Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Näringsutskottets betänkande

1982/83:18

om mineralpolitiska och energipolitiska åtgärder (prop. 1982/83:50 bil. 6)

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1982/83:50 - om vissa ekono-misk-pohtiska åtgärder m.m. - bilaga 6 (industridepartementet), vari framläggs förslag om

dels ett program för utökad prospektering m. m.,

dels vissa energipolitiska åtgärder, nämligen

stöd för utbyggnad av distributionsanläggningar för Qärrvärme,

stöd — finansierat genom höjning av den särskilda avgiften för oljepro­dukter — till investeringar i torveldade förbränningsanläggningar,

organisation för och stöd till upphandling inom energiområdet.

Yrkanden med anledning av denna del av propositionen har framställts i sju motioner.

Propositionen och motionerna i berörda delar redovisas i det följande.

Skatteutskottet har avgivit yttrande (SkU 1982/83: 3y) över regeringens förslag till höjning av den särskilda avgiften för oljeprodukter (bilaga, s. 38).

Propositionen

Förslag

I bilaga 6 till proposition 1982/83:50 föreslås under angivna rabriker:

D   Mineralförsörjning m. m. (s. 2 f.)

att riksdagen till Program för utökad prospektering m. m. på tilläggsbud­get I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 300000000 kr.,

E    Energi(s. 3-13) att riksdagen

1.     antar ett i propositionen [bilaga 6.1] framlagt förslag till lag om ändring
i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter,

2.     godkänner av föredragande statsrådet förordade riktlinjer för åtgärder
för att öka investeringarna i utbyggnader av distributionsanläggningar för
fjärrvärme,

1    Riksdagen 1982/83. 17 saml. Nr 18

NU 1982/83:18

 

NU 1982/83:18                                                         2

3.  godkänner av föredragande statsrådet förordade riktlinjer för åtgärder för att öka investeringarna i torveldade förbränningsanläggningar,

4.  godkänner av föredragande statsrådet förordade riktlinjer för upp­handling inom energiområdet,

5.  till Stöd till utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme på Ulläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 300000000 kr.,

6.  till Stöd för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 700000000 kr.

Förslagens innebörd och motivering

Det föreslagna programmet för utökad prospektering m. m. betecknas som ett första led i ett aviserat investerings- och utvecklingsprogram avseende grav- och mineralindustrin. Det är avsett att genomföras under en femårsperiod. De medel som anvisas skall, utom för prospektering, kunna användas även för brytvärdhetsundersökningar och för förstärkning av sådan verksamhet inom Sveriges geologiska undersökning som är av särskild betydelse för det fortsatta prospekteringsarbetet i framför allt Norrbotten. Programmet skall planeras och genomföras i samverkan mel­lan intressenterna inom gmv- och metalhndustrin. Riksdagen avses i efter­hand få en redovisning av programmets genomförande och av ingångna avtal.

Utbyggnaden sy fjärrvärme, som i slutet av 1970-talet hade en takt av ca 1000 MW per år, riskerar nu att stagnera. Som en åtgärd för att intensifiera fjärrvärmeutbyggnaden föreslås ett tillfälligt statligt stöd till Qärrvärmein-vesteringar. Det skall inriktas pä investeringar i fjärrvärmedistribution. Det totala stödet bör enligt propositionen få motsvara högst 10% av investeringskostnaden för en distributionsanläggning som beställs under år 1983. Bidragssystemet skall omfatta utbyggnad av fjärrvärmenät i alla delar av landet. Bidrag skall kunna ges även för längre ledningar för överföring av t. ex. spillvärme från industrier. Kostnaderna skall bestridas över statsbudgeten. De beräknas uppgå till ca 300 milj. kr.

Användningen av torv som bränsle för att ersätta olja har inte ökat i den takt som är önskvärd för att det mål skall uppnås som har angivits för år 1990. I propositionen föreslås att oljeersättningsfonden skall tillföras ett engångsbelopp på 200 milj. kr. för stöd till torveldade förbränningsanlägg­ningar. Stödet skall utgå endast till anläggningar som beställs under år 1983. Det skall utformas som ett bidrag på högst 25% av investeringskost­naden till förbränningsanläggningar som byggs för att eldas med främst torv. Bidraget skall kunna utgå samtidigt med lån enligt nu gällande regler.

Den föreslagna ändringen i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter innebär att den nuvarande avgiften av 80 kr. per kubikmeter

 

NU 1982/83:18                                                         3

motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja (utom för fartyg i utrikes drift) - av vilket belopp 37 kr. tillförs oljeersättningsfonden - höjs med 13 kr. den I januari 1983.

I motiveringen för förslaget om åtgärder i samband med upphandling på energiområdet framhålls att nuvarande stöd för investeringar på detta område främst avser forskning och utveckling samt teknik som inte är färdigutvecklad. De investeringar som krävs för genomförande av en aktiv energipolitik kommer i stor utsträckning att avse teknik färdig för kommer­siellt bmk. I propositionen anges riktlinjer för ytteriigare statliga åtgärder för att främja samordning mellan i första hand kommunernas efterfrågan och beredskapen hos tillverkare av utrastning. Åtgärderna skall inriktas på bl. a. analys av investeringsplaner, genomförande av större upphandlingar, medverkan vid förhandlingar mellan användare och tillverkare av utrast­ning samt stöd för hithörande syften. Genom åtgärderna skall säkerställas att utbyggnaden av koleldade anläggningar kan ske på ett planerat sätt. En ny stödform anses behövlig för undanröjande av hinder som kan finnas hos industrin när det gäller att leverera utrastning på energiområdet. En en-gångsanvisning av 700 milj. kr. föreslås för ett stöd i form av lån, ev. med villkoriig återbetalningsskyldighet. De förordade åtgärderna skall avse år 1983. En särskild delegation skall tillkallas för att handha frågor om upp­handling inom energiområdet.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1982/83:50 och behandlas här är följande:

1982/83:87 av Rolf Rämgård m.fl. (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att inrätta ett energitekniskt centram i Mora att finansieras ur oljeersättnings­fonden,

1982/83:93 av Lars Andersson (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om utbyggna­den av kraftvärmeverk m .m.,

1982/83:96 av Kerstin Nilsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att initiativ skall tas för att utredningen om produkUon av pellets på torv- och skogsavfall föriagd till Pello, Övertorneå kommun, fullföljs,

1982/83:103 av Ulf Adelsohn m.fl. (m), vari - med motivering i motion 1982/83:99 - hemställs att riksdagen avslår proposition 1982/83:50 såvitt avser bilaga 6, Industridepartementets verksamhetsområde.

 

NU 1982/83:18                                                         4

1982/83:114 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c), såvitt gäller hemställan -med motivering i motion 1982/83:112 - att riksdagen

I. ansluter sig till de i motionen förordade riktlinjerna för energipoliti­
ken,

4.    beslutar att av vattenkraftsavgiften 600 milj. kr. tillförs oljeersätt­ningsfonden för stöd till utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärr­värme samt åtgärder för upphandling inom energiområdet i enlighet med vad som anförts i motionen,

5.    beslutar att av vattenkraftsavgiften 200 milj. kr. tillförs oljeersätt­ningsfonden att användas till stöd till förbränningsanläggningar eldade med torv och skogsråvara i enlighet med vad som anförts i motionen,

6.    med avslag på förslaget om statlig upphandlingsdelegaUon hos rege­ringen anhåller att oljeersättningsfonden ges vidgade direktiv och att fon­dens styrelse ges förstärkt pariamentariskt inslag,

7.    ansluter sig till de riktlinjer för utbyggnaden av Qärrvärmesystem respektive stöd för åtgärder för upphandling inom energiområdet som redovisas i motionen,

8.    som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kommunemas självbestämmanderätt över sin värmeförsörjning,

9.    ansluter sig till de i motionen förordade riktlinjerna för kolanvänd­ningen,

II.    avslår förslaget om höjning av oljeavgiften,

12.   för Program för utökad prospektering m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under Qortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 30 milj. kr.,

13.   hos regeringen begär att ett 5-årsprogram för prospektering presen­teras riksdagen våren 1983,

14.   som sin mening ger regeringen till känna att prospekteringsprogram-met inte får omfatta letning efter uran,

1982/83:120 av Ola Ullsten m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan att riksda­gen

33.   avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:[1216]) om särskild avgift för oljeprodukter,

34.   som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koleldade förbränningsanläggningar, [       ] samt förlängning av manda­tet för oljeersättningsfonden,

35.   till Program för utökad prospektering m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under Qortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 60 milj. kr.,

36.   avslår de i propositionen förordade rikthnjerna för upphandling inom energiområdet,

37.   avslår regeringens förslag att till stöd för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för

 

NU 1982/83:18                                                         5

budgetåret 1982/83 under Qortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsan­slag av 700 mUj. kr.,

1982/83:126 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1.    hos regeringen hemställer om att det föreslagna stödet till Qärrvär-meanläggningar också skall kunna utgå till s.k. närvärmesystem och att villkoret för att erhålla stöd är att el-värme inte får installeras,

2.    hos regeringen hemställer om att det föreslagna stödet till torveldade anläggningar också skall kunna utgå om en större mängd vedråvara kom­mer till användning,

3.    hos regeringen begär initiativ för bildandet av regionala bränslebolag,

4.    hos regeringen hemställer om att den föreslagna delegationen för upphandling inom energiområdet får direktiv så att användning av andra bränslen än kol också främjas när det gäller att ersätta olja.

Den här ej återgivna delen av yrkande 34 i motion 1982/83: 120 avser miljökrav och behandlas av jordbraksutskottet i betänkandet JoU 1982/ 83:20.

Utskottet

Program för utökad prospektering m. m.

Nämnden för statens gravegendom har för det innevarande budgetåret fått ett reservationsanslag av 58,4 milj. kr. för prospektering och brytvärd­hetsundersökningar. Totalt torde f. n. under ett år ca 150 milj. kr. stå till buds för prospektering etc. i statlig och privat regi.

I proposition 1982/83:50 tillkännager industriministern regeringens av­sikt att ett investerings- och utvecklingsprogram skall utarbetas för gmv-och mineralindustrin. Syftet skall vara att åstadkomma ett bättre utnyttjan­de av inhemska råvaruresurser. Som ett första led i programmet planeras en utökad prospektering i syfte att öka livslängden hos befintliga gravor och mineralföretag och lägga granden till nya sådana. Programmet skall inriktas huvudsakligen mot dels Norrbotten och Västerbotten, dels vissa delar av Mellansverige. Regeringen föreslår för ändamålet ett reservations­anslag av 300 milj. kr. på tilläggsbudget för detta budgetår. För Mellansve­rige beräknas 50 milj. kr. av detta belopp.

Programmet skall enligt regeringens förslag genomföras under en fem­årsperiod. Anslaget är avsett att finansiera verksamheten under hela denna period. Utom för prospektering och projektering av nya gmvor skall med­len kunna användas för brytvärdhetsundersökningar och för förstärkning av viss verksamhet inom Sveriges geologiska undersökning. Industriminis­tern betonar att programmet avses bli utformat och genomfört i en bred samverkan mellan olika intressenter. Han utlovar en redovisning i efter­hand till riksdagen för de åtgärder som vidtas inom programmet, ti    Riksksdagen 1982/83. 17saml. Nr 18

 

NU 1982/83:18                                                         6

I motion 1982/83:103 - och den tillhörande motiveringen i motion 1982/ 83:99 — tar moderata samlingspartiet avstånd från regeringens förslag. Detta är mycket ofullständigt presenterat, säger motionärerna och efterly­ser bättre förberedande undersökningar innan ett sådant uppslag presente­ras. Motionärerna ifrågasätter också om erforderliga materiella resurser för en effektiv ökad prospekteringsverksamhet finns tillgängliga. De menar vidare att det finns risk för att företagen minskar sina egna prospekterings-insatser om ytterligare statligt stöd införs.

Centerpartiet och folkpartiet motsätter sig också ett beslut enligt rege­ringens förslag men ställer sig positiva till att medel för utökad prospekte­ring etc. anvisas för budgetåret 1982/83. Folkpartiet förordar i motion 1982/ 83:120 ett belopp av 60 milj. kr. I motiveringen uppmanas regeringen att återkomma med förslag om ytterligare medel i 1983 års budgetproposition. Centerpartiet - vars yrkande finns i motion 1982/83:114 med moUvering i motion 1982/83:112 - vill begränsa årets belopp till 30 milj. kr. Riksdagen föreslås begära att under våren 1983 få sig förelagt ett femårsprogram för utökad prospektering.

Utskottet finner regeringens förslag välmotiverat. Åtgärder för att öka utvinningen av minerahesurser i gamla och nya anläggningar framstår som ett angeläget inslag i en offensiv industripolitik. Liksom regeringen anser utskottet att en medelsram för utökad prospektering etc. nu bör fastställas för en femårsperiod, så att föratsättningar skapas för en mera långsiktig planering av insatserna och för åtaganden som ger erforderlig trygghet åt de organisationer och individer som engagerar sig i verksamheten. Utskot­tet tillstyrker alltså propositionen på denna punkt och avstyrker de mo­tionsyrkanden som går ut på att riksdagen skall helt avvisa regeringens förslag eller anslå blott ett begränsat belopp avsett för återstoden av detta budgetår.

