Kulturutskottets betänkande

KrU 1982/83:30

1982/83:30

om anslag till film, kulturtidskrifter, litteratur och bibliotek, m. m.
(prop. 1982/83:100 bil. 10 delvis)

Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels de förslag m. m. i proposition 1982/83:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
som under huvudavsnittet C. Massmedier m. m. lagts fram
under följande rubriker, nämligen
Film (anslag C 1 och C 2),

Dagspress och tidskrifter (anslag C 8),

Litteratur och bibliotek (anslag C 11 -C 19).

dels motioner med anknytning till de angivna delarna av propositionen.

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Film

1. Statens biografbyrå. Regeringen har i proposition 1982/83:100 bilaga 10
(utbildningsdepartementet) under punkt C 1 (s. 132-134) föreslagit riksdagen
att till Statens biografbyrå för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag
av 2 845 000 kr.

Motion

I motion 1982/83:1346 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

3. att riksdagen uttalar att statens biografbyrå på ett bestämdare och
mer konsekvent sätt ifrågasätter inslag av pornografi och underhållningsvåld
vid sin granskning av medieutbudet.

Utskottet

Statens biografbyrå har som huvuduppgift att pröva frågor om godkännande
av film avsedd för offentlig biografföreställning. Som rådgivande
organ i denna verksamhet är till biografbyrån knutna statens filmgranskningsråd
och statens barnfilmnämnd. Biografbyrån svarar vidare för en
försöksverksamhet i vissa områden med fraktstöd för film.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.
Utskottet tillstyrker därför att det under anslaget anvisas ett
belopp av 2 845 000 kr.

1 Riksdagen 1982/83. 13 sami. Nr 30

KrU 1982/83:30

I motion 1346 (vpk) vill motionärerna att riksdagen skall uttala att
statens biografbyrå på ett bestämdare och mera konsekvent sätt skall
ifrågasätta inslag av pornografi och underhållningsvåld i sin granskningsverksamhet.

Med anledning av motionen får utskottet anföra följande. Förhandsgranskningen
av biograffilm regleras i den s. k. biografförordningen. Enligt
denna författning får inte vid offentlig visning av biograffilm förevisas en
film som inte dessförinnan har godkänts av biografbyrån. Biografbyrån får
inte godkänna en film eller en del av film, vars förevisande på grund av det
sätt på vilket händelserna skildras och det sammanhang i vilket de förekommer
kan verka förråande eller skadligt upphetsande eller förleda till
brott. Vidare kan godkännande av film vägras bl. a. om biografbyrån finner
att förevisandet av en film eller en del av en film skulle uppenbarligen
strida mot allmän lag. De nu behandlade reglerna avser den s. k. vuxencensuren.
Härutöver finns regler om bamcensur som innebär att film eller del
av film inte får godkännas för förevisning för barn inom vissa åldersgrupper
i den mån den kan vålla dessa barn psykisk skada.

En skärpning eller utvidgning av reglerna av förhandsgranskning måste
föregås av en grundlagsändring (se härom prop. 1980/81:176 s. 26 och
prop. 1981/82:111 s. 37). Det ingår i yttrandefrihetsutredningens (Ju
1977:10) uppgifter att överväga om det föreligger tillräckliga skäl att behålla
någon form av vuxencensur på filmens område. Att viss barncensur
behövs synes vara ganska klart, uttalas det i utredningsdirektiven (Dir
1977:71). Enligt vad utskottet inhämtat siktar utredningen på att lägga
fram sitt förslag under hösten 1983. I anslutning härtill bör nämnas att
dåvarande utbildningsministern i en interpellationsdebatt den 16 november
1981 (RD prot. 1981:27) uttalat att det behövs en översyn av hela regelsystemet
för filmcensuren och framhållit som sin uppfattning att en sådan är
att vänta så fort yttrandefrihetsutredningen är klar.

Då det gäller frågan om tillämpningen av nu gällande regler vill utskottet
erinra om att biografbyrån är skyldig att i tveksamma fall rådgöra med
filmgranskningsrådet. Utskottet vill vidare erinra om att riksdagen inte
genom uttalanden i efterhand äger påverka tolkningen av en författning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1346 i här
aktuell del (yrkande 3).

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Statens biografbyrå för budgetåret 1983/84 anvisar
ett förslagsanslag av 2845000 kr.,

2. beträffande tillämpningen av biografförordningen
att riksdagen avslår motion 1982/83:1346 yrkande 3.

KrU 1982/83:30

2. Filmstöd. Regeringen har under punkt C 2 (s. 134-136) föreslagit riksdagen
att till Filmstöd för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag
av 33045000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:679 av Barbro Nilsson i Örnsköldsvik m. fl. (s) yrkas —
med hänvisning till vad som anförts i motion 1982/83:678 - att riksdagen
beslutar att av det av regeringen föreslagna anslaget för budgetåret 1983/84
till Filmstöd skall utgå ekonomiskt stöd till produktion av barn- och ungdomsfilm
av bra kvalitet.

I motion 1982/83:1346 av Lars Wemer m.fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1 a) att riksdagen under punkten C 2. Filmstöd anslår ett i förhållande
till regeringens förslag med 3000000 kr. sänkt belopp till Filminstitutet,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om tilläggsdirektiv till massmediekommittén a)

som syftar till att ge film- och videopolitiken en bättre överensstämmelse
med de av riksdagen fastställda kulturpolitiska målen,

b) om att denna skall göra en samlad översyn av film- och videoutbildningen
från förskola till högskola.

I motion 1982/83:1842 av Gunnar Björk i Gävle (c) yrkas att riksdagen
begär att regeringen med hänsyn till vad som framförts i motionen utformar
klarare regler mellan Svenska filminstitutet och nämnden för bamoch
ungdomsfilm samt visningsnämnden.

I motion 1982/83:2151 av Margot Wallström m.fl. (s) yrkas — med
hänvisning till vad som anförts i motion 1982/83:2150 - såvitt nu är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att Filminstitutets nämnd för barn- och ungdomsfilm
bör garanteras medel för sin verksamhet.

Den svenska filmpolitiken, m. m.

Allmänt

Med anledning av proposition 1981/82:111 om vissa filmfrågor m. m. tog
riksdagen våren 1982 ställning till bl. a. inriktningen av de statliga åtgärderna
på film- och videoområdet (KrU 1981/82:30, rskr 1981/82:360).

Riksdagen godkände följande precisering av uppgifterna för den svenska
filmpolitiken.

Det gäller att, inom vårt begränsade språkområde, uppehålla en filmproduktion
av sådan omfattning att vi kan behålla en egen filmkulturell identitet.
Denna produktion bör i sin helhet präglas av en kvalitetsambition. Det
måste finnas utrymme för konstnärligt sökande och för experiment med

tl Riksdagen 1982/83. 13 sami. Nr 30

KrU 1982/83:30

uttrycksmedel och innehåll och för filmgenrer som inte hör till de mest
kommersiellt lönsamma. De filmpolitiska åtgärderna bör vidare syfta till
att öka möjligheterna att visa kvalitetsfilm också utanför storstadsområdena.
Inom filmpolitikens ram bör också förutsättningar skapas för att bevara
och levandegöra kulturarvet på filmens område, liksom för att upprätthålla
en beredskap inför tekniska förändringar. Insatser för barn och ungdom
har särskilt stor betydelse inom alla delar av filmpolitiken.

I propositionen redovisades 1982 års film- och videoavtal, vilket sedermera
godkänts av regeringen. Avtalet, som trädde i kraft den 1 juli 1982, är
slutet mellan staten samt filmbranschens och videobranschens organisationer.

Beträffande det nya filmavtalet har riksdagen godkänt bl. a. att man i
avtalsform drar upp riktlinjer för den statliga filmpolitiken och att Stiftelsen
Svenska filminstitutet skall bestå som instrument för den statliga
filmpolitiken (Se vidare KrU 1981/82:30 s. 55).

Liksom var fallet under den tid då 1963 års filmavtal gällde skall Filminstitutet
fortsättningsvis få statliga bidrag. Vissa statliga insatser på filmoch
videoområdena skall göras i institutets regi.

Enligt avtalet skall en biografavgift som uppgår till 10% av bruttobiljettintäktema
erläggas till Filminstitutet av biografer med mer än fem föreställningar
i veckan. Videogramuthyrare skall till Filminstitutet erlägga
videoavgift för de videogram som förs i handeln för uthyrning för enskilt
bruk. Avgifterna tillförs en filmfond, vars medel enligt bestämmelser i
avtalet används för produktion av svensk film, för att främja spridning och
visning av värdefull film, för branschfrämjande ändamål samt för övriga
filmkulturella ändamål.

Från förevarande anslag, C 2. Filmstöd, utgår dels bidrag till filmfonden,
dels bidrag till Svenska filminstitutet för produktionsgarantier till svenska
kortfilmer och för främjande av spridning och visning av värdefull film.
Vidare anvisas medel till konstnärsnämnden för bidrag till projekt på
filmområdet. Övergångsvis under budgetåret 1982/83 betalas från anslaget
också vissa kostnader för granskning av barnfilm m. m. hos statens ungdomsråd.

Spridning och visning av värdefull film

I filmavtalet och bilagor till detta (nr 4 och 5) har föreskrivits att verksamheten
med spridning och visning av värdefull film skall handhas av två
särskilda nämnder. Den ena, visningsnämnden, skall handha frågor om
spridning och visning av annan värdefull film än barn- och ungdomsfilm,
den andra, nämnden för barn- och ungdomsfilm, skall ha hand om frågor
som rör spridning och visning av värdefull film för barn och ungdom. De
båda nämnderna utses av regeringen.

De medel som visningsnämnden har till förfogande skall användas för
verksamhet som syftar till att öka möjligheterna att se och öka intresset för

KrU 1982/83:30

värdefull film. Det bör vara möjligt att finansiera import, spridning, marknadsföring
eller andra åtgärder som syftar till att väcka intresse för kvalitetsfilm.
För nämnden för barn- och ungdomsfilm gäller i huvudsak motsvarande
bestämmelser utom att granskning och informationsverksamhet
nämns särskilt.

Regeringen har den 3 juni 1982 föreskrivit att Filminstitutet vid utformningen
av verksamheten med främjande av spridning och visning av värdefull
film skall beakta vad som anförs i proposition 1981/82: lils. 24-29.

Av medel som anvisas för främjande av spridning och visning av värdefull
film skall också belopp utgå till vissa organisationer för visning av
kvalitetsfilm (lägst 1835000 kr. under budgetåret 1982/83). Vidare skall
medlen fa användas för försöksverksamhet med lokalt arbete med video
(högst 2 milj. kr. under budgetåret 1982/83).

Anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film
uppgår för innevarande budgetår till 5 milj. kr. Av det belopp som återstår
sedan 3835000 kr. avräknats för nyssnämnda ändamål har styrelsen för
Filminstitutet fördelat 600000 kr. till nämnden för barn- och ungdomsfilm
och 565 000 kr. till visningsnämnden.

Härutöver tillförs nämnderna resurser för sin verksamhet genom medel
från filmfonden (se följande avsnitt). Enligt Filminstitutets budget för
innevarande budgetår tillförs nämnderna från fonden följande belopp,
nämligen nämnden för barn- och ungdomsfilm 2 100000 kr. och visningsnämnden
2000000 kr.

Nämnden för barn- och ungdomsfilm kan således beräknas disponera ett
belopp om i vart fall 2700000 kr. under innevarande budgetår.

Medel till barn- och ungdomsfilm från Filmfonden m. m.

Enligt filmavtalet skall de medel som tillförs fonden och ränteintäkterna
på dessa användas för bl. a. följande ändamål, nämligen (A) lägst 20% för
stiftelsens engagemang i produktion av svensk film (förhöjda produktionsgarantier
för långfilmer som har klart konstnärlig inriktning kan utgå), (B)
lägst 35 % för produktionsgarantier till svenska långfilmer, (C) lägst 5 % för
produktionsgarantier till svenska kortfilmer, (D) lägst 5 % för att främja
spridning och visning av värdefull film (jfr föregående avsnitt).

Då det gäller ändamålet under (A) — produktion av svensk film - gäller
enligt bilaga 3 till filmavtalet bl. a. att behovet av film för barn och ungdom
särskilt skall beaktas och att lägst 10% av tillgängliga medel skall användas
till kortfilm, företrädesvis för barn. För filmproduktion har budgeterats
15 300000 kr. under innevarande budgetår.

I fråga om ändamålet under (C) - produktionsgarantier till svenska
kortfilmer - gäller, likaledes enligt bilaga 3 till filmavtalet, att minst
hälften av det årliga garantibeloppet skall avse kortfilmer för barn. För
ändamålet har budgeterats 4100000 kr. för innevarande budgetår. Härtill
kommer att det under förevarande anslag för produktion av svenska kort -

KrU 1982/83:30

filmer finns en anslagspost om 2000000 kr., för vilken gäller att medlen
skall användas enligt samma regler som gäller för de medel som utgår från
filmfonden. Det finns en särskild garantinämnd för kortfilm som fördelar
de här aktuella medlen.

Utskottet

I det föregående har lämnats en redovisning för det svenska filmstödet
med särskild inriktning på stödet till barn- och ungdomsfilm. Då det gäller
medelsberäkningen för nästa budgetår finns skäl nämna följande. Regeringen
beräknar bl. a. att till Bidrag till filmfonden och till Främjande av
spridning och visning av värdefull film skall utgå oförändrade belopp (24,5
milj. kr. resp. 5 milj. kr.) och att Bidrag för filmkulturella ändamål skall
räknas upp med 770000 kr. till 1 170000 kr. Den stora uppräkningen av
sistnämnda anslagspost är en följd av att det inte ansetts lämpligt att, som
nu är fallet, Filminstitutet skall söka importstöd hos sin egen visningsnämnd
eller nämnd för barn- och ungdomsfilm och att Filminstitutet därför
i fortsättningen bör få egna medel för sin importverksamhet och inte
konkurrera med andra sökande hos nämnderna.

Då det gäller medelsanvisningen yrkas i motion 1346 (vpk) en nedskärning
av anslaget med 3 milj. kr. Motionärerna har samtidigt yrkat att
statens kulturråd skall tillföras ett motsvarande belopp för film- och videoverkstäder.

Som en följd av att utskottet avstyrkt sistnämnda yrkande (KrU 1982/
83:24 s. 16) avstyrks även den här aktuella delen av motionen (yrkande
1 a).

Motionärerna bakom motion 679 (s) vill att det - inom ramen för medel
som regeringen föreslår skall anvisas till Filmstöd — skall utgå ekonomiskt
stöd till produktion av barn- och ungdomsfilm av bra kvalitet. Vidare vill
motionärerna bakom motion 2151 (s) att nämnden för barn- och ungdomsfilm
skall garanteras tillräckliga medel för import och spridning av värdefull
barn- och ungdomsfilm samt för sin verksamhet med granskning av och
information om film och videogram för barn. I motion 1842 (c) erinras om
att av det belopp om 5 milj. kr. som är avsett för främjande av spridning
och visning av värdefull film huvuddelen eller 3890000 kr. har specialdestinerats
till försöksverksamhet med video och till bidrag till organisationer.
Motionären förordar mot denna bakgrund att det återstående beloppet,
1110000 kr., reserveras för visningsfrämjande ändamål för barn och ungdom.
Något yrkande framställs dock inte i detta avseende.

Utskottet har i det föregående lämnat en utförlig redovisning för filmstödet.
Av redovisningen och av den aktuella propositionen (1981/82:111)
framgår att det vid utformningen av filmavtalet och av de riktlinjer för de
statliga åtgärderna på film- och videoområdet som antogs förra året ägnades
stor uppmärksamhet åt frågan om hur man skulle öka möjligheterna
för barn och ungdom att se kvalitetsfilm. Reglerna för resursfördelningen

KrU 1982/83:30

lämnar ett betydande utrymme för Filminstitutets styrelse att avväga insatser
mellan olika områden. Styrelsen har därför fått ett reellt ansvar för hur
behoven på de olika områdena skall tillgodoses. Som också framgår av den
lämnade redovisningen finns emellertid i regelsystemet också inbyggt vissa
garantier för ett minimistöd åt barn- och ungdomsfilm. Utskottet förutsätter
att Filminstitutets styrelse kommer att beakta den ställning barn- och
ungdomsfilmen getts i samband med förra årets beslut om filmstöd. Mot
bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna inte motiverar
någon riksdagens åtgärd. Härvidlag beaktar utskottet också att det nya
filmavtalet varit i kraft mindre än ett år och att det därför är för tidigt att
dra några säkra slutsatser om effekterna av detta. Utskottets ställningstagande
innebär också att utskottet inte nu är berett att förorda mera långtgående
regler om användningen av de medel som anvisas under anslaget för
filmändamål. När det gäller medel för granskningsändamål av barn- och
ungdomsfilm erinrar utskottet om att sådana medel beräknas utgå från
anslagsposten Bidrag för filmkulturella ändamål. Utskottet avstyrker således
motionsyrkandena.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

I den nämnda motionen 1842 (c) tas också upp relationen mellan å ena
sidan styrelsen för Filminstitutet och å andra sidan visningsnämnden och
nämnden för barn- och ungdomsfilm. Nämndernas möjlighet att arbeta
fristående från styrelsen är hårt kringskuren, anförs det, eftersom både
medelstilldelning och anställningsfrågor avgörs av styrelsen. Regeringen
bör utforma klarare regler för relationerna mellan organen.

Med anledning av motionsyrkandet finns skäl anföra följande. Såväl
styrelsen för Filminstitutet som nämndledamötema utses av regeringen.
De omständigheterna att nämndledamöterna således inte har sina mandat
från Filminstitutet är ägnade att ge dem en fri ställning i förhållande till
Filminstitutet. Då det gäller medelstilldelningen till nämndernas verksamhet
vill utskottet erinra om att dessa är tillförsäkrade viss del av Filmfondens
medel och att vissa medel specialdestineras till nämnderna. Medlen
fördelas dock mellan dem av styrelsen för Filminstitutet. Med hänsyn till
det anförda och under erinran om att nämnderna varit verksamma under
en så kort tid att det inte är möjligt att dra några säkra slutsatser om
lämpligheten av den valda anknytningen av nämnderna till Filminstitutet
eller om Filminstitutets befattning med medelstilldelningen avstyrker utskottet
motionen.

Motionärerna bakom motion 1346 (vpk) vill att massmediekommittén (U
1982:07) skall få tilläggsdirektiv som syftar till att bringa film- och videopolitiken
i bättre överensstämmelse med de av riksdagen fastställda kulturpolitiska
målen. De vill vidare att kommittén skall göra en samlad översyn av
film- och videoutbildningen från förskola till högskola.

Massmediekommittén har i slutet av februari i år fått tilläggsdirektiv (Dir
1983:19), som ersätter de tidigare direktiven i dess helhet. Enligt tilläggs -

KrU 1982/83:30

direktiven är uppgifterna för kommittén klart avgränsade till att avse
förslag till beslut om principer för utbyggnad och utnyttjande av ny teknik
för massmedieändamål. Utskottet är bl. a. med hänsyn till den tidspress
som uppenbarligen kommer att finnas för kommitténs arbete inte berett att
med anledning av motionen förorda en vidgning av kommitténs uppgifter.
Härutöver vill utskottet framhålla följande. Vid flera tillfällen har riksdagen
konstaterat att de av 1974 års riksdag fastställda kulturpolitiska målen
har giltighet även för statens insatser på filmområdet. Utskottet har betonat
att det inte kan råda någon tvekan om att dessa mål skall gälla som en
viktig utgångspunkt för alla statliga insatser på filmområdet (se senast KrU
1981/82:30 s. 56). Någon anledning att nu — då mindre än ett år förflutit
efter riksdagens ställningstagande till film- och videopolitiken - förorda en
översyn av det slag som motionen i denna del syftar till finns enligt
utskottets mening inte. Då det gäller utbildning och upplysning om film och
video i förskolan och inom utbildningsväsendet vill utskottet uttala att
utskottet utifrån sina utgångspunkter hyser förståelse för motionskravet.
Utvecklingen på dessa medieområden har varit snabb. Det är därför angeläget
att ansvariga myndigheter i sitt planeringsarbete uppmärksammar
den i motionen behandlade frågan. Utskottet anser det inte motiverat att
med anledning av motionen förorda någon särskild utredning. Motion 1346
avstyrks således i här aktuell del.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsberäkning för film- och videoverkstäder

att riksdagen avslår motion 1982/83:1346 yrkande 1 a i motsvarande
del,

2. beträffande stöd till barn- och ungdomsfilm

att riksdagen avslår motion 1982/83:679 och motion 1982/
83:2151 yrkande 3 i motsvarande del,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:1346 yrkande 1 a och 1982/83:2151
yrkande 3, båda motionerna i motsvarande del, till Filmstöd för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 33045000
kr.,

4. beträffande den administrativa konstruktionen av visningsnämnden
och nämnden för barn- och ungdomsfilm

att riksdagen avslår motion 1982/83:1842,

5. beträffande tilläggsdirektiv till massmediekommittén
att riksdagen avslår motion 1982/83:1346 yrkande 2.

