NU 1982/83:18

Näringsutskottets betänkande
1982/83:18

om mineralpolitiska och energipolitiska åtgärder (prop. 1982/83:50
bil. 6)
Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1982/83:50 - om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder m.m. - bilaga 6 (industridepartementet), vari
framläggs förslag om

dels ett program för utökad prospektering m. m.,
dels vissa energipolitiska åtgärder, nämligen
stöd för utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme,
stöd — finansierat genom höjning av den särskilda avgiften för oljeprodukter
— till investeringar i torveldade förbränningsanläggningar,
organisation för och stöd till upphandling inom energiområdet.

Yrkanden med anledning av denna del av propositionen har framställts i
sju motioner.

Propositionen och motionerna i berörda delar redovisas i det följande.

Skatteutskottet har avgivit yttrande (SkU 1982/83:3y) över regeringens
förslag till höjning av den särskilda avgiften för oljeprodukter (bilaga, s.
38).

Propositionen

Förslag

I bilaga 6 till proposition 1982/83:50 föreslås under angivna rubriker:

D Mineralförsörjning m. m. (s. 2 f.)

att riksdagen till Program för utökad prospektering m. m. på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 300000000 kr.,

E Energi (s. 3—13)
att riksdagen

1. antar ett i propositionen [bilaga 6.1] framlagt förslag till lag om ändring
i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter,

2. godkänner av föredragande statsrådet förordade riktlinjer för åtgärder
för att öka investeringarna i utbyggnader av distributionsanläggningar för
fjärrvärme,

1 Riksdagen 1982/83. 17 sami. Nr 18

NU 1982/83:18

3. godkänner av föredragande statsrådet förordade riktlinjer för åtgärder
för att öka investeringarna i torveldade förbränningsanläggningar,

4. godkänner av föredragande statsrådet förordade riktlinjer för upphandling
inom energiområdet,

5. till Stöd till utbyggnad av distribution sanläggningar för fjärrvärme på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 300000000 kr.,

6. till Stöd för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 700000000 kr.

Förslagens innebörd och motivering

Det föreslagna programmet för utökad prospektering m.m. betecknas
som ett första led i ett aviserat investerings- och utvecklingsprogram
avseende gruv- och mineralindustrin. Det är avsett att genomföras under
en femårsperiod. De medel som anvisas skall, utom för prospektering,
kunna användas även för brytvärdhetsundersökningar och för förstärkning
av sådan verksamhet inom Sveriges geologiska undersökning som är av
särskild betydelse för det fortsatta prospekteringsarbetet i framför allt
Norrbotten. Programmet skall planeras och genomföras i samverkan mellan
intressenterna inom gruv- och metallindustrin. Riksdagen avses i efterhand
få en redovisning av programmets genomförande och av ingångna
avtal.

Utbyggnaden a\ fjärrvärme, som i slutet av 1970-talet hade en takt av ca
1000 MW per år, riskerar nu att stagnera. Som en åtgärd för att intensifiera
fjärrvärmeutbyggnaden föreslås ett tillfälligt statligt stöd till fjärrvärmeinvesteringar.
Det skall inriktas på investeringar i fjärrvärmedistribution.
Det totala stödet bör enligt propositionen få motsvara högst 10% av
investeringskostnaden för en distributionsanläggning som beställs under år
1983. Bidragssystemet skall omfatta utbyggnad av fjärrvärmenät i alla
delar av landet. Bidrag skall kunna ges även för längre ledningar för
överföring av t. ex. spillvärme från industrier. Kostnaderna skall bestridas
över statsbudgeten. De beräknas uppgå till ca 300 milj. kr.

Användningen av torv som bränsle för att ersätta olja har inte ökat i den
takt som är önskvärd för att det mål skall uppnås som har angivits för år
1990. I propositionen föreslås att oljeersättningsfonden skall tillföras ett
engångsbelopp på 200 milj. kr. för stöd till torveldade förbränningsanläggningar.
Stödet skall utgå endast till anläggningar som beställs under år
1983. Det skall utformas som ett bidrag på högst 25% av investeringskostnaden
till förbränningsanläggningar som byggs för att eldas med främst
torv. Bidraget skall kunna utgå samtidigt med lån enligt nu gällande regler.

Den föreslagna ändringen i lagen (1973:1216) om särskild avgift för
oljeprodukter innebär att den nuvarande avgiften av 80 kr. per kubikmeter

NU 1982/83:18

motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja (utom för fartyg i utrikes
drift) — av vilket belopp 37 kr. tillförs oljeersättningsfonden — höjs med 13
kr. den 1 januari 1983.

I motiveringen för förslaget om åtgärder i samband med upphandling på
energiområdet framhålls att nuvarande stöd för investeringar på detta
område främst avser forskning och utveckling samt teknik som inte är
färdigutvecklad. De investeringar som krävs för genomförande av en aktiv
energipolitik kommer i stor utsträckning att avse teknik färdig för kommersiellt
bruk. I propositionen anges riktlinjer för ytterligare statliga åtgärder
för att främja samordning mellan i första hand kommunernas efterfrågan
och beredskapen hos tillverkare av utrustning. Åtgärderna skall inriktas på
bl. a. analys av investeringsplaner, genomförande av större upphandlingar,
medverkan vid förhandlingar mellan användare och tillverkare av utrustning
samt stöd för hithörande syften. Genom åtgärderna skall säkerställas
att utbyggnaden av koleldade anläggningar kan ske på ett planerat sätt. En
ny stödform anses behövlig för undanröjande av hinder som kan finnas hos
industrin när det gäller att leverera utrustning på energiområdet. En engångsanvisning
av 700 milj. kr. föreslås för ett stöd i form av lån, ev. med
villkorlig återbetalningsskyldighet. De förordade åtgärderna skall avse år
1983. En särskild delegation skall tillkallas för att handha frågor om upphandling
inom energiområdet.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1982/83:50
och behandlas här är följande:

1982/83:87 av Rolf Rämgård m.fl. (c), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att
inrätta ett energitekniskt centrum i Mora att finansieras ur oljeersättningsfonden,

1982/83:93 av Lars Andersson (s), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om utbyggnaden
av kraftvärme verk m .m.,

1982/83:96 av Kerstin Nilsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening uttalar att initiativ skall tas för att utredningen om produktion
av pellets på torv- och skogsavfall förlagd till Pello, Övertorneå kommun,
fullföljs,

1982/83:103 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari — med motivering i motion
1982/83:99 — hemställs att riksdagen avslår proposition 1982/83:50 såvitt
avser bilaga 6, Industridepartementets verksamhetsområde,

NU 1982/83:18

1982/83:114 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c), såvitt gäller hemställan —
med motivering i motion 1982/83:112 — att riksdagen

I. ansluter sig till de i motionen förordade riktlinjerna för energipolitiken,

4. beslutar att av vattenkraftsavgiften 600 milj. kr. tillförs oljeersättningsfonden
för stöd till utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme
samt åtgärder för upphandling inom energiområdet i enlighet med
vad som anförts i motionen,

5. beslutar att av vattenkraftsavgiften 200 milj. kr. tillförs oljeersättningsfonden
att användas till stöd till förbränningsanläggningar eldade med
torv och skogsråvara i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. med avslag på förslaget om statlig upphandlingsdelegation hos regeringen
anhåller att oljeersättningsfonden ges vidgade direktiv och att fondens
styrelse ges förstärkt parlamentariskt inslag,

7. ansluter sig till de riktlinjer för utbyggnaden av fjärrvärmesystem
respektive stöd för åtgärder för upphandling inom energiområdet som
redovisas i motionen,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om kommunernas självbestämmanderätt över sin värmeförsörjning,

9. ansluter sig till de i motionen förordade riktlinjerna för kolanvändningen,

II. avslår förslaget om höjning av oljeavgiften,

12. för Program för utökad prospektering m. m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 30 milj. kr.,

13. hos regeringen begär att ett 5-årsprogram för prospektering presenteras
riksdagen våren 1983,

14. som sin mening ger regeringen till känna att prospekteringsprogrammet
inte får omfatta letning efter uran,

1982/83:120 av Ola Ullsten m.fl. (fp), såvitt gäller hemställan att riksdagen 33.

avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:[1216]> om
särskild avgift för oljeprodukter,

34. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
koleldade förbränningsanläggningar, [ ] samt förlängning av manda tet

för oljeersättningsfonden,

35. till Program för utökad prospektering m.m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 60 milj. kr.,

36. avslår de i propositionen förordade riktlinjerna för upphandling
inom energiområdet,

37. avslår regeringens förslag att till stöd för åtgärder i samband med
upphandling inom energiområdet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för

NU 1982/83:18

budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 700 milj. kr.,

1982/83:126 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om att det föreslagna stödet till fjärrvärmeanläggningar
också skall kunna utgå till s. k. närvärmesystem och att
villkoret för att erhålla stöd är att el-värme inte får installeras,

2. hos regeringen hemställer om att det föreslagna stödet till torveldade
anläggningar också skall kunna utgå om en större mängd vedråvara kommer
till användning,

3. hos regeringen begär initiativ för bildandet av regionala bränslebolag,

4. hos regeringen hemställer om att den föreslagna delegationen för
upphandling inom energiområdet får direktiv så att användning av andra
bränslen än kol också främjas när det gäller att ersätta olja.

Den här ej återgivna delen av yrkande 34 i motion 1982/83:120 avser
miljökrav och behandlas av jordbruksutskottet i betänkandet JoU 1982/
83:20.

Utskottet

Program för utökad prospektering m. m.

Nämnden för statens gruvegendom har för det innevarande budgetåret
fått ett reservationsanslag av 58,4 milj. kr. för prospektering och brytvärdhetsundersökningar.
Totalt torde f. n. under ett år ca 150 milj. kr. stå till
buds för prospektering etc. i statlig och privat regi.

I proposition 1982/83:50 tillkännager industriministern regeringens avsikt
att ett investerings- och utvecklingsprogram skall utarbetas för gruvoch
mineralindustrin. Syftet skall vara att åstadkomma ett bättre utnyttjande
av inhemska råvaruresurser. Som ett första led i programmet planeras
en utökad prospektering i syfte att öka livslängden hos befintliga gruvor
och mineralföretag och lägga grunden till nya sådana. Programmet skall
inriktas huvudsakligen mot dels Norrbotten och Västerbotten, dels vissa
delar av Mellansverige. Regeringen föreslår för ändamålet ett reservationsanslag
av 300 milj. kr. på tilläggsbudget för detta budgetår. För Mellansverige
beräknas 50 milj. kr. av detta belopp.

Programmet skall enligt regeringens förslag genomföras under en femårsperiod.
Anslaget är avsett att finansiera verksamheten under hela denna
period. Utom för prospektering och projektering av nya gruvor skall medlen
kunna användas för brytvärdhetsundersökningar och för förstärkning
av viss verksamhet inom Sveriges geologiska undersökning. Industriministern
betonar att programmet avses bli utformat och genomfört i en bred
samverkan mellan olika intressenter. Han utlovar en redovisning i efterhand
till riksdagen för de åtgärder som vidtas inom programmet,
tl Riksksdagen 1982183. 17 sami. Nr 18

NU 1982/83:18

I motion 1982/83:103 - och den tillhörande motiveringen i motion 1982/
83:99 - tar moderata samlingspartiet avstånd från regeringens förslag.
Detta är mycket ofullständigt presenterat, säger motionärerna och efterlyser
bättre förberedande undersökningar innan ett sådant uppslag presenteras.
Motionärerna ifrågasätter också om erforderliga materiella resurser
för en effektiv ökad prospekteringsverksamhet finns tillgängliga. De menar
vidare att det finns risk för att företagen minskar sina egna prospekteringsinsatser
om ytterligare statligt stöd införs.

Centerpartiet och folkpartiet motsätter sig också ett beslut enligt regeringens
förslag men ställer sig positiva till att medel för utökad prospektering
etc. anvisas för budgetåret 1982/83. Folkpartiet förordar i motion 1982/
83:120 ett belopp av 60 milj. kr. I motiveringen uppmanas regeringen att
återkomma med förslag om ytterligare medel i 1983 års budgetproposition.
Centerpartiet — vars yrkande finns i motion 1982/83:114 med motivering i
motion 1982/83:112 - vill begränsa årets belopp till 30 milj. kr. Riksdagen
föreslås begära att under våren 1983 få sig förelagt ett femårsprogram för
utökad prospektering.

Utskottet finner regeringens förslag välmotiverat. Åtgärder för att öka
utvinningen av mineralresurser i gamla och nya anläggningar framstår som
ett angeläget inslag i en offensiv industripolitik. Liksom regeringen anser
utskottet att en medelsram för utökad prospektering etc. nu bör fastställas
för en femårsperiod, så att förutsättningar skapas för en mera långsiktig
planering av insatserna och för åtaganden som ger erforderlig trygghet åt
de organisationer och individer som engagerar sig i verksamheten. Utskottet
tillstyrker alltså propositionen på denna punkt och avstyrker de motionsyrkanden
som går ut på att riksdagen skall helt avvisa regeringens
förslag eller anslå blott ett begränsat belopp avsett för återstoden av detta
budgetår.

