NU 1982/83:21

Näringsutskottets betänkande
1982/83:21

om bidrag till Lesjöfors AB (prop. 1982/83:101)
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1982/83:101 med förslag om tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 bilaga 9 (industridepartementet) punkt
1 (Bidrag till Lesjöfors AB),

dels en motion som har väckts med anledning av propositionen.

Propositionen och motionen redovisas i det följande.

Propositionen

Förslag

I proposition 1982/83:101 bilaga 9 har regeringen under punkt 1 (s. 28)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till Lesjöfors AB på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag på
25 000 000 kr.

Förslagets bakgrund och innebörd

Bakgrunden till regeringens förslag är i korthet följande.

Lesjöfors AB tillverkar och säljer fjädrar och fjädrande element. Bolaget
sysselsätter ca 725 personer inom landet, varav merparten i Lesjöfors i
Filipstads kommun.

Den utdragna lågkonjunkturen har medfört att vissa omstruktureringar
och investeringar som genomförts inom bolaget under senare år inte har lett
till en sådan lönsamhet som hade förväntats. Sedan år 1979 uppgår bolagets
förluster före extraordinära poster till ca 70 milj. kr. Bolaget inställde i maj
1982 betalningarna. De ansträngningar som har gjorts av bolaget m. fl. att
finna köpare till huvuddelen av bolagets verksamhet har varit resultatlösa. I
augusti 1982 inlämnade ”de anställda vid Lesjöfors AB” en ansökan till
industridepartementet om statlig finansiell medverkan till ett övertagande av
bolaget. Regeringen har i september 1982 vid två tillfällen beviljat bolaget
statlig garanti om sammanlagt 15 milj. kr. för att ge bolaget rådrum att arbeta
på en rekonstruktion.

I oktober 1982 ansökte Lesjöfors AB hos konkursdomaren om förhandling
om offentligt ackord. I december 1982 fastställdes det av bolaget erbjudna
ackordet.

1 Riksdagen 1982/83. 17 sami. Nr 21

NU 1982/83:21

2

Ett konsortium bestående av huvuddelen av de anställda vid bolaget avses
bli ny ägare till Lesjöfors AB. De anställda har tillsammans tillskjutit 3,1
milj. kr. i nytt aktiekapital. Ytterligare riskkapital på 14,2 milj. kr. har
säkerställts. Rekonstruktionen förutsätter att staten beviljar Lesjöfors AB
ett bidrag på 25 milj. kr. Detta bidrag skall täcka kostnaderna för avveckling
av stål- och valsverk samt utgöra en reserv för ytterligare kostnader i
samband med omstrukturering under de närmaste åren. Omkring 475
personer beräknas få fortsatt sysselsättning i bolaget.

Föredragande statsrådet, industriminister Thage G. Peterson, uttalar att
det föreslagna statliga bidraget på 25 milj. kr. är en engångsinsats och att
några ytterligare ekonomiska insatser inte kan påräknas.

Motionen

Yrkande

Den motion som har väckts med anledning av den här behandlade delen av
propositionen är

1982/83:2008 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen

1. i avvaktan på en erforderlig åtgärdsplan avslår regeringens förslag att till
bidrag till Lesjöfors AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1982/83 skall anvisas ett reservationsanslag på 25 milj. kr.,

2. hos regeringen omgående begär förslag på ett åtgärdsprogram för
Lesjöfors AB,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
regeringens handläggning av rekonstruktionen av Lesjöfors AB.

Motivering

Motionärerna erinrar om att de i tidigare motioner har påpekat att
problemen inom industrin inte kan avhjälpas genom upprepade statliga
förlusttäckningsbidrag till krisbranscher och krisföretag. Många företag får,
säger de, sina långsiktiga möjligheter att helt eller delvis överleva försämrade
genom sådana bidrag. I ett principiellt resonemang hänvisar motionärerna
till vissa uttalanden av industristödsutredningen i betänkandet (SOU
1981:72) Att avveckla en kortsiktig stödpolitik. Utifrån principiella överväganden
hade enligt motionärerna den bästa lösningen för Lesjöfors AB varit
att gå i konkurs under sommaren 1982. En konkurs skulle snabbt och
effektivt ha möjliggjort en total sanering av företaget.

Motionärerna beklagar att det har dröjt med ett beslut i ärendet av
statsmakterna. Bristen på handlingskraft har skadat verksamhetens långsiktiga
möjligheter, säger de.

Rent principiellt har motionärerna ingenting att invända mot den typ av

NU 1982/83:21

3

löntagarägda företag som det här är fråga om. Sådana företag ger ett spritt,
enskilt ägande. Den företagsformen bör, menar de, i fri och öppen
konkurrens på lika villkor få konkurrera med andra ägandeformer om att
kunna producera varor och tjänster på bästa sätt och till lägsta kostnad. För
att de anställda inte skall lockas till förluster bör dock företaget i utgångsläget
ha gynnsamma förutsättningar, uttalar motionärerna.