I motion 1982/83:114 (c) föreslås vidare att riksdagen till ett anslag för prospektering etc. skall foga villkoret att prospekteringsprogrammet inte får omfatta letning efter uran. Utskottet vill i sammanhanget dels hänvisa till sin behandling våren 1982 av frågan om förbud mot uranbrytning (NU 1981/82:40 s. 34, reservation s. 47 f.), dels framhålla att frågan om ett sådant villkor blir inaktuell om riksdagen skulle bifalla det nyss berörda yrkandet i motion 1982/83:103 (m).

Utskottet avstyrker motionärernas förslag och vill framhålla att en re-strikfion av angivet slag skulle kunna utgöra ett hinder för prospektering efter andra mineral som brukar förekomma tillsammans med uran.

Allmänna riktlinjer för energipolitiken

Riksdagen tog våren 1981 ställning till ett förslag från regeringen om rikthnjer för energipolitiken fram till omkring år 1990 (prop. 1980/81:90, NU 1980/81:60, rskr 1980/81:381). Ett kraftigt minskat oljeberoende an-

 

NU 1982/83:18                                                         7

gavs härvid som ett centralt mål. Det gällde också att skapa föratsättningar för en avveckling av kärnkraften i enlighet med utslaget av folkomröstning­en i kärakraftsfrågan våren 1980. Statsmakterna tog sikte på en successiv utveckling mot ett energisystem i huvudsak baserat på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. I ett program för energihushållning under 1980-talet låg tyngdpunkten på åtgärder som skulle spara olja. Energihushållningen skulle främjas genom rådgivning, utbildning och information men också genom utnyttjande av prissättningen som styrmedel. Parallellt härmed skulle ett program för oljeersättning genomföras. I fråga om kärnkraften beslöts om åtgärder för att höja säkerheten vid kärnkraftverken och om en lag som reglerar finansi­eringen av framtida kostnader för hantering av använt kärabränsle. Om­fattningen och inriktningen av ett nytt treårigt energiforskningsprogram fastställdes. I riksdagens beslut ingick också att genomgripande organisa­toriska förändringar skulle genomföras, bl. a. inrättande av en särskild central myndighet för energifrågor.

Vid riksdagsbehandlingen förelåg ett stort antal motionsyrkanden, vilka berörde mycket skiftande energipolitiska frågor både inom och utom det ämnesområde som fanns definierat genom propositionen. Riksdagsbe­handlingen präglades av relativt stor enighet mellan de fyra partier som var företrädda i näringsutskottet. Riksdagen begärde att regeringen skulle tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att ytterligare analysera vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att säkra kärnkraftens avveck­ling och ett fortsatt minskat oljeberoende. Regeringen fattade beslut om en sådan kommitté under hösten 1981. Kommittén benämns 1981 års energi­kommitté (I 1981:08).

I enlighet med riksdagens beslut år 1981 lades i budgetpropositionen år 1982 fram förslag om ny myndighetsorganisation på energiområdet. Detta förslag har i sina huvuddelar prövats av riksdagen efter beredning inom näringsutskottet (NU 1981/82:28, rskr 1981/82:246). Riksdagen beslöt där­vid med bifall till en socialdemokratisk reservation att den nya centrala energimyndigheten, statens energiverk, skulle inrättas den 1 juli 1983 - ett år senare än enligt regeringens förslag - och att oljeersättningsfonden skulle inordnas i den centrala energimyndigheten, övergångsvis alltså i statens industriverk. Energiforskningsnämnden har den 1 juli 1982 fått permanent ställning som fristående myndighet.

Också under allmänna motionstiden år 1982 väcktes ett stort antal mo­tioner rörande energipolitiken. De spände över ett brett register av frågor. De flesta av dessa motioner behandlades i näringsutskottets betänkande NU 1981/82:30. Vissa frågor om utvinning av torv och alunsktffer tog näringsutskottet upp i betänkandet NU 1981/82:40 om mineralpolitik.

Det förslag på energiområdet som läggs fram i proposition 1982/83:50 innefattar ett investeringsprogram om totalt 1200 milj. kr. Programmet gäller utbyggnad av fjärrvärmeanläggningar och torveldade förbrännings-

 

NU 1982/83:18                                                         8

anläggningar samt upphandling inom energiområdet. Före regeringens för­slag tar utskottet här upp vissa frågor om allmänna riktlinjer för energipoli­tiken.

Centerpartiet begär i motion 1982/83:114 bl. a. att riksdagen skall anslu­ta sig till de rikthnjer för energipolitiken som förordas i dess motion 1982/ 83:112. Riktlinjerna går i stort ut på följande. Syftet med energipolitiken skall vara att åstadkomma ett decentraliserat energisystem, baserat på utnyttjande av i huvudsak inhemska förnybara energikällor och på hushåll­ning med och en effektiv användning av tillgängliga resurser. Härigenom skall kraven på resurshushållning, ekologisk balans, god miljö, hög säker­het, försörjningstrygghet, ökad sysselsättning och en stärkt ekonomi kun­na tillgodoses.

Motionärerna anför att energipolitiken under åren 1976-1982 successivt har inriktats mot att forma ett decentralistiskt energisystem byggt på den allsidighet som ett system med bättre energihushållning och utnyttjande av olika inhemska energikällor innebär. De ger exempel på beslut med denna inriktning som statsmakterna har fattat under den angivna perioden.

Ytterligare insatser måste nu göras för att de fastlagda målen skall uppnås, hävdar centerpartiet i motionen. En effektiv energianvändning föratsätter bl. a. hushållning med energikvalitet. Vi måste braka bättre i stället för att förbruka mer, säger motionärerna. De betonar vikten av ett fungerande distributions- och marknadssystem för satsningen på inhemsk energi. Regeringens förslag i propositionen betecknar de som uttryck för en "återgång till den centralistiskt inriktade energipolitik som socialdemo­kraterna tidigare har fört i regeringsställning".

Som framgår av vad utskottet har anfört inledningsvis i detta avsnitt antog riksdagen förra året riktlinjer för energipolitiken fram till år 1990. Riksdagsbeslutet präglades av relativt stor enighet mellan de politiska partierna. Den av riksdagen fastlagda energipolitiken tar bl. a. sikte på att oljeberoendet skall minska och att det skall skapas förutsättningar för en avveckling av kärnkraften. En successiv utveckhng mot ett energisystem i huvudsak baserat på varaktiga, helst förnybara och inhemska energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan har angivits som ett viktigt inslag i energipolitiken. Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att i detta sammanhang ompröva sitt ställningstagande från förta året och göra något uttalande om allmänna riktlinjer för energipolitiken. Därför avstyrker utskottet motion 1982/83:114 (c) i nu angiven del.

Fjärrvärme

Fjärtvärme har under perioden 1960-1980 byggts ut från kapaciteten totalt ca 1000 MW till ca 13000 MW. I propositionen (bil. 6 s. 3) anges motiven för Qärtvärmeutbyggnaden. De har varit att bränslet genom stora anläggningar skall utnyttjas effektivare, att miljön i tätorterna skall förbätt-

 

NU 1982/83:18                                                         9

ras samt att det skall skapas föratsättningar för elproduktion i kraftvärme­verk. De senaste åren har ytterligare motiv tillkommit. Fjärtvärme är hksom elektriciteten en distributionsform för energi. På samma sätt som elkraft kan produceras på flera olika sätt kan hetvattnet i fjärtvärmenäten åstadkommas med hjälp av många olika energikällor och energiformer. Utbyggnad av Qärtvärme ger sålunda goda möjligheter till ersättning av olja i tätorternas värmeförsörjning. En sådan utbyggnad möjliggör också elproduktion i kraft värme verk och bidrar därigenom till att skapa föratsätt­ningar för avvecklingen av kärnkraften.

Investeringar i fjärtvärmeproduktion har sedan år 1977 till viss del finansierats genom s.k. Qärtvärmelån. I propositionen (bil. 6 s. 4f.) med­delar föredragande statsrådet att hon har tagit initiativ till vissa förändring­ar i reglerna för dessa lån i syfte att fjärtvärmeutbyggnaden skall öka. Det finns enligt proposidonen risk för att utbyggnaden kan komma att stagnera om inte särskilda åtgärder vidtas. Förändringarna av lånevillkoren innebär bl. a. att nu gällande krav på utländsk upplåning för en del av Qärrvärme-lånen upphör den 1 januari 1983. Härigenom kan annuiteterna minskas, vilket reducerar den finansiella belastningen på kommunerna.

Ytterligare åtgärder av temporär natur behöver enligt föredragande statsrådet vidtas för att intensifiera Qärtvärmeutbyggnaden i den utsträck­ning som är önskvärd i rådande situation: I propositionen föreslås att ett tillfälligt statligt stöd till flärrvärmeinvesteringar skall införas. Stödet skall inriktas på investeringar i Qärrvärmedistribution, dvs. i Qärrvärmeledning-ar av olika dimensioner och i annan utrastning för distribution av fjärt­värme. Värmeväxlare och annan utrastning i fastigheterna skall liksom tidigare finansieras genom bostadslånesystemet och energisparlånen. Det totala stödet föreslås motsvara högst 10% av investeringskostnaderna för distributionsanläggningar som beställs under år 1983. Bidraget skall omfat­ta utbyggnad av fjärtvärmenät i alla delar av landet. Även längre ledningar för överföring av t. ex. spillvärme från industrier skall omfattas av bidrags­systemet. Uppgiften att fatta beslut om stöd till utbyggnad av distributions-anläggningar för Qärrvärme skall läggas på en särskild delegation för upp­handling inom energiområdet.

Regeringen föreslår att riksdagen till stöd för utbyggnad av distributions­anläggningar för Qärtvärme anvisar ett reservationsanslag av 300 milj. kr. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83.

Föredraganden anmäler sin avsikt att efter överläggningar med de berör­da kommunerna inom kort återkomma i fråga om energiförsörjningen i de tre största tätorterna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Samtliga oppositionspartier har i partimotioner tagit upp regeringens förslag angående utbyggnaden av Qärtvärmeanläggningar. De framför syn­punkter och förslag vad gäller såväl riktlinjer för åtgärder på detta område som finansieringen av det föreslagna stödet.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1982/83:103 att riksdagen

 

NU 1982/83:18                                                        10

skall avslå samtliga de förslag i propositionen som avser energipolitiken. Med hänsyn till de starkt negativa effekterna på samhällsekonomin av ett ökande budgetunderskott finns det inte något statsfmansiellt utrymme för genomförande av något av de föreslagna investeringsprojekten, anför mo­tionärerna. En energipolitik som tar till vara Sveriges möjligheter att ändra energisystemet i en mer konkurtenskraftig riktning kan, säger de, inte åstadkommas genom ytterligare manipulerande med subventioner och skatter utan endast genom att man tar bort blockeringar som i dag omöjlig­gör utnyttjandet av kunnande och inhemska energiresurser. Regeringen borde återkomma med bättre underlag för sådana projekt som kan bidra till en positiv utveckling av samhällsekonomin.

I fråga om Qärtvärme konstaterar motionärerna att det råder allmän enighet om att Qärrvärme i tätbebyggelse ofta har stora fördelar. Det är, säger de, av avgörande betydelse att kommunerna själva, utifrån de faktis­ka ekonomiska förutsättningar som föreligger, planerar och genomför den Qärrvärmeutbyggnad som befinns vara ändamålsenlig. Särskilda statliga stöd för begränsade tidsperioder skapar enligt motionärerna en ryckighet som inte tjänar den långsiktighet och den fasta ansvarsfördelning som en riktig energipolitik kräver.

I centerpartiets motion 1982/83:114 begärs att riksdagen skall ansluta sig till de riktlinjer för utbyggnaden av fjärtvärmesystem som redovisas i motion 1982/83:112. Där sägs att partiet accepterar att ett tidsbegränsat stöd i form av bidrag för fjärtvärmeinvesteringar införs. Det poängteras emellertid att Qärtvärme ofta är en olämplig uppvärmningsform i villaom­råden. Stödet föreslås bli så konstraerat att det endast ges till utbyggnad av fjärrvärmesystem som möjliggör lägre drtftstemperaturer. Vidare anförs att Qärrvärmenäten borde ges en sådan utformning att de kan få en samord­nande funktion och öka möjligheterna att välja mellan ohka energislag och produktionssätt.

Motionärerna biträder inte regeringens förslag om att stöd till distribu­tionsanläggningar för fjärrvärme skall fattas av den planerade delegationen för upphandling inom energiområdet. Detta uppdrag borde i stället ges till oljeersättningsfonden.

Stödet till QärtVärmeanläggningar bör enligt centerpartiet finansieras genom intäkter från elström producerad i äldre vattenkraftverk. Oljeer-sättningfonden föreslås få ett tillskott av 300 milj. kr. för ändamålet.

