har framhållit att de statliga företagen måste drivas
efter affärsmässiga principer och så rationellt att de kan hävda sig i den
internationella konkurrensen. I detta har riksdagen instämt (NU 1982/
83:25). Eftersom det sagda också gäller LKAB är det enligt den här aktuella
propositionen inte rimligt att driften vid LKAB:s enhet i Svappavaara
upprätthålls vid nuvarande marknadsförhållanden. Föredraganden påpekar
att regeringen i ett annat avsnitt i propositionen har framlagt förslag om
särskilda åtgärder för Svappavaara.

Vänsterpartiet kommunisterna begär i sin partimotion 1982/83:2271 att
riksdagen skall uttala att gruvan i Svappavaara inte f. n. bör läggas ned. Först
bör undersökas, säger motionärerna, om den kalkylerade bristen på
järnmalm i bl. a. Sovjetunionen och Ungern kan möjliggöra ökad avsättning
från Sverige. Därnäst bör bedömas i vad mån ökad förädling och
modernisering i ståltillverkningsledet kan påverka gruvans situation.

Det skall här erinras om att arbetsmarknadsutskottet samtidigt behandlar
ett yrkande i centerpartiets partimotion 1982/83:2261 med innebörden att
riksdagen skall anvisa 70 milj. kr. för förlängning av driften vid Svappavaaragruvan
ytterligare ett år.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen i fråga om möjligheten
till fortsatt drift av LKAB:s enhet i Svappavaara. Med hänsyn till kravet på
affärsmässig drift av de statliga företagen och till de nu rådande marknadsförhållandena
för LKAB:s produkter är det enligt utskottets uppfattning inte
rimligt att verksamheten vid Svappavaaragruvan upprätthålls. Det finns
dock anledning att betona att denna enhet inom LKAB vid en kraftigt
förbättrad marknadssituation bör kunna tas i drift igen. Utskottet tar för
givet att man inom LKAB kontinuerligt bearbetar olika marknader i avsikt
att söka möjliggöra en ökad avsättning av bolagets produkter.

Det är uppenbart att en avställning av LKAB: s anläggningar i Svappavaara
får allvarliga samhällsekonomiska och sociala verkningar. Denna omstän -

NU 1982/83:38

14

dighet har föranlett förslag till åtgärder i propositionen och i olika motioner.
Dessa förslag bereds av arbetsmarknadsutskottet (AU 1982/83:24). Näringsutskottet
hänvisar till detta utskotts behandling av nu nämnda frågor. Motion
1982/83:2271 (vpk) avstyrks i ifrågavarande del med hänvisning till vad
utskottet här har anfört.

Andra förslag rörande LKAB

Sist i avsnittet om LKAB tar utskottet upp ett yrkande i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion 1982/83:2271 med innebörden att riksdagen
hos regeringen skall begära förslag till satsningar inom LKAB:s verksamhetsområde
i enlighet med vad som anförs i motionen.

Som exempel på sådana åtgärder anges

- införande av effektivare och miljövänligare brytningssystem,

- avfosforisering av fosformalmen,

- tillvaratagande av apatit och jordartsmetaller, samt

- regeringskontakter för att snabbt undersöka intresset för svensk malm i
Sovjetunionen och Ungern.

Det finns, säger motionärerna, rimliga möjligheter att om några år, då
många europeiska stålindustriers långtidskontrakt går ut, göra en viss
inbrytning till förmån för malm från Norrbotten. En förutsättning är att
malmkvaliteter och pris är fördelaktiga.

Utskottet finner det värdefullt om man på nya områden inom LKAB:s
verksamhetsfält kan åstadkomma en utveckling som gör det möjligt att på
affärsmässiga grunder tillgodose behov på marknaden. På flera av de
områden som motionärerna nämner pågår redan utvecklings- och försöksverksamhet
och görs överväganden om nya projekt. Utskottet anser inte att
riksdagen har anledning att göra något sådant uttalande som motionärerna
förespråkar. I sammanhanget vill utskottet också erinra om det arbete som
utförs av malmfältsutredningen (I 1981:06). Mot den angivna bakgrunden
avstyrker utskottet motion 1982/83:2271 (vpk) i nu behandlad del.

SSAB Svenskt Stål AB

Anslag m. m.

Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 200 milj. kr. till SSAB för
rekonstruktionsändamål. Medlen är avsedda för investeringar inom bl. a.
metallurgidivisionen i Luleå. De beräknas medföra bättre energihushållning
samt tillvaratagande av fördelarna hos malmmetallurgin och stränggjutningstekniken.
Projekten skall leda till att kvalitetsutvecklingen kan inriktas mot
att tillgodose höga krav på materialegenskaper, renhet och analysjämnhet.
Projekt inom andra enheter i Luleå har till syfte att möjligheterna till
vidareförädling av stålprodukterna skall tas till vara. Dessutom föreslås

NU 1982/83:38

15

projekt som möjliggör satsningar på utbytes- och miljöförbättringar. Med
hänsyn till de inlösenregler som finns i gällande konsortialavtal mellan staten
och den andra ägaren till SS AB, Gränges AB, och till att det här rör sig om en
ensidig statlig satsning skall medlen enligt förslaget ställas till bolagets
förfogande som ett rekonstruktionslån.

För lånet skall enligt propositionen gälla i huvudsak samma villkor som för
det rekonstruktionslån som lämnades vid SSAB:s bildande år 1978 (prop.
1977/78:87, NU 1977/78:45). Den närmare utformningen av villkoren
föreslås regeringen få besluta om med hänsyn till den utveckling som därefter
har skett.

En utgångspunkt för fortsatta överväganden anges vara att SSAB skall
tillföras ytterligare medel för verksamheten i Luleå. Med hänsyn till ortens
regionalpolitiska betydelse bedöms preliminärt ett belopp av storleksordningen
400 milj. kr. vara erforderligt. Det framgår av propositionen att
regeringen avser att senare förelägga riksdagen förslag i denna fråga.

I sju motioner ges synpunkter och framförs yrkanden i fråga om
regeringens nu nämnda förslag. Det gäller dels en alternativ finansiering av
ifrågavarande investeringar, dels konsekvenser för andra orter och stålverk,
dels också framtida kapitaltillskott till SSAB.

I motion 1982/83:2274 (m) påyrkas att riksdagen skall avslå regeringens
förslag om ett rekonstruktionslån till SSAB. Motionärerna föreslår i stället
att riksdagen skall bemyndiga riksgäldskontoret att lämna kreditgarantier
om högst 200 milj. kr. till SSAB. I motiveringen sägs att det skall åligga
företagets ledning och styrelse att avgöra vilka investeringar som motsvarar
kravet på affärsmässighet. Riksdagen bör därför inte anslå några särskilda
medel till SSAB för vissa investeringar. Den föreslagna lånegarantin skall
möjliggöra för företaget att låna till investeringsbehovet, om detta uppfyller
kraven på lönsamhet och affärsmässighet.

I fyra motioner framförs önskemål som syftar till att riksdagen skall göra
uttalanden om att de satsningar som nu planeras i SSAB:s anläggningar i
Luleå inte får ha negativa återverkningar på enheter utanför SSAB.

I motion 1982/83:2260 (s) begärs sålunda att riksdagen skall uttala att
sysselsättningseffekterna på bruksorterna i Bergslagen måste beaktas i
samband med satsningen på SSAB i Luleå. Motionären syftar härvid främst
på ”SSAB:s planer att bli ämnesleverantör till svensk specialstålsindustri”.

Motion 1982/83:2263 (s) innehåller krav på ett uttalande av riksdagen om
de mindre handelsstålverken. Motionärerna erinrar om att Halmstads
Järnverk AB är en av Halmstads större industrier. Det är viktigt, säger de, att
regeringens förslag bedöms med hänsyn till den totala strukturen och att
hänsyn tas till de mindre handelsstålverken.

