KU 1982/83:25
Konstitutionsutskottets betänkande
1982/83:25
om vissa riksdagsfrågor
I detta betänkande behandlas följande frågor som tagits upp i de angivna
motionerna:
1. Tidpunkten för riksmötets avslutande - 1981/82:488
2. Kallelse till utskottssammanträde - 1981/82:691
3. Samlade voteringar - 1981/82:888
4. Riksmötets öppnande - 1982/83:156, 190 och 272.
Motionerna under punkterna 1-3 har behandlats av utskottets arbetsgrupp
för riksdagsfrågor.
1. Tidpunkten för riksmötets avslutande
Motionen
I motion 1981/82:488 av Sture Palm (s) yrkas att riksdagen med
upphävande av tilläggsbestämmelsen 1.4.1 antar följande ändrade lydelse av
1 kap. 4 § riksdagsordningen:
Gällande lydelse
Lagtima riksmöte som har inletts
under augusti, september eller oktober
skall avslutas senast den 31 maj
följande år. Riksdagen kan om synnerliga
skäl föreligger förlänga riksmötet,
dock längst till och med den 15
juni. Annat riksmöte pågår så länge
riksdagen finner det nödvändigt.
Har yrkande väckts om folkomröstning
i grundlagfråga, skall, utan
hinder av vad nu har sagts, riksmöte
pågå till dess yrkandet har prövats.
Riksmöte avslutas senast när nästa
lagtima riksmöte skall börja.
Har regeringen - -- med kammaren.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.
Motionären anför att alla riksmöten sedan riksdagsordningens ikraftträdande
har avslutats i juni. Från finansutskottets sida har enligt motionären
vid flera tillfällen uttalats att så länge som regeringen inte avlämnar
kompletteringspropositionen tidigare än någon av de sista dagarna i april är
det inte möjligt för utskottet att hinna bereda ärendet för avgörande i
kammaren före maj månads utgång.
1 Riksdagen 1982/83. 4 sami. Nr 25
Föreslagen lydelse
Lagtima riksmöte som har inletts
under augusti, september eller oktober
skall avslutas senast den 15 juni
följande år.
Annat riksmöte pågår så länge
riksdagen finner det nödvändigt.
Har yrkande väckts om folkomröstning
i grundlagfråga, skall, utan
hinder av vad nu har sagts, riksmöte
pågå till dess yrkandet har prövats.
Riksmöte avslutas senast när nästa
lagtima riksmöte skall börja.
KU 1982/83:25
2
Motionären anser att de synnerliga skäl som förutsatts för att riksmöte
skall få pågå in i juni månad har betänkligt urholkats. Eftersom det är allmänt
otillfredsställande att lagregler inte kan tillämpas efter sitt syfte och då någon
återgång till att avsluta riksmöte i maj inte synes praktiskt möjlig bör lagen
ändras.
Gällande regler
Enligt RO 1:4 skall lagtima riksmöte, som har inletts under augusti,
september eller oktober, avslutas senast den 31 maj följande år. Riksdagen
kan om synnerliga skäl föreligger förlänga riksmötet, dock längst t. o. m. den
15 juni.
Enligt tilläggsbestämmelse 1.4.1 skall talmanskonferensen yttra sig till
riksdagen över fråga om förlängning till dag efter den 31 maj av riksmöte som
har inletts under augusti, september eller oktober.
Några motivuttalanden om innebörden av begreppet ”synnerliga skäl” i
detta sammanhang finns inte.
2. Kallelse till sammanträde med riksdagens utskott
Motionen
I motion 1981/82:691 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) och
tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) hemställs att riksdagen
beslutar att tilläggsbestämmelsen 4.11.1 riksdagsordningen från den 1 juli
1982 skall ha följande såsom Motionärernas förslag betecknade lydelse:
Nuvarande lydelse Motionärernas förslag
Utskott sammanträder av talmannen.
Personlig kallelse skall utgå till Personlig kallelse skall utgå till
samtliga ledamöter och suppleanter. samtliga ledamöter och suppleanter.
Kallelse bör om möjligt anslås i Kallelse skall anslås i riksdagens
riksdagens lokaler senast klockan 18 lokaler, om möjligt före klockan 18
dagen före sammanträdet och införas dagen före sammanträdet,
i en eller flera dagliga tidningar.
I motiveringen anför motionärerna att formkraven för kallelse till
riksdagssammanträden och sammanträden med riksdagens utskott har
växlat. Den nuvarande föreskriften innebär att personlig kallelse till
utskottssammanträde är ovillkorlig men att kallelse dessutom bör anslås i
riksdagens lokaler och annonseras i en eller flera dagliga tidningar. Med
hänsyn till att utskottens sammanträden inte är offentliga borde egentligen
endast personlig kallelse vara erforderlig. Då dessutom kostnaderna för
riksdagens annonsering är betydande - ca 270 000 kr. för år 1981 - och
merkostnaden för utskottssammanträdena uppskattas till omkring hälften
KU 1982/83:25
3
bör riksdagen upphöra med annonsering av utskottssammanträden. Av
hänsyn till informationsbehovet inom riksdagshuset föreslås dock vidare att
kravet på anslag av utskottssammanträden skärps.
