NU 1982/83:26

Näringsutskottets betänkande
1982/83:26

om statens energiverk (prop. 1982/83:100 delvis)
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1982/83:100 bilaga 14 (industridepartementet) i vad avser
organisation av statens energiverk (inkl. oljeersättningsfonden), lokalisering
av energiverket och energiforskningsnämnden samt anslag till energiverket.

dels 18 motioner från allmänna motionstiden 1983 med yrkanden i dessa
ämnen eller beträffande stödet från oljeersättningsfonden.

Företrädare för industridepartementet har inför utskottet lämnat upplysningar
i lokaliseringsfrågan.

Göteborgsregionens kommunalförbund har i en skrivelse till utskottet
anfört skäl för lokalisering av energiverket till Göteborg.

Propositionen

I proposition 1982/83:100 bilaga 14 (industridepartementet) har regeringen
- efter föredragning av statsrådet Birgitta Dahl - framlagt följande förslag
etc. under angivna rubriker:

E 1. Statens energiverk: Förvaltningskostnader
(s. 141)

Regeringen bereder riksdagen tillfälle (1) att ta del av vad föredragande
statsrådet har anfört om lokalisering av statens energiverk och energiforskningsnämnden.

Vidare föreslår regeringen att riksdagen

2. godkänner de av föredragande statsrådet förordade riktlinjerna för
organisationen av statens energiverk,

3. bemyndigar regeringen att vid statens energiverk inrätta en ordinarie
tjänst för verkschefen med beteckningen p,

4. till Statens energiverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 19 987 000 kr.,

E 2. Statens energiverk: Utredningarm. m. och information
(s. 144)

Regeringen föreslår att riksdagen till Statens energiverk: Utredningar

1 Riksdagen 1982183. 17 sami. Nr 26

NU 1982/83:26

m. m. och information för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 10 611 000 kr.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1982/83:339 av Bengt Kindbom m. fl. (c), vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen föreslagits om sänkning av stödet från oljeersättningsfonden från
50 000 kr. till 15 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att handläggningen
av ärenden där stödandelen uppgår till högst 50 000 kr. bör
decentraliseras till lantbruksnämnderna och de regionala utvecklingsfonderna,

1982/83:409 av Karin Ahrland (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp),
såvitt gäller hemställan - med motivering i motion 1982/83:403- (1 delvis) att
riksdagen som sin mening uttalar att energiverket lokaliseras till Landskrona,

1982/83:493 av Margareta Palmqvist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för att statens energiverk lokaliseras till någon av kommunerna i
södra delen av Stockholms län,

1982/83:497 av Roland Sundgren m. fl. (s, m, c, fp, vpk), vari hemställs att
riksdagen beslutar om en lokalisering av statens energiverk och energiforskningsnämnden
till Västerås,

1982/83:498 av Sten-Ove Sundström (s) och Åke Selberg (s), vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om lokalisering av det statliga energiverket till Luleå,

1982/83:649 av Bengt Kronblad m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att energiverket skall placeras i
Kalmar,

1982/83:813 av Olle Svensson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen med
anledning av vad som i proposition 1982/83:100 bilaga 14 anförts om
lokalisering av statens energiverk som sin mening ger regeringen till känna
att energiverket skall lokaliseras till Nyköping och att i övrigt samarbete bör
etableras med Studsvik Energiteknik AB enligt vad som anförs i motionen,

1982/83:1019 av Kurt Hugosson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för att statens energiverk förläggs till Göteborg,

NU 1982/83:26

1982/83:1100 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

16. uttalar att oljeersättningsfonden bör förbli särskild myndighet och ges
de föreslagna direktiven och uppgifterna som förordas i motionen samt
föreslås ges ett förstärkt parlamentariskt inslag,

17. uttalar att energiverkets styrelse skall vara parlamentariskt sammansatt,

18. med avslag på proposition 1982/83:100 i den del som rör lokalisering av
energiverket uttalar att energiverket och oljeersättningsfonden bör lokaliseras
till Nyköping,

1982/83:1104 av Ola Ullsten m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan (4) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om oljeersättningsfonden,

1982/83:1476 av Inge Carlsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att energiverket bör placeras i
Östergötland,

1982/83:1482 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
förutsättningarna för en förläggning av energiverket till Gävle,

1982/83:1496 av Tage Sundkvist (c) och Larz Johansson (c), vari hemställs
att riksdagen med avslag av proposition 1982/83:100 i den del som rör
lokalisering av energiverket uttalar sig för att energiverket och oljeersättningsfonden
lokaliseras till Nyköping,

1982/83:1499 av Rune Torwald m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
måtte besluta att statens energiverk skall lokaliseras till Göteborg,