I motion 1982/83:2266 (s) påyrkas att riksdagen skall göra ett uttalande om
de mindre handelsstålverkens framtida drift. Propositionen har skapat oro i
Smedjebacken och Boxholm, säger motionärerna. De vill ha svar på frågan

NU 1982/83:38

16

om en framtida ombyggnad av finvalsverket i Luleå medför en sådan
kapacitetshöjning att den redan befintliga överkapaciteten i landet ökar till
förfång för det nya företaget Smedjebacken-Boxholm Stål AB. Det är
angeläget att regeringen medverkar till en samordning inom branschen för
att förhindra överkapacitet, anför motionärerna.

Också motion 1982/83:2259 (fp) går ut på att riksdagen skall göra ett
uttalande om handelsstålsindustrin. Motionären anser att de nu aktuella
åtgärderna kan försämra möjligheterna för enheter utanför SSAB på sätt
som strider mot tidigare uttalanden av statsmakterna. Sådana följdverkningar
måste undvikas.

Som villkor för det rekonstruktionslån som lämnades vid SSAB:s bildande
år 1978 angavs (prop. 1977/78:87 bil. 7) att SSAB under rekonstruktionsperioden
skulle vidta strukturella åtgärder i samråd med handelsstålsindustrin i
övrigt. Syftet var att undvika att åtgärder som SSAB vidtog förorsakade
väsentliga problem för andra svenska produktionsenheter i branschen.
SSAB ålades att årligen till industridepartementet lämna en redogörelse för
bolagets utveckling.

Utskottet vill först erinra om att de investeringar som här diskuteras har en
positiv sysselsättningseffekt för Norrbotten dels direkt, dels indirekt genom
att stora beställningar kan läggas ut till länets verkstadsindustri. Investeringarna
inom metallurgidivisionen har till syfte att åstadkomma dels bättre
energihushållning, dels en kvalitetsförbättring så att höga krav på materialegenskaper
kan tillgodoses. Dessutom gäller det insatser vid andra enheter i
Luleå för att tillvarata möjligheter till vidareutveckling av stålprodukterna.
Det är också fråga om satsningar på utbytes- och miljöförbättringar.

Med hänsyn till sysselsättningsläget i Norrbotten finner utskottet det
angeläget att de planerade investeringarna kommer till stånd. Såsom föreslås
i propositionen bör 200 milj. kr. ställas till SSAB:s förfogande för detta
ändamål. Utskottet delar regeringens uppfattning att den lämpligaste formen
för detta är att SSAB får ett rekonstruktionslån. Härav följer att utskottet
avstyrker motion 1982/83:2274 (m) i här behandlad del.

Utskottet har noterat att den planerade satsningen inom SSAB:s enheter i
Luleå har väckt en del oro inom den övriga stålindustrin för den framtida
sysselsättningsutvecklingen i de mindre handelsstålverken och specialstålsindustrin.
Detta framgår av de nyss refererade motionerna och av upplysningar
som har lämnats till utskottet.

Mot denna bakgrund vill utskottet framhålla att de investeringar som nu är
aktuella inom metallurgidivisionen inte har den inriktningen att annan
tillverkning inom stålindustrin slås ut. I stället är det fråga om kvalitetshöjande
åtgärder, som på sikt skall säkra tillgången på material med lägre
föroreningshalter och göra SSAB till en ämnesleverantör med hög internationell
konkurrenskraft. Motsvarande gäller investeringarna i övriga delar av
Luleåanläggningen.

Man kan emellertid inte bortse från att de planerade åtgärderna kan

NU 1982/83:38

17

inverka negativt på övrig stålindustri. Därför bör det ankomma på
regeringen att, i samband med utformningen av villkoren för rekonstruktionslånet,
på samma sätt som tidigare se till att negativa sysselsättningseffekter
på övriga stålindustrier undviks och att investeringarna inte heller i
övrigt förorsakar väsentliga problem för andra svenska produktionsenheter
inom branschen. Vad i övrigt anförs i propositionen om de nu aktuella
lånevillkorens utformning ger inte anledning till någon erinran. Utskottet
föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad
utskottet här har anfört. Ett sådant uttalande tillgodoser i viss mån önskemål

1 motionerna 1982/83:2260 (s), 1982/83:2263 (s), 1982/83:2266 (s) och
1982/83:2259 (fp).

I motion 1982/83:2270 (s) begärs att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad som i motionen anförs om metallurgiska centra
inom SS AB. Motionärerna har tagit fasta på följande formulering i
propositionen (bil. 6 s. 30): ”SSAB föreslår investeringar inom metallurgidivisionen
i Luleå som syftar till att befästa Luleås ställning som malmmetallurgiskt
centrum.” De anför att det inom SSAB-koncernen finns och i
fortsättningen bör finnas två tunga malmbaserade metallurgiska enheter
placerade i Luleå och Oxelösund. Dessa två metallurgiska centra bör
behandlas likvärdigt, säger de.

Utskottet räknar med att de här aktuella investeringarna i Luleå inte skall
medföra nedläggning av metallurgisk verksamhet i Oxelösund. Som framhålls
i propositionen (bil. 6 s. 22) har SSAB strävat efter att komma bort från
ortstänkandet och därför organiserat sig i divisioner där likartad verksamhet
från olika orter ingår. Mot bakgrund av vad nu har anförts finner utskottet
inte anledning för riksdagen att göra något sådant uttalande som motionärerna
föreslår. Motionen avstyrks sålunda.

Den sjunde av de motioner som berör SSAB, 1982/83:2272 (fp), gäller
frågan om framtida kapitaltillskott till bolaget. Motionärerna kritiserar
regeringens motivering för sitt aviserade förslag att SSAB skall beviljas
ytterligare 400 milj. kr. De finner det anmärkningsvärt att en utgångspunkt
skall vara att SSAB skall få ytterligare kapitaltillskott och kan inte biträda
detta synsätt. Riksdagen föreslås uttala att ett sådant tillvägagångssätt är
olämpligt.

Utskottet vill erinra om att riksdagen inte nu har att ta ställning till något
förslag om ytterligare medelstilldelning till SSAB. Det belopp som preliminärt
har angivits i propositionen har beräknats med hänsyn till bl. a. ortens
regionalpolitiska betydelse. Utskottet räknar med att ett fullgott beslutsunderlag
skall föreligga när riksdagen så småningom har att besluta i frågan.
Något sådant uttalande till regeringen som motionärerna förespråkar anser
utskottet inte vara erforderligt. Därav följer att motion 1982/83:2272 (fp)
avstyrks i nu behandlad del.

Vänsterpartiet kommunisterna framför i sin partimotion 1982/83:2271
önskemål om att riksdagen skall begära förslag av regeringen till satsningar

2 Riksdagen 1982183. 17 sami. Nr 38

NU 1982/83:38

18

inom SSAB.s verksamhetsområde i enlighet med vad som anförs i motionen.

Motionärerna erinrar om att fackföreningarna inom SSAB har framlagt
vissa förslag till regeringen. Förslagen innebär att man under en femårsperiod
skall satsa på kvalitetshöjande åtgärder, vissa nya produktområden samt
en avlastning av vissa kapitalkostnader för SSAB Luleå. Förslagen skulle dra
en kostnad av 610 milj. kr. utöver den i propositionen förutsedda summan av
200 milj. kr. för den närmaste treårsperioden.

Som utskottet nyss anfört har regeringen i propositionen uttalat att en
utgångspunkt för de fortsatta övervägandena är att SSAB skall tillföras
ytterligare medel för verksamheten i Luleå. Riksdagen kommer att
föreläggas förslag i denna fråga. Enligt utskottets uppfattning finns det mot
denna bakgrund inte anledning för riksdagen att nu begära att regeringen
skall föreslå några ytterligare satsningar inom SSAB:s verksamhetsområde.
Saken får tas upp när regeringen har presenterat sina förslag. Motionen
avstyrks i nu behandlad del.

Rälsverket

Av propositionen framgår (bil. 6 s. 30) att regeringen finner det angeläget
att Sverige, bl. a. av beredskapsskäl, bibehåller en tillverkning av järnvägsräls.
Landets enda tillverkning av järnvägsräls sker hos SSAB vid Domnarvet
i Borlänge.

I den strukturplan som fastlades av SSAB:s styrelse år 1978 angavs att
SSAB:s produktion av grova och medelgrova profiler skulle koncentreras till
Luleå. Vidare slogs fast att rälsverket i Domnarvet på sikt borde läggas ned
och tillverkningen av räls överföras till Luleå, något som alltså ännu inte har
genomförts.

