KU 1982/83:1
Konstitutionsutskottets betänkande
1982/83:1
om vilande grundlagsändringar
Vilande förslag
Enligt 8 kap. 15 och 17 §§ regeringsformen (RF) ändras grundlag genom
två likalydande beslut. Det andra beslutet får inte fattas förrän det efter det
första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda
riksdagen har samlats. Av 5 kap. 12 § riksdagsordningen (RO) framgår att
slutligt beslut skall fattas vid första riksmötet i valperioden. Uppskov till
senare riksmöte i valperioden är dock möjligt.
Konstitutionsutskottet skall enligt 3 kap. 16 § RO till kammaren för slutligt
beslut anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag. Enligt en
bestämmelse i 4 kap. 8 § RO skall utskottet till sådan anmälan foga yttrande i
ärendet.
Under 1981 och 1982 har riksdagen beslutat om vissa ändringar i grundlag.
De vilande förslagen avser:
1. Formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. m. (förslag till lagar om
ändring i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen - riksdagsbeslut
1982-04-29) Bilaga 1
2. Riksdagsbeslut på ockuperat område (förslag till lag om ändring i
regeringsformen - riksdagsbeslut 1981-12-08) Bilaga 2
3. Hets mot folkgrupp (förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen
- riksdagsbeslut 1982-04-14) Bilaga 3
4. Förfarandet vid utlämnande av allmän handling (förslag till lag om ändring
i tryckfrihetsförordningen - riksdagsbeslut 1982-03-11) .. Bilaga 4
För information om förslagens bakgrund och närmare innebörd hänvisar
utskottet till beträffande 1. proposition 1981/82:77 och KU 1981/82:36,
beträffande 2. proposition 1981/82:52 och KU 1981/82:16, beträffande 3.
proposition 1981/82:58 och KU 1981/82:24 samt beträffande 4. proposition
1981/82:37 och KU 1981/82:21. Förslagen redovisas också i den av riksdagen
inför 1982 års val utgivna skriften Vilande grundlagsförslag.
Genom detta betänkande anmäls de vilande förslagen för riksdagens
slutliga beslut.
Förutom de ovan nämnda förslagen har riksdagen under 1981 beslutat att
som vilande anta ett förslag till ändring i RO angående beslutsordning vid
lika röstetal, m. m. (KU 1980/81:21). Det förfarande som gäller för
grundlagsändringar skall tillämpas också beträffande förslaget till ändring i
RO. Förslaget skall emellertid övervägas ytterligare och kommer därför att
anmälas till kammaren för slutligt beslut vid senare tidpunkt.
1 Riksdagen 1982/83. 4 sami. Nr 1
KU 1982/83:1
2
Utskottet
Under 1981 och 1982 har riksdagen som vilande antagit vissa ändringar i
grundlag i enlighet med vad som angetts i det föregående.
Med hänvisning till vad som från utskottets sida i dessa delar anförts vid
ärendenas första riksdagsbehandling (KU 1981/82:36, KU 1981/82:16, KU
1981/82:24, KU 1981/82:21) tillstyrker utskottet att riksdagen slutligt antar
de vilande förslagen.
Utskottet hemställer
1. beträffande formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. m.
att riksdagen slutligt antar de vilande förslagen till
a) lag om ändring i regeringsformen (bilaga 1 a),
b) lag om ändring i tryckfrihetsförordningen (bilaga 1 b),
2. beträffande riksdagsbeslut på ockuperat område
att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om
ändring i regeringsformen (bilaga 2),
3. beträffande hets mot folkgrupp
att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om
ändring i tryckfrihetsförordningen (bilaga 3),
4. beträffande förfarandet vid utlämnande av allmän handling
att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om
ändring i tryckfrihetsförordningen (bilaga 4).
Stockholm den 26 oktober 1982
På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Bertil Fiskesjö (c)*, Wivi-Anne Cederqvist (s)*, Hans Nyhage (m), Kurt
Ove Johansson (s), Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m),
Sven-Erik Nordin (c), Sture Thun (s), Karin Ahrland (fp), Nils Berndtson
(vpk), Ove Eriksson (m) och Ingvar Björk (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
Särskilda yttranden
1. beträffande förfarandet vid utlämnande av allmän handling av Gunnar
Biörck i Värmdö (m) som anför följande:
Vid den tidigare behandlingen av detta ärende anmälde jag reservation
KU 1982/83:1
3
mot utskottets beslut. Jag har inte ändrat uppfattning i sak, men på grund av
beslutsordningen i ärende av detta slag upprepar jag nu inte reservationen.
