KU 1982/83:14

Konstitutionsutskottets betänkande
1982/83:14

om vissa frågor rörande riksdagens arbetsformer

I detta betänkande behandlas följande frågor som tagits upp i motioner
som väckts under den allmänna motionstiden 1982 nämligen

1. Riksmötets öppnande - 1981/82:1157

2. Firande av riksdagens 550-årsjubileum - 1981/82:1150

3. Offentliga utskottsutfrågningar - 1981/82:1638 och 2022, yrkande 2

4. Utvidgad interpellation- och frågerätt - 1981/82:256

5. Riksdagens behandling av avslagna motioner - 1981/82:1146

6. Riksdagstryckets format och papperskvalitet - 1981/82:254

Utskottet har avstyrkt samtliga motioner.

Riksmötets öppnande

I motion 1981/82:1157 av Gunnar Oskarson (m) yrkas att riksdagen
uppdrar åt talmannen att utarbeta former för riksmötets öppnande som
ansluter till dem som tidigare varit brukliga men som är anpassade till
gällande riksdagsordning.

Enligt motionen bör riksdagen inför återflyttningen till Helgeandsholmen
se till att riksmötets öppnande utformas på ett sådant sätt att det ansluter till
hävd och tradition samt att det får sådan högtidlighet och värdighet att det
väcker intresse bland allmänheten för riksdagen och dess viktiga arbete.

Frågan om formerna för riksdagsöppnandet har med anledning av
motionsyrkanden i ämnet behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen
under senare år. Utskottet anförde förra året följande (KU 1980/81:21).

Utskottet har i samband med behandlingen av motioner om formerna för
riksmötets öppnande tidigare år bl. a. erinrat om att det enligt bestämmelserna
i riksdagsordningen (RO 1:6) ankommer på talmannen att efter samråd
med vice talmännen fastställa ordningen för riksdagens öppningssammanträden
samt uttalat att ceremonin normalt bör förläggas till riksdagens
plenisal. Med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden i frågan
avstyrker utskottet motionsyrkandena.

I ett särskilt yttrande (m) uttalades följande.

Det under senare år tillämpade ceremonielet vid riksmötets öppnande har
inte det tidigare riksdagsöppnandets högtidlighet och värdighet. Sålunda
saknas allt det som av hävd hör till en så viktig händelse i statsverksamheten
som riksdagens öppnande. För många har riksdagsöppnandet därigenom
kommit att framstå som direkt olämpligt. Ett sådant intryck hos åtskilliga
som följer öppningsceremonin gagnar minst av allt riksdagens ställning i
samhället. Det är tvärtom viktigt att riksdagen strävar efter att komma i

1 Riksdagen 1982/83. 4 sami. Nr 14

KU 1982/83:14

kontakt med svenska folket och skapa intresse för sitt arbete.

Det är mot denna bakgrund väsentligt att inledningen av riksmötet får en
sådan utformning att den väcker allmänhetens intresse. Vi anser därför att
det vore önskvärt om talmannen ville överväga att i huvudsak återgå till
tidigare ceremoniel vid riksmötets öppnande och förlägga huvuddelen av
ceremonierna till rikssalen.

Firande av riksdagens 550-årsjubileum

I motion 1981/82:1150 av Olle Göransson m. fl. (s, m, c, fp, vpk) yrkas att
riksdagen tar de nödvändiga initiativ som krävs för att firande av riksdagens
550-årsjubileum i Arboga 1985 skall komma till stånd.

I motionen erinras om firandet år 1935 av 500-årsminnet av riksdagen i
Arboga som enligt traditionen uppfattats som den första svenska riksdagen
även om senare tiders historieforskning ifrågasatt riktigheten i detta.
Motionärerna anser att det är motiverat att göra en markering av det
historiska sambandet genom ett jubileumsfirande år 1985. Jubileet bör
liksom 1935 förläggas till Arboga, men få en annan utformning än det då
fick.

Riksdagen högtidlighöll under mycket solenna former 500-årsminnet av
riksmötet i Arboga. Firandet pågick under fyra dagar i maj 1935 med bl. a.
minnesfester i Arboga, i Storkyrkan i Stockholm och på Skansen. I samband
med firandet utgavs ett omfattande historiskt och statsrättsligt bokverk om
den svenska riksdagen.