SSAB har till regeringen framfört att rälstillverkningen av strukturella skäl
bör förläggas till Luleå. Räls bör, anser företaget, vara en av produkterna i
ett modernt verk snarare än den enda produkten i ett äldre verk. SSAB
uppger att en förutsättning för fortsatt produktion av räls inom SSABkoncernen
är att det långsiktiga samarbetet med statens järnvägar och
Norske Statsbaner kan bibehållas. Till priset av investeringar om ca 15 milj.
kr. kan dock rälsproduktion bibehållas i Domnarvet under hela 1980-talet.
SSAB har framfört att kostnaderna för överföring av rälsproduktionen till
Luleå inkl. nödvändiga investeringar beräknas - i 1983 års penningvärde - till
ca 180 mil j. kr. exkl. räntor under byggnadstiden. Företaget hävdar vidare att
en sådan överföring förutsätter att statsmakterna ställer särskilda medel till
koncernens förfogande.

Föredragande statsrådet anför att det är angeläget att strukturplanen från
år 1978 fullföljs vad gäller lokalisering av tillverkningen av järnvägsräls. För
dagen saknas dock underlag, säger föredraganden, för ett ställningstagande
till bl. a. formerna för statlig medelstilldelning för en sådan flyttning till

NU 1982/83:38

19

Luleå. När den första etappen av investeringarna i Luleå går mot sitt slut bör
den enligt propositionen följas av en investering för rälstillverkningen. SSAB
förutsätts redovisa ett underlag för flyttningen mot denna bakgrund.
Regeringen skall därefter förelägga riksdagen förslag i denna fråga.

Frågan om rälsverkets framtid tas upp i tre motioner.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion 1982/83:2271 att riksdagen
skall uttala att flyttningen av SSAB:s rälsverk i Borlänge inte nu bör
genomföras. Nyinvesteringen i ett rälsverk i Luleå måste, menar motionärerna,
infogas i en plan för utveckling av hela SSAB och bör även samordnas
med en satsning på spårbunden trafik och nya marknader.

I motion 1982/83:2265 (s) begärs att riksdagen skall göra ett uttalande om
flyttningen av rälsverket i enlighet med vad som anförs i motionen. Där sägs
att det är föga rationellt att nu ange tidpunkten för flyttningen av en lönsam
enhet. Utvecklingen av stålmarknaden bör avvaktas och ett beslut om
flyttningen av rälsverket anstå till dess förhållandena kan överblickas och
bedömas.

Enligt motion 1982/83:2258 (c) bör riksdagen ta avstånd från regeringens
uttalande om att järnvägsrälstillverkningen i en kommande etapp skall flyttas
från Domnarvet till Luleå. Med hänsyn till sysselsättningseffekterna i
Domnarvet motsätter sig motionärerna bestämt en sådan flyttning.

Utskottet vill erinra om att det redan i strukturplanen från år 1978 slogs fast
att rälsverket i Domnarvet på sikt borde läggas ned och tillverkningen av räls
överföras till Luleå. SSAB kan inte själv finansiera de kostnader som är
förenade med en sådan överflyttning. En förutsättning för att den skall
komma till stånd är att statsmakterna ställer särskilda medel till SSAB:s
förfogande.

De beräknade kostnaderna för en överflyttning av rälsproduktionen har av
bolaget beräknats till 180 milj. kr. exkl. räntor under byggnadstiden. Några
medel för överflyttningen anvisas inte enligt proposition 1982/83:120.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget att tillverkning
av järnvägsräls i Sverige säkras även för framtiden. Även bedömningen att
rälsen bör produceras som en av flera produkter i ett modernt verk snarare än
att vara den enda produkten i ett äldre verk ansluter sig utskottet till. Därmed
ställer sig utskottet bakom att strukturplanen av år 1978 fullföljs vad gäller
lokaliseringen av rälstillverkningen.

Utskottet är emellertid av den uppfattningen att riksdagen inte nu bör
uttala sig om tidpunkten och kostnaderna för en överflyttning av rälstillverkningen.
Det får ankomma på regeringen att senare återkomma i frågan. Med
hänvisning till vad utskottet här har anfört avstyrks de nu aktuella
motionsyrkandena.

NU 1982/83:38

20

Vissa industripolitiska åtgärder

I detta avsnitt behandlas nio motionsyrkanden som avser vitt skilda frågor
rörande näringslivet i Norrbotten. Det gäller förslag bl. a. om en handelsgödselfabrik
och om annan kemisk industri, om satsningar i anslutning till
tillverkningen av ett nytt svenskt flygplan och om tonträtillverkning.
Inledningsvis tar utskottet upp ett yrkande om verksamhetsförhållandena för
småföretag.

Småföretag

Centerpartiet föreslår i motion 1982/83:2261 vissa åtgärder avsedda att
leda till förbättrade förutsättningar för de små och medelstora företagen.
Dessa förslag behandlas i huvudsak av arbetsmarknadsutskottet (AU
1982/83:24). Näringsutskottet tar här upp ett yrkande i motionen som går ut
på att riksdagen i övrigt skall beakta vad som anförts i motionen beträffande
vikten av satsningar på småföretagsamheten. Motionärerna säger att
samhällets åtgärder måste inriktas på att skapa förutsättningar för ett
differentierat näringsliv och en diversifierad näringsstruktur. Problemen i
Norrbotten, framför allt i inlandet, ställer krav på mycket omfattande
stimulanser, anför de. Dessa måste utformas så, att de regioner som bäst
behöver stöd får det. Insatserna skall gynna utvecklingen av de mindre
företagen.

Utskottet vill framhålla att de förslag som framläggs i propositionen är
avsedda att främja utvecklingen och stärka sysselsättningen i Norrbottens
län. Några av förslagen tar direkt sikte på förbättrade verksamhetsförhållanden
för små och medelstora företag. Andra förslag till åtgärder ger
indirekt en positiv effekt för denna grupp av företag. Utskottet anser inte att
riksdagen har anledning att vidta några ytterligare åtgärder på grundval av
det allmänna resonemang som förs i motionen i detta ämne. Motionen
avstyrks sålunda i nu behandlad del.

Nya färdigvaruindustrier

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1982/83:2271 påyrkas att
riksdagen skall begära av regeringen att en plan utarbetas för långsiktig
uppbyggnad av nya samhällsägda färdigvaruindustrier i Norrbotten. Till viss
del bör man ta sikte på färdigvaror inom metallsektorn, säger motionärerna,
men också behovet av industrier som är helt oberoende av råvarubasen måste
beaktas.

Det är givetvis av stort värde om nya industrier kan byggas upp i
Norrbotten såväl inom metallsektorn som inom andra branscher. Utskottet
vill erinra om att malmfältsutredningen (1 1981:06) arbetar med ett program
för utvecklingen på längre sikt i malmfältskommunerna. Utskottet anser inte

NU 1982/83:38

21

att riksdagen nu bör göra någon sådan meningsyttring om en plan för
uppbyggnad av nya samhällsägda industrier som motionärerna föreslår.
Sålunda avstyrks motion 1982/83:2271 (vpk) i ifrågavarande del.

Skogsmark

I två motioner framförs krav som berör den skogsmark som tillhör
domänverket.

Motion 1982/83:2261 (c) går sålunda i här aktuell del ut på att riksdagen
skall uttala att skogsmark bör överföras från domänverket till aktiva
jordbrukare i syfte att skapa bärkraftiga fastigheter. I motion 1982/83:2267
(m) begärs att riksdagen skall uttala att det skall vara möjligt att komplettera
jordbruk med skog köpt av domänverket.

Jordbruksutskottet har nyligen behandlat motionsyrkanden av liknande
innebörd (JoU 1982/83:24 s. 7). Härvid avstyrkte utskottet motionerna.
Centerpartiets och moderata samlingspartiets företrädare i utskottet reserverade
sig till förmån för motionerna. Riksdagen följde jordbruksutskottet.