Yttrande från riksdagens förvaltningskontor
Förvaltningskontoret (förvaltningsstyrelsens direktion) har avgivit yttrande
över motionen. Av detta framgår att de sammanlagda kostnaderna för
annonser om kammarsammanträden och utskottssammanträden m. m.
under budgetåret 1981/82 uppgick till 366 000 kr. varav minst 80 % eller
290 000 kr. beräknas vara hänförliga till sammanträden med utskotten och
andra organ till vilka allmänheten inte har tillträde. Som annonsorgan anlitas
Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Ny Dag, Stockholms Tidningen
och Svenska Dagbladet.
Direktionen anför vidare följande:
Direktionen delar motionärernas uppfattning och vill därutöver föreslå att
annonseringen upphör av samtliga sammanträden som inte är offentliga med
olika riksdagsorgan. I praktiken innebär detta att endast kammarens
sammanträden kommer att annonseras.
Såsom motionärerna anför torde inte annonseringen av sammanträden
fylla något egentligt praktiskt behov. Annonserna är för övrigt behäftade
med den osäkerheten att sammanträden som sätts ut med kort varsel av
tekniska skäl inte kommer med. Ledamöterna kan alltså inte fullt ut lita på
annonserna utan måste utgå från den personliga kallelsen.
Det har stundom anförts att annonseringen av utskottssammanträden är
motiverad av det skälet att den visar på aktiviteter i riksdagshuset. Det är
otvivelaktigt så att riksdagen har skäl att på olika sätt informera om sin
verksamhet. Enligt direktionens uppfattning är den aktuella annonseringen
av sammanträden med utskott och andra organ ett mindre effektivt sätt att
tillgodose detta, särskilt med hänsyn till de stora kostnader som är förenade
med annonserna. De resurser som frigörs om annonseringen upphör ger ökat
utrymme för andra och mera adekvata insatser för att förbättra informationen
om riksdagsarbetet. Exempelvis kan man tänka sig att bygga ut
informationen om kammarens sammanträden med att oftare än i dag är fallet
ange viktigare ärenden som skall behandlas.
Utöver det anförda bör framhållas att annonskostnaderna ökat markant.
Inom förvaltningen har man sökt möta detta bl. a. genom att själv
administrera annonseringen, vilket på årsbasis beräknas ge en besparing av
ca 60 000 kr. Detta till trots finns det anledning räkna med att kostnaderna i
framtiden blir ännu högre än vad i dag är fallet.
Direktionen förordade att ändringen bör genomföras fr. o. m. riksmötet
1983/84. En ledamot var skiljaktig och förordade ikraftträdande fr. o. m.
årsskiftet 1982-1983.
1* Riksdagen 1982183. 4 sami. Nr 25
KU 1982/83:25
4
Yttranden från vissa utskott
I anslutning till att konstitutionsutskottet till samtliga utskott remitterat ett
av riksdagens utskottskommitté avgivet betänkande om riksdagens utskott
har utskotten även beretts tillfälle att yttra sig över motionen. Tre utskott har
i sina yttranden uttalat sig i frågan.
Justitieutskottet har stannat för att övervägande skäl talar för ett
bibehållande av den utåtriktade information om riksdagsarbetet som
kungörandet i tidningarna innebär.
Arbetsmarknadsutskottet uttalar sig för att motionsförslaget bör behandlas
av en inom förvaltningskontoret tillsatt arbetsgrupp för samordning av
informationsinsatserna inom riksdagsförvaltningen, eftersom frågan om
annonsering av utskottssammanträden enligt arbetsmarknadsutskottets
mening bör bedömas mot bakgrund av de informationsinsatser som i övrigt
görs samt samordnas med dessa.
Näringsutskottet anför i sitt yttrande att det inte för sin egen del finner att
det skulle medföra praktiska nackdelar om den nuvarande tidningsannonseringen
av utskottssammanträden upphör.
Arbetsgrupp för informationsfrågor
Inom en av förvaltningsstyrelsen tillsatt utredning övervägs f. n. vissa
frågor om förvaltningskontorets organisation, bl. a. behovet av samordning
av informationsinsatserna. Förvaltningsdirektören har i avvaktan på att
nämnda utredning leder till praktiska resultat tillsatt en arbetsgrupp.
Gruppen skall i första hand överväga informationsfrågor som har samband
med överflyttningen till de nya byggnaderna. Bl. a. skall behandlas frågor
om framställning av informationsmaterial om de nya lokalerna och det
parlamentariska arbetet, organisation av visningar för allmänhet och
specialgrupper, behov av särskilda aktiviteter för massmedia och information
till ledamöter och tjänstemän.
3. Samlade voteringar
Motionen
I motion 1981/82:888 av Daniel Tarschys (fp) föreslås att riksdagen
beslutar anta det i motionen framförda förslaget till ny tilläggsbestämmelse i
riksdagsordningen. Denna tilläggsbestämmelse till 5 kap. 3 § RO har
följande lydelse:
5.3.2 Föreligger flera betänkanden från samma utskott skall de upptagas
till avgörande samtidigt, om talmannen ej bestämmer annorlunda. Flera
betänkanden från olika utskott kan upptagas till avgörande samtidigt, om
talmannen så bestämmer. Anteckning om att ärenden avses bli upptagna till
samtidigt avgörande skall göras på föredragningslistan.
KU 1982/83:25
5
Enligt motionen fullgörs större delen av riksdagsarbetet utanför plenisalen.
Detta arbete försvåras av den planlöshet som enligt motionen präglar
arbetet i kammaren. Många plenidagar ”punkteras” av ideliga voteringar
efter korta debatter. Betänkanden från ett och samma utskott som behandlas
samma dag borde kunna sammanföras till samtidigt avgörande. En särskild
tilläggsbestämmelse härom bör införas i riksdagsordningen.
