KU 1982/83:26

Konstitutionsutskottets betänkande
1982/83:26

angående stöd till dagspressen m. m. (prop. 1982/83:100, bil. 10, p.
C 4-7, C 9-10 samt motioner)

Propositionen

I proposition 1982/83:100, bil. 10 (utbildningsdepartementet) föreslår
regeringen riksdagen
att till Presstödsnämnden för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag
av 2 130 000 kr.,

att till Stöd till dagspressen för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag
av 440 900 000 kr.,
att godkänna de i budgetpropositionen föreslagna ändringarna i grunderna
för lån till dagspressen,

att till Lån till dagspressen för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 000 kr.,
att till Stöd till organisationstidskrifter för budgetåret 1983/84 anvisa ett
förslagsanslag av 38 600 000 kr.,
att godkänna de i budgetpropositionen föreslagna ändringarna i grunderna
för stödet till tidningar på andra språk än svenska,

att till Stöd till tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1983/84
anvisa ett förslagsanslag av 5 356 000 kr.,
att till Stöd till taltidningar för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag
av 10 318 000 kr.

Motionerna

Motioner om stödet till dagspressen

I motion 1982/83:422 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) hemställs såvitt här är i
fråga 1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om en allmän översyn av presstödet, 3) att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
utbetalningsregler för presstödet.

I motion 1982/83:1121 av Karin Ahrland och Ingemar Eliasson (båda fp)
hemställs såvitt här är i fråga att riksdagen beslutar 1) att till Stöd till
dagspressen för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 389 300 000
kr., 2) att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
översyn av presstödet.

I motion 1982/83:1129 av Agne Hansson och Gösta Andersson (båda c)
hemställs att riksdagen anhåller hos regeringen om att den aviserade

1 Riksdagen 1982/83. 4 sami. Nr 26

KU 1982/83:26

utredningen av presstödets översyn får sådana direktiv att de s. k.
ensamtidningarnas situation beaktas.

I motion 1982/83:1136 av Britt Mogård m. fl. (m) hemställs att riksdagen
till Stöd till dagspressen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag om
361,6 milj. kr.

I motion 1982/83:1689 av Stig Josefson (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning om möjligheterna att komplettera det nuvarande
samdistributionsstödet för dagstidningar med ett extra stöd för områden med
höga distributionskostnader.

I motion 1982/83:1693 av Evert Svensson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
begär att regeringen gör en översyn av reglerna för produktionsbidraget till
fådagarstidningar med riksspridning i syfte att minska den nu gällande
orimliga tröskeleffekten samt att förändringen sker fr. o. m. kalenderåret
1984, som beräknas på upplagan under 1983.

Motioner om lån till dagspressen

I motion 1982/83:422 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) hemställs såvitt här är i
fråga 2) att riksdagen som sin mening ger till känna de i motionen förordade
ändringarna i grunderna för lån till dagspressen.

I motion 1982/83:1121 av Karin Ahrland och Ingemar Eliasson (båda fp)
hemställs 3) att avslå de av föredraganden förordade ändringarna i grunderna
för lån till dagspressen.

Motioner om stödet till organisationstidskrifter

I motion 1982/83:425 av Thure Jadestig och Lars-Ingvar Sörenson (båda s)
hemställs att till huvudkategorin ”tidskrift som väsentligen framstår som
organ för organisation med huvudsakligt syfte att verka för religiöst,
nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande
ändamål, eller att företräda handikappade eller arbetshindrade”
även uppföra organisationer ”med huvudsakligt syfte att motverka ickemedicinskt
bruk av narkotika”.

I motion 1982/83:1681 av Lennart Bladh m. fl. (s) hemställs att riksdagen
begär att regeringen utreder frågan om handikapporganisationernas tidskriftsutgivning.

I motion 1982/83:1688 av Elver Jonsson (fp) och Karl-Erik Norrby (c)
hemställs 1) att riksdagen beslutar begära att regeringen utformar de
närmare reglerna för stödet till organisationstidskrifter så att neddragningen
blir mindre kännbar än hittills och ”taket” höjs, 2) att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen redovisats om möjligheterna
till finansiering.

KU 1982/83:26

Motion om stödet till tidningar på andra språk än svenska

I motion 1982/83:1135 av Gunnel Liljegren (m) hemställs att riksdagen
beslutar att under anslaget Stöd till tidningar på andra språk än svenska, C 9,
anvisa 150 000 kr. till stöd till mediaverksamhet och att ”stöd till allmänna
nyhetstidningar” minskas med detta belopp till 4 550 000 kr.

Motioner om stödet till taltidningar

I motion 1982/83:418 av Bengt Lindkvist (s) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att prenumerationsavgiften för kassettversionen
av en dagstidning skall utgöra samma som för den tryckta tidningen
plus 50 kr. för kassettversionen.

I motion 1982/83:522 av Anita Bråkenhielm m. fl. (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att i samråd med de synskadades
riksförbund inom ramen för taltidningsverksamheten söka utnyttja frivilliga
resurser på det sätt som i motionen angivits.

