NU 1982/83:2
Näringsutskottets betänkande
1982/83:2
om choklad- och konfektyrindustrin
Ärendet
I motion 1981/82:1928 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c, m, fp) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om strukturproblemen inom konfektyr- och chokladvaruindustrin.
Motionen
Riksdagens beslut att höja skatten för choklad- och konfektyrindustrins
produkter har, säger motionärerna, enligt företrädare för branschen skapat
problem. Eftersom mervärdeskatt utgår på den särskilda varuskatten, vilket
innebär ett slags dubbelbeskattning, fördubblas skatten i konsumentledet.
En konsekvens av riksdagens beslut har enligt motionen blivit att konsumentpriserna
ökat med ca 20 %. Detta har i sin tur medfört en volymminskning
(i kg) med nära 15 %. Dessutom har under år 1981 ett nytt
råvaruprisutjämningssystem införts för branschen med en höjning av
prisnivån som följd.
I motionen anförs att antalet sysselsättningstillfällen inom choklad- och
konfektyrindustrin under den senaste tiden har sjunkit med ca 300. Detta
bedöms skapa risk för att de nödvändiga investeringar som var tänkta att
genomföras inte blir av och för att framtida investeringar inte kommer till
stånd, med de effekter detta har för branschen på sikt. Den konkurrenssituation
som f. n. råder skapar enligt motionärerna behov av ett samlat grepp
om branschens problem.
Choklad- och konfektyrindustrins struktur
Den senaste större utredningen av choklad- och konfektyrindustrin
slutredovisades av statens industriverk hösten 1978 (Livsmedelsindustri,
SIND 1978:8; Choklad- och konfektyrindustri, SIND 1977:4).
Choklad- och konfektyrindustrin är en av livsmedelsindustrins medelstora
delbranscher och tillhör den konkurrensutsatta delen av livsmedelssektorn.
Antalet sysselsatta år 1980 var 5 400, vilket utgjorde 8 % av det totala antalet
sysselsatta i livsmedelsindustrin. Antalet arbetsställen med mer än fem
anställda var 36. Produktionen mätt med förädlingsvärdet uppgick till 742
milj. kr. eller drygt 6 % av den totala produktionen i livsmedelsindustrin.
Produktionen är främst koncentrerad till Stockholms, Malmöhus, Östergötlands
och Kalmar län. I dessa län är också de största företagen
belägna.
1 Riksdagen 1982183. 17 sami Nr 2
NU 1982/83:2
2
I det följande redovisas omsättning och antalet anställda år 1981 för
branschens fyra största företag.
• AB Marabou hade inom choklad- och konfektyrområdet en omsättning på
782 milj. kr. Antalet anställda var 1 840.
• AB Nordchoklad, som ägs av de nordiska ländernas kooperativa
centralorganisationer, redovisade en omsättning på 536 milj. kr. Antalet
anställda vid den svenska produktionsenheten i Kalmar var 466.
• AB Cloettas omsättning uppgick till något mer än 385 milj. kr. och antalet
anställda till drygt 700.
• Fazer AB i Malmö är ett helägt dotterbolag till OY Karl Fazer Ab,
Finland. Företagets omsättning var 260 milj. kr. Antalet anställda uppgick
till 420.
Utrikeshandeln med choklad- och konfektyrvaror är av förhållandevis stor
omfattning. Importen av choklad- och konfektyrvaror utgör nära 30 % av
konsumtionen, medan 26 % av produktionen exporteras. De stora företagen
i denna bransch är ledande inom livsmedelsindustrin i vad gäller export av
högförädlade livsmedelsprodukter.
Riksdagens behandling av förslag till ändring i lagen (1941:251) om särskild
varuskatt
Den procentuellt största skattehöjning som föreslogs i proposition
1980:U 1 om vissa åtgärder på den ekonomiska politikens område gällde den
särskilda varuskatten på choklad och konfektyrer. Skattesatsen för dessa
varor hade år 1970, i samband med att den tidigare värdeskatten ersattes med
en viktskatt, fastställts till 2 kr. 20 öre per kg fr. o. m. år 1971. Enligt förslaget
i propositionen skulle skattesatsen höjas till 5 kr. per kg den 1 oktober
1980.