Vänsterpartiet kommunisterna ställer sig i motion 1982/83:126 positivt till regeringens förslag om stöd till Qärrvärmeanläggningar. Ett par kom­pletteringar i riktlinjeraa för detta stöd förordas. Riksdagen bör enligt denna motion uttala sig för att stödet skall kunna utgå även till s.k. närvärmesystem, dvs. vissa småskaliga värmesystem. Centraler för när­värme har, anför motionärerna, lägre driftstemperatur, vilket gynnar infö­randet av solvärme, värmepumpar och lokal spillvärme. Ett villkor för att en Qärrvärmeanläggning skall få stöd bör enligt motionen vara att elvärme

 

NU 1982/83:18                                                        II

inte installeras. Ett ökat elberoende i stora värmesystem ställer störte krav på alternativ till kärakraften och försvårar avvecklingen, säger motionärer­na. De anser att anläggningar avsedda för inhemska, alternativa bränslen i första hand bör erhålla det statliga stödet.

Folkpartiet ställer inget särskilt yrkande i detta ämne. I motion 1982/ 83:120 anförs att partiet med hänsyn Ull dels det rådande konjunkturläget, dels vikten av att av sysselsättningsskäl få i gång kommunala investeringar biträder regeringens förslag. Det understryks dock i motionen att det är angeläget att Qärtvärmeutbyggnaden styrs till stadskärnor med framför allt äldre bebyggelse, eftersom det är där fjärrvärmen är mest lönsam. Det är, säger motionärerna vidare, en brist att regeringen i propositionen inte utförligare underbygger påståendet att det föreslagna bidraget medför in­vesteringar som eljest inte skulle ha kommit till stånd.

Utskottet vill understryka att utbyggnaden av fjärtvärme har stor bety­delse när det gäller att minska oljeanvändningen och förbättra miljön i tätorterna. En kraftig utbyggnad av fjärtvärmen bidrar också till att skapa föratsättningar för att avvecklingen av kärnkraften kan genomföras. I den mån fjärtvärmeproduktionen grandas på annat än olja medverkar den också till att positivt påverka bytesbalansen. Likaså har utbyggnaden av fjärrvärme gynnsamma effekter för industrin och för sysselsättningen. Utskottet delar regeringens uppfattning att det i nu rådande läge bör införas ett tillfälligt statligt stöd till Qärtvärmeinvesteringar. Således till­styrker utskottet regeringens förslag om att 300 milj. kr. skall anvisas för detta ändamål i form av ett reservationsanslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår. Utskottets tillstyrkan av proposi­tionen i här aktuell del innebär att motsvarande delar av motionerna 1982/ 83:103 (m) och 1982/83:114 (c) avstyrks.

De riktlinjer för åtgärder i syfte att öka investeringarna i utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärtvärme som förordas i propositionen kan utskottet ansluta sig till. Förslaget att vissa uppgifter inom fjärrvärmeom­rådet skall handhas av en särskild delegation för upphandling inom energi­området återkommer utskottet till i det följande (s. 20).

Utskottet övergår så till att behandla centerpartiets förslag till riktlinjer såvitt gäller s. k. lågtemperatursystem. Härvid vill utskottet påpeka att Qärrvärmesystem med lägre driftstemperatur också omfattas av det före­slagna stödet. Utskottet anser emellertid inte att det skall ställas som villkor för stöd att fjärtvärmeanläggningen är av den nu nämnda typen. Utskottet avstyrker sålunda motion 1982/83:114 (c) i ifrågavarande del.

I fråga om vänsterpartiet kommunisternas nyss redovisade komplette­rande förslag vill utskottet anföra följande. Riksdagen avslog förta året på förslag av näringsutskottet (NU 1981/82:30 s. 67) ett motionsyrkande från detta parti om åtgärder för att befrämja utbyggnad av närvärmesystem. Utskottet menade att det närmast är en uppgift för kommunen att utforma lämpliga värmesystem på lokal nivå. Det kan också, anförde utskottet.

 

NU 1982/83:18                                                        12

föratsättas att kommunerna utan att riksdagen tar något initiativ får den information som erfordras för att de skall kunna utnyttja förekommande stödformer på detta område. Utskottet anser i likhet med regeringen att det här aktuella stödet bör inriktas på investeringar i fjärrvärmedistribution, dvs. fjärtvärmeledningar av olika dimensioner och annan utrustning för distribution av fjärrvärme. Värmeväxlare och annan utrastning i fastighe­ter bör liksom tidigare finansieras genom bostadslånesystemet och energi-sparlån. Till den del s.k. närvärmesystem uppfyller de här angivna vill­koren bör de sålunda omfattas av den föreslagna stödformen. Något sär­skilt uttalande från riksdagen i detta ämne anser utskottet inte vara moti­verat. Utskottet vill inte heller ställa som krav för att stöd skall kunna utgå att elvärme inte får installeras. Det berörda yrkandet i motion 1982/83:126 (vpk) avstyrks sålunda.

Torveldade anläggningar m.m.

De rikthnjer för energipolitiken som riksdagen antog våren 1981 innebär bl. a. att som mål för den framtida torvanvändningen gäller en årlig energi­produktion av 1 TWh år 1985 och 6-11 TWh år 1990.

För att introduktionen av inhemska bränslen skall underlättas har en rad styrmedel införts, bl. a. ett system för statliga bidrag genom oljeersätt­ningsfonden samt en lag (1977:439) om kommunal energiplanering och en lag (1981:599) om utförande av eldningsanläggningar för fasta bränslen.

Oljeersättningsdelegationen (I 1979:01) har i rapporten (Ds I 1982:6) Uppföljning av oljeersättningsprogrammet konstaterat att de energipoli­tiska målen vad avser torv inte kommer att kunna uppfyllas om inte torveldade förbränningsanläggningar byggs i stor omfattning under de när­maste åren.

I propositionen (bil. 6 s. 7) anför föredragande statsrådet att användning­en av torv som bränsle för att ersätta olja inte, trots de stimulansåtgärder som har vidtagits, har ökat i den takt som är önskvärd för att det mål som har angivits för år 1990 skall uppnås. Förklaringen härtill kan enligt före­draganden vara bl. a. att kommunala energiverk och andra potentiella köpare av anläggningar är osäkra inför användningen av ny teknik som ännu är relativt oprövad i vårt land. Ett annat skäl är att många anläggning­ar i det inledningsskede som vi ännu befinner oss i inte är företagsekono­miskt lönsamma.

De ekonomiska föratsättningama för uppförande av torveldade förbrän­ningsanläggningar föreslås mot den angivna bakgrunden förbättras under en övergångstid genom att oljeersättningsfonden tillförs ett engångsbelopp på 200 milj. kr. för stöd till sådana anläggningar. Stödet skaU enligt propo­sitionen utgå endast till anläggningar som beställs under år 1983. Det föreslås bli utformat som ett bidrag på högst 25 % av investeringskostna­den till förbränningsanläggningar som byggs för att eldas med främst torv. Bidraget skall kunna utgå samtidigt med lån enligt nu gällande regler.

 

NU 1982/83:18                                                        13

För finansiering av det här aktuella stödet föreslår regeringen (bil. 6 s. 8) en höjning av den särskilda avgiften för oljeprodukter med 13 kr. per kubikmeter. Avgiftshöjningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1983. Den särskilda avgiften på oljeprodukter är f. n. 80 kr. per kubikmeter för motor­brännolja, eldningsolja och bunkerolja (utom för fartyg i utrikes drift). Avgiften används till finansiering av stöd för åtgärder för att ersätta olja, till det statliga energiforskningsprogrammet och till det statliga stödet till prospektering efter olja, naturgas och kol. Regeringen föreslår att riksda­gen skall antaga ett i propositionen (bil. 6 s. 14) framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter. Lagänd­ringen är av den innebörd som just har nämnts.

I propositionen lämnas en redogörelse för ett betydande utredningsarbe­te om torvanvändning som har bedrivits bl. a. inom statens vattenfalls verk. Enligt föredraganden bör bl. a. de i propositionen redovisade projekten med vattenfallsverket som intressent kunna komma i fråga för stöd. Det anges vara en särskild fördel att flera projekt kan bli aktuella inom det regionalpolitiska stödområdet.

För att upphandlingen av den utrastning som kommer att beställas som ett resultat av det nu aktuella stödet skall ske på ett samordnat sätt bör enligt propositionen oljeersättningsfonden, innan beslut om investeringsbi­drag fattas, samråda med den delegation för upphandhng inom energiområ­det som behandlas senare i propositionen. Det framgår vidare av proposi­donen (bil. 6 s. 8) att regeringen vid bifall till vad som har förordats i detta ämne kommer att föreslå att förordningen (1980:1086) om stöd för åtgärder för att ersätta olja, m.m., kompletteras med en föreskrift av denna inne­börd.

I samtliga här aktuella partimotioner tas proposidonens förslag om torv­eldade anläggningar upp. Utskottet refererar i det följande det huvudsakli­ga innehållet i dessa motioner såvitt gäller det nu aktuella ämnet. Därefter redovisas skatteutskottets yttrande (SkU 1982/83:3 y) i ärendet.

Det är i och för sig värdefullt att torvkunnandet i vårt land utvecklas, heter det i moderata samlingspartiets modon 1982/83:99. Motivet är emel­lertid inte så starkt att den föreslagna förstärkningen av det stöd som redan utgår till torvintroduktion kan försvaras, menar motionärerna. I dagens statsfinansiella läge är det nödvändigt att stöd till olönsamma investeringar hålls tillbaka. Andra energiinvesteringar kan snabbare och billigare minska oljeberoendet. Partiet avvisar således också det särskilda bidraget till torvanläggningar. Som en följd härav avstyrker partiet i modon 1982/ 83:103 den föreslagna höjningen av oljeavgiften.

Avgiftshöjningen avstyrks i motionen också av principiella skäl. Motio­närerna framhåller att vad som skiljer oljeavgiften från oljebeskattningen i övrigt är den destination till särskilda fonder som gäller för influtna medel. Föratsättningen för en sådan avgift måste vara att de som betalar avgiften kommer i åtnjutande av en motprestation. t2   Riksdagen 1982183. 17 saml. Nr 18

 

NU 1982/83:18                                                        14

Centerpartiet motsätter sig i motion 1982/83:112 inte det föreslagna stödet tiU torveldade anläggningar men vill att motsvarande stöd skall utgå också till anläggningar som eldas med skogsavfall och att åtgärderna skall finansieras genom medel från en särskild avgift på elkraft som produceras i äldre vattenkraftverk.

I konsekvens därmed begär partiet att riksdagen skall avslå förslaget om höjning av oljeavgiften. Ställningstagandet i motionen motiveras bl. a. med att oljepriset drastiskt har höjts genom devalveringen av den svenska kronan och att det ligger väsentligt högre än vad som motsvaras av den tvåprocentiga realprisutveckling som riksdagen tidigare har uttalat sig för.

Folkpartiet anför i motion 1982/83:120 - utan något särskilt yrkande -att partiet biträder regeringens förslag såvitt gäller de angivna riktlinjerna. Man hänvisar i motionen till att förslaget ligger i linje med folkpartiets energipolitik. Motionärerna anser att oljeersättningsfonden bör få i upp­drag att genomföra de nya stimulansåtgärderna. I avvaktan på förnyade medelsberäkningar för fondens verksamhet är man emellertid från folkpar­tiets sida inte beredd att tillstyrka den föreslagna höjningen av den särskil­da oljeavgiften.

Vänsterpartiet kommunisterna önskar i motion 1982/83:126 att riksda­gen skall uttala sig för att det föreslagna stödet till torveldade anläggningar också skall kunna utgå om en störte mängd ved kommer till användning.

Skatteutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SkU 1982/83: 3 y) den i proposi­tionen föreslagna avgiftshöjningen, dock under förutsättning att närings­utskottet anser att de förordade stödåtgärderna är erforderliga. Det saknas enligt skatteutskottets mening skäl att senarelägga avgiftshöjningen eller att fylla medelsbehovet på annat sätt. Skatteutskottet anför vidare att det inte framgår av proposidonen att någon sänkning av avgiften skall äga rum när fonden väl har fått sina pengar. Utskottet finner det högst sannolikt att det senare kan uppstå andra medelsbehov på energisektorn som kan behö­va tillgodoses genom den nu föreslagna avgiftshöjningen. Skatteutskottet ifrågasätter emellertid om inte systemet med avgiftsfmansierade fonder på längre sikt bör ersättas med generella skatter och anslag över budgeten. Skatteutskottet upprepar samtidigt det önskemål om en samordning av avdragsreglerna för energiskatt resp. oljeavgift som utskottet i våras ut­tryckte i sitt yttrande (SkU 1981/82:4 y) till försvarsutskottet över vissa ändringsförslag rörande oljeavgiften.

I sitt yttrande påpekar skatteutskottet vidare att tre olika utskott under år 1982 har behandlat frågor rörande den särskilda oljeavgiften. Liksom i ett tidigare sammanhang förordar skatteutskottet en klarare gränsdragning mellan utskottens kompetensområden i fråga om skatter och avgifter.

Moderata samlingspartiets företrädare i skatteutskottet avstyrker i en avvikande mening den aktuella avgiftshöjningen med hänvisning till det statsfinansiella läget och av principiella skäl.