Utskottet

1. Presstödsnämnden

Utskottet biträder förslaget i budgetpropositionen.

2. Stödet till dagspressen

2.1 Storleken av stödet

Det för budgetåret 1982/83 anvisade anslaget till stöd till dagspressen
uppgick ursprungligen till 366,8 milj. kr. Hösten 1982 anvisade riksdagen
ytterligare 20,3 milj. kr. Denna höjning omfattade dels en uppskrivning med
15 % av produktionsbidraget för storstadstidningar, dels ett tillägg till det
lägre produktionsbidrag som en flerdagarstidning får när den passerar 20 % i
hushållstäckning på utgivningsorten. Det nu föreliggande förslaget innebär
en höjning av produktionsbidragen med 15 %, vilket totalt beräknas kosta
67,5 milj. kr. I den sammanlagda höjningen ingår vidare en uppräkning av
stödet med 11 milj. kr. för tidningar som nyetableras under år 1983 och
sådana som har nyetablerats under år 1982 utan att ha fått fullt bidrag för
detta år. Uppräkningen innefattar en ökning med 2 milj. kr. på grund av
högre pappersförbrukning. Med hänsyn till att produktionsbidragen för
budgetåret 1982/83 beräknas uppgå till ett belopp som med 5 milj. kr.
understiger det anvisade beloppet blir den totala höjningen av produktionsbidragen
för budgetåret 1983/84 73,5 milj. kr. Förutom produktionsbidragen
innebär regeringsförslaget också en höjning i förhållande till budgetåret
1982/83 av samdistributionsrabatten med 600 000 kr. Höjningen föranleds av

KU 1982/83:26

nyetablerade tidningar och en allmän upplageökning.

Höjningen av stödet till dagspressen kritiseras i motionerna 1982/83:1121
av Karin Ahrland och Ingemar Eliasson (båda fp) samt 1982/83:1136 av Britt
Mogård m. fl. (m). I motion 1121 uttalas att propositionen inte närmare
redovisar skälen för denna uppräkning av även landsortstidningarnas bidrag
liksom det inte heller förelåg någon redovisning i fråga om storstadstidningarna.
Motionen tar också upp frågan om annonsintäkterna. Det hävdas, att
särskilt landsortspressen haft en mycket gynnsam ökning av sin annonsvolym
under år 1982; 9,8 % för A-pressen och 6,5 % för Förenade landsortspressen.
I avvaktan på att pressutredningen gör en snabb och fullständig
överblick över pressens dagsläge och behov bör enligt motionen en
uppräkning av produktionsbidragen ske med 5 %, dvs. 22,5 milj. kr.

Enligt motion 1136 av Britt Mogård m. fl. (m) borde det nuvarande djupt
bekymmersamma statsfinansiella läget leda till återhållsamhet med presstödet
i dess mångskiftande former. Enligt motionen kan 20 % sparas på
produktionsbidragen, dvs. den av regeringen föreslagna 15-procentiga
höjningen avvisas och en ytterligare besparing på 5 % föreslås. Vidare
föreslås en halvering av utvecklingsbidragen till 5 milj. kr. Reduceringen
motiveras med att utvecklingsbidragen inte, som var avsett, använts för att
stödja särskilt intressanta och noga genomarbetade utvecklingsprojekt utan i
stället mer och mer blivit rena förlusttäckningsbidrag. Slutligen anser
motionärerna att de 7 milj. kr. som föreslås för samverkansbidrag är tilltagna
i överkant. Det framhålls att endast en mindre del av beloppet kommit till
användning under senare år. Här föreslås en reducering till 5 milj. kr., dvs.
en besparing med 2 milj. kr.

Utskottet godtar den av regeringen föreslagna höjningen av anslaget till
stöd till dagspressen. Utskottet vill samtidigt understryka vad som anförs i
budgetpropositionen om statsmakternas begränsade möjligheter att i framtiden
lösa tidningsbranschens svårigheter. Som utskottet framhöll förra året
och som också uttalas i budgetpropositionen måste tidningarna själva
angripa problemen genom att bättre utnyttja de tekniska framstegen och
genom att samverka med andra tidningar. Beträffande samverkansfrågorna
noterar utskottet att regeringen nu tillkallat en utredning med uppdrag bl. a.
att undersöka presstödets ändamålsenlighet för att främja samverkan.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion
1121, yrkande 1, och motion 1136.

Motion 422 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) tar bl. a. upp frågan om reglerna
för utbetalning av presstödet.

Enligt uppgift i finansplanen till årets budgetproposition (prop. 100 bil. 1,
s. 37) pågår en översyn av reglerna för utbetalning av statliga bidrag i syfte att
bidragen i princip skall betalas ut förskottsvis fyra gånger per år. I vissa fall,
t. ex. när det gäller frågan om större bidrag, tillämpas enligt propositionen
striktare regler.

KU 1982/83:26

Mot bakgrund av nu återgivna uttalande om den ordning som skall gälla
vid utbetalning av större bidrag förutsätter utskottet att någon ändring av
utbetalningsreglerna för presstödet f. n. inte är aktuell. Det anförda bör ges
regeringen till känna. Härmed är yrkande 3 i motion 422 tillgodosett.

