KrU 1982/83:24

Kulturutskottets betänkande
1982/83:24

om anslag till kulturverksamhet, m. m. (prop. 1982/83:100 bil. 10
delvis och prop. 1982/83:108)
Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels de förslag m. m. i proposition 1982/83:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
som under huvudavsnittet B. Kulturverksamhet m. m.
lagts fram under följande rubriker, nämligen

Allmän kulturverksamhet m. m. (anslag B 1 —B 10),

Teater, dans och musik (anslag B 11 — B 19)

Bildkonst (anslag B 20 —B 23),

Arkiv (riktlinjer för den statliga arkivverksamheten m. m. samt anslag
B 24-B 29),

Kulturminnesvård (anslag B 30—B 32),

Museer och utställningar (principer för begränsning av de statliga museernas
samlingar samt anslag B 33 —B 50),

dels motioner med anknytning till de angivna delarna av propositionen
och motioner som avser vissa övergripande kulturfrågor,

dels proposition 1982/83:108 om organisationen av Kulturarvet i Falun
(vid anslagen B 44 och B 47).

Av innehållsförteckningen sist i betänkandet framgår vilka anslag som
behandlas och deras plats i betänkandet, m. m.

I bilaga lämnas en redovisning över motionerna innehållande dels en
sammanställning av motionärernas/huvudmotionärernas namn och resp.
motionsnummer, dels en tabell som visar var i betänkandet de olika
motionerna behandlas.

Allmän kulturverksamhet m. m.

1. övergripande frågor

Motioner

I motion 1982/83:933 av Lars Hjertén m. fl. (m,c,fp) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av gällande bestämmelser för statsbidrag
till regional teaterverksamhet.

I motion 1982/83:940 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om utarbetande av och förslag om en kulturlag
i enlighet med vad som anförs i motionen.

1 Riksdagen 1982/83. 13 sami. Nr 24

KrU 1982/83:24

I motion 1982/83:1330 av Britt Mogård m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om riktlinjer för kulturpolitiken.

I motion 1982/83:1334 av Karl-Eric Norrby m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs rörande decentralisering och fördelning av stödet till
regional kulturverksamhet,

2. att riksdagen hos regeringen begär att statens kulturråd ges i uppdrag
att pröva förutsättningarna för en omfördelning av stödet till regionala
kulturinstitutioner för att i ökad utsträckning tillgodose underförsörjda
områden i enlighet med vad i motionen anförs,

3. att riksdagen hos regeringen begär att statens kulturråd ges i uppdrag
att ta initiativ i syfte att främja ett bättre samarbete mellan kulturinstitutionerna
på regional nivå och andra delar av kulturlivet,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till samordning av den
centrala kulturadministrationen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande översyn av de centrala kulturinstitutionerna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande inriktningen av musikpolitiken,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande samordning av arbetsgivarorganisationer på kulturområdet.

I motion 1982/83:1348 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

1. att riksdagen begär att regeringen i nästa budgetproposition redovisar
treåriga riktlinjer för utvecklingen inom den statliga kultursektorn,

2. att riksdagen uttalar att de centrala teater-, musik-, musei- och arkivinstitutionerna
skall undantas från tillämpningen av det s. k. huvudförslaget
i myndigheternas anslagsframställningar fr. o. m. budgetåret 1984/85.

Utskottet

I detta avsnitt behandlar utskottet ett antal motioner, som tar upp vissa
övergripande kulturpolitiska frågor. Utskottet återkommer till vissa av
frågorna i samband med behandlingen av olika anslagsposter, nämligen i
fall då krav också framställs om omedelbara resursförändringar.

Flera av de förslag som nu aktualiseras i motioner behandlades ingående
av utskottet i slutet av förra året, nämligen i det av riksdagen godkända
betänkandet KrU 1982/83:10 om vissa kulturpolitiska frågor. Utskottet
inhämtade då yttrande från statens kulturråd över flertalet yrkanden.

KrU 1982/83:24

Beträffande vissa av de frågor sorn sålunda nyligen behandlats i riksdagen
begränsar utskottet diskussionen och hänvisar till det tidigare betänkandet.

Frågan om en kulturlag

Motionärerna bakom motion 940 (vpk) vill att riksdagen skall hemställa
hos regeringen om att det utarbetas en kulturlag och att riksdagen skall
föreläggas förslag härom. Enligt motionärerna skall en kulturlag garantera
en jämn kulturell standard och förbättrade betingelser för en kraftfull
utveckling i kommunerna liksom förbättrade betingelser för kulturarbetarna.

I den kulturpolitiska propositionen från 1974 behandlades frågan om
ansvarsfördelningen mellan stat, landsting och kommun inom kultursektorn.
Riksdagen anslöt sig till uppfattningen att man inte bör reglera den
kommunala verksamheten på området genom lagstiftning. Riksdagen har
vid flera tillfällen därefter, senast hösten 1982, vidhållit denna uppfattning
(KrU 1977/78:9, KrU 1979/80:26, KrU 1982/83:10). Utskottet finnér inte
skäl frångå sin uppfattning i frågan och avstyrker motionen.

Utskottet vill då det gäller motionens syfte tillägga följande. Som närmare
redovisats i betänkandet KrU 1982/83:10 pågår inom kulturrådet ett
utredningsarbete kallat Kommunerna, staten och kulturen (KOSK). Arbetet
har igångsatts mot den bakgrunden att det, som också påtalats i
motionen, råder stora olikheter mellan kommunernas insatser på kulturområdet
och på tillgången på ..ulturverksamhet. I detta utredningsarbete
sker en utvärdering även av de statliga bidragen till de regionala och
kommunala kulturinstitutionerna. I det yttrande som redovisats i nämnda
betänkande, framhåller kulturrådet att rådet delar den i den då aktuella
motionen om en kulturlag uttryckta ambitionen att förbättra betingelserna
för utvecklingen av kulturlivet i kommunerna. Det blir därför anledning
för kulturrådet att noggrant överväga vilka slutsatser utredningsmaterialet
kan föranleda.

Vissa riktlinjer för kulturpolitiken

Sedan företrädare för moderata samlingspartiet i motion 1330 närmare
utvecklat sina synpunkter i fråga om nyckelorden för moderat kulturpolitik
— frihet, mångsidighet och kvalitet — anger de vissa riktlinjer, som
enligt deras mening bör fastställas för kulturpolitiken (yrkande 1). De vill
att stödet till barn och ungdom skall prioriteras genom direktiv till myndigheter
och till organ som får statsanslag. Vidare vill de att kulturinstitutionerna
skall uppmuntras att bl. a. genom en mer marknadsmässig prissättning
stärka sin ekonomi och konkurrensförmåga. En högre grad av
avgiftsfinansiering bör uppmuntras. Motionärerna menar dock att avgifterna
måste vara så utformade att de inte äts upp av administrationskostnader.
De uttalar också att enskilda och företag bör kunna ta ett större
ansvar för att gynna vårt kulturliv. Som ytterligare riktlinje bör gälla att

KrU 1982/83:24

man skall förhindra byråkrati och dubbelarbete då det gäller de statliga
insatserna inom kulturområdet. Motionärerna vill mot bl. a. denna bakgrund
att delar av statens kulturråd på sikt skall avvecklas. Utskottet
behandlar denna fråga i nästa avsnitt om den centrala kulturadministrationen
m. m.

I 1974 års kulturproposition framhölls kraftigt betydelsen av insatser på
kulturområdet för att ge barnen bästa möjliga utvecklingsbetingelser
(prop. 1974:28, se även KrU 1974:15 s. 37).

Under tiden efter 1974 har på olika nivåer omfattande insatser gjorts på
barnkulturområdet. Utskottet vill här nämna de beslut riksdagen fattade
med anledning av proposition 1978/79:143 om barn och kultur (KrU
1978/79:30, rskr 1978/79:336). Riksdagen beslöt om ett utvecklingsarbete
för att stimulera experiment och förnyelse när det gäller kulturaktiviteter
för barn. Vikten av att verksamhet som riktar sig till barn får ett tillräckligt
utrymme inom teatrar, musikinstitutioner och museer underströks starkt.
Ett stort ansvar för uppföljningen av insatserna lades på statens kulturråd.
Myndigheten kommer inom en nära framtid med en utvärdering av insatserna
och en beskrivning av utvecklingen på barnkulturområdet. I årets
budgetproposition görs i flera avseenden satsningar för barnkulturen.
Utskottet vill här också erinra om att föredragande statsrådet i ett avsnitt
om vissa gemensamma frågor inom skolväsendet närmare utvecklar synpunkter
rörande angelägenheten av att samhällets kulturutbud i större
utsträckning riktas mot barn och ungdomar i skolan (bil. 10 s. 207).

De omfattande insatser som gjorts och fortfarande görs på området får
enligt utskottets mening inte undanskymma den omständigheten att uppväxtvillkoren
för många barn och ungdomar i dag är sådana att ytterligare
insatser är nödvändiga. Det finns härvidlag skäl att understryka att det
finns stor anledning att stödja barnens och ungdomarnas egna aktiviteter.
Föreningar och folkrörelser bör spela en stor roll. Det är viktigt att om
besparingar måste göras på kultursektorn dessa inte går ut över verksamheten
för barn.

Utskottet vill i anslutning till det nyss anförda erinra om följande. Det
har nyligen tillkallats en barn- och ungdomsdelegation (Dir 1982:104) för
att samordna regeringens insatser då det gäller de sociala och kulturella
uppväxtvillkoren för barn och ungdomar. I utredningsdirektiven anges
bl. a. att det är viktigt att engagera kulturella institutioner mer i barn- och
ungdomsverksamheten. Delegationen bör i sitt arbete ha nära kontakt med
dem som är lokalt verksamma bland barn och ungdomar liksom med barnoch
ungdomsorganisationerna.

Med hänvisning till den lämnade redovisningen och de framförda synpunkterna
anser utskottet att syftet med motionen i här aktuell del blir
tillgodosett utan någon riksdagens åtgärd.

Då det gäller frågan om en ökad avgiftsfinansiering och om sponsorverksamhet
på kulturområdet vill utskottet erinra om att utskottet

KrU 1982/83:24

i det tidigare nämnda betänkandet KrU 1982/83:10 behandlade frågan.
Efter att ha redovisat ett yttrande från kulturrådet — och efter att i ett
tidigare avsnitt i betänkandet ha diskuterat det problem det innebär att
teaterföreningarna ute i landet av ekonomiska skäl inte alltid anser sig
kunna köpa föreställningar från Riksteatern — anförde utskottet följande
(s. 8-9).

Avgifter för att finansiera kulturverksamhet förekommer på en rad
områden, t. ex. museer och teatrar. För de statligt finansierade institutionerna
Operan och Dramatiska teatern beräknas årligen i budgetpropositionen
hur stor del av medelsbehovet som bör täckas av inkomster från
recetter.

Utskottet vill för sin del understryka vad kulturrådet anför, nämligen att
höjda avgifter knappast torde medföra en väsentlig ökning av kulturinstitutionernas
inkomster. Problemen med Riksteaterns verksamhet som utskottet
behandlat i det föregående är ett exempel härpå. En ökad avgiftsfinansiering
skulle enligt utskottets mening kunna komma i konflikt med
de kulturpolitiska målen då främst de resurssvaga grupperna skulle komma
att drabbas av en avgiftshöjning. Vid överväganden om eventuella
avgiftshöjningar är det viktigt att man noga väger in de följdverkningar
som dessa kan medföra. I detta sammanhang är även den diskussion som
förs om avgifter vid folkbiblioteken värd att notera. Utskottet har vid ett
tidigare tillfälle (KrU 1975:12) kraftigt betonat betydelsen av att man slår
vakt om principen att bibliotekens samlingar skall vara fritt tillgängliga
utan avgift. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Ekonomiskt stöd från enskilda och företag till kulturverksamhet — s. k.
sponsorverksamhet — förekommer i betydande omfattning i vissa länder.
Kulturrådet framhåller att sådan bidragsgivning sannolikt inte på ett väsentligt
sätt kan bidra till ändrade ekonomiska förutsättningar för kulturverksamheten.
Det är enligt rådet värt att notera att enskilda och näringsliv
har gjort och gör värdefulla insatser men att det gäller att varje påverkan
av kulturverksamheten undviks.

Utskottet vill peka på att erfarenheter från andra länder visar att det
främst är kulturinstitutionerna och den etablerade konsten som får sådant
stöd. Skulle så bli fallet även i Sverige skulle ytterligare ekonomisk obalans
kunna uppstå till nackdel för konst som söker nya vägar.

Utskottet anser att regeringen noga bör följa utvecklingen beträffande
sponsorverksamheten. I detta sammanhang är det viktigt att de kulturpolitiska
målen beaktas och att man noga uppmärksammar effekterna på
kulturlivet.

Utskottet avstyrkte de då aktuella motionerna under hänvisning till det
anförda. Utskottet anser att det inte finns skäl att i enlighet med vad som
förordas i motion 1330 ompröva det ställningstagande utskottet enligt den
lämnade redovisningen intog hösten 1982.

Den centrala kulturadministrationen m. m.

Det i det föregående (s. 3 och 4) redovisade förslaget i motion 1330 (m)
om att delar av statens kulturråd på sikt skall avvecklas bör ses mot
bakgrunden av en översyn av kulturrådets organisation och arbetsformer

KrU 1982/83:24

som rådet gjort (bil. 10 s. 17 samt bil. 10.6). Som bakgrund till motionsyrkandet
i denna del bör även nämnas följande. Kulturrådet fick hösten 1981
i uppdrag att redovisa möjligheterna till besparingar i rådets verksamhet
med ca 20 %. I en särskild skrivelse har kulturrådet förklarat att myndigheten
inte kan fullgöra sina uppgifter för det svenska kulturlivet om
nedskärningar skall göras utöver dem som gjorts för budgetåret 1982/83,
då besparingar togs ut med 1,4 milj. kr. i huvudsak enligt rådets förslag.
Organisationsöversynen och den särskilda skrivelsen har remissbehandlats
(bil. 10 s. 18 samt bil. 10.7).

Föredragande statsrådet anför i anslutning till redovisningen för organisationsöversynen
och den särskilda skrivelsen bl. a. följande.

För egen del anser jag det värdefullt att kulturrådets verksamhet genom
rådets utredning har fått en ingående och allsidig belysning. Med hänsyn
till de krav som ställs på verksamheten är det enligt min mening inte
möjligt att nu genomföra ytterligare besparingar under rådets anslag utöver
dem som följer av en tillämpning av huvudförslaget. Begränsningar
därutöver bör vara beroende av förändringar i uppgifterna för rådet. I
nuvarande statsfinansiella läge bör man utnyttja alla möjligheter till administrativa
rationaliseringar i syfte att skapa utrymme för den rena kulturverksamheten.
Därför är det angeläget att följa upp kulturrådets förslag
och remissyttrandena över detta med en genomgång av kulturrådets verksamhet.
Detta bör ske i anslutning till kommande överväganden om inriktningen
av de statliga insatserna på kulturområdet.

I propositionen tas mot den redovisade bakgrunden ställning endast till
vissa relativt begränsade frågor rörande rådets organisation. Utskottet
återkommer härtill under punkt 2 (s. 13).

Utskottet kan helt ansluta sig till vad föredragande statsrådet anfört om
behovet av administrativa rationaliseringar i syfte att skapa utrymme för
den rena kulturverksamheten. Motiveringen i motionen ger utskottet anledning
att särskilt beröra frågan om kulturrådets medverkan då det gäller
att ta fram beslutsunderlag till den del av kulturbudgeten som ligger inom
rådets ansvarsområde.

Rådet skall enligt sin instruktion granska förslag till anslagsframställningar
från andra myndigheter och göra en sammanfattande bedömning
av anslagskraven. I anslutning härtill bör nämnas att en tanke bakom
inrättandet av kulturrådet var att vi skulle få en myndighet med ett mer
samlat ansvar för statliga insatser inom olika delar av kulturområdet. Som
framgår av kulturrådets organisationsöversyn har en viss rationalisering
skett då det gäller rådets uppgifter i här angivna hänseende i samband med
budgetarbetet för 1983/84. Rådet ser med utgångspunkt i hittillsvarande
erfarenheter vissa möjligheter till en mer rationell ansvarsfördelning mellan
regeringen och kulturrådet. Utskottet har inhämtat att även då det
gäller anslagsframställningarna för budgetåret 1984/85 regeringen har
utfärdat bestämmelser som innebär en fortsatt försöksverksamhet med en

KrU 1982/83:24

förenkling av kulturrådets uppgifter i vad avser rådets granskning av
anslagsframställningarna.

Utskottet anser under hänvisning till det anförda att någon riksdagens
åtgärd med anledning av motion 1330 i här aktuell del (yrkande 1 delvis)
inte heller är erforderlig.

Flera yrkanden i motion 1334 (c) har nära samband med den i det
föregående behandlade frågan om statens kulturråd. Motionärerna menar
att den fortsatta organisationsöversynen rörande kulturrådet bör vidgas så
att den får en mer övergripande karaktär. De uttalar att en viss strukturrationalisering
bör vara möjlig. Således bör exempelvis författarfondens
och konstnärsnämndens kanslifunktioner med fördel kunna inordnas i
kulturrådets administration (yrkande 4). Motionärerna erinrar vidare om
att kulturrådet skall göra en översyn av Operans verksamhet. Även andra
institutioner — exempelvis Dramaten, Riksteatern och Riksutställningar
— bör enligt dem göras till föremål för liknande översyner (yrkande 5).

Utskottet utgår från att regeringen i anslutning till sina kommande
överväganden om inriktningen av de statliga insatserna på kulturområdet
inte begränsar sig till att undersöka verksamheten vid statens kulturråd
utan också tar i beaktande möjligheterna att åstadkomma administrativa
rationaliseringar hos andra organ på kulturområdet. Utskottet anser sig
också kunna utgå från att regeringen därvid överväger behovet och lämpligheten
av att i fråga om andra institutioner göra översyner motsvarande
den som nu pågår beträffande Operan. Med hänsyn till det anförda påkallar
yrkandena 4 och 5 i motion 1334 inte någon riksdagens åtgärd.

Kulturrådet har i en skrivelse till regeringen tagit upp frågan om en
översyn av ansvarsförhållandena på arbetsgivarsidan inom det statsunderstödda
kulturområdet (se närmare härom KrU 1982/83:6). Efter remissbehandling
av skrivelsen bereds ärendet f. n. inom regeringskansliet. Med
hänsyn till det anförda påkallar motion 1334 (c) inte någon riksdagens
åtgärd i den del den nämnda frågan tas upp (yrkande 8).

Vissa frågor om stödet till regional kulturverksamhet, m. m.

I två motioner framställs yrkanden som avser decentraliseringsfrågor.
Enligt motion 1334 (c) skall den statliga kulturpolitiken medverka till en
decentralisering av beslut och verksamhet. Den skall också utjämna de
stora skillnaderna och den geografiska obalansen i den hittillsvarande
fördelningen av kulturinsatserna och fylla eftersatta kulturbehov i olika
delar av landet. Motionärerna vill att riksdagen i framställning till regeringen
skall ställa sig bakom dessa synpunkter (yrkande I). Motionärerna
vill också att statens kulturråd skall få i uppdrag att pröva förutsättningarna
för en omfördelning av stödet till regionala kulturinstitutioner för att
i ökad utsträckning tillgodose underförsörjda områden (yrkande 2). Motionärerna
anför som skäl för yrkandet att stödet till regionala och lokala

KrU 1982/83:24

teater-, dans- och musikinstitutioner är mycket ojämnt fördelade över
landet. Det råder, anför de, en mycket påtaglig obalans mellan de södra
och de norra delarna av landet, liksom mellan storstads- och glesbygdslän.

I den andra av de här aktuella motionerna, 933 (m,c,fp), framställs ett
yrkande, som — då det gäller teaterverksamheten — har ett närliggande
syfte. Motionärerna vill ha en översyn av det statsbidragssystem som gäller
för den regionala teaterverksamheten. De framhåller att ungefär en tredjedel
av länen fortfarande saknar fast teaterensemble men att detta inte
innebär att länen saknar teaterverksamhet; Riksteatern och fria grupper
svarar för teaterutbudet. Statsbidrag kan emellertid enligt nuvarande system
med grundbidrag utgå endast till fasta ensembler. Eftersom sådana
ensembler enligt motionärernas mening inte alltid är det bästa alternativet
för att få till stånd ett omväxlande och rikt teaterutbud bör frågan om
alternativ till teaterinstitutioner ägnas större uppmärksamhet i den statliga
kulturpolitiken. Detta har konstaterats i landstingsförbundets rapport från
år 1982 om landstingen i kulturpolitiken.

Som utskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända betänkande KrU
1982/83:10 innebär ett av de kulturpolitiska mål som fastställdes av 1974
års riksdag att kulturpolitiken skall främja en decentralisering av verksamheter
och beslutsfunktioner på kulturområdet. Detta mål för kulturpolitiken
står fast, och det är därför enligt utskottets mening inte erforderligt
med något särskilt uttalande från riksdagens sida med anledning av yrkande
1 i motion 1334.

Då det gäller stödet till regional kulturverksamhet vill utskottet med
anledning av de båda motionsyrkandena anföra följande.

Det nuvarande statsbidragssystemet för sådana teater-, dans- och musikinstitutioner,
som upprättats efter lokala eller regionala initiativ, tillkom år
1974. Bidrag utgår på grundval av visst antal grundbelopp för institutionen
i fråga. Senare har motsvarande stödsystem inrättats på musei- och biblioteksområdena.
Statsbidragssystemet har inneburit en stimulans för landsting
och kommuner att starta regionala och lokala institutioner. Utvecklingen
sedan 1974 visar att i den mån ytterligare grundbelopp tillkommit
dessa med ett fåtal undantag beräknats för institutioner utanför storstadsområdena.

KrU 1982/83:24

ten vid de centrala institutionerna är av vital betydelse för att stimulera
utvecklingen inom kulturlivet.

I det ovan berörda utredningsprojektet inom kulturlivet, KOSK —
kommunerna, staten och kulturen — behandlas de kommunala kulturinsatserna
och samspelet mellan stat, landsting och primärkommun. De
regionala institutionernas roll tas upp i det sammanhanget. Utskottet har
också inhämtat att kulturrådet ämnar göra en utvärdering av den regionala
teaterutvecklingen efter 1974 samt att rådet i sin anslagsframställning för
budgetåret 1984/85 avser att lägga fram förslag med anledning av översyner
som gjorts inom rådet av stödet till fria yrkesverksamma teater- och
dansgrupper. Ett förslag övervägs som innebär att bl. a. avtal skulle kunna
träffas med fria teatergrupper som skulle ge dem en nära anknytning till
viss kommun eller visst landsting.

Utskottet vill i detta sammanhang också nämna att, på grundval av
utredningsarbete inom kulturrådet, regeringen f. n. överväger förslag om
Rikskonserters och regionmusike'ns roll i den regionala musikverksamheten.

Utskottet är mot bakgrund av det anförda inte berett att nu förorda en
allmän översyn av reglerna om stödet till regionala kulturinstitutioner i
enlighet med förslaget i motion 1334 eller att föreslå en sådan översyn
beträffande statsbidraget till regional teaterverksamhet som motionärerna
bakom motion 933 vill ha.

I anslutning till det ovan nämnda utredningsarbetet om Rikskonserters
och regionmusikens verksamhet behandlar utskottet här yrkande 6 i motion
1334 (c), vari förordas att regeringens beredningsarbete skall inriktas
mot landstingskommunalt huvudmannaskap på musikområdet. Utskottet,
som inhämtat att arbetet inom regeringskansliet bedrivs med sikte på en
proposition våren 1984, anser att regeringens överväganden inte bör föregripas.
Motionsyrkandet bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet delar den uppfattning som har kommit till uttryck i den
nämnda motionen 1334 (c) om att man bör ta till vara alla möjligheter att
effektivt utnyttja tillgängliga resurser genom ett nära samarbete mellan
kulturinstitutioner, såväl mellan centrala och regionala som mellan institutioner
och fria grupper. Som framgår av en redovisning som lämnas i
KrU 1982/83:10 (s. 3—4) stöder kulturrådet på en rad olika sätt institutionerna
i deras strävan att åstadkomma ett närmare samarbete. Något särskilt
initiativ för att kulturrådet skall främja ett samarbete av angivet slag
är därför inte erforderligt. Motionen avstyrks i motsvarande del (yrkande

3).

Långsiktig planering. Tillämpning av huvudförslaget

Utskottet tar här slutligen upp två yrkanden i motion 1348 (fp), som

KrU 1982/83:24

avser omfattningen och inriktningen av de statliga insatserna på kulturområdet
under de kommande åren.