KrU 1982/83:30

Dagspress och tidskrifter

3. Stöd till kulturtidskrifter. Regeringen har under punkt C 8 (s. 165 och
166) föreslagit riksdagen att till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret
1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 9618000 kr.

Motion

1 motion 1982/83:1348 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

12. att riksdagen under anslaget Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret
1983/84 anvisar 650000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet

Bidrag från anslaget kan beviljas för utgivning av svenska kulturtidskrifter
eller bamtidskrifter på invandrarspråk. Om det finns synnerliga
skäl, kan stöd utgå även som lagerstöd. Av anslaget för innevarande
budgetår har bidrag beviljats av statens kulturråd till över 200 tidskrifter.

I propositionen föreslås en uppräkning av anslaget med 3% till 9618000
kr.

I motion 1348 (fp) föreslås att anslaget höjs med 650000 kr. utöver
regeringens förslag.

Utskottet kan inte tillstyrka en större uppräkning av anslaget än av
andra likartade anslag. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet och
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med avslag
på motion 1982/83:1348 yrkande 12 till Stöd till kulturtidskrifter
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 9618000
kr.

Litteratur och bibliotek

4. Litteraturstöd. Regeringen har under punkt C 11 (s. 173-179) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats beträffande vissa administrationskostnader
för litteraturstödet,

2. godkänna att försöksverksamheten med presentation av svensk litteratur
i utlandet utsträcks till att gälla till utgången av juni 1984,

3. bemyndiga regeringen att förlänga avtalet med Stiftelsen Litteraturfrämjandet
om utgivningen av En bok för alla - barn och ungdomar med
ett år,

4. till Litteraturstöd för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag
av 30391000 kr.

KrU 1982/83:30

Motioner

I motion 1982/83:749 av Helge Hagberg (s) och Lars Svensson (s) yrkas
att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att pröva frågan om inte annan instans skall tillskapas
vid överklagande efter ett avslag på sökt litteraturstöd vid bokutgivning.

I motion 1982/83:931 av Carl-Henrik Hermansson (vpk) yrkas att riksdagen
under anslaget Litteraturstöd upptar ett i förhållande till regeringens
förslag med 2000000 kr. förhöjt belopp för utgivning av lyrik.

I motion 1982/83:1330 av Britt Mogård m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga.

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om avtalet mellan staten och Stiftelsen Litteraturfrämjandet
om utgivningen av En bok för alla,

8. att riksdagen till Litteraturstöd för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 26941000 kr.

I motion 1982/83:1348 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

9. att riksdagen under anslaget Litteraturstöd, delposten Bidrag till läsfrämjande
åtgärder bland barn och ungdom, för budgetåret 1983/84 anvisar
200000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

10. att riksdagen under anslaget Litteraturstöd, delposten Utgivningsstöd,
för budgetåret 1983/84 anvisar 1000000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit.

I motion 1982/83:1843 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Pär Granstedt (c)
yrkas att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om läsfrämjande åtgärder.

Litteraturstöd

Vissa uppgifter om anslaget, m. m.

Sedan år 1975 har utgått statligt litteraturstöd. Från anslaget utgår.bidrag
till utgivning och till vissa andra ändamål. Medel anvisas f. n. för ett tiotal
anslagsposter, bland dem Utgivningsstöd och Bidrag till läsfrämjande åtgärder
bland barn och ungdom samt Utgivning och distribution av prisbillig
kvalitetslitteratur, En bok för alla.

För innevarande budgetår uppgår anslaget till 29506000 kr. Regeringen
föreslår en uppräkning av detta med 885000 kr. till 30391000 kr.

Anlagsposten Utgivningsstöd, som för innevarande budgetår uppgår till
20431000 kr., är i sin tur uppdelad på tio delposter avseende olika litteraturkategorier
m. m. som får stöd. Den största delposten är Ny svensk
skönlitteratur för vuxna (5900000 kr.), Skönlitteratur för vuxna i svensk
översättning (2730000 kr.), Klassiker (2150000 kr.), Facklitteratur för
vuxna (3750000 kr.) och Barn- och ungdomslitteratur (2450000 kr.). För

KrU 1982/83:30

nästa budgetår beräknar regeringen en uppräkning av anslagsposten med
813000 kr. Beräkningen bygger på en 3-procentig uppräkning av de olika
delposterna samt på att det därutöver skall göras en ytterligare uppräkning
med 200000 kr. till delposten Litteratur på invandrar- och minoritetsspråk.

Statsbidrag till läsfrämjande åtgärder bland barn och ungdom utgår
fr. o.m. innevarande budgetår som ett permanent bidrag efter tidigare
genomförd försöksverksamhet. F. n. tilldelas halva anslagsbeloppet Stiftelsen
Litteraturfrämjandet för inköp av böcker som utan kostnad lämnas
till studieförbund, innevarande budgetår även för utgivning av en särskild
skrift i läsfrämjande syfte. Resterande medel fördelas av kulturrådet till
studieförbund i huvudsak för läsfrämjande projekt på regional och lokal
nivå som genomförs i samverkan med barn- och ungdomsorganisationer
eller inom studieförbundens egen verksamhet. Statsbidraget till denna
anslagspost beräknas av regeringen förbli oförändrat, 400000 kr.

Mellan staten och Stiftelsen Litteraturfrämjandet finns avtal om utgivningen
av En bok för alla. Detta går ut vid utgången av juni 1983. I
propositionen anförs att det föreligger planer från statens sida att inför en
ny längre avtalsperiod hålla överläggningar med företrädare för stiftelsen
om verksamhetens framtida inriktning. För att man skall få tillräckligt med
tid för dels nämnda överläggningar, dels stiftelsens personal- och verksamhetsplanering
bör enligt propositionen de nu gällande avtalen förlängas
med ett år. I fråga om avtalet om barn- och ungdomsböcker hemställs om
bemyndigande för regeringen att förlänga avtalet. Vad gäller vuxenböcker
har riksdagen tidigare beslutat om utgivning i permanenta former.

För innevarande år uppgår anslagsposten till 5958000 kr. För nästa
budgetår föreslås att samma belopp anvisas.

För presentation av svensk litteratur i utlandet bedrivs fr. o. m. budgetåret
1978/79 försöksverksamhet. Under innevarande budgetår bestrids
kostnaderna med under anslagsposten reserverade medel. Föredragande
statsrådet räknar med att kostnaderna för verksamheten även under budgetåret
1983/84 kan bestridas med sådana medel. I propositionen föreslås
riksdagen godkänna en förlängning av försöksverksamheten till att gälla till
utgången av juni 1984.

I propositionen föreslås också att statens kulturråd övergångsvis skall få
använda medel ur anslaget till att bestrida vissa kostnader för beredningen
av litteraturstödet. Detta gäller kostnader för arvoden, resor och traktamenten
till ledamöter i arbetsgrupper samt arvodeskostnader till lektorer.
Redan nu bestrids kostnaderna från anslaget.

1982 års bokutredning(U 1982:02)

Efter regeringens bemyndigande tillkallades förra året en kommitté för
översyn av bokbranschens marknads- och distributionsvillkor (Dir
1981:76). Kommittén arbetar under namnet 1982 års bokutredning. Kommittén
skall förutsättningslöst belysa utvecklingen inom bokdistributionen
t2 Riksdagen 1982183. 13 sami. Nr 30

KrU 1982/83:30

samt analysera dess orsaker. Den bör enligt direktiven kunna lämna förslag
till åtgärder som - inom ramen för en rationell bokdistribution - kan
skapa en kulturpolitiskt gynnsam struktur för en bred spridning av kvalitetslitteratur.
Det står kommittén fritt att i sina överväganden och förslag
inbegripa en alternativ utformning av de statliga ekonomiska insatser som
f. n. förekommer på bokområdet.

Beträffande det närmare innehållet i utredningsuppdraget hänvisar utskottet
till kommittédirektiven.

Utskottet

I det föregående har lämnats viss redovisning för bl. a. anslagsposten
Utgivningsstöd. I två motioner framställs yrkanden som avser utgivningsstöd
till skönlitteratur, nämligen motion 931 (vpk) och motion 1348 (fp). I
motion 931 yrkas att ett belopp om 2 milj. kr. skall anvisas för utgivning av
lyrik. Motionären anför som skäl för yrkandet följande.

I ungdomen

ger dikten mod att bölja leva.

På ålderdomen

ger den lust att fortsätta.

Förra året räknades det statliga utgivningsstödet för innevarande budgetår
i sin helhet upp med drygt 3 milj. kr., varav 1 milj. kr. avsåg en
förstärkning av stödet till svensk skönlitteratur för vuxna i syfte att möjliggöra
i det närmaste en återgång till stödets ursprungliga nivå av ca 300
titlar. Motionärerna bakom motion 1348 menar att regeringens förslag
ånyo innebär en urholkning av stödet. I avvaktan på förslag med anledning
av bokutredningens och folkbiblioteksutredningens arbete är det, menar
motionärerna, rimligt att stödet hålls uppe på sin nuvarande nivå. Samtidigt
anför de att det är nödvändigt att man prövar om den balans som i dag
finns mellan utgivningsstöd och distributionsstöd är lämpligt avvägd. De
anför - dock utan att något formellt yrkande framställs i denna del - att
mycket talar för att insatserna på distributionsområdet måste förstärkas.

Vad först angår motion 931 vill utskottet framhålla att stöd till utgivning
av lyrik lämnas från i första hand anslagsposterna Ny svensk skönlitteratur
för vuxna och Skönlitteratur för vuxna i svensk översättning. Med hänsyn
till de svårigheter som finns för lyrikutgivningen är det viktigt att denna
erhåller stöd. Utskottet är emellertid inte berett att tillstyrka att det under
anslaget förs upp en särskild anslagspost för stöd till lyrikutgivning, eftersom,
enligt utskottets mening, det statliga stödet bör vara neutralt i förhållande
till olika genrer inom skönlitteraturen. Behovet av stöd till lyrikutgivning
bör sålunda vägas in vid bedömningen av medelsberäkningen för
anslagsposten i dess helhet. Motion 931 avstyrks således.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion 1348
om att det är angeläget att man prövar avvägningen mellan utgivningsstöd
och distributionsstöd. Det pågående utredningsarbetet bör emellertid inte

KrU 1982/83:30

föregripas. Då det gäller medelsberäkningen för nästa budgetår anser sig
dock utskottet böra beakta vad kulturrådet anför om att bokutgivningen
inte får överstimuleras med hänsyn till de betydande distributionssvårigheter
som f. n. råder inom branschen. Utskottet - som konstaterar att
medelsberäkningen har samma utgångspunkt som andra likartade anslag,
nämligen en 3-procentig uppräkning kompletterad med en ytterligare uppräkning
för stöd till litteratur på invandrar- och minoritetsspråk - anser sig
inte kunna förorda en större uppräkning av anslaget än vad regeringen
föreslagit, dvs. en uppräkning med 813000 kr. Motion 1348 avstyrks i
aktuell del (yrkande 10).