Hundraårsminnet av representationsreformen firades i maj 1966. Då
förekom bl. a. en minneshögtid i konserthuset och en stor bankett i
Stadshuset. Vidare kan nämnas att införandet av den kvinnliga rösträttens
införande också firades. Bl. a. utgavs minnesskriften Kvinnors röst och
rätt.

Offentliga utskottsutfrågningar

I motion 1981/82:1638 av Torkel Lindahl m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
antar följande lydelse av 4 kap. 12 § i riksdagsordningen:

12 § Utskottet skall är närvarande. Sammanträde för inhämtande av

upplysningar eller yttranden som sägs i 10 § skall dock vara offentligt om
utskottet är enigt därom.

I motion 1981/82:2022, yrkande 2 (motivering i 1981/82:2018) av Gösta
Bohman m. fl. (m) hemställs

2. att riksdagen antar följande förslag till ändrad lydelse av 4 kap. 12 §
riksdagsordningen

12 § Utskottet skall är närvarande.

Sammanträde för inhämtande av upplysningar eller yttranden som sägs i
10 § skall dock vara offentligt, därest detta begärs av minst en tredjedel av
ledamöterna i utskottet.

KU 1982/83:14

Utskottet behandlade denna fråga även förra året och anförde därvid (KU
1980/81:21) att utskottet inte funnit skäl att frångå den avvisande ståndpunkt
i frågan som intogs i samband med behandlingen av förslaget till ny
riksdagsordning (1973:26 s. 85) och som därefter upprepats åtskilliga
gånger.

I en reservation (m, fp) anfördes bl. a. följande.

Utskottet vill erinra om att sedan förslaget om offentliga utfrågningar först
väcktes har flera förändringar inträtt i utskottens arbetsformer. För det första
har utfrågningar inför utskotten numera kommit att bli ett normalt inslag i
beredningsarbetet. För det andra har tanken på att ge utfrågningarna
offentlighet också kommit att accepteras i den meningen att den information
som framkommer vid sådana hearings ofta görs tillgänglig i efterhand.

Interpellation»- och frågerätt

I motion 1981/82:256 av Daniel Tarschys (fp) föreslås att riksdagen antar
ett till motionen fogat förslag till lag om ändring i riksdagsordningen av
innebörd att frågor och interpellationer i riksdagen kan ställas till ordförandena
i riksbanksfullmäktige och riksgäldsfullmäktige, ordföranden i riksdagens
förvaltningsstyrelse, ordföranden i riksdagens lönedelegation och
ordföranden i riksdagens revisorer.

Motionären understryker betydelsen av interpellations- och frågeinstituten
för riksdagens granskning av rikets styrelse och förvaltning. Vissa av de
ämnen som det kan vara skäl att diskutera i denna form tillhör emellertid inte
regeringens utan riksdagens eget ansvarsområde. Det finns t. ex. skäl att
utbyta synpunkter om riksdagsarbetets uppläggning, rapporter från riksdagens
revisorer eller riksbankens och riksgäldskontorets verksamhet. För att
göra det möjligt att resa även sådana spörsmål i riksdagen är det enligt
motionären lämpligt att vidga den krets till vilken frågor och interpellationer
får ställas.

Riksdagens behandling av avslagna motioner

I motion 1981/82:1146 av Gunnar Biörck i Vämdö (m) yrkas att riksdagen
beslutar uppdra åt talmanskonferensen att utfärda sådana anvisningar till
utskottet som anges i motionen beträffande behandlingen av avslagna
motioner.

Motionären föreslår att motioner, som avslås under hänvisning till
pågående utredning, genom utskottets försorg tillställs vederbörande
utredningar i samband med utskottets eller kammarens beslut. Även om
detta redan sker i betydande utsträckning är det önskvärt att ett sådant
förfarande kodifieras.

1* Riksdagen 1982/83. 4 sami. Nr 14

KU 1982/83:14

Riksdagstryckets format och papperskvalitet

I motion 1981/82:254 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen uppdrar
åt riksdagens förvaltningsstyrelse att ombesörja att formatet på riksdagstrycket
ändras så att två sidor av trycket vid kopiering ryms på en A 4-sida
samt att papperskvaliteten sänks mot bakgrund av behovet av offentliga
besparingar.

Motionären anser att en minskning av formatet är önskvärd. En sådan
åtgärd innebär att mängden papper som riksdagsledamöterna måste hantera
kan minskas.