I en gemensam avvikande mening från centerpartiets och folkpartiets

 

NU 1982/83:18                                                        15

företrädare i skatteutskottet avstyrks avgiftshöjningen med hänvisning Ull att oljeersättningsfonden redan disponerar medel som kan användas till stöd för bl. a. torveldade förbränningsanläggningar.

Näringsutskottet vill framhålla att det, såsom påtalas i propositionen, finns en betydande risk för att användningen av torv som bränsle för att ersätta olja inte kommer att öka i sådan takt att de uppsatta målen i detta hänseende för år 1990 kan uppnås. De skäl som redovisas i propositionen för att de ekonomiska föratsättningama för uppförande av torveldade förbränningsanläggningar skall förbättras under en övergångstid finner utskottet vara starka.

Oljeersättningsfonden bör sålunda dllföras ett engångsbelopp på 200 milj. kr. i enlighet med de rikUinjer som dras upp i proposidonen. Utskot­tet återkommer dock till frågan om arbetsuppgifter för den föreslagna delegationen för upphandling inom energiområdet.

Liksom skatteutskottet tillstyrker näringsutskottet den föreslagna höj­ningen av den särskilda avgiften för oljeprodukter. Det framgår av vad näringsutskottet nyss har anfört att utskottet finner de förordade stödåt-gärdema välmotiverade och erforderliga. Utskottet anser också i likhet med skatteutskottet att det sannolikt kan komma att föreligga medelsbe­hov inom energisektorn som kan behöva tillgodoses genom den föreslagna avgiftshöjningen när oljeersättningsfonden har erhållit de nu aktuella re­surserna. Av det sagda följer att utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och avstyrker nu berörda delar av motionerna 1982/83:103 (m), 1982/83:114 (c) och 1982/83:120 (fp).

Utskottet anser att det nu aktuella stödet i enlighet med vad som föreslås i propositionen bör gälla förbränningsanläggningar som byggs för att eldas med främst torv. Detta innebär att en begränsad andel skogsråvara också bör kunna få utnyttjas i de anläggningar som blir stödberättigade. Däremot bör stöd i denna form inte, såsom förordas i centerpartiets motion, utgå till eldningsanläggningar som byggs för eldning av skogsavfall. Modonen av­styrks således i denna del.

Utskottet avstyrker också motion 1982/83:126 (vpk) såvitt gäller yrkan­det om stöd till anläggningar där en större mängd ved kommer till använd­ning.

Sammanfattningsvis tillstyrker alltså utskottet de i propositionen an­givna riktlinjerna för åtgärder i syfte att öka investeringarna i torveldade anläggningar, medan de motionsyrkanden som gäller dessa riktlinjer av­styrks.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion 1982/83:126 att riksda­gen skall anmoda regeringen att ta initiativ till bildande av regionala bräns­lebolag. Dessa bolag skulle enligt motionärerna kunna säkerställa en plan­mässig användning och förhindra spekulation vad gäller både torvkonces-sioner och utnyttjande av ved.

 

NU 1982/83:18                                                         16

Sädana regionala bränslebolag som förordas i motion 1982/83:126 (vpk) kan bildas med stöd ur oljeersättningsfonden. Näringsutskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden liknande det nu aktuella. Våren 1981 konstate­rade utskottet (NU 1980/81:60 s. 74) att det är betydelsefullt att effektiva distributionsformer kan byggas upp för olika slag av inhemska bränslen. Utskottet ansåg att bildandet av bränslebolag borde uppmuntras av stats­makterna.

Det stöd som oljeersättningsfonden kan lämna dll bildandet av mark-nadsorganisadoner skapar, sade utskottet, "goda föratsättningar för till­komsten av flexibla och marknadsorienterade bränslebolag med verksam­het som är anpassad dll de särskilda förhållandena i olika delar av landet". Med hänvisning till detta avstyrkte utskottet de modonsyrkanden om bränslebolag som då förelåg. De socialdemokradska ledamöterna reserve­rade sig då till förmån för förslaget om initiativ till regionala bränslebolag. Vid behandling av ett liknande yrkande år 1982 ansåg utskottet (NU 1981/ 82:30 s. 58) att det inte fanns skäl för någon åtgärd i saken från riksdagens sida. Det berörda yrkandet avstyrktes alltså och avslogs av riksdagen. Utskottet är av samma uppfattning nu. Modon 1982/83:126 (vpk) avstyrks sålunda i ifrågavarande del.

Motion 1982/83:96 (s) går ut på att riksdagen skall uttala sig för att en utredning om viss produktion av pellets fullföljs. Den gäUer en på torv och skogsavfall baserad tillverkning, förlagd till Pello i Övertorneå kommun. Torvtäktema i närheten av Pello har varit föremål för särskild undersök­ning och befunnits vara av hög kvahtet och dllräckliga för brytning i stor omfattning under 50 till 100 år. Motionärerna pekar på den positiva effekt för sysselsättningen i området som en utvinning i de nämnda torvtäktema och en förädling av produkterna skulle ge.

Utskottet är väl medvetet om det mycket besvärliga sysselsättningsläget i Tornedalen. Det är bl. a. mot denna bakgrand värdefullt om det utred­ningsarbete som motionärerna nämner kan fullföljas. Utskottet föratsätter att länsstyrelsen i Nortbottens län bevakar denna fråga. Det är givetvis betydelsefullt att avsättningsmöjligheterna noga beaktas i det fortsatta utredningsarbetet. Utskottet ser inte anledning för riksdagen att göra något uttalande i denna fråga och avstyrker alltså motionen.

Upphandling inom energiområdet

I propositionen (bil. 6 s. 8 f.) lämnas en redogörelse för vissa åtgärder som har vidtagits för att stödja investeringar inom energiområdet. Det gäller stöd inom ramen för energiforskningsprogrammet, stöd från oljeer­sättningsfonden och stöd frän industrifonden. Åtgärderna avser främst forskning och utveckling samt utnyttjande av teknik som inte är färdigut­vecklad. Det framgår av propositionen att regeringen inte anser att de-vidtagna åtgärderna är dllräckliga.

 

NU 1982/83:18                                                        17

För att efterfrågan från främst kommuner som avser att genomföra investeringar inom energiområdet och beredskapen hos tillverkare av ut­rastning skall kunna bringas i samklang krävs enligt föredragande statsrå­det ytterligare statliga åtgärder. Dessa åtgärder skulle inriktas på

-     sammanställning och analys av investeringsplaner och kapacitet,

-      genomförande av störte upphandlingar inom energiområdet m.m. och medverkan vid förhandhngar i övrigt mellan användare och dllverkare av energiutrastning,

-      stöd, i flertalet fall i form av lån, när befintliga stödformer är otillräck­liga för de nu angivna syftena.

Åtgärdema inom upphandlingsområdet föreslås gälla främst energiför­sörjningen i kommunema. Strävan är enligt propositionen att ca 25 kolel­dade förbränningsanläggningar skall uppföras och ett mycket stort antal störte värmepumpar installeras i landet. De föreslagna åtgärderna syftar också till att säkerställa att utbyggnaden av koleldade anläggningar sker på ett planerat sätt, sä att såväl energiförsöijningsintresset som hänsynen till miljön tillgodoses.

Regeringen aviserar i propositionen vissa initiativ inom kolområdet. För det första avser regeringen att i budgetpropositionen är 1983 föreslå inrät­tandet av den fond för stöd till anordningar för att minska svavelutsläppen som riksdagen har fattat principbeslut om vid sin behandling av proposi­tion 1981/82:151 om åtgärder mot försurningen (JoU 1981/82:35, rskr 1981/ 82:321). För det andra är avsikten att utnyttja skatte- och avgiftspolitiken inom energiområdet så att bl. a. en övergång från olja till kol stimuleras. Härvid skall sä långt som möjligt eftersträvas fasta prisrelationer mellan kol och olja. I detta sammanhang kommer de särskilda kostnaderna för åtgärder i syfte att minska påverkan pä miljön av koleldade förbrännings­anläggningar att beaktas.

I propositionen (bil. 6 s, 10) utvecklas närmare regeringens syn på vilka uppgifter som bör utföras i fråga om upphandling inom energiområdet.

Stathga insatser krävs enligt propositionen för en sammankoppling mel­lan användarnas planer för energiinvesteringar och industrins möjlighet att leverera utrastning. För att ett rationellt upphandlingsförfarande och god ekonomi skall uppnås behövs ett samordnat upphandlingsförfarande. Re­geringen avser att ta upp överläggningar med företrädare för kommunerna och andra tänkbara användare av energiteknik för att närmare diskutera hur ett mer samordnat upphandlingsförfarande kan gä till under iakttagan­de av den statliga upphandlingsförordningen och vårt lands handelspolitis­ka åtaganden. Vidare kommer överläggningar att tas upp med de tillver­kande företagen för att det skall utrönas vilka möjligheter industrin har att svara för produkdon av den utrastning som behövs.

Vidare föreslås i propositionen (bil. 6 s. 12) en ny stödform för att komplettera nuvarande stödformer inom energiområdet och för att undan­röja de hinder som kan finnas hos industnn när det gäller att leverera

 

NU 1982/83:18                                                        18

utrastning avsedd för energiområdet. Stödet bör enligt propositionen i flertalet fall lämnas i form av lån, eventuellt med villkorlig återbetalnings­skyldighet. För detta ändamål föresläs som engångsanvisning ett nytt reservationsanslag pä 700 milj. kr.

Avsikten är att de förordade åtgärderna i syfte att öka investeringarna inom energiområdet skall avse år 1983. För att säkerställa att dessa åtgär­der kommer i gång tillräckligt snabbt avser regeringen att vid bifall till propositionen i denna del tillkalla en särskild delegation för att handha frågor om upphandling inom energiområdet. Delegationen skall utöver de upphandlingsåtgärder som nyss har nämnts också ha dll uppgift att dels frän sina utgångspunkter samråda med oljeersättningsfonden vid dess be­handling av bl. a. ärenden om sådant stöd till torveldade anläggningar som föreslås i propositionen, dels besluta om stöd till sädana investeringar i distributionsanläggningar för Qärtvärme som tidigare har berörts. Vidare skall en väsentlig uppgift för delegationen vara att överväga och lämna förslag till i vilka former fortsatta statliga insatser rörande upphandling inom energiområdet bör ske.

Regeringens förslag kritiseras i partimotionerna från moderata samlings­partiet, centerpartiet och folkpartiet. Vänsterpartiet kommunisterna ger också vissa synpunkter pä de förordade riktlinjerna.

Moderata samlingspartiet betecknar i motion 1982/83:99 regeringens
skäl för ett samordnat upphandlingsförfarande som svaga. Förslaget präg­
las, anför motionärerna, av misstro mot att enskilda företag och kommuner
pä egen hand eller i frivillig samverkan kan genomföra också omfattande
investeringar. Det är tydligt, säger de, att regeringen vill få en ny möjlighet
att utöva påtryckningar på först och främst kommunerna i deras val av
energiförsörjningsalternativ.                     "

Om avsikten med regeringens förslag om ett nytt bidrag pä 700 milj. kr. är att stödja företag som erbjuder kommersiellt konkurtenskraftiga pro­dukter saknar det all grand, hävdar motionärerna. Sådana företag kan finansiera en angelägen expansion på annat sätt. Om däremot tanken är att stödja verksamhet som ännu inte har nått kommersiell mognad är det enligt motionärerna i realiteten fråga om utvecklingsstöd som skall bedömas tillsammans med andra stödformer med motsvarande syfte. Motionärerna kritiserar regeringen för att ha lämnat en alltför knapphändig motivering för det föreslagna stödet.

I centerpartiets motion 1982/83:114 begärs att riksdagen skall ansluta sig till de riktlinjer för åtgärder i fråga om upphandling inom energiområdet som anges i motion 1982/83:112. Det i detta sammanhang aktuella avsnittet i centerpartiets motion går ut på att statens åtgärder skall inriktas på att stödja upphandling som syftar till användning av inhemska bränslen, vär­mepumpar etc, inte ökad användning av kol. Detta innebär enligt motio­nen att prisrelationema mäste vara sådana att inhemska bränslen gynnas i förhällande till importerade bränslen såsom kol och olja. Priset pä kol skall

 

NU 1982/83:18                                                        19

således relateras dll torv och skogsavfall, inte till olja. Motionärerna säger sig föratsätta att kommande förslag om energibeskattningen har denna inriktning och inte gynnar kolintroduktion pä bekostnad av inhemska bränslen.

Motionärerna begär vidare att riksdagen skall ansluta sig till de i motion 1982/83:112 förordade riktlinjerna för kolanvändningen. Härvid sägs att ett forcerat kolprogram innebär stora risker för felinvesteringar. Investeringar i kolanvändning borde anstå tills vi har fått bättre teknisk och ekonomisk kunskap om hur flytande, renat kolbränsle kan användas i befimliga oljeel-dade anläggningar.