Näringsutskottet gör ingen annan bedömning än jordbruksutskottet i
denna fråga. Med hänvisning till vad jordbruksutskottet har anfört i ämnet i
sitt nyss nämnda betänkande avstyrker utskottet ifrågavarande delar av
motionerna 1982/83:2261 (c) och 1982/83:2267 (m).

Flygplanstillverkning

I centerpartiets partimotion 1982/83:2261 begärs att riksdagen skall göra
ett uttalande till regeringen om en industriell satsning i Norrbotten i
anslutning till byggandet av ett nytt svenskt flygplan. I motionen erinras om
att det i den s. k. totalförsvarspropositionen våren 1982 (prop. 1981/82:102)
underströks att detta projekt bör genomföras på ett sådant sätt att
sysselsättningstillskottet i så stor utsträckning som möjligt kommer utsatta
regioner till del. Enligt motionärernas uppfattning måste man ta till vara de
spridningseffekter som byggandet av ett svenskt flygplan kan ha för
sysselsättningen i Norrbotten.

I enlighet med riksdagens beslut om riktlinjer för anskaffning av ett nytt
svenskt stridsflygplan (prop. 1981/82:102, FöU 1981/82:18, rskr 1981/82:374)
tecknade staten i juni 1982 kontrakt med en svensk industrigrupp (IG-JAS)
om utveckling och leverans av en första delserie av ett sådant flygplan.
Regeringen har i mars i år förelagt riksdagen en proposition (prop.
1982/83:119) om riktlinjer för JAS-projektet, vilken riksdagen numera har
tagit ställning till (FöU 1982/83:9, rskr 1982/83:271). 1 propositionen (s. 27)
redovisar försvarsministern åtgärder för att så stor del som möjligt av
beställningarna för JAS-projektet skall läggas ut i Sverige. Han meddelar att
chefen för industridepartementet i detta syfte kommer att tillkalla en

NU 1982/83:38

22

kommitté för att följa JAS-upphandlingen. Försvarsministern understryker
angelägenheten av att företagen vid diskussioner om direkt och indirekt
industrimedverkan gör särskilda ansträngningar för att förlägga verksamheten
till Norrbottens län.

Den i propositionen nämnda utredningen har numera tillkallats (dir. I
1983:25).

Utskottet anser med hänsyn till vad här har anförts att ifrågavarande
motionsyrkande till väsentlig del redan är tillgodosett. Det finns alltså inte
anledning för riksdagen att göra någon framställning till regeringen på
grundval av motionen i denna del.

Kemisk industri m. m.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1982/83:2271 framförs
önskemål om att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till uppbyggnad
av en statlig handelsgödselfabrik lokaliserad till malmfälten.

Utskottet har erfarit att frågan om en konstgödseltillverkning i Norrbotten
f. n. utreds av malmfältsutredningen (I 1981:06). Det finns mot denna
bakgrund inte skäl till någon särskild framställning i ämnet från riksdagens
sida. Motionen avstyrks alltså i nu behandlad del.

Vänsterpartiet kommunisterna begär i motion 1982/83:399, vilken väcktes
under allmänna motionstiden, att riksdagen skall hemställa hos regeringen
om åtgärder och förslag i syfte att trygga försörjningen med järnsvamp, stål
och ammoniak.

Enligt vad utskottet har erfarit från den ansvariga planeringsmyndigheten,
överstyrelsen för ekonomiskt försvar, är varken stålframställning, järnsvampstillverkning
eller ammoniaktillverkning i Norrbotten nödvändig av
beredskapsskäl. Sverige är självförsörjande med stål i en krissituation. Den
kapacitet för malmbaserad stålframställning som finns är tillräcklig för att
kunna kompensera ett bortfall på 1982 års nivå. Vissa frågor om järnsvampsproduktion
behandlar utskottet f. ö. i betänkandet NU 1982/83:41 om
stålindustrin. I fråga om Sveriges försörjning med ammoniak kan erinras om
att riksdagen våren 1982 beslutade om hur denna i princip skall säkerställas
under den närmaste femårsperioden (prop. 1981/82:102 bil. 3 s. 77). Mot
bakgrund av vad utskottet här har anfört avstyrks motion 1982/83:399
(vpk).

I motion 1982/83:2029 (s) framförs önskemål om att riksdagen skall uttala
att en kemisk industri bör lokaliseras i Norrbottens inland i enlighet med vad
som har anförts i motionen. Den produktion som motionärerna förordar är
ammoniaktillverkning ur torv.

Utskottet har erfarit att SKF Steel har gjort vissa studier av möjligheterna
att producera ammoniak från inhemska råvaror med den s. k. plasmatekniken
och funnit att detta f. n. inte kan göras till konkurrenskraftiga kostnader.
Enligt utskottets uppfattning har riksdagen inte anledning att göra något
sådant uttalande som föreslås i motionen. Denna avstyrks.

NU 1982/83:38

23

Tonträtillverkning

Slutligen tar så utskottet i detta avsnitt upp förslaget i motion 1982/83:2024
(vpk) om att riksdagen skall begära åtgärder för att tonträtillverkning skall
komma till stånd i Norrbotten. Tonträ sågas ur senvuxen gran och används
bl. a. vid tillverkning av pianon. Marknaden kan bli mycket stor, säger
motionärerna.

Utskottet har inhämtat att denna fråga bearbetas av länsstyrelsen i
Norrbottens län. Det finns mot den bakgrunden inte skäl för riksdagen att ta
något sådant initiativ som motionärerna föreslår. Motion 1982/83:2024 (vpk)
avstyrks sålunda.

Regioninvest i Norr AB

Riksdagen fattade nyligen beslut om rekonstruktion av Statsföretagsgruppen
(prop. 1982/83:68, NU 1982/83:25, rskr 1982/83:181). Härvid behandlades
bl. a. frågan om verksamheten vid Regioninvest i Norr AB. Riksdagen
beslutade om ett anslag på 110 milj. kr. för förlusttäckning i bolaget.
Utskottet sade sig (s. 23) dela regeringens uppfattning att Regioninvests
verksamhet borde få förbli intakt till dess att beslut om en handlingsplan för
bolaget förelåg. Vidare uttalade utskottet sin avsikt att i samband med
behandlingen av proposition 1982/83:120 om utveckling i Norrbotten
återkomma med förslag rörande Regioninvest. Utskottet var inte enigt.
Reservationer förelåg dels från företrädarna för moderata samlingspartiet,
centerpartiet och folkpartiet, dels från vänsterpartiet kommunisternas
företrädare.

I propositionen om utvecklingen i Norrbotten (bil. 6 s. 31) meddelas att
Statsföretag i februari i år till regeringen har överlämnat en handlingsplan för
verksamheten i Regioninvest. Det framgår av propositionen att regeringen
har för avsikt att senare i år återkomma med förslag om kapitaltillskott till
Regioninvest.

Mot den här angivna bakgrunden vill utskottet anföra följande.

Utskottet anser i överensstämmelse med riksdagens tidigare uttalade
mening att inriktningen av verksamheten vid Regioninvest i Norr AB skall
vara oförändrad till dess att riksdagen på grundval av en ny proposition har
fattat beslut om företagets framtida verksamhet. Enligt vad utskottet har
erfarit räknar Statsföretag med att, i avvaktan på att Regioninvest genom ett
sådant beslut har fått ett ytterligare kapitaltillskott, kunna ställa de medel till
Regioninvests förfogande som erfordras för upprätthållande av verksamheten
och för fortsatt bearbetning av de utvecklingsprojekt som bolaget
bedriver.

Utskottet utgår från att Statsföretag gör en sådan insats. Det är angeläget
att regeringen håller uppsikt över att så sker och i övrigt tar särskilda initiativ
om så erfordras för att dess intentioner beträffande t. v. oförändrad
verksamhet vid Regioninvest skall fullföljas. Riksdagen bör göra ett
uttalande till regeringen i enlighet med vad utskottet nu har anfört.