I motion 1982/83:114 (c) föreslås vidare att riksdagen till ett anslag för
prospektering etc. skall foga villkoret att prospekteringsprogrammet inte
får omfatta letning efter uran. Utskottet vill i sammanhanget dels hänvisa
till sin behandling våren 1982 av frågan om förbud mot uranbrytning (NU
1981/82:40 s. 34, reservation s. 47 f.), dels framhålla att frågan om ett
sådant villkor blir inaktuell om riksdagen skulle bifalla det nyss berörda
yrkandet i motion 1982/83:103 (m).

Utskottet avstyrker motionärernas förslag och vill framhålla att en restriktion
av angivet slag skulle kunna utgöra ett hinder för prospektering
efter andra mineral som brukar förekomma tillsammans med uran.

Allmänna riktlinjer för energipolitiken

Riksdagen tog våren 1981 ställning till ett förslag från regeringen om
riktlinjer för energipolitiken fram till omkring år 1990 (prop. 1980/81:90,
NU 1980/81:60, rskr 1980/81:381). Ett kraftigt minskat oljeberoende an -

NU 1982/83:18

gavs härvid sorn ett centralt mål. Det gällde också att skapa förutsättningar
för en avveckling av kärnkraften i enlighet med utslaget av folkomröstningen
i kärnkraftsfrågan våren 1980. Statsmakterna tog sikte på en successiv
utveckling mot ett energisystem i huvudsak baserat på varaktiga, helst
förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. I
ett program för energihushållning under 1980-talet låg tyngdpunkten på
åtgärder som skulle spara olja. Energihushållningen skulle främjas genom
rådgivning, utbildning och information men också genom utnyttjande av
prissättningen som styrmedel. Parallellt härmed skulle ett program för
oljeersättning genomföras. I fråga om kärnkraften beslöts om åtgärder för
att höja säkerheten vid kärnkraftverken och om en lag som reglerar finansieringen
av framtida kostnader för hantering av använt kärnbränsle. Omfattningen
och inriktningen av ett nytt treårigt energiforskningsprogram
fastställdes. I riksdagens beslut ingick också att genomgripande organisatoriska
förändringar skulle genomföras, bl. a. inrättande av en särskild
central myndighet för energifrågor.

Vid riksdagsbehandlingen förelåg ett stort antal motionsyrkanden, vilka
berörde mycket skiftande energipolitiska frågor både inom och utom det
ämnesområde som fanns definierat genom propositionen. Riksdagsbehandlingen
präglades av relativt stor enighet mellan de fyra partier som var
företrädda i näringsutskottet. Riksdagen begärde att regeringen skulle
tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att ytterligare analysera
vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att säkra kärnkraftens avveckling
och ett fortsatt minskat oljeberoende. Regeringen fattade beslut om en
sådan kommitté under hösten 1981. Kommittén benämns 1981 års energikommitté
(I 1981:08).

I enlighet med riksdagens beslut år 1981 lades i budgetpropositionen år
1982 fram förslag om ny myndighetsorganisation på energiområdet. Detta
förslag har i sina huvuddelar prövats av riksdagen efter beredning inom
näringsutskottet (NU 1981/82: 28, rskr 1981/82:246). Riksdagen beslöt därvid
med bifall till en socialdemokratisk reservation att den nya centrala
energimyndigheten, statens energiverk, skulle inrättas den 1 juli 1983 - ett
år senare än enligt regeringens förslag — och att oljeersättningsfonden
skulle inordnas i den centrala energimyndigheten, övergångsvis alltså i
statens industriverk. Energiforskningsnämnden har den 1 juli 1982 fått
permanent ställning som fristående myndighet.

Också under allmänna motionstiden år 1982 väcktes ett stort antal motioner
rörande energipolitiken. De spände över ett brett register av frågor.
De flesta av dessa motioner behandlades i näringsutskottets betänkande
NU 1981/82:30. Vissa frågor om utvinning av torv och alunskiffer tog
näringsutskottet upp i betänkandet NU 1981/82:40 om mineralpolitik.

Det förslag på energiområdet som läggs fram i proposition 1982/83:50
innefattar ett investeringsprogram om totalt 1200 milj. kr. Programmet
gäller utbyggnad av fjärrvärmeanläggningar och torveldade förbrännings -

NU 1982/83:18

anläggningar samt upphandling inom energiområdet. Före regeringens förslag
tar utskottet här upp vissa frågor om allmänna riktlinjer för energipolitiken.

Centerpartiet begär i motion 1982/83:114 bl. a. att riksdagen skall ansluta
sig till de riktlinjer för energipolitiken som förordas i dess motion 1982/
83:112. Riktlinjerna går i stort ut på följande. Syftet med energipolitiken
skall vara att åstadkomma ett decentraliserat energisystem, baserat på
utnyttjande av i huvudsak inhemska förnybara energikällor och på hushållning
med och en effektiv användning av tillgängliga resurser. Härigenom
skall kraven på resurshushållning, ekologisk balans, god miljö, hög säkerhet,
försöijningstrygghet, ökad sysselsättning och en stärkt ekonomi kunna
tillgodoses.

Motionärerna anför att energipolitiken under åren 1976-1982 successivt
har inriktats mot att forma ett decentralistiskt energisystem byggt på den
allsidighet som ett system med bättre energihushållning och utnyttjande av
olika inhemska energikällor innebär. De ger exempel på beslut med denna
inriktning som statsmakterna har fattat under den angivna perioden.

Ytterligare insatser måste nu göras för att de fastlagda målen skall
uppnås, hävdar centerpartiet i motionen. En effektiv energianvändning
förutsätter bl. a. hushållning med energikvalitet. Vi måste bruka bättre i
stället för att förbruka mer, säger motionärerna. De betonar vikten av ett
fungerande distributions- och marknadssystem för satsningen på inhemsk
energi. Regeringens förslag i propositionen betecknar de som uttryck för
en ”återgång till den centralistiskt inriktade energipolitik som socialdemokraterna
tidigare har fört i regeringsställning”.

Som framgår av vad utskottet har anfört inledningsvis i detta avsnitt
antog riksdagen förra året riktlinjer för energipolitiken fram till år 1990.
Riksdagsbeslutet präglades av relativt stor enighet mellan de politiska
partierna. Den av riksdagen fastlagda energipolitiken tar bl. a. sikte på att
oljeberoendet skall minska och att det skall skapas förutsättningar för en
avveckling av kärnkraften. En successiv utveckling mot ett energisystem i
huvudsak baserat på varaktiga, helst förnybara och inhemska energikällor
med minsta möjliga miljöpåverkan har angivits som ett viktigt inslag i
energipolitiken. Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen
att i detta sammanhang ompröva sitt ställningstagande från förra året och
göra något uttalande om allmänna riktlinjer för energipolitiken. Därför
avstyrker utskottet motion 1982/83:114 (c) i nu angiven del.

Fjärrvärme

Fjärrvärme har under perioden 1960-1980 byggts ut från kapaciteten
totalt ca 1000 MW till ca 13000 MW. I propositionen (bil. 6 s. 3) anges
motiven för fjärrvärmeutbyggnaden. De har varit att bränslet genom stora
anläggningar skall utnyttjas effektivare, att miljön i tätorterna skall förbätt -

NU 1982/83:18

ras samt att det skall skapas förutsättningar för elproduktion i kraftvärmeverk.
De senaste åren har ytterligare motiv tillkommit. Fjärrvärme är
liksom elektriciteten en distributionsform för energi. På samma sätt som
elkraft kan produceras på flera olika sätt kan hetvattnet i fjärrvärmenäten
åstadkommas med hjälp av många olika energikällor och energiformer.
Utbyggnad av fjärrvärme ger sålunda goda möjligheter till ersättning av
olja i tätorternas värmeförsörjning. En sådan utbyggnad möjliggör också
elproduktion i kraftvärmeverk och bidrar därigenom till att skapa förutsättningar
för avvecklingen av kärnkraften.

Investeringar i fjärrvärmeproduktion har sedan år 1977 till viss del
finansierats genom s. k. fjärrvärmelån. I propositionen (bil. 6 s. 4f.) meddelar
föredragande statsrådet att hon har tagit initiativ till vissa förändringar
i reglerna för dessa lån i syfte att fjärrvärmeutbyggnaden skall öka. Det
finns enligt propositionen risk för att utbyggnaden kan komma att stagnera
om inte särskilda åtgärder vidtas. Förändringarna av lånevillkoren innebär
bl. a. att nu gällande krav på utländsk upplåning för en del av fjärrvärmelånen
upphör den 1 januari 1983. Härigenom kan annuiteterna minskas,
vilket reducerar den finansiella belastningen på kommunerna.

Ytterligare åtgärder av temporär natur behöver enligt föredragande
statsrådet vidtas för att intensifiera fjärrvärmeutbyggnaden i den utsträckning
som är önskvärd i rådande situation. I propositionen föreslås att ett
tillfälligt statligt stöd till fjärrvärmeinvesteringar skall införas. Stödet skall
inriktas på investeringar i fjärrvärmedistribution, dvs. i fjärrvärmeledningar
av olika dimensioner och i annan utrustning för distribution av fjärrvärme.
Värmeväxlare och annan utrustning i fastigheterna skall liksom
tidigare finansieras genom bostadslånesystemet och energisparlånen. Det
totala stödet föreslås motsvara högst 10% av investeringskostnaderna för
distributionsanläggningar som beställs under år 1983. Bidraget skall omfatta
utbyggnad av fjärrvärmenät i alla delar av landet. Även längre ledningar
för överföring av t. ex. spillvärme från industrier skall omfattas av bidragssystemet.
Uppgiften att fatta beslut om stöd till utbyggnad av distributionsanläggningar
för fjärrvärme skall läggas på en särskild delegation för upphandling
inom energiområdet.

Regeringen föreslår att riksdagen till stöd för utbyggnad av distributionsanläggningar
för fjärrvärme anvisar ett reservationsanslag av 300 milj. kr.
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83.

Föredraganden anmäler sin avsikt att efter överläggningar med de berörda
kommunerna inom kort återkomma i fråga om energiförsörjningen i de
tre största tätorterna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Samtliga oppositionspartier har i partimotioner tagit upp regeringens
förslag angående utbyggnaden av fjärrvärmeanläggningar. De framför synpunkter
och förslag vad gäller såväl riktlinjer för åtgärder på detta område
som finansieringen av det föreslagna stödet.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1982/83:103 att riksdagen

NU 1982/83:18

skall avslå samtliga de förslag i propositionen som avser energipolitiken.
Med hänsyn till de starkt negativa effekterna på samhällsekonomin av ett
ökande budgetunderskott finns det inte något statsfinansiellt utrymme för
genomförande av något av de föreslagna investeringsprojekten, anför motionärerna.
En energipolitik som tar till vara Sveriges möjligheter att ändra
energisystemet i en mer konkurrenskraftig riktning kan, säger de, inte
åstadkommas genom ytterligare manipulerande med subventioner och
skatter utan endast genom att man tar bort blockeringar som i dag omöjliggör
utnyttjandet av kunnande och inhemska energiresurser. Regeringen
borde återkomma med bättre underlag för sådana projekt som kan bidra till
en positiv utveckling av samhällsekonomin.

I fråga om fjärrvärme konstaterar motionärerna att det råder allmän
enighet om att fjärrvärme i tätbebyggelse ofta har stora fördelar. Det är,
säger de, av avgörande betydelse att kommunerna själva, utifrån de faktiska
ekonomiska förutsättningar som föreligger, planerar och genomför den
fjärrvärrneutbyggnad som befinns vara ändamålsenlig. Särskilda statliga
stöd för begränsade tidsperioder skapar enligt motionärerna en ryckighet
som inte tjänar den långsiktighet och den fasta ansvarsfördelning som en
riktig energipolitik kräver.

I centerpartiets motion 1982/83:114 begärs att riksdagen skall ansluta sig
till de riktlinjer för utbyggnaden av fjärrvärmesystem som redovisas i
motion 1982/83:112. Där sägs att partiet accepterar att ett tidsbegränsat
stöd i form av bidrag för fjärrvärmeinvesteringar införs. Det poängteras
emellertid att fjärrvärme ofta är en olämplig uppvärmningsform i villaområden.
Stödet föreslås bli så konstruerat att det endast ges till utbyggnad av
fjärrvärmesystem som möjliggör lägre driftstemperaturer. Vidare anförs
att fjärrvärmenäten borde ges en sådan utformning att de kan få en samordnande
funktion och öka möjligheterna att välja mellan olika energislag och
produktionssätt.

Motionärerna biträder inte regeringens förslag om att stöd till distribution
sanläggningar för fjärrvärme skall fattas av den planerade delegationen
för upphandling inom energiområdet. Detta uppdrag borde i stället ges till
oljeersättningsfonden.