Motionärerna framhåller att, trots de betydande insatser som gjorts på
kultursektorn av stat, landsting och kommun särskilt under den senaste
tioårsperioden, det ännu på många områden finns behov av ytterligare
statliga insatser, exempelvis då det gäller de regionala kulturinstitutionerna
och barnkulturen. De konstaterar att det reformutrymme som kan
åstadkommas genom omprioriteringar är begränsat och att det därför
krävs ett årligt resurstillskott. Reformramen för perioden 1983—1985 bör
uppgå till 75 — 100 milj. kr. Det är nödvändigt med en långsiktig planering
för att tillgängligt reformutrymme och möjligheterna till omprioriteringar
skall kunna utnyttjas så effektivt som möjligt. Regeringen bör därför i
nästa budgetproposition redovisa riktlinjer för utvecklingen av de statliga
kulturinsatserna under den följande treårsperioden.

Som framhålls i budgetpropositionen avser regeringen att överväga
inriktningen av de statliga insatserna på kulturområdet. Utskottet utgår
från att sådana överväganden leder till ställningstaganden av mera långsiktig
karaktär och att regeringen om möjligt kommer att redovisa dessa i
nästa budgetproposition. Utskottet vill samtidigt framhålla att utskottet i
den nuvarande budgetsituationen inte kan förorda att statsmakterna tar
ställning till en viss reformram som avser senare budgetår än det beträffande
vilket budgetprövningen är aktuell. Med hänsyn till det anförda bör
motionsyrkandet inte föranleda någon riksdagens åtgärd (yrkande 1).

Sedan år 1978 har myndigheterna ålagts att i sina anslagsframställningar
som ett huvudförslag redovisa ett besparingsalternativ motsvarande en
2-procentig real nedskärning av anslaget för närmast föregående budgetår.
Motionärerna accepterar tillämpningen av huvudförslaget för budgetåret
1983/84 men anser att det för tiden därefter inte finns utrymme för rationaliseringar
hos de centrala kulturinstitutionerna på teater-, musik-, musei-
och arkivområdena. Dessa bör därför tas undan från tillämpningen av
huvudförslaget fr. o. m. budgetåret 1984/85. Motionärerna anser att besparingar
på kulturområdet i fortsättningen i stället bör sökas i rent administrativa
verksamheter av det slag som statens kulturråd bedriver.

Riksdagen behandlade för en kort tid sedan ett förslag från riksdagens
revisorer om besparingsåtgärder i statsförvaltningen. I sitt av riksdagen
godkända betänkande (FiU 1982/83:26) anförde finansutskottet att den
hittillsvarande metoden med en generell nedskärning med 2 % per år varit
framgångsrik i flera avseenden men att på längre sikt utskottet liksom
revisorerna ser vissa svårigheter att tillämpa metoden generellt. Utskottet
framhöll vidare bl. a. att avsikten med besparingsarbetet inte får vara att
man inom myndigheterna tvingas till politiska ställningstaganden. Det
borde ankomma på regeringen att utarbeta förslag till hur en systematisk
kostnadspress skall åstadkommas. Det kan som hittills ske genom att
myndigheterna åläggs att spara 2 % av de reala resurserna per år eller som

KrU 1982/83:24

föreslås i årets budgetförslag genom ett krav på minst 6 % under en treårsperiod,
men det kan, anförde finansutskottet, självfallet också ske på helt
andra sätt. I detta sammanhang finns också skäl erinra om att enligt
utfärdade budgetanvisningar myndigheterna i sina anslagsframställningar
för budgetåret 1984/85 som huvudförslag skall redovisa verksamheten vid
en anslagsnivå som utgör pris- och löneomräknat anslag för budgetåret
1983/84 minskat med minst 2 %.

Kulturutskottet vill för sin del tillägga att det särskilt för små institutioner
kan vara mycket svårt eller omöjligt i fortsättningen att varje år
åstadkomma en 2-procentig rationalisering. Institutionerna inom kultursektorn
är i många fall mycket små och har en anslagsstruktur som innebär
att de fasta kostnaderna relativt sett är stora medan de rörliga kostnaderna
är små. Detta innebär att verksamheten drabbas hårt då procentuella
nedskärningar av anslaget måste göras, eftersom besparingarna går ut över
de rörliga kostnaderna. Då det gäller valet av generella besparingsåtgärder
på kultursektorn finns också skäl hänvisa till vad som i det föregående
anförts om administrativa rationaliseringar. Någon särskild framställning
till regeringen då det gäller besparingar inom kultursektorn är enligt utskottets
mening inte erforderlig. Motionsyrkandet avstyrks därför (yrkande
2).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kulturlag

att riksdagen avslår motion 1982/83:940,

2. beträffande stöd till barn och ungdom

att riksdagen avslår motion 1982/83:1330 yrkande 1 i motsvarande
del,

3. beträffande finansiering av kulturutbudet

att riksdagen avslår motion 1982/83:1330 yrkande 1 i motsvarande
del,

4. beträffande avveckling av delar av statens kulturråd

att riksdagen avslår motion 1982/83:1330 yrkande 1 i motsvarande
del,

5. beträffande övergripande organisationsöversyn på kulturområdet
m. m.

att riksdagen avslår motion 1982/83:1334 yrkandena 4 och 5,

6. beträffande ansvarsförhållandena på arbetsgivarsidan på kulturområdet att

riksdagen avslår motion 1982/83:1334 yrkande 8,

7. beträffande decentralisering av kulturverksamhet

att riksdagen avslår motion 1982/83:1334 yrkande 1,

KrU 1982/83:24

8. beträffande stöd till regional kulturverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:933 och 1982/

83:1334 yrkande 2,

9. beträffande regionalisering på musikområdet

att riksdagen avslår motion 1982/83:1334 yrkande 6,

10. beträffande samarbete mellan kulturinstitutioner

att riksdagen avslår motion 1982/83:1334 yrkande 3,

11. beträffande långsiktig planering

att riksdagen avslår motion 1982/83:1348 yrkande 1,

12. beträffande tillämpning av huvudförslaget för vissa kulturinstitutioner att

riksdagen avslår motion 1982/83:1348 yrkande 2.

2. Statens kulturråd. Regeringen har i proposition 1982/83:100 bilaga 10
(utbildningsdepartementet) under punkt B 1 (s. 15 — 20) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna de förändringar som i propositionen förordats i fråga om
statens kulturråds organisation,

2. till Statens kulturråd för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag
av 15 215 000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:147 av Kerstin Anér (fp) yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
komplettering av kulturrådets behovsanalys av framtida kulturstatistik
med det kulturutbud som samfunden och andra organisationer erbjuder.

I motion 1982/83:1330 av Britt Mogård m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om principerna för statens kulturråds sammansättning,

3. att riksdagen till Statens kulturråd för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 14 558 000 kr.

I motion 1982/83:1346 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. b) att riksdagen under anslaget Statens kulturråd upptar ett i förhållande
till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt belopp avseende
film- och videoverkstäder.

I motion 1982/83:1348 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

8. att riksdagen till kulturprojekt inom skolan för budgetåret 1983/84
under anslaget Statens kulturråd, delposten Utrednings- och utvecklings -

KrU 1982/83:24

verksamhet inom barnkulturområdet anvisar 5 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit.

I motion 1982/83:1851 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat
stöd till cirkuskonsten.

I motion 1982/83:2151 av Margot Wallström m. fl. (s) yrkas — med
hänvisning till vad som anförts i motion 1982/83:2150 — såvitt nu är i
fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att uppdraget att inventera, utveckla metoder för och
stödja närmiljöprojekt bör delas mellan statens kulturråd och statens ungdomsråd.

Propositionen

Organisationsöversynen

Utskottet har i det föregående (punkt 1 s. 5 och 6) redovisat att en
översyn av statens kulturråds organisation och arbetsformer gjorts av
rådet. I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna förändringar
i fråga om kulturrådets organisation, såvitt avser inrättandet av en folkbildningsnämnd
och beträffande antalet ledamöter i styrelsen.

Ny nämnd. För att förstärka organisationen inom folkbildnings- och folkrörelseområdet
har kulturrådet föreslagit att en nämnd inrättas i stället för
den nuvarande folkbildningskommittén. Nämnden föreslås få rådgivande
och beredande uppgifter i likhet med övriga tre nämnder. I propositionen
tillstyrks att en nämnd inrättas för folkbildnings- och folkrörelsefrågor.
Liksom för övriga nämnder bör för denna, anförs det, gälla att det bör
ankomma på regeringen att besluta om nämndens ansvarsområde, sammansättning
och storlek.

Styrelsens storlek och sammansättning. 1 propositionen anför föredragande
statsrådet följande (bil. 10 s. 19).

Kulturrådet föreslår att antalet ledamöter i styrelsen minskar till en
ordförande, tolv ledamöter och två ersättare. Till detta kommer två ledamöter
och två ersättare som företrädare för personalorganisationerna vid
rådet. I styrelsen bör enligt kulturrådet ingå åtta företrädare för kommuner,
landsting, kulturorganisationer, folkbildningsorganisationer och löntagarorganisationer.
Ordföranden och övriga fyra ledamöter samt de två
ersättarna föreslås utses på politiska grunder så att erfarenheter av kulturpolitik
på lokal, regional och central nivå blir företrädda.

Enligt förslagen i propositionen (prop. 1974:28) om den statliga kulturpolitiken
skulle styrelsen bestå av sju företrädare för de nyssnämnda
intressegrupperna. De övriga sju ledamöterna och ordföranden skulle
utses bland personer med bred samhällelig erfarenhetsbakgrund. Vid behandlingen
av nämnda proposition uttalade kulturutskottet (KrU 1974:15

KrU 1982/83:24

s. 41, rskr 1974:248) med anledning av en motion om parlamentarisk
sammansättning av styrelsen att kulturrådets styrelse inte borde ha en helt
parlamentarisk sammansättning. Utskottet framhöll emellertid att vad
som sades i propositionen inte talade emot att styrelsen kommer att ges ett
parlamentariskt inslag med företrädare för olika politiska partier. Utskottet
fann det önskvärt att så blev fallet. För egen del anser jag att den
nuvarande konstruktionen av styrelsen med såväl partipolitisk representation
som representation från intresseorganisationer har så stort värde att
den bör bibehållas. Jag delar kulturrådets uppfattning att en minskning av
antalet ledamöter och ersättare dock bör genomföras i syfte att effektivisera
arbetet i styrelsen. Styrelsen bör, som rådet har föreslagit, bestå av en
ordförande och tolv andra ledamöter. Det ankommer på regeringen att
besluta om antalet ersättare.

Kultur i närmiljö

I sin anslagsframställning har kulturrådet — mot den bakgrunden att
samtliga pågående större utrednings- och utvecklingsprojekt avslutas under
innevarande budgetår — uttalat sig för att ett nytt utvecklingsprojekt,
benämnt Kultur i närmiljö, med särskild tonvikt på barns och ungdomars
situation bör startas. Föredragande statsrådet anför följande om förslaget
(bil. 10 s. 20).

jag delar kulturrådets uppfattning att det Finns ett behov av att stimulera
utvecklingsprojekt på lokal nivå med syfte att utveckla den skapande
aktiviteten och engagemanget i närmiljön och därmed särskilt medverka
till att förbättra situationen för barn och ungdom. Närmiljöprojekt av
denna art bedrivs redan på flera håll, delvis på statligt initiativ genom
exempelvis Riksteatern, Rikskonserter, Riksutställningar, barnmiljörådet,
brottsförebyggande rådet m. fl., men framför allt i kommunal regi. Härtill
kommer att regeringen nyligen har tillkallat en barn- och ungdomsdeiegation
och en kommission för intensifiering av kampen mot narkotika. Det
är angeläget att kulturrådet inventerar pågående projekt inom detta område.
Kulturrådet bör enligt min uppfattning närmast ha sikte på att — mot
bakgrund av de erfarenheter som dessa studier ger — utveckla metoder för
hur närmiljöprojekt kan läggas upp och verka för att en närmare samverkan
mellan olika pågående projekt kommer till stånd. Kulturrådet bör
också kunna stödja de aktiviteter som redan pågår inom dessa projekt,
särskilt sådana som bedrivs av barn- och ungdomsorganisationer. Jag
förutsätter att kulturrådet i denna verksamhet samråder med berörda
myndigheter och institutioner, särskilt barn- och ungdomsdelegationen.

Utskottet

Utskottet har inte något att erinra mot förslagen i propositionen om
inrättande av en folkbildningsnämnd, eller om minskning av antalet ledamöter
i styrelsen för statens kulturråd till — utöver ordföranden — tolv
personer.

I motion 1330 (m) tas upp frågan om sammansättningen av kulturrådets
styrelse. Motionärerna anför att möjligheterna att utkräva politiskt ansvar
av statens kulturråd måste ökas och att detta innebär att styrelsen skall ges
en parlamentarisk sammansättning.

KrU 1982/83:24

Utskottet anser för sin del att det under de gångna åren varit av mycket
stort värde att det, som utskottet förordade år 1974, funnits ett betydande
inslag i styrelsen av personer som på riks-, regional- eller lokalplanet varit
politiskt verksamma. Utskottet är emellertid inte berett förorda att till
ledamöter i styrelsen skulle utses endast personer som är partipolitiskt
verksamma. Det är däremot viktigt att antalet styrelseledamöter med en
sådan bakgrund inte minskar i samband med att antalet personer i styrelsen
skärs ned.

Utskottet har i det föregående redovisat föredragande statsrådets syn på
det förslag till utvecklingsprojekt, benämnt Kultur i närmiljö, som kulturrådet
utförligt redovisat i sin anslagsframställning.

I likhet med vad som anförs i propositionen anser utskottet att det finns
behov av att stimulera projekt på lokal nivå med syfte att utveckla bl. a.
engagemanget i närmiljön och därmed särskilt medverka till att förbättra
situationen för barn och ungdom. Utskottet har inte något att invända mot
den inriktning av projektet som anges i propositionen. Kulturrådet bör
kunna stödja de aktiviteter som redan pågår inom olika närmiljöprojekt
och därigenom medverka till att utveckla verksamheten. Rådet bör vidare
verka för att en närmare samverkan mellan olika pågående projekt kommer
till stånd och utveckla metoder för hur närmiljöprojekt kan läggas
upp. I överensstämmelse med vad som anförs i propositionen vill utskottet
starkt understryka vikten av stöd till sådana projekt som bedrivs av barnoch
ungdomsorganisationerna själva. Kulturrådet bör därför ha ett nära
samarbete med statens ungdomsråd. I motion 2151 (s) framställs bl. a. ett
yrkande som innebär att huvudmannaskapet för utvecklingsprojektet
skulle delas mellan kulturrådet och ungdomsrådet. Utskottet hyser förståelse
för de skäl som bär upp yrkandet men anser att det ur ansvarssynpunkt
är lämpligast att kulturrådet blir ensam huvudman för projektet.
Motionsyrkandet avstyrks således (yrkande 1).

I sin redovisning av projektet har kulturrådet starkt uppmärksammat de
förslag till utvecklingsverksamhet, som ungdomsrådet lagt fram i rapporten
Ej till salu. Sedan budgetpropositionen avgivits har ungdomsrådet i
skrivelse till regeringen lagt fram förslag med anledning av rapporten
liksom en plan för genomförandet av världsungdomsåret 1985 i Sverige.
Resultatet av regeringens överväganden med anledning av ungdomsrådets
skrivelse får betydelse för uppläggningen av kulturrådets projekt. I anslutning
till behandlingen inom kort av stödet till ungdomsorganisationer
m. m. får utskottet med anledning av motioner också anledning att göra
vissa överväganden rörande bl. a. ungdomsrådets förslag om försöksverksamhet
i närmiljöer. Slutligen vill utskottet här erinra om att kulturrådet
påpekat sambandet mellan projektet Kultur i närmiljö och ett projekt om
Studier av kommunala framtider som förbereds inom sekretariatet för
framtidsstudier.

Motionärerna bakom motion 1348 (fp) anknyter till det nyss behandlade

KrU 1982/83:24

utvecklingsprojektet Kultur i närmiljö. De vill att det under tre år årligen
skall utgå 5 milj. kr. för projekt av olika slag, i vilka enskilda kulturarbetare
eller grupper av sådana knyts till skolor och andra ungdomsmiljöer. Kulturarbetarna
skall tillsammans med lärare och annan fast personal stimulera
elevernas kulturintresse, framför allt genom egna aktiviteter. Yrkandet
avser anvisande av medel till projektet för nästa budgetår (yrkande 8).

I överensstämmelse med vad motionärerna själva anför bör det i första
hand vara skolorna som avsätter resurser för sådana projekt som förordas
av motionärerna. Genom bl. a. metodutveckling av kulturrådet, exempelvis
inom ramen för närmiljöprojektet, bör rådet kunna stödja verksamhet
av angivet slag. Utskottet anser sig däremot inte kunna förorda att särskilda
resurser för skolprojekt avsätts enligt motionärernas önskemål. Motionsyrkande!
avstyrks därför. I sammanhanget beaktar utskottet att det
inom en nära framtid kommer att presenteras en utvärdering av de insatser
som gjorts av statsmakterna för barnkulturen med anledning av förslag i
proposition 1978/79:143 om barn och kultur.

Vänsterpartiet kommunisterna vill i motion 1346 att det under förevarande
anslag skall anvisas 3 milj. kr. till film- och videoverkstäder (yrkande

1 b). Under anslaget C 2 Filmstöd yrkas att medelsanvisningen skall skäras
ned med samma belopp.

Utskottet vill med anledning av motionen nämna att det i en protokollsanteckning
till det nya filmavtalet (prop. 1981/82:111 s. 182, se även s. 20)
anges att styrelsen för Filminstitutet får besluta om en eller flera filmverkstäder.
Utskottet har inhämtat att det för innevarande budgetår avsatts
400 000 kr. till stiftelsen Filmverkstan, som tidigare var en avdelning på
Filminstitutet. Vidare har inom ramen för medel som anvisats till Filminstitutet
för att främja spridning och visning av värdefull film avsatts högst

2 milj. kr. för försöksverksamhet med lokalt arbete med video. Enligt
budgetpropositionen föreslås motsvarande belopp för ändamålet för nästa
budgetår.

Utskottet som konstaterar att det av styrelsen avsatta beloppet är av
samma storleksordning som motsvarande belopp under närmast föregående
budgetår avstyrker under hänvisning till det anförda motionsyrkandet
(yrkande 1 b).

Regeringens förslag till medelsanvisning till kulturrådet för nästa budgetår
innebär att huvudförslaget tillämpas. 1 ett tidigare avsnitt (s. 6) har
angivits att regeringen anser att begränsning därutöver bör vara beroende
av förändringar i uppgifter för rådet. Utskottet delar denna uppfattning.
Som också tidigare angetts är det angeläget att en genomgång av kulturrådets
verksamhet görs. För nästa budgetår bör medelsanvisningen för rådets
verksamhet bestämmas till det av regeringen föreslagna beloppet, vilket
innebär en uppräkning med 657 000 kr. Motion 1330 (m), i vilken framställs
ett yrkande som innebär att medelsanvisningen skulle vara densamma
som för innevarande budgetår, avstyrks i motsvarande del (yrkande 3).

KrU 1982/83:24

Slutligen behandlar utskottet två motioner som avser frågor i vilka
kulturrådet bedrivit viss utredningsverksamhet.

I motion 1851 (c) vill motionären ha ett ökat statligt och kommunalt stöd
till cirkuskonsten.

Med anledning av motionen vill utskottet erinra om att kulturrådet år
1981 lade fram rapporten (1981:1) Samhället och cirkusen, som utarbetats
av en särskild utredningsman. Utredningen hade tillkallats främst med
sikte på att förenkla bestämmelserna och myndighetsanvisningarna vid
anordnandet av cirkusföreställningar. I rapporten föreslås bl. a. vissa insatser
från kommunernas sida för att stödja cirkusverksamheten.

Rapporten har remissbehandlats. Utskottet har inhämtat att avsikten är
att förslag med anledning av rapporten skall presenteras i kulturrådets
styrelse före sommaren.

Utskottet vill vidare nämna följande.

Lantbruksstyrelsen har i en framställning till regeringen i maj 1982 lagt
fram förslag till ny djurskyddslag och djurskyddsförordning. Den föreslagna
förordningen innehåller vissa bestämmelser som skulle vidga kretsen
av djur som inte får visas på cirkus till att omfatta även sjölejon och
elefanter. Framställningen från lantbruksstyrelsen är efter remissbehandling
föremål för beredning inom regeringskansliet.

Utskottet hyser förståelse för den oro motionären känner för cirkuskonstens
framtid i vårt land och vill understryka vikten av att insatser görs
för att cirkuskonsten skall kunna fortleva hos oss. Det pågående beredningsarbetet
inom kulturrådet och regeringskansliet bör emellertid inte
föregripas. Utskottet föreslår därför att motion 1851 inte skall föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Kulturrådet har som svar på en enkät från en arbetsgrupp inom statistikutredningen
gjort en analys rörande den framtida kulturstatistiken. I
motion 147 (fp) vill motionären att behovsanalysen skall kompletteras med
det kulturutbud som trossamfunden och andra organisationer erbjuder.
Sedan motionen väcktes har den åsyftade arbetsgruppen avgett en rapport
om behovet av kulturstatistik. Av rapporten framgår att det, om rapporten
läggs till grund för beslut om den framtida kulturstatistiken, kommer att bli
möjligt att i någon utsträckning utläsa vilket kulturutbud som kyrkor och
andra organisationer erbjuder. Med hänsyn till innehållet i rapporten vill
utskottet dock understryka vikten av att man vid den fortsatta beredningen
av statistikfrågan rörande kultursektorn också uppmärksammar det omfattande
kulturutbud som samfund och andra organisationer erbjuder men
som inte alltid kommer till synes i befintlig statistik. Det är en följd av att
detta kulturutbud i många fall inte får särskilt ekonomiskt stöd från stat,
landsting eller kommun och att statistiken ofta anknyter till bidragsgivningen.
Utskottet anser att någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionen inte är erforderlig.

2 Riksdagen 1982/83. 13 sami. Nr 24

KrU 1982/83:24

Utskottet hemställer

1. beträffande förändringar i fråga om statens kulturråds organisation att

riksdagen godkänner de förändringar som förordats i proposition
1982/83:100,

2. beträffande parlamentarisk sammansättning av statens kulturråd
att riksdagen med anledning av motion 1982/83:1330 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande Kultur i närmiljö

att riksdagen avslår motion 1982/83:2151 yrkande 1,

4. beträffande medelsberäkning för kulturprojekt inom skolan

att riksdagen avslår motion 1982/83:1348 yrkande 8 i motsvarande
del,

5. beträffande medelsberäkning för film- och videoverkstäder

att riksdagen avslår motion 1982/83:1346 yrkande lb i motsvarande
del,

6. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:1330 yrkande 3, 1346 yrkande lb
och 1348 yrkande 8, de båda sistnämnda motionerna i motsvarande
del, till Statens kulturråd för budgetåret 1983/84 anvisar
ett förslagsanslag av 15 215 000 kr.,

7. beträffande cirkuskonsten

att riksdagen avslår motion 1982/83:1851,

8. beträffande viss fråga om kulturstatistiken
att riksdagen avslår motion 1982/83:147.

3. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer. Regeringen har under
punkt B 2 (s. 21—24) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kulturverksamhet
inom organisationer för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag
av 10 617 000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:1347 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. att riksdagen med ändring av proposition 1982/83:100 beslutar att
under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer uppta ett
i förhållande till regeringens förslag med 2 500 000 kr. förhöjt belopp
avseende centrumbildningar inom teaterns, dansens, musikens, filmens,
litteraturens och bildkonstens områden.

I motion 1982/83:1612 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas — med hänvisning
till vad som anförts i motion 1982/83:1610 —

1. att riksdagen under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom orga -

KrU 1982/83:24

nisationer anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000
kr. förhöjt belopp avseende kulturverksamhet bland språkliga minoriteter,

2. att riksdagen uttalar att medlen för kulturverksamhet bland språkliga
minoriteter bör fördelas av en särskild nämnd inom statens kulturråd där
invandrarorganisationerna bör vara företrädda.

Utskottet

Ur anslaget utgår bl. a. bidrag till Centrumbildningar på teaterns, dansens,
musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens områden. Regeringen
föreslår att denna anslagspost räknas upp med 92 000 kr. till
3 090 000 kr. Motionärerna bakom motion 1347 (vpk) vill att det skall
göras en uppräkning med ytterligare 2 500 000 kr. Som skäl härför anförs
att arbetslösheten bland kulturarbetarna är stor. Centrumbildningarna
utgör en motvikt mot bl. a. kommersialiseringen av arbetsförmedlande
verksamhet inom kulturlivet.

Den av regeringen föreslagna uppräkningen av anslagsposten, liksom
av anslaget i dess helhet, är av samma storleksordning som motsvarande
uppräkning av andra likartade anslag eller ca 3 %. Utskottet vill här också
erinra om att arbetsmarknadsstyrelsen ställer särskilda arbetsförmedlare
till Centrumbildningarnas förfogande för förmedling av arbete till konstnärer
på området i fråga. Under hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet yrkande 1 i motion 1347.

Under en rad av år har statens kulturråd begärt att särskilda medel skall
anvisas för kulturverksamhet bland språkliga minoriteter. Myndigheten
begär för nästa budgetår ett belopp av 1 000 000 kr. för ändamålet. I
motion 1612 (vpk) yrkas i samma syfte att anslaget räknas upp med
3 000 000 kr.