NU 1982/83:38

24

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för ökad användning av fasta bränslen
att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:120 bilaga 6
littera E moment 1 och med avslag på motion 1982/83:2261
yrkande 13 och motion 1982/83:2274 yrkande 6 godkänner i
propositionen angivna riktlinjer,

2. beträffande riktlinjer för förstärkt energiplanering och energihushållning att

riksdagen med bifall till proposition 1982/83:120 bilaga 6
littera E moment 2 och med avslag på motion 1982/83:2272
yrkande 7 och motion 1982/83:2274 yrkande 7 godkänner i
propositionen angivna riktlinjer,

3. beträffande energibolag i Norrbotten

att riksdagen avslår motion 1982/83:2261 yrkande 12,

4. beträffande anslag för nedskrivning av anläggningar i LKAB
att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:120 bilaga 6
littera G moment 1 till Tillskott till Luossavaara-Kiirunavaara
AB för nedskrivning av tillgångar på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 000 kr.,

5. beträffande vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder inom
LKAB

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:120 bilaga 6
littera G momenten 2 och 3 och med avslag på motion
1982/83:2274 yrkandena 1 och 2

dels till Ersättning till Luossavaara-Kiirunavaara AB för
förlängd uppsägningstid på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 41 300 000 kr.,

dels till Bidrag till Luossavaara-Kiirunavaara AB för sysselsättningsåtgärder
m. m. i fråga om övertalig personal på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
340 000 000 kr.,

6. beträffande inköp av malm från forskningsgruvan i Luossavaara att

riksdagen med bifall till proposition 1982/83:120 bilaga 6
littera G moment 4 och med avslag på motion 1982/83:2274
yrkande 3 till Bidrag till Luossavaara-Kiirunavaara AB för
inköp av malm från forskningsgruvan i Luossavaara på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
50 000 000 kr.,

NU 1982/83:38

25

7. beträffande Svappavaaragruvan

att riksdagen avslår motion 1982/83:2271 yrkande 1,

8. beträffande satsningar inom LKAB.s verksamhetsområde
att riksdagen avslår motion 1982/83:2271 yrkande 6,

9. beträffande lån till SS A B

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:120 bilaga 6
littera G moment 5, med anledning av motion 1982/83:2259
yrkande 2 samt motionerna 1982/83:2260, 1982/83:2263 och
1982/83:2266 och med avslag på motion 1982/83:2274 yrkandena
4 och 5

dels till Lån till SSAB Svenskt Stål AB för rekonstruktionsändamål
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 200 000 000 kr.,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om villkor för ifrågavarande lån,

10. beträffande metallurgiska centra inom SSAB
att riksdagen avslår motion 1982/83:2270,

11. beträffande framtida kapitaltillskott till SSAB

att riksdagen avslår motion 1982/83:2272 yrkande 14,

12. beträffande satsningar inom SSAB:s verksamhetsområde
att riksdagen avslår motion 1982/83:2271 yrkande 5,

13. beträffande flyttning av SSAB:s rälsverk

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:2258 och 1982/83:2265
samt motion 1982/83:2271 yrkande 2,

14. beträffande småföretag i Norrbotten

att riksdagen avslår motion 1982/83:2261 yrkande 7,

15. beträffande nya färdigvaruindustrier

att riksdagen avslår motion 1982/83:2271 yrkande 8,

16. beträffande överföring av skog från domänverket

att riksdagen avslår motion 1982/83:2261 yrkande 9 och motion
1982/83:2267 yrkande 3,

17. beträffande medverkan i flygplanstillverkning

att riksdagen avslår motion 1982/83:2261 yrkande 17,

18. beträffande handelsgödselfabrik

att riksdagen avslår motion 1982/83:2271 yrkande 7,

19. beträffande försörjningen med järnsvamp m. m.
att riksdagen avslår motion 1982/83:399,

20. beträffande kemisk industri

att riksdagen avslår motion 1982/83:2029

21. beträffande tonträtillverkning

att riksdagen avslår motion 1982/83:2024,

3 Riksdagen 1982183. 17 sami. Nr 38

NU 1982/83:38

26

22. beträffande Regioninvest i Norr AB

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Stockholm den 29 april 1983

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m),
Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Wivi-Anne
Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp),
Jörn Svensson (vpk). Birgitta Johansson (s), Sivert Andersson (s), Nic
Grönvall (m) och Per-Ola Eriksson (c).

Reservationer

1. Riktlinjer för ökad användning av fasta bränslen (mom. 1)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Nic Grönvall (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet tar avstånd från de i propositionen föreslagna riktlinjerna för
ökad fastbränsleanvändning i Norrbottens län. Såsom framförs i motion
1982/83:2274 (m) bör energipolitiken i stort ges en mera marknadsmässig
inriktning. Det är enligt utskottets uppfattning endast på detta sätt som
effektiviteten främjas och en omvandling av energisystemet kan ske som
svarar mot kraven på samhällsekonomisk balans. Utskottet anser att den
kraftiga subvention av fastbränsleanläggningar som regeringen föreslår kan
leda till att anläggningar uppförs som inte skulle ha kommit till stånd om
sedvanliga kalkylprinciper hade fått råda.

Utskottet instämmer vidare i motionärernas uppfattning att ett sådant
fastbränslebolag som nämns i propositionen endast bör etableras på sina
egna meriter. Om ett sådant bolag kommer till stånd efter en företagsekonomisk
prövning ger detta inte anledning till någon erinran. Verksamheten
kan i så fall finansieras utan att belasta statsbudgeten.

I konsekvens med vad utskottet här har anfört om en mer marknadsmässig
inriktning av energipolitiken tar utskottet likaså avstånd från vad som i
propositionen anförs om särskilt upphandlingsstöd inom energiområdet i
Norrbotten. Utskottet tillstyrker alltså motion 1982/83:2274 (m). Därav

NU 1982/83:38

27

följer att utskottet avstyrker propositionen i nu behandlad del och motion
1982/83:2261 (c) i ifrågavarande del.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande riktlinjer för ökad användning av fasta bränslen
att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2274 yrkande 6
avslår proposition 1982/83:120 bilaga 6 littera E moment 1 och
motion 1982/83:2261 yrkande 13.

2. Riktlinjer för ökad användning av fasta bränslen (mom. 1)

Tage Sundkvist (c), Jörn Svensson (vpk) och Per-Ola Eriksson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att regeringen verkar för ett
ökat utnyttjande av fasta bränslen. Det förefaller dock som om regeringen
fortfarande ser användning av skogsråvara för energiändamål som ett hot
mot skogsindustrin. En sådan inställning är enligt utskottets uppfattning i
grunden felaktig och måste bygga på bristande kunskap om vad tillvaratagande
av energived innebär. Utskottet anser i överensstämmelse med vad
som föreslås i motion 1982/83:2261 (c) att det i riktlinjerna-som utskottet i
övrigt tillstyrker - uttryckligen skall anges att stödet gäller även anläggningar
eldade med skogsråvara. Motion 1982/83:2261 (c) tillstyrks alltså i ifrågavarande
del. Följaktligen avstyrker utskottet motion 1982/83:2274 (m) i nu
behandlad del.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande riktlinjer för ökad användning av fasta bränslen
att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:120 bilaga
6 littera E moment 1, med bifall till motion 1982/83:2261
yrkande 13, och med avslag på motion 1982/83:2274 yrkande 6
godkänner av utskottet angivna riktlinjer.

3. Riktlinjer för förstärkt energiplanering och energihushållning (mom. 2)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m). Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet är ense med motionärerna om att särskilda medel inte bör
anvisas för de nu nämnda ändamålen. Energiplanering och upprättande av
energihushållningsprogram ligger redan inom ansvarsområdena för kommuner
och regionala organ. De resonemang om en samlad och förstärkt

NU 1982/83:38

28

planering som förs i propositionen bör inte ligga till grund för åtgärder i
övriga delar av landet.

Utskottet avstyrker således propositionen i här aktuell del och tillstyrker
motionerna 1982/83:2274 (m) och 1982/83:2272 (fp) i ifrågavarande delar.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande riktlinjer för förstärkt energiplanering och energihushållning att

riksdagen med bifall till motion 1982/83:2272 yrkande 7 och
motion 1982/83:2274 yrkande 7 avslår proposition 1982/83:120
bilaga 6 littera E moment 2.