I motionen anförs vidare att den nya företagsbildning som har skapats,
regeringens beslut om statsgarantier för ackordsuppgörelsen och de givna
statliga garantierna för lån på 15 milj. kr., gör att riksdagen i praktiken har
ställts inför ett fullbordat faktum. Motionärerna säger sig hysa betydande oro
beträffande den nya företagskonstruktionens livskraft och ledningens
möjligheter att omdana företaget så att det blir konkurrenskraftigt och
lönsamt på sikt. De anser att det är riksdagens skyldighet att ställa ytterligare
krav på företaget innan föreslagna bidrag betalas ut. Dessa krav skall ha till
syfte att underlätta en erforderlig omdaning av företaget efter affärsmässiga
principer. Riksdagen är, uttalar de också, skyldig att på detta sätt tillse att det
nya företaget får ett rimligt utgångsläge och att de anställda inte har satsat
pengar i företaget förgäves.

Det finns, fortsätter motionärerna, behov av fortsatta rationaliseringar
inom företaget. En plan bör tas fram för en rationell bemanning av företaget.
Ledningskapaciteten och styrfunktionerna i företaget bör ses över. En sådan
plan bör vara fastställd och godtagen inom företaget innan riksdagen beviljar
några medel. Under den begränsade tidrymd som detta ytterligare skulle
fördröja rekonstruktionen bör regeringen kunna ställa erforderliga statliga
lånegarantier för företagets fortsatta drift.

Utskottet

Lesjöfors AB har under den långdragna lågkonjunkturen fått betydande
lönsamhetsproblem. Bolaget har våren 1982 inställt betalningarna.

I propositionen föreslås att Lesjöfors AB skall tilldelas ett statligt bidrag
om 25 milj. kr. för rekonstruktion av bolaget. Bidraget skall täcka kostnader
för avveckling av företagets stål- och valsverk samt utgöra en reserv för
ytterligare kostnader i samband med omstrukturering under de närmaste
åren. Den i propositionen angivna bakgrunden till regeringens förslag har
kortfattat refererats i det föregående (s. 1). Det framgår där bl. a. att ett
konsortium bestående av huvuddelen av de anställda vid bolaget avses bli ny
ägare till Lesjöfors AB. Dessa personer har tillsammans tillskjutit 3,1
milj. kr. i nytt aktiekapital. Ytterligare riskkapital om 14,2 milj. kr. har
säkerställts.

I motion 1982/83:2008 (m) framförs kritiska synpunkter på regeringens
förslag, såsom framgår av motionsreferatet i det föregående (s. 2).
Motionärerna anser att det från principiella utgångspunkter hade varit bäst
om Lesjöfors AB gått i konkurs under sommaren 1982 och att detta skulle ha

NU 1982/83:21

4

möjliggjort en snabb och effektiv sanering av företaget. De beklagar att
statsmakternas beslut i ärendet har tagit lång tid. Genom att regeringen har
gett bolaget statliga garantier för lån på 15 milj. kr. ställs riksdagen inför ett
fullbordat faktum, anför de.

För att underlätta en erforderlig omdaning av företaget efter affärsmässiga
principer borde, menar motionärerna, riksdagen ställa ytterligare krav på
företaget innan det föreslagna bidraget betalas ut. Motionärerna begär
således att riksdagen i avvaktan på en åtgärdsplan skall avslå regeringens
förslag om bidrag till Lesjöfors AB. Planen bör bl. a. gå ut på att företaget
skall få en rationell bemanning. Ledningskapaciteten och styrfunktionerna i
företaget skall ses över. I motionen yrkas också att riksdagen skall begära
förslag från regeringen till ett åtgärdsprogram för Lesjöfors AB. Ett
ytterligare yrkande går ut på att riksdagen skall göra ett kritiskt uttalande om
regeringens handläggning av rekonstruktionen av Lesjöfors AB.

Utskottet behandlar först frågan huruvida riksdagen bör besluta om bidrag
till Lesjöfors AB nu eller avvakta ytterligare beslutsunderlag.

Därvid konstaterar utskottet att det i motionen framförs två klart
motstridiga önskemål. Å ena sidan vill motionärerna att regeringen skall
kritiseras för en alltför långsam handläggning av ärendet. Å andra sidan
begär de att riksdagen skall uppskjuta beslutet om bidrag till bolaget i
avvaktan på att kompletterande material utarbetas.

Enligt utskottets uppfattning vore det i nu rådande läge olyckligt för
Lesjöfors AB, dess anställda och övriga intressenter i bolaget om riksdagen
inte skulle fatta ett beslut om statligt bidrag i enlighet med regeringens
förslag. Det ytterligare utredningsarbete som motionärerna förordar skulle
kunna försena rekonstruktionen avsevärt. Utskottet vill samtidigt kraftigt
understryka att det naturligtvis är en uppgift för bolagets styrelse och
verkställande ledning att kontinuerligt söka ta till vara möjligheter till
rationaliseringar av olika slag inom företaget för att säkerställa företagets
långsiktiga överlevnad. Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag och
avstyrker de här behandlade motionsyrkandena. I detta sammanhang vill
utskottet understryka föredragande statsrådets uttalande att denna medverkan
från statens sida är en engångsinsats.