Stödet till fjärrvärmeanläggningar bör enligt centerpartiet finansieras
genom intäkter från elström producerad i äldre vattenkraftverk. Oljeersättningfonden
föreslås få ett tillskott av 300 milj. kr. för ändamålet.

Vänsterpartiet kommunisterna ställer sig i motion 1982/83:126 positivt
till regeringens förslag om stöd till fjärrvärmeanläggningar. Ett par kompletteringar
i riktlinjerna för detta stöd förordas. Riksdagen bör enligt
denna motion uttala sig för att stödet skall kunna utgå även till s.k.
närvärmesystem, dvs. vissa småskaliga värmesystem. Centraler för närvärme
har, anför motionärerna, lägre driftstemperatur, vilket gynnar införandet
av solvärme, värmepumpar och lokal spillvärme. Ett villkor för att
en fjärrvärmeanläggning skall få stöd bör enligt motionen vara att elvärme

NU 1982/83:18

inte installeras. Ett ökat elberoende i stora värmesystem ställer större krav
på alternativ till kärnkraften och försvårar avvecklingen, säger motionärerna.
De anser att anläggningar avsedda för inhemska, alternativa bränslen i
första hand bör erhålla det statliga stödet.

Folkpartiet ställer inget särskilt yrkande i detta ämne. I motion 1982/
83:120 anförs att partiet med hänsyn till dels det rådande konjunkturläget,
dels vikten av att av sysselsättningsskäl få i gång kommunala investeringar
biträder regeringens förslag. Det understryks dock i motionen att det är
angeläget att fjärrvärmeutbyggnaden styrs till stadskärnor med framför allt
äldre bebyggelse, eftersom det är där fjärrvärmen är mest lönsam. Det är,
säger motionärerna vidare, en brist att regeringen i propositionen inte
utförligare underbygger påståendet att det föreslagna bidraget medför investeringar
som eljest inte skulle ha kommit till stånd.

Utskottet vill understryka att utbyggnaden av fjärrvärme har stor betydelse
när det gäller att minska oljeanvändningen och förbättra miljön i
tätorterna. En kraftig utbyggnad av fjärrvärmen bidrar också till att skapa
förutsättningar för att avvecklingen av kärnkraften kan genomföras. I den
mån fjärrvärmeproduktionen grundas på annat än olja medverkar den
också till att positivt påverka bytesbalansen. Likaså har utbyggnaden av
fjärrvärme gynnsamma effekter för industrin och för sysselsättningen.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det i nu rådande läge bör
införas ett tillfälligt statligt stöd till fjärrvärmeinvesteringar. Således tillstyrker
utskottet regeringens förslag om att 300 milj. kr. skall anvisas för
detta ändamål i form av ett reservationsanslag på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för innevarande budgetår. Utskottets tillstyrkan av propositionen
i här aktuell del innebär att motsvarande delar av motionerna 1982/
83:103 (m) och 1982/83:114 (c) avstyrks.

De riktlinjer för åtgärder i syfte att öka investeringarna i utbyggnad av
distributionsanläggningar för fjärrvärme som förordas i propositionen kan
utskottet ansluta sig till. Förslaget att vissa uppgifter inom fjärrvärmeområdet
skall handhas av en särskild delegation för upphandling inom energiområdet
återkommer utskottet till i det följande (s. 20).

Utskottet övergår så till att behandla centerpartiets förslag till riktlinjer
såvitt gäller s. k. lågtemperatursystem. Härvid vill utskottet påpeka att
fjärrvärmesystem med lägre driftstemperatur också omfattas av det föreslagna
stödet. Utskottet anser emellertid inte att det skall ställas som
villkor för stöd att fjärrvärmeanläggningen är av den nu nämnda typen.
Utskottet avstyrker sålunda motion 1982/83:114 (c) i ifrågavarande del.

I fråga om vänsterpartiet kommunisternas nyss redovisade kompletterande
förslag vill utskottet anföra följande. Riksdagen avslog förra året på
förslag av näringsutskottet (NU 1981/82:30 s. 67) ett motionsyrkande från
detta parti om åtgärder för att befrämja utbyggnad av närvärmesystem.
Utskottet menade att det närmast är en uppgift för kommunen att utforma
lämpliga värmesystem på lokal nivå. Det kan också, anförde utskottet,

NU 1982/83:18

förutsättas att kommunerna utan att riksdagen tar något initiativ får den
information som erfordras för att de skall kunna utnyttja förekommande
stödformer på detta område. Utskottet anser i likhet med regeringen att det
här aktuella stödet bör inriktas på investeringar i fjärrvärmedistribution,
dvs. fjärrvärmeledningar av olika dimensioner och annan utrustning för
distribution av fjärrvärme. Värmeväxlare och annan utrustning i fastigheter
bör liksom tidigare finansieras genom bostadslånesystemet och energisparlån.
Till den del s. k. närvärmesystem uppfyller de här angivna villkoren
bör de sålunda omfattas av den föreslagna stödformen. Något särskilt
uttalande från riksdagen i detta ämne anser utskottet inte vara motiverat.
Utskottet vill inte heller ställa som krav för att stöd skall kunna utgå
att elvärme inte får installeras. Det berörda yrkandet i motion 1982/83:126
(vpk) avstyrks sålunda.

Torveldade anläggningar m. m.

De riktlinjer för energipolitiken som riksdagen antog våren 1981 innebär
bl. a. att som mål för den framtida torvanvändningen gäller en årlig energiproduktion
av 1 TWh år 1985 och 6— 11 TWh år 1990.

För att introduktionen av inhemska bränslen skall underlättas har en rad
styrmedel införts, bl. a. ett system för statliga bidrag genom oljeersättningsfonden
samt en lag (1977:439) om kommunal energiplanering och en
lag (1981: 599) om utförande av eldningsanläggningar för fasta bränslen.

Oljeersättningsdelegationen (I 1979:01) har i rapporten (Ds I 1982:6)
Uppföljning av oljeersättningsprogrammet konstaterat att de energipolitiska
målen vad avser torv inte kommer att kunna uppfyllas om inte
torveldade förbränningsanläggningar byggs i stor omfattning under de närmaste
åren.

I propositionen (bil. 6 s. 7) anför föredragande statsrådet att användningen
av torv som bränsle för att ersätta olja inte, trots de stimulansåtgärder
som har vidtagits, har ökat i den takt som är önskvärd för att det mål som
har angivits för år 1990 skall uppnås. Förklaringen härtill kan enligt föredraganden
vara bl. a. att kommunala energiverk och andra potentiella
köpare av anläggningar är osäkra inför användningen av ny teknik som
ännu är relativt oprövad i vårt land. Ett annat skäl är att många anläggningar
i det inledningsskede som vi ännu befinner oss i inte är företagsekonomiskt
lönsamma.

De ekonomiska förutsättningarna för uppförande av torveldade förbränningsanläggningar
föreslås mot den angivna bakgrunden förbättras under
en övergångstid genom att oljeersättningsfonden tillförs ett engångsbelopp
på 200 milj. kr. för stöd till sådana anläggningar. Stödet skall enligt propositionen
utgå endast till anläggningar som beställs under år 1983. Det
föreslås bli utformat som ett bidrag på högst 25 % av investeringskostnaden
till förbränningsanläggningar som byggs för att eldas med främst torv.
Bidraget skall kunna utgå samtidigt med lån enligt nu gällande regler.

NU 1982/83:18

För finansiering av det här aktuella stödet föreslår regeringen (bil. 6 s. 8)
en höjning av den särskilda avgiften för oljeprodukter med 13 kr. per
kubikmeter. Avgiftshöjningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1983. Den
särskilda avgiften på oljeprodukter är f. n. 80 kr. per kubikmeter för motorbrännolja,
eldningsolja och bunkerolja (utom för fartyg i utrikes drift).
Avgiften används till finansiering av stöd för åtgärder för att ersätta olja,
till det statliga energiforskningsprogrammet och till det statliga stödet till
prospektering efter olja, naturgas och kol. Regeringen föreslår att riksdagen
skall antaga ett i propositionen (bil. 6 s. 14) framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter. Lagändringen
är av den innebörd som just har nämnts.

I propositionen lämnas en redogörelse för ett betydande utredningsarbete
om torvanvändning som har bedrivits bl. a. inom statens vattenfallsverk.
Enligt föredraganden bör bl. a. de i propositionen redovisade projekten
med vattenfallsverket som intressent kunna komma i fråga för stöd. Det
anges vara en särskild fördel att flera projekt kan bli aktuella inom det
regionalpolitiska stödområdet.

För att upphandlingen av den utrustning som kommer att beställas som
ett resultat av det nu aktuella stödet skall ske på ett samordnat sätt bör
enligt propositionen oljeersättningsfonden, innan beslut om investeringsbidrag
fattas, samråda med den delegation för upphandling inom energiområdet
som behandlas senare i propositionen. Det framgår vidare av propositionen
(bil. 6 s. 8) att regeringen vid bifall till vad som har förordats i detta
ämne kommer att föreslå att förordningen (1980:1086) om stöd för åtgärder
för att ersätta olja, m. m., kompletteras med en föreskrift av denna innebörd.

I samtliga här aktuella partimotioner tas propositionens förslag om torveldade
anläggningar upp. Utskottet refererar i det följande det huvudsakliga
innehållet i dessa motioner såvitt gäller det nu aktuella ämnet. Därefter
redovisas skatteutskottets yttrande (SkU 1982/83:3 y) i ärendet.

Det är i och för sig värdefullt att torvkunnandet i vårt land utvecklas,
heter det i moderata samlingspartiets motion 1982/83:99. Motivet är emellertid
inte så starkt att den föreslagna förstärkningen av det stöd som redan
utgår till torvintroduktion kan försvaras, menar motionärerna. I dagens
statsfinansiella läge är det nödvändigt att stöd till olönsamma investeringar
hålls tillbaka. Andra energiinvesteringar kan snabbare och billigare minska
oljeberoendet. Partiet avvisar således också det särskilda bidraget till
torvanläggningar. Som en följd härav avstyrker partiet i motion 1982/
83:103 den föreslagna höjningen av oljeavgiften.

Avgiftshöjningen avstyrks i motionen också av principiella skäl. Motionärerna
framhåller att vad som skiljer oljeavgiften från oljebeskattningen i
övrigt är den destination till särskilda fonder som gäller för influtna medel.
Förutsättningen för en sådan avgift måste vara att de som betalar avgiften
kommer i åtnjutande av en motprestation.
t2 Riksdagen 1982183. 17 sami. Nr 18

NU 1982/83:18

Centerpartiet motsätter sig i motion 1982/83:112 inte det föreslagna
stödet till torveldade anläggningar men vill att motsvarande stöd skall utgå
också till anläggningar som eldas med skogsavfall och att åtgärderna skall
finansieras genom medel från en särskild avgift på elkraft som produceras i
äldre vattenkraftverk.

I konsekvens därmed begär partiet att riksdagen skall avslå förslaget om
höjning av oljeavgiften. Ställningstagandet i motionen motiveras bl. a. med
att oljepriset drastiskt har höjts genom devalveringen av den svenska
kronan och att det ligger väsentligt högre än vad som motsvaras av den
tvåprocentiga realprisutveckling som riksdagen tidigare har uttalat sig för.

Folkpartiet anför i motion 1982/83:120 - utan något särskilt yrkande —
att partiet biträder regeringens förslag såvitt gäller de angivna riktlinjerna.
Man hänvisar i motionen till att förslaget ligger i linje med folkpartiets
energipolitik. Motionärerna anser att oljeersättningsfonden bör få i uppdrag
att genomföra de nya stimulansåtgärderna. I avvaktan på förnyade
medelsberäkningar för fondens verksamhet är man emellertid från folkpartiets
sida inte beredd att tillstyrka den föreslagna höjningen av den särskilda
oljeavgiften.

Vänsterpartiet kommunisterna önskar i motion 1982/83:126 att riksdagen
skall uttala sig för att det föreslagna stödet till torveldade anläggningar
också skall kunna utgå om en större mängd ved kommer till användning.

Skatteutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SkU 1982/83:3 y) den i propositionen
föreslagna avgiftshöjningen, dock under förutsättning att näringsutskottet
anser att de förordade stödåtgärderna är erforderliga. Det saknas
enligt skatteutskottets mening skäl att senarelägga avgiftshöjningen eller
att fylla medelsbehovet på annat sätt. Skatteutskottet anför vidare att det
inte framgår av propositionen att någon sänkning av avgiften skall äga rum
när fonden väl har fått sina pengar. Utskottet finner det högst sannolikt att
det senare kan uppstå andra medelsbehov på energisektorn som kan behöva
tillgodoses genom den nu föreslagna avgiftshöjningen. Skatteutskottet
ifrågasätter emellertid om inte systemet med avgiftsfinansierade fonder på
längre sikt bör ersättas med generella skatter och anslag över budgeten.
Skatteutskottet upprepar samtidigt det önskemål om en samordning av
avdragsreglerna för energiskatt resp. oljeavgift som utskottet i våras uttryckte
i sitt yttrande (SkU 1981/82:4 y) till försvarsutskottet över vissa
ändringsförslag rörande oljeavgiften.