Modonärema vill att stöd för upphandling inom energiområdet och övriga statliga åtgärder i syfte att få till stånd investeringar på energiområ­det skall administreras av oljeersättningsfonden. Fonden föreslås därför få ett tillskott av 300 milj. kr. för detta ändamål. Dessa medel skall genom en särskild skatt hämtas frän intäkter från elström producerad i äldre vatten­kraftverk. Oljeersättningsfonden föresläs vidare få vidgade direktiv och dess styrelse ett förstärkt parlamentariskt inslag.

Riksdagen bör enligt denna motion avslå regeringens förslag om en statlig upphandlingsdelegation. Motionärerna tolkar propositionen så att delegationens uppgift är att tvinga ett antal kommuner att mot sin vilja satsa pä koleldade anläggningar. Centerpartiets inställning anges i stället vara att statens åtgärder skall vidtas i samarbete och samverkan med kommunerna och inte genom diktat. Den form av stadig toppstyrning gentemot kommunerna som delegadonen innebär kan inte accepteras, anför motionärerna.

Folkpartiet begär i modon 1982/83:120 att riksdagen skall avslå regering­ens förslag om ett anslag pä 700 milj. kr. för det i propositionen angivna ändamålet. I motionen anförs att folkpartiet inte delar regeringens uppfatt­ning att statliga delegationer alltid är det bästa organet för att åstadkomma en viss önskad utveckling. Motionärerna framhåller att det redan finns ett organ, oljeersättningsfonden, som prövar sådana ärenden som är aktuella i sammanhanget.

De stimulansåtgärder som regeringen önskar införa bör enligt folkpartiet anförtros oljeersättningsfonden och inordnas i den verksamhet som redan åvilar fonden. Fonden bör anmodas inkomma med medelsberäkning för resterande del av den beslutade verksamhetsperioden och för ytterligare en treårsperiod. Medelsberäkningen bör inkludera kostnader för de extra sUmulansätgärder som regeringen nu föreslår. Fondens verksamhet bör även fortsättningsvis finansieras med avgifter pä oljeprodukter.

I folkpartiets motion begärs vidare ett uttalande från riksdagen om koleldade förbränningsanläggningar. Motionärerna säger sig svårligen kun­na se att man kan upprätta en centraliserad plan för utbyggnaden av koleldade förbränningsanläggningar. Föratsättningama är mycket skiftan­de i olika kommuner, menar de. Statsmaktema kan stimulera fram anlägg-

 

NU 1982/83:18                                                        20

ningar med riktade åtgärder men näppeligen påtvinga ett visst antal kom­muner att vid vissa tillfällen uppföra dylika anläggningar.

Vänsterpartiet kommunisterna begär i modon 1982/83:126 att den före­slagna delegationen skall få direktiv av innebörd att andra bränslen än kol också skall främjas när det gäller att ersätta olja.

Utskottet finner det angeläget att den tillverkande industrin får ökade möjligheter att vidareutveckla teknik inom energiområdet. Det är, såsom framhålls i propositionen, väsentligt att bristande kapacitet, omodern ut­rastning m. m. inte skall behöva hindra tillverkare från att producera den utrastning som krävs för energiinvesteringama. Utskottet räknar med att den i propositionen föreslagna nya kompletterande stödformen inom ener­giområdet på ett värdefullt sätt skall kunna undanröja hinder som kan finnas hos industrin när det gäller att leverera utrastning avsedd för ener­giområdet. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag i här aktuell del. Riksdagen bör alltså pä tilläggsbudget till årets statsbudget anvisa ett reservationsanslag av 700 milj. kr. till stöd för åtgärder i sam­band med upphandling inom energiområdet. De närmare villkor som skall gälla för stödet bör fastställas av regeringen.

De riktlinjer som föredragande statsrådet förordar beträffande upphand­ling inom energiområdet finner utskottet väl avvägda och helt i linje med utskottets uppfattning. Den aviserade delegationen för frågor om upphand­ling inom energiområdet kan komma att spela en viktig roll i sammanhang­et. Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker propositionen såvitt gäller rikUinjer för upphandling inom energiområdet. Samtidigt avstyrker utskottet samdiga här aktuella motionsyrkanden.

I det följande skall utskottet något kommentera de berörda motionema.

I flera av motionema (m, c, fp) berörs kommunernas roll när det gäller val av energiförsörjningsaltemativ. Motionärerna uttrycker farhågor för att de riktlinjer som dras upp i propositionen skall innebära otillbörliga påtryckningar pä kommunerna, tvång att satsa på koleldade anläggningar m.m. Utskottet anser inte att det finns fog för ett sådant synsätt. De överläggningar med kommunerna som nämns i proposidonen bör utgöra ett stöd för kommunerna och ge underlag för beslut som gagnar dem.

I modonema lämnas också vissa förslag angående oljeersättningsfon­den. Det gäller bl. a. ändrade direktiv för fonden.

Oljeersättningsfondens hittillsvarande verksamhet utvärderas f. n. av oljeersättningsdelegationen. Delegationen skall enligt tilläggsdirektiv (Dir. 1982:43), som har lämnats i juni 1982, redovisa vilka effekter som stödet från oljeersättningsfonden har fått för arbetet med att ersätta olja och spara energi, särskilt under 1980-talet. Även mer långsiktiga effekter av stödet skall anges översiktligt. Erfarenheterna av det regelsystem som gäller för stödet skall bearbetas och eventuella förslag till förändringar skall lämnas. Förslag till behov av medel för verksamheten efter år 1983 skall också

 

NU 1982/83:18                                                        21

redovisas. Resultatet av utvärderingen skall enligt direktiven föreligga senast den 15 april 1983.

Utskottet ser mot bakgrund av det pågående utredningsarbetet inte anledning för riksdagen att f. n. uttala sig för nägra ändrade direktiv för oljeersättningsfonden. Som framgår av utskottets ställningstagande till regeringens förslag till riktlinjer för upphandling inom energiområdet anser utskottet inte heller att oljeersättningsfonden nu skall åläggas några ytterli­gare uppgifter utöver de i propositionen nämnda.

De farhågor för den i propositionen angivna satsningen inom kolområdet som uttrycks i motionerna finner utskottet sakna grand. Åtgärderna syftar till en planerad utbyggnad av koleldade anläggningar med hänsynstagande dll energiförsörjningsintresset och miljön. Miljökraven vad gäller kol sätts inte lägre än för inhemska bränslen. Utskottet utgår från att vid de sats­ningar som görs inom kolområdet nya tekniska tillämpningar tas i anspråk i den takt som utifrån ekonomiska och miljömässiga aspekter ter sig mest lämplig.

I motion 1982/83:93 (s) begärs att riksdagen skall göra ett uttalande om utbyggnaden av kraftvärmeverk. Motionären anför att kommunerna, med ett antaget elöverskott under 1980-talet, inte har motiv för investeringar i sådana verk. Risken är därför stor att fjärtvärmekommuner läser sig med investeringar i enbart värmeproducerande anläggningar eller att samtliga framöver erforderliga kraftvärmeverk inplaneras för uppförande under samma tidsperiod någon gäng i början eller mitten av 1990-talet.

Särskilda statliga insatser måste därför enligt motionären göras sä att ett antal beslut om att uppföra kraftvärmeverk fattas redan inom de närmaste åren. Den i propositionen föreslagna upphandlingsdelegationen skulle, nienar motionären, ha som en viktig uppgift att lämna speciellt stöd dll blivande kraftvärmeverkskommuner i syfte att åstadkomma ett planerat uppförande av de kraftvärmeverk som behövs för att kärnkraften skall kunna avvecklas.

Det är enligt utskottets uppfattning en väsentlig fråga som tas upp i denna motion. Även om det f. n. inte finns behov av en betydande utbygg­nad av antalet kraftvärmeverk kan en sådan senare komma att te sig väl motiverad. Utskottet föratsätter att berörda kommuner reserverar mark för kommande behov av elgenerering vid de värmeverk som byggs under 1980-talet och att regeringen följer utvecklingen. Något uttalande frän riksdagen i detta ämne anser utskottet inte motiverat. Modon 1982/83:93 (s) avstyrks sålunda.

Övrigt

I modon 1982/83:87 (c) föreslås att ett energitekniskt centram skall inrättas i Mora och att verksamheten skall finansieras med medel från oljeersättningsfonden. Det föreslagna centret skulle enhgt motionärerna

 

NU 1982/83:18                                                                       22

kunna erbjuda praktisk utbildning för bl. a. energirådgivare, driftpersonal och beslutsfattare. Vidare skulle praktisk teknikutvärdering av förbrän-ningsutrastning vara ett arbetsområde för centret. Motionärerna räknar med att 10 milj. kr. utgör en tiUräcklig finansiell ram för verksamheten under en treårsperiod.

Utskottet konstaterar att det inte finns underlag för ett initiativ frän riksdagen rörande det speciella projekt som motionärerna vill ha stöd till. Modonen avstyrks därför. I detta sammanhang kan erinras om att statens industriverk disponerar ett särskilt anslag för utbildning och rådgivning inom energiområdet. Verksamheten finansieras via oljeersättningsfonden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.         beträffande program för utökad prospektering m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:50 bilaga 6 av­snitt D och med avslag pä motion 1982/83:103 i ifrågavarande del, modon 1982/83:114 yrkandena 12 och 13 och motion 1982/ 83:120 yrkande 35 till Program för utökad prospektering m.m. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservadonsanslag av 300000000 kr.,

2.         beträffande prospektering efter uran

att riksdagen avslår motion 1982/83:114 yrkande 14,

3.   beträffande allmänna riktlinjer för energipolitiken att riksdagen avslår motion 1982/83:114 yrkande I,

4.   beträffande utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärr­värme

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:50 bilaga 6 av­snitt E momenten 2 och 5 och med avslag på modon 1982/83:103 i ifrågavarande del, motion 1982/83: 114 yrkandena 4 och 7, båda i ifrågavarande del, och motion 1982/83:126 yrkande I dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för åtgärder i syfte att öka investeringarna i utbyggnad av distribudonsanlägg-ningar för fjärrvärme,

dels till Stöd till utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme pä tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsan­slag av 300000000 kr.,

5. beträffande investeringar i torveldade förbränningsanläggningar
att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:50 bilaga 6 av­
snitt E momenten 1 och 3 samt med avslag på motion 1982/83:103
i ifrågavarande del, modon 1982/83:114 yrkandena 5 och 11,
motion 1982/83:120 yrkande 33 och motion 1982/83:126 yrkande
2

 

NU 1982/83:18                                                        23

dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för åtgärder i syfte att öka investeringarna i torveldade förbränningsanlägg­ningar,

dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter,

6.       beträffande regionala bränslebolag

att riksdagen avslår modon 1982/83:126 yrkande 3,

7.   beträffande viss tillverkning av pellets att riksdagen avslär motion 1982/83:96,

8.  beträffande upphandling inom energiområdet

att riksdagen med bifall dll proposition 1982/83:50 bilaga 6 av­snitt E momenten 4 och 6 och med avslag på motion 1982/83:103 i ifrågavarande del, modon 1982/83:114 yrkande 4 i ifrågavarande del, yrkande 6, yrkande 7 i ifrågavarande del och yrkandena 8 och 9, motion 1982/83:120 yrkande 34 i ifrågavarande del och yrkandena 36 och 37 och motion 1982/83:126 yrkande 4 dels godkänner i propositionen angivna rikdinjer för upphand­ling inom energiområdet,

dels till Stöd för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet pä tilläggsbudget I till statsbudgeten för budget­året 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservations­anslag av 700000000 kr.,

9.       beträffande kraftvärmeverk

ätt riksdagen avslår modon 1982/83:93,

10. beträffande energitekniskt centrum i Mora

att riksdagen avslår modon 1982/83:87.

Stockholm den 9 december 1982

På näringsutskottets vägnar NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Lilly Hansson (s), Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Olof Johansson (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s), Ivar Franzén (c), Nic Grön-vall (m) och Per Unckel (m).

 

NU 1982/83:18                                                                   24

Reservationer

1. Program för utökad prospektering m. m. (mom. 1)

Sten Svensson, Per Westerberg, Nic Grönvall och Per Unckel (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskot­tet finner" och slutar med "detta budgetär" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning om regeringens förslag som kommer till uttryck i motion 1982/83:99 (m). Riksdagen mäste bestämt avvisa en begäran från regeringen som innebär att ett mycket ansenligt belopp skall anvisas på basis av en ytterst kortfattad argumentation utan redovisat faktaunderlag. Risken för att det dlltänkta "programmet" skulle inverka negativt på företagens egna prospekteringsansträngningar är uppenbar. Utskottet instämmer alltså i avslagsyrkandet i motion 1982/83:103 (m) och avstyrker ocksä de yrkanden i ämnet som framställs i motionema 1982/ 83:114 (c) och 1982/83:120 (fp).

dels att utskottet under I bort hemställa

1. beträffande program för utökad prospektering m. m. att riksdagen

a)   med bifall till motion 1982/83:103 i ifrågavarande del avslär proposidon 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt D,

b)   avslär motion 1982/83:114 yrkandena 12 och 13 och motion 1982/83:120 yrkande 35.