2.2 Frågan om en översyn av stödet

Som i korthet berörts i föregående avsnitt har regeringen beslutat att
tillkalla en särskild utredare med uppgift att undersöka dels förhållandet
mellan annonsbladen och dagspressen, dels förutsättningarna för ökad
samverkan inom dagspressen. Det framhålls i direktiven att det främst är
dessa frågor som vid upprepade tillfällen uppmärksammats.

Frågan om en översyn av stödet till dagspressen omfattas av yrkanden i
motionerna 422 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c), 1121 av Karin Ahrland och
Ingemar Eliasson (båda fp), 1129 av Agne Hansson och Gösta Andersson
(båda c), 1689 av Stig Josefson (c) och 1693 av Evert Svensson m. fl. (s).

I motion 422 framhålls, att en långsiktig bedömning av vad statskassan tål i
form av presstöd och en granskning av konkurrenssituationen gör en översyn
motiverad. Det förutsätts i motionen att en sådan utredning får en bred
parlamentarisk sammansättning och att arbetsuppgifterna inte begränsas till
dagspressens samarbetsfrågor.

De snabbt ökande kostnaderna för presstödet i relation till den för
överskådlig tid ytterst kärva statsfinansiella situationen motiverar enligt vad
som anförs i motion 1121 en grundlig omprövning av presstödets villkor.
Utredningen bör enligt motionen vara allsidig och inte begränsas till
problemen med annonsblad och till samverkansfrågor. Den bör vidare vara
parlamentariskt sammansatt.

Motion 1129 tar upp de speciella problem som gäller för små s. k.
ensamtidningar och föreslår införande av ett fast årligt produktionsbidrag för
sådana tidningar. Ett presstöd av detta slag bör enligt motionen övervägas av
utredningen om en översyn av presstödet.

Motion 1689 behandlar ett särskilt problem med anknytning till samdistributionsrabatten.
Det framhålls att i vissa delar av landet är det trots
samdistributionsrabatten för kostsamt att distribuera tidningarna inom sådan
tid att abonnenterna hinner få dem medan de ännu är från nyhetssynpunkt
aktuella. Problemet skulle enligt motionen kunna lösas genom att ett extra
distributionsstöd infördes för områden där distributionen är förenad med
särskilt höga kostnader. Motionären anser att frågan bör utredas.

En översyn av reglerna för produktionsbidraget till fådagarstidningar med
riksspridning för att minska nuvarande tröskeleffekter aktualiseras i motion
1693. Det framhålls, att om en tidningsupplaga är 10 000 eller däröver
fördubblas produktionsbidraget, vilket leder till att för tidningar i närheten

Rättelse: 5. 11, hemställan 4. a) Står: 36 600 000 kr. Rättat till: 38 600 000 kr.

KU 1982/83:26

av en sådan upplaga kan produktionsbidraget öka eller minska med 920 000
kr. beroende på om tidningen når över tröskeln eller ej.

Enligt utskottets mening finns det inte anledning att utvidga den nyligen
tillsatta pressutredningens arbetsuppgifter till ytterligare områden. Det är
två angelägna frågor som skall utredas. Utskottet anser det väsentligt att
lösningen av de problem som hänger samman med dessa frågor inte fördröjs
på grund av att utredningen tilläggs ytterligare uppgifter. Utskottet beaktar
härvid också att den senaste utredningen om presstödet avslutades så sent
som 1980 (SOU 1980:32). Utskottet förutsätter att utredaren i förekommande
fall samråder med företrädare för de politiska partierna.

I sammanhanget bör också nämnas att den nyligen tillsatta massmediekommittén
har tillagts övergripande utredningsuppgifter om hur pressen kan
komma att påverkas av den tekniska utvecklingen för spridning av radio- och
TV-program. Denna kommitté är parlamentariskt sammansatt.

Enligt utskottets mening kan det bli aktuellt att ta upp frågan om en allmän
översyn av presstödet. Detta bör dock ske först när de båda nu nämnda
utredningarna avslutat sitt arbete.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 422, yrkande 1, motion 1121,
yrkande 2, och motion 1129.

Särskilda utredningsyrkanden har framställts i motionerna 1689 av Stig
Josefson (c) och 1693 av Evert Svensson (s).

Beträffande tröskeleffekterna, som tas upp i Evert Svenssons (m. fl.)
motion, får utskottet hänvisa till vad en minoritet (s) inom utskottet anförde i
en reservation till förra vårens presstödsbetänkande (KU 1981/82:25 s. 13).
Utskottet vill i anslutning till denna reservation peka på att presstödsförordningen
redan innehåller ett flertal bestämmelser som är avsedda att dämpa
inte önskvärda tröskeleffekter. I reservationen framhölls vikten av att
presstödsnämnden i sitt fortlöpande arbete med att följa stödets effekter
uppmärksammar behovet av ytterligare regler av dessa slag. I årets
budgetproposition redovisas presstödsnämndens inställning till olika tröskeleffekter,
däribland den som påtalas i motionen. Utskottet kan ansluta sig till
de skäl som anförts av presstödsnämnden och av föredragande statsrådet mot
att nu ändra formerna för att erhålla stöd men vill understryka vikten av att
presstödsnämnden fortlöpande granskar konsekvenserna av den nuvarande
ordningen. Med det anförda avstyrks motion 1693.