Försöksverksamhet
Den tidigare omnämnda arbetsgruppen inom konstitutionsutskottet beslöt
den 16 december 1982 att framlägga förslag för talmanskonferensen till
försöksverksamhet våren 1983 med samlad debatt i flera ärenden och
därefter samtidiga voteringar i dessa ärenden. Arbetsgruppens skrivelse
bifogas (bilaga 2).
Talmanskonferensen beslöt den 9 februari 1983 att anordna sådan
försöksverksamhet under våren 1983 i enlighet med arbetsgruppens förslag. I
anslutning härtill underströk talmanskonferensen angelägenheten av att
utskotten i största möjliga utsträckning redovisar behandlingen av flera
motioner avseende samma eller närliggande ämnen i ett enda betänkande.
4. Riksmötets öppnande
Motionerna
I motion 1982/83:156 av Sten Svensson (m) föreslås att riksdagen som sin
mening ger talmanskonferensen till känna vad som i motionen anförts om att
främja tillkomsten av en musikkomposition särskilt avsedd att uppföras vid
riksmötets öppnande.
Enligt motionen bör en kompositionstävling utlysas bland nutida svenska
tonsättare. Målsättningen skall vara att få fram ett lämpligt orkesterverk - en
festouvertyr, paradmarsch eller liknande - som under en längre tidsperiod
årligen kan uppföras i samband med riksmötets öppnande.
I motion 1982/83:190 av Ulla Tillander (c) och Rune Gustavsson (c) yrkas
att riksdagen uttalar sig för att riksmötets öppnande anordnas i enlighet med
vad som i motionen anförts.
Enligt motionen har den form för riksmötets öppnande som tillämpats
under tiden vid Sergels torg med rätta kritiserats för sin torftighet. Nu gäller
det att ”i tiden” skapa en form för riksmötets öppnande som på ett naturligt
sätt uttrycker den medvetenhet om värdet av vårt statsskick som nu är
allmän. Då blir det enligt motionen också naturligt att göra såväl
öppningsceremonin i riksdagen som den gudstjänst som föregår öppnandet
tillgänglig för hela landet via radio och TV och inte blott för en utvald
speciellt inbjuden mindre krets.
KU 1982/83:25
6
I motion 1982/83:272 av Marianne Karlsson (c) yrkas
1. att riksmötet vid början av en ny mandatperiod under högtidliga former
skall öppnas i Rikssalen,
2. att riksmötet under mellanliggande år öppnas i riksdagshuset, enligt
vad som i motionen anges.
Då det gamla riksdagshuset nu skall tas i bruk anser motionären det helt
följdriktigt att ett högtidligt öppnande i de former som tidigare tillämpades
återinförs. Det högtidliga öppnandet bör äga rum vid början av varje ny
mandatperiod. Under mellanliggande år kan öppnandet ske i riksdagshuset.
Tidigare behandling m. m.
Frågan om formerna för riksdagsöppnandet har med anledning av
motionsyrkanden i ämnet behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen
under senare år. I samband härmed har utskottet erinrat om att det enligt
bestämmelserna i riksdagsordningen (RO 1:6) ankommer på talmannen att
efter samråd med vice talmännen fastställa ordningen för riksdagens
öppningssammanträden samt uttalat att ceremonin normalt bör förläggas till
riksdagens plenisal. Vid behandlingen av frågan hösten 1982 (KU 1982/
83:14) fogade ledamöterna från moderata samlingspartiet liksom tidigare ett
särskilt yttrande till betänkandet.
Med anledning av återflyttningen till Helgeandsholmen har talmannen
tillsatt en kommitté för att överväga dels på vilket sätt byggnadskommittén
skall överlämna byggnaderna till riksdagen, dels formerna för riksmötets
öppnande i den nya plenisalen.
Utskottet
Utskottet behandlar i detta betänkande några motioner i riksdagsfrågor
som väckts under de allmänna motionstiderna 1982 och 1983. Alla motioner
utom de som gäller riksmötets öppnande har beretts av den arbetsgrupp
rörande riksdagens arbetsförhållanden som utskottet tillsatte hösten 1979.
Ledamöter av arbetsgruppen är Olle Svensson (s), ordförande, Anders
Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist (s), Sven-Erik Nordin (c), Karin Ahrland
(fp) och Nils Berndtson (vpk). I arbetsgruppen ingår även biträdande
kammarsekreteraren Bengt Törnell.
Motion 1981/82:488 av Sture Palm (s) behandlar tidpunkten för riksmötets
avslutande. Enligt RO 1:4 skall lagtima riksmöte som har inletts under
augusti, september eller oktober avslutas senast den 31 maj följande år.
Riksdagen kan om synnerligt skäl föreligger förlänga riksmötet, dock längst
t. o. m. den 15 juni. Talmanskonferensen skall enligt tilläggsbestämmelsen
1.4.1 yttra sig om förlängning av riksmöte till dag efter den 31 maj.
Motionären framhåller att alla riksmöten sedan den nuvarande riksdags -
KU 1982/83:25
7
ordningens ikraftträdande 1975 har avslutats i juni. De synnerliga skäl sorn
förutsatts för att riksmöte skall få pågå in i juni har därför, menar
motionären, betänkligt urholkats. Eftersom någon återgång till att avsluta
riksmötena i maj inte förefaller motionären praktiskt möjlig, föreslår denne
att reglerna ändras så att riksmöte får pågå efter den 31 maj men längst
t. o. m. den 15 juni utan att riksdagen efter hörande av talmanskonferensen
måste särskilt besluta härom.
