KrU 1982/83:33

Kulturutskottets betänkande
1982/83:33

om kostnaderna för underhåll och restaurering av vissa äldre
kyrkor

Motion

I motion 1982/83:2372 av Jan-Erik Wikström (fp) yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförs om
1982 års kyrkokommittés prövning av frågan om kostnadstäckning för
underhåll och restaurering av äldre kyrkor med stort kulturhistoriskt
värde.

Beträffande det närmare innehållet i yrkandet hänvisar utskottet till
framställningen under rubriken Utskottet.

Motionen har väckts med anledning av proposition 1982/83:152 om
ändringar i lagen (1963:633) om biskopsval, lagen (1970:940) om kyrkliga
kostnader och lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord. Propositionen
har hänvisats till konstitutionsutskottet (se KU 1982/83:32).

Kyrkofondsutredningen (Kn 1980:05) m. m.

Efter förslag av kyrkofondsutredningen (Kn 1980:05) i betänkandena
(SOU 1981:88-89) Ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan fattade
riksdagen förra året beslut om ett enhetligt system för ekonomisk utjämning
inom svenska kyrkan (prop. 1981/82:158, KU 1981/82:28, rskr 1981/
82:309).

Utredningen behandlade frågan om att kyrkofonden skulle kunna ge
bidrag till bl. a. särskilt dyra kyrkorestaureringar. Ett ställningstagande
borde enligt utredningens mening skjutas upp till omkring 1985, då
ytterligare material föreligger rörande de kyrkokommunala kostnaderna.
Remissinstanserna hade olika åsikter (se härom en utförlig redovisning i
nämnda prop. s. 159-163). Föredragande statsrådet stannade för att ansluta
sig till utredningen på denna punkt samt anförde i sammanhanget att
eftersom frågan har stor betydelse för många församlingar, han utgick från
att den skulle komma att ägnas stor uppmärksamhet i utredningens arbete.
Han pekade också på att det i princip var möjligt att ansöka om extra
skatteutjämningsbidrag om utdebiteringen skulle behöva höjas mera avsevärt
på grund av t. ex. en dyrbar kyrkorestaurering. Även konstitutionsutskottet
förutsatte att frågan om de kyrkliga kommunernas kostnader för
kyrkobyggnader ägnas särskild uppmärksamhet i kyrkofondsutredningens
fortsatta arbete. Kyrkofondsutredningens uppdrag har numera upphört.
Dess återstående uppdrag har övertagits av 1982 års kyrkokommitté. I detta
hänseende hänvisar utskottet till nästa avsnitt.

1 Riksdagen 1982/83. 13 sami. Nr 33

KrU 1982/83:33

2

1982 års kyrkokommitté

I slutet av år 1982 bemyndigade regeringen chefen för dåvarande
kommundepartementet bl. a. att återkalla uppdraget för kyrkofondsutredningen
och prästtjänstkommittén samt att tillkalla en kommitté med uppdrag
att utreda frågan om svenska kyrkans struktur på lokalplanet, m. m.
Kommittén, som numera hör till civildepartementets verksamhetsområde,
har antagit namnet 1982 års kyrkokommitté.

I utredningsdirektiven (Dir 1982:95) anges att en översyn av kyrkans
struktur på lokalplanet bör i första hand syfta till att finna lämpliga former för
att bilda ekonomiskt och befolkningsmässigt bärkraftiga enheter, som kan
utgöra underlag för en differentierad och målinriktad kyrklig verksamhet på
lokalplanet. Samtidigt bör i princip församlingen och dess kyrka alltjämt
kunna utgöra bas för prästernas och deras medarbetares församlingsvårdande
verksamhet. Befolkningsutvecklingen, ändrade geografiska förhållanden
m. m. kan dock i särskilda fall motivera uppbrott från det historiskt
givna.

Kommittén bör förutsättningslöst pröva olika tänkbara modeller för en
bredare samverkan på lokalplanet. I de flesta fall torde de nuvarande
pastoraten vara den minsta tänkbara enheten för sådan samverkan. I
anslutning härtill anförs vad motionären åberopat, nämligen att i utredningsarbetet
också bör uppmärksammas frågorna om vem som skall bära
kostnaderna för de olika delarna av den kyrkliga verksamheten och vilka
organ som bör utöva den kyrkokommunala beskattningsrätten. De i
direktiven berörda frågorna om ansvaret för begravningsverksamheten bör
uppmärksammas i detta sammanhang. Sambandet med den ekonomiska
utjämning som sker via kyrkofonden bör särskilt studeras med hänsyn till det
nya utjämningssystemets effekter för strukturrationaliseringen.