Frågan om stödet till läsfrämjande åtgärder bland barn och ungdom tas
upp i två motioner, nämligen dels den ovan delvis behandlade 1348 (fp),
vari en uppräkning av anslagsposten från 400000 kr. till 600000 kr. yrkas
(yrkande 9), dels motion 1843 (c), vari görs uttalanden om det stora värdet
av det stöd som ges genom anslagsposten och förordas en fördubbling av
denna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om värdet av det stöd som
utgår till läsfrämjande åtgärder till barn och ungdom. Stödet får bl. a. ses
som ett led i strävan att stimulera olika kulturinsatser för barn och ungdom.
Utskottet anser sig emellertid inte kunna förorda någon uppräkning
av anslagsposten. Utskottet anser det inte heller erforderligt med något
särskilt riksdagsuttalande beträffande värdet av läsfrämjande åtgärder för
den angivna gruppen. Motionsyrkandena avstyrks således.

Utskottet har i sitt betänkande KrU 1982/83:24 bl. a. avstyrkt förslag i
motion 1330 (m) om uppräkning av grundbeloppet för ersättning åt författare
för utlåning av deras verk utöver vad regeringen föreslagit (nämnda
betänkande s. 27). Ett genomförande av motionsförslaget har av utskottet
beräknats kosta 3 135000 kr. Motionärerna vill finansiera sitt förslag genom
en minskning av stödet till Litteraturfrämjandets utgivning av En bok
för alla, såvitt avser vuxenlitteratur. Motionärerna, som beräknar kostnaden
för höjning av grundbeloppet till ett något högre belopp än utskottet,
anser att ett med 3450000 kr. minskat anslag bör möjliggöra i stort sett
oförändrad subventionering av barn- och ungdomslitteratur medan full
kostnadstäckning får tas ut för vuxenlitteraturen. De påpekar att priset för
En bok för alla likväl kommer att stanna vid ett par tior.

Utskottet har i sin motivering för att bl. a. ovan redovisade förslag om
höjning av författarpenningen avstyrkts anfört bl. a. att utskottet inte är
berett att genom omprioriteringar inom kultursektorn tillgodose motionärernas
önskemål. Utskottet anser att det inte finns anledning att ompröva
stödet till En bok för alla och avstyrker motionen i aktuell del (yrkandena 7
och 8).

Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att förlänga avtalet med
Stiftelsen Litteraturfrämjandet om utgivningen av En bok för alla - barn
och ungdomar med ett år. Som tidigare angetts krävs inte något motsva -

KrU 1982/83:30

rande bemyndigande för regeringen att förlänga avtalet om utgivning av
vuxenlitteratur.

Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen dels godkänner vad i propositionen
förordats beträffande vissa administrationskostnader för litteraturstödet,
dels att försöksverksamheten med presentation av svensk litteratur
i utlandet utsträcks till att gälla till utgången av juni 1984.

I det föregående har utskottet behandlat förslag om ändring av medelsberäkningen
för vissa anslagsposter. Under hänvisning till vad utskottet
därvid anfört och till att utskottet inte heller i övrigt har något att erinra
mot regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget tillstyrker utskottet
regeringens förslag.

Beslut om statligt stöd till bokutgivning fattas av statens kulturråd, i
regel genom dess nämnd för litteratur och bibliotek. Enligt bestämmelser i
förordningen (1978:490) om statligt litteraturstöd får talan inte föras mot
sådant beslut. Det förekommer emellertid ibland att en sökande begär
omprövning av ett ärende, sedan avslagsbeslut meddelats. Även en sådan
ansökan prövas i regel av nämnden för litteratur och bibliotek. Det förekommer
också att nämnden på eget initiativ gör en omprövning. Motionärerna
bakom motion 749 (s) ifrågasätter om det är lämpligt att nämnden
omprövar sina egna beslut. Motionärerna vill att såväl frågan om förfaringssättet
vid ansökan om litteraturstöd som frågan om handläggningen av
överklaganden skall bli föremål för översyn.

Med hänsyn till innehållet i bokutredningens direktiv utgår utskottet från
att utredningen överväger inte endast behovet av att ändra reglerna om
utgivningsstödet utan även formerna för bidragsgivningen, däribland frågan
om besvär skall få anföras i de fall då avslagsbeslut meddelats. Eftersom
det utredningsarbete som pågår inte bör föregripas och då det enligt
utskottets mening inte är erforderligt med något riksdagens initiativ för att
få en sådan prövning till stånd som motionärerna förordar, påkallar motionen
inte någon riksdagens åtgärd. Utskottet vill tillägga att enligt tilläggsdirektiv
(Dir 1983:13), som i februari 1983 utfärdats för förvaltningsrättsutredningen
(Ju 1978:09), utredningen skall ytterligare överväga frågan om
omprövning av beslut av förvaltningsmyndigheterna.

Utskottet hemställer

1. beträffande en särskild anslagspost för utgivningsstöd till lyrik
att riksdagen avslår motion 1982/83:931 i motsvarande del,

2. beträffande medelsberäkningen för utgivningsstöd ,

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:1348 yrkande 10 i motsvarande del för
angivna ändamål under anslaget beräknar ett belopp av
21244000 kr.,

3. beträffande En bok för alla

att riksdagen dels avslår motion 1982/83:1330 yrkande 7, dels

KrU 1982/83:30

med bifall till proposition 1982/83:100 och med avslag på motion
1982/83:1330 yrkande 8 i motsvarande del för utgivning och
distribution av prisbillig kvalitetslitteratur, En bok för alla, under
anslaget beräknar ett belopp om 5958000 kr.,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att förlänga avtalet med
Stiftelsen Litteraturfrämjandet om utgivningen av En bok för alla
- barn och ungdomar med ett år,

5. beträffande medelsberäkningen för Bidrag till läsfrämjande åtgärder
bland barn och ungdom

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:1348 yrkande 9 och 1982/83:1843,
båda motionerna i motsvarande del, till angivna ändamål under
anslaget beräknar ett belopp av 400000 kr.,

6. att riksdagen godkänner vad i proposition 1982/83:100 förordats
beträffande vissa administrationskostnader för litteraturstödet,

7. att riksdagen godkänner att försöksverksamheten med presentation
av svensk litteratur i utlandet utsträcks till att gälla till
utgången av juni 1984,

8. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:931, 1982/83:1330 yrkande 8,
1982/83:1348 yrkandena 9 och 10 samt 1982/83:1843, samtliga
motioner i motsvarande del, till Litteraturstöd för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 30391000 kr.,

9. beträffande omprövning av beslut om avslag på ansökan om
litteraturstöd

att riksdagen avslår motion 1983/83:749.

5. Bokhandelsstöd m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna C 12-C 15 (s. 179-185) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1983/84
ingå avtal med Aktiebolaget Seelig & Co om användningen av
stödet till Seeligs kompletteringslager,

2. att riksdagen till Bokhandelsstöd för budgetåret 1983/84 anvisar
ett förslagsanslag av 2 300000 kr.,

3. att riksdagen medger att statsgaranti för lån till nyetablering av
förlag m. m. under budgetåret 1983/84 får beviljas intill ett belopp
av 2000000 kr.,

4. att riksdagen medger att statsgaranti för lån till bokhandel under
budgetåret 1983/84 får beviljas intill ett belopp av 1500000 kr.,

5. att riksdagen till Kreditgarantier till förlag och bokhandel för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.,

KrU 1982/83:30

6. att riksdagen till Lån för investeringar i bokhandel för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 2200000 kr.,

7. att riksdagen antar vid proposition 1982/83:100 fogat förslag till
lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
(bil. till betänkandet),

8. att riksdagen till Bidrag till Svenska språknämnden för budgetåret
1983/84 anvisar ett anslag av 1 174000 kr.

6. Bidrag till folkbibliotek. Regeringen har under punkt C 16 (St-185-188)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1983/84
anvisa ett reservationsanslag av 16610000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:1326 av Eva Hjelmström m.fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att folkbiblioteksutredningen
(U 1979:17) får tilläggsdirektiv att behandla frågan om en bibliotekslag,

2. att riksdagen beslutar att det temporära stödet till folkbiblioteken för
inköp av litteraturstödda titlar även fortsättningsvis skall utgå,

3. att riksdagen till Bidrag till folkbibliotek anvisar 29423000 kr.

I motion 1982/83:1348 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

11. att riksdagen beslutar att bidraget till folkbibliotekens inköp av
litteratur som fått statligt utgivningsstöd skall utgå också under budgetåret
1983/84.

Bidrag till folkbiblioteken för inköp av litteratur som fått statligt utgivningsstöd För

innevarande budgetår har under anslaget anvisats ett reservationsanslag
av 26270000 kr. I detta belopp ingår en post om 10 milj. kr. som är
avsedd för folkbibliotekens inköp av böcker som givits ut med statligt
litteraturstöd. Medlen anvisades genom att riksdagen biföll en reservation
(nr 19) som fogats till kulturutskottets betänkanden i ämnet (KrU 1981/
82:30 och 31, rskr 1981/82:401).

I reservationen anfördes att anslagen till bibliotekens inköp måste vara
av sådan storlek att biblioteken årligen kan förses med de viktigaste
delarna av bokutgivningen. Samhället måste även i ekonomiskt kärvare
tider garantera att människor har fri tillgång till ett rikt urval av litteratur.
Det framhölls vidare bl. a. att Sveriges författarförbund tidigare föreslagit
att det statliga litteraturstödet skulle utvidgas till att även omfatta distributionsledet
och ges en anknytning till biblioteken. I reservationen förutsattes
att 1982 års bokutredning i samråd med folkbiblioteksutredningen

KrU 1982/83:30

kommer fram med ett samlat förslag grundat på en litteraturpolitisk helhetssyn.
I avvaktan härpå måste emellertid omedelbara åtgärder vidtas för
att hejda den olyckliga utvecklingen inom området, anfördes det. I reservationen
tillstyrktes därför en motion om att redan för budgetåret 1982/83
ovan angivna belopp, 10 milj. kr., skulle anvisas för att säkerställa att ett
brett urval av god litteratur finns tillgängligt runtom i landet - också på de
mindre biblioteken. Som ett temporärt system skulle införas en särskild
stödrabatt för folkbibliotekens inköp av litteraturstödd utgivning. Systemet
borde utformas så att de ca 800 folkbibliotek som har öppet minst 15
timmar i veckan fick möjlighet att köpa ett exemplar av de litteraturstödda
titlarna med 50 procents rabatt på förlagets nettopris. Det borde ankomma
på statens kulturråd att närmare utforma stödordningen efter samråd med
folkbiblioteksutredningen.