Den i Stig Josefsons (c) motion upptagna frågan om extra stöd för områden
med höga distributionskostnader har blivit utförligt belyst för utskottet av
presstödsnämndens kanslichef. Av dennes redogörelse har framgått att en
förkortad distributionstid till vissa områden bl. a. skulle medföra oproportionellt
stora kostnader och påverka postverkets möjligheter att dagligen
befordra post till avlägsnare delar av landet. Mot bakgrund av det anförda
anser utskottet inte att det finns skäl att föranstalta om en sådan utredning
som föreslås i motion 1689.

KU 1982/83:26

3. Lån till dagspressen

Till följd av ett uttalande av riksdagen (KU 1981/82:25 s. 14) uppdrog
regeringen förra året åt presstödsnämnden att närmare undersöka och för
regeringen redovisa konsekvenserna av att utvidga tillgången till pressens
lånefond till andra än tidningsföretag. Presstödsnämnden överlämnade
hösten 1982 en rapport till regeringen. I denna påpekade nämnden att om
pressens lånefond öppnas även för icke tidningsföretag som trycker
dagstidningar finns i själva verket inte särskilt många potentiella låntagare, i
synnerhet inte om lånemöjligheten inskränks till företag som trycker
flerdagarstidningar som har produktionsbidrag och olika ägare. Samverkan
kan enligt nämnden genom en sådan lånemöjlighet underlättas, men vissa
svårigheter kan också uppstå i fråga om möjligheterna att begränsa
låneeffekterna till låntagarens tidningsverksamhet. Nämnden framhöll också
att en med subventionerade lån anskaffad utrustning också kan komma att
användas för annan framtida verksamhet.

Föredragande statsrådet föreslår att lån ur pressens lånefond även skall få
beviljas icke-tidningsföretag som trycker minst två flerdagarstidningar och
som har produktionsbidrag och olika ägare. Som motivering för den valda
lösningen anför han vikten av samarbete för att nedbringa kostnaderna. För
att minska risken av ett icke önskvärt utnyttjande anser han dock att en sådan
möjlighet bör inskränkas till företag vars dagstidningsproduktion är uppenbart
omfattande.

De föreslagna ändringarna i dagspressens möjligheter att få lån kritiseras i
motionerna 422 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) och i motion 1121 av Karin
Ahrland och Ingemar Eliasson (båda fp).

I den förstnämnda motionen refereras till den tveksamhet motionärerna
tidigare givit uttryck för när det gäller ytterligare vidgning av den
låneberättigade kretsen, men det framhålls samtidigt att dyrbara tryckeriresurser
bör användas intensivt och att samtryck bör understödjas. Enligt
motionen innebär emellertid propositionens förslag en orättvis begränsning
genom att legotryck av fådagarstidningar inte blir låneberättigade. Det
föreslås därför att lån skall få beviljas till icke-tidningsägda företag som
trycker minst två dagstidningar, som har produktionsbidrag och olika
ägare.

I motion 1121 avstyrks de ändrade reglerna helt. Bl. a. uttrycks farhågor
för att konsekvenserna inte blir ökad samverkan utan lika troligt motsatsen.
Vidare pekas på den snedvridning av konkurrensförhållandena som kan bli
följden av förslaget, t. ex. genom att tryckeriföretag som blir låneberättigade
kan genom medelstillskottet förbättra sin tryckeriutrustning och därmed
stärka sin ställning på civiltrycksmarknaden.

En majoritet inom konstitutionsutskottet uttalade sig förra året (KU
1981/82:25 s. 8) för en sådan ändring av lånereglerna som nu föreslås. Vid
riksdagsbehandlingen erhöll emellertid en reservation av fp och c flest röster.

KU 1982/83:26

Riksdagens beslut innebar ett tillkännagivande till regeringen att problemet
borde bli föremål för närmare undersökning inom presstödsnämnden.

Propositionens förslag innebär ett fullföljande av de önskemål som
utskottsmajoriteten gav uttryck för förra året. Även riksdagsmajoritetens
begäran har tillgodosetts genom att problemet undersökts av presstödsnämnden.
Utskottet anser liksom föredragande statsrådet att en utvidgning av
lånemöjlighetema på sätt som föreslås i motion 422 skulle kunna få från
konkurrenssynpunkt icke önskvärda effekter.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag
och avstyrker motionerna 422, yrkande 2 och 1121, yrkande 3.

4. Stöd till organisationstidskrifter

Anslaget Stöd till organisationstidskrifter föreslås i enlighet med pressstödsnämndens
yrkande skrivas upp med 2 % i förhållande till föregående år,
beroende på upplage- och periodicitetsökningar samt på nytillkommande
tidskrifter.

