LU 1982/83:11

Lagutskottets betänkande
1982/83:11

om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk (prop. 1982/83:40)

Ärendet

I betänkandet behandlas proposition 1982/83:40 i vilken regeringen
(justitiedepartementet) efter hörande av lagrådet föreslår att riksdagen antar
ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Lagförslaget har intagits
nedan.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisas till vad utskottet
anför på s. 2.

Vidare behandlas en med anledning av propositionen väckt motion
1982/83:61 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas att riksdagen måtte avslå
propositionen.

Lagförslaget
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk

Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse
23 §

Nuvarande lydelse

Sedan litterärt eller musikaliskt
verk utgivits, må exemplar, som
omfattas av utgivningen, spridas
vidare ävensom visas offentligt: dock
må noter till musikaliskt verk ej utan
upphovsmannens samtycke uthyras
till allmänheten.

Sedan ett litterärt eller musikaliskt
verk har utgivits, får exemplar, som
omfattas av utgivningen, spridas
vidare och visas offentligt. Exemplar
av musikaliska verk får dock inte
utan upphovsmannens samtycke tillhandahållas
allmänheten genom uthyrning
eller annan därmed jämförlig
rättshandling.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Den skall tillämpas även på
verk som har tillkommit före ikraftträdandet.

1 Riksdagen 1982183. 8 sami. Nr 11

LU 1982/83:11

Utskottet

Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ger dem som
skapat ett sådant verk en rätt att utnyttja verket ekonomiskt. Upphovsmannen
har också vissa s. k. ideella rättigheter. Upphovsmannens rätt att
utnyttja verket ekonomiskt innefattar bl. a. en principiell ensamrätt att
mångfaldiga verket och att sprida exemplaren bland allmänheten. Ensamrätten
är emellertid inskränkt i vissa avseenden. Sålunda är det bl. a. tillåtet
att utan upphovsmannens samtycke framställa enstaka exemplar av ett
offentliggjort verk för enskilt bruk. En annan inskränkning är att utgivna
litterära och musikaliska verk fritt får spridas vidare bland allmänheten
exempelvis genom uthyrning. Noter till musikaliska verk får dock inte hyras
ut utan upphovsmannens tillstånd.

I propositionen föreslås att upphovsrättslagen ändras så att exemplar av
musikaliska verk i allmänhet - alltså även t. ex. grammofonskivor och
inspelade kassettband - inte utan tillstånd av upphovsmannen får tillhandahållas
allmänheten genom uthyrning eller därmed jämförlig rättshandling.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.

Förslaget i propositionen har föranletts främst av behovet att motverka
den skada som uthyrningsverksamhet av grammofonskivor kan medföra för
upphovsmän och andra rättighetsinnehavare. Till grund för propositionen
ligger ett förslag från upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02).

I motion 61 framhålls att det inte visats att uthyrning av grammofonskivor
vållar rättighetsinnehavarna sådan skada att en särskild lagstiftning är
motiverad. Vidare pekar motionären på att förslaget innebär ett väsentligt
intrång i äganderätten till litterära och konstnärliga verk samt att det inte är
motiverat av kulturpolitiska skäl. Enligt motionären finns det ingen
anledning att lagstiftningsvägen hindra nya och vitala former för spridning av
kultur. Motionären anser också att de enskilda konsumenterna har ett
intresse av att kunna få tillgång till nya kulturupplevelser på ett billigt och
enkelt sätt samt att rättighetsinnehavarna har möjlighet att avtalsvägen få
ersättning. På bl. a. de anförda skälen yrkar motionären avslag på
propositionen.

Utskottet vill för sin del framhålla att det är en grundläggande förutsättning
för litterär och konstnärlig verksamhet och därmed för kulturlivet i stort
att upphovsmän och andra rättighetsinnehavare tillförsäkras en rätt till
ersättning för sina prestationer. Bland upphovsmännens möjligheter enligt
gällande lagstiftning att utnyttja sina verk ekonomiskt har rätten att
mångfaldiga verket och sprida exemplaren till allmänheten stor betydelse.
Att bl. a. uthyrning av grammofonskivor vid upphovsrättslagens tillkomst
undantogs från spridningsrätten sammanhänger med, som närmare utvecklas
i propositionen, att sådan uthyrningsverksamhet bedömdes inte bli
särskilt vanlig eller skadlig för upphovsmännen. I anslutning härtill vill
utskottet påpeka att motionärens påstående att det nu framlagda förslaget

LU 1982/83:11

innebär ett intrång i äganderätten synes bygga på ett missförstånd om
innebörden av gällande rätt. Den som äger en grammofonskiva eller en bok
har visserligen rätt att förfoga över sitt exemplar men han har ingen rätt att
bestämma över hur och i vilka sammanhang det andliga verk som
materialiserats i exemplaret skall användas. Han får sålunda exempelvis inte
spela upp grammofonskivan offentligt eller kopiera den annat än för enskilt
bruk.