I sitt yttrande påpekar skatteutskottet vidare att tre olika utskott under
år 1982 har behandlat frågor rörande den särskilda oljeavgiften. Liksom i
ett tidigare sammanhang förordar skatteutskottet en klarare gränsdragning
mellan utskottens kompetensområden i fråga om skatter och avgifter.

Moderata samlingspartiets företrädare i skatteutskottet avstyrker i en
avvikande mening den aktuella avgiftshöjningen med hänvisning till det
statsfinansiella läget och av principiella skäl.

I en gemensam avvikande mening från centerpartiets och folkpartiets

NU 1982/83:18

företrädare i skatteutskottet avstyrks avgiftshöjningen med hänvisning till
att oljeersättningsfonden redan disponerar medel som kan användas till
stöd för bl. a. torveldade förbränningsanläggningar.

Näringsutskottet vill framhålla att det, såsom påtalas i propositionen,
finns en betydande risk för att användningen av torv som bränsle för att
ersätta olja inte kommer att öka i sådan takt att de uppsatta målen i detta
hänseende för år 1990 kan uppnås. De skäl som redovisas i propositionen
för att de ekonomiska förutsättningarna för uppförande av torveldade
förbränningsanläggningar skall förbättras under en övergångstid finner
utskottet vara starka.

Oljeersättningsfonden bör sålunda tillföras ett engångsbelopp på 200
milj. kr. i enlighet med de riktlinjer som dras upp i propositionen. Utskottet
återkommer dock till frågan om arbetsuppgifter för den föreslagna
delegationen för upphandling inom energiområdet.

Liksom skatteutskottet tillstyrker näringsutskottet den föreslagna höjningen
av den särskilda avgiften för oljeprodukter. Det framgår av vad
näringsutskottet nyss har anfört att utskottet finner de förordade stödåtgärderna
välmotiverade och erforderliga. Utskottet anser också i likhet
med skatteutskottet att det sannolikt kan komma att föreligga medelsbehov
inom energisektorn som kan behöva tillgodoses genom den föreslagna
avgiftshöjningen när oljeersättningsfonden har erhållit de nu aktuella resurserna.
Av det sagda följer att utskottet tillstyrker regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och
avstyrker nu berörda delar av motionerna 1982/83:103 (m), 1982/83:114 (c)
och 1982/83:120 (fp).

Utskottet anser att det nu aktuella stödet i enlighet med vad som föreslås
i propositionen bör gälla förbränningsanläggningar som byggs för att eldas
med främst torv. Detta innebär att en begränsad andel skogsråvara också
bör kunna fa utnyttjas i de anläggningar som blir stödberättigade. Däremot
bör stöd i denna form inte, såsom förordas i centerpartiets motion, utgå till
eldningsanläggningar som byggs för eldning av skogsavfall. Motionen avstyrks
således i denna del.

Utskottet avstyrker också motion 1982/83:126 (vpk) såvitt gäller yrkandet
om stöd till anläggningar där en större mängd ved kommer till användning.

Sammanfattningsvis tillstyrker alltså utskottet de i propositionen angivna
riktlinjerna för åtgärder i syfte att öka investeringarna i torveldade
anläggningar, medan de motionsyrkanden som gäller dessa riktlinjer avstyrks.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion 1982/83:126 att riksdagen
skall anmoda regeringen att ta initiativ till bildande av regionala bränslebolag.
Dessa bolag skulle enligt motionärerna kunna säkerställa en planmässig
användning och förhindra spekulation vad gäller både torvkoncessioner
och utnyttjande av ved.

NU 1982/83:18

Sådana regionala bränslebolag som förordas i motion 1982/83:126 (vpk)
kan bildas med stöd uroljeersättningsfonden. Näringsutskottet har tidigare
behandlat motionsyrkanden liknande det nu aktuella. Våren 1981 konstaterade
utskottet (NU 1980/81:60 s. 74) att det är betydelsefullt att effektiva
distributionsformer kan byggas upp för olika slag av inhemska bränslen.
Utskottet ansåg att bildandet av bränslebolag borde uppmuntras av statsmakterna.

Det stöd som oljeersättningsfonden kan lämna till bildandet av marknadsorganisationer
skapar, sade utskottet, ”goda förutsättningar för tillkomsten
av flexibla och marknadsorienterade bränslebolag med verksamhet
som är anpassad till de särskilda förhållandena i olika delar av landet”.
Med hänvisning till detta avstyrkte utskottet de motionsyrkanden om
bränslebolag som då förelåg. De socialdemokratiska ledamöterna reserverade
sig då till förmån för förslaget om initiativ till regionala bränslebolag.
Vid behandling av ett liknande yrkande år 1982 ansåg utskottet (NU 1981/
82:30 s. 58) att det inte fanns skäl för någon åtgärd i saken från riksdagens
sida. Det berörda yrkandet avstyrktes alltså och avslogs av riksdagen.
Utskottet är av samma uppfattning nu. Motion 1982/83:126 (vpk) avstyrks
sålunda i ifrågavarande del.

Motion 1982/83:96 (s) går ut på att riksdagen skall uttala sig för att en
utredning om viss produktion av pellets fullföljs. Den gäller en på torv och
skogsavfall baserad tillverkning, förlagd till Pello i Övertorneå kommun.
Torvtäktema i närheten av Pello har varit föremål för särskild undersökning
och befunnits vara av hög kvalitet och tillräckliga för brytning i stor
omfattning under 50 till 100 år. Motionärerna pekar på den positiva effekt
för sysselsättningen i området som en utvinning i de nämnda torvtäkterna
och en förädling av produkterna skulle ge.

Utskottet är väl medvetet om det mycket besvärliga sysselsättningsläget
i Tornedalen. Det är bl. a. mot denna bakgrund värdefullt om det utredningsarbete
som motionärerna nämner kan fullföljas. Utskottet förutsätter
att länsstyrelsen i Norrbottens län bevakar denna fråga. Det är givetvis
betydelsefullt att avsättningsmöjligheterna noga beaktas i det fortsatta
utredningsarbetet. Utskottet ser inte anledning för riksdagen att göra något
uttalande i denna fråga och avstyrker alltså motionen.

Upphandling inom energiområdet

I propositionen (bil. 6 s. 8 f.) lämnas en redogörelse för vissa åtgärder
som har vidtagits för att stödja investeringar inom energiområdet. Det
gäller stöd inom ramen för energiforskningsprogrammet, stöd från oljeersättningsfonden
och stöd från industrifonden. Åtgärderna avser främst
forskning och utveckling samt utnyttjande av teknik som inte är färdigutvecklad.
Det framgår av propositionen att regeringen inte anser att de
vidtagna åtgärderna är tillräckliga.

NU 1982/83:18

För att efterfrågan från främst kommuner som avser att genomföra
investeringar inom energiområdet och beredskapen hos tillverkare av utrustning
skall kunna bringas i samklang krävs enligt föredragande statsrådet
ytterligare statliga åtgärder. Dessa åtgärder skulle inriktas på

— sammanställning och analys av investeringsplaner och kapacitet,

— genomförande av större upphandlingar inom energiområdet m. m. och
medverkan vid förhandlingar i övrigt mellan användare och tillverkare
av energiutrustning,

— stöd, i flertalet fall i form av lån, när befintliga stödformer är otillräckliga
för de nu angivna syftena.

Åtgärderna inom upphandlingsområdet föreslås gälla främst energiförsörjningen
i kommunerna. Strävan är enligt propositionen att ca 25 koleldade
förbränningsanläggningar skall uppföras och ett mycket stort antal
större värmepumpar installeras i landet. De föreslagna åtgärderna syftar
också till att säkerställa att utbyggnaden av koleldade anläggningar sker på
ett planerat sätt, så att såväl energiförsörjningsintresset som hänsynen till
miljön tillgodoses.

Regeringen aviserar i propositionen vissa initiativ inom kolområdet. För
det första avser regeringen att i budgetpropositionen år 1983 föreslå inrättandet
av den fond för stöd till anordningar för att minska svavelutsläppen
som riksdagen har fattat principbeslut om vid sin behandling av proposition
1981/82:151 om åtgärder mot försurningen (JoU 1981/82: 35, rskr 1981/
82:321). För det andra är avsikten att utnyttja skatte- och avgiftspolitiken
inom energiområdet så att bl. a. en övergång från olja till kol stimuleras.
Härvid skall så långt som möjligt eftersträvas fasta prisrelationer mellan
kol och olja. I detta sammanhang kommer de särskilda kostnaderna för
åtgärder i syfte att minska påverkan på miljön av koleldade förbränningsanläggningar
att beaktas.

I propositionen (bil. 6 s. 10) utvecklas närmare regeringens syn på vilka
uppgifter som bör utföras i fråga om upphandling inom energiområdet.

Statliga insatser krävs enligt propositionen för en sammankoppling mellan
användarnas planer för energiinvesteringar och industrins möjlighet att
leverera utrustning. För att ett rationellt upphandlingsförfarande och god
ekonomi skall uppnås behövs ett samordnat upphandlingsförfarande. Regeringen
avser att ta upp överläggningar med företrädare för kommunerna
och andra tänkbara användare av energiteknik för att närmare diskutera
hur ett mer samordnat upphandlingsförfarande kan gå till under iakttagande
av den statliga upphandlingsförordningen och vårt lands handelspolitiska
åtaganden. Vidare kommer överläggningar att tas upp med de tillverkande
företagen för att det skall utrönas vilka möjligheter industrin har att
svara för produktion av den utrustning som behövs.

Vidare föreslås i propositionen (bil. 6 s. 12) en ny stödform för att
komplettera nuvarande stödformer inom energiområdet och för att undanröja
de hinder som kan finnas hos industrin när det gäller att leverera

NU 1982/83:18

utrustning avsedd för energiområdet. Stödet bör enligt propositionen i
flertalet fall lämnas i form av lån, eventuellt med villkorlig återbetalningsskyldighet.
För detta ändamål föreslås som engångsanvisning ett nytt
reservationsanslag på 700 milj. kr.

Avsikten är att de förordade åtgärderna i syfte att öka investeringarna
inom energiområdet skall avse år 1983. För att säkerställa att dessa åtgärder
kommer i gång tillräckligt snabbt avser regeringen att vid bifall till
propositionen i denna del tillkalla en särskild delegation för att handha
frågor om upphandling inom energiområdet. Delegationen skall utöver de
upphandlingsåtgärder som nyss har nämnts också ha till uppgift att dels
från sina utgångspunkter samråda med oljeersättningsfonden vid dess behandling
av bl. a. ärenden om sådant stöd till torveldade anläggningar som
föreslås i propositionen, dels besluta om stöd till sådana investeringar i
distributionsanläggningar för fjärrvärme som tidigare har berörts. Vidare
skall en väsentlig uppgift för delegationen vara att överväga och lämna
förslag till i vilka former fortsatta statliga insatser rörande upphandling
inom energiområdet bör ske.

Regeringens förslag kritiseras i partimotionerna från moderata samlingspartiet,
centerpartiet och folkpartiet. Vänsterpartiet kommunisterna ger
också vissa synpunkter på de förordade riktlinjerna.

Moderata samlingspartiet betecknar i motion 1982/83:99 regeringens
skäl för ett samordnat upphandlingsförfarande som svaga. Förslaget präglas,
anför motionärerna, av misstro mot att enskilda företag och kommuner
på egen hand eller i frivillig samverkan kan genomföra också omfattande
investeringar. Det är tydligt, säger de, att regeringen vill få en ny möjlighet
att utöva påtryckningar på först och främst kommunerna i deras val av
energiförsöijningsalternativ.

Om avsikten med regeringens förslag om ett nytt bidrag på 700 milj. kr.
är att stödja företag som erbjuder kommersiellt konkurrenskraftiga produkter
saknar det all grund, hävdar motionärerna. Sådana företag kan
finansiera en angelägen expansion på annat sätt. Om däremot tanken är att
stödja verksamhet som ännu inte har nått kommersiell mognad är det enligt
motionärerna i realiteten fråga om utvecklingsstöd som skall bedömas
tillsammans med andra stödformer med motsvarande syfte. Motionärerna
kritiserar regeringen för att ha lämnat en alltför knapphändig motivering
för det föreslagna stödet.

I centerpartiets motion 1982/83:114 begärs att riksdagen skall ansluta sig
till de riktlinjer för åtgärder i fråga om upphandling inom energiområdet
som anges i motion 1982/83: 112. Det i detta sammanhang aktuella avsnittet
i centerpartiets motion går ut på att statens åtgärder skall inriktas på att
stödja upphandling som syftar till användning av inhemska bränslen, värmepumpar
etc., inte ökad användning av kol. Detta innebär enligt motionen
att prisrelationerna måste vara sådana att inhemska bränslen gynnas i
förhållande till importerade bränslen såsom kol och olja. Priset på kol skall

NU 1982/83:18

således relateras till torv och skogsavfall, inte till olja. Motionärerna säger
sig förutsätta att kommande förslag om energibeskattningen har denna
inriktning och inte gynnar kolintroduktion på bekostnad av inhemska
bränslen.