Regeringen uppdrog i juni 1982 åt statens kulturråd att efter samråd med
folkbiblioteksutredningen och 1982 års bokutredning redovisa förslag till
bestämmelser med beaktande av vad riksdagen anfört rörande medlens
användning.

I proposition 1982/83:25, som framlades hösten 1982, anfördes att det
under kulturrådets beredningsarbete hade framkommit att de stödformer
som anses vara mest lämpade för att uppnå den av riksdagen uttalade
målsättningen med stödet inte på alla punkter överensstämde med den av
riksdagen beslutade tekniska konstruktionen av ett temporärt stöd. Om det
nya stödet skulle kunna verka redan under innevarande budgetår, anfördes
det, borde regeringen emellertid redan inom kort tid utfärda bestämmelser
för medlens användning. I propositionen föreslogs därför att regeringen
fick bemyndigande att besluta om hur det temporära stödet till folkbibliotekens
inköp av böcker som har erhållit litteraturstöd skulle utformas.

På hemställan av utskottet erhöll regeringen det begärda bemyndigandet
(KrU 1982/83:14, rskr 1982/83: 77). Beträffande behandlingen av propositionen
i utskottet hänvisas till nämnda utskottsbetänkande.

Regeringen har i februari i år utfärdat en förordning om statsbidrag för
inköp av litteratur till lokala folkbibliotek (KRFS 1983:9).

Utskottet

I propositionen föreslås att det anvisas ett belopp av 16610000 kr. under
anslaget. Föredragande statsrådet anför att det ovan redovisade stödet till
folkbibliotekens inköp av litteratur som har erhållit statligt utgivningsstöd
enligt hans mening bör ses som en engångsförstärkning av folkbibliotekens
anslag för medieanskaffning och användas för kompletterande inköp av
litteraturstödda böcker. I avvakan på dels 1982 års bokutrednings (U
1982:02) förslag om det permanenta distributionsstöd, som riksdagen har
uttalat sig för, dels folkbiblioteksutredningens (U 1979:17) förslag bör
sålunda anslaget för nästa budgetår minskas med 10 milj. kr., anförs det
vidare i propositionen.

KrU 1982/83:30

I två motioner framställs yrkanden om att det angivna stödet till folkbiblioteken
skall utgå även under nästa budgetår, nämligen i motion 1326
(vpk) och 1348 (fp). I förstnämnda motion föreslås också en uppräkning av
stödet till belopp som föreslagits av statens kulturråd, nämligen 11200000
kr.

Utskottet ansluter sig till förslaget i propositionen och avstyrker
motionsyrkandena (yrkandena 2 och yrkande 3 delvis i motion 1326 samt
yrkande 11 i motion 1348).

Även då det gäller medelsanvisningen i övrigt under anslaget föreslås i
motion 1326 (vpk) en uppräkning med samma belopp som kulturrådet
föreslagit, nämligen 1953000 kr. Regeringens förslag innebar en uppräkning
med 340000 kr. till 16610000 kr.

Utskottet anser sig med hänsyn till den rådande budgetsituationen inte
kunna tillstyrka motionsförslaget (yrkande 3 delvis). Propositionen tillstyrks
även i denna del.

Vänsterpartiet kommunisterna vill i motion 1326 att folkbiblioteksutredningen
(U 1979:17) genom tilläggsdirektiv skall få i uppdrag att behandla
frågan om en bibliotekslag. Syftet med en sådan lag skulle vara att stärka
folkbibliotekens ställning.

I 1974 och 1975 års kulturpropositioner behandlades ingående frågan om
lagstiftning på biblioteksområdet. Litteraturutredningen hade diskuterat
för- och nackdelar med en bibliotekslag mot bakgrund av de skillnader i
bibliotekssstandard mellan olika kommuner som utredningen hade konstaterat.
I kulturpropositionen år 1975 redogjordes för svårigheterna att genom
en detaljerad reglering skapa en reell garanti för en standardhöjning i
landets kommuner. Dels skulle en detaljerad lagstiftning i vissa fall motverka
sitt syfte, eftersom miniminormer lätt utvecklas till att fungera som
maximinormer, dels skulle en lagstiftning på biblioteksområdet kunna tas
som intäkt för detaljerade statliga bestämmelser också om den verksamhet
som kommunerna skall svara för i fråga om t. ex. teater, musik och bildkonst.
Ett sådant synsätt fastslogs i propositionen vara oförenligt med 1974
års beslut om den statliga kulturpolitiken.

Förslag om en bibliotekslagstiftning har sedan dess årligen framförts i
motioner till riksdagen. Såväl kulturutskottet som utbildningsutskottet har
avstyrkt förslaget med i stort sett samma motivering som låg till grund för
nämnda kulturpolitiska beslut (se senast KrU 1981/82:30 s. 46).

Riksdagen har också avslagit förslag av samma innehåll som det nu
aktuella, dvs. en utredning på området genom folkbiblioteksutredningens
försorg (se nämnda betänkande).

I betänkandet KrU 1980/81:26 (s. 51) erinrade utskottet om att det i
direktiven för folkbiblioteksutredningen (se kommittéberättelsen 1981 del
II s. 194) förutsatts att utredningen skall ta del av erfarenheter av utvecklingen
på biblioteksområdet i andra länder. Utskottet noterade att utredningen
ägnat uppmärksamhet bl. a. åt biblioteksförhållandena i Danmark

KrU 1982/83:30

där det finns en bibliotekslagstiftning och förklarade sig räkna med att
utredningen skulle komma att analysera effekterna av den danska bibliotekslagen.

Utskottet är inte berett av ompröva sitt ställningstagande till motionsfrågan.
Det är angeläget att folkbliblioteksutredningen slutför sitt omfattande
uppdrag så snart som möjligt så att proposition med anledning av utredningsuppdraget
kan föreläggas riksdagen senast under riksmötet 1984/85. 1
enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion 1326 i denna del
(yrkande 1).

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsberäkning för bidrag till folkbiblioteken för
inköp av litteratur som fått statligt utgivningsstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 avslår motion
1982/83:1326 yrkande 2 och yrkande 3 i motsvarande del
samt motion 1982/83:1348 yrkande 11 i motsvarande del,

2. beträffande medelsberäkningen för andra ändamål under anslaget
än som avses under mom. I

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:1326 yrkande 3 i motsvarande del för
nämnda ändamål under anslaget beräknar ett belopp av
16610000 kr.,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:1326 yrkande 3 och 1982/83:1348
yrkande 11, båda motionerna i motsvarande del, till Bidrag till
folkbibliotek för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 16610000 kr.,

4. beträffande utredning om en bibliotekslag

att riksdagen avslår motion 1982/83:1326 yrkande 1.

7. Bidrag till regional biblioteksverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt C 17 (s. 188-190) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 12075000 kr.

8. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader. Regeringen
har under punkt C 18 (s. 190- 200)

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om

1. villkoren för kompensation för kostnader till följd av kassettskatt,

dels föreslagit riksdagen att

2. godkänna vad i propositionen förordats om talboks- och punktskriftsbibliotekets
rätt att träffa ett rullande treårsavtal med Bibliotekstjänst AB,

KrU 1982/83:30

3. godkänna vad i propositionen förordats om ansvarsfördelningen mellan
talboks- och punktskriftsbiblioteket och statens kulturråd,

4. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 14192000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:1329 av Bengt Lindqvist (s) yrkas att riksdagen beslutar
begära att regeringen inför budgetåret 1984/85 förelägger riksdagen en
plan för permanentning av den försöksverksamhet som pågår med försäljning
av punktskriftsböcker.

I motion 1982/83:2124 av Oskar Lindkvist m. fl. (s) yrkas - med hänvisning
till vad som anförts i motion 1982/83:2123 — att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att dokumenterade läs- och skrivsvårigheter
skall jämställas med synskada och berättiga till sådana hjälpmedel som
talbok m. m.

Uppgifter för talboks- och punktskriftsbiblioteket

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) inrättades den 1 januari 1980
då biblioteksverksamheten inom Synskadades riksförbund (SRF) överfördes
till statligt huvudmannaskap. TPB har till uppgift att i samverkan
med andra bibliotek i landet arbete för att synskadade och andra handikappade
får tillgång till litteratur. Det åligger biblioteket särskilt att framställa
och låna ut talböcker och punktskriftsböcker samt att lämna information
och råd inom sitt verksamhetsområde. I fråga om utlåningen av talböcker
skall TPB inrikta sin verksamhet på att fungera som lånecentral. Biblioteket
svarar vidare för framställning av studielitteratur för högskolestuderande.
TPB betalar också ut kompensation i vissa fall för kostnader på grund
av kassettskatt.

Talbokskommittén (U 1979:02)

År 1979 tillkallades en kommitté med uppdrag att bl. a. utarbeta förslag
till en omorganisation av talboks- och punktskriftsförsöijningen som helhet
i landet i ett mer långsiktigt perspektiv. Kommittén, som antog namnet
talbokskommittén, avgav i böljan av år 1982 sitt slutbetänkande (SOU
1982:7) Talböcker - utgivning och spridning. Betänkandet har remissbehandlats.
I propositionen har intagits en sammanfattning av betänkandet
(bil. 10. 14) och en sammanställning av remissvaren (bil. 10. 15).

Kommittén har i en särskild skrivelse till regeringen lämnat förslag till
formerna för en samordning av Tomtebodaskolans elevbibliotek med TPB.

Propositionen

Som närmare redovisas i propositionen har statens roll i talboksförsöijningen
lagts fast i flera riksdagsbeslut i mitten av 1970-talet. Därvid utta -

KrU 1982/83:30

lades att man borde sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt låta
de lokala biblioteken svara för kontakten med talbokslåntagarna. Den
naturliga rollen för SRF:s bibliotek (numera TPB) borde vara att fungera
som lånecentral och depositionsbibliotek.