1982/83:1585 av Olle Westberg m. fl. (s), såvitt gäller hemställan - med
motivering i motion 1982/83:1582 - (10) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering till Gävle av det
statliga energiverket,

1982/83:1622 av Karl-EricNorrby m. fl. (c, m, fp), vari-med motivering i
motion 1982/83:1621 - hemställs att riksdagen uttalar att energiverket bör
lokaliseras till Karlstad,

1982/83:2007 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), såvitt gäller
hemställan att riksdagen

21. avslår regeringens förslag i fråga om organisationen för statens
energiverk för så vitt gäller oljeersättningsfondens ställning och de förstärkta
statliga insatserna för kommunal energiplanering i enlighet med vad som
framhållits i motionen,

22. beräknar till Statens energiverk: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 17 987 000 kr.,

NU 1982/83:26

1982/83:2022 av Gunnel Jonäng (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en omprövning av regeringens beslut om lokalisering av
energiverket samt att energiverket lokaliseras till Hälsingland, i första hand
Söderhamn.

Vissa uttalanden om lokalisering av statlig förvaltning

Regeringen har i proposition 1982/83:100 bilaga 2 (gemensamma frågor)
(s. 9) lämnat vissa uppgifter om arbetet med decentralisering i statsförvaltningen.
När det gäller lokalisering av statlig verksamhet är, sägs det där, de
uttalanden riksdagen har gjort i samband med sin behandling av vissa
regionalpolitiska frågor (AU 1980/81:23, rskr 1980/81:233; prop. 1981/
82:113, AU 1981/82:23, rskr 1981/82:388) vägledande för arbetet.

I en framställning till regeringen år 1981 uttalade riksdagen bl. a. följande
(AU 1980/81:23 s. 60):

I Stockholmsregionen började, som tidigare sagts, tillväxttakten att avta
redan vid mitten av 1970-talet. Mot bakgrund av denna utveckling och
besparingssträvandena inom statsverksamheten finns knappast anledning att
räkna med nämnvärda regionalpolitiska resultat om decentraliseringsdelegationens
befattning med lokaliseringsfrågorna begränsas till enbart ny eller
expanderande verksamhet. De nya myndigheter som kommer till bildas som
regel genom omorganisation av tidigare verksamheter. I de fall det befinns
nödvändigt med en oförändrad lokalisering till Stockholmsregionen bör
delegationen i vart fall vara oförhindrad att undersöka om delar av
verksamheten kan förläggas till annan ort.

I proposition 1981/82:113 om program för regional utveckling och
resurshushållning anförde industriminister Nils G. Åsling bl. a. följande
(s. 81), som lämnades utan erinran vid riksdagsbehandlingen:

Omlokalisering av statlig förvaltning av det slag som tidigare genomförts
ansågs inte vara aktuell. Däremot borde möjligheterna att lokalisera ny eller
expanderande statlig förvaltning målmedvetet prövas. Senare har riksdagen
framhållit att det kan vara skäl att pröva om delar av verksamheter eller
funktioner i den statliga förvaltningen kan flyttas från Stockholmsregionen
samt att lokaliseringsfrågan systematiskt bör prövas vid inrättandet av nya
statliga myndigheter.

Enligt vad jag har erfarit arbetar decentraliseringsdelegationen med ett
förslag att finna verksamheter som kan lokaliseras utanför Stockholmsregionen.

Utskottet

Inledning

Våren 1981 godkände riksdagen riktlinjer för energipolitiken, vilka bl. a.
innebar att en omorganisation av myndigheter m. fl. organ inom energiområdet
skulle genomföras. Riksdagen beslöt att en särskild myndighet, statens
energiverk, skulle inrättas den 1 juli 1982 för energitillförselfrågor och för

NU 1982/83:26

vissa övergripande uppgifter inom energianvändningsområdet. Vid samma
tidpunkt skulle också ett organ för långsiktiga och övergripande uppgifter
vad gäller energiforskning, energiforskningsnämnden, träda i funktion. Ett
tredje organ som diskuterades i detta sammanhang var oljeersättningsfonden,
som skulle handlägga ärenden enligt förordningen (1980:1085) om stöd
för åtgärder för att ersätta olja, m. m. Detta organ fanns i provisorisk form,
såsom delegationen (I 1980:08) för uppbyggnad av en oljeersättningsfond.
Avsikten var att oljeersättningsfonden skulle få en fristående ställning.
Formerna för samverkan mellan den och energiverket skulle emellertid
övervägas av den organisationskommitté för energiverket m. fl. organ som
hade tillsatts. Från socialdemokraternas sida hävdades att det inte fanns
några bärande motiv för att oljeersättningsfonden skulle vara fristående.