Motionärerna begär vidare att riksdagen skall ansluta sig till de i motion
1982/83:112 förordade riktlinjerna för kolanvändningen. Härvid sägs att ett
forcerat kolprogram innebär stora risker för felinvesteringar. Investeringar
i kolanvändning borde anstå tills vi har fått bättre teknisk och ekonomisk
kunskap om hur flytande, renat kolbränsle kan användas i befintliga oljeeldade
anläggningar.

Motionärerna vill att stöd för upphandling inom energiområdet och
övriga statliga åtgärder i syfte att få till stånd investeringar på energiområdet
skall administreras av oljeersättningsfonden. Fonden föreslås därför få
ett tillskott av 300 milj. kr. för detta ändamål. Dessa medel skall genom en
särskild skatt hämtas från intäkter från elström producerad i äldre vattenkraftverk.
Oljeersättningsfonden föreslås vidare få vidgade direktiv och
dess styrelse ett förstärkt parlamentariskt inslag.

Riksdagen bör enligt denna motion avslå regeringens förslag om en
statlig upphandlingsdelegation. Motionärerna tolkar propositionen så att
delegationens uppgift är att tvinga ett antal kommuner att mot sin vilja
satsa på koleldade anläggningar. Centerpartiets inställning anges i stället
vara att statens åtgärder skall vidtas i samarbete och samverkan med
kommunerna och inte genom diktat. Den form av statlig toppstyrning
gentemot kommunerna som delegationen innebär kan inte accepteras,
anför motionärerna.

Folkpartiet begär i motion 1982/83:120 att riksdagen skall avslå regeringens
förslag om ett anslag på 700 milj. kr. för det i propositionen angivna
ändamålet. I motionen anförs att folkpartiet inte delar regeringens uppfattning
att statliga delegationer alltid är det bästa organet för att åstadkomma
en viss önskad utveckling. Motionärerna framhåller att det redan finns ett
organ, oljeersättningsfonden, som prövar sådana ärenden som är aktuella i
sammanhanget.

De stimulansåtgärder som regeringen önskar införa bör enligt folkpartiet
anförtros oljeersättningsfonden och inordnas i den verksamhet som redan
åvilar fonden. Fonden bör anmodas inkomma med medelsberäkning för
resterande del av den beslutade verksamhetsperioden och för ytterligare
en treårsperiod. Medelsberäkningen bör inkludera kostnader för de extra
stimulansåtgärder som regeringen nu föreslår. Fondens verksamhet bör
även fortsättningsvis finansieras med avgifter på oljeprodukter.

I folkpartiets motion begärs vidare ett uttalande från riksdagen om
koleldade förbränningsanläggningar. Motionärerna säger sig svårligen kunna
se att man kan upprätta en centraliserad plan för utbyggnaden av
koleldade förbränningsanläggningar. Förutsättningarna är mycket skiftande
i olika kommuner, menar de. Statsmakterna kan stimulera fram anlägg -

NU 1982/83:18

ningar med riktade åtgärder men näppeligen påtvinga ett visst antal kom muner

att vid vissa tillfallen uppföra dylika anläggningar.

Vänsterpartiet kommunisterna begär i motion 1982/83:126 att den föreslagna
delegationen skall få direktiv av innebörd att andra bränslen än kol
också skall främjas när det gäller att ersätta olja.

Utskottet finner det angeläget att den tillverkande industrin får ökade

möjligheter att vidareutveckla teknik inom energiområdet. Det är, såsom
framhålls i propositionen, väsentligt att bristande kapacitet, omodem utrustning
m. m. inte skall behöva hindra tillverkare från att producera den
utrustning som krävs för energiinvesteringama. Utskottet räknar med att
den i propositionen föreslagna nya kompletterande stödformen inom energiområdet
på ett värdefullt sätt skall kunna undanröja hinder som kan
finnas hos industrin när det gäller att leverera utrustning avsedd för energiområdet.
Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag i
här aktuell del. Riksdagen bör alltså på tilläggsbudget till årets statsbudget
anvisa ett reservationsanslag av 700 milj. kr. till stöd för åtgärder i samband
med upphandling inom energiområdet. De närmare villkor som skall
gälla för stödet bör fastställas av regeringen.

De riktlinjer som föredragande statsrådet förordar beträffande upphandling
inom energiområdet finner utskottet väl avvägda och helt i linje med
utskottets uppfattning. Den aviserade delegationen för frågor om upphandling
inom energiområdet kan komma att spela en viktig roll i sammanhanget.
Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker propositionen såvitt
gäller riktlinjer för upphandling inom energiområdet. Samtidigt avstyrker
utskottet samtliga här aktuella motionsyrkanden.

I det följande skall utskottet något kommentera de berörda motionerna.

I flera av motionerna (m, c, fp) berörs kommunernas roll när det gäller
val av energiförsöijningsaltemativ. Motionärerna uttrycker farhågor för
att de riktlinjer som dras upp i propositionen skall innebära otillbörliga
påtryckningar på kommunerna, tvång att satsa på koleldade anläggningar
m. m. Utskottet anser inte att det finns fog för ett sådant synsätt. De
överläggningar med kommunerna som nämns i propositionen bör utgöra
ett stöd för kommunerna och ge underlag för beslut som gagnar dem.

I motionerna lämnas också vissa förslag angående oljeersättningsfonden.
Det gäller bl. a. ändrade direktiv för fonden.

Oljeersättningsfondens hittillsvarande verksamhet utvärderas f. n. av
oljeersättningsdelegationen. Delegationen skall enligt tilläggsdirektiv (Dir.
1982:43), som har lämnats i juni 1982, redovisa vilka effekter som stödet
från oljeersättningsfonden har fått för arbetet med att ersätta olja och spara
energi, särskilt under 1980-talet. Även mer långsiktiga effekter av stödet
skall anges översiktligt. Erfarenheterna av det regelsystem som gäller för
stödet skall bearbetas och eventuella förslag till förändringar skall lämnas.
Förslag till behov av medel för verksamheten efter år 1983 skall också

NU 1982/83:18

redovisas. Resultatet av utvärderingen skall enligt direktiven föreligga
senast den 15 april 1983.

Utskottet ser mot bakgrund av det pågående utredningsarbetet inte
anledning för riksdagen att f. n. uttala sig för några ändrade direktiv för
oljeersättningsfonden. Som framgår av utskottets ställningstagande till
regeringens förslag till riktlinjer för upphandling inom energiområdet anser
utskottet inte heller att oljeersättningsfonden nu skall åläggas några ytterligare
uppgifter utöver de i propositionen nämnda.

De farhågor för den i propositionen angivna satsningen inom kolområdet
som uttrycks i motionerna finner utskottet sakna grund. Åtgärderna syftar
till en planerad utbyggnad av koleldade anläggningar med hänsynstagande
till energiförsöijningsintresset och miljön. Miljökraven vad gäller kol sätts
inte lägre än för inhemska bränslen. Utskottet utgår från att vid de satsningar
som görs inom kolområdet nya tekniska tillämpningar tas i anspråk i
den takt som utifrån ekonomiska och miljömässiga aspekter ter sig mest
lämplig.

1 motion 1982/83:93 (s) begärs att riksdagen skall göra ett uttalande om
utbyggnaden av kraftvärmeverk. Motionären anför att kommunerna, med
ett antaget elöverskott under 1980-talet, inte har motiv för investeringar i
sådana verk. Risken är därför stor att fjärrvärmekommuner låser sig med
investeringar i enbart värmeproducerande anläggningar eller att samtliga
framöver erforderliga kraftvärmeverk inplaneras för uppförande under
samma tidsperiod någon gång i början eller mitten av 1990-talet.

Särskilda statliga insatser måste därför enligt motionären göras så att ett
antal beslut om att uppföra kraftvärmeverk fattas redan inom de närmaste
åren. Den i propositionen föreslagna upphandlingsdelegationen skulle,
menar motionären, ha som en viktig uppgift att lämna speciellt stöd till
blivande kraftvärmeverkskommuner i syfte att åstadkomma ett planerat
uppförande av de kraftvärmeverk som behövs för att kärnkraften skall
kunna avvecklas.

Det är enligt utskottets uppfattning en väsentlig fråga som tas upp i
denna motion. Även om det f. n. inte finns behov av en betydande utbyggnad
av antalet kraftvärmeverk kan en sådan senare komma att te sig väl
motiverad. Utskottet förutsätter att berörda kommuner reserverar mark
för kommande behov av elgenerering vid de värmeverk som byggs under
1980-talet och att regeringen följer utvecklingen. Något uttalande från
riksdagen i detta ämne anser utskottet inte motiverat. Motion 1982/83:93
(s) avstyrks sålunda.

Övrigt

I motion 1982/83:87 (c) föreslås att ett energitekniskt centrum skall
inrättas i Mora och att verksamheten skall finansieras med medel från
oljeersättningsfonden. Det föreslagna centret skulle enligt motionärerna

NU 1982/83:18

kunna erbjuda praktisk utbildning för bl. a. energirådgivare, driftpersonal
och beslutsfattare. Vidare skulle praktisk teknikutvärdering av förbränningsutrustning
vara ett arbetsområde för centret. Motionärerna räknar
med att 10 milj. kr. utgör en tillräcklig finansiell ram för verksamheten
under en treårsperiod.

Utskottet konstaterar att det inte finns underlag för ett initiativ från
riksdagen rörande det speciella projekt som motionärerna vill ha stöd till.
Motionen avstyrks därför. I detta sammanhang kan erinras om att statens
industriverk disponerar ett särskilt anslag för utbildning och rådgivning
inom energiområdet. Verksamheten finansieras via oljeersättningsfonden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande program för utökad prospektering m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt
D och med avslag på motion 1982/83:103 i ifrågavarande
del, motion 1982/83:114 yrkandena 12 och 13 och motion 1982/
83:120 yrkande 35 till Program för utökad prospektering m. m.
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
300000000 kr.,

2. beträffande prospektering efter uran

att riksdagen avslår motion 1982/83:114 yrkande 14,

3. beträffande allmänna riktlinjer för energipolitiken
att riksdagen avslår motion 1982/83:114 yrkande 1,

4. beträffande utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme att

riksdagen med bifall till proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt
E momenten 2 och 5 och med avslag på motion 1982/83:103 i
ifrågavarande del, motion 1982/83:114 yrkandena 4 och 7, båda i
ifrågavarande del, och motion 1982/83:126 yrkande 1
dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för åtgärder i
syfte att öka investeringarna i utbyggnad av distributionsanläggningar
för fjärrvärme,

dels till Stöd till utbyggnad av distributionsanläggningar för
fjärrvärme på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 300000000 kr.,

5. beträffande investeringar i torveldade förbränningsanläggningar
att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt
E momenten 1 och 3 samt med avslag på motion 1982/83: 103

1 ifrågavarande del, motion 1982/83:114 yrkandena 5 och 11,
motion 1982/83:120 yrkande 33 och motion 1982/83:126 yrkande

NU 1982/83:18

dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för åtgärder i
syfte att öka investeringarna i torveldade förbränningsanläggningar,

dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter,

6. beträffande regionala bränslebolag

att riksdagen avslår motion 1982/83:126 yrkande 3,

7. beträffande viss tillverkning av pellets
att riksdagen avslår motion 1982/83:96,

8. beträffande upphandling inom energiområdet

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt
E momenten 4 och 6 och med avslag på motion 1982/83:103 i
ifrågavarande del, motion 1982/83:114 yrkande 4 i ifrågavarande
del, yrkande 6, yrkande 7 i ifrågavarande del och yrkandena 8
och 9, motion 1982/83:120 yrkande 34 i ifrågavarande del och
yrkandena 36 och 37 och motion 1982/83:126 yrkande 4
dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för upphandling
inom energiområdet,

dels till Stöd för åtgärder i samband med upphandling inom
energiområdet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 700000000 kr.,

9. beträffande kraftvärmeverk

att riksdagen avslår motion 1982/83:93,

10. beträffande energitekniskt centrum i Mora
att riksdagen avslår motion 1982/83:87.

Stockholm den 9 december 1982

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Lilly Hansson (s). Lennart Pettersson (s),
Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Olof Johansson (c), Wivi-Anne
Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp),
Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s), Ivar Franzén (c), Nic Grönvall
(m) och Per Unckel (m).