4. Energibolag i Norrbotten (mom. 3)

Tage Sundkvist (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”1 denna”
och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att regeringen, såsom föreslås i motion
1982/83:2261 (c), snarast låter utreda frågan om inrättande av ett energiföretag
i Norrbotten. Vattenfallsverkets samlade resurser i Norrbotten bör
utgöra grunden för bolaget. Det bör ha en regional styrelse och ledning.
Vidare bör bolaget handha de uppgifter som avses åläggas det regionala
fastbränslebolag som föreslås bli inrättat. Riksdagen bör enligt utskottets
uppfattning begära av regeringen att den nu berörda frågan utreds, lämpligen
av malmfältsutredningen enligt tilläggsdirektiv. Regeringen bör därefter
förelägga riksdagen förslag om bildande av ett energibolag för Norrbottens
län.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande energibolag i Norrbotten

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2261 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

5. Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder inom LKAB (mom. 5)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Nic Grönvall (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de regionalpolitiska insatserna för att stärka sysselsättningen
i Kiruna och angränsande kommuner genomförs bäst i form av
generella åtgärder. Därför avstyrker utskottet regeringens förslag om
särskilda bidrag på 340 milj. kr. för utbildning och tillfällig sysselsättning av

NU 1982/83:38

29

övertalig personal inom LKAB och om ett extra bidrag av 41,3 milj. kr. för
att redan uppsagd personal skall få förlängd uppsägningstid. I fråga om vad
som i motionen sägs om omställningsbidrag hänvisar utskottet till arbetsmarknadsutskottets
behandling (AU 1982/83:24) av ett yrkande (m) med den
tidigare refererade innebörden. Utskottet tillstyrker sålunda motion 1982/
83:2274 (m) i nu behandlad del.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder inom
LKAB

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2274 yrkandena 1
och 2 avslår proposition 1982/83:120 bilaga 6 littera G momenten
2 och 3.

6. Inköp av malm från forskningsgruvan i Luossavaara (mom. 6)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Nic Grönvall (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Liksom
regeringen” och slutar på s. 13 med ”avstyrks sålunda” bort ha följande
lydelse:

Verksamheten vid forskningsgruvan kan ifrågasättas. Den bör emellertid
fortgå t. v. i avvaktan på en utvärdering. Några särskilda medel bör
emellertid inte anvisas för betalning av forskningsgruvans leveranser till
LKAB. Sedan LKAB har fått det kapitaltillskott som föreslås bör företaget
kunna genomföra de malmköp som det nu gäller inom ramen för sin
ordinarie verksamhet. Utskottet tillstyrker alltså motion 1982/83:2274 (m) i
ifrågavarande del.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande inköp av malm från forskningsgruvan i Luossavaara att

riksdagen med bifall till motion 1982/83:2274 yrkande 3
avslår proposition 1982/83:120 bilaga 6 littera G moment 4.

7. Svappavaaragruvan (mom. 7)

Tage Sundkvist (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser att den del av utskottets
yttrande som börjar på s. 13 med ”Utskottet gör” och slutar på s. 14 med
”har anfört” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att driften vid Svappavaaraenheten skall upprätthållas
ytterligare ett år. Detta ger tid till försök att skapa nya sysselsättningstillfällen
för människorna på orten. Det nyssnämnda förslaget i centerpartiets
partimotion om hur en sådan fortsatt drift skall finansieras bereds av
arbetsmarknadsutskottet. Utskottet hänvisar till denna frågas behandling i

NU 1982/83:38

30

arbetsmarknadsutskottets betänkande AU 1982/83:24. Den motivering till
fortsatt drift som framförs i motion 1982/83:2271 (vpk) finner utskottet inte
vara bärande. Motionen avstyrks alltså i här behandlad del.

8. Svappavaaragruvan (mom. 7)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Utskottet
gör” och slutar på s. 14 med ”har anfört” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna i att gruvan i Svappavaara inte bör
läggas ned. Som föreslås i motion 1982/83:2271 (vpk) bör undersökas om den
kalkylerade bristen på järnmalm i bl. a. Sovjetunionen och Ungern kan
möjliggöra en ökad avsättning från Sverige. Vidare bör bedömas om ökad
förädling och modernisering i ståltillverkningsledet kan påverka gruvans
situation.

Riksdagen bör rikta ett uttalande av nu angiven innebörd till regeringen.
Motion 1982/83:2271 (vpk) tillstyrks alltså.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande Svappavaaragruvan

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2271 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Satsningar inom LKAB:s verksamhetsområde (mom. 8)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas krav på att gruvnäringen skall ges
stöd för att kunna utveckla nya verksamhetsgrenar. Flera exempel på sådana
aktiviteter ges i motionen. Regeringen bör efter närmare överväganden
återkomma till riksdagen med förslag till satsningar som kan svara mot
marknadens behov. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande till
regeringen av den innebörd som utskottet här har angivit.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande satsningar inom LKAB.s verksamhetsområde

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2271 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1982/83:38

31

10. Lån till SSAB (mom. 9)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Nic Grönvall (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Med
hänsyn” och slutar på s. 17 med ”och 1982/83:2259 (fp)” bort ha följande
lydelse:

Med tanke på den begränsade lönsamhet som SSAB uppvisar har utskottet
förståelse för företagets problem med att anskaffa nya lån. Redan
omsättningen av befintliga lån har visat sig vara problematisk. Det bör,
såsom framhålls i motion 1982/83:2474 (m), få ankomma på företagets
ledning och styrelse att avgöra vilka investeringar som uppfyller kravet på
affärsmässighet. Riksdagen bör därför inte anslå några särskilda medel till
SSAB för vissa investeringar. Enligt utskottets uppfattning bör SSAB
emellertid i rådande ekonomiska läge beviljas en statlig lånegaranti på
motsvarande belopp, så att företaget får möjlighet att låna upp medel till
investeringar som uppfyller kraven på lönsamhet och affärsmässighet.
Utskottet avstyrker sålunda propositionen i nu aktuell del och tillstyrker
ifrågavarande del av motion 1982/83:2274 (m).

Utskottet har (= utskottet) till utskottet.

Utskottet finner att denna oro är befogad. De åtgärder som genomförs
med hjälp av statliga subventioner och som annars inte hade kommit till stånd
kan skapa väsentliga problem för andra svenska produktionsenheter inom
branschen. Negativa sysselsättningseffekter på andra orter kan bli följden
härav.

Med den finansiering av de planerade investeringarna som utskottet nyss
har förordat kommer endast sådana investeringar som bedöms vara
företagsekonomiskt välmotiverade att genomföras. Den snedvridande effekt
som statssubventionerade investeringar kan få undviks därigenom. Det finns
mot den angivna bakgrunden inte anledning för riksdagen att göra något
uttalande på grundval av motionerna 1982/83:2260 (s), 1982/83:2263 (s),
1982/83:2266 (s) och 1982/83:2259 (fp).

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande lån till SSAB
att riksdagen

a) med bifall till motion 1982/83:2274 yrkandena 4 och 5 och
med avslag på proposition 1982/83:120 bilaga 6 littera G
moment 5 bemyndigar riksgäldskontoret att lämna kreditgarantier
till SSAB Svenskt Stål AB om högst 200 000 000 kr. i
enlighet med vad utskottet anfört,

b) avslår motion 1982/83:2259 yrkande 2 samt motionerna
1982/83:2260, 1982/83:2263 och 1982/83:2266.

NU 1982/83:38

32

11. Metallurgiska centra inom SSAB (mom. 10)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Nic Grönvall (alla
m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med
”Utskottet räknar” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande
lydelse:

SSAB:s övergripande investeringsstrategi bör enligt utskottets mening
baseras på affärsmässiga principer och fastställas av företagets verkställande
ledning. Utskottet har noterat att SSAB har försökt komma bort från
ortstänkandet och därför har organiserat sig i divisioner med likartad
verksamhet på olika orter. Propositionens förslag kan allvarligt komma att
störa denna bild genom ensidiga statssubventioner till en ort. Med hänsyn till
vad utskottet här har anfört anser utskottet inte att riksdagen har anledning
att rikta någon sådan meningsyttring till regeringen som motionärerna
föreslår. Motionen avstyrks sålunda.