Endast energiforskningsnämnden kom att inrättas enligt planerna. När
riksdagen våren 1982 skulle pröva det förslag till organisation av energiverket
som hade framlagts i budgetpropositionen hade regeringen inte tagit
ställning i fråga om den permanenta lokaliseringen av energimyndigheterna.
Riksdagen beslöt - med bifall till en socialdemokratisk reservation till
näringsutskottets betänkande i ämnet (NU 1981/82:28) - att upphäva det
beslut rörande energiverket som hade fattats år 1981. Som ny tidpunkt för
inrättandet av ett sådant verk nämndes den 1 juli 1983.

Riksdagsbeslutet våren 1982 innefattade att oljeersättningsfonden skulle
”med det snaraste inordnas i den centrala energimyndigheten, övergångsvis
alltså i statens industriverk”. Regeringen beslöt emellertid den 24 juni 1982
att delegationen för uppbyggnad av oljeersättningsfonden skulle fortsätta sin
verksamhet tills en ny organisation på energiområdet hade inrättats, dock
längst t. o. m. den 30 juni 1983. Detta beslut har inte ändrats efter
regeringsskiftet i oktober 1982.

Inrättande och organisation av statens energiverk

Regeringen föreslår i budgetpropositionen dels riktlinjer för organisationen
av ett statens energiverk, avsett att träda i funktion den 1 juli 1983, dels
anslag till verket och inrättande av en tjänst - med tidsbegränsat förordnande
- för verkets chef. Dessutom behandlas frågan om energiverkets och
energiforskningsnämndens lokalisering. I den frågan finns förslag i 15
motioner. I övrigt gäller de motioner som har väckts rörande energiverket
dels verkets tilltänkta uppgifter inom området kommunal energiplanering
och i samband därmed storleken av dess förvaltningskostnadsanslag, dels
sammansättningen av verkets styrelse och dels oljeersättningsfondens
ställning och uppgifter. De båda sistnämnda ämnena tar utskottet upp i
särskilda avsnitt i det följande.

Utskottet konstaterar först att det tidigare riksdagsbeslutet om inrättande
av statens energiverk formellt sett upphävdes förra året. Till skillnad från vad
som tycks vara förutsatt i budgetpropositionen torde riksdagen därför nu få

NU 1982/83:26

fatta ett nytt sådant beslut, med den 1 juli 1983 som tidpunkt för
inrättandet.

En organisationskommitté har som nämnts utarbetat förslag beträffande
energiverkets organisation och uppgifter. Förslaget presenteras i sina
huvuddrag i propositionen. Det har i allt väsentligt godtagits av regeringen,
som framhåller att det ankommer på den att fastställa den närmare
organisationen av verket och att meddela närmare föreskrifter om verkets
uppgifter. Den föreslagna organisationen grundas på en indelning i
sakområden - för olika energislag etc. - men med starka inslag av en
funktionsindelning enligt vilken likartade uppgifter, t. ex. planering, utredningsverksamhet,
myndighetsutövning och stödgivning, var för sig hålls ihop
organisatoriskt. Till verket knyts enligt regeringens förslag en utvecklingsnämnd
för beslut om stöd dels till forskning och utveckling, dels enligt
förordningen om stöd för åtgärder för att ersätta olja, ett energihushållningsråd
samt det eldistributionsråd som nu finns vid industriverket. Vissa
funktioner som nu handhas av fristående myndigheter eller kommittéer
skall, såsom närmare redovisas i propositionen, fortsättningsvis fullgöras av
energiverket. Huvuddelen av industriverkets energibyrå överförs till det nya
verket.

Utskottet tar i det följande upp de frågor rörande energiverkets
organisation och uppgifter som har aktualiserats genom motioner. I övrigt
finner utskottet inte anledning att kommentera regeringens förslag i denna
del.

För energiverkets förvaltningskostnader under budgetåret 1983/84 föreslås
i propositionen ett förslagsanslag av 19 987 000 kr. Antalet tjänster vid
verket beräknas till 177, vilket motsvarar de personalresurser som f. n.
disponeras för den verksamhet som skall föras över till den nya organisationen.
Omorganisationen bör också, säger föredragande statsrådet, medföra
vissa rationaliserings- och effektivitetsvinster. Utrymme skall ges för en
förstärkning av resurserna på vissa viktiga områden. Som ett sådant nämns
den statliga verksamheten för att följa upp och stödja den kommunala
energiplaneringen. Denna, som regleras genom lagen (1977:439) om
kommunal energiplanering, innefattar samråd mellan kommunerna och ett
statligt organ - nu industriverket och i fortsättningen energiverket - och
förutsätter vägledande insatser från detta organs sida.