Talbokskommittén redovisar i sitt betänkande att den snabba utvecklingen
under senare år på talboksområdet i hög grad har följt den av
statsmakterna eftersträvade inriktningen. I anslutning till att detta konstateras
framhåller föredragande statsrådet att ansvarsfördelningen i talboksförsörjningen
mellan central, regional och lokal nivå följer de i 1974 års
kulturpolitiska beslut fastlagda principerna.

Talbokskommitténs överväganden och förslag utgörs i stor utsträckning
av rekommendationer i fråga om bl. a. en närmare arbetsfördelning mellan
bibliotek på olika nivåer beträffande beståndsuppbyggnad och låneverksamhet,
modeller för regional planering och samverkan, arbetsformer för
urval, framställning och spridning av talböcker samt informations- och
rådgivningsinsatser. Föredraganden delar Svenska kommunförbundets
och Landstingsförbundets uppfattning att kommitténs förslag får ses som
allmänna riktlinjer som måste anpassas till olika lokala och regionala
förutsättningar när det gäller arbetsformer och ansvarsfördelning mellan
lokala folkbibliotek och länsbibliotek. Några ytterligare ställningstaganden
från regering och riksdag fordras enligt hans mening inte i anledning av
kommitténs rekommendationer.

Talbokskommittén har på några punkter lagt fram förslag som berör mer
grundläggande principer för talboksförsöijningen och/eller inriktningen
och omfattningen av de statliga insatserna på området. I propositionen
behandlas i huvudsak sådana frågor. De frågor som sålunda tas upp avser
bl. a. (1) utgivning och marknadsföring av litteratur i form av fonogram
genom bokförlagens försorg, (2) framställning av visst material från t. ex.
statliga myndigheter, (3) utvidgning av rätten att låna talböcker, (4) förenklingar
i handhavandet av den statliga ersättning som utgår till författare
och översättare, (5) ansvaret för den centrala talboksutgivningen, (6) förhållandet
mellan staten och Bibliotekstjänst i övrigt, (7) skillnader i standarden
mellan olika kommuner och olika län, (8) ansvarsfördelningen
mellan TPB och statens kulturråd på det här aktuella området, (9) inläsningstjänsten
vid folkbiblioteken, (10) folkbibliotekens ansvar för
punktskriftsförsöijningen, (11) en samordning av Tomtebodaskolans elevbibliotek
med TPB. I propositionen behandlades också frågor om (12)
kompensation för kostnader till följd av kassettskatt.

Med hänsyn till att utskottet i detta sammanhang behandlar en motion
om utvidgning av rätten att låna talböcker återges följande avsnitt av
föredragande statsrådets överväganden i propositionen (bil. 10 s. 194).

Framställningen och utlåningen av talböcker sker f. n. med stöd av
bestämmelser i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnär -

KrU 1982/83:30

liga verk och en därtill hörande tillämpningsförordning (1961:342) samt ett
avtal mellan staten och upphovsrättsinnehavarna. Rätten att låna talböcker
tillkommer synskadade, vissa rörelsehindrade och andra angivna
grupper av handikappade. Flera remissinstanser uttalar sig för en betydande
utvidgning av rätten att låna talböcker. SoS, SHR, SIL,
SIV, m. fl. finnér det motiverat att envar som har behov av talböcker borde
kunna få låna dem, t. ex. invandrare, analfabeter, tillfälligt sjuka och
personer med lässvårigheter. Sveriges författarförbund och KLYS föreslår
att nuvarande reglering avlöses av ett system med avtalslicenser som
innebär att någon inskränkning av lånerätten inte behöver förekomma.

Jag anser i likhet med kommittén att frågan om en utvidgning av lånerätten
i första hand är en resursfråga. Eftersom antalet boktitlar som framställs
som talböcker och även kopiebestånden under överskådlig tid kommer
att vara förhållandevis begränsade och talbokshanteringen kostnadskrävande
bör rätten att låna talböcker t. v. förbehållas de grupper som i
dag har denna rätt på grund av sitt handikapp. Nuvarande regler bör
således inte ändras f. n. Detta utesluter emellertid inte att den nu arbetande
upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02) under sitt arbete kan komma in på
frågan hur de upphovsrättsliga bestämmelserna om framställning av talböcker
bör uformas. Jag har i denna fråga samrått med chefen för justitiedepartementet.

Då det gäller det närmare innehållet i propositionen hänvisar utskottet
till framställningen i denna, till redovisningen ovan för propositionens
hemställan och till vad som anförs under rubriken utskottet.

Utskottet

I propositionen görs en anmälan som avser villkoren för kompensation
för kostnader till följd av kassettskatt. Utskottet anser att vad därvid
anförs inte bör föranleda något riksdagens uttalande.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen
om dels talboks- och punktskriftsbibliotekets rätt att träffa ett
rullande treårsavtal med Bibliotekstjänst AB, dels ansvarsfördelningen
mellan talboks- och punktskriftsbiblioteket och statens kulturråd.

Rätten att låna talböcker tillkommer synskadade, vissa rörelsehindrade
och vissa andra grupper av handikappade. I motion 2124 (s) föreslås att
dokumenterade läs- och skrivsvårigheter skall jämställas med synskada
och berättiga till sådana hjälpmedel som talbok m. m.

Utskottet vill med anledning av motionen framhålla följande. Enligt ett
avtal från år 1977 mellan Sveriges författarförbund och skolöverstyrelsen
har bl. a. personer som är ordblinda rätt att låna talböcker. I den rapport
som föregick avtalet används i stället det vanligen brukade begreppet
dyslexi1. Termen dyslektiker används numera ofta synonymt med person
som har läs- och skrivsvårigheter. Dyslexi får inte förväxlas med analfabe 1

Om dyslexi m. m.: se bl. a. Läkartidningen 1982 nr 41 s. 3701 och nr 42 s. 4505,
SÖ:s tidskrift PM om utbildning nr 3 år 1983 och skriften Läs- och skrivsvårigheter i
ljuset av aktuell forskning (utgiven av SÖ 1983).

KrU 1982/83:30

tism eller läsretardering. Utskottet har inhämtat att TPB inte upplever
några svårigheter att inom ramen för det nämnda avtalet tillgodose önskemålen
om lån från biblioteket. Myndigheten har också uppfattningen att
utlåningen från folkbiblioteken till personer med läs- och skrivsvårigheter i
allmänhet fungerar väl. Myndigheten kommer inom kort att ge ut en
broschyr som är avsedd för biblioteken och landstingen om vilka grupper
som har rätt till lån av talböcker.

Det sagda hindrar dock inte att det - i överensstämmelse med vad som
kommer till uttryck i motionen - kan uppstå problem för personer, med
läs- och skrivsvårigheter att få låna talböcker exempelvis i fall då det rör
sig om läsretardation. Utskottet är emellertid med hänsyn till vad som
anförs i propositionen och som redovisats i föregående avsnitt inte berett
att förorda något riksdagens initiativ med anledning av motionen i denna
del.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att fortsatt
uppmärksamhet ägnas åt de problem som personer med läs- och skrivsvårigheter
har. I överensstämmelse med det synsätt som kommer till uttryck
i motionsmotiveringen är det viktigt att personer med läs- och skrivsvårigheter
under den utbildning som samhället erbjuder, främst i form av
grundutbildning för vuxna, så långt möjligt, får tillgång till lämpliga hjälpmedel
för att bekämpa sitt handikapp. Då det gäller talböcker måste
utvecklingen följas noggrant. Som framhålls i propositionen kan upphovsrättsutredningen
(Ju 1976:02) under sitt arbete komma in på frågan hur de
upphovsrättsliga bestämmelserna om framställning av talböcker bör utformas.
I fråga om andra hjälpmedel ankommer det inte på kulturutskottet att
närmare pröva hur man inom utbildningsväsendet skall kunna tillgodose de
läs- och skrivhandikappades behov. Utskottet vill dock erinra om följande.
Enligt förordningen (1977:537) om grundutbildning för vuxna skall varje
kommun sölja för att grundutbildning anordnas i kommunen för den som
behöver den. För grundutbildning får avgift inte tas ut. Det finns en
möjlighet för kommunen att få statsbidrag till bl. a. tekniska hjälpmedel,
personell assistans och andra tekniska stödåtgärder för vissa elever, exempelvis
synskadade (18 a § nämnda förordning). Bidrag kan dock inte utgå
till elever som har läs- eller skrivsvårigheter. Komvux-utredningen - har i
betänkandet (SOU 1982:29) Komvux — kommunal utbildning för vuxna
behandlat bl. a. frågor om statsbidrag till tekniska stödåtgärder inom
grundvux. Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att senare i år
förelägga riksdagen en proposition med anledning av betänkandet. Utskottet
erinrar också om att tilläggsbidrag kan utgå till folkhögskola som
särskilt stöd till kostnader för åtgärder för studerande som är fysiskt,
psykiskt, socialt eller språkligt handikappade (94 § folkhögskoleförordningen
(1977:55)). Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion 2124 även i här aktuell del.

Utskottet finner anledning att här också understryka vad som anförs i

KrU 1982/83:30

propositionen om punktskriftsförsörjningen (bil. 10 s. 198). Det är betydelsefullt
att möjligheterna för synskadade att få kontakt med punktskriftsböcker
ökar. Detta gäller framför allt barn. Som framhålls i propositionen
har folkbibliotekens roll därvid fått en större vikt på grund av att synskadade
elever i integrerad skolgång numera saknar den naturliga stimulans till
läsning av punktskrift som vistelsen i specialskolan innebar. Det ankommer
på TPB att beakta folkbibliotekens behov av information och råd i det
avseendet.

I anslutning till det sagda tar utskottet upp en motion om försäljning av
punktskriftsböcker. Bakgrunden till motionen är följande. Statens institut
för läromedelsinformation (SIL) har fyra rikscentraler för pedagogiska
hjälpmedel för handikappade, bland dem en för synskadade (RPH-SYN).
Denna rikscentral framställer sedan 1977 punktskriftsböcker för försäljning
åt synskadade. Efter en treårig försöksperiod utvärderades projektet.
I sin anslagsframställning för nästa budgetår föreslog SIL att ansvaret för
verksamheten skulle föras över till TPB. I budgetpropositionen (bil. 10 s.
245) anför föredragande statsrådet att han f. n. inte är beredd att tillstyrka
detta förslag.