12. Satsningar inom SSAB:s verksamhetsområde (mom. 12)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att riksdagen redan nu genom ett uttalande
till regeringen markerar betydelsen av att nya satsningar görs inom SSAB:s
verksamhetsområde. Dessa satsningar bör grundas på de i motionen nämnda
förslagen från fackföreningarna inom SSAB och på vad som i övrigt sägs i
motion 1982/83:2271 (vpk). Motionen tillstyrks i ifrågavarande del.

dels att utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande satsningar inom SSAB.s verksamhetsområde

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2271 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Flyttning av SSAB:s rälsverk (mom. 13)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Nic Grönvall (alla
m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med
”Utskottet vill” och slutar med ”aktuella motionsyrkandena” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser inte att riksdagen har anledning att göra något uttalande i
denna fråga. Det bör ankomma på SSAB:s företagsledning att utifrån
sedvanliga företagsekonomiska överväganden besluta om den lämpligaste
lokaliseringen av rälsverket liksom av annan produktion inom bolaget.
Tidpunkten för en eventuell överflyttning bör givetvis fastställas på grundval
av vad som är affärsmässigt motiverat. Med vad nu har sagts avstyrker
utskottet ifrågavarande motionsyrkanden.

NU 1982/83:38

33

14. Flyttning av SSAB:s rälsverk (mom. 13)

Christer Eirefelt (fp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 19 som
börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”aktuella motionsyrkandena”
bort ha följande lydelse:

I SSAB:s strukturplan 1978 uttalades att rälsverket på sikt borde
överföras till Luleå. Utskottet har ingen anledning att ifrågasätta den
bedömningen.

Som tidigare har redovisats uppger dock SSAB att rälsproduktionen kan
bibehållas i Domnarvet hela 1980-talet under förutsättning att investeringar
sker för ca 15 milj. kr. En flyttning till Luleå är förenad med betydande
kostnader och förutsätter att statsmakterna ställer särskilda medel till
SSAB:s förfogande.

Enligt utskottets uppfattning bör därför bl. a. utvecklingen på stålmarknaden
avvaktas innan tidpunkten för en överflyttning av rälstillverkningen
fastställs.

Det får ankomma på regeringen att senare aktualisera frågan.

15. Flyttning av SSABrs rälsverk (mom. 13)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande

lydelse:

Regeringspropositionen presenterar frågan om rälsverket i en orimlig ram.
Två redan hårt drabbade orter och regioner ställs emot varandra. Två
grupper arbetare - därtill inom samma yrken och samma fackliga organisationer
- försätts i en situation, där de mot sin vilja tvingas strida med
varandra.

Det måste starkt understrykas att detta är ett farligt och destruktivt sätt att
närma sig krisproblem och svåra regionalpolitiska frågor. Ett begränsat
framtida tillskott av arbeten i Luleå betalas med förlust av inemot 200
arbeten i Borlänge. På båda orterna kommer man med skäl att anse sig ha
svikits. Grupper som i grunden har gemensamma intressen tvingas i harnesk
mot varandra. Den sammanhållning och solidaritet som är grundvalen för
effektiv kamp mot kris och arbetslöshet skadas.

Frågan kunde och borde ställas på ett annat sätt. Uppbyggnad av rälsverk i
Luleå är en i sig riktig och angelägen åtgärd. Det orimliga i sammanhanget
består däri, att avvecklingen av rälstillverkningen i Borlänge ursprungligen
var tänkt att ske i samband med utbyggnad av andra etappen i det s. k.
Band 82 men att denna utbyggnad nu inte kommer till stånd. Hade de båda
leden i SSAB:s satsning genomförts, skulle problemet ha fått en annan och
rimligare lösning.

Ytterligare en tänkbar väg kunde vara att rälsverket i Borlänge får fortleva

NU 1982/83:38

34

sin tid ut och att Luleå i det omedelbara nuläget tillförs andra och fler arbeten
via ytterligare investeringar för att utveckla stålnäringen. Förslag till sådana
investeringar har av de fackliga organisationerna framförts i brev till
regeringen i februari i år. Det borde över huvud vara ekonomiskt möjligt att i
stället för kostsamma förmåner i form av sänkta socialförsäkringsavgifter ge
medel åt direkta konstruktiva insatser för Norrbotten och Luleå. Rälsverksfrågan
borde även ha närmare knutits till framtida trafikpolitiska perspektiv.
En offensiv järnvägspolitik kan ge rälstillverkningen bättre villkor och
därmed även bidra till en gynnsammare situation för båda de berörda
orterna.

Det är alltså enligt utskottets mening nödvändigt att rälsverksfrågans
konkreta lösning inte får innebära en övervältring av arbetslöshet från en
drabbad region till en annan. Detta är en ofruktbar och politiskt oacceptabel
premiss för en seriös, aktiv regionalpolitik.

Ett kommande regeringsförslag rörande rälsverksfrågan bör samtidigt
presentera förslag till helhetslösningar, innebärande att Norrbotten kan
tillföras välbehövliga nya arbetstillfällen utan att detta förvärrar arbetslösheten
i Dalarna. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen i enlighet
med vad nu sagts.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande flyttning av SSAB.s rälsverk

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2271 yrkande 2 och
med anledning av motionerna 1982/83:2258 och 1982/83:2265
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

16. Småföretag i Norrbotten (mom. 14)

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Nic Grönvall (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det uppenbart att den ensidiga industristrukturen i
Norrbotten motiverar åtgärder från samhället inriktade på att skapa
förutsättningar för ett differentierat näringsliv och en diversifierad näringsstruktur.
Av stor vikt i detta sammanhang är att de mindre företagen har
möjlighet att verka under gynnsamma förhållanden. Propositionens förslag
är i detta hänseende otillräckliga. Utskottet anser därför att regeringen bör
utarbeta förslag till ytterligare åtgärder som gynnar utvecklingen av små och
medelstora företag i Norrbottens län. Motion 1982/83:2261 (c) tillstyrks
alltså.

NU 1982/83:38

35

dels att utskottet under 14 bort hemställa

14. beträffande småföretag i Norrbotten

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2261 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. Nya färdigvaruindustrier (mom. 15)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Det är” och
slutar på s. 21 med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets uppfattning av stor betydelse att man vid
uppbyggnaden av en industriell bas i Norrbotten tillämpar ett långsiktigt
betraktelsesätt. Nya samhällsägda färdigvaruindustrier bör kunna etableras
inom metallsektorn, men det är också väsentligt att industrier utan direkt
anknytning till de gamla basnäringarna kommer till stånd. Utskottet finner
det liksom motionärerna angeläget att regeringen utarbetar en plan för
långsiktig uppbyggnad av nya samhällsägda färdigvaruindustrier i Norrbotten.

dels att utskottet under 15 bort hemställa

15. beträffande nya färdigvaruindustrier

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2271 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

18. Överföring av skog från domänverket (mom. 16)

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m). Sten Svensson (m), Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Nic Grönvall (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med
”Näringsutskottet gör” och slutar med ”och 1982/83:2267 (m)” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att domänverkets skogsinnehav i ökad utsträckning bör tas
i anspråk för strukturrationalisering inom jordbruket. Sålunda har utskottet
samma uppfattning i denna fråga som kommer till uttryck i motionerna
1982/83:2261 (c) och 1982/83:2267 (m). Utskottet anser att riksdagen bör
göra ett uttalande av nu angiven innebörd. Därmed tillgodoses ifrågavarande
delar av motionerna.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande överföring av skog från domänverket

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2261 yrkande 9 och
motion 1982/83:2267 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

NU 1982/83:38

36

19. Medverkan i flygplanstillverkning (mom. 17)

Tage Sundkvist (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet är ense med motionärerna om att de spridningseffekter som
byggandet av ett nytt svenskt flygplan kan ha för sysselsättningen i
Norrbotten måste tas till vara. Regeringen bör verka för att så blir fallet.
Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande till regeringen med denna
innebörd. Motion 1982/83:2261 (c) tillstyrks alltså i ifrågavarande del.

dels att utskottet under 17 bort hemställa

17. beträffande medverkan i flygplanstillverkning

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2261 yrkande 17
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

20. Försörjningen med järnsvamp m. m. (mom. 19)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”motion 1982/83:399 (vpk)” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning. En beredskapsproduktion
inom de i motionen nämnda områdena bidrar till en minskning av
försörjningsproblemen vid en internationell krissituation. Vidare får ett
genomförande av förslagen positiva återverkningar på sysselsättningen i
Norrbotten. Regeringen bör på grundval av vad som anförs i motion
1982/83:399 (vpk) återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder i syfte
att trygga försörjningen med järnsvamp, stål och ammoniak.

dels att utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande försörjningen med järnsvamp m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:399 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

21. Tonträtillverkning (mom. 21)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas önskemål om att tonträtillverkning
skall ingå som en del i satsningen på att utveckla näringslivet i Norrbotten,
skapa sysselsättning och tillvarata länets råvaror.

Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att tonträtillverkning skall

NU 1982/83:38

37

komma till stånd i Norrbotten. Riksdagen bör göra ett uttalande till
regeringen av denna innebörd. Utskottet tillstyrker sålunda motion 1982/
83:2024 (vpk).

dels att utskottet under 21 bort hemställa

21. beträffande tonträtillverkning

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2024 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

22. Regioninvest i Norr AB (mom. 22)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med ”har anfört” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att riksdagen snart har att ta ställning till regeringens
aviserade förslag i fråga om Regioninvest i Norr AB finns det enligt
utskottets uppfattning inte nu anledning för riksdagen att rikta någon
meningsyttring till regeringen i detta ämne.

dels att utskottets hemställan under 22 bort utgå.

Särskilda yttranden

1. Anslag för nedskrivning av anläggningar i LKAB (mom. 4)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m). Christer
Eirefelt (fp) och Nic Grönvall (m) anför:

I samband med utskottets behandling av frågan om rekonstruktion av
Statsföretagsgruppen påpekade vi (NU 1982/83:25 s. 32) att framställningar
till riksdagen om medel till statliga företag har kännetecknats av knapphändighet,
i vissa fall bristfällighet. Det nu aktuella betänkandet föranleder oss
att upprepa den kritiken.

När det gäller LKAB finner vi det anmärkningsvärt att riksdagen ombeds
ta ställning till utgifter på 1 miljard kronor på så ofullständigt underlag som
redovisas i propositionen. Kompletterande material har visserligen funnits
tillgängligt i samband med utskottsbehandlingen, men det bör vara möjligt
för hela riksdagen att få en fullständigare presentation och ett bättre
beslutsunderlag under motionstiden.

2. Framtida kapitaltillskott till SSAB (mom. 11)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Nic Grönvall (m) anför:

Beträffande de 400 milj. kr. som regeringen enligt propositionen senare

NU 1982/83:38

38

kommer att föreslå riksdagen att bevilja SSAB finns som enda motivering
(bil. 6 s. 30) att ”en utgångspunkt för de fortsatta övervägandena [bör] vara
att SSAB skall tillföras ytterligare medel för verksamheten i Luleå”. Vi
finner det ytterst anmärkningsvärt att en utgångspunkt skall vara att SSAB
skall få ytterligare kapitaltillskott och kan inte biträda detta synsätt.

3. Flyttning av SSAB:s rälsverk (mom. 13)

Tage Sundkvist (c) och Per-Ola Eriksson (c) anför:

För att en fortsatt rälsproduktion skall kunna upprätthållas i landet är det
angeläget att SSAB får ett långsiktigt avtal och samarbete med statens
järnvägar (SJ) och Norske Statsbaner (NSB). Detta har även SSAB uppgett.
SSAB bör därför eftersträva ett långsiktigt avtal med SJ och NSB för att säkra
avsättningen av rälsproduktionen i framtiden. Ett sådant avtal blir sedan ett
ytterligare underlag för beslut om tidpunkten för en flyttning av rälstillverkningen
till Luleå.

4. Regioninvest i Norr AB (mom. 22)

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Nic Grönvall (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anför:

Med anledning av regeringens förslag om rekonstruktion av Statsföretagsgruppen
framhöll vi att Regioninvest måste få resurser för att kunna fortsätta
sin verksamhet utan drastiska förändringar intill dess statsmakterna har tagit
ställning till den handlingsplan för företaget som har lagts fram.

Den ekonomiska situationen för Regioninvest är mycket besvärande,
bl. a. till följd av att företaget de senaste åren har gått ifrån sin tidigare policy
och förvärvat majoritetsandelar i olika företag. Regioninvest är nu moderbolag
till 29 helägda företag och har varierande andelar i ytterligare ett flertal
företag.

Den handlingsplan som Regioninvest har presenterat lär innehålla krav
om ytterligare kraftiga statliga kapitaltillskott. Kapitalbehovet torde vida
överstiga vad som ställs till förfogande för småföretag i länet via t. ex. den
regionala utvecklingsfonden.

I avvaktan på att en omfattande rekonstruktionsplan för företaget
presenteras av regeringen är vi beredda att medverka till att företaget får de
resurser som behövs för att upprätthålla verksamheten och bearbeta vissa
utvecklingsprojekt. Däremot får inte riksdagens av näringsutskottet föreslagna
uttalande tolkas så att Statsföretag ”bakvägen" skall ge Regioninvest
resurser enligt den framlagda handlingsplanen innan riksdagen har fått ta
ställning till denna.

En rekonstruktion av Regioninvest bör syfta till att tidigare policy för
företaget beaktas. Vi är inte främmande för att vissa av dotterbolagen kan
överföras till enskild ägo.

NU 1982/83:38

39

Innehåll

Ärendet 1

Propositionen 1

Huvudsakligt innehåll 1

Förslag 2

Motionerna 3

Utskottet 5

Inledning 5

Energi 6

Ökad användning av fasta bränslen, m. m 6

Energiplanering och energihushållning 8

LKAB 10

Vissa anslag 10

Forskningsgruvan i Kiruna 12

LKAB:s gruva i Svappavaara 13

Andra förslag rörande LKAB 14

SSAB Svenskt Stål AB 14

Anslag m. m 14

Rälsverket 18

Vissa industripolitiska åtgärder 20

Småföretag 20

Nya färdigvaruindustrier 20

Skogsmark 21

Flygplanstillverkning 21

Kemisk industri m. m 22

Tonträtillverkning 23

Regioninvest i Norr AB 23

Hemställan 24

Reservationer 26

1. Riktlinjer för ökad användning av fasta bränslen (m) 26

2. Riktlinjer för ökad användning av fasta bränslen (c, vpk) .... 27

3. Riktlinjer för förstärkt energiplanering och energihushållning

(m, fp) 27

4. Energibolag i Norrbotten (c) 28

5. Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder inom LKAB (m) .... 28

6. Inköp av malm från forskningsgruvan i Luossavaara (m) 29

7. Svappavaaragruvan (c) 29

8. Svappavaaragruvan (vpk) 30

9. Satsningar inom LKAB:s verksamhetsområde (vpk) 30

10. Lån till SSAB (m) 31

11. Metallurgiska centra inom SSAB (m) 32

NU 1982/83:38 40

12. Satsningar inom SSAB:s verksamhetsområde (vpk) 32

13. Flyttning av SSAB:s rälsverk (m) 32

14. Flyttning av SSAB:s rälsverk (fp) 33

15. Flyttning av SSAB:s rälsverk (vpk) 33

16. Småföretag i Norrbotten (m, c, fp) 34

17. Nya färdigvaruindustrier (vpk) 35

18. Överföring av skog från domänverket (m, c, fp) 35

19. Medverkan i flygplanstillverkning (c) 36

20. Försörjningen med järnsvamp m. m. (vpk) 36

21. Tonträtillverkning (vpk) 36

22. Regioninvest i Norr AB (m, fp) 37

Särskilda yttranden

1. Anslag för nedskrivning av anläggningar i LKAB (m, fp) 37

2. Framtida kapitaltillskott till SSAB (m, fp) 37

3. Flyttning av SSAB:s rälsverk (c) 38

4. Regioninvest i Norr AB (m, c, fp) 38

minab/gotab Stockholm 1983 75374