Enligt utskottets uppfattning bör det alltjämt vara en strävan att avsluta
riksmötena före utgången av maj månad. Denna strävan har stöd i de regler
som motionären vill ändra. Utskottet avstyrker därför motionen.
Formerna för kallelse till utskottssammanträde tas upp i motion 1981/
82:691 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) och tredje vice
talmannen Karl Erik Eriksson (fp). Enligt RO:s tilläggsbestämmelse 4.11.1
skall personlig kallelse utgå till samtliga ledamöter och suppleanter. Kallelse
bör också om möjligt anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före
sammanträdet och införas i en eller flera dagliga tidningar.
Enligt motionären är annonseringen av utskottssammanträde onödig,
eftersom alla ledamöter och suppleanter kallas personligen. Dessutom är
kostnaderna för denna annonsering betydande. Av hänsyn till informationsbehovet
inom riksdagshuset föreslås dock i motionen att kravet på att anslå
utskottssammanträde skärps, så att kallelse alltid anslås i riksdagens lokaler,
om möjligt före klockan 18 dagen före sammanträdet.
Förvaltningskontoret (förvaltningsstyrelsens direktion) framhåller i yttrande
över motionen att de sammanlagda kostnaderna för annonser om
kammarsammanträden och utskottssammanträden m. m. under budgetåret
1981/82 uppgick till 366 000 kr. varav minst 80 % eller 290 000 kr. beräknas
vara hänförliga till sammanträden med utskotten och andra organ till vilka
allmänheten inte har tillträde. Direktionen delar motionärernas uppfattning
och föreslår därutöver att annonseringen upphör av samtliga sammanträden
som inte är offentliga. Direktionen förordar att ändringen bör genomföras
fr. o. m. riksmötet 1983/84.
Motionen har också remitterats till samtliga övriga utskott i samband med
att utskotten har beretts tillfälle att yttra sig över riksdagens utskottskommittés
förslag (förs. 1981/82:22). Av de tre utskott som har uttalat sig i frågan
anser justitieutskottet att den utåtriktade information om riksdagsarbetet
som kungörandet i tidningarna innebär bör bibehållas. Enligt arbetsmarknadsutskottet
bör motionsförslaget bedömas av en inom förvaltningskontoret
tillsatt arbetsgrupp för samordning av informationsinsatserna inom
riksdagsförvaltningen. Näringsutskottet anser att det inte skulle medföra
några praktiska nackdelar om den nuvarande tidningsannonseringen av
utskottssammanträdena upphör.
Utskottet gör följande bedömning.
Som framgår av förvaltningskontorets yttrande innebär ett slopande av
tidningsannonseringen av kallelser till utskottens och vissa andra riksdags
-
KU 1982/83:25
organs sammanträden en årlig besparing om nära 300 000 kr. Eftersom det
gäller sammanträden till vilka allmänheten inte har tillträde och som
ledamöterna både kallas personligen till och får kännedom om genom anslag
i riksdagens lokaler är tidningsannonsering inte erforderlig. Annonseringen
innebär dock att allmänheten får reda på när de olika riksdagsutskotten
sammanträder vilket i och för sig är av värde. Det kan nämnas att av
annonserna - måndagar och onsdagar - framgår att uppgift om ytterligare
information om riksdagsarbetet kan erhållas genom den automatiska
telefonsvararen hos riksdagens informationstjänst och vidare uppgift om var
riksdagstrycket finns att köpa. Denna information är enligt utskottet
självfallet värdefull. Det bör dock enligt utskottet finnas förutsättningar att
genom omläggning av annonseringen göra vissa besparingar och samtidigt
behålla en del av informationsvärdet. Detta skulle kunna ske dels genom att i
riksdagsannonsema - i vart fall en gång per vecka - ange att utskotten
sammanträder normalt tisdagar och torsdagar, dels genom att i den
automatiska telefonsvararen lämnas information härom samt att sammanträdena
ej är öppna för allmänheten. I likhet med förvaltningskontoret finner
utskottet att de resurser som frigörs genom en omläggning skulle öka
utrymmet för andra informationsinsatser t. ex. genom en utbyggnad av
informationen om kammarens sammanträden med uppgifter om när större
viktigare ärenden skall behandlas.
Med anledning av motionen föreslår således utskottet att reglerna för
kallelse till utskottssammanträde ändras så att tidningsannonseringen
avskaffas. Någon annan ändring i kallelseförfarandet är enligt utskottet inte
påkallad. Lagförslag finns i bilaga 1. Samtidigt föreslår utskottet att
riksdagens förvaltningsstyrelse ges till känna vad utskottet anfört beträffande
tidningsannonsering om sammanträden i riksdagen.
Enligt motion 1981/82:888 av Daniel Tarschys (fp) bör samlad votering
anordnas av betänkanden från samma utskott som upptas till behandling vid
ett och samma kammarsammanträde. Härigenom skulle enligt motionären
det riksdagsarbete som fullgörs utanför plenisalen inte i så stor utsträckning
som f. n. splittras av voteringar efter korta debatter.