Riksdagen fastställde år 1970 (BaU 1970:48) nuvarande normer för
riksdagstryckets format och papperskvalitet, typsnitt och satsbredd m. m.
Riksdagstrycket har samma format som svensk författningssamling. Riksdagen
avslog år 1977 (KU 1977/78:4) en motion om sänkning av papperskvaliteten
i riksdagstrycket.

Utskottet

I motionerna behandlas ett antal frågor som på olika sätt berör riksdagens
arbetsformer.

Riksmötets öppnande tas upp i motion 1981/82:1157. I denna föreslås att
riksdagen uppdrar åt talmannen att utarbeta former för riksmötets öppnande
som ansluter till dem som tidigare varit brukliga. I samband med
behandlingen av motioner i samma fråga tidigare år har utskottet erinrat om
att det enligt bestämmelserna i riksdagsordningen (RO 1:6) ankommer på
talmannen att efter samråd med vice talmännen fastställa ordningen för
riksdagens öppningssammanträden samt uttalat att ceremonin normalt bör
förläggas till riksdagens plenisal. Enligt vad utskottet erfarit har talmanskonferensen
med anledning av återflyttningen till Helgeandsholmen nästa år
tillsatt en arbetsgrupp för att förbereda bl. a. arrangemangen kring
riksdagsöppnandet.

Utskottet vill ånyo uttala att riksdagsöppnandet bör äga rum i riksdagens
plenisal. Något särskilt initiativ med anledning av motionen är enligt
utskottet inte påkallat. Motionsyrkandet avstyrks.

I motion 1981/82:1150 föreslås att riksdagen skall ta initiativ till ett firande
av riksdagens 550-årsjubileum i Arboga 1985. Utskottet vill uttala att frågan
är av den art att den utan något särskilt uppdrag från riksdagens sida kan
prövas av talmannen. Utskottet avstyrker motionen.

Frågan om införande av offentliga utskottsutfrågningar har varit föremål
för riksdagsbehandling vid åtskilliga tidigare tillfällen och tas nu på nytt upp i
motionerna 1981/82:1638 och 2022, yrkande 2. Utskottet vidhåller sin
avvisande uppfattning i frågan och avstyrker motionsyrkandena.

I motion 1981/82:256 föreslås att frågor och interpellationer i riksdagen
skall kunna ställas till ordförandena i riksbanksfullmäktige och riksgälds -

KU 1982/83:14

fullmäktige, ordföranden i riksdagens förvaltningsstyrelse, ordföranden i
riksdagens lönedelegation och ordföranden hos riksdagens revisorer.

Utskottet har i och för sig förståelse för önskemålet i motionen om ökade
möjligheter att i riksdagen diskutera frågor om t. ex. riksdagsarbetets
uppläggning. Utskottet vill i det sammanhanget erinra om att utskottet inom
sig tillsatt en särskild arbetsgrupp som har till uppgift att behandla frågor om
riksdagens arbetsformer. Denna arbetsgrupp kan få anledning att diskutera
vissa av de frågor som berörs i motionen. Den i motionen föreslagna
utvidgningen av fråge- och interpellationsinstituten kan utskottet emellertid
inte ställa sig bakom. Motionsyrkandet avstyrks.

I motion 1981/82:1146 föreslås att motioner, som avslås under hänvisning
till pågående utredning, genom utskottets försorg överlämnas till vederbörande
utredning.

Enligt utskottet torde utredningssekretariaten vara uppmärksamma på
riksdagsmotioner och vad i övrigt förekommer i riksdagen. Dessutom
förekommer som känt täta kontakter mellan utredningarna och riksdagen.
Något initiativ med anledning av motionen är enligt utskottet inte
erforderligt. Motionsyrkandet lämnas utan bifall.

Frågor om riksdagstryckets format och kvalitet tas upp i motion 1981/
82:254. Motionären förordar en minskning av formatet och sänkning av
papperskvaliteten. Utskottet erinrar om att nuvarande normer för riksdagstryckets
format och papperskvalitet, typsnitt etc. fastställdes 1970 på förslag
av en utredning tillsatt av riksdagens förvaltningskontor. År 1977 avslogs ett
motionsyrkande i riksdagen om sänkning av papperskvaliteten. Utskottet
har inte funnit anledning biträda det nu aktuella motionsyrkandet.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande riksmötets öppnande

att riksdagen avslår motion 1981/82:1157,

2. beträffande firande av riksdagens 550-årsjubileum
att riksdagen avslår motion 1981/82:1150,

3. beträffande offentliga utskottsutfrågningar

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1638 och 1981/82:2022,
yrkande 2,

4. beträffande utvidgad interpellations- och frågerätt
att riksdagen avslår motion 1981/82:256,

5.’ beträffande riksdagens behandling av avslagna motioner
att riksdagen avslår motion 1981/82:1146,

6. beträffande riksdagstryckets format och papperskvalitet
att riksdagen avslår motion 1981/82:254.

