KrU 1982/83:22
Kulturutskottets betänkande
1982/83:22
om anslag till internationellt-kulturellt samarbete (prop. 1982/83:100
bil. 10 delvis)
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Kulturellt utbyte med utlandet
1. Kulturellt utbyte med utlandet. Regeringen har i proposition 1982/83:100
bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkt H 1 (s. 626-628) föreslagit
riksdagen att till Kulturellt utbyte med utlandet för budgetåret 1983/84 anvisa
ett reservationsanslag av 4 306 000 kr.
Motion
I motion 1982/83:1348 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga,
21. att riksdagen under anslaget Kulturellt utbyte med utlandet, delposten
Statens kulturråd för budgetåret 1983/84 anvisar 200 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit.
Utskottet
Under anslaget anvisas medel till ett antal anslagsposter som avser
kulturellt utbyte med utlandet. Den största anslagsposten avser medel till
Statens kulturråd för internationellt kulturutbyte. För innevarande budgetår
har anvisats ett belopp om 2 073 000 kr. för denna anslagspost. Kulturrådet
har i sin anslagsframställning begärt en uppräkning med 207 000 kr.
Regeringen föreslår att uppräkningen bestäms till 165 000 kr. och att således
ett belopp om 2 238 000 kr. beräknas för anslagsposten.
I motion 1348 (fp) yrkas under hänvisning till den stora betydelsen av
internationellt kulturutbyte att riksdagen skall beräkna ett belopp till
anslagsposten som är 200 000 kr. högre än det i propositionen angivna och att
anslaget därför skall höjas med samma belopp och således bestämmas till
4 506 000 kr.
Vid beräkningen av anslaget har skett en viss uppräkning med hänsyn till
prisutvecklingen. Därutöver har beräknats viss kompensation för den
devalvering som genomförts hösten 1982. Utskottet kan inte tillstyrka en
uppräkning av anslaget utöver vad regeringen föreslagit. Förslaget i
propositionen tillstyrks, och motionen avstyrks i motsvarande del (yrkande
21).
1 Riksdagen 1982183. 13 sami. Nr 22
KrU 1982/83:22
2
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med avslag
på motion 1982/83:1348 yrkande 21 till Kulturellt utbyte med
utlandet för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 4 306 000 kr.
2. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m. med flera anslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 2-H 4 (s.
628-631) och hemställer
1. att riksdagen till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco
m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
32 241 000 kr.,
2. att riksdagen till Bidrag till internationella kongresser m. m. i
Sverige för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
577 000 kr.,
3. att riksdagen till Bidrag till svenska institut i utlandet för
budgetåret 1983/84 anvisar ett anslag av 2 260 000 kr.
Nordiskt kulturellt samarbete
3. Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m. Regeringen har under punkt
H 6 (s. 632-634) föreslagit riksdagen att till Bilateralt nordiskt kultursamarbete
m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 5 559 000
kr.
Motioner
I motion 1982/83:457 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp, s, m, c, vpk) yrkas
att riksdagen beslutar att förstärka anslaget till Svenska Föreningen Norden
med ett i förhållande till budgetpropositionen förhöjt anslag om 100 000
kr.
I motion 1982/83:1847 av Arne Gadd m. fl. (s) yrkas
1. att riksdagen i skrivelse till regeringen framhåller värdet för Sverige av
den verksamhet som nu bedrivs vid Hanaholmens kulturcentrum för Sverige
och Finland,
2. att riksdagen begär att regeringen i budgetarbetet inför budgetåret
1984/85 gör sådana omprioriteringar att det svenska bidraget till Hanaholmens
kulturcentrum blir lika stort som det finska bidraget.
I motion 1982/83:2200 av Göran Persson (s) och Margot Wallström (s)
yrkas - med hänvisning till vad som anförts i motion 1982/83:2199 - såvitt nu
är i fråga
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts angående inrättandet av ett barnlitteraturpris.
KrU 1982/83:22
3
Utskottet
För innevarande budgetår utgår till Svenska Föreningen Norden bidrag
bl. a. till dess allmänna verksamhet med 1 313 000 kr. I propositionen
föreslås en uppräkning av bidraget med 40 000 kr.
I motion 457 (fp, s, m, c, vpk) anförs att Föreningen Norden f. n. har ett
betydande budgetunderskott. Orsaken härtill är bl. a. att föreningen
genomfört en rad organisatoriska förändringar som varit kostnadskrävande.