I motion 1982/83:2007 (m) avvisas den föreslagna förstärkningen av de
statliga insatserna för den kommunala energiplaneringen. Denna planering
skall inte ses som ett instrument i en statlig styrning av hela energiområdet,
säger motionärerna. Genom besparingar på denna punkt och genom
ytterligare rationaliseringar skulle energiverkets förvaltningskostnader
enligt motionärernas uppfattning kunna minskas med 2 milj. kr. under det
kommande budgetåret.

Utskottet anser att ett effektivt statligt stöd till den kommunala
energiplaneringen är en betydelsefull förutsättning för att syftet med

NU 1982/83:26

energipolitiken skall kunna uppnås. Liksom regeringen finner utskottet det
därför angeläget att resurserna för den statliga verksamheten på detta
område förstärks.

Vad beträffar motionärernas förslag om ”ytterligare rationaliseringar”
inom energiverket vill utskottet framhålla att verket rimligen måste få börja
fungera innan rationaliseringar kan genomföras. Regeringen anger totalt
6 % av verkets befintliga reala resurser som ram för besparingar under de tre
första budgetåren, därav 1 % under budgetåret 1983/84 och 2,5 % under
vartdera av de båda följande. Strängare rationaliseringsföreskrifter än så är
enligt utskottets mening inte förenliga med de krav som olika intressenter
måste kunna ställa på energiverket. Utskottet avstyrker alltså motion
1982/83:2007 (m) i nu berörd del och tillstyrker regeringens förslag
beträffande förvaltningskostnadsanslaget.

Regeringens förslag beträffande verkschefstjänsten och beträffande
anslag till verket för utredningar m. m. och information tillstyrks av
utskottet.

Organisationskommittén har uttalat att det bör vara värdefullt för
energiverket om dess styrelse ges ett visst parlamentariskt inslag. I övrigt
skulle styrelsen bestå av representanter för väsentliga intressegrupper, t. ex.
kommuner, energiföretag och industriföretag. Föredragande statsrådet
berör inte styrelsens sammansättning. Centerpartiet ”förutsätter” i partimotionen
1982/83:1100 att energiverket får en parlamentariskt sammansatt
styrelse.

Med anledning av vad organisationskommittén har anfört och med
beaktande av vad som sägs i motion 1982/83:1100 (c) utgår utskottet från att
regeringen avser att energiverkets styrelse - i likhet med t. ex. styrelsen för
energiforskningsnämnden - skall ha ett betydande parlamentariskt inslag.
Även om energipolitiken till väsentliga delar grundar sig på eniga riksdagsbeslut
finns det i betydelsefulla frågor skilda synsätt inom riksdagen vilka bör
bli representerade i styrelsen. Att så sker bör vara fullt möjligt utan att det
förhindrar att andra viktiga intressen på energiområdet blir företrädda i
denna. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
här har anfört om energiverkets styrelse.

Olj eersättningsfonden

Som framgår av vad tidigare sagts är det regeringens mening att stödet för
åtgärder för att ersätta olja, m. m. i enlighet med vad som beslöts förra året
skall administreras av energiverket. Besluten skall då fattas inte av verkets
styrelse utan av dess utvecklingsnämnd, i vilken skall kunna ingå ledamöter
som har förordnats att delta enbart i nämndens behandling av oljeersättningsärenden.
Moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet
vidhåller - enligt yrkanden i motionerna 1982/83:2007, 1982/83:1100 och
1982/83:1104 - sin uppfattning att oljeersättningsfonden bör vara en

NU 1982/83:26

självständig myndighet. Centerpartiet vill också att denna skall få vidgade
uppgifter. Delegationen för energiupphandling och fonden för stöd till
anordningar för att minska svavelutsläppen vid koleldning behövs inte,
hävdas det i motion 1982/83:1100 (c). Där föreslås också att fonden skall få
ett förstärkt parlamentariskt inslag.

Delegationen för energiupphandling har tillkallats enligt regeringsbeslut
den 2 december 1982. Dess ordförande är statssekreteraren för energifrågor i
industridepartementet. Delegationens uppdrag - baseiat på ett beslut av
riksdagen hösten 1982 (prop. 1982/83:50, NU 1982/83:18, rskr 1982/83:111)-bör enligt direktiven (dir. 1982:91) avslutas den 31 december 1983. Senast
den 20 september skall delegationen lämna förslag om hur ett fortsatt statligt
stöd till investeringar i distributionsanläggningar för fjärrvärme bör utformas.
Då verksamheten har organiserats på detta sätt och då det nu förutsätts
att uppdraget skall vara tidsbegränsat kan delegationens uppgifter inte
lämpligen överföras till ett annat organ som skall träda i funktion den 1 juli
1983.