I besparingssyfte beslöts förra året en sänkning av taket för stödet till den
enskilda tidskriften från 1 milj. kr. för närmast föregående budgetår till
400 000 kr. för innevarande budgetår.

Med organisationstidskrift förstås dels en tidskrift som utges av en
organisation för sina medlemmar (medlemstidskrift), dels en tidskrift som är
organ för organisation med huvudsakligt syfte att verka för ett religiöst,
nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande
ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade,
dels slutligen en tidskrift som har idémässig anknytning till politisk
organisation. Stödet består av en fast och en rörlig del.

Om omfattande stöd till en eller flera organisationstidskrifter skulle leda
till en allvarlig snedvridning av konkurrensförhållandet mellan olika
likartade tidskrifter kan presstödsnämnden efter ansökan bevilja stöd till
annars icke stödberättigad tidskrift. Sådant stöd kan inte utgå med högre
belopp än vad som för samma kalenderår har beviljats en organisationstidskrift
med likartat innehåll och inriktning.

I motion 425 av Thure Jadestig och Lars-Ingvar Sörenson (båda s) påtalas
det som en väsentlig brist att stödet f. n. inte kan utgå till organisation som
bekämpar all icke-medicinsk användning av narkotika.

Utskottet är inte berett att utan närmare utredning förorda en sådan
ändring av stödreglerna som föreslås i motionen. Frågan bör först prövas av
presstödsnämnden. Detta bör ges regeringen till känna. Motionen får anses
besvarad härmed.

Motion 1681 av Lennart Bladh m. fl. (s) behandlar det särskilda intresse
som föreligger att trygga utgivningen av handikapptidskrifter. Som exempel
på dessa tidskrifters betydelse nämns den direkta information i fråga om
problem, hjälpmedel och förmåner som här ges.

KU 1982/83:26

Utskottet instämmer i att handikapptidskrifterna fyller ett särskilt
angeläget ändamål. Utgivningen av dessa måste självfallet vara tryggad.
Utskottet utgår från att presstödsnämnden inom ramen för sina uppgifter
bevakar frågan och anser det därför inte påkallat att föranstalta om en
särskild utredning. Med det anförda avstyrks motionen.

I motion 1688 av Elver Jonsson (fp) och Karl-Eric Norrby (c) föreslås att
det nuvarande taket på 400 000 kr. höjs så att neddragningen blir mindre
kännbar för folkrörelserna i deras opinionsbildande arbete. Den ringa
merkostnad som detta skulle medföra skulle enligt motionen kunna tas från
anslaget Stöd till dagspressen.

Av uppgifter som lämnats till utskottet framgår att en höjning av taket till
600 000 kr. skulle innebära en merkostnad på ca 6 milj. kr. och att en höjning
av taket till 800 000 kr. skulle kosta ytterligare 4 milj. kr.

Organisationspressen har en stor betydelse när det gäller att upprätthålla
mångfald och vitalitet i den offentliga debatten. I dagens statsfinansiella läge
är det emellertid knappast möjligt att medge ökade statliga stöd till dessa
tidningar. Detta är beklagligt mot bakgrund av de svårigheter som vissa
tidskrifter har. Utskottet vill emellertid erinra om att verkningarna av stödet
kontinuerligt studeras av presstödsnämnden.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion
1688.

5. Stödet till tidningar på andra språk än svenska

I propositionen föreslås vissa ändringar av grunderna för stödet till
tidningar på andra språk än svenska.

Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag i dessa delar.

Statens invandrarverk begärde i sin anslagsframställning en höjning av
ifrågavarande anslag med 150 000 kr. för etablerings- och verksamhetsstöd
till medieverksamhet, framför allt närradioverksamhet.

Föredragande statsrådet förklarar sig f. n. inte vara beredd att förorda den
av invandrarverket föreslagna höjningen. Han erinrar i sammanhanget om
den översyn av bl. a. tidningsverksamheten för invandrare som det ligger i
invandrarpolitiska kommitténs uppdrag att företa och förklarar att kommittén
därvid bör vara oförhindrad att behandla också förevarande fråga.

Enligt vad som upplysts från invandrarverket har stöd till i första hand
närradioverksamhet hittills i viss utsträckning utbetalats från verkets anslag
för avgränsade projekt. Under budgetåren 1979/80-1981/82 har således
103 000 kr. utbetalats för ändamålet och under 1982/83 92 000 kr.

I motion 1135 av Gunnel Liljegren (m) framhålls angelägenheten av att
minoritetsgrupper med en hög andel analfabeter kan ges information om det
svenska samhället m. m. Det är därför enligt motionen motiverat att anslå
det förhållandevis blygsamma belopp som invandrarverket begärt. För att
inte ytterligare anstränga statsbudgeten bör beloppet avdras från anslaget

KU 1982/83:26

Stöd till allmänna nyhetstidningar.