Härtill kommer att det varit svårt att göra föreningens publikationsverksamhet
lönande. Motionärerna understryker att det för det nordiska samarbetets
framtid är väsentligt att föreningen får stöd som garanterar att de nordiska
frågorna också i fortsättningen kan föras ut till en bred publik. De yrkar mot
den angivna bakgrunden att anslaget till Föreningen Norden höjs med
100 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.
Utskottet har inhämtat närmare uppgifter om den ekonomiska situationen
för Föreningen Norden. Under en följd av år har underskott uppstått i
verksamheten. År 1981 var underskottet 171 000 kr. Bl. a. som en följd av att
ett extra årsbidrag lämnades från samarbetande organisationer begränsades
underskottet enligt det preliminära bokslutet för år 1982 till 40 000 kr. Vid
utgången av nämnda år hade föreningen ett samlat underskott på i det
närmaste 480 000 kr.
Utskottet har också inhämtat att en rad åtgärder vidtagits av föreningen i
syfte att täcka det uppkomna underskottet och att för framtiden uppnå balans
mellan inkomster och utgifter. Vissa tjänster har inte återbesatts. På
publikationssidan har åtgärder vidtagits. Fortsatta överväganden rörande
ytterligare insatser i angivna syfte pågår.
Utskottet - som utgår från att Föreningen Norden mot bakgrund av det
betydande underskottet i verksamheten gör en systematisk översyn av
kostnaderna för att bringa ner dessa - anser att även staten bör ge ett extra
bidrag till Föreningen Norden för att sanera dess ekonomi. Utskottet
tillstyrker därför att Föreningen Norden för nästa budgetår får en extra
uppräkning av anslaget med 100 000 kr. Motion 457 tillstyrks således.
Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget för nästa budgetår.
Under anslaget anvisas vidare bl. a. medel till Hanaholmen - kulturcentrum
för Sverige och Finland som är ett gästhem och konferenscentrum
beläget strax utanför Helsingfors.
Motionärerna bakom motion 1847 (s) vill att riksdagen i skrivelse till
regeringen skall framhålla värdet för Sverige av den verksamhet som nu
bedrivs vid Hanaholmen och att riksdagen skall begära att regeringen i
budgetarbetet inför budgetåret 1984/85 gör sådana omprioriteringar att det
svenska bidraget till Hanaholmen blir lika stort som det finska bidraget.
Anläggningen, som invigdes våren 1975, tillkom som en följd av att vissa
bidragsskulder till svenska staten avskrivits på 1960-talet. Hanaholmen är
finsk statsegendom. Finska staten svarar för anläggningens underhåll och
KrU 1982/83:22
4
drift samt för vissa lönekostnader. Vidare har finska staten alltsedan starten
anvisat ett årligt anslag för verksamheten vid Hanaholmen. Svenska staten
har lämnat vissa bidrag för grundanskaffningar. Vidare har fr. o. m.
budgetåret 1977/78 årligen anvisats bidrag över statsbudgeten för att
stimulera verksamheten. För nästa budgetår föreslås att ett belopp om
245 000 kr. beräknas för bidrag till Hanaholmen.
Hanaholmen ordnar i stor utsträckning egna arrangemang. Därutöver
ordnas kurser av svenska och finska organisationer. De egna arrangemangen
utgörs av seminarier och kurser om Sveriges och Finlands samhälls-, kulturoch
näringsliv samt föredrag och andra program om bl. a. bildkonst,
litteratur och film.
Utskottet vill starkt understryka den betydelse Hanaholmen har för
kultursamarbetet mellan Sverige och Finland. Det är enligt utskottets
mening mot denna bakgrund viktigt att ansvaret för anläggningen delas
mellan de båda länderna.
Som anges i motionen är f. n. det finska bidraget till Hanaholmen betydligt
större än det svenska. Denna omständighet måste ses i belysning av
Hanaholmens tillkomsthistoria. För framtiden är det viktigt att Hanaholmen
bibehåller karaktären av att också i praktiken vara en gemensam angelägenhet
för de båda länderna. Utskottet förutsätter därför att regeringen vid
kommande överväganden rörande anslag till internationellt kulturellt
samarbete beaktar detta och prövar möjligheterna att föreslå en sådan
medelstilldelning att en bättre balans uppnås mellan bidragen till Hanaholmen
från Sverige och Finland. Utskottet anser att det inte är erforderligt med
någon framställning till regeringen med anledning av motion 1847.