NU 1982/83:18

Reservationer

1. Program för utökad prospektering m.m. (mom. 1)

Sten Svensson, Per Westerberg, Nic Grönvall och Per Unckel (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som böljar med ”Utskottet
finnér” och slutar med ”detta budgetår” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning om regeringens förslag som kommer till
uttryck i motion 1982/83:99 (m). Riksdagen måste bestämt avvisa en
begäran från regeringen som innebär att ett mycket ansenligt belopp skall
anvisas på basis av en ytterst kortfattad argumentation utan redovisat
faktaunderlag. Risken för att det tilltänkta ”programmet” skulle inverka
negativt på företagens egna prospekteringsansträngningar är uppenbar.
Utskottet instämmer alltså i avslagsyrkandet i motion 1982/83:103 (m) och
avstyrker också de yrkanden i ämnet som framställs i motionerna 1982/
83:114 (c) och 1982/83:120 (fp).

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande program för utökad prospektering m.m.
att riksdagen

a) med bifall till motion 1982/83:103 i ifrågavarande del avslår
proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt D,

b) avslår motion 1982/83:114 yrkandena 12 och 13 och motion
1982/83:120 yrkande 35.

2. Program för utökad prospektering m.m. (mom. 1)

Olof Johansson (c), Christer Eirefelt (fp) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”detta budgetår” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i de tre motionerna framförda uppfattningen att
propositionen inte kan läggas till grund för ett så vittgående beslut som det
regeringen föreslår. För det avsedda syftet bör det vara tillräckligt att
riksdagen nu anvisar medel för utökad prospektering etc. under detta
budgetår. Det i motion 1982/83:114 (c) föreslagna beloppet, 30 milj. kr.,
synes tillräckligt med hänsyn till att halva budgetåret snart är till ända och
att det otvivelaktigt tar tid innan nya projekt hinner presenteras och
bedömas. Regeringen bör, som anförs både i den nyssnämnda motionen
och i motion 1982/83:120 (fp), återkomma till riksdagen våren 1983 med ett
mera välunderbyggt prospekteringsprogram för återstoden av den aktuella
femårsperioden.

NU 1982/83:18

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande program för utökad prospektering m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:50 bilaga 6
avsnitt D, med bifall till motion 1982/83:114 yrkandena 12 och 13,
med anledning av motion 1982/83:120 yrkande 35 och med avslag
på motion 1982/83:103 i ifrågavarande del

a) till Program för utökad prospektering m.m. på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 30000000 kr.,

b) hos regeringen begär ett program för prospektering m. m. i
enlighet med vad utskottet anfört.

3. Prospektering efter uran (mom. 2)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”med uran” bort ha följande lydelse:
Utskottet, som anser att uranbrytning bör förbjudas i Sverige, finnér det
självklart att de resurser som staten nu ställer till förfogande inte bör få
användas för uranprospektering. Riksdagen bör alltså i samband med
medelsanvisningen göra ett sådant uttalande som motionärerna föreslår.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande prospektering efter uran

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:114 yrkande 14 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Allmänna riktlinjer för energipolitiken (mom. 3)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”angiven del” bort ha följande lydelse:

Såsom uttalas i motion 1982/83:112 (c) är det angeläget att riksdagen nu
gör ett klarläggande allmänt uttalande om riktlinjerna för energipolitiken.
Dess innebörd bör vara följande. Energipolitiken måste syfta till att skapa
ett decentraliserat energisystem baserat på utnyttjande av i huvudsak
inhemska förnybara energikällor. Hushållning med och en effektiv användning
av tillgängliga resurser är ett grundläggande krav. Därigenom erhålls
de bästa förutsättningarna för att kraven på resurshushållning, ekologisk
balans, god miljö, hög säkerhet, försöijningstrygghet, ökad sysselsättning
och en stark ekonomi skall kunna tillgodoses. För att energisystemet på ett
miljövänligt sätt skall kunna styras över mot användning av förnybara
energikällor är en medveten hushållning i energianvändningen av stor vikt.
En framgångsrik satsning på inhemska energikällor har en direkt och stor

NU 1982/83:18

betydelse för bytesbalansen. Det är särskilt betydelsefullt att den praktiska
introduktionen av dessa energikällor underlättas genom att fungerande
distributions- och marknadssystem byggs upp.

Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig
till vad utskottet nu har anfört. Därigenom tillgodoses det nu aktuella
motionsyrkandet.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande allmänna riktlinjer för energipolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:114 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme (mom. 4)

Sten Svensson, Per Westerberg, Nic Grönvall och Per Unckel (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 12 med ”avstyrks sålunda” bort ha följande
lydelse:

Fjärrvärme i tätbebyggelse har ofta stora fördelar. Enligt utskottets
uppfattning motiverar emellertid detta förhållande inte ett sådant statligt
stöd till fjärrvärmeanläggningar som föreslås i propositionen. Det är av
avgörande betydelse att kommunerna själva utifrån sina ekonomiska förutsättningar
planerar och genomför den fjärrvärmeutbyggnad som de finnér
ändamålsenlig. En riktig energipolitik kräver långsiktighet och en fast
ansvarsfördelning. Särskilda statliga stöd för begränsade tidsperioder medför
en ryckighet som inte befrämjar en sådan politik.

Det statsfinansiella läget utgör också ett starkt argument mot en sådan
ny stödform. Regeringens förslag om att 300 milj. kr. skall anvisas för stöd
till fjärrvärmeanläggningar bör således enligt utskottets uppfattning avslås
av riksdagen liksom motion 1982/83:114 (c) i motsvarande del.

Utskottet avstyrker följaktligen också de riktlinjer för särskilda statliga
åtgärder för att öka investeringarna i utbyggnaden av distributionsanläggningar
för fjärrvärme som föreslås i propositionen och i de här aktuella
motionerna. Sålunda tillstyrker utskottet motion 1982/83:103 (m) i ifrågavarande
del.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme att

riksdagen

a) med bifall till motion 1982/83:103 i ifrågavarande del avslår
proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E momenten 2 och 5,

b) avslår motion 1982/83:114 yrkandena 4 och 7, båda i ifrågavarande
del, och motion 1982/83:126 yrkande 1.

NU 1982/83:18

6. Utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme (mom. 4)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 12 med ”avstyrks sålunda” bort ha följande
lydelse:

En utbyggnad i därför lämpade tätortsområden av flexibla fjärrvärmenät,
anpassade till låga driftstemperaturer, är enligt utskottets mening
eftersträvansvärd. En intensifierad satsning på fjärrvärmeutbyggnad skapar
sysselsättning och beställningar för industrin.

Utskottet vill slå fast att bidrag till investeringar som är lönsamma i
princip inte bör komma i fråga. I nuvarande arbetsmarknadsläge med stort
behov av investeringar i nya projekt kan dock ett bidrag försvaras för att få
en snabb igångsättning. Utskottet ansluter sig därför till regeringens förslag
att ett särskilt stöd till fjärrvärmeanläggningar som beställs under år
1983 skall införas.

Utskottet anser att oljeersättningsfonden bör få i uppdrag att administrera
stödet till utbyggnad av fjärrvärmeanläggningar. Fonden bör således
tillföras 300 milj. kr. för detta ändamål. Stödet bör finansieras genom
intäkter från en särskild skatt på energi som produceras i äldre vattenkraftverk.
Utskottet förutsätter att regeringen med beaktande av ett kommande
riksdagsbeslut om skatt på vattenkraft återkommer till riksdagen med
förslag om förstärkning av oljeersättningsfondens resurser för det angivna
ändamålet. Förslaget i propositionen om en särskild delegation för upphandling
inom energiområdet återkommer utskottet till i ett senare avsnitt
av detta betänkande (s. 20). Propositionen och motion 1982/83:103 (m)
avstyrks i ifrågavarande delar. Riksdagen bör göra ett uttalande av den
angivna innebörden.

Utskottet delar den i motion 1982/83:114 (c) framförda uppfattningen att
stödet i fråga bör vara så konstruerat att det endast ges till utbyggnad av
sådana fjärrvärmesystem som möjliggör lägre driftstemperaturer. En sänkning
av temperaturen i ett fjärrvärmesystem innebär att man minskar
värmeförlusterna och ökar möjligheterna att använda förnybara energikällor.
Ett lågtemperatursystem innebär således mycket större möjligheter att
utnyttja lokala produktionsenheter och att ta till vara spillvärme.

Det är också viktigt att fjärrvärmenäten ges en sådan utformning att de
kan få en samordnande funktion och ökar möjligheterna att välja mellan
olika energislag och produktionssätt. Många av de tänkbara alternativen,
t. ex. värmepumpar och solfångare, har en begränsad förmåga att producera
energi med höga temperaturer. Det är enligt utskottets mening eftersträvansvärt
med ett flexibelt system som nära ansluter till tankegångarna om
närvärme.

I propositionen anmäler föredraganden att hon har för avsikt att återkomma
med förslag om storstädernas värmeförsörjning. Vad beträffar

NU 1982/83:18

Storstockholms värmeförsöijning har man från vissa håll drivit kravet på
en hetvattensöverföring från Forsmark till Stockholm. Ett sådant projekt
innebär en miljardsatsning på ökad energiförbrukning och minskade möjligheter
att utnyttja alternativ energi samt en ökad bindning till användning
av kärnkraft, vilket enligt utskottets mening är en felaktig politik.

Av vad utskottet här har anfört framgår att utskottet tillstyrker motion
1982/83:114 (c) i den del som gäller fjärrvärmeutbyggnad.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme att

riksdagen med anledning av proposition 1982/83:50 bilaga 6
avsnitt E moment 2 och motion 1982/83:114 yrkande 4 i ifrågavarande
del, med bifall till motion 1982/83:103 såvitt gäller här
aktuellt anslag och motion 1982/83:114 yrkande 7 i ifrågavarande
del samt med avslag på proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E
moment 5, motion 1982/83:103 såvitt gäller här aktuella riktlinjer
och motion 1982/83:126 yrkande 1,

dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för åtgärder i syfte
att öka investeringarna i utbyggnad av distributionsanläggningar
för fjärrvärme,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om stöd till sådan utbyggnad.

7. Utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme (mom. 4)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som boljar på s. 11 med ”1 fråga”
och slutar på s. 12 med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas krav på att utbyggnaden av s. k.
närvärmesystem skall beviljas samma förmåner som fjärrvärmeutbyggnaden
när det gäller de lån och bidrag som aktualiseras i propositionen.
Dessa småskaliga värmesystem kännetecknas av en lägre driftstemperatur
som gynnar utnyttjande av solvärme, värmepumpar och lokal spillvärme,
en utveckling som utskottet finner önskvärd. De möjliggör också användningen
av flera sorters bränsle, bl. a. gas.

Ett ökat elberoende i stora värmesystem ställer större krav på alternativ
till kärnkraften och försvårar dess avveckling. Det stöd till fjärrvärmeinvesteringar
som nu införs bör således förenas med krav på att elpannor inte
får installeras.

Riksdagen bör göra ett uttalande med här angiven innebörd. Utskottet
tillstyrker sålunda motion 1982/83:126 (vpk) i här aktuell del.

NU 1982/83:18

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme att

riksdagen med bifall till proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt
E moment 5 och motion 1982/83:126 yrkande 1, med anledning
av proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E moment 2 och
med avslag på motion 1982/83:103 i frågavarande del och motion
1982/83:114 yrkandena 4 och 7, båda i ifrågavarande del
dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för åtgärder i syfte
att öka investeringarna i utbyggnad av distributionsanläggningar
för fjärrvärme,

8. Investeringar i torveldade förbränningsanläggningar (mom. 5)

Sten Svensson, Per Westerberg, Nic Grönvall och Per Unckel (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Näringsutskottet
vill” och slutar med ”riktlinjer avstyrks” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser, i likhet med vad som anförs i moderata samlingspartiets
motion, att det inte i propositionen har redovisats bärande skäl för en
förstärkning av det stöd som redan utgår till torvindustrin. Det är enligt
utskottets mening nödvändigt att statsmakterna söker undvika att genom
stöd stimulera till olönsamma investeringar. Andra energiinvesteringar än
de nu aktuella torde snabbare och billigare kunna medverka till en minskning
av oljeberoendet. Utskottet avstyrker följaktligen den föreslagna höjningen
av oljeavgiften. Också av principiella skäl är det enligt utskottets
uppfattning fel att avgiftsmedel destineras till särskilda fonder utan att de
som betalar avgifterna kommer i åtnjutande av någon motprestation.

I detta sammanhang vill utskottet fästa uppmärksamheten på vad skatteutskottet
har anfört i fråga om önskvärdheten av att användningen av
avgiftsfinansierade fonder på sikt ersätts med generella skatter och anslag
över budgeten.

Utskottet avstyrker sålunda propositionen i ifrågavarande del, vilket
innebär att motionerna 1982/83:103 (m), 1982/83:114 (c) och 1982/
83:120 (fp) tillstyrks i motsvarande delar. Av det sagda följer att utskottet
också avstyrker motionerna 1982/83:114 (c) i den del som här i övrigt är
aktuell liksom 1982/83:126 (vpk) i ifrågavarande del.