Den enligt utskottets mening angelägna uppgiften att nå även icke
läskunniga invandrargrupper med information har hittills i viss utsträckning
kunnat lösas genom medel från andra anslag. Utskottet ansluter sig till
propositionens förslag och förordar således att frågan tas upp av den
invandrarpolitiska kommittén.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och
avstyrker motion 1135.

6. Stöd till taltidningar

Ett särskilt stöd till taltidningar infördes förra året. För budgetåret 1982/83
anvisades ett reservationsanslag på 10 milj. kr. (prop. 1981/82:129, KU
1981/82:31).

Frågor om stöd prövas av taltidningskommittén, som bl. a. har i uppdrag
att bedriva det ytterligare utrednings- och utvecklingsarbete som erfordras.
Enligt vad som uttalades vid stödets införande är det närmast fråga om en
försöksverksamhet som efter en utvärdering kan leda till ett fastare
regelsystem.

Två motioner tar upp frågan om taltidningsstödet, nämligen 418 av Bengt
Lindkvist (s) och 522 av Anita Bråkenhielm m. fl. (m). Bengt Lindkvists
motion behandlar frågan om prenumerationsavgiften för taltidningar och ger
uttryck för uppfattningen att i prenumerationsavgiften bör innefattas
kassetter jämte den tryckta tidningen. Därjämte anser han att en extra avgift
för kassettversionen på 50 kr. per år bör uttas.

Enligt motion 522 kan man utgå från att ny teknik på sikt skall göra det
möjligt att vidga taltidningsutgivningen till ett allt större antal dags- och
veckotidningar. I avvaktan härpå måste dock enligt motionen mänskliga
resurser, även frivilliga sådana, tas i anspråk för att tillgodose de synskadades
behov. Motionärerna pekar i sammanhanget på organisationerna Lions och
Rotary, som i andra länder ”med en mera öppen attityd till frivilliga insatser
på det medmänskliga området gör betydande insatser för äldre och
handikappade”.

Frågan om prenumerationspriset behandlades i taltidningspropositionen,
där föredragande statsrådet gav uttryck för uppfattningen att samma
prenumerationspris borde tas ut för taltidningar som för den tryckta
förlagan. Detta uttalande, som lämnades utan erinran av riksdagen, har av
taltidningskommittén tolkats så att om ett hushåll har både en kassettversion
och den tryckta tidningen skall dubbla prenumerationsavgifter uttas. Det bör
nämnas att med rådande rabattsystem får hushållet i fråga i sådana fall betala
1 1/2 prenumerationspris.

Utskottet, som inte har något att erinra mot taltidningskommitténs
tolkning av det aktuella uttalandet i propositionen, vill erinra om att
taltidningsverksamheten f. n. befinner sig på ett försöksstadium. Enligt

KU 1982/83:26

utskottets mening bör kommittén vara oförhindrad att under försöksperioden
också pröva om prenumerationsavgiften är rätt avvägd. Utskottet vill
tillägga att det givetvis med fog kan ifrågasättas om ett hushåll, vari ingår en
synskadad, skall behöva betala dubbla prenumerationsavgifter för samma
tidning. Med det anförda, som bör ges regeringen till känna, får motion 418
anses besvarad.

Syftet med motion 522 är att på frivillig väg öka resurserna för
taltidningsverksamheten. Insatser av detta slag är självfallet alltid betydelsefulla.
Utskottet anser emellertid att taltidningsverksamheten i första hand
bör åvila statsmakterna. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion
522.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens anslagsförslag i denna
del.

Utskottet hemställer

1. beträffande presstödsnämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100, bil. 10, C 4
till Presstödsnämnden för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 2 130 000 kr.,

2. beträffande Stödet till dagspressen

a) att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100, bil. 10,
C 5 och med avslag på motionerna 1982/83:1121, yrkande 1,
och 1136 till Stöd till dagspressen för budgetåret 1983/84 anvisar
ett förslagsanslag av 440 900 000 kr.,

b) att riksdagen angående utbetalningsregler för presstödet som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt
förklarar motion 1982/83:422 yrkande 3 besvarad härmed

c) att riksdagen angående en översyn av stödet till dagspressen
avslår motionerna 1982/83:422, yrkande 1, 1121, yrkande 2,
1129, 1689 och 1693,

3. beträffande Lån till dagspressen

a) att riksdagen godkänner de i proposition 1982/83:100,
bil. 10,C6,yrkande 1,förordadegrundernaför lån till
dagspressen samt avslår motionerna 1982/83:422, yrkande
2, och 1121, yrkande 3,

b) att riksdagen med bifall till propositionens förslag i denna
del, yrkande 2, till Lån till dagspressen för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

4. beträffande Stödet till organisationstidskrifter

a) att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100, bil. 10,
C 7 till Stöd till organisationstidskrifter för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 38 600 000 kr.,

b) att riksdagen angående villkoren för stödet till organisationstidskrifter
dels som sin mening ger regeringen till känna vad

KU 1982/83:26

utskottet anfört samt förklarar motion 1982/83:425 besvarad
härmed dels avslår motionerna 1982/83:1681 och 1688,