Utskottet tar i detta sammanhang också upp ett yrkande i motion 2200 (s),
som syftar till att det inom Nordiska rådets ram skall inrättas ett nordiskt
barnlitteraturpris. Detta skulle årligen delas ut till den författare i Norden
som under det gångna året på ett framstående sätt bidragit till att utveckla
barnlitteraturen. Priset skulle utgöra en motsvarighet till det nordiska
litteraturpriset.
Nordiska rådets litteraturpris utdelas varje år. Priset uppgår till 75 000
danska kronor. Priset utdelas för ett skönlitterärt verk som är skrivet på
något av de nordiska ländernas språk. Med skönlitterärt verk förstås enligt
statuterna för priset roman, drama, dikt-, novell- eller essäsamling samt
annat litterärt verk som uppfyller höga litterära och konstnärliga krav.
Det utdelas också ett musikpris av Nordiska rådet. Priset är lika stort som
litteraturpriset men utdelas endast vartannat år.
Frågan om inrättande av ytterligare nordiska priser har nyligen prövats av
Nordiska rådet. I ett ministerrådsförslag från november 1981 om nordiskt
kultursamarbete under 1980-talet uttalades att det kunde vara motiverat att
överväga inrättande av nordiska priser på vissa andra områden än
litteraturens och musikens. Som exempel nämndes barnlitteratur och
miljöutformning. Eventuellt kunde ett nordiskt kulturpris inrättas och
KrU 1982/83:22
5
utdelas på ett visst område varje år. Efter en omfattande remissbehandling av
ministerrådsförslaget behandlade Nordiska rådets kulturutskott bl. a. detta
förslag i ett betänkande (nr 2) i januari i år. Utskottet diskuterade värdet av
litteraturpriset och musikpriset och uttalade sig för ett bibehållande av
priserna. Däremot avvisade utskottet förslaget att inrätta nya nordiska pris.
De behov som sådana skulle vara avsedda att fylla får fyllas på annat sätt,
anförde utskottet. Nordiska rådet biföll vid sin session i Oslo i februari 1983
den rekommendation som betänkandet utmynnade i.
Riksdagens kulturutskott ansluter sig, såvitt avser frågan om inrättande av
ett nordiskt barnlitteraturpris, till den bedömning som nyligen gjorts inom
Nordiska rådet. Motionen avstyrks således. Utskottet vill i sammanhanget
hänvisa till att det inte finns något hinder att litteraturpriset tilldelas
författare för verk som riktar sig till barn och ungdom.
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med bifall till motion 1982/83:457 till Bilateralt nordiskt
kultursamarbete m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 5 659 000 kr.,
2. beträffande Hanaholmen - kulturcentrum för Sverige och
Finland
att riksdagen avslår motion 1982/83:1847,
3. beträffande ett nordiskt barnlitteraturpris
att riksdagen avslår motion 1982/83:2200 yrkande 2.
Stockholm den 24 mars 1983
På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström (s),
Lars Ahlmark (m), Karl Boo (c), Berit Oscarsson (s), Gunnar Thollander
(s), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk),
Stina Gustavsson (c) och Lars Hjertén (m).
KrU 1982/83:22
6
Reservation
Medelsanvisning till statens kulturråd för internationellt kulturutbyte (punkt
1)
Jan-Erik Wikström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar ”Vid
beräkningen” och slutar ”(yrkande 21)” bort ha följande lydelse:
Ett brett och mångskiftande internationellt kulturutbyte har stor betydelse
för vårt land. Sådant utbyte är, som framhålls i motionen, nödvändigt för att
motverka stagnation och provinsialism och för att upprätthålla en kvalitetsnivå
som står sig även internationellt. Internationellt kuturutbyte är också av
betydelse från den synpunkten att mötet med andra länders konst i dess olika
uttrycksformer motverkar stereotypa uppfattningar och öppnar vägen till en
djupare förståelse av andra folk. Utskottet tillstyrker mot den angivna
bakgrunden motion 1348 i här aktuell del (yrkande 21).
Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot regeringens förslag till
medelsanvisning.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och med
bifall till motion 1982/83:1348 yrkande 21 till Kulturellt utbyte
med utlandet för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 4 506 000 kr.