Utskottet kan inte finna att motionärerna har angivit några hållbara skäl
för att oljeersättningsfonden bör vara ett fristående organ. Det är otvivelaktigt
mest rationellt att det administrativa arbete som är förenat med stödet
från fonden fullgörs av den myndighet med övergripande uppgifter på
energiområdet som nu byggs upp. Genom att det anförtros åt en särskild
nämnd att fatta beslut om stödet möjliggörs också att olika slags sakkunskap
och intressen kan bli företrädda på motsvarande sätt som i den delegation
vilken nu hanterar stödärendena.

Än mindre synes det vara motiverat att en fristående oljeersättningsfond
skulle få sina uppgifter vidgade till att också omfatta det nya stödet till
anordningar för att minska svavelutsläppen. Detta skulle innebära en
ytterligare splittring av administrationen på energiområdet och sålunda stå i
strid mot själva huvudsyftet med den omorganisation som nu skall
genomföras. Motionerna 1982/83:2007 (m), 1982/83:1100 (c) och 1982/
83:1104 (fp) avstyrks alltså i vad avser oljeersättningsfonden.

F. n. gäller att stöd från oljeersättningsfonden inte får ges till projekt som
kostar mindre än 50 000 kr. Förra året prövade riksdagen (NU 1981/82:30 s.
68 f.) ett förslag från centerpartihåll om att denna gräns skulle sänkas till
15 000 kr. Förslaget innebar också att handläggningen av ärenden om stöd
med högst 50 000 kr. skulle decentraliseras till lantbruksnämnderna när det
gällde jord- och skogsbruket och trädgårdsnäringen och i övrigt till de
regionala utvecklingsfonderna. En propå av ungefär samma innebörd hade
avvisats i budgetpropositionen år 1982. Näringsutskottet och riksdagen ville
inte heller tillmötesgå motionärerna. Frågan om eventuella ändringar av de
berörda reglerna och av ordningen för stödärendenas handläggning kunde
lämpligen aktualiseras vid den snart förestående översynen av oljeersätt -

NU 1982/83:26

ningsfondens verksamhet, sade utskottet. Motionärernas förslag fick stöd i
en reservation (c). Samma önskemål återkommer nu i motion 1982/83:339
(c)-

En utvärdering av stödet till åtgärder för att ersätta olja genomförs f. n. av
oljeersättningsdelegationen (1 1979:01). Resultatet av utvärderingen skall
föreligga senast den 15 april 1983.

Utskottet upprepar sitt uttalande från förra året och avstyrker därmed den
nu nämnda motionen.

Lokalisering av energimyndigheterna

Regeringen föreslår att energiverket och energiforskningsnämnden lokaliseras
till Stockholmsområdet. Närmare bestämt planeras att myndigheterna
skall förläggas till Liljeholmen, där industriverket - vars energibyrå i
huvudsak skall ingå i energiverket - sedan snart två år har sina lokaler.
Motiveringen för förslaget är sammanfattningsvis följande. Energiverket
måste nära samarbeta med regeringskansliet, med andra centrala myndigheter
och med intresseorganisationer. Verket får bl. a. till uppgift att
samordna verksamhet på energiområdet som bedrivs av ett antal myndigheter
belägna i Stockholm. Den personal som nu finns vid de organ vilkas
uppgifter skall föras till energiverket är till stor del relativt ung och har byggt
upp en bred och generell kompetens som det är angeläget att bibehålla. På
grundval av studier som gjorts kan man beräkna att minst hälften av
personalen vid de befintliga energiorganen skulle söka sig till annan
verksamhet vid en utlokalisering. Därmed skulle verkets möjligheter att
fullgöra sina uppgifter försämras för lång tid. Vid förläggning till Liljeholmen
kan administrativa rationaliseringsvinster uppnås. En lokalisering till en
plats utanför Stockholmsområdet skulle medföra väsentliga nackdelar från
energipolitisk synpunkt på både kort och lång sikt.