5. beträffande Stödet till tidningar pä andra språk än svenska

a) att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100, bil. 10,
C 9, yrkande 1, godkänner de i propositionen förordade
grunderna för stödet till tidningar på andra
språk än svenska,

b) att riksdagen med bifall till propositionen i denna del,
yrkande 2, och med avslag på motion 1982/83:1135 till Stöd till
tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 5 356 000 kr.,

6. beträffande Stödet till taltidningar

a) att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100, bil. 10,
C 10, till Stöd till taltidningar löt budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 10 318 000 kr.,

b) att riksdagen angående prenumerationsavgifter för taltidningar
med anledning av motion 1982/83:418 ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

c) att riksdagen beträffande frivilliga bidrag till taltidningsverksamheten
avslår motion 1982/83:522.

Stockholm den 15 mars 1983

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Bertil Fiskesjö (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Hans Nyhage (m), Kurt Ove
Johansson (s), Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sven-Erik
Nordin (c), Sture Thun (s), Elisabeth Fleetwood (m), Anita Modin (s), Karin
Ahrland (fp), Nils Berndtson (vpk).

Reservationer

1. Stödet till dagspressen (morn. 2 a)

Anders Björck, Hans Nyhage, Gunnar Biörck i Värmdö och Elisabeth
Fleetwood (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 och som börjar ”Utskottet
godtar” och slutar ”motion 1136” bort ha följande lydelse:

Så sent som i december förra året beslöt riksdagsmajoriteten att öka

KU 1982/83:26

produktionsbidragen till storstadstidningarna med 15 %. Nu föreslås en lika
hög generell höjning av produktionsbidragen.

Med tanke på de ansträngningar som allmänt måste göras för att nedbringa
statsutgifterna är det enligt utskottets mening naturligt att också presstödet
blir föremål för besparingar. I avvaktan på tillkomsten av den övergripande
pressutredning som föreslås av de icke-socialistiska partierna anser utskottet
det motiverat med en 20-procentig besparing på produktionsbidragen. Detta
innebär, att utskottet avstyrker den föreslagna 15-procentiga höjningen och
därutöver vill spara 5 %. Effekten av dessa åtgärder blir 72,3 milj. kr.

Även på utvecklingsbidragen bör en besparing kunna göras. Avsikten med
dessa bidrag var från början att presstödsnämnden skulle kunna medverka
till särskilt intressanta och noga genomarbetade utvecklingsprojekt. I praxis
har de emellertid mer och mer kommit att användas som rena förlusttäckningsbidrag
till tidningar som redan uppbär produktionsbidrag. Enligt
utskottets mening bör övervägas, om utvecklingsbidragen i sin nuvarande
form skall bibehållas. Tills vidare anser utskottet att anslaget kan halveras.
Detta leder till en besparing på 5 milj. kr.

Utskottet anser vidare, att anslaget till samverkansbidrag kan minskas
med 2 milj. kr. till 5 milj. kr. Utskottet beaktar vid denna bedömning dels att
endast en mindre del av beloppet har kommit till användning under senare
år, dels att samverkansfrågorna skall bli föremål för utredning.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion 1136 och avstyrker
motion 1121, yrk. 1.

dels att utskottets hemställan under 2 a) bort ha följande lydelse:

2. a) att riksdagen med avslag på proposition 1982/83:100, bil. 10,
C 5 och motion 1982/83:1121, yrk. 1 samt med bifall till motion
1982/83:1136 till Stöd till dagspressen för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 361 600 000 kr.

2. Stödet till dagspressen (mom. 2 a)

av Karin Ahrland (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Utskottet godtar”
och slutar ”motion 1136” bort ha följande lydelse:

Så sent som hösten 1982 beslöt riksdagen om en höjning av produktionsbidraget
till storstadspressen med 15 %, dvs. totalt ca 20 milj. kr. I årets
budgetproposition föreslås en ytterligare uppräkning av produktionsbidraget
med 15 %. Skälen härtill redovisas inte.

De icke-socialistiska partierna i utskottet har enats om att föreslå en ny
allsidig pressutredning. Innan en fullständig överblick över pressens behov
föreligger bör enligt utskottets mening en uppräkning av produktionsbidragen
begränsas till 5 %, dvs. 22,5 milj. kr.

KU 1982/83:26

Med det anförda tillstyrker utskottet motion 1121, yrkande 1, och
avstyrker motion 1136.

dels att utskottets hemställan under 2 a) bort ha följande lydelse:

2. b) att riksdagen med avslag på proposition 1982/83:100, bil. 10,
C 5 och motion 1982/83:1136 samt med bifall till motion
1982/83:1121, yrk. 1, till Stöd till dagspressen för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 389 300 000 kr.