Regeringen har inte ansett sig kunna tillmötesgå önskemålet om en
särskild anslagspost under anslaget för kulturverksamhet bland språkliga
minoriteter. I propositionen (bil. 10 s. 23) erinras om de betydande insatser
som görs för invandrare och språkliga minoriteter, bl. a. genom hemspråksundervisning,
organisationsstöd, stöd till tidningar m. m. för att
invandrarna skall kunna bibehålla och utveckla sina språk och kulturarv.
I propositionen anför föredragande statsrådet härefter följande (bil. 10 s. 23).

Det är vidare enligt min mening självklart att de resurser som står till
förfogande för kulturaktiviteter disponeras så att de i rimlig omfattning
kommer invandrare och språkliga minoriteter i Sverige till del. Jag vill
därvid särskilt erinra om bidraget till kulturverksamhet i folkbildningen
vilket ger utrymme för kulturella aktiviteter i former som kan anpassas till
olika gruppers behov. Det gör det möjligt att inrymma också kulturverksamhet
med och för invandrare och språkliga minoriteter. Jag vill också
erinra om att invandrarpolitiska kommittén (A 1980:04) har i uppdrag att
överväga frågor rörande bl. a. invandrares och språkliga minoriteters kulturverksamhet.
Jag är mot denna bakgrund inte beredd att tillstyrka kulturrådets
förslag om ett särskilt anslag.

KrU 1982/83:24

Utskottet ansluter sig till den av regeringen gjorda bedömningen. Motionsyrkande
avstyrks således (yrkande 1).

Motionärerna vill också att det för fördelning av det yrkade stödet skall
inrättas en särskild nämnd inom kulturrådet, vari invandrarorganisationer
skulle vara företrädda. Som en följd av det tidigare ställningstagandet
avstyrks motionen även i denna del (yrkande 2).

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:1347 yrkande 1 och 1982/
83:1612 yrkande 1 till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
10 617 000 kr.,

2. beträffande inrättande av en särskild nämnd för fördelning av
stöd till kulturverksamhet bland språkliga minoriteter

att riksdagen avslår motion 1982/83:1612 yrkande 2.

4. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Regeringen har under punkt B 3
(s. 24 och 25) föreslagit riksdagen att till Bidrag till särskilda kulturella
ändamål för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 8 102 000
kr.

Motioner

I motion 1982/83:753 av Sten Svensson (m) yrkas

1. att riksdagen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål anvisar ett
reservationsanslag av 7 952 000 kr.,

2. att riksdagen till Carl-Allan Mobergs fond för musikvetenskap anvisar
ett anslag av 150 000 kr.

I motion 1982/83:1316 av Axel Andersson (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär visst anslag till Immigrantinstitutet inom ramen för bidrag
till särskilda kulturella ändamål.

I motion 1982/83:1330 av Britt Mogård m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

4. att riksdagen, i enlighet med vad i motionen anförts om kulturella
ändamål, till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret 1983/
84 anvisar ett reservationsanslag av 5 110 000 kr.

I motion 1982/83:1349 av Margareta Winberg m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att ur anslaget
Bidrag till särskilda kulturella ändamål punkt 6 Till regeringens disposition
270 000 kr. skall avse bidrag till regional teaterverksamhet i Jämtlands län.

I motion 1982/83:1849 av Inger Josefsson (c) och Rune Torwald (c)
yrkas att riksdagen beslutar att regeringen av disponibla medel under

KrU 1982/83:24

anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål ger ett anslag till Immigrantinstitutet.

Vissa uppgifter om anslaget

I nedanstående tabell redovisas fördelningen av anslaget på olika anslagsposter
för innevarande budgetår.

1982/83
1.	Stiftelsen Gerlesborgsskolan för verksamheten i Gerles-
	borg	450 000
2.	Riksförbundet Invandrarnas kulturcentrum för verk-
	samheten	160 000	• 710 000
3.	Skolöverstyrelsen för utvecklingsarbete för handikappa-
	de	100 000
4.	Engångsanvisningar till arkiv, kulturminnesvård, mu-
	seer och utställningar	3 263 000
5.	Statens kulturråd för bidrag till film- och videogrampro-
	duktion inom museerna	750 000
6.	Till regeringens disposition
	a) engångsanvisningar till arkiv, kulturminnesvård, mu-
	seer och utställningar	311 000
	b) övriga kulturella ändamål	2 992 000
		8 026 000

Utskottet

I de motioner som väckts beträffande detta anslag har inte framställts
något yrkande som uttryckligen avser medelsanvisning för de ändamål
som anges i punkterna 1 —5. De ändringsförslag som väckts i motionerna
avser därför i första hand anslagspost 6 ovan som är avsedd att stå till
regeringens disposition för bl. a. olika kulturella ändamål.

Utskottet tar först upp till bedömning motion 753 (m), vari yrkas att
anslaget skall bestämmas till ett belopp som är 150 000 kr. lägre än det av
regeringen föreslagna och att angivna belopp skall anvisas som ett engångsanslag
till Carl-Allan Mobergs fond för musikvetenskap. Motionären
anför att det finns angelägna behov på musikforskningens område men
att de fonder som f. n. står till förfogande har mycket begränsade resurser.
Den nämnda fonden bildades genom en frivillig insamling 1977 men dess
tillgångar är mycket små, anför motionären.

Utskottet, som förra året avstyrkte en motion av samma motionär om
medelsanvisning till nämnda ändamål (KrU 1981 /82:30 p. 2), är inte berett
att begränsa medelsanvisningen under förevarande anslag för att tillgodose
yrkandet i motion 753. Motionen avstyrks därför.

Som framgår av ovanstående tabell står för innevarande budgetår
knappt 3 milj. kr. till regeringens disposition för tillgodoseende av tillfälliga
bidragsbehov på kulturområdet, som inte avser engångsanvisningar
till arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar (anslagspost 6 b).
Enligt vad utskottet inhämtat kan man utgå från att, om riksdagen bifaller
regeringens förslag till medelsanvisning, motsvarande dispositionspost

KrU 1982/83:24

kommer att bli av samma storleksordning för nästa budgetår. Utskottet
anser att det är av värde att regeringen har vissa medel till disposition för
angivna ändamål, bl. a. för att insatser skall kunna göras då ett angeläget
bidragsbehov uppstår och särskild medelsanvisning över statsbudgeten
eller tillläggsbudget inte kan avvaktas. Utskottet har ingen erinran mot
storleken av dispositionsposten. Utskottet beaktar i sammanhanget att,
enligt vad utskottet inhämtat, avsikten är att av dispositionsposten en
summa av ca 1,5 milj. kr. skall disponeras för olika investeringsändamål,
som i övrigt får bidrag genom s. k. lotterimedel.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker motion 1330
(m), såvitt däri yrkas att riksdagen skall anvisa ett anslag som är 2 992 000
kr. mindre än det av regeringen föreslagna (yrkande 4). Av motionen
framgår att syftet med yrkandet är att riksdagen inte skall anvisa medel för
sådana ospecificerade ändamål som ovan avses.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget.

Regeringen har beviljat Jämtlands läns landsting 225 000 kr. för regional
försöksverksamhet med barn- och ungdomsteater. Hallands läns teaterförening
har erhållit samma belopp för likartad verksamhet. 1 motion 1349 (s)
vill motionärerna att av det belopp som ställs till regeringens disposition
(anslagspost 6 b) 270 000 kr. skall utgå till fortsatta försök med regional
teaterverksamhet i Jämtlands län.

Enligt vad utskottet inhämtat har Jämtlands läns landsting numera
ingett en framställning till regeringen om bidrag för fortsatt försöksverksamhet.
Kulturrådet kommer inom kort att yttra sig över framställningen.
Utskottet, som anser att bedömningen av frågan inte bör föregripas, avstyrker
motionen.

Utskottet behandlar här slutligen två motioner, 1316 (s) och 1849 (c), om
bidrag till Immigrantinstitutet i Borås. Motionärernas förslag innebär att
bidrag skall utgå till nämnda institut från den anslagspost som disponeras
av regeringen.

Immigrantinstitutet har sin huvudort i Borås. I huvudsak arbetar institutet
med informationsverksamhet i invandrarfrågor. Institutet bedriver
bl. a. en omfattande dokumentationsverksamhet rörande sådana frågor.

Enligt vad utskottet inhämtat erhåller institutet visst bidrag från invandrarverket.
Utskottet har också inhämtat att regeringen hösten 1982 prövade
frågan om bidrag till institutet för dess dokumentationsverksamhet men att
regeringen avslog en bidragsframställning under hänvisning till de uppgifter
riksarkivet har och till att riksarkivet var villigt att ge service på detta
område. Utskottet är mot bakgrund av det anförda inte berett förorda att
regeringen ger bidrag till institutet från förevarande anslag.

Utskottet hemställer

1. beträffande Carl-Allan Mobergs fond för musikvetenskap
att riksdagen avslår motion 1982/83:753 yrkande 2,

KrU 1982/83:24

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 samt med
avslag på motionerna 1982/83:753 yrkande 1 och 1982/83:1330
yrkande 4 till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 8 102 000 kr.,

3. beträffande regional teaterverksamhet i Jämtlands län
att riksdagen avslår motion 1982/83:1349,

4. beträffande bidrag till Immigrantinstitutet i Borås

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1316 och 1982/
83:1849.

5. Bidrag till samisk kultur. Regeringen har under punkt B 4 (s. 25 och 26)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1983/84
anvisa ett anslag av 1 888 000 kr.

Motion

I motion 1982/83:1862 av Birgitta Rydle (m) och Ingrid Hemmingsson
(m) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att frågan om tillskapande
av ett sydsamiskt kulturcentrum utreds.

Utskottet

Motionärerna bakom motion 1862 (m) vill att frågan om tillskapande av
ett sydsamiskt kulturcentrum skall utredas. De anser att ett sådant centrum
lämpligen kan förläggas till fastigheten Fjällgård, som är belägen intill
Änge sameskola i Åre kommun. Motionärerna menar att man vid ett
kulturcentrum av angivet slag skulle kunna samla kunskaper om sydsamisk
renskötsel, fiske, jakt, ärjemarkskultur m. m. Sydsamiska traditioner
skulle kunna vårdas där och årliga arrangemang skulle kunna förläggas
dit.

I september 1982 utfärdade dåvarande regeringen direktiv för en kommitté
som skall utreda vissa frågor om samernas ställning i Sverige (Dir
1982:71). En av huvuduppgifterna skall vara att föreslå insatser för att
bevara och utveckla det samiska språket. I tilläggsdirektiv i februari 1983
gjordes inte någon ändring i nämnda avseende (Dir 1983:10). Kommittén
skall samråda med invandrarpolitiska kommittén (A 1980:04) och språkoch
kulturarvsutredningen (U 1981:04). I tilläggsdirektiven anges att om
kommittén under arbetets gång skulle finna att det föreligger behov av att
utreda även andra frågor som rör samernas situation än de som omfattas
av direktiven men som har anknytning till dessa, kommittén bör anmäla
detta till regeringen för prövning av frågan om eventuella tilläggsdirektiv.
Här bör också nämnas att det sedan 1977 i regeringskansliet Finns en
permanent arbetsgrupp (U 1977:10) för samefrågor, vilken är knuten till
utbildningsdepartementet. 1 detta sammanhang vill utskottet också nämna

KrU 1982/83:24

att enligt ett avtal som undertecknades i februari i år ett fjäll- och samemuseum
skall byggas i Jokkmokk. Museet skall drivas av en stiftelse i
vilken ingår staten, Norrbottens läns landsting, Jokkmokks kommun samt
sameorganisationerna Svenska samernas riksförbund och Same Ätnam.
Museet skall bl. a. bedriva huvudmuseiverksamhet i Sverige för den samiska
kulturen innefattande forskning kring denna kultur samt dokumentera,
belysa och informera om den samiska kulturens utveckling och de samiska
traditionerna.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det inte är erforderligt
med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 1862.

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget till medelsanvisning
under förevarande anslag.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1983/84
anvisar ett anslag av I 888 000 kr.,

2. beträffande ett sydsamiskt kulturcentrum
att riksdagen avslår motion 1982/83:1862.

6. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer. Regeringen har under
punkt B 5 (s. 26 och 27) föreslagit riksdagen att till Visningsersättning åt
bild- och formkonstnärer för budgetåret 1983/84 anvisa ett anslag av
20 318 000 kr.

Motioner

1 motion 1982/83:1325 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
beslutar att under anslaget Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer
uppta ett i förhållande till regeringens förslag med 10 milj. kr. förhöjt
belopp.

I motion 1982/83:1348 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

20. att riksdagen till anslaget Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer
för budgetåret 1983/84 anvisar 1 500 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit.

Utskottet

Sedan den 1 juli 1982 lämnas visningsersättning åt bild- och formkonstnärer.
Ersättningen utgår för att konstnärernas verk i offentliga institutioners
ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt.

Visningsersättningen utgår från detta anslag i form av ett fast årligt
belopp som tillförs Sveriges bildkonstnärsfond. Fondmedlen skall använ -

KrU 1982/83:24

das för ändamål som i första hand syftar till att ge yrkesverksamma
konstnärer ekonomisk och arbetsmässig trygghet. Ersättning från fonden
kan utgå till konstnärer som är svenska medborgare eller stadigvarande
bosatta i Sverige.

I budgetpropositionen föreslås en uppräkning av medelsanvisningen
under anslaget med 3 % till 20 318 000 kr. En ytterligare uppräkning förordas
i två motioner, nämligen i motion 1325 (vpk) med 10 000 000 kr. och
i motion 1348 (fp) med 1 500 000 kr.

Den uppräkning som föreslås av regeringen är lika stor som den som i
allmänhet föreslås för andra likartade anslag. Med hänsyn till den statsfinansiella
situationen anser sig utskottet inte kunna förorda någon ytterligare
höjning av anslaget. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
motionsyrkandena.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med avslag
på motionerna 1982/83:1325 och 1982/83:1348 yrkande 20
till Visningsersättning ät bild- och formkonstnärer för budgetåret
1983/84 anvisar ett anslag av 20 318 000 kr.

7. Bidrag till konstnärer. Inkomstgarantier för konstnärer. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna B 6 och B 7 (s. 27—29) och hemställer 1.

att riksdagen till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 12 715 000 kr.,

2. att riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 4 948 000 kr.

8. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m. m. Regeringen har under punkt B 8 (s. 30—32) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts om biblioteksersättningens
grundbelopp,

2. till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av
40 368 000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:1330 av Britt Mogård m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

5. att riksdagen, i enlighet med vad som i motionen anförts, beslutar att
höja biblioteksersättningens grundbelopp för hemlån av svenskt original -

KrU 1982/83:24

verk från 36 till 40 öre samt att övriga grundbelopp höjs i motsvarande
mån,

6. att riksdagen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 43 818 000 kr.

I motion 1982/83:1344 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar att ersättning åt författare m. fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek m. m. skall utgå med 42 öre fr. o. m. den 1 juli
1983,

2. att riksdagen beslutar att under anslaget Ersättning åt författare m. fl.
för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. uppta ett i förhållande till
regeringens förslag med 6 000 000 kr. förhöjt belopp.

1 motion 1982/83:1348 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

19. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1983/84 höja biblioteksersättningens
grundbelopp med 2 öre/hemlån utöver vad regeringen föreslagit Gällande

bestämmelser

Gällande bestämmelser om biblioteksersättning finns i förordningen
(1962:652) om Sveriges författarfond (omtryckt 1979:394, ändrad senast
1982:603). Ersättning utgår för utlåning genom folkbibliotek och skolbibliotek
av litterärt verk i original av svensk eller i Sverige bosatt upphovsman
och litterärt verk i svensk översättning. Ersättning utgår även för
böcker som ingår i folk- och skolbibliotekens referenssamlingar.

Från detta anslag överförs årligen till Sveriges författarfond medel
motsvarande vissa grundbelopp för biblioteksersättningen. Innevarande
budgetår uppgår grundbeloppen i fråga om originalverk till 36 öre för
hemlån och till 144 öre för referensexemplar samt i fråga om översatt verk
till 18 öre för hemlån och till 72 öre för referensexemplar. Av fondens
medel utbetalas individuell författarpenning till författare av originalverk
med 21 öre för hemlån och med 84 öre för referensexemplar. För författare
med höga utlåningssiffror gäller vissa begränsningar. Styrelsen för Sveriges
författarfond kan bestämma att författarpenning till viss upphovsman
skall utgå med högre belopp än det statistiskt beräknade. Denna möjlighet
används för att ge f. n. ca 180 upphovsmän s. k. garanterad författarpenning,
vilken för innevarande budgetår av styrelsen har fastställts till 42 000
kr. Återstoden av fondens medel, den s. k. fria delen, används efter styrelsens
bestämmande till pensioner, understöd, stipendier och andra för
författare, översättare m. fl. gemensamma ändamål.

En försöksverksamhet med översättarpenning bedrivs f. n. (KRFS
1981:31).

KrU 1982/83:24

Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i
form av talböcker och taltidningar fördelas av Sveriges författarförbund
enligt regler som förbundet fastställer.

Biblioteksersättningen har för innevarande budgetår beräknats till
36 946 000 kr. För talboks- och taltidningsersättning har anvisats 1 648 000
kr.

Utskottet

Regeringens förslag i fråga om biblioteksersättningens grundbelopp
innebär att grundbeloppet för hemlån av svenskt originalverk höjs med 1
öre och övriga grundbelopp i motsvarande mån. Detta innebär att grundbeloppen
föreslås bli, i fråga om originalverk 37 öre för hemlån och 148 öre
för referensexemplar samt i fråga om översatta verk 18,5 öre för hemlån
och 74 öre för referensexemplar. Medelsbehovet för biblioteksersättningen
beräknas till 38 671 000 kr. för nästa budgetår. För ersättning åt författare
och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och
taltidningar beräknas 1 697 000 kr., vilket innebär en ökning av anslaget
med 49 000 kr.

I flera motioner föreslås en större uppräkning av biblioteksersättningen
än vad regeringen föreslagit. Sålunda föreslås att — utöver vad som förordas
i propositionen — grundbeloppet för hemlån av svenskt originalverk
höjs med följande belopp, nämligen i motion 1344 (vpk) 5 öre, i motion 1330
(m) 3 öre och i motion 1348 (fp) 2 öre. Med utgångspunkt i att samtliga
motioner syftar till en motsvarande höjning av övriga grundbelopp beräknar
utskottet kostnaderna för motionärernas förslag till 5 225 000 kr. (vpk),
3 135 000 kr. (m) och 2 090 000 kr. (fp). Av motiveringen till motionen från
moderata samlingspartiet framgår att motionärerna vill finansiera sitt
förslag genom en nedskärning i motsvarande mån av en anslagspost under
anslaget C 11. Litteraturstöd som avser En bok för alla.

Med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget anser sig utskottet inte
kunna föreslå riksdagen att höja biblioteksersättningen med större belopp
än vad regeringen föreslagit. Detta ställningstagande grundar sig också på
att utskottet ej är berett att genom omprioriteringar inom kultursektorn
tillföra anslaget ytterligare medel.

Utskottet avstyrker således motionsyrkandena. Regeringens förslag till
medelsanvisning tillstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande biblioteksersättningens grundbelopp

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:1330 yrkande 5, 1982/83:1344
yrkande 1 och 1982/83:1348 yrkande 19 godkänner vad som i
propositionen anförts,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med

KrU 1982/83:24

avslag på motionerna 1982/83:1330 yrkande 6 och 1982/
83:1344 yrkande 2 till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning
av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar
ett förslagsanslag av 40 368 000 kr.

9. Ersättning till rättighetshavare på musikområdet. Lotterinämnden. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 9 och B 10 (s.
32 — 34) och hemställer

1. att riksdagen till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet
för budgetåret 1983/84 anvisar ett anslag av 8 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Lotterinämnden för budgetåret 1983/84 anvisar
ett förslagsanslag av 1 123 000 kr.

Teater, dans och musik

10. Bidrag till Svenska riksteatern. Regeringen har under punkt Bil (s.
35 — 38) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Svenska riksteatern för
budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 97 675 000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:577 av Lars Ernestam (fp) yrkas att 528 000 kr. överförs
från Bil. Bidrag till Svenska riksteatern till B 15. Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner och att därvid grundbidragen
för den planerade länsteatern i örebro län utökas från 38,5 till 47,5.

Den del av motionens yrkande som gäller anslaget B 15 behandlas under
punkt 14 i detta betänkande.

I motion 1982/83:1863 av Erkki Tammenoksa m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör utarbeta
ett förslag om hur den av Riksteatern föreslagna finskspråkiga teaterensemblen
skall förverkligas.

Utskottet

I propositionen utgår föredragande statsrådet från att behovet av ökade
resurser till en del kommer att motsvaras av ökade intäkter från Riksteaterns
föreställningsverksamhet.

Utskottet noterar vidare att medel beräknas för dansteaterverksamhet
på Cirkus med Riksteatern som huvudman och att man i propositionen
utgår från att det bör vara möjligt för Operan att utan särskilt tillskott av
medel kunna genomföra dansföreställningar på Cirkus. Det förtjänar ock -

KrU 1982/83:24

så att här notera att en förstärkning av Riksteaterns resurser med 1 milj. kr.
beräknas för att ge Riksteatern möjlighet att i samarbete med bl. a. fria
teatergrupper öka sina insatser på barnteaterområdet.

Utskottet tillstyrker att medel för Riksteatern beräknas med utgångspunkt
i bl. a. de sålunda redovisade förutsättningarna.

Örebro läns landsting och kommunförbundets länsavdelning i Örebro
län har för sin del beslutat att fr. o. m. den 1 juli 1983 överta huvudmannaskapet
för Riksteaterns Örebroensemble genom att bilda Stiftelsen
Länsteatern i Örebro. Medel för statsbidrag till denna har därför beräknats
under anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.
Med anledning härav har i propositionen beräknats en minskning
av statsbidraget till Riksteatern med 2 328 000 kr.

Motionären bakom motion 577 (fp) vill — under hänvisning till förslag
av kulturrådet — att ytterligare 528 000 kr. skall överföras till anslaget
B 15. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
och att som en följd härav antalet s. k. grundbelopp för Länsteatern i
Örebro bör bestämmas till 47,5 i stället för 38,5 som föreslagits i propositionen.

Utskottet har inhämtat att Riksteaterns Örebroensemble hitintills i viss
utsträckning har gjort turnéer utanför länet och att det i budgetpropositionen
har beräknats att Riksteatern inte skall få full kompensation för de
resurser som faller bort om man genomför förslaget att överföra huvudmannaskapet
av ensemblen till Stiftelsen Länsteatern i Örebro. Mot denna
bakgrund har det inte ansetts möjligt att överföra ett större belopp än
2 328 000 kr. mellan anslagen.

Utskottet ansluter sig till den i propositionen gjorda bedömningen och
avstyrker motion 577, såvitt här är i fråga.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag
till medelsanvisning.

Motion 1863 (s) syftar till att regeringen skall utarbeta ett förslag om hur
den finskspråkiga teaterensemble som föreslagits av Riksteatern skall förverkligas.

Utskottet har senast förra året (KrU 1981/82:30 s. 25) uttalat sig positivt
om en utökning av den finskspråkiga teaterverksamheten i Sverige. Utskottet
har samma inställning som tidigare i denna fråga men anser sig i det
rådande budgetläget inte kunna tillstyrka yrkandet i motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:577 i motsvarande del till Bidrag till
Svenska riksteatern för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 97 675 000 kr.,

2. beträffande finskspråkig teaterensemble i Sverige
att riksdagen avslår motion 1982/83:1863.

KrU 1982/83:24

11. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. Regeringen har under punkt
B 12 (s. 38—41) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Operan och Dramatiska
teatern för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av
198 473 000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:1334 av Karl-Eric Norrby m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

9. att riksdagen till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern anvisar ett
reservationsanslag av 197 473 000 kr.

I motion 1982/83:1348 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

3. att riksdagen till Dramatiska teatern för budgetåret 1983/84 anvisar
900 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet

I propositionen föreslås att statsbidraget till Operan ökar med 3 143 000
kr. och bidraget till Dramatiska teatern med 5 370 000 kr.

Vid beräkningen av medelsbehovet har föredragande statsrådet utgått
från att behovet av ökade resurser till en del kommer att kunna täckas
genom en ökning av teatrarnas intäkter, för Operans del med 3 221 000 kr.
och för Dramatiska teaterns del med 874 000 kr.

Motionärerna bakom motion 1334 (c) anser att intäktskravet för Operan
och Dramatiska teatern bör kunna skärpas med tillhopa 1 milj. kr. och att
anslagsbehovet följaktligen kan minskas med motsvarande belopp.

Då det gäller Dramatiska teatern beräknade regeringen och riksdagen
förra året ett medelsbehov av 61 486 000 kr. I regleringsbrevet innehölls ett
belopp om 30 000 kr. I propositionen har den föreslagna uppräkningen
beräknats med utgångspunkt i beloppet 61 456 000 kr. Hänsyn härtill bör
tas vid medelsanvisningen för nästa budgetår.