I de motioner som innehåller förslag om lokalisering utanför Stockholm
nämns elva olika orter eller regioner som lämpliga. Någon av kommunerna i
södra delen av Stockholms län förordas i motion 1982/83:493 (s). I tre
motioner - 1982/83:813 (s), 1982/83:1100 (c) och 1982/83:1496 (c)-pläderas
för Nyköping. Östergötland - utan närmare precisering - föreslås i motion
1982/83:1476 (s). I motionerna 1982/83:649 (s) och 1982/83:409 (fp)
förespråkas orter i södra Sverige, Kalmar resp. Landskrona. Göteborg får
stöd i två motioner, 1982/83:1019 (s) och 1982/83:1499 (c). Ytterligare
föreslås Karlstad i motion 1982/83:1622 (c, m, fp) och - av motionärerna från
alla fem riksdagspartierna - Västerås i motion 1982/83:497. Tre lägen i
Norrland utpekas också - Gävle i motionerna 1982/83:1482 (s) och
1982/83:1585 (s), Hälsingland, och då i första hand Söderhamn, i motion
1982/83:2022 (c) samt Luleå i motion 1982/83:498 (s).

Argumentationen för dessa orter och regioner är av växlande art och
omfattning. Behov av ytterligare sysselsättning är givetvis ett gängse skäl.
Inomregional obalans anges som huvudmotiv för en förläggning i södra delen

NU 1982/83:26

av Stockholms län. I några fall - Nyköping, Kalmar, Västerås - åberopas
särskilt att staten har ställt i utsikt att ge kompensation för nedläggning av
flygflottiljer. Lokal energiproduktion av intresse nämns i flera fall liksom
också förekomst av industriell verksamhet på energiområdet. I några
kommuner utlovas lämpliga lokaler. Relativ närhet till Stockholm och goda
kommunikationer nämns i förekommande fall. Ytterligare positiva faktorer
kan vara bra utbildningsmöjligheter och allmänt gynnsamma miljöförhållanden.

Inom utskottet har endast en ort utanför Stockholm funnit förespråkare,
nämligen Nyköping. De erinrar bl. a. om det uttalande som riksdagen gjorde
i samband med sitt beslut år 1975 om indragning av Södermanlands
flygflottilj, F 11 (prop. 1975:75, FöU 1975:14, rskr 1975:172). Riksdagen
förutsatte att regeringen med all kraft skulle ta itu med de problem som
uppkom genom att flottiljen lades ned. Nyköpings talesmän framhåller
vidare att Studsvik Energiteknik AB har sina anläggningar inom Nyköpings
kommun. Studsvik är statens samlade resurs för energiteknisk forskning och
utveckling. Läget i förhållande till Stockholm - med täta tågförbindelser -poängteras också.

Utskottet finner regeringens skäl för att energimyndigheterna bör
förläggas till Stockholm vara helt övertygande. Det rör sig i detta fall inte om
någon i egentlig mening ”ny” statlig verksamhet, och det är inte heller fråga
om någon expansion av den centrala energiförvaltningen. Det är angeläget
att de knappa resurser som står till buds utnyttjas så rationellt som möjligt.
En omlokalisering som ofrånkomligen medför ett stort bortfall av välutbildad
och erfaren personal är oförenlig med den principen. Även i övrigt synes
en lokalisering till Stockholm vara mest gynnsam för verksamheten.
Utskottet vill betona att kraven på energimyndigheternas funktionsförmåga i
dagens läge är exceptionellt stora.

Med vad här sagts ställer sig utskottet bakom vad föredragande
departementschefen har uttalat om energiverkets och energiforskningsnämndens
lokalisering. Samtliga motionsyrkanden i detta ämne avstyrks
alltså.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande och organisation av samt förvaltningskostnadsanslag
för statens energiverk
att riksdagen

dels med anledning av proposition 1982/83:100 bilaga 14 punkt
E 1 moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motion
1982/83:2007 yrkande 21 i ifrågavarande del beslutar om
inrättande den 1 juli 1983 av statens energiverk och godkänner i
propositionen angivna riktlinjer för organisationen av verket i

NU 1982/83:26

den mån dessa inte omfattas av utskottets hemställan under 4

och 5,

dels med bifall till proposition 1982/83:100 bilaga 14 punkt E 1
moment 4 och med avslag på motion 1982/83:2007 yrkande 22
till Statens energiverk: Förvaltningskostnader för budgetåret
1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
19 987 000 kr.,

2. beträffande tjänst för energiverkets chef

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 bilaga 14
punkt E 1 moment 3 bemyndigar regeringen att vid statens
energiverk inrätta en ordinarie tjänst för verkschefen med
beteckningen p,

3. beträffande anslag i övrigt till energiverket

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 bilaga 14
punkt E 2 till Statens energiverk: Utredningar m. m. och
information för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 10 611 000 kr.,

4. beträffande energiverkets styrelse

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 bilaga
14 punkt E 1 moment 2 i ifrågavarande del och med anledning
av motion 1982/83:1100 yrkande 17 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande oljeersättningsfonden

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 bilaga 14
punkt E 1 moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på
motion 1982/83:1100 yrkande 16, motion 1982/83:1104 yrkande
4 och motion 1982/83:2007 yrkande 21 i ifrågavarande del
godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