2. av Nils Berndtson (vpk) som anför följande:
Vid konstitutionsutskottets föregående behandling av de vilande grundlagsförslagen
var vänsterpartiet kommunisterna ej representerat i utskottet
och saknade därmed möjligheter att påverka besluten. Utskottet anmäler nu
förslagen till riksdagen, som har att anta eller förkasta dem. Vpk:s
riksdagsgrupp kommer att pröva om avslagsyrkande därvid skall framställas i
några av de anmälda ärendena.
1* Riksdagen 1982/83. 4 sami. Nr 1
KU 1982/83:1
4
Bilaga 1 a
1 Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs att punkt 9 övergångsbestämmelserna till regerings
formen1 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Vilande förslag
9. Ombud för svenska kyrkan
sammanträder till allmänt kyrkomöte
enligt vad som är särskilt föreskrivet.
Till prästerlig befattning inom
svenska kyrkan får ej annan utnämnas
än den som bekänner kyrkans
lära. Medför annan befattning skyldighet
att undervisa i kristendom eller
teologisk vetenskap, skall tagas den
hänsyn till de sökandes trosåskådning
som därav kan påkallas. Befattningshavare,
som ej tillhör svenska
kyrkan, får icke deltaga i avgörande
av mål eller ärende, som angår kyrkans
religionsvård eller religionsundervisning,
utövning av prästämbetet,
befordring eller ämbetsansvar
inom kyrkan. När sådant ärende
avgöres av regeringen, skall dock
hinder som nu sagts icke gälla för
annan än föredraganden.
Till ärkebiskop eller biskop utnämner
regeringen en av de tre som
har föreslagits i den ordning som
kyrkolag föreskriver. Om tillsättning
av prästerliga tjänster i församlingarna
och den rätt som därvid tillkommer
regeringen och församlingarna
föreskrives i kyrkolag.
Utan hinder av vad denna regeringsform
föreskriver om att lag stiftas,
ändras eller upphäves av riksdagen
skall i fråga om kyrkolag gälla,
1 Regeringsformen omtryckt 1979:933.
9. Grundläggande föreskrifter om
svenska kyrkan som trossamfund
och om kyrkomötet som en församling
av valda ombud för svenska
kyrkan meddelas i lagen om svenska
kyrkan. Denna lag stiftas pä samma
sättsom huvudbestämmelserna i riksdagsordningen.
Innan lagen stiftas
skall yttrande av kyrkomötet inhämtas.
Föreskrifter om medlemskap
svenska kyrkan meddelas genom lag,
som stiftas av riksdagen med samtycke
av kyrkomötet.
Grundläggande föreskrifter om
prästerliga tjänster i svenska kyrkan
och om stiftsmyndigheter samt andra
föreskrifter om kyrkomötet än som
avses i första stycket meddelas i lagen
om svenska kyrkan eller i annan lag,
som stiftas av riksdagen efter yttrande
av kyrkomötet. Detsamma gäller
grundläggande föreskrifter om den
kyrkliga egendom som är avsedd för
svenska kyrkans verksamhet. Föreskrifter
som innebär ändring av det
ändamål för vilket den kyrkliga egendomen
är avsedd meddelas dock
genom lag, som stiftas på samma sätt
som lagen om svenska kyrkan.
Kyrkomötet får med stöd av föreskrifter
i lagen om svenska kyrkan
genom kyrklig kungörelse meddela
föreskrifter i följande ämnen:
KU 1982/83:1
5
Nuvarande lydelse
att sådan lag stiftas, ändras eller
upphäves av regeringen gemensamt
med riksdagen; dock att därvid
erfordras samtycke jämväl av allmänt
kyrkomöte. Har av riksdagen antaget
förslag angående kyrkolag ej utfärdats
som lag före närmast följande
lagtima riksmötes början, är förslaget
förfallet.
Vad i denna regeringsform föreskrives
om primärkommuner skall,
med undantag av 1 kap. 7 § första
stycket andra punkten, äga motsvarande
tillämpning i fråga om kyrkliga
kommuner.
Vilande förslag
svenska kyrkans lära,
svenska kyrkans böcker,
svenska kyrkans sakrament, gudstjänst
och övriga handlingar,
kollekter,
central verksamhet för evangelisation,
mission och övrigt utlandsarbete
samt diakoni,
kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten
hos organ som tillsätts av
kyrkomötet.