I ett avsnitt om utredningsarbetets uppläggning anförs att de återstående
frågorna rörande det ekonomiska utjämningssystemet för kyrkliga kommuner
som kyrkofondsutredningen har att behandla bör nu i stället övertas av
den kommitté som skall behandla strukturfrågorna. Kyrkofondsutredningens
uppdrag kan därmed upphöra.

Av det sålunda redovisade innehållet i utredningsdirektiven och av vad
som redovisats i föregående avsnitt framgår att 1982 års kyrkokommitté har i
uppdrag att behandla bl. a. frågan om bidrag från kyrkofonden till särskilt
dyra kyrkorestaureringar.

Utskottet

Motionen har till syfte att 1982 års kyrkokommitté skall pröva hur
kostnaderna för underhåll och restaurering av äldre kyrkor med stort
kulturhistoriskt värde skall fördelas. Motionären uttalar att det kan finnas
skäl för att staten skall svara för kostnader som hänger samman med

KrU 1982/83:33

3

önskemålen att bevara kyrkor med stort kulturhistoriskt värde. Det kan
också finnas anledning för utredningen att pröva hur övriga kostnader för
underhåll och restaurering skall kunna ingå i ett förändrat ekonomiskt
utjämningssystem inom kyrkan.

Med anledning av motionen finner utskottet skäl anföra följande.

Av den redovisning som utskottet lämnat för bl. a. kyrkofondsutredningens
arbete och för uppdraget till 1982 års kyrkokommitté framgår att en
prövning av frågan om bidrag från kyrkofonden till särskilt dyrbara
kyrkorestaureringar av statsmakterna bedömts som angelägen. Uppdraget
ankommer numera på 1982 års kyrkokommitté. Med hänsyn till utredningsuppdraget
framstår det som självklart att utredningen vid sin bedömning av
behovet av förändringar i det nyligen beslutade ekonomiska utjämningssystemet
också måste pröva fördelningen av kostnaderna för underhållet av
bl. a. kyrkor med stort kulturhistoriskt värde. Då det gäller bidrag från staten
till bevarande av kyrkor med sådant värde vill utskottet erinra om att den
reform på området som genomfördes år 1981 (prop. 1980/81:122, KrU
1980/81:23, rskr 1980/81:265) innebar bl. a. att det statliga stöd som tidigare
utgick till bevarande av kulturhistoriskt värdefulla bostäder vidgades till att
kunna avse också annan slags bebyggelse och således även kyrkor. Vid
reformen uppmärksammades särskilt behovet av stöd till åtgärder för de
många medeltida kyrkorna på Gotland. Utskottet vill här också erinra om att
statsbidrag utgår till restaurering av äldre domkyrkor. Frågan om storleken
av de statliga bidragen prövas årligen vid budgetbehandlingen. Utskottet
anser det inte motiverat att förorda att frågan utreds om statsbidrag till
restaurering av vissa kyrkor utöver bidrag som - inom ramen för tillgängliga
medel - sedan år 1981 utgår från en särskild anslagspost till stöd till
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. En annan sak är att det enligt
utskottets mening framstår som nödvändigt att 1982 års kyrkokommitté vid
sina överväganden också beaktar de möjligheter som finns för församlingarna
att få stöd från nämnda anslagspost och därigenom indirekt får
anledning att undersöka effekterna av 1981 års reform då det gäller bidrag till
restaurering av kyrkor.

Utskottet vill här slutligen erinra om att utskottet i sitt av riksdagen nyligen
godkända betänkande KrU 1982/83:24 (s. 63) behandlade frågan om
finansieringen av dyrbara restaureringar av kulturhistoriskt värdefulla
kyrkor. Utskottet framhöll att det pågående utredningsarbetet inom 1982 års
kyrkokommitté bör avvaktas men att, om detta inte skulle leda till en lösning
av ovan angivna problem, frågan om andra lösningar än genom bidrag från
kyrkofonden snabbt måste tas upp till prövning.

Utskottet anser att motion 2372 får anses besvarad med det anförda.
Denna bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

KrU 1982/83:33

4

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1982/83:2372.

Stockholm den 17 maj 1983

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s), Catarina Rönnung (s), Karl Boo (c), Berit Oscarsson (s), Gunnar
Thollander (s), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp), Eva
Hjelmström (vpk), Stina Gustavsson (c), Iréne Vestlund (s), Håkan
Stjernlöf (m) och Lars Hjertén (m).

mlnab/gotab Stockholm 1983 75537