I motion 1348 (fp) föreslås att riksdagen skall anvisa 900 000 kr. mer till
Dramatiska teatern än vad regeringen föreslagit.

Utskottet vill framhålla att medelsberäkningen i propositionen har huvudförslaget
som utgångspunkt och att detta modifierats med hänsyn till
lokalkostnaderna. Utskottet anser att man vid beräkningen av medelsbehovet
inte kan undanta Dramatiska teatern från tillämpning av huvudförslaget.
Som påpekas i motion 1348 kommer teatern att få vidkännas ett
inkomstbortfall genom ändrade regler för utbetalning av statsbidrag. Det
bör dock påpekas att, enligt vad utskottet inhämtat, det kommer att ske en
successiv anpassning till de nya reglerna så att bl. a. Dramatiska teatern
inte drabbas fullt ut av dessa under nästa budgetår. Utskottet är inte berett
att förorda ett skärpt intäktskrav för Dramatiska teatern i förhållande till
regeringens förslag. Under hänvisning till det sagda och då utskottet inte

KrU 1982/83:24

har något att erinra mot regeringens förslag i övrigt tillstyrker utskottet
regeringens förslag till medelsanvisning för Dramatiska teatern — med
den jämkning som föranleds av det inledningsvis sagda — och avstyrker
motion 1348 yrkande 3 och motion 1334 yrkande 9 i aktuell del.

Kulturrådet gör f. n. en studie av Operans verksamhet. Vidare pågår hos
riksdagens revisorer en granskning av Operans ekonomi.

Utskottet, som anser att det pågående utredningsarbetet inte bör föregripas,
har vid sin bedömning av frågan om medelsanvisningen för nästa
budgetår att utgå från det material som presenteras i budgetpropositionen.
Utskottet anser att inte heller då det gäller Operan man kan skärpa intäktskravet
på teatern utöver vad regeringen föreslagit. Motion 1334 (c) avstyrks
därför i motsvarande del (yrkande 9 delvis). Utskottet har inte heller
i övrigt något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsberäkningen för Dramatiska teatern

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med avslag på motionerna 1982/83:1334 yrkande 9 och 1982/
83:1348 yrkande 3, båda motionerna i motsvarande del, för
angivna ändamål under anslaget beräknar ett belopp av
66 826 000 kr.,

2. beträffande medelsberäkningen för Operan

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:1334 yrkande 9 i motsvarande del för
angivna ändamål under anslaget beräknar ett belopp av
131 617 000 kr.,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med avslag på motionerna 1982/83:1334 yrkande 9 och 1982/
83:1348 yrkande 3, båda motionerna i motsvarande del, till
Bidrag till Operan och Dramatiska teatern för budgetåret 1983/
84 anvisar ett reservationsanslag av 198 443 000 kr.

12. Rikskonsertverksamhet. Regeringen har under punkt B 13 (s. 41—43)
föreslagit riksdagen att till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1983/84
anvisa ett reservationsanslag av 40 582 000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:1330 av Britt Mogård m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om Rikskonserters fonogramproduktion,

10. att riksdagen till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 33 582 000 kr.

I motion 1982/83:1348 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nr

KrU 1982/83:24

är i fråga,

14. att riksdagen för skolkonsertverksamhet och utlandsverksamhet under
anslaget Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1983/84 anvisar
2 200 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Propositionen

För innevarande budgetår har över statsbudgeten anvisats 40 039 000 kr.
under anslaget. Medlen har fördelats på anslagspost/program på sätt
framgår av följande tabell.

Anslagspost/program	1982/83
1.	Skolkonsertverksamhet	12 539 000
2.	Musik för ungdom	1 250 000
3.	Intern konsertverksamhet inom vårdanstalter och föreningsliv m. m. 3 200 000
4.	Offentlig konsertverksamhet	9 850 000
5.	Utlandsverksamhet	1 800 000
6.	Försöksverksamhet med social och pedagogisk inriktning	1 000 000
7.	Produktion av fonogram	6 300 000
8.	Konsult- och informationsverksamhet	3 850 000
9.	Vidareutbildning av regionmusiker	250 000
		40 039 000

På tilläggsbudget I har dessutom anvisats 1 870 000 kr.

I propositionen förordas att anslaget ökas med 543 000 kr. till 40 582 000
kr. Vid anslagsberäkningen har huvudförslaget tillämpats.

I proposition 1981/82:128 om vissa musikfrågor m. m. (s. 25—29) uttalade
regeringen när det gäller Rikskonserters fonogramverksamhet att
Rikskonserter fr. o. m. budgetåret 1983/84 borde erhålla medel till en
basorganisation för denna verksamhet. För själva produktionen borde
Rikskonserter däremot ansöka om medel hos kulturrådet från det nya
anslaget Stöd till fonogramverksamhet på i princip samma sätt som andra
fonogramproducenter. Riksdagen godkände dessa riktlinjer för en omläggning
av anslagstilldelningen till Rikskonserter (KrU 1981/82:30, rskr
1981/82:360). Med anledning härav har föredragande statsrådet beräknat
att Rikskonserters anslag till fonogramverksamhet skall minskas med 1,6
milj. kr. Under anslaget B 19. Stöd till fonogramverksamhet föreslås motsvarande
uppräkning av anslagsposten Stöd till fonogramproduktion.

Utskottet

1 motion 1330 (m) tas upp frågan om Rikskonserters fonogramproduktion.
Motionärerna uttalar att arbetet på musiklivets regionalisering nu har
påbörjats och att denna omständighet i förening med det utökade samarbetet
mellan Rikskonserter och regionmusiken möjliggör rationaliseringar
av Rikskonserter. 1 motionen föreslås att det anförda skall ges regeringen
till känna samt att medelsanvisningen skall bli 7 milj. kr. lägre än den av
regeringen föreslagna och att besparingen främst bör gälla anslagsposten
Produktion av fonogram.

KrU 1982/83:24

Regeringens förslag står enligt utskottets bedömning helt i överensstämmelse
med det beslut riksdagen fattade förra året med anledning av proposition
1981/82:128 om vissa musikfrågor m. m. och som utskottet i
korthet redovisat ovan. Utskottet anser att det inte finns skäl att nu ompröva
riksdagens ställningstagande, som bl. a. innebär att Rikskonserter
fr. o. m. nästa budgetår skall ha en basorganisation för fonogramverksamheten.
Något särskilt uttalande i denna fråga är inte påkallat och mot den
beräknade förändringen av resurser för fonogramproduktionen har utskottet
inte något att erinra. Utskottet avstyrker således motionen i här
aktuell del (yrkande 9 och yrkande 10 delvis).

Som framgår av den ovan återgivna tabellen tillförs anslagsposten Skolkonsertverksamhet
en betydande del av de medel som anvisats under
anslaget eller för innevarande budgetår 12 539 000 kr. Anslagsposten Utlandsverksamhet
uppgår till 1 800 000 kr. Med utgångspunkt i att besparingsåtgärder
inte bör drabba dessa program hårdare än de övriga konstaterar
utskottet att, om regeringens förslag bifalls, dessa båda anslagsposter
för nästa budgetår kan beräknas bli av samma storleksordning som de
angivna beloppen.

Folkpartiet föreslår i motion 1348 att riksdagen för de angivna anslagsposterna
skall beräkna högre belopp än vad som blir följden av ett bifall
till regeringens förslag till medelsberäkning under anslaget, nämligen till
Skolkonsertverksamhet ytterligare 2 milj. kr. och till Utlandsverksamhet
ytterligare 200 000 kr.

Utskottet anser sig med hänsyn till den stora restriktivitet som måste
prägla budgetprövningen inte kunna tillstyrka motionsförslaget (yrkande
14). Utskottet tillstyrker propositionen i motsvarande del. Detta innebär
också att motion 1330, såvitt den innefattar besparingar beträffande dessa
anslagsposter avstyrks (yrkande 10 delvis).

Även i övrigt tillstyrks regeringens förslag till medelsanvisning. Motion
1330 avstyrks i motsvarande del (yrkande 10 delvis).

Utskottet noterar med instämmande att det i propositionen görs ett
uttalande om att Rikskonserter i det fortsatta arbetet särskilt bör beakta
behovet av musik i Norrland. Det får förutsättas att Rikskonserter därvid
samarbetar med det lokala och regionala musiklivet i Norrland och tar till
vara de resurser detta erbjuder.

Utskottet hemställer

1. beträffande uttalande om Rikskonserters fonogramproduktion
att riksdagen avslår motion 1982/83:1330 yrkande 9,

2. beträffande medelsberäkningen för produktion av fonogram

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:1330 yrkande 10 i motsvarande del
beslutar att för nämnda ändamål skall beräknas belopp i enlighet
med vad som innefattas i förslaget i propositionen,

3. beträffande medelsberäkningen för skolkonsertverksamhet och ut -

3 Riksdagen 1982/83. 13 samt. Nr 24

KrU 1982/83:24

landsverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:1330 yrkande 10 och 1982/
83:1348 yrkande 14, båda motionerna i motsvarande del, beslutar
att för nämnda ändamål skall beräknas belopp i enlighet med
vad som innefattas i förslaget i propositionen,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:1330 yrkande 10 och 1982/
83:1348 yrkande 14, båda motionerna i motsvarande del, till
Rikskonsertverksamhel för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 40 582 000 kr.

13. Regionmusiken. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
B 14 (s. 43 — 45) och hemställer

att riksdagen till Regionmusiken för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 89 638 000 kr.

14. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.

Regeringen har under punkt B 15 (s. 45—48) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för
budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 182 140 000 kr.

Motioner

1 motion 1982/83:577 av Lars Ernestam (fp) yrkas att 528 000 kr. överförs
från Bil. Bidrag till Svenska riksteatern till B 15. Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner och att därvid grundbidragen
för den planerade länsteatern i örebro län utökas från 38,5 till 47,5.

Den del av motionens yrkande som gäller anslaget B 11 behandlas under
punkt 10 i detta betänkande.

I motion 1982/83:1330 av Britt Mogård m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

11. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
179 160 000 kr.

1 motion 1982/83:1334 av Karl-Eric Norrby m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

10. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner anvisar ett förslagsanslag av 182 640 000 kr.

I motion 1982/83:1348 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

4. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1983/84 inrätta 40 grundbe -

KrU 1982/83:24

lopp till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner utöver
vad regeringen föreslagit,

5. att riksdagen till regionala tilläggsbidrag för budgetåret 1983/84 under
anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
anvisar 500 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

I motion 1982/83:1844 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunnel Jonäng
(c) yrkas att riksdagen beslutar att inom ramen för konstnärligt utvecklingsbidrag
anslå medel till Folkteatern i Gävleborgs län.

Gällande bestämmelser

Enligt förordningen (1974:451, ändrad senast 1982:387) om statsbidrag
till teater-, dans- och musikinstitutioner samt regionala skådebanor får
institution, som bedriver yrkesmässig teater-, dans- eller musikverksamhet
och som uppbär bidrag från kommun eller landstingskommun, statsbidrag
till kostnader för verksamheten, om regeringen förklarat institutionen
berättigad till sådant.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och för teater-, dans- och
musikinstitutioner även i form av tilläggsbidrag. Underlaget för beräkningen
av grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som varje år fastställs
för institutionen eller den regionala skådebanan. Enligt beslut av regeringen
är f. n. 22 teater- och dansinstitutioner, 10 musikinstitutioner och 7
regionala skådebanor berättigade till bidrag. Antalet grundbelopp är för
budgetåret 1982/83 fastställt till 1 832 för teater-och dansinstitutioner, 629
för musikinstitutioner och 62 för regionala skådebanor. Grundbeloppet
för teater- och dansinstitutioner samt för regionala skådebanor är innevarande
budgetår 119 400 kr. och för musikinstitutioner 146 300 kr. varav
9 100 kr. resp. 11 200 kr. avser kostnader för lönekostnadspålägg. För
institutioner där lönekostnadspålägg ej skall beräknas är grundbeloppet
110 300 kr. resp. 135 300 kr. Regeringen har bemyndigat statens kulturråd
att besluta om fördelningen av grundbeloppen på de enskilda statsbidragsberättigade
institutionerna och skådebanorna. Fördelningen skall redovisas
för påföljande års riksmöte.

Bidragsunderlaget för varje institution motsvaras i första hand av de
tilldelade grundbeloppen.

Statsbidrag utgår med 55 % av bidragsunderlaget. Till nyinrättade institutioner
kan efter regeringens prövning statsbidrag utgå med 60 % av
bidragsunderlaget under högst tre år.

Teater-, dans- eller musikinstitution med regional verksamhet av väsentlig
omfattning kan efter prövning av statens kulturråd få tilläggsbidrag
inom ramen för tillgängliga medel.

Under anslaget utgår vidare bidrag till nothyra och bidrag till tonsättare
m. m.

KrU 1982/83:24

Utskottet

Sorn anges vid anslaget Bil. Bidrag till Svenska riksteatern (s. 29)
kommer Riksteaterns örebroensemble att omvandlas till regionalteater i
Örebro län. I propositionen beräknas 38,5 grundbelopp för denna teater,
varav medel motsvarande 32,5 grundbelopp är en överföring från anslaget
till Riksteatern. För Folkteatern i Gävle som nu har 10 grundbelopp
beräknas ytterligare 25 grundbelopp för en utbyggnad till den planerade
storleken av teatern. Således föreslås att medelsanvisningen beräknas med
utgångspunkt i en ökning av det nuvarande antalet grundbelopp för teaterinstitutioner,
1 832, med 63,5 till 1 895,5. Antalet grundbelopp för musikinstitutioner
och regionala skådebanor föreslås bli oförändrat 691.

I motion 1330 (m) föreslås — med hänvisning till behovet av att visa
återhållsamhet när det gäller nya statliga åtaganden — att ökningen av
grundbelopp till regionala teatrar begränsas till 38,5 (yrkande 11). Med
utgångspunkt i ett statsbidrag om 60 % till de av regeringen föreslagna nya
grundbidragen innebär motionsförslaget en besparing om 1 790 000 kr.
Folkpartiet vill i motion 1348 att 40 grundbelopp utöver de av regeringen
föreslagna skall inrättas (yrkande 4). Kostnaden kan, om man räknar med
ett 55-procentigt statsbidrag, beräknas till 2 627 000 kr. Slutligen vill centerpartiet
i motion 1334 att anslaget skall höjas med 500 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit (yrkande 10). Beloppet motsvarar närmare 8 grundbelopp
med 55 % i statsbidrag. Förslaget skulle finansieras genom en
begränsning av medelsanvisningen under anslaget B 12. Bidrag till Operan
och Dramatiska teatern.

Utskottet har i avsnittet om övergripande frågor (s. 8) framhållit vikten
av stort hänsynstagande på teaterområdet till decentraliseringsmålet inom
kulturpolitiken. Mot denna bakgrund anser utskottet att Länsteatern i
Örebro och Folkteatern i Gävle bör tillföras resurser i enlighet med
vad som föreslås i propositionen. Utskottet kan inte härutöver förorda en
ökning av antalet grundbelopp. Vid sin bedömning beaktar utskottet att
förslag i motion 1334 om finansiering av motionärernas här aktuella
förslag genom besparing under anslaget B 12. Bidrag till Operan och
Dramatiska teatern avstyrks. Utskottet avstyrker således samtliga här aktuella
motionsyrkanden.

Under anslaget till Riksteatern har utskottet avstyrkt att ett belopp av
528 000 kr. överförs från Riksteatern till förevarande anslag i syfte att
Länsteatern i örebro skulle få ytterligare resurser. I enlighet härmed avstyrks
motion 577 (fp) också i här aktuell del.

För innevarande budgetår utgår tilläggsbidrag för regional verksamhet
med 2 693 000 kr. En uppräkning med 81 000 kr. föreslås av regeringen.

Utskottet biträder regeringens förslag att medel för tilläggsbidrag om
2 774 000 kr. skall beräknas och avstyrker motion 1348 (fp), vari förordas
en ytterligare uppräkning med 500 000 kr. (yrkande 5).

I en särskild framställning till regeringen föreslog kulturrådet i septem -

KrU 1982/83:24

ber 1982 att teatrar skulle kunna få särskilda konstnärliga utvecklingsbidrag.
Kulturrådets förslag har inte biträtts av regeringen. Utskottet anser
att det inte finns resurser för att införa ett nytt bidrag av angivet slag.
Utskottet avstyrker därför motion 1844 (c), vari föreslås att medel skall
anslås till Folkteatern i Gävle inom ramen för ett sådant bidrag.

Utskottet hemställer

1. beträffande antalet grundbelopp

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:577, 1982/83:1330 yrkande 11,
1982/83:1334 yrkande 10 och 1982/83:1348 yrkande 4, de tre
förstnämnda motionerna i motsvarande del, beslutar att medelsberäkningen
skall ske med utgångspunkt i det antal grundbelopp
som anges i propositionen,

2. beträffande tilläggsbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:1348 yrkande 5 i motsvarande del
beslutar att för tilläggsbidrag skall beräknas 2 774 000 kr.,

3. beträffande konstnärligt utvecklingsbidrag
att riksdagen avslår motion 1982/83:1844,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:577, 1982/83:1330 yrkande 11,
1982/83:1334 yrkande 10, 1982/83:1348 yrkande 5, samtliga
motioner i motsvarande del, till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1983/84 anvisar
ett förslagsanslag av 182 140 000 kr.

15. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. Regeringen har under
punkt B 16 (s. 49) föreslagit riksdagen att till Bidrag till fria teater-, dansoch
musikgrupper för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av
24 900 000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:1330 av Britt Mogård m. fl. (m) vari, såvitt nu är i
fråga, yrkas

12. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 22 400 000 kr.

I motion 1982/83:1334 av Karl-Eric Norrby m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

11. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
anvisar ett reservationsanslag av 25 400 000 kr.

I motion 1982/83:1347 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

KrU 1982/83:24

2. att riksdagen beslutar att under anslaget Bidrag till fria teater-, dansoch
musikgrupper uppta ett i förhållande till regeringens förslag med
16 000 000 kr. förhöjt belopp.

Utskottet

Regeringens förslag innebär att statsbidraget till teater-, dans- och musikverksamhet
i mindre ensembler och fria grupper skall höjas med
2 500 000 kr. till 24 900 000 kr. Föredragande statsrådet erinrar om att
kulturrådet enligt de regler som gäller för bidragsfördelningen särskilt
skall inrikta stödet mot grupper vilkas verksamhet kan bedömas vara av
stort konstnärligt eller kulturpolitiskt värde så att dessa kan få bättre
ekonomiska villkor för sin verksamhet.

De ändringsförslag som väckts innebär följande. Enligt motion 1330 (m)
skall medelsanvisningen vara lika stor som för innevarande budgetår.
Enligt två andra motioner skall medelsanvisningen vara högre än den av
regeringen föreslagna, nämligen enligt motion 1334 (c) 500 000 kr. och
enligt motion 1347 (vpk) 16 000 000 kr. Då det gäller motion 1334 bör
framhållas att yrkandet om en ökad medelsanvisning bygger på förutsättningen
att en besparing görs under anslaget B 12. Bidrag till Operan och
Dramatiska teatern.

Utskottet vill här erinra om att det, som tidigare redovisats (s. 9), inom
kulturrådet pågår översyner av stödet till fria yrkesverksamma teater- och
dansgrupper. Enligt vad utskottet inhämtat beräknar kulturrådet lägga
fram förslag i frågan i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85.

Utskottet anser att en uppräkning av bidraget till fria teater-, dans- och
musikgrupper bör göras.

Med hänsyn till den rådande budgetsituationen kan utskottet inte förorda
en större uppräkning än den av regeringen föreslagna. Vid denna
bedömning beaktar utskottet också att utskottet under p. 11 (s. 30) avstyrker
förslag i motion 1334 om finansiering av motionärernas här aktuella
yrkande genom besparing under anslaget B 12. Bidrag till Operan och
Dramatiska teatern. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionerna
1330 yrkande 12, 1334 yrkande 11 och 1347 yrkande 2.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:1330 yrkande 12, 1982/
83:1334yrkande 11 och 1982/83:1347yrkande2till Bidragtill
fria teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 24 900 000 kr.

16. Bidrag till Musikaliska akademien. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 17 (s. 49 och 50) och hemställer

KrU 1982/83:24

att riksdagen till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret
1983/84 anvisar ett anslag av 1 543 000 kr.

17. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet. Regeringen har
under punkt B 18 (s. 50—53) föreslagit riksdagen att till Vissa bidrag till
teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1983/84 anvisa ett
reservationsanslag av 10 821 000 kr.

Motion

I motion 1982/83:1348 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

6. att riksdagen till försök med regional teaterverksamhet för barn och
ungdom för budgetåret 1983/84 under anslaget Vissa bidrag till teater-,
dans- och musikverksamhet anvisar 500 000 kr.,

13. att riksdagen under anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och
musikverksamhet, delposten Arrangerande musikföreningar för budgetåret
1983/84 anvisar 450 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet

I motion 1348 (fp) vill motionärerna att det under anslaget skall anvisas
500 000 kr. till försök med regional teaterverksamhet för barn och ungdom.

Utskottet har i ett tidigare avsnitt (s. 9) nämnt att kulturrådet avser att
göra en utvärdering av den regionala teaterutvecklingen efter 1974 års
kulturproposition. Utskottet anser det angeläget att därvid särskilt uppmärksammas
frågan om hur behovet av barn- och ungdomsteater kan
tillgodoses i regioner utan fast teaterensemble. Utskottet hänvisar här
också till att en framställning om fortsatt försöksverksamhet med barnoch
ungdomsteater i Jämtlands län f. n. bereds (se s. 22). Utskottet anser sig
inte kunna tillstyrka motionen i aktuell del (yrkande 6).

Under anslaget finns bl. a. anslagsposten Arrangerande musikföreningar.
Bidrag utgår till Svenska jazzriksförbundet samt till föreningar som har
till huvudsaklig uppgift att vara konsertarrangörer. För innevarande budgetår
ökades anslagsposten med ett betydande belopp, nämligen med
2 074 000 kr. till 3 401 000 kr. För nästa budgetår föreslår regeringen en
uppräkning med 74 000 kr. I motion 1348 (fp) föreslås att anslagsposten
höjs med ytterligare 450 000 kr.

Utskottet, som vill hänvisa till den kraftiga höjningen av anslagsposten
förra året, tillstyrker regeringsförslaget. Motionen avstyrks således även i
här aktuell del (yrkande 13).

Utskottet hemställer

1. beträffande försök med regional teaterverksamhet för barn och
ungdom

KrU 1982/83:24

att riksdagen avslår motion 1982/83:1348 yrkande 6 i motsvarande
del,

2. beträffande medelsberäkningen för Arrangerande musikföreningar att

riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:1348 yrkande 13 i motsvarande del
beräknar en medelsanvisning till anslagsposten om 3 475 000
kr.,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:1348 yrkande 6 och yrkande 13,
båda yrkandena i motsvarande del, till Vissa bidrag till teater-,
dans- och musikverksamhet för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 10 821 000 kr.

18. Stöd till fonogramverksamhet. Regeringen har under punkt B 19 (s. 53
och 54) föreslagit riksdagen att till Stöd till fonogramverksamhet för budgetåret
1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 7 600 000 kr.

Motion

I motion 1982/83:1342 av Sten Svensson (m) och Gunnel Liljegren (m)
yrkas att riksdagen beslutar att med avslag på regeringens förslag i motsvarande
del som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om handläggningen av statens stöd till fonogramverksamhet.

Utskottet

Under anslaget finns bl. a. en anslagspost som avser Stöd till fonogramproduktion
och en anslagspost som avser Stöd till utgivningen av en
musikhistorisk fonogramantologi.

I enlighet med vad som anges vid B 13. Rikskonsertverksamhet och i
överensstämmelse med beslut av riksdagen förra året bör Rikskonserter
fr. o. m. nästa budgetår för sin fonogramverksamhet disponera ett basanslag
för administration m. m. medan produktionsmedel får sökas hos
kulturrådet inom ramen för det stöd till fonogramproduktion, till vilket
medel anvisas under förevarande anslag. Anslagsposten som avser detta
stöd föreslås få ett tillskott på 1,6 milj. kr. samtidigt som anslaget till
Rikskonserter minskas med samma belopp. Anslagsposten föreslås i propositionen
höjas med sammanlagt 1 673 000 kr. till 6 673 000 kr.

Anslagsposten Stöd till utgivning av en musikhistorisk fonogramantologi
föreslås bli höjd med 15 000 kr. till 515 000 kr.

I motion 1342 (m) förordas att 1 milj. kr. skall överföras från anslagsposten
Stöd till fonogramproduktion till anslagsposten Stöd till utgivning
av en musikhistorisk fonogramantologi så att under budgetåret 1983/84 ca
10 LP-skivor kan utges inom ramen för antologiprojektet.