NU 1982/83:18

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande investeringar i torveldade förbränningsanläggningar
att riksdagen

a) med bifall till motion 1982/83:103 i ifrågavarande del, motion
1982/83:114 yrkande 11 och motion 1982/83:120 yrkande 33 avslår
proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E momenten 1 och 3,

b) avslår motion 1982/83:114 yrkande 5 och motion 1982/83:126
yrkande 2.

9. Investeringar i torveldade förbränningsanläggningar (mom. 5)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som boljar med ”Näringsutskottet
vill” och slutar med ”riktlinjer avstyrks” bort ha följande lydelse: Med

tillfredsställelse noterar utskottet att regeringen här visar en positiv
inställning till utnyttjande av torv och föreslår ett särskilt stöd för investeringar
i förbränningsanläggningar för torv. Med hänsyn till vikten av att
ytterligare investeringar i sådana anläggningar snabbt kommer till stånd
accepterar utskottet att stödet utgår i form av bidrag.

Utskottet avstyrker emellertid den föreslagna höjningen av den särskilda
avgiften för oljeprodukter. Bl. a. den nyligen företagna devalveringen av
den svenska kronan medför kraftiga oljeprishöjningar. En avgiftshöjning
skulle innebära att priserna ökar ytterligare, vilket skulle medföra en
väsentligt ogynnsammare prisutveckling på detta område än den realprisutveckling
som riksdagen tidigare har uttalat sig för.

De här aktuella åtgärderna bör, anser utskottet, i stället finansieras
genom intäkter från en särskild skatt på elenergi som produceras i äldre
vattenkraftverk, på motsvarande sätt som utskottet har förordat beträffande
stöd till fjärrvärmeutbyggnad. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer
till riksdagen med förslag om förstärkning av oljeersättningsfondens
resurser för detta ändamål. Under en övergångsperiod torde medel
som finns tillgängliga i oljeersättningsfonden kunna användas för dessa
stödåtgärder.

Utskottet finnér det anmärkningsvärt att förslaget i propositionen inte
omfattar eldningsanläggningar för förbränning av flis m. m. Torv och
skogsråvara är de inhemska bränslen som snabbast kan ersätta olja. Mindre
än 20% av befintliga tillgångar på skogsråvara för energiändamål har i
dag avsättning. Det är därför enligt utskottets uppfattning av stor vikt att
kommuner med god tillgång på skogsavfall investerar i anläggningar som
utnyttjar t. ex. flis. Propositionens riktlinjer för investeringar i torveldade
anläggningar bör ändras med hänsyn till vad nu har sagts.

Utskottet tillstyrker sålunda motion 1982/83:114 (c) i här aktuell del.
Övriga motionsyrkanden beträffande de nu avsedda riktlinjerna avstyrks.

NU 1982/83:18

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande investeringar i torveldade förbränningsanläggningar
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E
moment 3 och motion 1982/83:114 yrkande 5 och med avslag på
motion 1982/83:103 i ifrågavarande del och motion 1982/83:126
yrkande 2 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för åtgärder i
syfte att öka investeringarna i torveldade förbränningsanläggningar,

b) med bifall till motion 1982/83:103 i ifrågavarande del, motion
1982/83:114 yrkande 11 och motion 1982/83:120 yrkande 33 avslår
proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E moment 1.

10. Investeringar i torveldade förbränningsanläggningar (mom. 5)

Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som böljar med ”Oljeersättningsfonden
bör” och slutar med ”riktlinjer avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att oljeersättningsfonden bör få i uppdrag att genomföra
de nya stimulansåtgärderna. I avvaktan på förnyade medelsberäkningar
för fondens verksamhet är utskottet inte berett att tillstyrka den föreslagna
höjningen av den särskilda oljeavgiften.

Liksom minoriteten i skatteutskottet finner näringsutskottet att avgiftshöjningen
inte framstår som nödvändig. Oljeersättningsfonden disponerar
redan medel som kan användas till stöd för bl. a. torveldade förbränningsanläggningar.
Näringsutskottet, som alltså utgår från att den berörda stödverksamheten
skall bedrivas av oljeersättningsfonden, anser att fonden
bör tillföras ytterligare medel för det avsedda stödet endast i den mån
fonden visar att det föreligger behov härav.

Finansieringsfrågan bör därför, såsom föreslås i motion 1982/83:120
(fp), kunna anstå tills vidare. Riksdagen har under sådana förhållanden inte
anledning att nu binda sig för någon särskild form av avgifts- eller skattehöjning
i här avsett syfte.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande investeringar i torveldade förbränningsanläggningar
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E
moment 3 och med avslag på motion 1982/83:103 i ifrågavarande
del, motion 1982/83: 114 yrkande 5 och motion 1982/83:126 yrkande
2 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för åtgärder i
syfte att öka investeringarna i torveldade förbränningsanläggningar,

NU 1982/83:18

b) med bifall till motion 1982/83:103 i ifrågavarande del, motion
1982/83:114 yrkande 11 och motion 1982/83:120 yrkande 33 avslår
proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E moment 1.

11. Investeringar i torveldade förbränningsanläggningar (mom. 5)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som boljar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”riktlinjer avstyrks” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser att det, såsom anförs i motion 1982/83:126 (vpk), finns
starka skäl för att det här aktuella investeringsstödet bör utgå även om en
större andel ved beräknas komma till användning. Motionärerna har bl. a.
pekat på den stora sysselsättningseffekt som en satsning på energiskog
medför. Utskottet föreslår att de i propositionen angivna riktlinjerna ändras
i enlighet med vad här sagts och tillstyrker sålunda motion 1982/83:126
(vpk) i ifrågavarande del.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande investeringar i torveldade förbränningsanläggningar
att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt
E moment 1 och motion 1982/83:126 yrkande 2, med anledning
av proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E moment 3 och
med avslag på motion 1982/83:103 i ifrågavarande del, motion
1982/83:114 yrkandena 5 och 11 och motion 1982/83:120 yrkande
33

dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för åtgärder i syfte
att öka investeringarna i torveldade förbränningsanläggningar,
dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter.

12. Regionala bränslebolag (mom. 6)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Sådana
regionala” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Regionala bränslebolag kan, som framhålls i motion 1982/83:126 (vpk),
få stor betydelse när det gäller att planmässigt utnyttja torvkoncessioner
och skogsråvara och förhindra spekulation i sådana nyttigheter. Bolag av
detta slag kan ha statligt, landstingskommunalt eller kommunalt ägande.
Deras uppgift är att handha utvinning, transport och användning av de här
aktuella energiråvarorna. En sådan planerad verksamhet kan också förhindra
att ved som är användbar som råvara för trä-, massa- och pappers -

NU 1982/83:18

industri tas i anspråk som bränsle. Utskottet tillstyrker sålunda det aktuella
motionsyrkandet.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande regionala bränslebolag

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:126 yrkande 3 hos
regeringen begär initiativ för bildande av regionala bränslebolag i
enlighet med vad utskottet anfört.

13. Upphandling inom energiområdet (mom. 8)

Sten Svensson, Per Westerberg, Nic Grönvall och Per Unckel (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som böljar på s. 20 med ”Utskottet
finner” och slutar på s. 21 med ”mest lämplig” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att regeringen har angivit mycket svaga skäl för
det samordnade upphandlingsförfarande och det nya bidrag som föreslås i
propositionen. Förslaget präglas av misstro mot att enskilda företag och
kommuner på egen hand eller i frivillig samverkan kan genomföra också
omfattande investeringar. Regeringen tycks, såsom konstateras i moderata
samlingspartiets motion, vilja skaffa sig en ny möjlighet att utöva påtryckningar
på först och främst kommunerna i deras val av energiförsötjningsaltemativ.

Om avsikten med regeringens förslag om det nya bidraget är att stödja
företag som erbjuder kommersiellt konkurrenskraftiga produkter saknar
det all grund, anser utskottet. Sådana företag kan finansiera en angelägen
expansion på annat sätt. Om däremot tanken är att stödja verksamhet som
ännu inte har nått kommersiell mognad är det i realiteten fråga om ett
utvecklingsstöd, som enligt utskottets mening bör bedömas tillsammans
med andra stödformer med motsvarande syfte. Den motivering som regeringen
har angivit för det föreslagna stödet om 700 milj. kr, finner utskottet
vara synnerligen knapphändig och uppenbart otillfredsställande som underlag
för ett godkännande av riksdagen.

Med hänvisning till vad utskottet här har anfört tillstyrks motion 1982/
83:103 (m) i ifrågavarande del. Propositionen avstyrks sålunda i nu berörd
del.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande upphandling inom energiområdet
att riksdagen

a) med bifall till motion 1982/83:103 i ifrågavarande del, motion
1982/83:114 yrkande 6 i ifrågavarande del och motion 1982/
83:120 yrkandena 36 och 37 avslår proposition 1982/83: 50 bilaga
6 avsnitt E momenten 4 och 6,

NU 1982/83:18

b) avslår motion 1982/83:114 yrkande 4 i ifrågavarande del, yrkande
6 i övrigt, yrkande 7 i ifrågavarande del och yrkandena 8
och 9, motion 1982/83:120 yrkande 34 i ifrågavarande del och
motion 1982/83:126 yrkande 4,

14. Upphandling inom energiområdet (mom. 8)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Utskottet
finnér” och slutar på s. 21 med ”mest lämplig” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets uppfattning många viktiga synpunkter som i
centerpartiets motion framförs beträffande riktlinjer för upphandling inom
energiområdet. Utskottet vill understryka vikten av att statens åtgärder
inriktas på att stödja upphandling som syftar till användning av inhemska
bränslen, värmepumpar etc., inte ökad användning av kol. Detta innebär
enligt utskottets mening att prisrelationema mellan olika bränslen bör vara
sådana att inhemska bränslen gynnas i förhållande till importerade bränslen
såsom kol och olja. Priset på kol bör således relateras till priserna på
torv och skogsavfall, inte till priset på olja. Utskottet förutsätter att kommande
förslag om energibeskattningen har denna inriktning och inte gynnar
kolintroduktion på bekostnad av inhemska bränslen.

Utskottet instämmer också i motionärernas bedömning att ett forcerat
kolprogram innebär stora risker för felinvesteringar. Investeringar i kolanvändning
bör därför anstå tills vi har fått bättre teknisk och ekonomisk
kunskap om hur flytande, renat kolbränsle kan användas i befintliga oljeeldade
anläggningar.

Förslaget i propositionen om en statlig upphandlingsdelegation kan utskottet
inte ställa sig bakom. Det finns enligt utskottets uppfattning fog för
farhågorna i motionen om att delegationens uppgift kan bli att tvinga ett
antal kommuner att mot sin vilja satsa på koleldade anläggningar.

Utskottet vill understryka betydelsen av att statens åtgärder vidtas i
samarbete och samverkan med kommunerna och inte genom diktat. Den
form av statlig toppstyrning gentemot kommunerna som den föreslagna
delegationen synes innebära kan utskottet inte acceptera.

Stöd för upphandling inom energiområdet och övriga statliga åtgärder i
syfte att få till stånd investeringar på energiområdet bör enligt utskottets
mening administreras av oljeersättningsfonden. Denna bör ges vidgade
direktiv, som svarar mot de nya stödmöjlighetema, och dess styrelse bör
ges ett förstärkt parlamentariskt inslag.

Utskottet förutsätter att regeringen med beaktande av riksdagens beslut
om skatt på vattenkraft återkommer till riksdagen med förslag till förstärkning
av oljeersättningsfondens resurser.

Vad här har anförts föreslår utskottet att riksdagen ansluter sig till i ett
uttalande till regeringen. Därmed tillgodoses de här aktuella yrkandena i

NU 1982/83:18

motion 1982/83:114 (c) och i viss mån också motsvarande yrkande i motion
1982/83:120 (fp). Propositionen i motsvarande delar och motion 1982/
83:126 (vpk) avstyrks.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande upphandling inom energiområdet

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:50 bilaga 6
avsnitt E moment 4, motion 1982/83:103 såvitt gäller här aktuella
riktlinjer, motion 1982/83:114 yrkande 4 i ifrågavarande del, motion
1982/83:120 yrkande 34 i ifrågavarande del och yrkande 36
och motion 1982/83:126 yrkande 4, med bifall till motion 1982/
83:103 såvitt gäller här aktuellt anslag, motion 1982/83:114 yrkande
6, yrkande 7 i ifrågavarande del och yrkandena 8 och 9 och
motion 1982/83:120 yrkande 37 samt med avslag på proposition
1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E moment 6

dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för upphandling
inom energiområdet,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om stöd för åtgärder i samband med sådan upphandling,

15. Upphandling inom energiområdet (mom. 8)

Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som böljar på s. 20 med ”Utskottet
finnér” och slutar på s. 21 med ”mest lämplig” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör de nya stimulansåtgärder som regeringen
önskar införa anförtros oljeersättningsfonden och samordnas med de uppgifter
som redan åvilar denna. Fonden bör anmodas inkomma med medelsberäkning
för resterande del av den beslutade verksamhetsperioden och
för ytterligare en treårsperiod. Medelsberäkningen bör inkludera kostnader
för de extra stimulansåtgärder som regeringen nu föreslår. Fondens
verksamhet bör även fortsättningsvis finansieras med avgifter på oljeprodukter.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag av här
angiven innebörd.