Den tidigare omnämnda arbetsgruppen inom konstitutionsutskottet
framlade i december 1982 förslag om försöksverksamhet våren 1983 med
samlad debatt i flera ärenden och därefter samtidiga voteringar i dessa
ärenden. Förslaget sorni sin helhet bifogas betänkandet (bilaga 2) innebär att
två eller flera betänkanden från ett visst utskott, som på kammarens
föredragningslista är uppförda i en följd, debatteras i tur och ordning precis
som nu. Besluten (omröstningarna) följer emellertid inte förrän samtliga
betänkanden är slutdebatterade. Samma ordning kan enligt förslaget
tillämpas i fråga om betänkanden i närliggande ämnen från skilda utskott
som följer efter varandra på föredragningslistan. När samtidiga voteringar
skall äga rum bör anteckning därom ske på föredragningslistan.
Talmanskonferensen beslöt den 9 februari 1983 att anordna försöksverk -
KU 1982/83:25
9
samhet i enlighet med arbetsgruppens förslag. I anslutning härtill underströk
talmanskonferensen angelägenheten av att utskottet i största möjliga
utsträckning redovisar behandlingen av flera motioner avseende samma eller
närliggande ämnen i ett enda betänkande.
En ordning av i princip samma slag som den som motionären har föreslagit
kommer alltså att försöksvis prövas under våren 1983. Utskottet föreslår att
motionen förklaras besvarad med detta.
Frågor som avser riksmötets öppnande behandlas i motionerna 1982/
83:156 av Sten Svensson (m), 1982/83:190 av Ulla Tillander (c) och Rune
Gustavsson (c) samt 1982/83:272 av Marianne Karlsson (c). Enligt motion
156 bör en kompositionstävling utlysas bland svenska tonsättare för att få
fram ett lämpligt orkesterverk som under en längre tidsperiod årligen kan
uppföras i samband med riksmötets öppnande. I motion 190 anförs bl. a. att
man bör skapa en form för riksmötets öppnande som på ett naturligt sätt
uttrycker den medvetenhet om värdet av vårt statsskick som nu är allmän.
Enligt motion 272 skall riksmötet vid början av en ny mandatperiod öppnas i
rikssalen och under mellanliggande år i riksdagshuset.
Frågan om formerna för riksdagsöppnandet har med anledning av
motionsyrkanden i ämnet behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen
under senare år. I samband härmed har utskottet erinrat om att det enligt
bestämmelserna i riksdagsordningen (RO 1:6) ankommer på talmannen att
efter samråd med vice talmännen fastställa ordningen för riksdagens
öppningssammanträden. Utskottet har också uttalat att ceremonin normalt
bör förläggas till riksdagens plenisal. Önskemål om att öppningsceremonin
skall äga rum i samma former som före 1975 har avvisats.
Utskottet vidhåller sin tidigare ståndpunkt i denna fråga. Utskottet vill
tillägga att talmannen med anledning av återflyttningen till Helgeandsholmen
har tillsatt en kommitté för att överväga formerna för riksmötets
öppnande i den nya plenisalen. Kommittén behandlar bl. a. musikinslagen i
samband med öppningsceremonin. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna.
Utskottet hemställer
1. beträffande tidpunkten för riksmötets avslutande
att riksdagen avslår motion 1981/82:488,
2. beträffande kallelse till utskottssammanträde
a) att riksdagen med anledning av motion 1981/82:691 antar det
i bilaga 1 intagna lagförslaget,
b) att riksdagen som sin mening ger riksdagens förvaltningsstyrelse
till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande samlade voteringar
att riksdagen förklarar motion 1981/82:888 besvarad med vad
utskottet anfört,
KU 1982/83:25
10
4. beträffande riksmötets öppnande
att riksdagen avslår motionerna 1982/83:156, 190 och 272.
Stockholm den 15 mars 1983
På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Kurt Ove Johansson (s), Kerstin Nilsson (s),
Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sven-Erik Nordin (c), Sture Thun (s), Karin
Ahrland (fp), Nils Berndtson (vpk), Ove Eriksson (m), Ingvar Björk* (s),
Elisabeth Granath (c) och Inger Koch* (m).
* Ej närvarande vid justeringen.
Särskilt yttrande
beträffande riksmötets öppnande
Anders Björck (m), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Ove Eriksson (m) och
Inger Koch (m) anför:
I samband med behandlingen av motion 1981/82:1157 angående riksmötets
öppnande avgav utskottets moderata ledamöter ett särskilt yttrande till
KU 1982/83:14 i vilket vi uttalade oss till förmån för en i fråga om såväl det
sakliga innehållet som den yttre formen värdigare ceremoni än den som
hittills ägt rum i det provisoriska riksdagshuset. Frågan om öppnandet av
1983/84 års riksmöte i samband med invigningen av riksbyggnaden är f. n.
föremål för utredning under talmannens ordförandeskap. Oavsett hur man
kommer att förfara i detta speciella fall vidhåller vi de allmänna synpunkter
och önskemål som angavs i det ifrågavarande särskilda yttrandet.
KU 1982/83:25
11
Bilaga 1
Förslag till
Lag om ändring i riksdagsordningen
Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelsen 4.11.1 riksdagsordningen1
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4.11.1
Utskott sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom två
dagar efter valet. Därefter sammanträder utskottet på kallelse av ordföranden.
För ändamål som sägs i 9 kap. 4 § regeringsformen kan finansutskottet
sammankallas också på begäran av regeringen. För ändamål som sägs i 8 kap.