KrU 1982/83:24

Beträffande den angivna fonogramantologin må nämnas följande.
Riksdagen beslöt 1982 godkänna att stöd skall utgå till utgivning av en
svensk musikhistorisk fonogramantologi (prop. 1981/82:128, KrU 1981/
82:30, rskr 1981 /82:360). Utgivningen är avsedd att presenteras i två serier,
dels en monografiserie där bl. a. de mera betydande tonsättarnas verk
finns sammanställda, dels en serie med särskilda temata eller miljöer.
Textdokumentation och pedagogiskt material skall medfölja skivorna.
Musikaliska akademien skall svara för utgivningen i samarbete med bl. a.
Rikskonserter.

Genom de medel som för innevarande budgetår anvisats för Stöd till
utgivning av en musikhistorisk fonogramantologi samt inom ramen för
Rikskonserters nuvarande statsbidrag beräknas, enligt vad utskottet inhämtat,
11 LP-skivor att ges ut i början av september 1983.

Utskottet har också inhämtat att den av regeringen föreslagna medelsanvisningen
för nästa budgetår gör det möjligt att ge ut ytterligare ca 10
produktioner, nämligen 5 genom bidrag till Musikaliska akademien och
lika många genom att Rikskonserter i den produktion som kommer till
stånd med bidrag från kulturrådet inrymmer utgivning som ingår i antologiserien.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion 1342
i här aktuell del.

Motionärerna bakom motion 1342 (m) vill att fördelningen av de medel
som anvisas för Stöd till fonogramproduktion skall fördelas av ett organ
som är fristående från den statliga byråkratin. De menar att fördelningen
bör göras av en nämnd bestående av företrädare för Musikaliska akademien,
Svenska artisters och musikers intresseorganisation (SAMI) och
Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM). Kansliet skulle
lämpligen kunna knytas till STIM.

Riksdagens beslut förra året om fördelning av stödet till fonogramproduktion
innebar i huvudsak a»kulturrådet skulle fördela stödet, aff arbetet
med fördelningen skulle anförtros en arbetsgrupp utsedd av kulturrådets
styrelse efter förslag från nämnden för teater, dans och musik samt att
arbetsgruppen borde ha en sådan sammansättning att ett brett spektrum av
genrer m. m. finns representerade inom den.

Utskottet finner inte skäl ompröva de ställningstaganden rörande fördelningen
av stödet till fonogramproduktion som gjordes 1982. Motionen
avstyrks därför även i denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Stöd till fonogramverksamhet för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 7 600 000 kr.,

2. beträffande omfördelning av medel till anslagsposten Stöd till
utgivning av en musikhistorisk fonogramantologi

att riksdagen avslår motion 1982/83:1342 i motsvarande del,

3. beträffande handläggande organ för fördelningen av medel som

KrU 1982/83:24

anvisats till stöd till fonogramproduktion

att riksdagen avslår motion 1982/83:1342 i motsvarande del.

Bildkonst

19. Statens konstråd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
B 20 (s. 55 och 56) och hemställer

att riksdagen till Statens konstråd för budgetåret 1983/84 anvisar
ett förslagsanslag av 1 798 000 kr.

20. Förvärv av konst för statens byggnader m. m. Regeringen har under
punkt B 21 (s. 56 och 57) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts angående beställningar av
konst som föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1983/
84,

2. till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budgetåret
1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 16 716 000 kr.

Motion

I motion 1982/83:1348 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

15. att riksdagen uttalar att statens förvärv av konst för utsmyckning av
offentliga lokaler bör uppgå till en procent av den statliga byggnadsverksamheten,

16. att riksdagen till anslaget Förvärv av konst för statens byggnader
m. m. anvisar 5 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Propositionen

Från anslaget bekostas sådana förvärv av konst till statens byggnader
och andra lokaler för statliga myndigheter som beslutas av statens konstråd.
Till dessa ändamål har för budgetåret 1982/83 anvisats 13 360 000 kr.
Utöver beställningar som är möjliga inom anslagets ram får konstrådet
innevarande budgetår beställa konst intill ett belopp av högst 6,6 milj. kr.
för betalning under följande budgetår. Under budgetåret 1982/83 disponerar
konstrådet 500 000 kr. under detta anslag för beställningar hos
Föreningen Handarbetets vänner.

Från anslaget utgår vidare bidrag med sammanlagt 2 870 000 kr. för
konstinköp till folkparker, folkets hus, bygdegårdar och nykterhetsorganisationernas
samlingslokaler.

I propositionen föreslås att anslaget förs upp med 16 716 000 kr. För
statens konstråds inköp av konst beräknas 13 760 000 kr. Vidare föreslås
att konstrådet enligt samma principer som gäller för innevarande budgetår
bör medges att utöver beställningar som blir möjliga inom anslagets ram
beställa konst till ett belopp av högst 6,8 milj. kr. för betalning under
följande budgetår.

KrU 1982/83:24

Föreningen Handarbetets vänner bör tillförsäkras stöd genom att ett
visst belopp av de medel för konstinköp som statens konstråd disponerar
används för beställningar hos Handarbetets vänner.

Enligt propositionen beräknas bidraget för konstförvärv till samlingslokaler
och folkparker till 2 956 000 kr.

Vissa uppgifter om den s. k. e n p r o c e n t s r e g e 1 n

Bildkonstnärerna drabbades mycket hårt av den ekonomiska krisen på
1930-talet. Mot denna bakgrund introducerades på initiativ av dåvarande
chefen för ecklesiastikdepartementet Arthur Engberg år 1937 efter förslag
i proposition 1937:157 den s. k. enprocentsregeln för att bereda vidgade
arbetsuppgifter för svenska bildkonstnärer. I propositionen anfördes att
vid beviljande av anslag till statliga byggnader regelmässigt i anslaget
borde inbegripas ett icke alltför ringa belopp till konstnärlig utsmyckning,
givetvis under förutsättning att sådan utsmyckning med hänsyn till byggnadens
art och belägenhet lämpligen borde äga rum. Bidraget skulle inte
generellt fastlåsas vid ett visst procenttal utan bestämmas från fall till fall
men det borde dock i allmänhet inte understiga en procent av byggnadskostnaderna.

Efter förslag i propositionen inrättades konstrådet (numera statens konstråd)
för att biträda och ge råd till den myndighet som omhänderhade
byggnadsföretaget. Konstrådet skulle bestämma hur disponibla medel
skulle fördelas på olika slag av arbeten, såsom skulptur, stafflikonst osv.
Vidare skulle rådet verka för att redan uppförda statliga byggnader skulle
bli föremål för utsmyckning.

Under de närmast följande två budgetåren beviljade riksdagen medel till
konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader i enlighet med den år 1937
beslutade ordningen. Krigsutbrottet 1939 och den ekonomiska politik,
som föranleddes därav, medförde ett avbrott i medelsanvisningen till
konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Bortsett från två specialfall
under åren 1945 och 1946 återupptogs den sålunda avbrutna medelsanvisningen
inte förrän år 1947. Från budgetåret 1947/48 återupptogs
principen att mera regelbundet anvisa medel till konstnärlig utsmyckning.
Medelsanvisningen fick emellertid en annan form än den dittills tillämpade.
Den tidigare länkningen mellan byggnadskostnaderna och anslaget till
utsmyckning upphävdes och i stället anvisades ett fixerat belopp för resp.
budgetår under ett anslag benämnt Konstnärlig utsmyckning av statliga
byggnader.

Anslaget svarade inte mot de ambitioner som angivits år 1937, dvs. att
medlen till konstnärlig utsmyckning inte borde understiga en procent av
byggnadskostnaderna. Detta har vid upprepade tillfällen givit anledning
till motioner med yrkanden om ett återinförande av enprocentsregeln,
resp. att denna regel skulle vara riktningsgivande för anslagets storlek.

KrU 1982/83:24

1962 års riksdag begärde med anledning av motionsvis framförda förslag
ett återinförande av enprocentsregeln. Frågan härom togs upp till
behandling i proposition 1963:103 angående vissa anslag till stöd åt konstnärlig
verksamhet m. m. Därvid förklarade föredragande statsrådet att han
inte var beredd att framlägga något ändringsförslag. Det framhölls i sammanhanget
att 1937 års principbeslut var betydelsefullt främst av det skälet
att beslutet framstod som en garanti för att konstnärlig utsmyckning skulle
ingå som ett normalt led i den statliga byggnadsverksamheten. Som skäl
för ett fasthållande vid det tillämpade systemet anförde föredraganden
bl. a. att behovet av utsmyckning måste prövas i varje särskilt fall med
hänsynstagande till byggnadens arkitektur, ändamål och belägenhet samt
att ett särskilt anslag på driftbudgeten medgav en sammanhållen prövning
av utsmyckningsanslagets omfattning och fördelning både från de anslagsbeviljande
myndigheternas och från konstrådets sida.

Riksdagen biföll den nämnda propositionen i förevarande del. Därefter
väckta motioner om återinförande av enprocentsregeln har inte vunnit
riksdagens bifall. Anslaget omrubricerades budgetåret 1966/67 till Förvärv
av konst för statens byggnader. Numera används anslaget även för
inköp av konst till av staten förhyrda lokaler och benämns Förvärv av
konst för statens byggnader m. m.

Kulturrådet tog i betänkandet (SOU 1975:14) Konstnärerna i samhället
avstånd från tanken på att enprocentsregeln fastställs i lag eller författning
och anförde bl. a. följande (s. 341).

Även om en stadfäst regel endast skulle avse den samlade statliga nybyggnationen
under ett år kvarstår flera nackdelar. Vi finnér att procentregelns
princip — hur väl den än motiverades en gång av Engberg — inte
ligger i linje med den kultursyn som gäller i dag. Kulturvärdena bör i alla
sammanhang integreras med andra behov. De bör inte stadfästas i former
liknande dem man kräver när det gäller procentregeln. På miljöområdet
haltar därtill denna princip i vissa avseenden. Integrationskravet innebär
att de miljöskapande insatserna i första hand måste komma in på projekteringsstadiet
då byggnadskostnaderna ännu inte är kända. Mera traditionella
former av utsmyckningar behövs visserligen alltjämt och därtill i
ökad omfattning, men inte heller dessa behov bör rimligtvis knytas till
byggnadskostnaderna då de skiftar starkt mellan olika typer av byggnation.
Därtill kommer den väsentliga invändningen att procentprincipen
inte är tillämplig på redan existerande byggnader vilka ofta är särskilt
underförsörjda i konstnärligt avseende. En tillämpning av procentprincipen
kan vidare verka negativt för konstnärerna i tider då byggnadsverksamheten
minskar.

De framförda argumenten är i princip också tillämpliga mot en enprocentsregel
som inte är stadfäst. Andelen en procent kan inte sägas representera
något ”verkligt” behov av konstinslag i offentliga lokaler. Vi befarar
att ett fastläggande av en procentregel kan leda till att debatten fokuseras
på denna punkt, varför de väsentliga frågorna som rör möjligheterna
att införliva konstnärliga värden med samhällsmiljön kan komma i bakgrunden.

KrU 1982/83:24

I brist på kriterier för hur stort det konstnärliga inslaget i nybyggnader
bör vara för att en rimlig konstnärlig nivå kan anses vara uppnådd, kan det
dock vara praktiskt att ha en beräkningsschablon för de totala insatsernas
storlek under de närmaste åren. Som en sådan schablon skulle enprocentsregeln
kunna tjäna. Detta får dock endast gälla under förutsättning att de
konstnärliga och miljögestaltande aspekterna hela tiden blir avgörande
och att de starkt varierande behoven mellan olika byggnader beaktas.

Kulturrådets betänkande behandlades i proposition 1975/76:135 om
den statliga kulturpolitiken 3. Med anledning av en motion tog kulturutskottet
upp frågan om den s. k. enprocentsregeln. Utskottet anförde i sitt
av riksdagen godkända betänkande KrU 1975/76:35 att regelns största
betydelse legat däri att den medverkat till att principen att samhällsmiljön
skall inrymma konstnärliga inslag numera kommit att allmänt accepteras.
Vidare anförde utskottet (s. 44).

En anknytning av medelsanvisningen för konstförvärv till kostnaderna
för statlig nybyggnation synes emellertid ligga mindre väl i linje med den
kultursyn som gäller i dag. En väsentlig invändning mot procentregeln är
att den inte är tillämplig på redan existerande byggnader, vilka ofta är
underförsörjda i konstnärligt avseende. Vidare riskerar man genom införande
av en procentregel att ställa de konstnärliga och miljöskapande
aspekterna i bakgrunden till förmån för ett schablonmässigt betraktelsesätt.
Ett riksdagsbeslut om att procentregeln i fortsättningen skall tillämpas
som en norm vid beräkningen av medel för statliga konstinköp Finnér
utskottet alltså av olika anledningar mindre lämpligt. Utskottet avstyrker
det aktuella motionsyrkandet. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang
understryka angelägenheten av att de statliga konstinköpen ligger på
en hög nivå med hänsyn till den betydelse detta har både när det gäller att
främja konstskapandet och att tillgodose behovet av konstnärlig stimulans
i vardagsmiljön.

Utskottet

I motion 1348 (fp) uttalas att som komplement till förra årets reform med
visningsersättning riksdagen bör lägga fast en regel som innebär att för
statens förvärv av konst till utsmyckning av offentliga lokaler årligen bör
avsättas ett belopp som motsvarar en procent av den statliga byggnadsverksamheten.
Enligt motionärerna bör en sådan regel träda i kraft successivt
under en treårsperiod. Som ett led i genomförandet av den i regeln
angivna principen bör anslaget för förvärv av konst till statens byggnader
för nästa budgetår höjas med 5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet har i det föregående lämnat en utförlig redovisning för enprocentsregeln.
Utskottet framhöll i betänkandet KrU 1975/76:35 att det
fanns underlag för bedömningen att regelns största betydelse legat däri att
den medverkat till att principen att samhällsmiljön skall inrymma konstnärliga
inslag numera kommit att allmänt accepteras. Som en av invänd -

KrU 1982/83:24

ningarna mot enprocentsregeln anförde utskottet att man genom införande
av en sådan regel riskerar att ställa de konstnärliga och miljöskapande
aspekterna i bakgrunden till förmån för ett schablonmässigt betraktelsesätt.
Vidare invändes bl. a. att procentregeln inte är tillämplig på redan
existerande byggnader, vilka ofta är underförsörjda i konstnärligt avseende.

De angivna synpunkterna har enligt utskottets mening fortfarande giltighet.
Detta hindrar emellertid inte att man som ett lämpligt mål för
konstnärlig utsmyckning av nya statliga byggnader kan ställa upp att en
medelsanvisning som motsvarar en procent av byggnadskostnaderna skall
uppnås. En procentregel av angivet innehåll skulle enligt utskottets mening
främst ha karaktär av beräkningsnorm för bestämmandet av det
totala anslagsbeloppet i denna del. Då det gäller den enskilda byggnaden
måste en individuell prövning ske, eftersom behoven i här aktuellt avseende
är starkt skiftande. Både en byggnads användningsområde och andra
omständigheter måste beaktas. En beräkningsnorm av angivet slag får
emellertid inte leda till att de miljöskapande aspekterna trängs tillbaka.
Dessa måste i regel beaktas på ett mycket tidigt stadium av planeringsprocessen.

Här finns också skäl framhålla att vid medelsanvisning till konstnärlig
utsmyckning av statliga lokaler hänsyn även måste tas till behovet av att
komplettera utsmyckningen av byggnader som är underförsöjda i detta
hänseende. Vidare måste beaktas att staten i viss utsträckning förhyr lokaler.
Slutligen bör här erinras om att statsmyndigheterna i viss utsträckning
lånar in konst från utomstående. Riksdagen kommer senare att behandla
en proposition som avser sådan inlåning (prop. 1982/83:98).

Vad utskottet anfört med anledning av motionen i här aktuell del bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 15).

I detta sammanhang vill utskottet också understryka vikten av att kommunerna
strävar efter att avdela resurser för konstnärlig utsmyckning av
sina lokaler.

Då det gäller medelsanvisningen för nästa budgetår anser utskottet att
uppräkningen av anslaget bör begränsas till vad regeringen föreslagit.
Motionen avstyrks i motsvarande del (yrkande 16).

Utskottet tillstyrker även att riksdagen godkänner vad som i propositionen
anförts om beställningar av konst som föranleder utgifter under senare
budgetår än budgetåret 1983/84.

Utskottet hemställer

1. beträffande beställningar av konst

att riksdagen godkänner vad som i proposition 1982/83:100
anförts angående beställningar av konst som föranleder utgifter
under senare budgetår än budgetåret 1983/84,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med

KrU 1982/83:24

avslag på motion 1982/83:1348 yrkande 16 till Förvärv av konst
för statens byggnader m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 16 716 000 kr.,

3. beträffande den s. k. enprocentsregeln för statens förvärv av
konst

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:1348 yrkande
15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

21. Bidrag till Akademien för de fria konsterna. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 22 (s. 57 och 58) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för
budgetåret 1983/84 anvisar ett anslag av 1 105 000 kr.

22. Vissa bidrag till bildkonst. Regeringen har under punkt B 23 (s. 58 och
59) föreslagit riksdagen att till Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret
1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 6 939 000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:1321 av Elisabeth Fleetwood (m) och Gunnel Liljegren
(m) yrkas att riksdagen beviljar Sveriges konstföreningars riksförbund
ett anslag av 125 000 kr. för inrättande av en konstpedagogtjänst och
att anslaget till Konstfrämjandet minskas med samma belopp.

I motion 1982/83:1324 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
under anslaget Vissa bidrag till bildkonst höjer anslaget till Sveriges
konstföreningars riksförbund med 193 000 kr. till sammanlagt 1 120 000
kr.

I motion 1982/83:1348 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

17. att riksdagen under anslaget Vissa bidrag till bildkonst, delposten
Sveriges konstföreningars riksförbund för budgetåret 1983/84 anvisar
100 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

18. att riksdagen under anslaget Vissa bidrag till bildkonst, delposten
Konsthantverkskooperativ för budgetåret 1983/84 anvisar 300 000 kr. utöver
vad regeringen föreslagit.

Utskottet

Från anslaget utgår verksamhetsbidrag till vissa organisationer med
uppgifter inom konstbildning och konstförmedling samt formgivning. För
innevarande budgetår utgår bl. a. till Konstfrämjandet 4 170 000 kr. och

KrU 1982/83:24

till Sveriges konstföreningars riksförbund (SKR) 900 000 kr. 1 propositionen
föreslås en uppräkning av bidragen med 125 000 kr. resp. 27 000 kr.
Vidare utgår som bidrag till konsthantverkskooperativ 400 000 kr. Bidraget
föreslås bli uppräknat med 15 000 kr.

I tre motioner framställs yrkanden om större bidrag till SKR än vad
regeringen föreslagit, nämligen i motionerna 1321 (m), 1324 (vpk) och 1348
(fp).

SKR har i samarbete med Fosam och Lunds universitet bedrivit ett
konstpedagogiskt forskningsprojekt. I två av motionerna erinras härom
samtidigt som det påpekas att värdefulla erfarenheter från projektet skulle
gå till spillo om SKR inte tillförs medel så att organisationen får möjlighet
att anställa en konstpedagog. Kulturrådet har tillstyrkt att medel anvisas
för inrättande av en sådan tjänst.

I motion 1321 föreslås att SKR beviljas 125 000 kr. för inrättande av en
konstpedagogtjänst och att bidraget till Konstfrämjandet minskas med
samma belopp.

Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka motionen. Ett bifall till denna
skulle nämligen innebära att Konstfrämjandet inte fick någon kompensation
för pris- och löneutvecklingen. Motionen avstyrks således.

Utskottet anser att SKR driver ett värdefullt arbete för att främja konstbildningen
och konstförmedlingen. Då det gäller budgetprövningen för
nästa budgetår anser utskottet det dock inte vara möjligt göra en större
uppräkning av bidraget till organisationen än vad som föreslås i propositionen.
Utskottet avstyrker därför motionerna 1324 och 1348 vari föreslås
att bidraget till SKR blir 1 120 000 kr. resp. 1 027 000 kr.

Utskottet kan inte heller tillstyrka motion 1348 (fp), såvitt däri föreslås
en uppräkning av verksamhetsbidraget till konsthantverkskooperativ med
300 000 kr. utöver regeringens förslag.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande under anslaget av medel till Konstfrämjandet
och Sveriges konstföreningars riksförbund

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motionerna 1982/83:1321, 1982/83:1324 och 1982/
83:1348 yrkande 17, de båda sistnämnda motionerna i motsvarande
del, beslutar att för dessa ändamål skall beräknas
5 222 000 kr., varav till Konstfrämjandet 4 295 000 kr. och till
Sveriges konstföreningars riksförbund 927 000 kr.,

2. beträffande beräknande under anslaget av medel till konsthantverkskooperativ att

riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:1348 yrkande 18 i motsvarande del
beslutar att för ändamålet skall beräknas 415 000 kr.,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med

KrU 1982/83:24

avslag på motionerna 1982/83:1324 och 1982/83:1348 yrkandena
17 och 18, båda motionerna i motsvarande del, till Vissa
bidrag till bildkonst för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 6 939 000 kr.

Arkiv

23. Riktlinjer för den statliga arkivverksamheten, m. m. Regeringen har (s.
60 — 66) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för den statliga arkivverksamheten som förordats
i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att besluta om finansieringen av vissa insatser
av engångskaraktär i enlighet med vad som förordats i propositionen.

Propositionen

Inom utbildningsdepartementet har en arbetsgrupp gjort en översyn av
regler, tillämpad praxis och de praktiska arrangemangen för bevarande av
arkivhandlingar m. m. i statsförvaltningen. Arbetsgruppen avlämnade i
december 1981 rapporten (Ds U 1981:21) Samhällets arkivproblem. Rapporten
har remissbehandlats. En sammanfattning av rapporten och en
sammanställning av remissyttrandena har tagits in i propositionen (bil.
10.8 och 10.9).

Regeringen har — mot bakgrund av vad föredragande statsrådet anfört
(bil. 10 s. 61) — föreslagit riksdagen att godkänna följande riktlinjer för
den statliga arkivverksamheten.

1. Högre kompetensnivå och större disciplin hos de statliga arkivbildarna
bör eftersträvas i syfte att motverka ökade arkivkostnader och förbättra
effektiviteten i statsförvaltningen.

2. Inom ramen för gällande regelsystem för arkivverksamheten bör
ökad restriktivitet i bevarandet av handlingar åstadkommas.

3. I arkivmyndigheternas verksamhet bör deras service gentemot myndigheterna
prioriteras.

I propositionen föreslås också att riksdagen skall bemyndiga regeringen
att besluta om finansieringen av vissa insatser av engångskaraktär på
arkivområdet vid vissa större myndigheter med start budgetåret 1983/84.
Insatserna skall grunda sig på förslag av riksarkivet, som också skall
föreslå olika former för projektens finansiering.

Utskottet

Utskottet har inte något att erinra mot de föreslagna riktlinjerna för den
statliga arkivverksamheten.

Utskottet tillstyrker också att regeringen får det begärda bemyndigandet.

4 Riksdagen 1982/83. 13 sami. Nr 24

KrU 1982/83:24

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för den statliga arkivverksamheten
som förordats i proposition 1982/83:100,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om finansieringen
av vissa insatser av engångskaraktär i enlighet med vad
som förordats i proposition 1982/83:100.

24. Riksarkivet och landsarkiven. Regeringen har under punkt B 24 (s.
67_69) föreslagit riksdagen att till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret
1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 57 305 000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:205 av Sven Henricsson (vpk) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om registreringsbasen
i Ramsele.

I motion 1982/83:329 av Sven Henricsson (vpk) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att Svensk arkivinformation i Ramsele
bör ges formen av en fast inrättning inom Umeå universitet.

I motion 1982/83:1059 av Rune Ångström (fp) yrkas att riksdagen
beslutar att verksamheten vid excerperingscentralen i Jörn skall ges permanent
karaktär samt att denna inordnas under utbildningsdepartementet.

I motion 1982/83:1331 av Sven-Erik Nordin (c) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen föreslagits om registreringsbasens
i Ramsele inordnande under utbildningsdepartementet som
en permanent verksamhet.

1 motion 1982/83:1337 av Erik Olsson (m) och Tore Nilsson (m) yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder för att snarast göra
registreringsbasen Svensk arkivinformation i Ramsele till en fast inrättning.

I motion 1982/83:1845 av Ingemar Eliasson (fp) yrkas att riksdagen
uttalar att verksamheten vid Svensk arkivinformation i Ramsele skall
bibehållas och uppdrar åt regeringen att lägga fram förslag som tryggar
driften.

I motion 1982/83:1858 av Tore Nilsson (m) yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära åtgärder, så att statens heraldiska verksamhet
handhas enligt riksdagens beslut och den av regeringen utfärdade instruktionen.

I motion 1982/83:1859 av Tore Nilsson (m) yrkas att riksdagen beslutar

KrU 1982/83:24

sig för att tjänstebenämningen för chefen för riksarkivets medeltidssektion
ej blir föremål för ändring.