Bemyndigar riksdagen kyrkomötet
att meddela föreskrifter i ett visst
ämne, kan riksdagen därvid medge
att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse
överlåter åt organ, som tillsätts
av kyrkomötet, att i sådan kungörelse
meddela bestämmelser i ämnet. Riksdagen
kan i lagen om svenska kyrkan
meddela föreskrifter i de ämnen som
anges i fjärde stycket. Detta gäller
även om kyrkomötet har bemyndigats
att besluta föreskrifter i ämnet.
Regeringen får inte besluta föreskrifter
i dessa ämnen.
Ifråga om ändring eller upphävande
av lag som avses i första-tredje
styckena gäller vad som är föreskrivet
om stiftande av sådan lag.
När regeringen skall avgöra ärenden
som angår svenska kyrkans religionsvård
eller religionsundervisning,
utövning av prästämbetet,
befordring eller ämbetsansvar inom
kyrkan, skall föredraganden tillhöra
svenska kyrkan.
Vad i denna regeringsform föreskrivs
om primärkommuner skall,
med undantag av 1 kap. 7 § första
stycket andra meningen, tillämpas
även i fråga om kyrkliga kommuner.
KU 1982/83:1
6
Nuvarande lydelse
Genom denna regeringsform göres
ej ändring i vad som hittills har
gällt enligt 2 § i den äldre regeringsformen.
Det forna prästeståndets privilegier,
förmåner, rättigheter och friheter
skall fortfarande gälla, om de ej har
ägt oskiljaktigt sammanhang med
den ståndet förut tillkommande
representationsrätten och således
upphört med denna. Ändring eller
upphävande av dessa privilegier, förmåner,
rättigheter och friheter får ej
ske på annat sätt än genom regeringens
och riksdagens sammanstämmande
beslut och med bifall av allmänt
kyrkomöte.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
2. Äldre författningar och föreskrifter, som har tillkommit genom beslut
av Konungen eller regeringen gemensamt med riksdagen och med samtycke
av allmänt kyrkomöte, skall fortsätta att gälla utan hinder av att de inte har
tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid tillämpning av de nya
bestämmelserna. Bestämmelserna i 8 kap. 17 § första meningen i denna
regeringsform skall gälla i fråga om sådana författningar och föreskrifter.
Punkt 9 sjätte stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen i deras
nya lydelse tillämpas också i fråga om äldre lag.
3. Utan hinder av punkt 9 första-sjätte styckena övergångsbestämmelserna
till regeringsformen i deras nya lydelse får regeringen upphäva föreskrifter
som Konungen eller regeringen har meddelat före den 1 januari 1983. Sådana
föreskrifter skall inte tillämpas i den mån de gäller fråga som regleras i kyrklig
kungörelse.
Vilande förslag
Genom denna regeringsform görs
ej ändring i vad som hittills har gällt
enligt 2 § i den äldre regeringsformen.
KU 1982/83:1
7
Bilaga 1 b
2 Förslag till
Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen
Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 5 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen1
orden ”allmänt kyrkomöte” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
”kyrkomötet” i motsvarande form.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Vad som föreskrivs om
kyrkomötet i 2 kap. 5 § i dess nya lydelse skall gälla också i fråga om tidigare
allmänt kyrkomöte.
1 Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1979:936.
KU 1982/83:1
.8
Bilaga 2
Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen1
dels att 13 kap. 10 § skall lia nedan angivna lydelse.
dels att i 13 kap. 3 § hänvisningen till ”11 § första stycket första punkten
eller andra eller fjärde stycket" skall hytas ut mot "12 8 första stycket första
punkten eller andra eller fjärde stycket".
Nuvarande lydelse Vilande förslag
13 kap.
10 8
På ockuperat område får ej fattas beslut som innebär stiftande, ändring
eller upphävande av grundlag, riksdagsordningen, lag om val till riksdagen
eller lag om högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet, ämbetsbrott, brott av
krigsmän, sabotage, upplopp, uppvigling eller samhällsfarlig ryktesspridning.
På ockuperat område får icke något offentligt organ meddela beslut eller
vidtaga åtgärd som ålägger någon rikets medborgare att lämna ockupationsmakten
sådant bistånd som denna icke får kräva enligt folkrättens regler.
Intet ärende får avgöras av riksda- Intet ärende får avgöras av riksdagen
på ockuperat område, såvida gen på ockuperat område, såvida
icke minst tre fjärdedelar av ledamö- icke minst tre fjärdedelar av ledamöterna
deltager i avgörandet. terna deltager i avgörandet. / antalet
dellagande ledamöter inräknas därvid
icke ersättare som utövar uppdrag
som ledamot.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 198.3.