3. Översyn av stödet till dagspressen (mom. 2 c)

Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Gunnar Biörck i
Värmdö (m), Sven-Erik Nordin (c), Elisabeth Fleetwood (m) och Karin
Ahrland (fp), anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”motion 1689” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i budgetpropositionen är statens möjligheter att bidra till att
lösa tidningsbranschens svårigheter begränsade. Utskottet instämmer i att
detta är oroande mot bakgrund av den hittillsvarande ökningen av det
statliga presstödet. Det synes därför enligt utskottets mening motiverat att nu
företa en mera långsiktig bedömning av presstödsfrågan. Även den pågående
förändringen av mediesituationen och behovet av en överblick över
konkurrensförhållandena utgör skäl för en utredning. Utskottet kan med
hänsyn härtill inte acceptera att den av regeringen tillsatta utredningen om
presstödet fått så begränsade direktiv. Utskottet förordar således och med
hänsyn till den tid som redan hunnit förflyta sedan den senaste utredningen
på området avslutades att en ny allsidig presstödsutredning kommer till
stånd. Denna bör liksom tidigare utredningar i ämnet vara parlamentariskt
sammansatt. Utredningen bör givetvis vara oförhindrad att ta upp sådana
särskilda frågor som behandlas i motionerna 1129 av Agne Hansson och
Gösta Andersson (båda c), 1689 av Stig Josefson (c) och 1693 av Evert
Svensson (s). Med det anförda, som bör ges regeringen till känna, får dessa
motioner liksom motion 422 yrk. 1 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) och 1121
yrk. 2 av Karin Ahrland och Ingemar Eliasson (båda fp) anses tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 2 c) bort ha följande lydelse:

2. c) att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:422, yrk. 1,
1121, yrk. 2,1129,1689 och 1693 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om en ny allsidig pressutredning,

KU 1982/83:26

4. Lån till dagspressen (morn. 3 a)

Anders Björck, Hans Nyhage, Gunnar Biörck i Värmdö (m) och Elisabeth
Fleetwood (alla m) samt Karin Ahrland (fp) anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Propositionens
förslag” och slutar ”1121, yrk. 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som framförts i motion 1121 att
en ändring av grunderna för att erhålla lån från pressens lånefond kan få
svåröverskådliga konsekvenser. Utskottet tänker särskilt på att tryckeriföretag
som beviljas lån från fonden genom lånetillskottet kan stärka sin
konkurrenskraft på civiltrycksmarknaden. Utskottet vill också peka på
risken för att en sådan utvidgning av lånerätten leder till en minskad
samverkan. Om t. ex. två eller flera tidningar på samma ort överväger
samverkan kan någon av parterna anse det förmånligare att i stället låta
trycka tidningen hos ett fristående tryckeriföretag.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion 1121, yrk. 3 och avstyrker
propositionens förslag på denna punkt liksom motion 422, yrk. 2.

dels att utskottets hemställan under 3 a) bort ha följande lydelse:

3. a) att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1121, yrk. 3,
avslår dels de i proposition 1982/83:100, bil. 10, C 6, yrk. 1
föreslagna ändrade grunderna för lån till dagspressen, dels
motion 1982/83:422, yrk. 2.

5. Lån till dagspressen (mom. 3 a)

Bertil Fiskesjö och Sven-Erik Nordin (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Propositionens
förslag” och slutar ”1121, yrk. 3”, bort ha följande lydelse:

Utskottet godtar förslaget i budgetpropositionen att möjliggöra även för
andra än icke tidningsägda företag att erhålla lån från fonden. Vid denna
bedömning tar utskottet i första hand hänsyn till att befintliga tryckeriresurser
kan användas intensivt och att samtryck bör understödjas. Utskottet kan
emellertid inte acceptera den orättvisa begränsning som regeringsförslaget
innebär genom att lånemöjligheter inte öppnas för företag som trycker
fådagarstidningar. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion 422 att lån
skall få beviljas till icke tidningsägda företag som trycker minst två
dagstidningar, som uppbär produktionsbidrag och som har olika ägare. Med
det anförda avstyrks motion 1121, yrk. 3.

dels att utskottets hemställan under 3 a bort ha följande lydelse:

3. a) att riksdagen med avslag på proposition 1982/83:100, bil. 10,
C 6, yrkande 1 och motion 1982/83:1121, yrk. 3, samt med bifall

KU 1982/83:26

till motion 1982/83:422, yrk. 2, godkänner de i sistnämnda
motion förordade grunderna för lån till dagspressen.

Särskilda yttranden

1. Stödet till organisationstidskrifter (mom. 4)

Nils Berndtson (vpk) anför:

Jag delar inte utskottets uppfattning att det statsfinansiella läget inte skulle
medge ökat stöd till handikapptidskrifterna. Med utskottets uttalande att
presstödsnämnden inom ramen för sin verksamhet har att bevaka frågan kan
jag dock biträda ställningstagandet till de berörda motionerna.

2. Utbetalningsregler för presstödet (mom. 2 b)

Anders Björck, Hans Nyhage, Gunnar Biörck i Värmdö och Elisabeth
Fleetwood (alla m) samt Karin Ahrland (fp) anför

Vi anser det angeläget att framhålla att det i framtiden inte bör gälla
särregler för utbetalning av presstöd i förhållande till andra anslagsutbetalningar.

minab/gotab Stockholm 1983 73977