Utskottet

I detta sammanhang behandlar utskottet ett antal motioner som syftar
till att permanenta verksamheten vid den s. k. registreringsbasen i Ramsele
och vid det likaledes i Ramsele bedrivna projektet Svensk arkivinformation.
I samma syfte tas upp frågan om verksamheten vid excerperingscentralen
i Jörn. I motionerna diskuteras huvudmannaskapet för de olika
verksamheterna. De aktuella motionerna är följande, nämligen 205 (vpk),
329 (vpk), 1331 (c), 1337 (m), 1845 (fp) och 1059 (fp).

I Haparanda finns en databas som är knuten till Umeå universitet.
Verksamheten innebär i korthet att utdrag görs ur bl. a. gångna seklers
kyrkobokföringsmaterial och att materialet därefter databearbetas. Databasen
har tre filialer, nämligen i Pajala, Jörn och Jokkmokk. På de båda
sistnämnda platserna pågår särskilda projekt, i Jörn med en medicinsk
inriktning. I Ramsele finns en registreringsbas, som för landsarkivets i
Härnösand räkning upprättar register över folkbokföringshandlingar från
1600-talet och fram till 1800-talets slut. Avsikten är dels att göra källmaterialet
mera tillgängligt för allmänheten och forskarna, dels att undvika
onödigt slitage på originalhandlingarna. 1 Ramsele ligger också projektet
Svensk arkivinformation (SVAR) med Umeå universitet som huvudman.
SVAR har till uppgift att tillhandahålla kopior av arkivmaterial samt att
upprätta register till arkivmaterial på mikrofilmade, ADB-läsbara och
andra medier för forskning, utbildning och information. Sammanlagt
bereds genom verksamheten i Ramsele, Pajala, Jörn och Jokkmokk ett
hundratal beredskapsarbetare sysselsättning.

Enligt vad utskottet har inhämtat finns inom regeringskansliet en arbetsgrupp
som har till uppgift att se över registreringsbasernas och SVAR:s
framtida ställning. 1 gruppen ingår företrädare för finans-, utbildnings-,
arbetsmarknads- och industridepartementen. Utskottet har också inhämtat
att arbetet bedrivs med sikte på att förslag skall läggas fram i sådan tid
att det kan prövas under höstens budgetbehandling i regeringskansliet.
Förhoppningen är dock att ett förslag beträffande SVAR skall kunna
läggas fram ännu tidigare.

Inom den nämnda arbetsgruppen kommer således frågorna om registreringsbasernas
och SVAR:s framtid att prövas. Utskottet anser att arbetsgruppens
förslag inte bör föregripas. Motionerna påkallar inte någon
riksdagens åtgärd.

Riksarkivet har utrett frågan om den heraldiska verksamheten vid riksarkivet
och har till regeringen redovisat förslag till ändrad organisation av
denna verksamhet. Förslagets huvudsakliga innebörd är att den heraldiska
sektionen avskaffas som självständig enhet och att verksamheten förs över
till riksarkivets medeltidssektion. Statens heraldiska nämnd omvandlas

KrU 1982/83:24

samtidigt till en rådgivande nämnd inom riksarkivet. Tjänsten som statsheraldiker
dras in medan funktionen och benämningen statsheraldiker
föreslås tillagd innehavaren av tjänsten som chef för medeltidssektionen.
Det hittillsvarande kravet på självfinansiering av den heraldiska verksamheten
tas bort, men tjänster av uppdragskaraktär avgiftsbeläggs även i
fortsättningen.

Föredragande statsrådet delar riksarkivets uppfattning att en sådan
omorganisation, utan att försämra förutsättningarna för den heraldiska
verksamheten, innebär betydande fördelar för riksarkivet som helhet. Att
inordna den heraldiska verksamheten i medeltidssektionen framstår som
ändamålsenligt inte blott med hänsyn till det innehållsliga sambandet
mellan de båda verksamhetsgrenarna utan också på grund av att vissa
resurser därmed frigörs för andra arkivändamål, anför han vidare. Han
avser senare att föreslå regeringen att vidta de åtgärder som föranleds av
riksarkivets förslag.

I motion 1858 (m) tas upp två frågor som avser den heraldiska verksamheten.
Det anförs i motionen att, enligt riksdagens beslut och den för
riksarkivet gällande instruktionen, statens heraldiska verksamhet skall
handhas av riksarkivet men att det från armémuseum utsänts meddelanden
om att museet handlägger ärenden rörande rikets vapen och flagga
samt heraldiska vapen och emblem. Vidare anförs att de villkor för beståndet
av den statliga heraldiska organisationen som riksdagen uppställt inte
uppfyllts, nämligen att verksamheten skall vara självfinansierande genom
inflytande ersättningar för de heraldiska uppdragen enligt en i samråd
med riksrevisionsverket uppgjord taxa för uppdragen.

Justitiekanslern har i ett i december 1982 avgjort ärende, i vilket yttrande
inhämtats från armémuseum, inte funnit tillräckliga skäl att företa någon
ytterligare åtgärd för att museet skulle ha åtagit sig heraldisk verksamhet
som ankommer på riksarkivet. Utskottet, som tagit del av museets yttrande
och justitiekanslerns beslut, finner inte skäl förorda någon riksdagens
åtgärd i frågan.

Då det gäller frågan om finansieringen av den heraldiska verksamheten
hänvisar utskottet till sitt av riksdagen godkända betänkande KrU 1982/
83:3, i vilket utskottet uttalade att riksarkivets ovan redovisade förslag
ligger i linje med syftet med en i ärendet behandlad motion om bl. a.
nedbringande av kostnaderna för den heraldiska verksamheten. 1 betänkandet
redovisas riksarkivets förslag, enligt vilket riksarkivet skulle ta in
de inkomster på verksamheten som är möjliga och skäliga. Det påpekades
av riksarkivet att inte alla inslag i den heraldiska verksamheten, som
upplysningar och korta telefonförfrågningar, kan avgiftsbeläggas och att
det inte är möjligt att fordra att övriga ärenden då skulle finansiera hela
verksamheten.

Utskottet finner inte nu skäl ompröva sitt ovan nämnda ställningstagande,
som måste tolkas på det sättet att utskottet inte hade något att erinra

KrU 1982/83:24

mot ett genomförande av riksarkivets förslag. Genom avskaffandet av den
heraldiska sektionen som en självständig enhet bör en icke obetydlig
besparing åstadkommas. Utskottet, som också förutsätter att det med
hänsyn till kostnadsutvecklingen görs successiva anpassningar av taxan
för heraldiska uppdrag, avstyrker motionen även i denna del.

Enligt motion 1859 (m) bör tjänstebenämningen för sektionschefen vid
riksarkivets medeltidssektion även i fortsättningen vara förste arkivarie
och inte, som föreslås i riksarkivets utredning, ”förste arkivarie och statsheraldiker”.
Motionären menar att statsheraldikertiteln förutsätter att innehavaren
av befattningen i fråga verkligen besitter allsidiga och framstående
kunskaper på det heraldiska området. Då så ej är fallet, anför
motionären, är tjänstebenämningen direkt missvisande.

Tjänstebenämningen för sektionschefer vid riksarkivet regleras i myndighetens
arbetsordning. Det ankommer därför på riksarkivet att ta ställning
till frågan om tjänstebenämningen statsheraldiker skall behållas i
samband med omorganisationen av den heraldiska verksamheten. Utskottet
avstyrker således motion 1859.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 57 305 000 kr.,

2. beträffande registreringsbasen i Ramsele, Svensk arkivinformation
på samma ort och excerperingscentralen i Jörn

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:205, 1982/83:329,
1982/83:1331,1982/83:1337,1982/83:1845 och 1982/83:1059,

3. beträffande statens heraldiska verksamhet
att riksdagen avslår motion 1982/83:1858,

4. beträffande tjänstebenämningen statsheraldiker
att riksdagen avslår motion 1982/83:1859.

25. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 25 —B 28 (s.
70—76) och hemställer

1. att riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt
visarkiv för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
10 631 000 kr.,

2. att riksdagen till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 1 779 000 kr.,

3. att riksdagen till Arkivet för ljud och bild för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 6 062 000 kr.,

4. att riksdagen till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar
och materiel m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 3 050 000 kr.

KrU 1982/83:24

26. Bidrag till vissa arkiv. Regeringen har under punkt B 29 (s. 77 och 78)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1983/84
anvisa ett anslag av 2 056 000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:1332 av Karl-Eric Norrby (c) yrkas att riksdagen
beslutar att i statligt bidrag till Emigrantregistret i Karlstad utge 250 000 kr.
vilket innebär en uppräkning av anslaget med 174 000 kr.

1 motion 1982/83:1850 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) yrkas att
riksdagen begär att regeringen överväger möjligheterna till statligt bidrag
vid Emigrantregistret i Bengtsfors.

Utskottet

Från anslaget utgår bl. a. bidrag till Emigrantregistret i Karlstad. För
innevarande budgetår uppgår bidraget till 76 000 kr. Emigrantregistret har
anhållit att bidraget skall höjas med 174 000 kr. till 250 000 kr. för att det
skall bli möjligt att anställa en föreståndare på heltid och knyta en stilistiskt
språkkunnig person till ledningen för verksamheten.

I propositionen har förslaget inte biträtts. En uppräkning med 2 000 kr.
föreslås.

I motion 1332 (c) yrkas en höjning av bidraget med det belopp som
Emigrantregistret föreslagit.

Inte heller utskottet kan biträda en sådan uppräkning av bidraget till
Emigrantregistret som motionären förordat. Utskottet ansluter sig till regeringens
förslag och avstyrker motionen.

1 motion 1850 (c) tas upp frågan om statsbidrag till ett annat emigrantregister,
nämligen ett sådant register som finns i Bengtsfors. Motionärerna
vill att regeringen skall överväga möjligheten till statligt stöd till registret.
Detta har kommunalt huvudmannaskap.

Föredragande statsrådet har vid sin anmälan av betänkandet Samhällets
arkivproblem (se ovan s. 49) framhållit bl. a., att han anser det självklart att
kommunala och enskilda själva har det primära ansvaret för sin arkivbildning.
Utskottet, som anslutit sig till de föreslagna riktlinjerna för den
statliga arkivverksamheten, anser att i överensstämmelse med detta uttalande
mycket stor restriktivitet måste iakttas vid prövning av frågan om
införande av eller om ökat statligt stöd till arkiv som har kommunal eller
enskild huvudman.

Utskottet avstyrker under hänvisning härtill motion 1850.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:1332 till Bidrag till vissa arkiv för
budgetåret 1983/84 anvisar ett anslag av 2 056 000 kr.,

KrU 1982/83:24

2. beträffande prövning av statligt bidrag till Emigrantregistret i
Bengtsfors

att riksdagen avslår motion 1982/83:1850.

Kulturminnesvård

27. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt B 30 (s. 79 och 80) och hemställer

att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 36 992 000 kr.

28. Kulturminnesvård. Regeringen har under punkt B 31 (s. 80—82) föreslagit
riksdagen att till Kulturminnesvård för budgetåret 1983/84 anvisa
ett reservationsanslag av 22 882 000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:294 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
översyn av kostnadsansvaret för arkeologiska undersökningar vid markexploatering.

I motion 1982/83:579 av Barbro Nilsson i Visby (m) och Sten Svensson
(m) yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om tilläggsdirektiv till utredaren om formerna
för statens stöd till arkeologiska utgrävningar.

I motion 1982/83:932 av Lars Hjertén m. fl. (m) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de mindre
församlingarnas ekonomiska svårigheter vid omfattande restaureringsarbeten.

I motion 1982/83:935 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen som sin mening ger till känna att sökandet efter fornlämningar
skall intensifieras så att detta kulturarv ej faller i glömska eller att föremål
går förlorade.

I motion 1982/83:937 av Sten Sture Paterson m. fl. (m) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att ett system utformas varigenom ägare till
kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och miljöer ges ett särskilt stöd till
bevarandeåtgärder genom en kombination av skattelättnader och bevaringsålägganden.

Arkeo 1 o g i u t redningen (U 19 82:04)

Dåvarande utbildningsministern tillkallade efter regeringens bemyndi -

KrU 1982/83:24

gande förra året en särskild utredare med uppdrag att utreda formerna för
statens stöd till arkeologiska undersökningar m. m., arkeologiutredningen.

Om det med anledning av ett allmänt eller större enskilt arbetsföretag
som berör en fast fornlämning erfordras, att en särskild undersökning av
fornlämningen företas eller att särskilda åtgärder vidtas för att bevara den,
skall enligt 9 § fornminneslagen kostnaden för detta åvila företaget, om det
inte på grund av särskilda förhållanden är obilligt. I utredningens direktiv
(Dir 1982:42) ges en utförlig bakgrund till utredningsuppdraget innehållande
en redovisning för bl. a. denna och andra bestämmelser i lagen och
för den arkeologiska utredningsverksamhetens utveckling. I direktiven
anförs beträffande utredningsuppdraget bl. a. följande.

Synen på de fasta fornlämningarna som en gemensam tillgång har lång
hävd i vårt land. Fornlämningarna är en viktig och för alla tillgänglig del
av kulturarvet. Det är därför angeläget att de bevaras i den utsträckning
som det är möjligt. Samtidigt finns det angelägna allmänna och enskilda
intressen som kan motivera att fornlämningar tas bort. För att den information
som fornlämningarna kan ge i största möjliga utsträckning skall
kunna tas till vara, är det ett allmänt intresse att erforderliga arkeologiska
undersökningar föregår borttagandet. En allmän uppslutning kring ett
sådant synsätt synes föreligga.

Utvecklingen av forskningen och undersökningsmetoderna har medfört
att de kulturminnesvårdande myndigheterna har kunnat medverka till ett
bättre underlag för bedömning av vad som bör bevaras för framtiden och
vilka utgångspunkter som bör gälla för undersökningsverksamheten.

Både undersökningsmetodiken och kunskapen om olika fornlämningsformer
har sålunda förändrats sedan den nuvarande fornminneslagen
trädde i kraft. Genom att förekomsten av fornlämningar och behovet av
undersökningar har kunnat beaktas på ett tidigt stadium i olika planeringssituationer
har en rimlig avvägning mellan intresset att bevara fornlämningar
och andra allmänna och enskilda intressen kunnat göras. Enligt
riksantikvarieämbetets bedömning har kostnaderna för de arkeologiska
undersökningarna också i allmänhet kunnat inrymmas i arbetsföretagens
totalkostnad utan att detta inneburit någon allvarligare belastning eller
gett några negativa konsekvenser för planering och byggande. En fortlöpande
rationalisering av undersökningsverksamheten har också bidragit
till att ökningen av undersökningskostnaderna har kunnat hållas tillbaka.

Förhållandena är emellertid mycket olikartade. Vissa arbetsföretag har
fått vidkännas kostnader som både i absoluta tal och i relation till den
totala kostnaden för arbetsföretaget framstår som höga. Detta har lett till
att rådande fördelning av kostnadsansvaret har satts i fråga. Ibland är det
nästan omöjligt att undvika att fornlämningar berörs i samband med
förnyelse av befintlig bebyggelse eller vid nyexploatering. Detta gäller
t. ex. inom delar av äldre städer och inom andra sedan gammalt exploaterade
fornlämningsområden. Det kan också vara svårt att före en undersökning
bedöma vissa fornlämningars omfattning och art, vilket skapar osäkerhet
vid planering och ekonomiska ställningstaganden. Undersökningskraven
kan därtill vara olika höga med hänsyn till bedömningen av det
vetenskapliga värdet.

Av dessa skäl är det motiverat att se över möjligheterna att underlätta för
arbetsföretagen att Finansiera arkeologiska undersökningar. En särskild

KrU 1982/83:24

utredare bör därför tillkallas med uppgift att överväga frågan om undersökningarnas
finansiering. Utgångspunkten för utredningsarbetet skall
enligt min mening vara att fornminneslagens huvudprincip för kostnadsansvar
för arkeologiska undersökningar bibehålls. Huvudregeln bör alltså
vara att exploatören skall stå för kostnaden. Genom att exploatören ges ett
kostnadsansvar skapas förutsättningar för att exploateringen av mark med
fornlämningar begränsas. Denna huvudprincip kan dock inte tillämpas
undantagslöst. Särskilda hänsyn kan t. ex. behöva tas när fast fornlämning
påträffas i jordbruket eller vid smärre tillbyggnader av bostadshus. Därför
innehåller fornminneslagen bestämmelser som gör det möjligt för staten
att i vissa fall överta undersökningskostnaden. Utredaren bör redovisa hur
lagens bestämmelser vid beslut om bidragsgivning i praktiken har tillämpats
i vad avser gränsdragningen mellan å ena sidan allmänt eller större
enskilt arbetsföretag och å andra sidan övriga arbetsföretag. Utredaren bör
vidare lämna förslag till riktlinjer för billighetsprövning enligt fornminneslagen
samt föreslå de ändringar av lagen som kan följa härav.

Vid bedömning av effekterna av arbetsföretagens kostnadsansvar och
behovet av stöd från samhällets sida måste också frågan om markvärdet
för fastigheter med fornlämningar beaktas. Det har gjorts gällande (3 LU
1964:38) att förekomsten av en fast fornlämning bör verka sänkande på
markpriset. Om en sådan sänkning kan utverkas vid markförvärv kan den
inskränkning i förfoganderätten som lagskyddet innebär eller den ekonomiska
belastning, som en eventuell framtida undersökning ger, kompenseras.
Sambandet markvärde-taxeringsvärde är således av intresse och bör
belysas av utredaren. I denna fråga bör utredaren samråda med riksskatteverket.

Det är viktigt att bearbetningen av undersökningsresultaten organiseras
så att resultaten kan utnyttjas effektivt inom hela undersökningsverksamheten.
Utredaren bör lägga fram erforderliga förslag härom. I detta sammanhang
bör utredaren också beakta förutsättningarna för en fortlöpande
utveckling och effektivisering av undersökningsmetoderna. Utredaren bör
vidare bedöma hur statens och arbetsföretagens insatser skall vägas mot
varandra när det gäller planeringen av undersökningarna och bearbetningen
av resultaten samt kunskapsåterföringen.

Mot bakgrund av de ställningstaganden och övriga överväganden som
nyssnämnda frågeställningar kan föranleda bör utredaren närmare klarlägga
behovet av och formerna för statligt stöd till arkeologiska undersökningar.
Om utredarens förslag kan föranleda merkostnader för staten
ankommer det på utredaren att lämna förslag till finansiering.

I direktiven tas vidare upp vissa informationsfrågor då det gäller fornlämningsförekomster.

I tilläggsdirektiv (Dir 1983:26) till utredningen, som utfärdades i mars
i år, fick arkeologiutredningen i uppdrag att också se över vissa frågor om
användningen av metalldetektorer vid s. k. skattletning.

Som bakgrund till utredningsuppdraget anförs inledningsvis följande
om bruket av metalldetektorer.

På senare tid har användningen av metalldetektorer ökat kraftigt. Metalldetektorn
är ett elektroniskt verktyg med vars hjälp man kan lokalisera
metallföremål som är dolda flera decimeter under markytan. Den används
bl. a. i olika former av yrkesmässiga verksamheter, t. ex. inom jordbruket,

KrU 1982/83:24

skogsbruket och gruvindustrin. Detektorer har i allt större omfattning även
kommit att brukas för s. k. skattletning, dvs. sökande efter mynt och andra
fornfynd. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer har i ett
flertal skrivelser till regeringen framhållit att detta har medfört missbruk
och risker för allvarliga följder för kulturminnesvården. Enligt ämbetet är
det nämligen lätt att med ledning av tillgängliga uppgifter om arkeologiska
fyndplatser och med hjälp av metalldetektorer spåra upp ett föremål, som
i sin tur inte sällan tillhör en större grupp av gömda föremål i anslutning
till detta. Det är vanligt att upphittaren även gräver upp de andra föremålen
och att hela fyndplatsen blir plundrad. Detta innebär att möjligheterna
till vetenskaplig information och kunskap för arkeologerna allvarligt försämras
och i många fall helt omintetgörs. På grund av den ovanligt rika
förekomsten av ädelmetallfynd från förhistorisk tid på Gotland har problemet
åtminstone hittills i huvudsak uppmärksammats där.

I tilläggsdirektiven redovisas föreslagna åtgärder m. m. i ett särskilt
avsnitt.

Därvid erinras om att — med hänvisning till att fornminneslagens
skyddsregler visar sig otillräckliga — i en motion vid 1981 /82 års riksmöte
yrkades att riksdagen skulle begära förslag till lagstiftning om licenstvång
för innehav och utnyttjande av metalldetektorer och att detta t. v. skulle
gälla endast Gotland. Med anledning av motionen uttalade kulturutskottet
(KrU 1981/82:21) bl. a. att det var angeläget att åtgärder snarast vidtogs
för att komma till rätta med den i motionen åsyftade olagliga hanteringer
av fornfynd. Utskottet hemställde att riksdagen skulle ge regeringen till
känna denna mening, vilket riksdagen biföll (rskr 1981:82:230).

Det anförs vidare bl. a. att av remissvar som inkommit på en av riksantikvarieämbetets
ovan nämnda skrivelser framgår att frågan om en kontroll
av användningen eller innehavet resp. en reglering av försäljningen av
metalldetektorer rymmer en rad problem, bl. a. vad gäller avgränsningen
av de legitima användningsområdena för sådana detektorer och att det
därför är uppenbart att en eventuell lagstiftning på detta område måste
föregås av ett utredningsarbete.

Beträffande utredningsuppdraget anförs inledningsvis följande.

Det står klart att den tilltagande skattletningen med metalldetektorer
och det därvid konstaterade missbruket nu har fått en sådan omfattning att
oersättliga värden för den arkeologiska forskningen är allvarligt hotade.
Detta gäller framför allt Gotland med dess ca 900 kända och i facklitteraturen
vanligen lägesangivna fornfyndplatser. Riksantikvarieämbetet har
under senare år tilldelats särskilda medel för att kunna göra egna efterundersökningar
med detektorer på ön. Vid dessa undersökningar har det
bekräftats att det på de äldre fyndplatserna finns stora möjligheter till
ytterligare vetenskapliga iakttagelser och fynd för de arkeologiska forskarna,
samtidigt som det har kunnat konstateras att dessa möjligheter allt
oftare omintetgörs av privata skattsökare.

Det skydd som fornminneslagens bestämmelser ger fornfynd av ädel
metall som alltjämt ligger kvar i marken har alltså uppenbarligen visat sig
otillräckligt. Man bör visserligen kunna räkna med att de åtgärder i form

KrU 1982/83:24

av bl. a. antikvariska efterundersökningar och informationsinsatser till
allmänheten som har vidtagits på initiativ från regeringen och berörda
myndigheter åtminstone på sikt skall få effekt. Det finns dock anledning
att pröva även andra möjligheter att komma till rätta med problemet.

Att införa ett grävningsförbud av det slag som riksantikvarieämbetet har
föreslagit får emellertid av flera skäl anses vara en mindre lämplig lösning.
Bl. a. ställer det sig komplicerat att på ett från rättssäkerhetssynpunkt
godtagbart sätt avgränsa ett sådant förbud, såväl i rummet som i tiden. Det
skulle dessutom vara mycket svårt att kontrollera efterlevnaden av förbudet
och i motsvarande mån lätt att kringgå det.

Metalldetektorer får f. n. utan restriktioner säljas till vem som helst. Det
finns inte heller några generella bestämmelser som begränsar rätten att
inneha eller använda dem. Den olagliga hanteringen av fornfynd gynnas
helt naturligt av att det är lätt att lokalisera sådana föremål med hjälp av
metalldetektorer. Mot bakgrund av riksdagens uttalande och riksantikvarieämbetets
hemställan bör arkeologiutredningen få i uppdrag att förutsättningslöst
pröva möjligheterna att i någon form kontrollera eller på
annat sätt reglera handeln med eller användandet av metalldetektorer.

I det följande diskuteras i tilläggsdirektiven relativt ingående en rad
möjligheter att åstadkomma en reglering rörande handeln med eller användandet
av metalldetektorer. Utredningen bör bedöma om det finns
behov av någon form av auktorisation eller annan prövning av dem som är
verksamma i försäljningsledet. Som ett alternativ till eller en komplettering
av en sådan kontrollreglering kan det även övervägas att meddela föreskrifter
om vilka kunder och för vilka ändamål försäljning av metalldetektorer
får ske. För att det skall bli möjligt att bedöma en tillståndsprövnings
ändamålsenlighet bör utredningen belysa i vilken omfattning och för vilka
ändamål metalldetektorer används. Samtidigt behöver gränsdragningen
mellan olika slag av metalldetektorer klarläggas. Som ett alternativ bör
utredningen också pröva möjligheten att i fornminneslagen eller i särskild
författning införa ett förbud mot användande av metalldetektorer för
skattletning. Utredningen bör vara oförhindrad att, om den finner skäl för
det, föreslå även andra lösningar än de som här har nämnts. Den bör även
inhämta upplysningar om vilka åtgärder i fråga om metalldetektorer som
kan ha genomförts i andra länder i anledning av Europarådets rekommendation
(1981:921) Recommendation on metal detectors and archaeology.