Fabrikanter och importörer protesterade mot skattehöjningens storlek
och gjorde gällande att höjningen skulle leda till betydande prishöjningar
som kunde äventyra avsättningsmöjligheterna och därmed sysselsättningen
inom varuområdet.
Skatteutskottet (SkU 1980:U 2) uttalade att en tidigare successiv höjning
av sötvarubeskattningen i takt med penningvärdeutvecklingen kanske skulle
ha varit att föredra men att den föreslagna höjningen inte framstod som
anmärkningsvärd om den betraktades i relation till varornas konsumentpris.
Om sötvaruskatten fått följa det till konsumentprisindex bundna basbeloppets
utveckling från januari 1971 till september 1980 hade resultatet blivit en
något högre skattesats än den som föreslogs i propositionen. Det fanns därför
enligt utskottets mening ingen anledning att förorda någon nedsättning av
den föreslagna skattesatsen. Det torde även vara tveksamt, menade
utskottet, om branschen hade haft något att vinna på att höjningen
genomförts etappvis.
NU 1982/83:2
3
Riksdagen följde utskottet och fattade beslut enligt regeringens förslag. I
en reservation av de socialdemokratiska ledamöterna anfördes att en höjning
av skattesatsen skulle medföra avsättningsproblem och därmed minskad
sysselsättning inom branschen.
I december 1981 beslöt riksdagen (prop. 1981/82:62, SkU 1981/82:23) att
med giltighet från den 1 januari 1982 genomföra ytterligare en ändring i lagen
om särskild varuskatt, innebärande att beskattningsvikten för varuskattepliktiga
sötsaker skall utgöras av varans nettovikt. Detta kompenserar till en
viss del den tidigare höjningen av skattesatsen.
Slutligen kan i detta sammanhang även nämnas att riksdagen våren 1981
beslöt (prop. 1980/81:190, JoU 1980/81:36) att genomföra en förenkling av
det gällande systemet för råvarukostnadsutjämning för viss industri. Detta
har för choklad- och konfektyrindustrin medfört en höjning av prisnivån för
branschens produkter med ca 2 %.
Utskottet
Hösten 1980 höjdes den särskilda varuskatten på choklad- och konfektyrvaror
från 2 kr. 20 öre per kg till 5 kr. per kg. En ytterligare ändring i lagen om
den särskilda varuskatten, innebärande att beskattningsvikten fr. o. m.
januari 1982 skulle utgöras av varans nettovikt, medförde att den tidigare
skattehöjningen till en mindre del kompenserades.
I motion 1981/82:1928 (c, m, fp) föreslås att en samlad strukturbedömning
av branschen görs. Förslaget motiveras med hänvisning till den negativa
utveckling på hemmamarknaden som, enligt uppgifter från Sveriges livsmedelsindustriförbund,
orsakas av skattehöjningen. Sålunda har, enligt
branschorganisationen, priserna höjts med 20 % och konsumtionen till följd
därav minskat i volym med nära 15 %. Det kan i detta sammanhang nämnas
att representanter för Livsmedelsindustriförbundet uppvaktade regeringen
våren 1982 och hemställde att den särskilda varuskatten på choklad- och
konfektyrvaror skulle avvecklas.
På hemmamarknaden har, enligt vad utskottet erfarit, skett en viss
återhämtning för choklad- och konfektyrindustrins produkter. Samtidigt har
exporten för branschens större företag utvecklats gynnsamt. Det kan noteras
att Maraboukoncemen under år 1981 ökade exporten med 27 %. Den
nyligen genomförda devalveringen kan beräknas få en positiv effekt på
branschens exportutveckling.
Utskottet finner mot här angiven bakgrund inte skäl för någon särskild
undersökning rörande choklad- och konfektyrindustrin.
NU 1982/83:2 4
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1981/82:1928.
Stockholm den 26 oktober 1982
På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG
Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam
Linder (m), Lilly Hansson (s), Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s),
Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Birgitta
Johansson (s), Per-Richard Molén (m) och Ivar Franzén (c).
GOTAB 72856 Stockholm 1982