6 § regeringsformen sammankallas finans- och skatteutskotten första gången
på begäran av regeringen. Skall utskott enligt vad nu sagts sammankallas på
regeringens begäran, utfärdas kallelsen av talmannen.
Personlig kallelse skall utgå till Personlig kallelse skall utgå till
samtliga ledamöter och suppleanter. samtliga ledamöter och suppleanter.
Kallelse bör om möjligt anslås i Kallelse bör om möjligt anslås i
riksdagens lokaler senast klockan 18 riksdagens lokaler senast klockan 18
dagen före sammanträdet och infö- dagen före sammanträdet.
ras i en eller flera dagliga tidningar.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.
1 Riksdagsordningen omtryckt 1983:86.
KU 1982/83:25
12
Bilaga 2
FÖRSLAG
KONSTITUTIONSUTSKOTTET 1982-12-16
Arbetsgruppen för riksdagsfrågor Talmanskonferensen
Förslag om samlad debatt och samtidiga voteringar i flera ärenden
I enlighet med riksdagens beslut den 13 december 1979 med anledning av
konstitutionsutskottets betänkande om motioner i författningsfrågor m. m.
har utskottet tillsatt en arbetsgrupp rörande riksdagens arbetsförhållanden.
Inga särskilda direktiv har utfärdats för arbetsgruppen.
I skrivelse till talmanskonferensen den 5 november 1980 behandlade
arbetsgruppen olika förslag som syftade till att förbättra arbetsförhållandena
i kammaren. Arbetsgruppen uttalade då sin avsikt att fortsätta sin
verksamhet. Vid konstitutionsutskottets sammanträde den 26 oktober 1982
utsågs till ledamöter av arbetsgruppen Olle Svensson (s), ordförande,
Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist (s), Sven-Erik Nordin (c), Karin
Ahrland (fp) och Nils Berndtson (vpk). I arbetsgruppen ingår även
biträdande kammarsekreteraren Bengt Törnell.
Arbetsgruppen får härmed framlägga förslag till försöksverksamhet våren
1983 med samlad debatt i flera ärenden och därefter samtidiga voteringar i
dessa ärenden enligt en modell som närmare utvecklas i den bifogade
rapporten.
Stockholm den 16 december 1982
På arbetsgruppens vägnar
Olle Svensson
Magnus Isberg
KU 1982/83:25
13
I skrivelse till talmanskonferensen den 5 november 1980 tog arbetsgruppen
upp frågan om gemensam debatt i flera ärenden och därefter samtidig
votering i dessa ärenden. Arbetsgruppen pekade på olika möjligheter att
åstadkomma en sådan samordning. En praktisk form som redan tillämpades i
vissa fall var att utskotten i ett och samma betänkande sammanför olika
ärenden och att dessa debatteras i tur och ordning för att sedan avgöras efter
gemensam votering. Vidare erinrades om att två eller flera betänkanden som
rör näraliggande frågor enligt etablerad praxis brukar upptas till gemensam
behandling i kammaren. Först sedan överläggningarna i samtliga ärenden
avslutats sker voteringarna.
Enligt arbetsgruppens mening talade praktiska skäl även för att flera
sammanhängande betänkanden skall kunna upptas till avgörande samtidigt
även om separat överläggning hållits om varje betänkande för sig. Med
sammanhängande betänkanden avsågs betänkanden från ett och samma
utskott eller betänkanden som i övrigt har nära anknytning till varandra. För
en sådan ordning borde enligt arbetsgruppen förutsättas att anteckning har
gjorts i kammarens föredragningslista. Den nya ordningen borde förankras i
RO genom en tilläggsbestämmelse till RO 5 kap. 3 §.
Vid remissbehandlingen föranledde förslagen inte någon erinran från de
flesta håll. Några (vpk, riksdagsjournalisterna, kammarkansliet) varnade
dock för riskerna med att skilja debatt och beslut åt.
Talmanskonferensen beslöt den 27 november 1980 att vid planeringen av
kammardebatterna skulle de synpunkter beaktas som arbetsgruppen anfört
beträffande samordning av debatter och voteringar.
Arbetsgruppen har företagit en undersökning av kammararbetet m. m.
höstarna 1980 och 1981 för att se om talmanskonferensens rekommendation
har haft någon effekt. Undersökningen har först och främst avsett att belysa
om någon förändring inträffat i den tid som förflyter mellan två omröstningar
i kammaren. Undersökningen visar att splittringen av arbetsplena i stället för
att minska snarast ökade mellan höstarna 1980 och 1981. Något förenklat kan
sägas att antalet korta debatter ökade medan de längre minskade i antal.
Gemensam överläggning om två eller flera utskottsbetänkanden ägde hösten
1980 rum vid två tillfällen, hösten 1981 vid tre tillfällen. En genomgång har
också gjorts av antalet ”motionspaket” från utskotten. Om man som ett
sådant paket räknar betänkanden som endast behandlar motioner till ett
antal av fem eller fler, avgav utskotten hösten 1980 och 1981 lika många,
nämligen 23.
Enligt arbetsgruppens mening är ledamöternas arbetsförhållanden vid
arbetsplenum i kammaren alltjämt klart otillfredsställande. Arbetsgruppen
vill därför på nytt ta upp frågan om ökad samordning i kammarens
behandling av olika ärenden.