Enligt tilläggsdirektiven bör utredningens förslag beträffande metalldetektorer
redovisas senast vid utgången av oktober 1983. Övriga förslag bör
med ändring av vad som tidigare föreskrivits redovisas före utgången av
oktober 1984.

Tidigare behandling av frågan om skatte lindring

för stöd åt b y g g n a d s m i n n e s v å r d e n

I proposition 1980/81:122 om byggnadsminnesvården lades fram förslag
om ökade statliga insatser för vård och bevarande av kulturhistoriskt

KrU 1982/83:24

värdefull bebyggelse. Förslagen byggde i huvudsak på byggnadsvårdsutredningens
betänkande (SOU 1979:17) Kulturhistorisk bebyggelse — värd
att vårda. Propositionen bifölls av riksdagen (KrU 1980/81:23, rskr 1980/
81:265).

I propositionen anförde departementschefen beträffande skattefrågan
följande (s. 18).

1 enlighet med direktiven har utredningen övervägt om skattelindringar
kan fungera som en form för stöd åt byggnadsvården. Utredningen har i
första hand granskat reglerna för inkomstskatten, eftersom lättnader i
denna kan förväntas stimulera fastighetsägarna till faktiska vårdinsatser.
Utredningen säger sig inte ha kunnat konstatera att skattereglerna allmänt
motverkar byggnadsvårdande syften. Som ett exempel på motsatsen nämner
man situationen i Danmark, där en fastighetsägare inte med avdragsrätt
kan reparera skador eller förslitningar som uppstått under tidigare
ägares innehav. Vissa ändringar i skattelagarna anser utredningen ändå
motiverade, som närmare framgår av sammanfattningen (bil. 1). Utredningen
har samtidigt pekat på de nackdelar som skattemässiga särregler
för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen kommer att medföra. Ett
redan nu komplicerat skattesystem skulle bli ännu mer invecklat. Vidare
skulle effekterna i väsentlig grad bli beroende av den enskilde fastighetsägarens
inkomster och skatter i övrigt. Vid en samlad bedömning har
utredningen dock funnit att fördelarna med de föreslagna ändringarna har
vägt över.

Utredningens skatteförslag har mött stark kritik från många remissinstanser.
Avstyrkanden har kommit bl. a. från kammarrätten i Göteborg,
riksskatteverket och flera länsstyrelser med hänvisning främst till de komplikationer
som skulle tillföras det redan i dag svårtillgängliga skattesystemet.

Efter överläggningar med chefen för budgetdepartementet har också jag
funnit att övervägande skäl talar mot ett genomförande av utredningens
skatteförslag. Jag har därvid särskilt fäst mig vid de svårigheter vid tillämpningen
som förslagen skulle medföra. Det rimmar illa med den nu särskilt
starka strävan att begränsa krånglet i samhället. Effekterna av skattelindringar
blir vidare svåröverskådliga.

Med hänsyn till vad jag nu har anfört är jag alltså inte beredd att förorda
de föreslagna skattelättnaderna som stöd till byggnadsvården.

En annan sak är att byggnadsminnen och vissa därmed jämställda
byggnader intar en särställning som motiverar andra hänsynstaganden.
Jag vill här nämna att fr. o. m. 1981 års allmänna fastighetstaxering gäller
mer enhetliga regler för värdering av byggnadsminnen m. m. Så finns t. ex.
i 7 kap. 13 § fastighetstaxeringslagen en specialregel för bestämmande av
markvärdet för dessa fastigheter. Till bilden hör också att drift- och underhållskostnaderna
för kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan vara osedvanligt
höga. Här har riksskatteverket utarbetat föreskrifter och anvisningar
om bl. a. värderingen av vissa särskilt underhållskrävande byggnader.

Vid riksdagsbehandlingen avslogs på kulturutskottets hemställan ett
motionsyrkande om genomförande av utredningens förslag i fråga om
skattelindringar.

KrU 1982/83:24

Utskottet hänvisar här också till skatteutskottets betänkande SkU 1979/
80:17 med anledning av proposition 1979/80:40 om fastighetstaxering,
m. m., jämte motioner. Skatteutskottet (s. 56) erinrade med anledning av
en motion om taxeringen av slott om att byggnader som till mer än hälften
använts för vissa särskilt prioriterade ändamål enligt propositionen skulle
undantas från skatteplikt; hit hänförs kulturbyggnad, dvs. biograf-, teateroch
museibyggnad samt annan liknande byggnad. En slottsbyggnad som
till mer än hälften används som museum eller liknande blir således i sin
helhet skattefri. Utskottet anförde i sammanhanget också följande (s. 57).

Som tidigare nämnts gäller som huvudprincip vid värderingen av en
fastighet, nu och i fortsättningen, att värderingen skall vara individuell för
varje taxeringsenhet och att taxeringsvärdet skall åsättas under hänsynstagande
till de säregna förhållanden som kan råda i enskilda fall. Vid
taxeringen skall sålunda skälig hänsyn tas till sådana förhållanden som att
en byggnad har en onormalt stor bostadsyta, att den kräver omfattande
underhåll och liknande omständigheter. Generellt sett torde fastigheter
med otidsenliga byggnader anses ha ett lågt marknadsvärde och därför
åsättas låga taxeringsvärden, något som f. ö. bestyrks av kammarrättens
praxis när det gäller värdering av kulturbyggnader.

Utskottet
Medelsan visn ingen

Från anslaget utgår bl. a. bidrag till vård av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse, ersättning enligt byggnadsminneslagen samt bidrag enligt de
regler som finns i 9 § fornminneslagen och medel för täckande av kostnad
föranledda av förundersökningar av fornminnesplatser.

I propositionen föreslås att 2,5 milj. kr. beräknas för statens insatser för
restaurering av kyrkorna m. m. på Gotland. Utskottet biträder detta förslag.
Utskottet tillstyrker även i övrigt regeringens förslag till medelsberäkning.

Statens stöd till arkeologiska undersökningar m. m.

Som ovan redovisats tillkallades förra året en särskild utredare med
uppdrag att utreda formerna för statens stöd till arkeologiska undersökningar
m. m., arkeologiutredningen.

I två motioner, 294 (c) och 579 (m), framställs yrkanden som avser
utredningsdirektiven. I motionerna framhålls att kostnadsansvaret för
exploatören, då det gäller arkeologiska undersökningar, kan leda till avsevärda
fördyringar vid byggande särskilt i våra äldre städer. Synpunkterna
utvecklas närmare.

Motionären bakom motion 294 anser att i de fall samhället har behov av
mera omfattande arkeologiska undersökningar, dessa också måste finan -

KrU 1982/83:24

sieras av samhället. Fornminneslagen bör ändras i enlighet härmed. Utredningen
bör få i uppdrag att arbeta mycket snabbt.

I den andra motionen, 579, uttalas att direktiven till arkeologiutredningen
är alltför allmänt hållna. Utredningsmannen bör genom tilläggsdirektiv
få i uppdrag att vid sitt utredningsarbete ha som målsättning att han skall
precisera vad som i framtiden skall anses som riksintresse samt att staten
ensam skall svara för kostnaderna när detta riksintresse skall hävdas för att
få en utgrävning till stånd.

Utskottet är för sin del inte berett att förorda att tilläggsdirektiv utfärdas
för arkeologiutredningen med anledning av motionerna. Utskottet anser
att de nuvarande direktiven står i god överensstämmelse med de överväganden
som redovisats då riksdagen tidigare uttalat sig för den här aktuella
översynen (KrU 1979/80:12, rskr 1979/80:51, KrU 1981/82:21, rskr
1981/82:230). Då det gäller det närmare innehållet i direktiven hänvisar
utskottet i första hand till den redovisning som lämnats i det föregående.
Utskottet vill särskilt peka på att utredaren skall lämna förslag till riktlinjer
för billighetsprövning enligt fornminneslagen samt föreslå de ändringar av
lagen som kan följa härav. Utredaren skall också närmare kartlägga behovet
av och formerna för statligt stöd till arkeologiska undersökningar.
Eftersom utredningsresultatet skall redovisas nästa år finns det inte skäl att
genom en särskild framställning till regeringen söka påskynda utredningsarbetet.
I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Metalldetektorer för lokalisering av fornfynd

I motion 935 (c) vill motionären att sökandet efter fornlämningar skall
intensifieras. De anför att den ökade användningen av konstgödning ökar
nedbrytningen av fornlämningar i metall, vilka utsätts för elektrolytiskt
galvaniskt sönderfall. Härigenom riskerar metallföremål som motstått århundraden
och årtusenden i marken att förstöras, varvid stora delar av vårt
kulturarv riskerar att förbli okänt. För att söka rädda så stora delar som
möjligt av fornlämningar innan det är för sent bör därför sökandet efter
dessa intensifieras så att föremålen kan räddas till eftervärlden och bli
dokumenterade. Ett framgångsrikt sökande kräver stora resurser varför
allmänheten bör engageras i detta arbete. Något förbud för allmänheten
mot användande av metalldetektorer bör inte utfärdas utan i stället bör
sökandet efter ”dolda skatter” stimuleras på olika sätt.

I det föregående har utskottet lämnat en utförlig redogörelse för innehållet
i de tilläggsdirektiv som nyligen utfärdats till arkeologiutredningen
om att utredningen också skall se över vissa frågor om bruket av metalldetektorer
vid s. k. skattletning. Detektorer har i allt större utsträckning
kommit att brukas för sökande efter mynt och andra fornfynd. Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museer har framhållit att detta har
medfört missbruk och risker för allvarliga följder för kulturminnesvården.

KrU 1982/83:24

Enligt ämbetet är det nämligen lätt att med ledning av tillgängliga uppgifter
om arkeologiska fyndplatser och med hjälp av metalldetektorer spåra
upp ett föremål, som i sin tur tillhör någon större grupp av gömda föremål
i anslutning till detta. Det är vanligt att upphittaren även gräver upp de
andra föremålen och att hela fyndplatsen blir plundrad. Detta innebär,
anför myndigheten, att möjligheten till vetenskaplig information och kunskap
för arkeologerna allvarligt försämras och i många fall helt omintetgörs.
Problemet har hitintills uppmärksammats främst på Gotland.

I de angivna tilläggsdirektiven avvisas tanken på att man skulle införa
ett generellt straffsanktionerat förbud att fortsätta grävning eller annat
arbete sedan det första föremålet har påträffats på en arkeologisk fyndplats
som inte hör till fast fornlämning. 1 direktiven pekas bl. a. på att det
ställer sig komplicerat att på ett från rättssäkerhetssynpunkt godtagbart
sätt avgränsa ett sådant förbud, såväl i rummet som i tiden.

Utskottet ansluter sig till denna bedömning. Med hänsyn härtill framstår
det som nödvändigt att man i enlighet med de utfärdade tilläggsdirektiven
till arkeologiutredningen och i överensstämmelse med riksdagens tidigare
ställningstagande (KrU 1981/82:21) överväger möjligheterna att i någon
form kontrollera eller på annat sätt reglera handeln med eller användande
av metalldetektorer. Utskottet kan således inte ansluta sig till den åsikt som
kommer till uttryck i motionen att man skulle stimulera allmänhetens
användning av metalldetektorer i syfte att göra fornfynd.

En annan sak är att den arkeologiska forskningen kan dra nytta av
metalldetektorer i sin verksamhet. I anslutning härtill vill utskottet nämna
att riksantikvarieämbetet tilldelats särskilda medel för att kunna göra egna
undersökningar med detektorer på Gotland.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Finansieringen av restaureringen av kyrkor

För små församlingar med medeltida kyrkor av stort kulturhistoriskt
värde kan det ofta innebära en stor ekonomisk påfrestning då omfattande
restaureringsarbeten måste utföras. Detta framhålls i motion 932 (m).
Vidare framhålls bl. a. att en konsekvens av de höga kostnaderna ofta blir
att församlingarna tvingas genomföra delrenoveringar, något som kan
vara skadligt för byggnaderna. Motionärerna pekar på olika tänkbara
möjligheter att lösa det av dem påtalade problemet.

Med anledning av motionen vill utskottet erinra om följande. Efter
förslag av kyrkofondsutredningen (Kn 1980:05) i betänkandena (SOU
1981:88—89) Ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan fattade riksdagen
förra året beslut om ett enhetligt system för ekonomisk utjämning
inom svenska kyrkan (prop. 1981/82:158, KU 1981/82:28, rskr 1981/
82:309).

Utredningen behandlade frågan om att kyrkofonden skulle kunna ge

KrU 1982/83:24

bidrag till bl. a. särskilt dyra kyrkorestaureringar. Ett ställningstagande
borde enligt utredningens mening skjutas upp till omkring 1985, då ytterligare
material föreligger rörande de kyrkokommunala kostnaderna. Remissinstanserna
hade olika åsikter (se härom en utförlig redovisning i
nämnda prop. s. 159—163). Föredragande statsrådet stannade för att ansluta
sig till utredningen på denna punkt samt anförde i sammanhanget att
eftersom frågan har stor betydelse för många församlingar, han utgick från
att den skulle komma att ägnas stor uppmärksamhet i utredningens arbete.
Han pekade också på att det i princip var möjligt att ansöka om extra
skatteutjämningsbidrag om utdebiteringen skulle behöva höjas mera avsevärt
på grund av t. ex. en dyrbar kyrkorestaurering. Även konstitutionsutskottet
förutsatte att frågan om de kyrkliga kommunernas kostnader för
kyrkobyggnader ägnas särskild uppmärksamhet i kyrkofondsutredningens
fortsatta arbete. Kyrkofondsutredningens uppdrag har numera upphört.
Dess uppdrag bl. a. då det gäller finansieringen av kyrkorestaureringar
har övertagits av 1982 års kyrkoutredning (Dir 1982:95).

Utskottet anser att resultatet av det pågående utredningsarbetet bör
avvaktas. Om detta inte skulle leda till en lösning av frågan om finansieringen
av dyrbara restaureringar av kulturhistoriskt värdefulla kyrkor,
måste frågan om andra lösningar än genom bidrag från kyrkofonden
snabbt tas upp till prövning. Utskottet anser att det inte är erforderligt med
någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen.

Bevarandestöd genom bl. a. skattelättnader

I motion 937 (m) uttalas att det statliga stöd som lämnas vid åtgärder för
bevarande av kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och miljöer är värdefullt
men otillräckligt. Ytterligare insatser krävs. Förutsättningar finns,
menar motionärerna, att söka denna hjälp hos bl. a. privata fastighetsägare
med bevarandeintressen. 1 ett aktivt bevarandeprogram bör detta intresse
stimuleras eller frammanas. Därför måste nya stödåtgärder utvecklas.
Motionärerna yrkar att riksdagen hos regeringen begär att ett system
utformas varigenom ägare till kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och
miljöer ges ett särskilt stöd till bevarandeåtgärder genom en kombination
av skattelättnader och bevaringsålägganden.

Frågan om särskilda skattelättnader för att bevara kulturhistoriskt värdefulla
byggnader har ingående prövats våren 1981. En utförlig redovisning
för frågans behandling har lämnats i det föregående. Av redovisningen
framgår att den nuvarande lagstiftningen i viss utsträckning ger möjlighet
till sådana hänsynstaganden vid beskattningen som motionärerna eftersträvar
men att det finns starka skäl, vilka återgivits i redovisningen som
talar mot att ytterligare regler på området införs. Utskottet, som här också
vill erinra om att taxeringsmyndigheterna är mycket generösa när det
gäller att rubricera ett arbete som reparation i stället för ombyggnad,
avstyrker mot den angivna bakgrunden motionen.

KrU 1982/83:24

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Kulturminnesvård för budgetåret 1983/84 anvisar
ett reservationsanslag av 22 882 000 kr.,

2. beträffande arkeologiutredningens uppdrag

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:294 och 1982/83:579,

3. beträffande metalldetektorer för lokalisering av fornfynd
att riksdagen avslår motion 1982/83:935,

4. beträffande finansieringen av restaureringen av kyrkor
att riksdagen avslår motion 1982/83:932,

5. beträffande bevarandestöd genom bl. a. skattelättnader
att riksdagen avslår motion 1982/83:937.

29. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet. Regeringen har under
punkt B 32 (s. 82 — 85) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen anförts rörande grunderna för uppdragsverksamhetens
taxesättning,

2. till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Motion

I motion 1982/83:1330 av Britt Mogård m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

13. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts om grunderna
för taxesättning av riksantikvarieämbetets uppdragsverksamhet.

Propositionen, m. m.

För innevarande budgetår har anvisats ett förslagsanslag av 10 587 000
kr. Anslaget används för att förskottera kostnader för sådana undersökningar
och utredningar som föranleds av lagen (1942:350) om fornminnen
och som på uppdrag av statlig eller kommunal myndighet eller enskild
utförs av riksantikvarieämbetet (RAÄ) mot avgift. Inkomsterna för uppdragsverksamheten
redovisas på statsbudgetens inkomstsida under uppbörd
i statens verksamhet.

Principerna för RAÄ:s uppdragsverksamhet har varit oförändrade sedan
år 1967. Samtidigt har formerna för uppdragsverksamhet på andra
statliga områden successivt förändrats. Statlig uppdragsverksamhet präglas
i dag av självfinansiering till alla delar. Med detta menas att uppdragsgivarna
löpande finansierar alla kostnader som uppkommer på grund av
uppdraget. Anslagstekniskt kommer detta till uttryck genom att uppdragsverksamheten
anvisas över ett 1 000-kronorsanslag med en rörlig kredit

5 Riksdagen 1982/83. 13 sami. Nr 24

KrU 1982/83:24

hos riksgäldskontoret. Den löpande debiteringen gentemot uppdragsgivarna
innebär bl. a. att staten undviker ränteförluster.

Efter en utredning, som RAÄ verkställt på regeringens uppdrag, föreslås
i propositionen att uppdragsverksamheten vid RAÄ fr. o. m. budgetåret
1983/84 skall ha samma finansieringsform som huvuddelen av övrig statlig
uppdragsverksamhet. Det föreslås att anslaget förs upp med ett formellt
belopp om 1 000 kr. Till anslaget bör kopplas villkor av samma slag som
gäller övrig uppdragsverksamhet. Till den del löpande utbetalningar inte
kan bestridas med löpande inbetalningar bör RAÄ hos riksgäldskontoret
få disponera en rörlig kredit. Det bör ankomma på regeringen att senare
fastställa omfattningen av den rörliga krediten och övriga omständigheter
kring uppdragsverksamhetens utformning, anförs det vidare.

Beträffande grunderna för uppdragsverksamhetens taxesättningar anför
föredragande statsrådet följande.

De taxor som tidigare tillämpats har inte inneburit total kostnadstäckning.
Ett ackumulerat underskott har uppstått i verksamheten. I fortsättningen
bör taxorna utformas så att de dels täcker de totala kostnaderna för
nya undersökningar, dels successivt finansierar en avveckling av det uppkomna
underskottet. Det ankommer på RAÄ att i samråd med riksrevisionsverket
fastställa taxan.

Av propositionen framgår att det uppkomna underskottet uppgår till
drygt 3 milj. kr.

Utskottet

I motion 1330 (m) riktas erinringar mot regeringens förslag så till vida
att motionärerna anser att det underskott som uppkommit i RAÄ:s uppdragsverksamhet
skall täckas på annat sätt än genom att taxorna sätts
högre än vad som är erforderligt för att täcka de totala kostnaderna för nya
undersökningar.

Enligt vad utskottet inhämtat innebär det föreslagna förfarandet inte
något avsteg från hitintills tillämpad praxis i andra likartade fall. Utskottet
biträder regeringens förslag. Utskottet utgår emellertid från att täckningen
av det uppkomna underskottet sker under en så lång tidrymd att taxorna
endast blir marginellt påverkade av förfarandet.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionen i här aktuell del
(yrkande 13). Propositionen tillstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande grunderna för uppdragsverksamhetens laxesättning
att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:1330 yrkande 13 godkänner vad som
anförts i propositionen,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

KrU 1982/83:24

Museer och utställningar

30. Begränsning av de statliga museernas samlingar, m. m. Regeringen har
(s. 86 och 87) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen
anförts om principer för begränsning av de statliga museernas samlingar.

Motioner

1 motion 1982/83:578 av Kerstin Göthberg (c) och Karl-Eric Norrby (c)
yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
i motionen yrkas angående lag om utförsel av vissa äldre kulturföremål.

I motion 1982/83:1334 av Karl-Eric Norrby m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande komplettering av regionala museers, hembygdsgårdars och
vetenskapliga institutioners samlingar vid gallringar hos de statliga museerna.

Propositionen

Inom utbildningsdepartementet har utarbetats en promemoria (Ds U
1982:1) Föremålssamlingarnas tillväxt — några synpunkter och förslag
rörande urvalsbegränsning och gallring. Efter remissbehandling av promemorian
bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet
anfört om principer för begränsning av de statliga museernas samlingar.
Statsrådet anför att det är viktigt att en bättre balans uppnås mellan
bevarandeambitionerna å ena sidan och konserverings- och lokalresurser
å andra sidan. Den obalans som nu råder på många håll kan delvis
bearbetas på det sätt som framhålls i promemorian, nämligen genom ett
strängare urval vid insamlandet och genom gallring av föremål i redan
befintliga samlingar.

I promemorian redovisas bl. a. synpunkter på gallringskriterier. Som
sådana anförs:

1. Föremålet är främmande för museets insamlingsområde.

2. Föremålets tillstånd är sådant att konservering inte är möjlig och
föremålet bedöms även i övrigt vara oanvändbart.

3. Föremålets tillstånd är sådant att varken rekonstruktion eller identifiering
är möjlig.

4. Föremålet är lösryckt ur sitt sammanhang.

5. Föremålet saknar dokumentation och har förlorat sitt kulturhistoriska
värde.

6. Föremålet är överrepresenterat. Det finns i vissa fall en mängd föremål,
där de individuella variationerna är små eller obefintliga.

Promemorian tar också upp frågan om behandlingen av utgallrat mate -

KrU 1982/83:24

rial. Där diskuteras sådana möjligheter som byten, gåvor, försäljning och
kassation.

Enligt föredragande statsrådets mening utgör förslagen och synpunkterna
i promemorian en god grund för de ställningstaganden som varje
museum har att fatta i dessa frågor. Han avser att senare föreslå regeringen
att meddela bestämmelser i ämnet med i huvudsak angivet innehåll.

Utskottet

Som föredragande statsrådet anfört är det viktigt att en bättre balans
uppnås mellan bevarandeambitionerna å ena sidan och konserveringsoch
lokalresurser å andra sidan.

I motion 1334 (c) tas upp frågan om behandlingen av utgallrat material.
Motionärerna anser att det skulle upplevas som stötande om ett statligt
museum försäljer eller kasserar föremål som kan fylla en viktig plats i ett
regionalt museum. Det intresse av att komplettera samlingar som kan
finnas hos hembygdsgårdar och motsvarande lokala institutioner, liksom
hos vetenskapliga samlingar, bör också beaktas anför motionärerna.

Då det gäller behandlingen av utgallrat material framhålls både i fråga
om byte och gåva i den i det föregående nämnda promemorian att man kan
nå samma syfte som de nämnda förfaringssätten genom att föremålen i
fråga deponeras eller lämnas som lån till annan institution. I fråga om
utdeponeringen nämns att sådan kan ske dels hos andra museer och
hembygdsföreningar, dels hos myndigheter, universitet, skolor, sjukhus
eller andra offentliga lokaler samt hos industrier. Försäljning av gåva
tillråds inte. Om försäljning skall ske bör denna gälla endast sådant föremål
som institutionen själv köpt, anförs i promemorian.

Utskottet anser att den lämnade redovisningen visar att syftet med
motionen kan väntas bli tillgodosett utan någon riksdagens åtgärd. I
sammanhanget vill utskottet nämna att det i promemorian intagits förslag
till en förordning om gallring av föremål i statlig museisamling enligt
vilken utgallrat föremål får överlåtas till annan statlig, kommunal eller
enskild statsunderstödd museiinstitution i Sverige. Utskottet utgår från att
förordningsförslaget jämkas så till vida att överlåtelse också bör få ske till
hembygdsförening och liknande institution. Utskottet utgår också från att
sådan överlåtelse sker i samråd med den regionala museiinstitutionen.

Motionen får anses besvarad med det anförda. Denna påkallar inte
någon riksdagens åtgärd.

Riksdagen avslog förra året proposition 1981/82:82 med förslag till lag
om utförsel av äldre kulturföremål samt anhöll om nytt lagförslag i ämnet
(KrU 1981/82:20, rskr 1981/82:213). I motion 578 (c) vill motionärerna ha
ett uttalande om att det är synnerligen angeläget att ett sådant förslag läggs
fram skyndsamt.

Riksantikvarieämbetet har i slutet av förra året redovisat ett nytt lagförslag
för regeringen. Förslaget remissbehandlas f. n. Utskottet har inhämtat

KrU 1982/83:24

att en proposition i ämnet beräknas läggas fram i sådan tid att den kan
prövas av riksdagen senast under våren 1984. Med hänsyn härtill anser
utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen inte är
erforderlig.