Stockholm den 7 december 1982

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

KU 1982/83:14

Wivi-Anne Cederqvist (s), Hans Nyhage (m), Kurt Ove Johansson (s),
Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sven-Erik Nordin (c),
Sture Thun (s), Elisabeth Fleetwood (m), Karin Ahrland (fp)*, Ingvar Björk
(s), Bengt Kindbom (c) och Hans Petersson i Hallstahammar (vpk).

*Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

beträffande offentliga utskottsutfrågningar

1. av Anders Björck, Hans Nyhage, Gunnar Biörck i Värmdö och Elisabeth
Fleetwood (alla m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar ”Frågan om” och slutar
”avstyrker motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Mot denna bakgrund anser utskottet i likhet med motionärerna att tiden
nu är mogen för att i begränsad skala pröva öppna utskottsutfrågningar.
Enligt utskottet bör denna nya beredningsform användas i de fall då minst en
tredjedel av samtliga ledamöter av utskottet begär detta. Utskottet tillstyrker
således motion 1981/82:2022 yrkande 2.

dels att utskottet under 3. bort hemställa

3. beträffande offentliga utskottsutfrågningar

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2022 yrkande 2 och
med anledning av motion 1981/82:1638 antar följande förslag
till lag om ändring i riksdagsordningen:

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 12 § riksdagsordningen skall ha nedan
angivna lydelse.

KU 1982/83:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

12 §

Utskott skall sammanträda inom stängda dörrar. Om särskilda skäl
föreligger, kan utskottet medgiva att även annan än ledamot, suppleant och
tjänsteman i utskottet är närvarande.

Sammanträde för inhämtande av
upplysningar eller yttranden som
sägs i 10 § skall dock vara offentligt,
därest detta begärs av minst en tredjedel
av ledamöterna i utskottet.

2. av Karin Ahrland (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar ”Frågan om” och slutar
”avstyrker motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att sedan förslaget om offentliga utfrågningar först
väcktes har flera förändringar inträtt i utskottens arbetsformer. För det första
har utfrågningar inför utskotten numera kommit att bi ett normalt inslag i
beredningsarbetet. För det andra har tanken på att ge utfrågningarna
offentlighet också kommit att accepteras i den meningen att den information
som framkommer vid sådana hearings ofta görs tillgänglig i efterhand.

Mot denna bakgrund anser utskottet i likhet med motionärerna att tiden
nu är mogen för att i begränsad skala pröva öppna utskottsutfrågningar.
Enligt utskottet bör denna nya beredningsform användas i de fall då samtliga
ledamöter av utskottet är eniga härom. Utskottet tillstyrker således motion
1981/82:1638.

dels att utskottet under 3. bort hemställa

3. beträffande offentliga utskottsutfrågningar

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1638 och med
anledning av motion 1981/82:2022 yrkande 2 antar följande
förslag till lag om ändring i riksdagsordningen:

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 12 § riksdagsordningen skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

12 §

Utskott skall sammanträda inom stängda dörrar. Om särskilda skäl
föreligger, kan utskottet medgiva att även annan än ledamot, suppleant och
tjänsteman i utskottet är närvarande.

Sammanträde för inhämtande av
upplysningar eller yttranden som
sägs i 10 § skall dock vara offentligt
om utskottet är enigt därom.

KU 1982/83:14

Särskilda yttranden

1. av Anders Björck, Hans Nyhage, Gunnar Biörck i Värmdö och Elisabeth
Fleetwood (alla m):

Utskottet har i år, liksom vid ett antal tidigare tillfällen, avstyrkt motioner
med förslag till ändrade former för ceremonielet vid riksmötets öppnande
under hänvisning till att det enligt riksdagsordningen ankommer på
talmannen att efter samråd med vice talmännen fastställa ordningen vid
riksdagens öppnande.