2. Program för utökad prospektering m. m. (mom. 1)

Olof Johansson (c), Christer Eirefelt (fp) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskot­tet finner" och slutar med "detta budgetår" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i de tre motionerna framförda uppfattningen att proposidonen inte kan läggas till grand för ett så vittgående beslut som det regeringen föreslår. För det avsedda syftet bör det vara tillräckligt att riksdagen nu anvisar medel för utökad prospektering etc. under detta budgetår. Det i motion 1982/83:114 (c) föreslagna beloppet, 30 milj. kr., synes tillräckligt med hänsyn till att halva budgetåret snart är till ända och att det otvivelakdgt tar tid innan nya projekt hinner presenteras och bedömas. Regeringen bör, som anförs både i den nyssnämnda motionen och i modon 1982/83; 120 (fp), återkomma till riksdagen våren 1983 med ett mera välunderbyggt prospekteringsprogram för återstoden av den aktuella femårsperioden.

 

NU 1982/83:18                                                                      25

dels att utskottet under I bort hemställa

1.          beträffande program för utökad prospektering m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt D, med bifall till motion 1982/83: 114 yrkandena 12 och 13, med anledning av motion 1982/83:120 yrkande 35 och med avslag på motion 1982/83:103 i ifrågavarande del

a)    till Program för utökad prospektering m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under Qortonde huvud­titeln anvisar ett reservationsanslag av 30000000 kr.,

b)   hos regeringen begär ett program för prospektering m.m. i enlighet med vad utskottet anfört.

3.  Prospektering efter uran (mom. 2)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 6 som börjar med "Utskot­tet avstyrker" och slutar med "med uran" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som anser att uranbrytning bör förbjudas i Sverige, finner det självklart att de resurser som staten nu ställer till förfogande inte bör fä användas för uranprospektering. Riksdagen bör alltså i samband med medelsanvisningen göra ett sådant uttalande som motionärerna föreslår.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2.          beträffande prospektering efter uran

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:114 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4.  Allmänna riktlinjer för energipolitiken (mom. 3)
Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 8 som börjar med "Som framgår" och slutar med "angiven del" bort ha följande lydelse:

Såsom uttalas i modon 1982/83: 112 (c) är det angeläget att riksdagen nu gör ett klarläggande allmänt uttalande om riktlinjerna för energipolitiken. Dess innebörd bör vara följande. Energipolitiken måste syfta till att skapa ett decentraliserat energisystem baserat på utnyttjande av i huvudsak inhemska förnybara energikällor. Hushållning med och en effektiv använd­ning av tillgängliga resurser är ett grandläggande krav. Därigenom erhålls de bästa föratsättningama för att kraven pä resurshushållning, ekologisk balans, god miljö, hög säkerhet, försörjningstrygghet, ökad sysselsättning och en stark ekonomi skall kunna tillgodoses. För att energisystemet pä ett miljövänligt sätt skall kunna styras över mot användning av förnybara energikällor är en medveten hushållning i energianvändningen av stor vikt. En framgångsrik satsning på inhemska energikällor har en direkt och stor

 

NU 1982/83:18                                                                       26

betydelse för bytesbalansen. Det är särskilt betydelsefullt att den praktiska introduktionen av dessa energikällor underlättas genom att fungerande distributions- och marknadssystem byggs upp.

Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad utskottet nu har anfört. Därigenom tillgodoses det nu aktuella motionsyrkandet.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3.          beträffande allmänna riktlinjer för energipolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:114 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme (mom. 4)

Sten Svensson, Per Westerberg, Nic Grönvall och Per Unckel (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med "Utskot­tet vill" och slutar på s. 12 med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Fjärtvärme i tätbebyggelse har ofta stora fördelar. Enligt utskottets uppfattning motiverar emellertid detta förhällande inte ett sådant statligt stöd till fjärtvärmeanläggningar som föreslås i propositionen. Det är av avgörande betydelse att kommunerna själva utifrån sina ekonomiska förat­sättningar planerar och genomför den fjärtvärmeutbyggnad som de finner ändamålsenlig. En rikdg energipolidk kräver längsiktighet och en fast ansvarsfördelning. Särskilda statliga stöd för begränsade tidsperioder med­för en ryckighet som inte befrämjar en sådan politik.

Det statsfinansieUa läget utgör också ett starkt argument mot en sådan ny stödform. Regeringens förslag om att 300 milj. kr. skall anvisas för stöd till fjärtvärmeanläggningar bör således enligt utskottets uppfattning avslås av riksdagen liksom motion 1982/83:114 (c) i motsvarande del.

Utskottet avstyrker följaktligen också de riktlinjer för särskilda statliga åtgärder för att öka investeringarna i utbyggnaden av distributionsanlägg­ningar för Qärtvärme som föreslås i propositionen och i de här aktuella motionerna. Sålunda tillstyrker utskottet motion 1982/83: 103 (m) i ifråga­varande del.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärr­
värme

att riksdagen

a)    med bifall dll modon 1982/83:103 i ifrågavarande del avslär proposidon 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E momenten 2 och 5,

b)   avslär motion 1982/83:114 yrkandena 4 och 7, båda i ifrågava­rande del, och motion 1982/83: 126 yrkande 1.

 

NU 1982/83:18                                                                   27

6. Utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme (mom. 4) Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med "Utskot­tet vill" och slutar pä s. 12 med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

En utbyggnad i därför lämpade tätortsområden av flexibla fjärtvär-menät, anpassade till laga driftstemperaturer, är enligt utskottets mening eftersträvansvärd. En intensifierad satsning pä Qärrvärmeutbyggnad ska­par sysselsättning och beställningar för industrin.

Utskottet vill slå fast att bidrag dll investeringar som är lönsamma i princip inte bör komma i fråga. I nuvarande arbetsmarknadsläge med stort behov av investeringar i nya projekt kan dock ett bidrag försvaras för att få en snabb igångsättning. Utskottet ansluter sig därför till regeringens för­slag att ett särskilt stöd till fjärtvärmeanläggningar som beställs under är 1983 skall införas.

Utskottet anser att oljeersättningsfonden bör få i uppdrag att administre­ra stödet till utbyggnad av fjärtvärmeanläggningar. Fonden bör således tillföras 300 milj. kr. för detta ändamål. Stödet bör finansieras genom intäkter från en särskild skatt pä energi som produceras i äldre vattenkraft­verk. Utskottet föratsätter att regeringen med beaktande av ett kommande riksdagsbeslut om skatt pä vattenkraft återkommer till riksdagen med förslag om förstärkning av oljeersättningsfondens resurser för det angivna ändamålet. Förslaget i propositionen om en särskild delegation för upp­handling inom energiområdet återkommer utskottet till i ett senare avsnitt av detta betänkande (s. 20). Propositionen och motion 1982/83:103 (m) avstyrks i ifrågavarande delar. Riksdagen bör göra ett uttalande av den angivna innebörden.

Utskottet delar den i motion 1982/83:114 (c) framförda uppfattningen att stödet i fråga bör vara så konstruerat att det endast ges till utbyggnad av sädana fjärrvärmesystem som möjliggör lägre driftstemperaturer. En sänk­ning av temperaturen i ett fjärtvärmesystem innebär att man minskar värmeförlustema och ökar möjligheterna att använda förnybara energikäl­lor. Ett lågtemperatursystem innebär således mycket större möjligheter att utnyttja lokala produkdonsenheter och att ta till vara spillvärme.

Det är ocksä viktigt att fjärtvärmenäten ges en sådan utformning att de kan fä en samordnande funktion och ökar möjligheterna att välja mellan olika energislag och produktionssätt. Många av de tänkbara alternativen, t. ex. värmepumpar och solfängare, har en begränsad förmåga att produce­ra energi med höga temperaturer. Det är enligt utskottets mening eftersträ­vansvärt med ett flexibelt system som nära ansluter till tankegångarna om närvärme.

I propositionen anmäler föredraganden att hon har för avsikt att åter­komma med förslag om storstädernas värmeförsörjning. Vad beträffar

 

NU 1982/83:18                                                        28

Storstockholms värmeförsörjning har man frän vissa håll drivit kravet pä en hetvattensöverföring från Forsmark till Stockholm. Ett sådant projekt innebär en miljardsatsning på ökad energiförbrakning och minskade möj­ligheter att utnyttja alternativ energi samt en ökad bindning till användning av kärakraft, vilket enligt utskottets mening är en felaktig politik.

Av vad utskottet här har anfört framgår att utskottet dllstyrker motion 1982/83:114 (c) i den del som gäller Qärtvärmeutbyggnad.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande utbyggnad av distrihutionsanläggningar för fjärr­värme

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E moment 2 och motion 1982/83:114 yrkande 4 i ifrågava­rande del, med bifall till motion 1982/83:103 såvitt gäller här aktuellt anslag och motion 1982/83:114 yrkande 7 i ifrågavarande del samt med avslag pä proposidon 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E moment 5, motion 1982/83:103 såvitt gäller här aktuella riktlinjer och motion 1982/83:126 yrkande 1,

dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för åtgärder i syfte att öka investeringarna i utbyggnad av distributionsanläggningar för Qärtvärme,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an­fört om stöd till sådan utbyggnad.

7. Utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme (mom. 4) Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar pä s. 11 med "I fråga" och slutar pä s. 12 med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas krav pä att utbyggnaden av s.k. närvärmesystem skall beviljas samma förmåner som fjärrvärmeutbyggna­den när det gäller de lån och bidrag som aktualiseras i propositionen. Dessa smäskaliga värmesystem kännetecknas av en lägre driftstemperatur som gynnar utnyttjande av solvärme, värmepumpar och lokal spillvärme, en utveckling som utskottet finner önskvärd. De möjliggör ocksä använd­ningen av flera sorters bränsle, bl. a. gas.

Ett ökat elberoende i stora värmesystem ställer störte krav pä alternativ till kärnkraften och försvårar dess avveckling. Det stöd till fjärrvärmein­vesteringar som nu införs bör således förenas med krav pä att elpannor inte får installeras.

Riksdagen bör göra ett uttalande med här angiven innebörd. Utskottet tillstyrker sålunda modon 1982/83:126 (vpk) i här aktuell del.

 

NU 1982/83:18                                                        29

dels att utskottet under 4 bort héinställa

4. beträffande utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärr­värme

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:50 bilaga 6 av­snitt E moment 5 och modon 1982/83:126 yrkande 1, med anled­ning av proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E moment 2 och med avslag pä motion 1982/83:103 i frägavarande del och motion 1982/83:114 yrkandena 4 och 7, båda i ifrågavarande del dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för åtgärder i syfte att öka investeringarna i utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme,

dels till Stöd till utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme pä tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under Qortonde huvudtiteln anvisar ett reservadonsan­slag av 300000000 kr.

8. Investeringar i torveldade förbränningsanläggningar (mom. 5)

Sten Svensson, Per Westerberg, Nic Grönvall och Per Unckel (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Närings­utskottet vill" och slutar med "rikthnjer avstyrks" bort ha följande ly­delse:

Utskottet anser, i Ukhet med vad som anförs i moderata samlingspartiets motion, att det inte i propositionen har redovisats bärande skäl för en förstärkning av det stöd som redan utgår till torvindustrin. Det är enligt utskottets mening nödvändigt att statsmakterna söker undvika att genom stöd stimulera dll olönsamma investeringar. Andra energiinvesteringar än de nu aktuella torde snabbare och billigare kunna medverka dll en minsk­ning av oljeberoendet. Utskottet avstyrker följaktligen den föreslagna höj­ningen av oljeavgiften. Också av principiella skäl är det enligt utskottets uppfattning fel att avgiftsmedel destineras till särskilda fonder utan att de som betalar avgiftema kommer i åtnjutande av någon motprestation.

I detta sammanhang vill utskottet fasta uppmärksamheten på vad skat­teutskottet har anfört i fråga om önskvärdheten av att användningen av avgtftsfinansierade fonder på sikt ersätts med generella skatter och anslag över budgeten.

Utskottet avstyrker sålunda proposhionen i ifrågavarande del, vilket innebär att motionerna 1982/83:103 (m), 1982/83:114 (c) och 1982/ 83:120 (fp) dllstyrks i motsvarande delar. Av det sagda följer att utskottet ocksä avstyrker motionema 1982/83:114 (c) i den del som här i övrigt är aktuell liksom 1982/83:126 (vpk) i ifrågavarande del.

 

NU 1982/83:18                                                        30

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande investeringar i torveldade förbränningsanläggningar att riksdagen

a)    med bifall till motion 1982/83:103 i ifrågavarande del, motion 1982/83:114 yrkande 11 och motion 1982/83:120 yrkande 33 av­slår proposidon 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E momenten 1 och 3,

b)   avslår motion 1982/83:114 yrkande 5 och motion 1982/83:126 yrkande 2.

9. Investeringar i torveldade förbränningsanläggningar (mom. 5) Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Närings­utskottet vill" och slutar med "riktlinjer avstyrks" bort ha följande ly­delse:

Med dllfredsställelse noterar utskottet att regeringen här visar en positiv inställning till utnyttjande av torv och föreslär ett särskilt stöd för investe­ringar i förbränningsanläggningar för torv. Med hänsyn till vikten av att ytterligare investeringar i sädana anläggningar snabbt kommer till stånd accepterar utskottet att stödet utgår i form av bidrag.