Som utskottet framhållit då frågor om det upphovsrättsliga skyddet för
grammofonskivor och andra fonogram tidigare varit aktuella (se LU
1980/81:3) har den tekniska utvecklingen medfört att möjligheterna för
privatpersoner att kopiera fonogram ökat i väsentlig mån och på ett sätt som
inte kunde förutses vid upphovsrättslagens tillkomst. En ökad kopiering
leder till inkomstbortfall för upphovsmän och andra rättighetsinnehavare.
Även för kulturlivet i stort uppkommer det negativa konsekvenser. Detta
sammanhänger med att fonogrambolagen i viss utsträckning finansierar
utgivningen av klassisk och nutida seriös musik, jazz och folkmusik med
vinsterna från utgåvor av pop- och dansmusik. Eftersom det är fonogram
med den senare sortens musik som i huvudsak kopieras minskar således det
ekonomiska utrymmet för produktionen av fonogram som inte är direkt
lönsamma.

Utskottet erinrar om att riksdagen i början av år 1982 behandlade två
motioner angående åtgärder mot uthyrning av fonogram. I sitt av riksdagen
godkända betänkande (LU 1981/82:21) anförde utskottet att uthyrning av
grammofonskivor på kort tid ökat kraftigt. Någon ersättning för uthyrningen
utgår enligt utskottet inte till upphovsmännen och andra rättighetsinnehavare.
Uppenbarligen torde det stora flertalet av dem som hyr grammofonskivor
göra detta i syfte att föra över det inspelade verket till kassettband.
Utskottet framhöll att enbart uthyrningsverksamheten leder till en minskning
av fonogramförsäljningen. Verksamheten medför också att hemkopieringen
av musikaliska verk ökar. Sammantaget får alltså verksamheten
betydande negativa konsekvenser för rättighetsinnehavarna och kulturlivet i
stort. Det fanns därför enligt utskottets mening anledning att i görligaste mån
försöka motverka de skadliga effekterna på verksamheten. Något initiativ
från riksdagens sida ansågs dock inte erforderligt med hänsyn till att
upphovsrättsutredningen då nyligen framlagt ett förslag till lagändring som
tillgodosåg motionärernas önskemål.

Enligt utskottets mening har skälen för en ändrad lagstiftning inte förlorat i
styrka. Utskottet ser därför med tillfredsställelse att regeringen i enlighet
med utredningens förslag nu föreslår att upphovsrättslagen ändras så att
upphovsmännens ensamrätt utvidgas till att också avse uthyrning av
musikaliska verk i allmänhet. Med anledning av motionärens uttalande att
konsumenterna kan ha ett intresse av att få hyra fonogram vill utskottet
stryka under att den föreslagna lagändringen inte hindrar fortsatt uthyrningsverksamhet
utan endast innebär att det i fortsättningen skall krävas tillstånd

LU 1982/83:11

från upphovsmännen till uthyrning. Sedan vederbörliga avtal träffats och
ersättningsfrågorna lösts kan alltså uthyrningsverksamheten fortsätta.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen och
avstyrker bifall till motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1982/83:61 antar det i
proposition 1982/83:40 framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk.

Stockholm den 30 november 1982

På lagutskottets vägnar
PER-OLOF STRINDBERG

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Stig Olsson
(s), Martin Olsson (c), Elvy Nilsson (s), Ingemar Konradsson (s), Mona S:t
Cyr (m), Marianne Karlsson (c), Owe Andréasson (s)*, Stig Gustafsson (s),
Allan Ekström (m), Sigvard Persson (c), Per Israelsson (vpk), Bengt
Silfverstrand (s)* och Margit Gennser (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 73092 Stockholm 1982