Företrädare för moderata samlingspartiet anförde förra året i ett särskilt
yttrande att det under senare år tillämpade ceremonielet vid riksmötets
öppnande inte har det tidigare riksdagsöppnandets högtidlighet och värdighet.
Sålunda saknas allt det som av hävd hör till en så viktig händelse i
statsverksamheten som riksdagens öppnande. För många har riksdagsöppnandet
kommit att framstå som direkt olämpligt. Ett sådant intryck hos
många av dem som följer öppningsceremonin gagnar minst av allt riksdagens
ställning i samhället. Det är fastmer viktigt att riksdagen strävar efter att
komma i kontakt med svenska folket och skapa intresse för sitt arbete.

Det är mot denna bakgrund väsentligt att riksmötets öppnande får en
sådan utformning att det väcker allmänhetens intresse och det framhölls i det
särskilda yttrandet som önskvärt att talmannen ville överväga att i huvudsak
återgå till tidigare ceremoniel vid riksmötets öppnande och förlägga
huvuddelen av ceremonierna till rikssalen.

Till detta vill vi nu ytterligare foga att årets ”riksdagskonsert” av många
upplevdes som ganska misslyckad, varför kravet på en annan och bättre
ordning vuxit sig ännu starkare.

Öppnandet av 1983/84 års riksmöte kommer att äga rum under nya - eller -om man så vill ”nygamla” - betingelser. Riksdagen har då åter flyttat till
riksbyggnaderna på Helgeandsholmen. Den nya plenisalen har inte samma
”djup” som den nuvarande och några möjligheter att där placera både en
större orkester och de särskilt inbjudna gästerna på samma sätt som nu torde
(dess bättre) inte finnas. Annan kyrka än Klara kyrka måste rimligen också
bli aktuell. Frågan om att använda Stockholms slott - slottskyrkan och
rikssalen - anmäler sig då. Slottet som sådant och rikssalen är, liksom
riksbyggnaderna, statlig egendom, och rikssalen har en lång historisk
tradition som mötesplats för rikets statschef och riksdagen. Sedan kungaparet
överflyttat till Drottningholms slott har Stockholms slott inte längre
karaktären av statschefens bostad.

Det tidigare av bl. a. talman Erik Boheman väckta förslaget att det första
riksmötet efter ett nyval borde kunna öppnas i rikssalen på ett högtidligare
sätt, med större tonvikt på riksdagens uppgifter - och i gengäld mindre
konsertbetonat - bör nu kunna övervägas i ljuset av de förändrade
betingelserna. I gengäld kunde öppnandet av därpå följande riksmöten
under valperioden kunna förenklas och äga rum i den nya plenisalen, utan

KU 1982/83:14

musikalisk underhållning, och endast med ett kort anförande av Konungen
samt möjligen även en redogörelse från statsministerns sida. Öppnandet av
det första riksmötet efter riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen får
måhända betraktas som ett specialfall.

Vi är medvetna om att ansvaret för utformningen av öppningsceremonielet
är överlämnat till talmannen. Vi har emellertid inte ansett oss förhindrade att
här lämna några synpunkter i frågan eftersom riksdagens återflyttning hösten
1983 under alla omständigheter tvingar till ett visst nytänkande.

2. av Karin Ahrland (fp):

Enligt min mening är det värdefullt att den särskilda arbetsgruppen inom
konstitutionsutskottet kan ta upp frågor som berörs i motion 1981/82:256 (se
ovan s. 5). Särskilt angeläget är att riksdagsarbetets uppläggning diskuteras
ingående.

3. av Gunnar Biörck i Värmdö (m):

Min erfarenhet från rätt många utredningar under årens lopp överensstämmer
knappast med vad utskottet anför om kontakten mellan ”utredningen”
och riksdagen (se ovan s. 5). Där sådan finns gäller det nog främst
ordföranden, sekretariatet och eventuella företrädare för riksdagspartierna
men inte nödvändigtvis andra ledamöter.

Jag anser det vara en akt av kollegial hövlighet mot riksdagens ledamöter -”valda ombud för Sveriges folk” - att de tankar och synpunkter de i denna sin
egenskap framför i sina motioner verkligen når de utredningar, vilka arbetar
med de frågor, som berörs i motionerna, och på grund av vilka motionerna
har avstyrkts.

Det är uppenbarligen lättare för ett utskottskansli att känna till vilka
utredningar som kan ha intresse av vissa motioner än vad det är för ett
utredningskansli att känna till vilka av 2 500 motioner som är av intresse för
ifrågavarande utredning.

GOTAB 73185 Stockholm 1982