Arbetsgruppen anser det i och för sig angeläget att utskotten i än större
utsträckning strävar efter att föra ihop närliggande ämnen i ett och samma
betänkande och att gemensamma debatter anordnas där detta anses möjligt.
KU 1982/83:25
14
Men arbetsgruppen vill främst uppehålla sig vid möjligheten att anordna
samtidiga voteringar om olika betänkanden där överläggning har hållits om
varje betänkande för sig.
Den ordning som arbetsgruppen vill föreslå att riksdagen försöksvis prövar
våren 1983 skulle innebära att två eller flera betänkanden från ett visst
utskott, som på kammarens föredragningslista är uppförda i en följd, skulle
debatteras i tur och ordning precis som nu. Besluten (omröstningarna) skulle
emellertid inte följa förrän samtliga dessa betänkanden är slutdebatterade.
Samma ordning skulle kunna tillämpas i fråga om betänkanden i närliggande
ämnen från skilda utskott som följer efter varandra på föredragningslistan.
När samtidiga voteringar skall äga rum bör anteckning därom ske på
föredragningslistan.
Den föreslagna ordningen överensstämmer i fråga om debattens uppläggning
med vad som redan tillämpas vid kammarbehandlingen av konstitutionsutskottets
granskningsbetänkanden. Skillnaden består i att det i
sistnämnda fallet rör sig om skilda frågor i samma betänkande medan
förslaget avser skilda frågor i olika betänkanden.
Arbetsgruppen vill betona att systemet med samtidiga voteringar inte
automatiskt skall tillämpas då flera betänkanden från samma utskott är
upptagna på kammarens föredragningslista. Enligt arbetsgruppens mening
är det framför allt två omständigheter som bör tillmätas vikt vid avgörandet
av denna fråga. Den ena är riksdagsledamöternas behov att även under
plenidagar kunna ägna längre, sammanhängande tid åt annan verksamhet i
riksdagen. Den andra omständigheten är intresset från riksdag, regering och
allmänhet att beslutet i ett ärende fattas så snart som möjligt, dvs. i
omedelbar anslutning till debatten. I fall då detta intresse är starkt bör
besluten inte vänta tills ett eller flera andra ärenden är slutdebatterade. I
andra fall då intresset av att hålla ihop debatt och beslut inte är lika stort, bör
man genom att sammanföra voteringar eftersträva uppehåll mellan omröstningstillfällena
på minst en timme.
Initiativ till att anordna samtidiga voteringar rörande ett antal betänkanden
bör i första hand tas av det eller de utskott som berörs. Men även
talmannen bör kunna ta upp frågan till diskussion med berörda utskott om
han vid planläggningen av kammarens arbete finner att vissa ärenden eller
vissa grupper av ärenden lämpligen bör avgöras vid samtidiga voteringar.
För att underlätta för talmannen att i föredragningslistan sammanföra
ärenden för samtidiga voteringar bör nuvarande ordning varigenom talmannen
alltid inför kammaren tillkännager omflyttningar på föredragningslistan
till ett följande plenum slopas. Någon föreskrift om att ett sådant
tillkännagivande skall ske finns inte. För ledamöterna torde det i allmänhet
vara viktigast att få veta vilket ärende som inleder ett arbetsplenum.
Tillkännagivandet kunde i fortsättningen begränsas till denna upplysning.
I bilaga ges exempel från några aktuella plenidagar (24/11, 1/12 och 2/12
1982) på vad en omläggning skulle kunna medföra om man för enkelhets
KU 1982/83:25
15
skull antar att omröstning äger rum först när överläggningen om varje
utskotts samtliga betänkanden är avslutad. I exemplen redovisas varje
debatterat ärende, debattidens längd, huruvida debatten följdes av omröstning
samt tiden mellan två omröstningar enligt nuvarande ordning. Vidare
anges hur lång tid som skulle förflyta mellan två voteringar efter en
omläggning. Härvid har antagits att debattiden inte skulle påverkas av en
sådan omläggning.
Som framgår av bilagan skulle en uppsamling av voteringarna enligt denna
modell innebära att antalet voteringstillfällen reduceras från 25 till 15. Vidare
skulle den tid som förflyter mellan två omröstningar i endast ett fall
understiga 40 minuter. Under de aktuella dagarna inträffade omröstningar
med kortare intervaller än 40 minuter i 12 fall. Slutligen skulle kammarens
totala sammanträdestid under dessa tre dagar minska med den tid som åtgick
för att samla ledamöterna till de 10 voteringar som fallit bort, dvs. ca 40
minuter.
Kan denna form av samtidiga voteringar införas utan ändring i riksdagsordningen?
Utgångspunkten för arbetsgruppens resonemang har varit att
överläggningen om flera betänkanden utan ”uppehåll” för beslut är att
betrakta som en form av gemensam debatt.
Något uttryckligt stadgande om gemensamma debatter finns emellertid
inte i RO. I praxis har det dock länge ansetts möjligt att anordna
gemensamma debatter.
Enligt RO 2:15 bestäms talarordningen mellan förhandsanmälda talare av
talmannen. De som begär ordet under överläggningen yttrar sig i den ordning
de har anmält sig.
Beträffande de förhandsanmälda talarna står det alltså talmannen fritt att
organisera talarlistan på det sätt som han finner lämpligast. Talmannen
skulle alltså kunna uppföra talarna (ev. samma talare flera gånger) i den
ordning som utskottsbetänkandena skall avhandlas i den gemensamma
debatten.