Utskottet avstyrker emellertid den föreslagna höjningen av den särskilda avgiften för oljeprodukter. Bl. a. den nyligen företagna devalveringen av den svenska kronan medför kraftiga oljeprishöjningar. En avgiftshöjning skulle innebära att priserna ökar ytterligare, vilket skulle medföra en väsentligt ogynnsammare prisutveckling pä detta område än den realpris­utveckling som riksdagen tidigare har uttalat sig för.

De här aktuella åtgärderna bör, anser utskottet, i stället finansieras genom intäkter från en särskild skatt på elenergi som produceras i äldre vattenkraftverk, på motsvarande sätt som utskottet har förordat beträffan­de stöd till fjärtvärmeutbyggnad. Utskottet föratsätter att regeringen åter­kommer till riksdagen med förslag om förstärkning av oljeersättningsfon­dens resurser för detta ändamål. Under en övergångsperiod torde medel som finns tillgängliga i oljeersättningsfonden kunna användas för dessa stödåtgärder.

Utskottet finner det anmärkningsvärt att förslaget i propositionen inte omfattar eldningsanläggningar för förbränning av flis m.m. Torv och skogsråvara är de inhemska bränslen som snabbast kan ersätta olja. Mind­re än 20% av befintliga tillgångar på skogsråvara för energiändamål har i dag avsättning. Det är därför enligt utskottets uppfattning av stor vikt att kommuner med god tillgång på skogsavfall investerar i anläggningar som utnyttjar t. ex. flis. Proposidonens riktlinjer för investeringar i torveldade anläggningar bör ändras med hänsyn dll vad nu har sagts.

Utskottet tillstyrker sålunda modon 1982/83:114 (c) i här aktuell del. Övriga motionsyrkanden beträffande de nu avsedda rikthnjerna avstyrks.

 

NU 1982/83:18                                                        31

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande investeringar i torveldade förbränningsanläggningar att riksdagen

a)   med anledning av proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E moment 3 och motion 1982/83:114 yrkande 5 och med avslag på modon 1982/83:103 i ifrågavarande del och modon 1982/83:126 yrkande 2 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för åtgärder i syfte att öka investeringarna i torveldade förbränningsanlägg­ningar,

b)   med bifall till modon 1982/83:103 i ifrågavarande del, motion 1982/83:114 yrkande 11 och motion 1982/83:120 yrkande 33 av­slår proposidon 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E moment 1.

10. Investeringar i torveldade förbränningsanläggningar (mom. 5) Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 15 som börjar med "Oljeer­sättningsfonden bör" och slutar med "rikdinjer avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att oljeersättningsfonden bör få i uppdrag att genomföra de nya stimulansåtgärderna. I avvaktan på förnyade medelsberäkningar för fondens verksamhet är utskottet inte berett att dllstyrka den föreslagna höjningen av den särskilda oljeavgiften.

Liksom minoriteten i skatteutskottet finner näringsutskottet att avgifts­höjningen inte framstår som nödvändig. Oljeersättningsfonden disponerar redan medel som kan användas till stöd för bl. a. torveldade förbrännings­anläggningar. Näringsutskottet, som alltså utgår från att den berörda stöd­verksamheten skall bedrivas av oljeersättningsfonden, anser att fonden bör tillföras ytterligare medel för det avsedda stödet endast i den män fonden visar att det föreligger behov härav.

Finansieringsfrågan bör därför, såsom föreslås i motion 1982/83:120 (fp), kunna anstå tills vidare. Riksdagen har under sådana förhållanden inte anledning att nu binda sig för någon särskild form av avgifts- eller skatte­höjning i här avsett syfte.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande investeringar i torveldade förbränningsanläggningar att riksdagen

a) med anledning av proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E moment 3 och med avslag på motion 1982/83:103 i ifrågavarande del, motion 1982/83: 114 yrkande 5 och motion 1982/83:126 yr­kande 2 godkänner av utskottet angivna rikdinjer för åtgärder i syfte att öka investeringarna i torveldade förbränningsanlägg­ningar,

 

NU 1982/83:18                                                        32

b) med bifall till motion 1982/83: 103 i ifrågavarande del, motion 1982/83:114 yrkande 11 och motion 1982/83:120 yrkande 33 av­slår proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E moment 1.

11.     Investeringar i torveldade förbränningsanläggningar (mom. 5)
J.öm Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Utskot­tet avstyrker" och slutar med "riktlinjer avstyrks" bort ha följande ly­delse:

Utskottet anser att det, såsom anförs i modon 1982/83:126 (vpk), finns starka skäl för att det här aktuella investeringsstödet bör utgå även om en större andel ved beräknas komma till användning. Motionärerna har bl. a. pekat pä den stora sysselsättningseffekt som en satsning på energiskog medför. Utskottet föreslär att de i propositionen angivna riktlinjerna änd­ras i enlighet med vad här sagts och tillstyrker sålunda motion 1982/83:126 (vpk) i ifrågavarande del.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande investeringar i torveldade förbränningsanläggningar att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:50 bilaga 6 av­snitt E moment 1 och motion 1982/83:126 yrkande 2, med anled­ning av proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E moment 3 och med avslag på motion 1982/83:103 i ifrågavarande del, motion 1982/83:114 yrkandena 5 och 11 och motion 1982/83:120 yrkande 33

dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för åtgärder i syfte att öka investeringarna i torveldade förbränningsanläggningar, dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter.

12.     Regionala bränslebolag (mom. 6)

Jöm Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Sådana regionala" och slutar med "ifrågavarande del" bort ha följande lydelse:

Regionala bränslebolag kan, som framhålls i modon 1982/83:126 (vpk), fä stor betydelse när det gäller att planmässigt utnyttja torvkoncessioner och skogsråvara och förhindra spekulation i sådana nyttigheter. Bolag av detta slag kan ha stadigt, landstingskommunalt eller kommunalt ägande. Deras uppgift är att handha utvinning, transport och användning av de här aktuella energiråvarorna. En sädan planerad verksamhet kan ocksä för­hindra att ved som är användbar som råvara för trä-, massa- och pappers-

 

NU 1982/83:18                                                        33

industri tas i anspråk som bränsle. Utskottet tillstyrker sålunda det ak­tuella motionsyrkandet.

dels att utskottet under 6 bort hemställa 6. beträffande regionala bränslebolag

att riksdagen med bifall dll motion 1982/83:126 yrkande 3 hos regeringen begär initiativ för bildande av regionala bränslebolag i enlighet med vad utskottet anfört.

13. Upphandling inom energiområdet (mom. 8)

Sten Svensson, Per Westerberg, Nic Grönvall och Per Unckel (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar pä s. 20 med "Utskot­tet finner" och slutar pä s. 21 med "mest lämplig" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att regeringen har angivit mycket svaga skäl för det samordnade upphandlingsförfarande och det nya bidrag som föresläs i propositionen. Förslaget präglas av misstro mot att enskilda företag och kommuner på egen hand eller i frivillig samverkan kan genomföra ocksä omfattande investeringar. Regeringen tycks, såsom konstateras i moderata samlingspartiets motion, vilja skaffa sig en ny möjlighet att utöva påtryck­ningar pä först och främst kommunerna i deras val av energiförsörjningsal-ternadv.

Om avsikten med regeringens förslag om det nya bidraget är att stödja företag som erbjuder kommersiellt konkurtenskraftiga produkter saknar det all grand, anser utskottet. Sädana företag kan finansiera en angelägen expansion på annat sätt. Om däremot tanken är att stödja verksamhet som ännu inte har nått kommersiell mognad är det i reahteten fråga om ett utvecklingsstöd, som enligt utskottets mening bör bedömas tillsammans med andra stödformer med motsvarande syfte. Den motivering som rege­ringen har angivit för det föreslagna stödet om 700 milj. kr. finner utskottet vara synnerligen knapphändig och uppenbart otillfredsställande som un­derlag för ett godkännande av riksdagen.

Med hänvisning till vad utskottet här har anfört tillstyrks motion 1982/ 83:103 (m) i ifrågavarande del. Propositionen avstyrks sålunda i nu berörd del.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande upphandling inom energiområdet att riksdagen

a) med bifall till motion 1982/83:103 i ifrågavarande del, motion 1982/83:114 yrkande 6 i ifrågavarande dej och motion 1982/ 83:120 yrkandena 36 och 37 avslär proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E momenten 4 och 6,

 

NU 1982/83:18                                                        34

b) avslär motion 1982/83:114 yrkande 4 i ifrågavarande del, yr­kande 6 i övrigt, yrkande 7 i ifrågavarande del och yrkandena 8 och 9, motion 1982/83:120 yrkande 34 i ifrågavarande del och motion 1982/83:126 yrkande 4,

14. Upphandling inom energiområdet (mom. 8) Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar pä s. 20 med "Utskot­tet finner" och slutar på s. 21 med "mest lämplig" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets uppfattning många vikdga synpunkter som i centerpartiets modon framförs beträffande riktlinjer för upphandling inom energiområdet. Utskottet vill understryka vikten av att statens åtgärder inriktas på att stödja upphandling som syftar till användning av inhemska bränslen, värmepumpar etc, inte ökad användning av kol. Detta innebär enligt utskottets mening att prisrelationerna mellan olika bränslen bör vara sädana att inhemska bränslen gynnas i förhällande till importerade bräns­len såsom kol och olja. Priset på kol bör således relateras dll priserna pä torv och skogsavfall, inte till priset pä olja. Utskottet föratsätter att kom­mande förslag om energibeskattningen har denna inriktning och inte gyn­nar kolintroduktion på bekostnad av inhemska bränslen.

Utskottet instämmer ocksä i modonärernas bedömning att ett forcerat kolprogram innebär stora risker för felinvesteringar. Investeringar i kolan­vändning bör därför anstå dlls vi har fatt bättre teknisk och ekonomisk kunskap om hur flytande, renat kolbränsle kan användas i befintliga oljeel-dade anläggningar.

Förslaget i proposidonen om en statlig upphandlingsdelegation kan ut­skottet inte ställa sig bakom. Det finns enligt utskottets uppfattning fog för farhågorna i motionen om att delegationens uppgift kan bli att tvinga ett antal kommuner att mot sin vilja satsa pä koleldade anläggningar.

Utskottet vill understryka betydelsen av att statens åtgärder vidtas i samarbete och samverkan med kommunema och inte genom diktat. Den form av statlig toppstyrning gentemot kommunerna som den föreslagna delegadonen synes innebära kan utskottet inte acceptera.

Stöd för upphandling inom energiområdet och övriga statliga åtgärder i syfte att fä till ständ investeringar på energiområdet bör enligt utskottets mening administreras av oljeersättningsfonden. Denna bör ges vidgade direktiv, som svarar mot de nya stödmöjligheterna, och dess styrelse bör ges ett förstärkt parlamentariskt inslag.

Utskottet föratsätter att regeringen med beaktande av riksdagens beslut om skatt på vattenkraft återkommer till riksdagen med förslag till förstärk­ning av oljeersättningsfondens resurser.

Vad här har anförts föreslår utskottet att riksdagen ansluter sig till i ett uttalande till regeringen. Därmed dllgodoses de här aktuella yrkandena i

 

NU 1982/83:18                                                        35

modon 1982/83:114 (c) och i viss mån också motsvarande yrkande i motion 1982/83:120 (fp). Propositionen i motsvarande delar och modon 1982/ 83:126 (vpk) avstyrks.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande upphandling inom energiområdet

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E moment 4, modon 1982/83:103 såvitt gäller här aktuella riktlinjer, motion 1982/83:114 yrkande 4 i ifrågavarande del, mo­tion 1982/83:120 yrkande 34 i ifrågavarande del och yrkande 36 och motion 1982/83:126 yrkande 4, med bifall dll motion 1982/ 83:103 såvitt gäller här aktuellt anslag, motion 1982/83:114 yr­kande 6, yrkande 7 i ifrågavarande del och yrkandena 8 och 9 och modon 1982/83:120 yrkande 37 samt med avslag på proposidon 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E moment 6

dels godkänner av utskottet angivna rikthnjer för upphandling inom energiområdet,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om stöd för åtgärder i samband med sädan upphandling,

15. Upphandling inom energiområdet (mom. 8) Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med "Utskot­tet finner" och slutar på s. 21 med "mest lämplig" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör de nya stimulansåtgärder som regeringen önskar införa anförtros oljeersättningsfonden och samordnas med de upp­gifter som redan åvilar denna. Fonden bör anmodas inkomma med medels­beräkning för resterande del av den beslutade verksamhetsperioden och för ytteriigare en treårsperiod. Medelsberäkningen bör inkludera kostna­der för de extra stimulansåtgärder som regeringen nu föreslår. Fondens verksamhet bör även fortsättningsvis finansieras med avgifter på oljepro­dukter. Regeringen bör återkomma tiU riksdagen med ett förslag av här angiven innebörd.

Utskottet anser det inte lämpligt att det vid sidan av oljeersättningsfon­den inrättas nya administrativa organ för ekonomiska stimulansåtgärder avsedda att stimulera till övergång från olja till andra energislag.