6. beträffande villkor för och administration av stöd från oljeersättningsfonden att

riksdagen avslår motion 1982/83:339,

7. beträffande lokalisering av energimyndigheterna

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 bilaga
14 punkt E 1 moment 1 och med avslag på motion 1982/83:493
(södra delen av Stockholms län), motion 1982/83:813, motion
1982/83:1100yrkande 18och motion 1982/83:1496 (Nyköping),
motion 1982/83:1476 (Östergötland), motion 1982/83:649 (Kalmar),
motion 1982/83:409 yrkande 1 i ifrågavarande del
(Landskrona), motionerna 1982/83:1019 och 1982/83:1499 (Göteborg),
motion 1982/83:1622 (Karlstad), motion 1982/83:497
(Västerås), motion 1982/83:1482 och motion 1982/83:1585
yrkande 10 (Gävle), motion 1982/83:2022 (Hälsingland) samt
motion 1982/83:498 (Luleå) som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

NU 1982/83:26

Stockholm den 16 mars 1983

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Lilly Hansson (s), Rune Jonsson (s), Sten
Svensson (m), Olof Johansson (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll
(s), Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m),
Ivar Franzén (c), Nic Grönvall (m), Bo Finnkvist (s), Per Unckel (m) och
Ingemar Eliasson (fp).

Reservationer

1. Inrättande och organisation av samt förvaltningskostnadsanslag för
statens energiverk (mom. 1)

Sten Svensson, Per-Richard Molén, Nic Grönvall och Per Unckel (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet
anser” och slutar på s. 7 med ”beträffande förvaltningskostnadsanslaget”
bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna. Både av principiella skäl och med
hänsyn till det aktuella statsfinansiella läget bör energiverkets medverkan i
den kommunala energiplaneringen inskränkas. Vid överföringen av olika
uppgifter till energiverket bör en kritisk granskning sättas in, så att
resursutnyttjandet genomgående begränsas i möjligaste mån. Härigenom
bör man redan från början kunna nå den större rationaliseringseffekt som
motionärerna räknar med. Förvaltningskostnadsanslaget bör alltså i enlighet
med motionärernas förslag bestämmas till 17 987 000 kr.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande inrättande och organisation av samt förvaltningskostnadsanslag
för statens energiverk
att riksdagen

dels med anledning av proposition 1982/83:100 bilaga 14 punkt
E 1 moment 2 i ifrågavarande del och med bifall till motion
1982/83:2007 yrkande 21 i ifrågavarande del beslutar om
inrättande den 1 juli 1983 av statens energiverk och godkänner
av utskottet angivna riktlinjer för organisationen av verket
såvitt denna inte behandlas under 4 och 5,
dels med anledning av proposition 1982/83:100 bilaga 14 punkt
E 1 moment 4 och med bifall till motion 1982/83:2007 yrkande
22 till Statens energiverk: Förvaltningskostnader för budgetåret
1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
17 987 000 kr.

NU 1982/83:26

2. Inrättande och organisation av samt förvaltningskostnadsanslag för
statens energiverk (mom. 1)

Olof Johansson (c), Ivar Franzén (c) och Ingemar Eliasson (fp) anser att
den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet anser” och
slutar på s. 7 med ”område förstärks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett effektivt statligt stöd till den kommunala
energiplaneringen är en betydelsefull förutsättning för att syftet med
energipolitiken skall kunna uppnås. Liksom regeringen finner utskottet det
därför angeläget att resurserna för den statliga verksamheten på detta
område förstärks. Självallet får inte detta stöd utformas så, att det medför en
central styrning av den kommunala energiplaneringen.

3. Oljeersättningsfonden (mom. 5)

Sten Svensson (m), Olof Johansson (c), Per-Richard Molén (m), Ivar
Franzén (c), Nic Grönvall (m), Per Unckel (m) och Ingemar Eliasson (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”avser oljeersättningsfonden” bort ha följande
lydelse:

Planeringen för oljeersättningsfonden har alltifrån början inriktats på att
fonden skall ha en fristående ställning men nära samverka med energiverket.
Organisationskommittén har behandlat formerna för samarbetet och därigenom
skapat en god grund för den kommande verksamheten. Utskottet
anser liksom motionärerna att övervägande skäl talar för att den ursprungligen
avsedda organisationsmodellen förverkligas. Riksdagen bör följaktligen
uttala att den nuvarande delegationen för uppbyggnad av en oljeersättningsfond
skall ombildas till ett permanent, självständigt organ när den nya
organisationen på energiområdet genomförs.