Ett problem uppstår emellertid med dem som begär ordet under
överläggningen om ett av betänkandena. Dessa talare måste med nuvarande
regler upptas sist dvs. efter samtliga förhandsanmälda talare. Utan ändring
eller tillägg till RO borde dock, om partierna blir eniga om detta i
talmanskonferensen, en ordning kunna prövas enligt vilken under överläggningen
anmälda talare får bryta talarordningen mellan de förhandsanmälda
talarna.
En försöksverksamhet med samlad debatt i flera ärenden och därefter
samtidiga voteringar i dessa ärenden skulle i så fall utan regeländringar
kunna äga rum under våren 1983.
KU 1982/83:25
16
Bilaga lill arbetsgruppens skrivelse
Några exempel på debattider och tider mellan två omröstningar
Ex. 1 Kammarens sammanträde den 24 november 1982
Debatt- tid (min.) |
Vot. (V) |
Tid mellan två (min.) (min.) |
||
Lagutskottets betänkanden |
||||
1982/83:2 Lagreglering av ideella föreningar sjöss 1982/83:8 Vissa bostadsfrågor |
16 18 7 |
V |
16 |
41 |
Utrikesutskottets betänkanden |
||||
1982/83:1 Främjande av mänskliga rättigheter |
24 |
V |
49 |
|
1982/83:2 Situationen i Centralamerika, Uruguay och |
69 |
V |
69 |
|
1982/83:3 Åtgärder mot militärregimen i Turkiet |
16 |
V |
16 |
|
1982/83:4 Kurdernas situation |
13 |
V |
13 |
147 |
Socialförsäkringsutskottets betänkanden |
||||
1982/83:3 Socialförsäkringsförmåner till missbrukare |
25 |
V |
25 |
|
1982/83:4 Hjälpmedel till handikappade |
18 |
V |
18 |
43 |
Kulturutskottets betänkanden |
||||
1982/83:1 Statens stöd till idrotten (förs. 1981/82:16) Jordbruksutskottets betänkanden 1982/83:3 Statligt stöd åt koloniträdgårdsverksamhe-ten |
23 8 11 11 |
V |
23 |
31 |
Näringsutskottets betänkande |
||||
1982/83:3 Överlåtelse av statens aktier i AB Asea-Atom till ASEA (prop. 1982/83:17) |
48 |
V |
78 |
70 |
A rbetsmarknadsutskottets betänkanden |
||||
1982/83:2 De offentligrättsliga villkoren för svenska |
12 |
V |
12 |
|
1982/83:4 Arbetsförmedling 1982/83:5 Gemensam nordisk arbetsmarknad Civilutskottets betänkande 1982/83:4 Personalresurserna för kontrollen av arbets-givaravgifter och källskatt (förs. 1981/ |
44 11 11 |
V |
44 |
67 |
82:20)
KU 1982/83:25
17
Ex. 2 Kammarens sammanträde den 1 december
Debatt- tid (min.) |
Vot. (V) |
Tid mellan två (min.) (min.) |
|
Konstitutionsutskottets betänkanden 1982/83:8 Ny lag om församlingar och kyrkliga samfäl-ligheter (prop. 1982/83:19) |
11 41 |
V |
52 52 |
Finansutskottets betänkande 1982/83:11 Avveckling av vissa statliga fonder (prop. |
9 |
||
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1982/83:8 Försäkringskassornas roll vid rehabilitering |
34 |
V |
43 43 |
Socialutskottets betänkanden 1982/83:6 Hälsoskyddslag, m. m. (prop. 1981/82:219) |
42 |
V |
42 |
Utbildningsutskottets betänkande t |
• 24 |
66 |
|
Kulturutskottets betänkande 1982/83:9 Carl Larssons målning Midvinterblot |
3 |
||
Trafikutskottets betänkanden 1982/83:2 Ändring i körkortslagen m. m. (prop. 1982/ 1982/83:3 Godkännande av överenskommelse mellan 1982/83:32) |
13 26 |
V V |
40 26 42 |
Jordbruksutskottets betänkande 1982/83:4 Ändring i naturvårdslagen (prop. 1981/ |
72 |
V |
72 72 |
Näringsutskottets betänkande 1982/83:7 Lotterilag (prop. 1981/82:170) Skatteutskottets betänkande 1982/83:6 Lotteribeskattningen (prop. 1981/82:170) |
> 40 |
V |
40 40 |
A rbetsmarknadsutskottets betänkande |
60 |
V |
60 60 |
KU 1982/83:25
Ex. 3 Kammarens sammanträde den 2 december 1982
18
Debatt- tid (min.) |
Vot. (V) |
Tid mellan två (min.) (min.) |
||
Utrikesutskottets betänkanden |
||||
1982/83:5 Kampuchea |
22 |
V |
22 |
|
1982/83:6 Erkännande av PLO, m. m. |
21 |
V |
21 |
|
1982/83:7 Den alliansfria rörelsen |
6 |
V |
6 |
|
1982/83:9 Cypernfrågan |
9 |
V |
9 |
58 |
Socialutskottets betänkanden |
||||
1982/83:5 Abortlagstiftningen |
46 24 |
V |
46 |
|
1982/83:9 Vissa frågor om äldreomsorger m. m. |
16 |
V |
40 |
86 |
Utbildningsutskottets betänkande
1982/83:4 Läroplanen för grundskolan m. m.
60 (ärendet ej avslutat)
minab/gotab Stockholm 1983 73967