1 Regeringsformen omtryckt 1979:933.
KU 1982/83:1
9
Bilaga 3
Förslag till
Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen1 skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Vilande förslag
7 kap.
45
Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet
skall såsom otillåtet yttrande i tryckt skrift anses sådan enligt lag straffbar
framställning som innefattar:
1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav skall med
våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas
under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del
av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen,
regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall med utländskt bistånd
framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets
förverkligande;
försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;
2. krigsanstiftan, såframt fara för att riket skall invecklas i krig eller
andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;
3. uppror, förövat med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt
eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av
statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda
framtvingas ellfcr hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets
förverkligande;
försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;
4. landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig eller
eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äga tillämpning,
någon förleder krigsfolk hörande till rikets eller med riket förbunden stats
krigsmakt eller andra som äro verksamma för försvaret av riket till myteri,
trolöshet eller modlöshet eller genom osann framställning sprider misströstan
bland allmänheten eller begår annan dylik förrädisk gärning som är till
men för försvaret eller för folkförsörjningen eller, om riket är helt eller
delvis ockuperat av främmande makt utan att militärt motstånd förekommer,
för mjtståndsverksamheten:
försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller
landssvek;
5. landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår
gärning som avses under 4;
6. uppvigling, varigenom någon söker förleda till brottslig gärning, svikande
av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet;
7. ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, varigenom, då riket är i
krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äga tillämpning,
någon sprider falskt rykte eller annat osant påstående, som är ägnat
1 Omtryckt 1979:936.
KU 1982/83:1
10
Nuvarande lydelse Vilande förslag
att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande makt framför eller
låter framkomma sådant rykte eller påstående;
8. hot mot eller missaktning för
folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg,
av vissi nationellt eller etniskt
ursprung eller med viss trosbekännelse;
-
8. hot mot eller missaktning för
folkgrupp eller annan sådan grupp av
personer med anspelning pä ras,
hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung
eller med viss trosbekännelse;
-
9. förtal, varigenom någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd
i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta
denne för andras missaktning, dock ej om det med hänsyn till omständigheterna
var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften
var sann eller att han hade skälig grund för den;
10. förtal av avliden, om gärning som avses under 9 är sårande för de
efterlevande eller eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den
avlidne;
11. förolämpning, varigenom någon smädar annan genom kränkande
tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom;
eller
12. bampomografibrott, varigenom någon skildrar barn i pornografisk
bild med uppsåt att bilden sprides, om inte gärningen med hänsyn till
omständigheterna är försvarlig.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
KU 1982/83:1
11
Bilaga 4
1 Förslag till
Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 13 och 14 §§ tryckfrihetsförordningen1
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Vilande förslag :
2 kap.
13 §
Den som önskar taga del av allmän handling har även rätt att mot fastställd
avgift få avskrift eller kopia av handlingen till den del den får lämnas ut.
Myndighet är dock ej skyldig att lämna ut upptagning för automatisk
databehandling i annan form än utskrift. Ej heller föreligger skyldighet att
framställa kopia av karta, ritning, bild eller annan i 3 § första stycket avsedd
upptagning än som nyss har angivits, om svårighet möter och handlingen kan
tillhandahållas på stället.
Begäran att få avskrift eller kopia
av allmän handling skall behandlas
skyndsamt.
14 §
Begäran att få taga del av allmän handling göres hos myndighet som
förvarar handlingen.
Begäran prövas av myndighet som angives i första stycket. Om särskilda
skäl föranleda det, får dock i bestämmelse som avses i 2 § andra stycket
föreskrivas att prövningen vid tillämpningen av bestämmelsen skall ankomma
på annan myndighet. I fråga om handling som är av synnerlig betydelse
för rikets säkerhet kan även genom förordning föreskrivas att endast viss
myndighet får pröva frågan om utlämnande. I de nu nämnda fallen skall
begäran om utlämnande genast hänskjutas till behörig myndighet.
Myndighet får inte pä grund av att
någon begär att få taga del av allmän
handling efterforska vem han är eller
vilket syfte han har med sin begäran i
större utsträckning än som behövs för
att myndigheten skall kunna pröva
om hinder föreligger mot att handlingen
lämnas ut.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
•Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1979:936.
GOTAB 72830 Stockholm 1982