Utskottet anser det inte lämpligt att det vid sidan av oljeersättningsfonden
inrättas nya administrativa organ för ekonomiska stimulansåtgärder
avsedda att stimulera till övergång från olja till andra energislag.

Utskottet vill ifrågasätta möjligheterna att upprätta en centraliserad plan
för utbyggnaden av koleldade förbränningsanläggningar. Förutsättningarna
är mycket skiftande i olika kommuner. Statsmakterna kan stimulera
fram anläggningar med riktade åtgärder men enligt utskottets uppfattning
inte påtvinga ett visst antal kommuner att vid vissa tillfällen uppföra dylika
anläggningar.

Riksdagen bör enligt utskottets mening göra ett uttalande av här angiven

NU 1982/83:18

innebörd. Sålunda tillstyrker utskottet motion 1982/83:120 (fp) i ifrågavarande
del, medan propositionen i motsvarande delar avstyrks. Utskottet
avstyrker också här aktuell del av motion 1982/83:103 (m) och motion
1982/83:114 (c) i ifrågavarande del.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande upphandling inom energiområdet
att riksdagen

b) med bifall till motion 1982/83:120 yrkande 34 i ifrågavarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om koleldade förbränningsanläggningar och om förlängt mandat
för oljeersättningsfonden,

e) avslår motion 1982/83:114 yrkande 4 i ifrågavarande del, yrkande
6 i övrigt, yrkande 7 i ifrågavarande del och yrkandena 8
och 9 och motion 1982/83:126 yrkande 4.

16. Upphandling inom energiområdet (mom. 8)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”De
riktlinjer” och slutar på s. 21 med ”mest lämplig” bort ha följande lydelse:

Utskottet uppfattar regeringens intentioner med förslaget till åtgärder i
samband med upphandling så, att en satsning på kol och koleldade anläggningar
i första hand anses böra genomföras. Det sägs i propositionen
ingenting om inhemska alternativa bränslen. Mot bakgrund av den debatt
som fördes inför folkomröstningen om kärnkraft finner utskottet det märkligt
att kol nu allmänt framställs som en oumbärlig energiresurs. Satsningen
på kärnkraft skulle effektivt minska både olje- och kolberoendet. Men
vi är nu i rask takt på väg in i det Kol-Sverige som kärnkraften skulle frälsa
oss ifrån. Det finns anledning att varna för den storsatsning på kol som kan
anas bakom propositionens förslag om upphandling inom energiområdet.
Andra bränslealternativ och sådana mindre centraler av närvärmetyp som
har nämnts tidigare i detta betänkande bör enligt utskottets uppfattning
också bli föremål för den föreslagna upphandlingsdelegationens intresse.

Vad utskottet här har anfört innebär att utskottet tillstyrker motion 1982/
83:126 (vpk) i ifrågavarande del. De riktlinjer beträffande upphandling
inom energiområdet som anges i propositionen bör ändras i enlighet med
vad nu sagts. I övrigt tillstyrks dessa riktlinjer,

NU 1982/83:18

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande upphandling på energiområdet

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt
E moment 6 och motion 1982/83:126 yrkande 4, med anledning
av proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E moment 4 och
med avslag på motion 1982/83:103 i ifrågavarande del, motion
1982/83:114 yrkande 4 i ifrågavarande del, yrkande 6, yrkande 7 i
ifrågavarande del och yrkandena 8 och 9 och motion 1982/83:120
yrkande 34 i ifrågavarande del och yrkandena 36 och 37,
dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för upphandling
inom energiområdet,

Särskilt yttrande

Fjärrvärme

Christer Eirefelt (fp) anför:

Det finns alltid risk för att den typ av statliga bidrag som regeringen
föreslår för utbyggnad av fjärrvärmenätet huvudsakligen används till investeringar
som skulle ha kommit till stånd även utan stimulansen. Det är
därför en brist att regeringen i propositionen inte utförligare underbygger
påståendet att det föreslagna bidraget medför investeringar som eljest
skulle ha uteblivit.

Hänsyn till det rådande konjunkturläget och angelägenheten av att få
igång sysselsättningsskapande kommunala investeringar gör dock att folkpartiet
biträder regeringens förslag. Vi vill understryka att det är angeläget
att fjärrvärmeutbyggnaden styrs till stadskärnor med framför allt äldre
bebyggelse, eftersom det är där fjärrvärmen är mest lönsam.

Däremot är det tveksamt med fjärrvärme till nybyggd enfamilj sbebyggelse
i tätorternas ytterområden. De hus som byggs i dag är betydligt
energisnålare och bättre isolerade än förr. Värmekonsumtionen är följaktligen
mindre. Motiven för utbyggnad av fjärrvärme till sådana områden är
därför inte så starka. Det kan t. o. m. vara så att möjligheterna till energibesparingar
är större i hus som inte ansluts till fjärrvärme.

Fjärrvärmen har också på sina håll kommit att stå i motsatsställning till
användandet av ny energisnål teknik, som t. ex. frånluftvärmepumpar. Det
är alltså viktigt att man uppmärksammar en del nackdelar med fjärrvärmen
som först på senare tid har blivit uppenbara.

NU 1982/83:18

Bilaga

Skatteutskottets yttrande
1982/83:3 y

över förslag om höjning av den särskilda oljeavgiften (prop. 1982/
83:50, bil. 6.1)

Till näringsutskottet

Sedan näringsutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1982/83:50 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. i vad
avser ändring i lagen om särskild avgift för oljeprodukter och följdmotioner
får skatteutskottet anföra följande.

Det i nämnda bilaga framlagda förslaget avser en höjning av den särskilda
avgiften för oljeprodukter med 13 kr. per kubikmeter i syfte att till viss del
finansiera uppförandet av torveldade förbränningsanläggningar. I motion
1982/83:99 förklarar moderata samlingspartiet att det inte kan biträda
förslaget till åtgärder för att öka investeringarna i torveldade förbränningsanläggningar
och avvisar till följd härav i motion 1982/83:103 den föreslagna
höjningen av oljeavgiften. Motionärerna avstyrker avgiftshöjningen också
av principiella skäl. De framhåller att vad som skiljer oljeavgiften från
oljebeskattningen i övrigt är den destination till särskilda fonder som gäller
för influtna medel. Förutsättningen för en sådan avgift måste vara att de som
betalar avgiften kommer i åtnjutande av en motprestation. Man kan emellertid
inte göra gällande att exempelvis åkeribranschen eller kustsjöfarten som
båda skulle få vara med och betala höjningen av avgiften har något direkt
intresse av att staten satsar pengar på torveldade förbränningsanläggningar.

Centerpartiet motsätter sig i motion 1982/83:112 inte det föreslagna stödet
till torveldade anläggningar men vill att motsvarande stöd skall utgå också till
anläggningar som eldas med skogsavfall och att åtgärderna skall finansieras
genom medel från den särskilda avgiften på elkraft som produceras i äldre
vattenkraftverk. Till följd härav yrkar partiet avslag på avgiftshöjningen i
motion 1982/83:114.

Folkpartiet biträder i motion 1982/83:120 förslaget om bidrag till
torveldade förbränningsanläggningar och anser att oljeersättningsfonden
bör få i uppdrag att genomföra de nya stimulansåtgärderna. I avvaktan på
förnyade medelsberäkningar för fondens verksamhet är partiet emellertid
inte berett att tillstyrka den föreslagna höjningen av den särskilda
oljeavgiften.

Skatteutskottet vill först konstatera att tre olika utskott har behandlat
frågor rörande den särskilda oljeavgiften under 1982. Tidigare under detta år
har näringsutskottet, skatteutskottet och försvarsutskottet behandlat olika
ändringar av denna avgift i yttranden eller betänkanden. Detta förhållande i

NU 1982/83:18 (SkU 1982/83: 3 y) 39

förening med de principiella invändningar som förs fram i motion 99
understryker behovet av en sådan klarare gränsdragning mellan utskottens
kompetensområden i fråga om skatter och avgifter som utskottet förordat i
annat sammanhang.

Beträffande den aktuella avgiftshöjningen är det uppenbart att näringsutskottets
prövning av frågan om särskilt stöd till torveldade anläggningar är
beroende av möjligheten att finansiera ett sådant stöd. Av propositionen
framgår att oljeersättningsfonden skall tillföras ett engångsbelopp på 200
milj. kr. genom att den särskilda oljeavgiften höjs med 13 kr. per
kubikmeter. Däremot framgår det inte att någon sänkning av avgiften skall
äga rum när fonden väl fått sina medel. Skatteutskottet finner det högst
sannolikt att det senare kan uppstå andra medelsbehov på energisektorn som
kan behöva tillgodoses genom den nu föreslagna avgiftshöjningen. Utskottet
vill emellertid mot bakgrund av de ovan angivna konsekvenserna ifrågasätta
om inte systemet med avgiftsfinansierade fonder på längre sikt bör ersättas
med generella skatter och anslag över budgeten. Såväl möjligheterna till
överblick över statens finansieringsmetoder som riksdagens utgiftskontroll
skulle enligt skatteutskottets mening vinna på en sådan åtgärd.

Vad gäller den nu i propositionen föreslagna höjningen finner skatteutskottet
skäl att tillstyrka förslaget under förutsättning att näringsutskottet
anser att de förordade stödåtgärderna är erforderliga. Det saknas enligt
skatteutskottets mening skäl att senarelägga avgiftshöjningen eller att fylla
medelsbehovet på annat sätt. Skatteutskottet vill samtidigt ånyo understryka
det behov av en samordning av avdragsreglema för energiskatt resp.
oljeavgift, som utskottet i våras fäste uppmärksamheten på i sitt yttrande
(SkU 1981/82:4y) till försvarsutskottet över vissa ändringsförslag rörande
oljeavgiften.

Stockholm den 30 november 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle
Westberg (s), Hagar Normark (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s),
Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Björn Molin (fp), Anita Johansson
(s), Anna Lindh (s) och Ewy Möller (m).

NU 1982/83:18 SkU 1982/83: 3 y)

Avvikande meningar

1. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Karl
Björzén och Ewy Möller (samtliga m) anser att de två sista styckena i
utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Beträffande den aktuella avgiftshöjningen är det uppenbart att näringsutskottets
prövning av frågan om särskilt stöd till torveldade anläggningar är
beroende av möjligheten att finansiera ett sådant stöd. Av propositionen
framgår att oljeersättningsfonden skall tillföras ett engångsbelopp på 200
milj. kr. genom att den särskilda oljeavgiften höjs med 13 kr. per
kubikmeter. Däremot framgår det inte att någon sänkning av avgiften skall
äga rum när fonden väl fått sina medel. Utskottet vill vidare ifrågasätta om
inte systemet med avgiftsfinansierade fonder på sikt bör ersättas med
generella skatter och anslag över budgeten. Såväl möjligheterna till överblick
över statens finansieringsmetoder som riksdagens utgiftskontroll skulle
enligt skatteutskottets mening vinna på en sådan åtgärd. Vad gäller den nu i
propositionen föreslagna höjningen finner skatteutskottet skäl att avstyrka
förslaget. Det saknas enligt skatteutskottets mening anledning att i ett
kritiskt statsfinansiellt läge göra stora satsningar på olönsamma investeringar.
Utskottet anser vidare att det av principiella skäl är felaktigt att destinera
medel till särskilda fonder där de som betalar avgiften inte kommer i
åtnjutande av någon motprestation.

Skatteutskottet vill samtidigt ånyo understryka det behov av en samordning
av avdragsreglerna för energiskatt resp. oljeavgift, som utskottet i våras
fäste uppmärksamheten på i sitt yttrande (SkU 1981/82:4y) till försvarsutskottet
över vissa ändringsförslag rörande oljeavgiften.

2. Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Björn Molin (fp) anser att de
två sista styckena i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Beträffande den aktuella avgiftshöjningen finner skatteutskottet att den
inte framstår som nödvändig med hänsyn till att oljeersättningsfonden redan
disponerar medel som kan användas till stöd för bl. a. torveldade förbränningsanläggningar.
Utskottet som således utgår från att den avsedda
stödverksamheten skall bedrivas av oljeersättningsfonden anser att fonden
bör tillföras ytterligare medel för det avsedda stödet endast i den mån fonden
visar att det föreligger behov härav. Finansieringsfrågan bör därför kunna
anstå tills vidare och riksdagen har under sådana förhållanden inte anledning
att nu binda sig för någon särskild form av avgifts- eller skattehöjning i här
avsett syfte.

Skatteutskottet vill slutligen ånyo understryka det behov av en samordning
av avdragsreglerna för energiskatt resp. oljeavgift, som utskottet i våras fäste
uppmärksamheten på i sitt yttrande (SkU 1981/82:4y) till försvarsutskottet
över vissa ändringsförslag rörande oljeavgiften.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982