Utskottet vill ifrågasätta möjligheterna att upprätta en centraliserad plan för utbyggnaden av koleldade förbränningsanläggningar. Föratsättningar-na är mycket skiftande i olika kommuner. Statsmakterna kan stimulera fram anläggningar med riktade åtgärder men enligt utskottets uppfattning inte påtvinga ett visst antal kommuner att vid vissa dllfällen uppföra dylika anläggningar.

Riksdagen bör enligt utskottets mening göra ett uttalande av här angiven

 

NU 1982/83:18                                                        36

innebörd. Sålunda dllstyrker utskottet modon 1982/83:120 (fp) i ifrågava­rande del, medan propositionen i motsvarande delar avstyrks. Utskottet avstyrker också här aktuell del av motion 1982/83:103 (m) och modon 1982/83:114 (c) i ifrågavarande del.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande upphandhng inom energiområdet att riksdagen

a)   med bifall till motion 1982/83:103 i ifrågavarande del, motion 1982/83:114 yrkande 6 i ifrågavarande del och motion 1982/ 83:120 yrkandena 36 och 37 avslär proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E momenten 4 och 6,

b)   med bifall till motion 1982/83:120 yrkande 34 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen dll känna vad utskottet anfört om koleldade förbränningsanläggningar och om förlängt mandat för oljeersättningsfonden,

c)   avslär motion 1982/83:114 yrkande 4 i ifrågavarande del, yr­kande 6 i övrigt, yrkande 7 i ifrågavarande del och yrkandena 8 och 9 och motion 1982/83:126 yrkande 4.

16. Upphandling inom energiområdet (mom. 8) Jöm Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar pä s. 20 med "De rikthnjer" och slutar pä s. 21 med "mest lämplig" bort ha följande lydelse:

Utskottet uppfattar regeringens intentioner med förslaget till åtgärder i samband med upphandling så, att en satsning på kol och koleldade anlägg­ningar i första hand anses böra genomföras. Det sägs i propositionen ingendng om inhemska altemativa bränslen. Mot bakgrand av den debatt som fördes inför folkomröstningen om kärnkraft finner utskottet det märk­ligt att kol nu allmänt framställs som en oumbärlig energiresurs, Satsning­en på kärnkraft skulle effektivt minska både olje- och kolberoeridet. Men vi är nu i rask takt pä väg in i det Kol-Sverige som kärnkraften skulle frälsa oss ifrän. Det finns anledning att varna för den storsatsning pä kol som kaii anas bakom propositionens förslag om upphandhng inom energiområdet. Andra bränslealternativ och sådana mindre centraler av närvärmetyp som har nämnts tidigare i detta betänkande bör enligt utskottets iippfattnjng också bli föremål för den föreslagna upphandlingsdelegationens intresse.

Vad utskottet här har anfört innebär att utskottet tillstyrker motion 1982/ 83:126 (vpk) i ifrågavarande del. De riktlinjer beträffande upphandling inom energiområdet som anges i propositionen bör ändras i enlighet med vad nu sagts. 1 övrigt tillstyrks dessa riktlinjer.

 

NU 1982/83:18                                                        37

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande upphandling på energiområdet

att riksdagen med bifall dll proposition 1982/83:50 bilaga 6 av­snitt E moment 6 och motion 1982/83:126 yrkande 4, med anled­ning av proposition 1982/83:50 bilaga 6 avsnitt E moment 4 och med avslag pä motion 1982/83:103 i ifrågavarande del, modon 1982/83:114 yrkande 4 i ifrågavarande del, yrkande 6, yrkande 7 i ifrågavarande del och yrkandena 8 och 9 och motion 1982/83:120 yrkande 34 i ifrågavarande del och yrkandena 36 och 37, dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för upphandling inom energiområdet,

dels till Stöd för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budget­året 1982/83 under Qortonde huvudtiteln anvisar ett reservations­anslag av 700000000 kr..

Särskilt yttrande

Fjärrvärme

Christer Eirefelt (fp) anför:

Det finns alldd risk för att den typ av stadiga bidrag som regeringen föreslår för utbyggnad av fjärtvärmenätet huvudsakligen används till in­vesteringar som skulle ha kommit till ständ även utan stimulansen. Det är därför en brist att regeringen i propositionen inte utförligare underbygger påståendet att det föreslagna bidraget medför investeringar som eljest skulle ha uteblivit.

Hänsyn till det rådande konjunkturläget och angelägenheten av att få igång sysselsättningsskapande kommunala investeringar gör dock att folk­partiet biträder regeringens förslag. Vi vill understryka att det är angeläget att fjärtvärmeutbyggnaden styrs till stadskärnor med framför allt äldre bebyggelse, eftersom det är där fjärrvärmen är mest lönsam.

Däremot är det tveksamt med fjärtvärme till nybyggd enfamiljsbebyg-gelse i tätorternas ytterområden. De hus som byggs i dag är betydligt energisnålare och bättre isolerade än förr. Värmekonsumtionen är följakt­ligen mindre. Motiven för utbyggnad av fjärtvärme till sådana områden är därför inte så starka. Det kan t. o. m. vara så att möjligheterna till energibe­sparingar är störte i hus som inte ansluts till Qärtvärme.

Fjärtvärmen har också pä sina håll kommit att stå i motsatsställning till användandet av ny energisnål teknik, som t. ex. fränluftvärmepumpar. Det är alltså viktigt att man uppmärksammar en del nackdelar med Qärtvärmen som först på senare tid har blivit uppenbara.

 

NU 1982/83:18                                                                        38

Bilaga

Skatteutskottets yttrande

1982/83:3 y

över förslag om höjning av den särskilda oljeavgiften (prop. 1982/ 83:50, bil. 6.1)

Till näringsutskottet

Sedan näringsutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1982/83:50 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. i vad avser ändring i lagen om särskild avgift för oljeprodukter och följdmotioner får skatteutskottet anföra följande.

Det i nämnda bilaga framlagda förslaget avser en höjning av den särskilda avgiften för oljeprodukter med 13 kr. per kubikmeter i syfte att till viss del finansiera uppförandet av torveldade förbränningsanläggningar. I motion 1982/83:99 förklarar moderata samlingspartiet att det inte kan biträda förslaget till åtgärder för att öka investeringarna i torveldade förbrännings­anläggningar och avvisar till följd härav i motion 1982/83:103 den föreslagna höjningen av oljeavgiften. Motionärerna avstyrker avgiftshöjningen också av principiella skäl. De framhåller att vad som skiljer oljeavgiften från oljebeskattningen i övrigt är den destination till särskilda fonder som gäller för influtna medel. Förutsättningen för en sådan avgift måste vara att de som betalar avgiften kommer i åtnjutande av en motprestation. Man kan emeller­tid inte göra gällande att exempelvis åkeribranschen eller kustsjöfarten som båda skulle fä vara med och betala höjningen av avgiften har något direkt intresse av att staten satsar pengar på torveldade förbränningsanläggning­ar.

Centerpartiet motsätter sig i motion 1982/83:112 inte det föreslagna stödet till torveldade anläggningar men vill att motsvarande stöd skall utgå också till anläggningar som eldas med skogsavfall och att åtgärderna skall finansieras genom medel från den särskilda avgiften på elkraft som produceras i äldre vattenkraftverk. Till följd härav yrkar partiet avslag på avgiftshöjningen i motion 1982/83:114.

Folkpartiet biträder i modon 1982/83:120 förslaget om bidrag dll torveldade förbränningsanläggningar och anser att oljeersättningsfonden bör få i uppdrag att genomföra de nya stimulansåtgärderna. I avvaktan på förnyade medelsberäkningar för fondens verksamhet är partiet emellertid inte berett att tillstyrka den föreslagna höjningen av den särskilda oljeavgiften.

Skatteutskottet vill först konstatera att tre olika utskott har behandlat frågor rörande den särskilda oljeavgiften under 1982. Tidigare under detta år har näringsutskottet, skatteutskottet och försvarsutskottet behandlat olika ändringar av denna avgift i yttranden eller betänkanden. Detta förhållande i

 

NU 1982/83:18   (SkU 1982/83:3 y)                                        39

förening med de principiella invändningar som förs fram i motion 99 understryker behovet av en sådan klarare gränsdragning mellan utskottens kompetensområden i fråga om skatter och avgifter som utskottet förordat i annat sammanhang.

Beträffande den aktuella avgiftshöjningen är det uppenbart att näringsut­skottets prövning av frågan om särskilt stöd till torveldade anläggningar är beroende av möjligheten att finansiera ett sådant stöd. Av propositionen framgår att oljeersättningsfonden skall dllföras ett engångsbelopp på 200 milj. kr. genom att den särskilda oljeavgiften höjs med 13 kr. per kubikmeter. Däremot framgår det inte att någon sänkning av avgiften skall äga rum när fonden väl fått sina medel. Skatteutskottet finner det högst sannolikt att det senare kan uppstå andra medelsbehov på energisektorn som kan behöva dllgodoses genom den nu föreslagna avgiftshöjningen. Utskottet vill emellertid mot bakgrund av de ovan angivna konsekvenserna ifrågasätta om inte systemet med avgiftsfinansierade fonder på längre sikt bör ersättas med generella skatter och anslag över budgeten. Såväl möjligheterna till överblick över statens finansieringsmetoder som riksdagens utgiftskontroll skulle enligt skatteutskottets mening vinna på en sådan åtgärd.

Vad gäller den nu i propositionen föreslagna höjningen finner skatteut­skottet skäl att tillstyrka förslaget under förutsättning att näringsutskottet anser att de förordade stödåtgärderna är erforderliga. Det saknas enligt skatteutskottets mening skäl att senarelägga avgiftshöjningen eller att fylla medelsbehovet på annat sätt. Skatteutskottet vill samtidigt ånyo understryka det behov av en samordning av avdragsreglerna för energiskatt resp. oljeavgift, som utskottet i våras fäste uppmärksamheten på i sitt yttrande (SkU 1981/82:4y) till försvarsutskottet över vissa ändringsförslag rörande oljeavgiften.

Stockholm den 30 november 1982

På skatteutskottets vägnar ERIK WÅRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s). Hagar Normark (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Kari Björzén (m), Björn Molin (fp), Anita Johansson (s), Anna Lindh (s) och Ewy Möller (m).

 

NU 1982/83:18   SkU 1982/83:3 y)                                         40

Avvikande meningar

1.         Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Kari
Björzén och Ewy Möller (samtliga m) anser att de två sista styckena i
utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Beträffande den aktuella avgiftshöjningen är det uppenbart att näringsut­skottets prövning av frågan om särskilt stöd dll torveldade anläggningar är beroende av möjligheten att finansiera ett sådant stöd. Av propositionen framgår att oljeersättningsfonden skall dllföras ett engångsbelopp på 200 milj. kr. genom att den särskilda oljeavgiften höjs med 13 kr. per kubikmeter. Däremot framgår det inte att någon sänkning av avgiften skall äga rum när fonden väl fått sina medel. Utskottet vill vidare ifrågasätta om inte systemet med avgiftsfinansierade fonder på sikt bör ersättas med generella skatter och anslag över budgeten. Såväl möjligheterna till Överblick över statens finansieringsmetoder som riksdagens utgiftskontroll skulle enligt skatteutskottets mening vinna på en sådan åtgärd. Vad gäller den nu i propositionen föreslagna höjningen finner skatteutskottet skäl att avstyrka förslaget. Det saknas enligt skatteutskottets mening anledning att i ett kritiskt statsfinansiellt läge göra stora satsningar på olönsamma investering­ar. Utskottet anser vidare att det av principiella skäl är felaktigt att destinera medel dll särskilda fonder där de som betalar avgiften inte kommer i åtnjutande av någon motprestation.

Skatteutskottet vill samtidigt ånyo understryka det behov av en samord­ning av avdragsreglerna för energiskatt resp. oljeavgift, som utskottet i våras fäste uppmärksamheten på i sitt yttrande (SkU 1981/82:4y) till försvars­utskottet över vissa ändringsförslag rörande oljeavgiften.

2.         Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Björn Molin (fp) anser att de
två sista styckena i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Beträffande den aktuella avgiftshöjningen finner skatteutskottet att den inte framstår som nödvändig med hänsyn till att oljeersättningsfonden redan disponerar medel som kan användas till stöd för bl. a. torveldade förbrän­ningsanläggningar. Utskottet som således utgår från att den avsedda stödverksamheten skall bedrivas av oljeersättningsfonden anser att fonden bör tillföras ytterligare medel för det avsedda stödet endast i den mån fonden visar att det föreligger behov härav. Finansieringsfrågan bör därför kunna anstå tills vidare och riksdagen har under sådana förhållanden inte anledning att nu binda sig för någon särskild form av avgifts- eller skattehöjning i här avsett syfte.

Skatteutskottet vill slutligen ånyo understryka det behov av en samordning av avdragsreglerna för energiskatt resp. oljeavgift, som utskottet i våras fäste uppmärksamheten på i sitt yttrande (SkU 1981/82:4y) till försvarsutskottet över vissa ändringsförslag rörande oljeavgiften.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982