Vid den översyn av fondens instruktion som då blir aktuell ankommer det
på regeringen att mot bakgrund av fattade riksdagsbeslut överväga vilka
ytterligare uppgifter som bör lämnas till fonden och hur fondens styrelse bör
vara sammansatt. Utskottet förutsätter att regeringen därvid prövar de
synpunkter som har framförts i motion 1982/83:1100 (c) avseende att fonden
bör ta hand om det nya stödet till anordningar för att minska svavelutsläppen
och att styrelsen bör få ett förstärkt parlamentariskt inslag.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande oljeersättningsfonden

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 bilaga
14 punkt E 1 moment 2 i ifrågavarande del och motion
1982/83:1100 yrkande 16 och med bifall till motion 1982/83:1104
yrkande 4 och motion 1982/83:2007 yrkande 21 i ifrågavarande
del godkänner av utskottet angivna riktlinjer.

NU 1982/83:26

4. Villkor för och administration av stöd från oljeersättningsfonden (morn.
6)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
upprepar” och slutar med ”nämnda motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas förslag. Det är ett klart
rättvisekrav att även de mindre företagen skall kunna dra nytta av
oljeersättningsfondens stödverksamhet. När beloppgränsen sänks för att
detta krav skall tillgodoses är det också en naturlig åtgärd att handläggningen
av ärenden som gäller mindre belopp decentraliseras. Som motionärerna
föreslår bör ärenden inom jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen
handläggas av lantbruksnämnderna och ärenden rörande övriga företag av
de regionala utvecklingsfonderna.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande villkor för och administration av stöd från oljeersättningsfonden att

riksdagen med bifall till motion 1982/83:339 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Lokalisering av energimyndigheterna (mom. 7)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Det är för utskottet en självklar utgångspunkt att i ett fall som detta, när
det gäller en genomgripande omorganisation, en lokalisering till annan ort än
Stockholm bör övervägas i första hand. Särskilt bör beaktas möjligheterna
att infria de löften som en enig riksdag har givit om ersättningslokalisering.
Detta gäller bl. a. Nyköping. Regeringens ställningstagande baseras på
kortsiktiga överväganden, som dessutom ter sig onödigt pessimistiska.
Avgörande måste vara att de berörda myndigheterna får en på lång sikt
lämplig placering. De ofrånkomliga svårigheterna i samband med en
utlokalisering kan kraftigt reduceras genom förnuftiga övergångsåtgärder.
Det i år åter framförda förslaget att energimyndigheterna skall förläggas till
Nyköping är i alla hänseenden välmotiverat. Detta gäller från regionalpolitisk
och arbetsmarknadspolitisk synpunkt men också från förvaltningsorganisatorisk.
En lokalisering till Nyköping har nämligen den ojämförbara
fördelen att den möjliggör ett nära samarbete mellan energimyndigheterna
och Studsvik Energiteknik AB. Det bör bl. a. påpekas att Studsviks
bibliotek, vars verksamhet till väsentlig del betalas av staten, är centralt
specialbibliotek för energiteknik.

Studsvik har en personal av över 1 100 personer, till stor del med

NU 1982/83:26

forskarutbildning. Med hänsyn till att Studsvik har kunnat lösa sina
rekryteringsproblem förefaller det att vara en starkt överdriven farhåga att
det skulle kunna uppstå svårigheter att på ett fullgott sätt besätta de tjänster
vid energimyndigheterna som möjligen skulle bli vakanta om dessa
lokaliseras till Nyköping. Utskottet vill tillägga att den presentation av
tilltänkta lokaldispositioner i området vid Liljeholmen som utskottet har fått
av företrädare för industridepartementet visar att Liljeholmenalternativet
knappast innebär en för energimyndigheterna särdeles fördelaktig lösning.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet alltså motionsyrkandena om att
energimyndigheterna skall lokaliseras till Nyköping.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande lokalisering av energimyndigheterna

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 bilaga
14 punkt E 1 moment 1, med bifall till motion 1982/83:813,
motion 1982/83:1100 yrkande 18 och motion 1982/83:1496
(Nyköping) och med avslag på motion 1982/83:493 (södra delen
av Stockholms län), motion 1982/83:1476 (Östergötland),
motion 1982/83:649 (Kalmar), motion 1982/83:409 yrkande 1 i
ifrågavarande del (Landskrona), motionerna 1982/83:1019 och
1982/83:1499 (Göteborg), motion 1982/83:1622 (Karlstad),
motion 1982/83:497 (Västerås), motion 1982/83:1482 och
motion 1982/83:1585 yrkande 10 (Gävle), motion 1982/83:2022
(Hälsingland) samt motion 1982/83:498 (Luleå) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.