Utskottet övergår så till motionärernas förslag om ett uttalande av
riksdagen om regeringens handläggning av rekonstruktionen av Lesjöfors
AB.

Ärendet har handlagts av två regeringar, nämligen dels av mittenregeringen
från augusti till oktober 1982, dels därefter av den nuvarande socialdemokratiska
regeringen. Det finns anledning anta att regeringsombildningen
något kan ha försenat handläggningen av ärendet. I övrigt påverkas
handläggningstiden bl. a. av möjligheterna för regeringskansliet att snabbt få
ett tillräckligt beslutsunderlag från bolaget och från olika intressenter i
rekonstruktionen. Vidare är handläggningstiden beroende av den prioritet
ärendet ges i regeringskansliets arbete. Det är givetvis av värde för berörda

NU 1982/83:21

5

parter om ett ställningstagande från statsmakterna kan åstadkommas snabbt
i ett ärende som det nu behandlade. Samtidigt måste det vara ett krav från
såväl regeringen som riksdagen att ett ärende av detta slag bereds tillräckligt,
så att ett tillfredsställande beslutsunderlag står till buds.

Industriminister Nils G. Åsling gjorde den 30 september 1982 ett uttalande
om ärendets handläggning. Han betecknade denna som forcerad. Den nu
aktuella propositionen har förelagts riksdagen relativt kort tid efter det att
Lesjöfors AB har kunnat dokumentera att erforderligt riskkapital hade
säkerställts. Utskottet ser ingen anledning att i detta sammanhang i detalj
söka utvärdera hur olika faktorer har påverkat handläggningstiden och om
denna kan anses vara onödigt lång. Motionärernas reservationslösa kritik
mot de två berörda regeringarnas sätt att handlägga ärendet finner utskottet
dock vara obefogad. Det aktuella motionsyrkandet avstyrks alltså.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bidrag till Lesjöfors AB

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:101 bilaga 9
punkt 1 och med avslag på motion 1982/83:2008 yrkandena 1
och 2 till Bidrag till Lesjöfors AB på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 25 000 000 kr.,

2. beträffande regeringens handläggning av ärendet

att riksdagen avslår motion 1982/83:2008 yrkande 3.

Stockholm den 16 februari 1983

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam
Linder (m), Lilly Hansson (s), Erik Hovhammar (m), Lennart Pettersson (s),
Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Birgitta
Johansson (s), Bo Finnkvist (s) och Per-Ola Eriksson (c).

Reservationer

av Staffan Burenstam Linder, Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per
Westerberg (alla m)

NU 1982/83:21

6

1. Bidrag till Lesjöfors AB (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Därvid
konstaterar” och slutar med ”en engångsinsats” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare krav bör ställas
på Lesjöfors AB innan de föreslagna statliga bidragen betalas ut. Trots den
långa behandlingstiden för regeringsförslaget har ingen åtgärdsplan för
sanering av företaget presenterats. En plan bör omgående utarbetas för att
företaget skall få en så rationell bemanning som möjligt. Ledningskapaciteten
och styrfunktionerna bör ses över. Den angivna planen bör fastställas av
bolaget innan riksdagen beviljar några medel. Rekonstruktionen av företaget
bör göras efter strikt affärsmässiga principer. Utskottet avstyrker alltså
propositionen i denna del. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
nytt förslag när de nämnda villkoren har uppfyllts. Under den tid som
rekonstruktionen fördröjs till följd av de här angivna kraven torde
regeringen om så erfordras kunna ställa statliga lånegarantier för företagets
fortsatta drift. Riksdagen bör göra ett uttalande av här angiven innebörd.
Motion 1982/83:2008 (m) tillstyrks sålunda i nu berörda delar.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande bidrag till Lesjöfors AB

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2008 yrkandena 1
och 2 avslår proposition 1982/83:101 bilaga 9 punkt 1 och som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Regeringens handläggning av ärendet (mom. 2)

Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4
med ”Ärendet har” och slutar på s. 5 med ”avstyrks alltså” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är motionärernas kritik mot regeringens
handläggning av ärendet befogad. Det dröjsmål med beslut av statsmakterna
som orsakas av regeringens brist på handlingskraft är beklagligt. Anställda,
leverantörer, borgenärer, företag och ortsbefolkning har under onödigt lång
tid fått leva i ovisshet om hur regeringen och riksdagen ställer sig till en
rekonstruktion av företaget. Det finns också en risk att fördröjningen har
skadat verksamhetens möjligheter till utveckling på lång sikt. Utskottet
finner det angeläget att slå fast detta. Förslaget om ett särskilt uttalande av
riksdagen om ärendets handläggning avstyrks emellertid.