I motion 1329 (s) föreslås att riksdagen beslutar begära att regeringen
inför budgetåret 1984/85 förelägger riksdagen en plan för permanentning av
den försöksverksamhet som pågår med försäljning av punktskriftsböcker.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår det inom regeringskansliet ett arbete
som syftar till en proposition med anledning av integrationsutredningens
huvudbetänkande (SOU 1982:19) Handikappade elever i det allmänna
skolväsendet. Under proposition sarbetet kommer man att pröva frågan
huruvida ansvaret för framställning av punktskriftsböcker skall föras över
till TPB. Utskottet har också inhämtat att avsikten är att propositionen
skall avlämnas i sådan tid att den kan behandlas av riksdagen under hösten
1983.

Utskottet anser att det pågående beredningsarbetet inte bör föregripas.
Motionen bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beslutar att vad i proposition 1982/83:100 anförts
om villkoren för kompensation för kostnader till följd av kassettskatt
inte skall föranleda något uttalande av riksdagen,

2. att riksdagen godkänner vad i proposition 1982/83:100 förordats
om talboks- och punktskriftsbibliotekets rätt att träffa ett rullande
treårsavtal med Bibliotektsjänst AB,

3. att riksdagen godkänner vad i proposition 1982/83:100 anförts
om ansvarsfördelningen mellan talboks- och punktskriftsbiblioteket
och statens kulturråd,

KrU 1982/83:30

4. beträffande rätten att låna talböcker, m. m.
att riksdagen avslår motion 1982/83:2124.

5. beträffande försäljning av punktskriftsböcker
att riksdagen avslår motion 1982/83:1329,

6. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 14192000 kr.

9. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader.

Regeringen har under punkt C 19 (s. 200—203) föreslagit riksdagen att

1. medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det
beställningsbemyndigande om 4 milj. kr. för budgetåret 1984/85 som förordats
i propositionen,

2. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för
budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 14261000 kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning. Vidare
tillstyrker utskottet att regeringen får det begärda beställningsbemyndigandet.

Utskottet vill härutöver anföra följande.

Det nuvarande avtalet med producenter av talböcker och punktskriftsböcker
löper ut vid det kommande halvårsskiftet. Eftersom avtalet varit
tvåårigt kan det nya avtalet komma att medföra större ökning av produktionskostnaderna
än vad det finns utrymme för med hänsyn till den priskompensation
som beräknats för anslaget. Då det är angeläget att produktionen
av talböcker och punktskriftsböcker inte skärs ner kan det enligt
utskottets mening finnas anledning för regeringen att senare ta upp till
prövning frågan om det finns behov av att tillföra talboks- och punktskriftsbiblioteket
ytterligare resurser. Biblioteket har bl. a. i uppgift att
fördela kompensation för kostnader på grund av kassettskatt. För innevarande
budgetår har medel härtill beräknats under förevarande anslag.
Enligt vad utskottet inhämtat finns det anledning räkna med att medelsåtgången
för sådan kompensation under innevarande budgetår kommer att
bli mindre än vad man utgick från vid medelsberäkningen. Utskottet anser
därför att i den mån ytterligare resurser behövs för att biblioteket skall
kunna hålla uppe sin bokframställning på nuvarande nivå man i första hand
bör ta i anspråk en eventuell reservation under den anslagspost som avser
kompensation för kostnader till följd av kassettskatt.

Vad utskottet anfört om bibliotekets produktionsresurser bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

KrU 1982/83:30

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket
det beställningsbemyndigande om 4 milj. kr.
för budgetåret 1984/85 som förordats i proposition 1982/83:100,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 14261000 kr.,

3. beträffande bibliotekets produktionsresurser

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 5 maj 1983

På kulturutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Tyra Johansson (s), Lars-lngvar Sörenson (s),
Tore Nilsson (m), Maja Bäckström (s), Lars Ahlmark (m), Berit Oscarsson
(s), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk),
Anders Nilsson (s), Stina Gustavsson (c), Iréne Vestlund (s) och Lars
Hjertén (m).

Reservationer

1. Tilläggsdirektiv till massmediekommittén (punkt 2, mom. 5)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 böljar ”Massmediekommittén
har” och på s. 8 slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Massmediekommittén har nyligen fått tilläggsdirektiv (Dir 1983:9), som
ersätter de tidigare direktiven i dess helhet. Uppgifterna för kommittén
avser förslag till beslut om principer för utbyggnad och utnyttjande av ny
teknik för massmedieändamål. Det är viktigt att dessa uppgifter fullgörs
inom den tidsram som anges i direktiven. Utredningen bör emellertid enligt
utskottets mening redan nu få ytterligare tilläggsdirektiv, nämligen påfilmoch
videoområdet. Uppgifterna i dessa hänseenden bör påbörjas snarast
möjligt men bör om det visar sig nödvändigt kunna slutföras sedan uppdraget
i övrigt redovisats. I enlighet med vad som föreslås i motion 1346 (vpk)
bö^utredningen arbeta fram förslag som syftar till att bringa film- och
videopolitiken i bättre överensstämmelse med de av riksdagen fastställda
kulturpolitiska målen. Vidare bör utredningen, likaledes enligt vad som
föreslås i motionen, få i uppdrag att göra en samlad översyn av film- och

KrU 1982/83:30

videoutbildningen från förskola till högskola. Motion 1346 tillstyrks således
i här aktuell del (yrkande 2).

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande tilläggsdirektiv till massmediekommittén

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1346 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

2. Stöd till kulturtidskrifter (punkt 3)

Jan-Erik Wikström (fp) och Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 böljar ”Utskottet
kan” och slutar ”till medelsanvisning” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionen fyller kulturtidskrifterna en viktig funktion i
det svenska kulturlivet både som speglare och kritiker av detta. Tidskrifterna
lever ofta med knappa ekonomiska marginaler trots det statliga stöd
som utgår. En urholkning av stödet kan därför få allvarliga konsekvenser.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet i enlighet med vad som förordas i
motion 1348 en uppräkning av anslaget med 650000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit. Utskottet tillstyrker således motionsyrkandet.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och med
bifall till motion 1982/83:1348 yrkande 12 till Stöd för kulturtidskrifter
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
10268000 kr.,

3. En särskild anslagspost för utgivningsstöd till lyrik (punkt 4, mom. 1)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar "Vad först”
och slutar ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Rikta din pil mot himlen
och du träffar skogsbrynet.

Kräv lite pengar till poeter
och du får en välvillig skrivning!

— Skalder ska bo i vindskupor,
va’magra och bleka om trynet.

— Nej, nu är dags säga upp skulden.

Nu är tid för indrivning!

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande en särskild anslagspost för utgivningsstöd till lyrik
att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och med

KrU 1982/83:30

bifall till motion 1982/83:931 i motsvarande del för Stöd till
lyrikutgivning under anslaget beräknar 2000000 kr.,

4. Medelsberäkningen för utgivningsstöd (punkt 4, mom. 2)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 böljar ”Utskottet
delar” och på s. 13 slutar ”(yrkande 10)” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1348 är det angeläget att man prövar avvägningen
mellan utgivningsstöd och distributionsstöd. Enligt utskottets mening
talar starka skäl för att distributionsstödet bör förstärkas. Det pågående
utredningsarbetet bör dock inte föregripas.

Förra året höjdes utgivningsstödet kraftigt. Genom den begränsade uppräkningen
av stödet som regeringen föreslår kommer enligt utskottets
mening utgivningsstödet att ånyo urholkas. Utskottet anser därför att i
avvaktan på att proposition om den samlade litteraturpolitiken läggs fram
anslagsposten Utgivningsstöd bör räknas upp med 1 milj. kr. utöver regeringens
förslag. Utskottet tillstyrker således motion 1348 i denna del (yrkande
10).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsberäkningen för utgivningsstöd

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och med
bifall till motion 1982/83:1348 yrkande 10 i motsvarande del
under anslaget för angivna ändamål beräknar ett belopp av
22244000 kr.,

5. En bok för alla (punkt 4, mom. 3)

Tore Nilsson, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 böijar ”Utskottet har
i sin” och på s. 14 slutar ”av vuxenlitteratur” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en förstärkning av ersättningen
åt författare m.fl. från Sveriges författarfond är ett mer angeläget
ändamål än stödet till En bok för alla (vuxenlitteraturen).

I budgetpropositionen har höjningen av biblioteksersättningens grundbelopp
begränsats till blygsamma 1 öre. Författarna drabbas vidare av den
fr. o. m. den 1 januari 1983 införda allmänna löneavgiften på 2%.

Föreliggande anslag bör minskas med ett belopp motsvarande en höjning
av biblioteksersättningens grundbelopp med ytterligare 3 öre. Beloppet har
av utskottet beräknats till 3 135000 kr. De frigjorda medlen skall tillföras
Författarfonden som en förstärkning av biblioteksersättningen. Utskottet

KrU 1982/83:30

förutsätter att regeringen i tilläggsbudget framlägger förslag om dessa nya
resurser till Författarfonden.

Utskottets ställningstagande innebär även att utskottet biträder motionärernas
förslag i fråga om avtalet mellan staten och Stiftelsen Litteraturfrämjandet,
dvs. att det statliga stödet skall begränsas till litteratur för barn
och ungdom. Detta bör riksdagen med anledning av motion 1330 yrkande 7
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande En bok för alla

att riksdagen dels med anledning av motion 1982/83:1330 yrkande
7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört, dels med anledning av proposition 1982/83: 100 och motion
1982/83:1330 yrkande 8 i motsvarande del för utgivning och
distribution av prisbillig kvalitetslitteratur, En bok för alla, under
anslaget beräknar ett belopp av 2823000 kr.,

6. Medelsberäkningen för Bidrag till läsfrämjande åtgärder bland barn och
ungdom (punkt 4, mom. 5)

Karl Boo (c), Jan-Erik Wikström (fp) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 böljar ”Utskottet
delar motionärernas” och slutar ”Motionsyrkandena avstyrks således”
bort ha följande lydelse:

Det försök som bedrivits med läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom
har i huvudsak varit mycket lyckat. Barn- och ungdomsorganisationerna
fortsätter nu med det läsfrämjande arbetet. Det förslag till medelstilldelning
för nästa budgetår som lagts fram i propositionen ger emellertid
inte utrymme för att till nästa budgetår tillgodose de ambitioner som
organisationerna har. Utskottet förordar därför en väsentlig uppräkning av
anslagsposten Bidrag till läsfrämjande åtgärder bland barn och ungdom.
Anslagsposten bör räknas upp med 50% till 600000 kr. Detta innebär att
motion 1348 tillstyrks i denna del (yrkande 9) och att motion 1843 tillgodoses
i väsentlig utsträckning.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsberäkningen för Bidrag till läsfrämjande åtgärder
bland barn och ungdom

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
motion 1982/83:1843 i motsvarande del samt med bifall till motion
1982/83:1348 yrkande 9 i motsvarande del för angivna ändamål
under anslaget beräknar ett belopp av 600000 kr.,

KrU 1982/83:30

7. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (punkt 4, moni. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Eva Hjelmström (vpk) anser att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:

8. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 med
avslag på motionerna 1982/83:1330 yrkande 8, 1982/83:1348 yrkandena
9 och 10 samt 1982/83:1843, samtliga motioner i motsvarande
del, ävensom med bifall till motion 1982/83:931 i motsvarande
del till Litteraturstöd för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 32391 000 kr..

8. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (punkt 4, mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 4 och 6

Jan-Erik Wikström (fp) anser att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:

8. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och motion
1982/83:1843 i motsvarande del, med avslag på motion 1982/
83:931 och 1982/83:1330 yrkande 8, båda motionerna i motsvarande
del samt med bifall till motion 1982/83:1348 yrkandena 9
och 10, båda motionerna i motsvarande del, till Litteraturstöd för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 31591000
kr.,

9. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (punkt 4, mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Tore Nilsson, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén (alla m)
anser att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och motion
1982/83:1330 yrkande 8 i motsvarande del samt med avslag
på motionerna 1982/83:931, 1982/83:1348 yrkandena 9 och 10,
1982/83:1843, samtliga motioner i motsvarande del, till Litteraturstöd
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
27256000 kr.,

KrU 1982/83:30

10. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (punkt 4, morn. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 6

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser att utskottets hemställan
under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och motion
1982/83:1843 i motsvarande del, med avslag på motionerna
1982/83:931, 1982/83:1330 yrkande 8 och 1982/83:1348 yrkande
10, samtliga motioner i motsvarande del, samt med bifall till
motion 1982/83:1348 yrkande 9 i motsvarande del till Litteraturstöd
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
30591000 kr.,

11. Medelsberäkning för bidrag till folkbiblioteken för inköp av litteratur
som fått statligt utgivningsstöd (punkt 6, mom. 1)

Karl Boo (c), Jan-Erik Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk) och Stina
Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 böljar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”motion 1348)” bort ha följande lydelse:

Förra årets beslut om bidrag till folkbiblioteken för inköp av litteratur
som fått statligt utgivningsstöd fattades bl. a. mot bakgrund av att Sveriges
författarförbund tidigare föreslagit att det statliga litteraturstödet skulle
utvidgas till att omfatta även distributionsledet och ges en anknytning till
biblioteken. Det förutsattes att 1982 års bokutredning i samråd med folkbiblioteksutredningen
kommer fram med ett samlat förslag grundat på en
litteraturpolitisk helhetssyn. I avvaktan härpå måste emellertid omedelbara
åtgärder vidtas för att vidga den olyckliga utvecklingen, anfördes det i
motiveringen till beslutet. Utskottet som senast i slutet av förra året tog
ställning till stödet anser att det inte finns skäl att nu ändra ståndpunkt och
avskaffa stödet till biblioteken. Stödet har visat sig vara av stort värde för
dessa och det bör därför utgå även under den tid som återstår till dess
förslag om ett samlat litteraturstöd kan prövas av riksdagen. Utskottet
anser att stödet bör utgå med oförändrat belopp, 10 milj. kr., under nästa
budgetår. Utskottet tillstyrker således motion 1348 yrkande 11 och motion
1326 yrkande 2. Sistnämnda motion tillstyrks även i huvudsak såvitt avser
medelsanvisningen (yrkande 3).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsberäkning för bidrag till folkbiblioteken för
inköp av litteratur som fått statligt utgivningsstöd
att riksdagen med avslag på proposition 1982/83:100, med anledning
av motion 1982/83:1326 yrkande 3 i motsvarande del samt

KrU 1982/83:30

med bifall till motionerna 1982/83:1326 yrkande 2 och 1982/
83:1348 yrkande 11 i motsvarande del för nämnda ändamål under
anslaget beräknar ett belopp av 10000000 kr.,

12. Medelsberäkningen för andra ändamål under anslaget Bidrag till folkbibliotek
än som avses under mom. 1 (punkt 6, mom. 2)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Även då”
och slutar ”till 16610000 kr.” bort ha följande lydelse:

Det är viktigt att stödja folkbiblioteken. Då det gäller andra anslagsposter
än den som avser spridning av böcker som erhållit utgivningsstöd (se
därom res. 11) bör en uppräkning ske med belopp, som statens kulturråd
föreslagit, nämligen 1953000 kr. Utskottet tillstyrker därför motion 1326 i
denna del (yrkande 3 delvis).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsberäkningen för andra ändamål under anslaget
än som avses under mom. I

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och med
bifall till motion 1982/83:1326 yrkande 3 i motsvarande del för
nämnda ändamål under anslaget beräknar ett belopp av
18223000 kr.,

13. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (punkt 6, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 11

Karl Boo (c), Jan-Erik Wikström (fp) och Stina Gustavsson (c) anser att
utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och motion
1982/83:1326 yrkande 3 i motsvarande del samt med bifall till
motion 1982/83:1348 yrkande 11 i motsvarande del till Bidrag till
folkbibliotek för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 26610000 kr.,

14. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (punkt 6, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 11 och 12

Eva Hjelmström (vpk) anser att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och mo -

KrU 1982/83:30

tion 1982/83:1326 yrkande 3 i motsvarande del samt med bifall till
motion 1982/83:1348 yrkande 11 i motsvarande del till Bidrag till
folkbibliotek för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 28223000 kr.,

15. Utredning om en bibliotekslag (punkt 6, mom. 4)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”1 1974”" och
på s. 19 slutar ”del (yrkande 1)” bort har följande lydelse:

Vänsterpartiet kommunisterna har länge hävdat att det krävs en bibliotekslag
för att folkbibliotekens ställning skall kunna stärkas. Erfarenheterna
från många kommuner under de senaste åren, då vi haft ett kärvt
ekonomiskt klimat, visar att anslagen till kulturen och då inte minst folkbiblioteken
i första hand drabbas då nedskärningar i budgeten måste göras.

Folkbiblioteken har en utomordentligt stor betydelse för den kulturella
verksamheten i kommunerna. Med hänsyn till det ovan anförda anser
utskottet att starka skäl talar för att - som erfarenheterna från Danmark
torde ge vid handen - en bibliotekslag skulle vara ägnad att stärka folkbibliotekens
ställning. Utskottet anser därför att det är en självklarhet att
frågan i vart fall bör utredas. Folkbiblioteksutredningen skall enligt sina
direktiv ta del av erfarenheter av utvecklingen på biblioteksområdet i
andra länder. Det är enligt utskottets mening uppenbart att det inte krävs
någon mera omfattande utredning för att med utgångspunkt i bl. a. den
information som sålunda inhämtas pröva möjligheterna och lämpligheten
av att införa en bibliotekslag i vårt land.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda motionsyrkandet.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utredning om en bibliotekslag

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1326 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Medelsberäkning för film- och videoverkstäder (punkt 2, mom. 1)

Eva Hjelmström (vpk) anför:

Förslaget om att 3 milj. kr. skall anvisas till statens kulturråd för filmoch
videoverksamheten har avstyrkts av kulturutskottets majoritet (KrU
1982/83:24 s. 16). Med hänsyn härtill har vänsterpartiet kommunisterna i
detta sammanhang avstått från att reservera sig till förmån för en sänkning

KrU 1982/83:30

av medelsanvisning till Filminstitutet. Det får emellertid förutsättas att
regeringen noga följer användningen av de medel som anvisas över statsbudgeten
till Filmstöd. Av budgetpropositionen, som tillstyrkts av utskottet
i denna del, framgår att högst 2 milj. kr. får användas till försöksverksamhet
med lokalt arbete med video. Vänsterpartiet kommunisterna utgår
från att angivna belopp till fullo tas i anspråk för ändamålet, liksom att
styrelsen för Filminstitutet beaktar den protokollsanteckning till det nya
filmavtal som finns om att styrelsen skall äga rätt avsätta medel till en eller
flera filmverkstäder (se prop. 1981/82:111 s. 182, se även s. 20). Om så inte
sker i rimlig utsträckning får regeringen överväga att föreslå en specialdestinering
av medel för ändamålet.

KrU 1982/83:30

Bilaga

Förslag till lagändring som framlagts av regeringen och som tillstyrkts av
utskottet (vid 5. C 15. Bidrag till Svenska språknämnden)

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Härigenom föreskrivs att i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
skall införas två nya paragrafer, 12 b och 12c §§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 b §

Tekniska museet får, i fråga om
vid museet anställd personal, fatta
sådana beslut som avser myndighetsutövning
i den mån inte annat
är föreskrivet.

12 c §

Svenska språknämnden får, ifråga
om vid nämnden anställd personal,
fatta sådana beslut som avser
myndighetsutövning i den mån inte
annat är föreskrivet.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

KrU 1982/83:30

Innehåll

Inledning 1

Film

Statens biografbyrå 1

Filmstöd 3

Dagspress och tidskrifter

Stöd till kulturtidskrifter 9

Litteratur och bibliotek

Litteraturstöd 9

Bokhandelsstöd 15

Kreditgarantier till förlag och bokhandel 15

Lån för investeringar i bokhandel 16

Bidrag till Svenska språknämnden 16

Bidrag till folkbibliotek 16

Bidrag till regional biblioteksverksamhet 19

Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

Förvaltningskostnader 19

Produktionskostnader 25

Reservationer

1. Tilläggsdirektiv till massmediekommittén (vpk) 26

2. Stöd till kulturtidskrifter (fp, vpk) 27

3. En särskild anslagspost för utgivningsstöd till lyrik (vpk) 27

4. Medelsberäkningen för utgivningsstöd (fp) 28

5. En bok för alla (m) 28

6. Medelsberäkningen för Bidrag till läsfrämjande åtgärder bland

barn och ungdom (c, fp) 29

7. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (vpk) 30

8. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (fp) 30

9. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (m) 30

10. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (c) 31

11. Medelsberäkning för bidrag till folkbiblioteken för inköp av
litteratur som fått statligt utgivningsstöd (c, fp, vpk) 31

12. Medelsberäkningen för andra ändamål under anslaget Bidrag till
folkbibliotek än som avses under mom. 1 (vpk) 32

13. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (c, fp) 32

14. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (vpk) 32

15. Utredning om en bibliotekslag (vpk) 13 33

Särskilt yttrande

Medelsberäkning för film- och videoverkstäder (vpk) 33

Bilaga

Förslag till lagändring som framlagts av regeringen och som tillstyrkts
av utskottet (vid 5. C 15. Bidrag till Svenska språknämnden) 35

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983