Utskottet hemställer

1. beträffande komplettering av vissa museisamlingar vid gallring
hos statliga museer

att riksdagen avslår motion 1982/83:1334 yrkande 7,

2. beträffande principer för begränsning av de statliga museernas
samlingar

att riksdagen beslutar att vad i proposition 1982/83:100 anförs
inte skall föranleda något riksdagens uttalande utöver vad som
innefattas i hemställan under mom. 1,

3. beträffande förslag till lag om utförsel av vissa äldre kulturföremål
att riksdagen avslår motion 1981/82:578.

31. Statens historiska museer. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt B 33 (s. 87 — 89) och hemställer

att riksdagen till Statens historiska museer för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 26 722 000 kr.

32. Statens konstmuseer. Regeringen har under punkt B 34 (s. 89—91)
föreslagit riksdagen att till Statens konstmuseer för budgetåret 1983/84
anvisa ett förslagsanslag av 31 789 000 kr.

Motion

I motion 1982/83:576 av Anita Bråkenhielm (m) och Görel Bohlin (m)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Nationalmuseums ikonsamling.

Utskottet

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

I motion 576 (m) anförs att Nationalmuseum har en av västvärldens
förnämligaste ikonsamlingar. Det sätt på vilket ikonsamlingen ställs ut ger
tyvärr inte konstarten rättvisa. Ikonerna hänger tillsammans i några små
kabinett med mörka väggar och dålig belysning, anför motionärerna.
Styrelsen för museet bör enligt motionärerna få i uppdrag att undersöka
möjligheterna att inom ramen för befintliga resurser på ett bättre sätt
tillvarata den oskattbara konst som representeras av ikonsamlingen.

Utskottet vill erinra om att det enligt 4 § instruktionen för statens konstmuseer
åligger myndigheten särskilt att bl. a. hålla ett urval av de samling -

Rättelse: S. 70, i 33.3. Står: reservationsanslag Rättat till: förslagsanslag

KrU 1982/83:24

ar som är avsedda för utställning tillgängliga för allmänheten. Under
hänvisning till denna bestämmelse anser utskottet att motionen inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet vill i sammanhanget redovisa
följande upplysningar, som utskottet under hand inhämtat från Nationalmuseum.
Museet har tyvärr aldrig plats att visa mer än en mindre del
av sina stora permanenta samlingar. Ikonsamlingen är därvidlag inte
sämre tillgodosedd än andra delar av samlingarna. — Den röda brokaden
på väggarna och den täta hängningen är ett försök att återskapa något litet
av den ”ombonade” atmosfären i de ortodoxa kyrkorna och den betydligt
tätare hängningen i deras ikonostas. — Som motionärerna framhåller är
belysningen dålig i de lokaler där ikonerna ställs ut, liksom i övriga
utställningslokaler. Det finns en plan för att förbättra belysningen i museet
men den har av ekonomiska skäl ännu inte kunnat förverkligas, anför
museet slutligen.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Statens konstmuseer för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 31 789 000 kr.,

2. beträffande Nationalmuseets ikonsamling
att riksdagen avslår motion 1982/83:576.

33. Utställningar av nutida svensk konst i utlandet m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 35 —B 43 (s. 91 —103)
och hemställer

1. att riksdagen till Utställningar av nutida svensk konst i utlandet
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
1 029 000 kr.,

2. att riksdagen till Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska
museet för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av

12 784 000 kr.,

3. att riksdagen till Naturhistoriska riksmuseet för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 28 513 000 kr.,

4. att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av

13 971 000 kr.,

5. att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader
m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,

6. att riksdagen till Etnografiska museet för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 12 254 000 kr.,

7. att riksdagen till Arkitekturmuseet för budgetåret 1983/84 anvisar
ett förslagsanslag av 1 278 000 kr.,

8. att riksdagen till Statens musiksamlingar för budgetåret 1983/84

KrU 1982/83:24

anvisar ett förslagsanslag av 10 125 000 kr.,

9. att riksdagen till Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar
och samlingar m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 5 410 000 kr.

34. Bidrag till Nordiska museet. Huvudmannaskapet för Kulturarvet i Falun.
Regeringen har i proposition 1982/83:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
under punkt B 44 (s. 104 och 105) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till Nordiska museet för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag
av 31 602 000 kr.

Vidare har regeringen i proposition 1982/83:108 (utbildningsdepartementet)
föreslagit riksdagen att

dels godkänna att huvudmannaskapet för Kulturarvet i Falun den 1 juli
1983 förs över till Stiftelsen Nordiska museet,

dels — med ändring av vad regeringen har föreslagit i proposition
1982/83:100 bilaga 10 — till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret
1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 33 424 000 kr.

Sistnämnda förslag innebär en ökning av anslaget med 1 822 000 kr. i
förhållande till förslaget i budgetpropositionen. Under punkt 36 i detta
betänkande behandlar utskottet ett likaledes i proposition 1982/83:108
framlagt förslag om motsvarande minskning av anslaget Bidrag till vissa
museer i förhållande till förslaget i budgetpropositionen.

Utskottet

Kulturarvet i Falun är f. n. provisoriskt inordnat i Samhällsföretags
regionala stiftelse i Kopparbergs län — Dalagruppen. Verksamheten är
inriktad på vård och dokumentation av kulturhistoriska föremål. Vid
Kulturarvet sysselsätts ett antal arbetshandikappade.

I proposition 1982/83:108 föreslås att Nordiska museet skall bli huvudman
för verksamheten den 1 juli 1983. Den kommer därigenom i framtiden
att utgöra en permanent organisation inom kulturområdet. I propositionen
anförs att den nu föreslagna organisationen på sikt kan medföra en
förändring av verksamheten till att omfatta även viss mer kvalificerad
konservering.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner att huvudmannaskapet för
Kulturarvet vid halvårsskiftet förs över till Stiftelsen Nordiska museet.

Utskottet tillstyrker också att medelsanvisningen till Nordiska museet
bestäms till belopp som anges i proposition 1982/83:108 eller således
33 424 000 kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner att huvudmannaskapet för Kulturarvet
i Falun den 1 juli 1983 förs över till Stiftelsen Nordiska museet,

2. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med bifall till proposition 1982/83:108 till Bidrag till Nordiska

KrU 1982/83:24

museet för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
33 424 000 kr.

35. Bidrag till Tekniska museet. Bidrag till Skansen. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag i proposition 1982/83:100 bilaga 10 under punkterna
B 45 och B 46 (s. 105 — 110) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Tekniska museet för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 6 889 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till Skansen för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 8 214 000 kr.

36. Bidrag till vissa museer. Regeringen har i proposition 1982/83:100
bilaga 10 under punkt B 47 (s. 110—115) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till vissa museer för budgetåret 1983/84 anvisa ett anslag av 6 783 000 kr.

Sedermera har regeringen i proposition 1982/83:108 (utbildningsdepartementet)
föreslagit riksdagen att — med ändring av vad regeringen har
föreslagit i proposition 1982/83:100 bilaga 10 — till Bidrag till vissa
museer för budgetåret 1983/84 anvisa ett anslag av 4 961 000 kr.

Utskottet

I budgetpropositionen har under förevarande anslag beräknats
I 822 000 kr. för verksamheten vid Kulturarvet i Falun för nästa budgetår.
Utskottet har, vid punkt 34 Bidrag till Nordiska museet m. m., tillstyrkt att
Nordiska museet skall bli ny huvudman för Kulturarvet den 1 juli 1983.
Som en följd härav tillstyrker utskottet att anslaget minskas med nämnda
belopp i förhållande till förslaget i budgetpropositionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och med
bifall till proposition 1982/83:108 till Bidrag till vissa museer för
budgetåret 1983/84 anvisar ett anslag av 4 961 000 kr.

37. Bidrag till regionala museer. Regeringen har i proposition 1982/
83:100 bilaga 10 under punkt B 48 (s. 116 och 117) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag
av 26 568 000 kr.

Motion

1 motion 1982/83:1348 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

7. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1983/84 inrätta 30 grundbelopp
till regionala museer utöver vad regeringen föreslagit.

KrU 1982/83:24

Utskottet

Statsbidragssystemet är så konstruerat att det till ett antal regionala
museer, f. n. 26, utgår statsbidrag i form av grundbidrag. Underlaget för
beräkningen är det antal grundbelopp som för varje år fastställs för museerna.
Antalet grundbelopp för innevarande budgetår är 457. Bidragsunderlaget
för varje museum motsvaras i första hand av summan av de
tilldelade grundbeloppen. Statsbidragen utgår med 55 % av bidragsunderlaget.

För nästa budgetår föreslås i propositionen ett oförändrat antal grundbelopp.
Vid beräkningen av medelsbehovet har föredragande statsrådet
utgått från ett preliminärt beräknat grundbelopp av 105 700 kr.

1 motion 1348 (fp) föreslås att riksdagen skall inrätta 30 grundbelopp
utöver vad regeringen föreslagit. Detta förslag överensstämmer med vad
statens kulturråd förordat.

Utskottet, som beräknar kostnader för motionsförslaget till ca 1,8 milj.
kr., anser sig i den rådande budgetsituationen inte kunna förorda en
utökning av antalet grundbelopp. Medelsberäkningen bör därför, som
regeringen föreslagit, grundas på medelsbehovet för 457 grundbelopp.
Motionen avstyrks således i aktuell del (yrkande 7).

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med avslag
på motion 1982/83:1348 yrkande 7 till Bidrag till regionala
museer för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
26 568 000 kr.

38. Riksutställningar. Inköp av vissa kulturföremål. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna B 49 och B 50 (s. 118 och 119) och
hemställer

1. att riksdagen till Riksutställningar för budgetåret 1983/84 anvisar
ett reservationsanslag av 16 855 000 kr.,

2. att riksdagen till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 100 000 kr.

Stockholm den 14 april 1983

På kulturutskottet vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström (s), Lars Ahlmark (m), Karl
Boo (c), Berit Oscarsson (s), Gunnar Thollander (s), Gunnel Liljegren (m),
Jan-Erik Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk), Anders Nilsson (s), Stina
Gustavsson (c) och Lars Hjertén (m).

KrU 1982/83:24

Reservationer

1. Kulturlag (punkt 1, moni. 1)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”1 den” och
slutar ”kan föranleda” bort ha följande lydelse:

I den kulturpolitiska propositionen från 1974 fastslogs ett antal mål för
kulturpolitiken som riksdagen enhälligt ställde sig bakom. Dessa mål har
emellertid enligt utskottets mening ej uppfyllts. Kommersialismens krafter
på kulturområdet har ökat kraftigt. Kulturarbetarnas villkor har försämrats.
Biblioteksanslagen krymps, bildningsförbund, centrumbildningar,
teatrar och museer får sina anslag nedskurna eller urholkade genom inflationen,
hyreshöjningar och annat. Olikheterna mellan kommunerna har
kraftigt ökat vad gäller kulturutbudet. En kulturlag kombinerad med statsbidrag
skulle innebära att betingelserna för kommuner och landsting förbättrades
och att skillnaderna utjämnades. Inte minst för barn- och ungdomskulturen
framstår detta som alltmer nödvändigt. Det material kulturrådet
och statens ungdomsråd i skilda utredningar redovisat pekar entydigt
på nödvändigheten av en strategi på kulturområdet och en konkretisering
av målen särskilt vad gäller yttrandefrihets-, demokrati- och decentraliseringsmålen.
På nu anförda skäl tillstyrker utskottet motion 940.
Regeringen bör således utarbeta förslag till en kulturlag i enlighet med vad
som anförs i motionen och förelägga riksdagen förslag härom.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande kulturlag

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:940 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Stöd till barn och ungdom (punkt 1, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till den lämnade redovisningen och de framförda synpunkterna
anser utskottet att, såsom yrkats i motion 1330 (m), myndigheter
och organ som får statsbidrag bör prioritera barn- och ungdomsverksamhet.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande stöd till barn och ungdom

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1330 yrkande 1 i

KrU 1982/83:24

motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Finansiering av kulturutbudet (punkt 1, mom. 3)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Karl Boo (c), Gunnel Liljegren
(m), Jan-Erik Wikström (fp), Stina Gustavsson (c) och Lars Hjertén (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Då det” och på
s. 5 slutar ”hosten 1982” bort ha följande lydelse:

Beträffande avgiftsfinansiering och sponsorverksamhet finns skäl anföra
följande.

Utskottet vill för sin del konstatera att höjda avgifter knappast kan
medföra någon mera väsentlig ökning av kulturinstitutionernas inkomster.
Däremot torde marginella men viktiga förstärkningar kunna uppnås. I det
nuvarande ekonomiska läget torde en viss ökning av avgiftsfinansieringen
inte kunna undvikas. Samtidigt är det angeläget att bevaka att intäkterna
från avgifter inte äts upp av tillhörande administrationskostnader och att
negativa kulturpolitiska effekter inte uppstår.

S. k. sponsorverksamhet och annan bidragsgivning från enskilda och
företag till kulturverksamhet förekommer i betydande omfattning i vissa
länder. På åtskilliga håll stimuleras detta av att viss avdragsrätt vid beskattning
medgivits för gåvor och bidrag till kulturändamål.

Gåvor, donationer och depositioner vilka ej är förenade med belastande
villkor samt en riktigt utformad s. k. sponsorverksamhet som ej står i strid
med de kulturpolitiska målen bör enligt utskottets uppfattning välkomnas
inom kulturområdet. Sådant stöd kan ge ökat utrymme för exempelvis
gästspel, internationellt utbyte och inköp av eljest svåröverkomliga nyförvärv.
Även genom effektiv marknadsföring av den egna verksamheten
liksom försäljning av trycksaker och souvenirer av god kvalitet kan inkomstförstärkningar
uppnås.

Utskottet konstaterar således att det är rimligt att — så som redan sker
— kulturinstitutionerna prövar nya vägar att ekonomiskt förstärka sin
verksamhet. Därvid är en självklar förutsättning att de kulturpolitiska
målen städse beaktas och att effekterna på kulturlivet noga uppmärksammas.
Vad utskottet har anfört med anledning av motion 1330 i här aktuell
del (yrkande 1 delvis) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande finansiering av kulturutbudet

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:1330 yrkande
1 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

KrU 1982/83:24

4. Finansiering av kulturutbudet (motiveringen till punkt 1, mom. 3)

Eva Hjelmström (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som på s.
5 börjar ”Utskottet avstyrkte” och slutar ”hosten 1982” bort ha följande
lydelse:

Utskottet avstyrkte i sitt av riksdagen godkända betänkande de under
hösten 1982 aktuella motionerna under hänvisning till det anförda.

Då utskottet nu ånyo har att ta ställning till frågan om finansiering av
kulturutbudet vill utskottet anföra följande.

Som framhölls av företrädare för vänsterpartiet kommunisterna i reservation
nr 5 till ifrågavarande betänkande (KrU 1982/83:10) finns det skäl
att hysa oro för att sponsorverksamheten kan komma att innebära ett
allvarligt hot mot yttrandefriheten samt mot förnyelsen och den kritiskt
granskande funktion som kulturarbetarna bör ha i dagens samhälle. Det är
därför viktigt att regeringen noga följer utvecklingen i fråga om denna
verksamhet och vidtar nödvändiga åtgärder. Utskottet avstyrker motion
1330 i här aktuell del (yrkande 1 delvis).

5. Avveckling av delar av statens kulturråd (punkt. 1, mom. 4)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”är erforderlig” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns anledning att ytterligare ifrågasätta om
hanteringen av de samlade statliga insatserna inom kulturområdet sker på
det mest ändamålsenliga sättet. Det statsfinansiella läget gör det viktigare
än någonsin att förhindra den byråkrati och det dubbelarbete som vidlåder
administrationen av det statliga kulturstödet. Utskottet anser därför att
den fortsatta försöksverksamheten bör syfta till en begränsning av kulturrådets
verksamhet. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion
1330 i här aktuell del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande avveckling av statens kulturråd

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1330 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

KrU 1982/83:24

6. Stöd till regional kulturverksamhet (motiveringen till punkt 1, mom. 8)

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Det råder” och
på s. 9 slutar ”inom kulturlivet” bort ha följande lydelse:

Det råder enighet inom utskottet om att de ytterligare resurser som kan
tillföras institutioner som omfattas av grundbidragssystemet bör fördelas
under stort hänsynstagande till decentraliseringsmålet inom kulturpolitiken.
Utskottet är därför nu berett att förorda högre krav på publikintäkter
vid de centrala institutionerna Operan och Dramaten. Vad utskottet inhämtat
rörande efterfrågan på biljetter och prissättningen ger underlag för
en sådan bedömning. Detta utgör inte någon ringaktning för den verksamhet
som bedrivs där utan snarare ett bevis för att den publikuppskattning
som kommer institutionerna till del kan på ett mer omfattande sätt bidra
till verksamhetens finansiering. Det faktum att, enligt vad utskottet inhämtat,
Operan har kunnat bygga upp betydande reserver stärker riktigheten
i vår bedömning att möjligheterna att bedriva verksamheten, även med ett
reducerat bidrag, kommer att vara goda. Genom att man sålunda skärper
intäktskravet för Operan och Dramaten blir det möjligt att i viss utsträckning
stärka det regionala stödet till teater-, dans- och musikinstitutioner
utanför storstäderna. Även stödet till fria grupper kan stärkas. Utskottet
utgår från att vid fördelningen av detta ökade stöd decentraliseringsmålet
beaktas.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet är”
och slutar ”vill ha” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att det finns skäl som talar
för att man väntar med att göra en allmän översyn av reglerna om stödet
till regionala kulturinstitutioner i enlighet med förslaget i motion 1334.
Utskottet vill inte heller nu föreslå en sådan översyn beträffande statsbidraget
till regional teaterverksamhet som motionärerna bakom motion 933
vill ha.

7. Långsiktig planering på kulturområdet (punkt 1, mom. 11)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Sorn framhålls”
och slutar ”åtgärd (yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i motionen finns det behov av ökade
statliga insatser på olika områden inom kultursektorn. Detta gäller bl. a. de
regionala kulturinstitutionerna och barnkulturen. Insatser på båda dessa
områden är angelägna för att tillgodose vissa av de år 1974 uppställda
kulturpolitiska målen. Det reformutrymme som kan åstadkommas genom
omprioriteringar är begränsat och det krävs därför ett årligt resurstillskott.

KrU 1982/83:24

Reformerna för den nämnda treårsperioden bör uppgå till 75—100 milj.
kr. Det är enligt utskottets mening nödvändigt med en långsiktig planering
för att tillgängligt reformutrymme och möjligheterna till omprioriteringar
skall kunna utnyttjas så effektivt som möjligt. Utskottet anser att statsmakterna
bör utarbeta riktlinjer för utvecklingen av de statliga kulturinsatserna
under en treårsperiod. I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet
motion 1348 i aktuell del (yrkande 1). Regeringen bör således i nästa
budgetproposition redovisa treåriga riktlinjer för utvecklingen inom den
statliga kultursektorn.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande långsiktig planering

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1348 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Tillämpning av huvudförslaget för vissa kulturinstitutioner (punkt 1,
mom. 12)

Karl Boo (c), Jan-Erik Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk) och Stina
Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Kulturutskottet
vill” och slutar ”därför (yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Genom att huvudförslaget under flera år i princip tillämpats för en rad
centrala kulturinstitutioner befinner dessa sig nu i den situationen att
fortsatta nedskärningar knappast är möjliga utan att verksamhetsgrenar
måste skäras bort eller ambitionsnivån väsentligt sänkas. Detta kan enligt
utskottets mening inte accepteras. Att kulturinstitutionerna drabbas särskilt
hårt av de 2-procentiga årliga nedskärningarna är en följd av att
institutionerna i många fall är mycket små och har en anslagsstruktur som
innebär att de fasta kostnaderna relativt sett är stora medan de rörliga
kostnaderna är små. Om besparingar måste göras går dessa ut över de
rörliga kostnaderna. Som en konsekvens av det sagda och i enlighet med
vad motionärerna anför måste besparingar på kulturområdet i fortsättningen
sökas främst i administrativa verksamheter.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande tillämpning av huvudförslaget för vissa kulturinstitutioner att

riksdagen med anledning av motion 1982/83:1348 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Projektet Kultur i närmiljö (motiveringen till punkt 2, mom. 3)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén

KrU 1982/83:24

(alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”1
likhet” och slutar ”således (yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

I likhet (= utskottet tolv rader) ungdomsorganisationerna själva.

I motion 2151 (s) framställs bl. a. ett yrkande som innebär att huvudmannaskapet
för utvecklingsprojektet skulle delas mellan kulturrådet och
statens ungdomsråd. Utskottet anser det från ansvarssynpunkt lämpligast
att kulturrådet blir ensam huvudman för projektet och förutsätter därvid
att ett fortlöpande samarbete sker med berörda myndigheter och organisationer.
Motionsyrkandet avstyrks (yrkande 1).

10. Medelsberäkning för kulturprojekt inom skolan (punkt 2, mom. 4)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”1 överensstämmelse”
och slutar ”och kultur” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionen måste en större del av kulturinsatserna komma
barn och ungdomar till godo. Detta kan i viss utsträckning ske genom
omprioriteringar hos de institutioner som får statligt stöd. Därutöver är det
emellertid nödvändigt att ytterligare resurser avsätts som kan bidra till att
ge barn och ungdom värdefulla kulturupplevelser. Skolans insatser på
området är viktiga. Enligt utskottets mening bör man i större utsträckning
än hittills knyta samman kulturlivet och skolan, bl. a. genom att ge konstnärer,
författare, musiker och andra kulturarbetare möjlighet att delta
i skolans vardagsverksamhet. Framför allt i grundskolan finns resurser
som kan användas på ett friare sätt och som skulle kunna utnyttjas till bl. a.
detta. Eftersom resurserna i många skolor är knappa, anser utskottet
emellertid att riksdagen under en treårsperiod årligen skall anslå 5 milj. kr.
för projekt av olika slag, i vilka enskilda kulturarbetare eller grupper av
sådana knyts till skolor och andra ungdomsmiljöer. Deras uppgift skall
vara att, som förordas i motionen, tillsammans med lärare och annan fast
personal stimulera elevernas kulturintresse, framför allt genom egna aktiviteter
av olika slag. Medlen bör fördelas av kulturrådet i samarbete med
skolöverstyrelsen. Ansvaret för projekten bör dock i största möjliga utsträckning
ligga på lokal nivå. Det föreslagna projektanslaget knyter väl an
till det av kulturrådet föreslagna och av regeringen förordade utvecklingsprojektet
Kultur i närmiljö, vilket utskottet diskuterat i det föregående. I
enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion 1348 i här aktuell del
(yrkande 8).

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsberäkning för kulturprojekt inom skolan
att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1348 yrkande 8 i
motsvarande del beräknar 5 000 000 kr. under anslaget för angivna
ändamål,

KrU 1982/83:24

11. Medelsberäkning för film- och videoverkstäder (punkt 2, mom. 5)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”(yrkande 1 b)” bort ha följande lydelse:

Vänsterpartiet kommunisterna framhöll redan i förra årets filmmotion
att uppdelningen av stödet till film och videoverkstäder på dels Filminstitutets
egen produktion, dels visningsnämnden tedde sig något ogenomtänkt
och att det kunde ifrågasättas om Filminstitutet är rätt huvudman för
denna verksamhet. Detta intryck har förstärkts under det gångna året. Det
är därför lämpligt att medel för film- och videoverkstäder anvisas under
förevarande anslag och att kulturrådet får ansvaret för fördelning av
medlen. I enlighet med vad som anförs i motionen bör ett belopp om 3 milj.
kr. avsättas för ändamålet. Utskottets ställningstagande hindrar inte att
också Filminstitutet — i enlighet med en protokollsanteckning till det nya
filmavtalet — avsätter medel för filmverkstäder.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsberäkning för film- och videoverkstäder

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1346 yrkande 1 b
beslutar att under anslaget medel skall beräknas för nämnda
ändamål med 3 000 000 kr.,

12. Medelsanvisningen till statens kulturråd (punkt 2, mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Regeringens
förslag” och slutar ”del (yrkande 3)” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag till medelsanvisning till kulturrådet för nästa budgetår
innebär att huvudförslaget tillämpas. I ett tidigare avsnitt (s. 6) har
angivits att regeringen anser att begränsning därutöver bör vara beroende
av förändringar i uppgifter för rådet. Utskottet har tidigare (res. 5 s. 76)
anslutit sig till den i motion 1330 (m) anförda uppfattningen att verksamheten
vid statens kulturråd kan begränsas, exempelvis vad gäller budgetprocessen.
Anslaget bör därför utgå med oförändrat 14 558 000 kr. vilket
innebär en besparing med 657 000 kr. i förhållande till proposition 1982/
83:100.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100, med

KrU 1982/83:24

avslag på motionerna 1982/83:1346 yrkande 1 b och 1982/
83:1348 yrkande 8, båda motionerna i motsvarande del, samt
med bifall till motion 1982/83:1330 yrkande 3 till Statens kulturråd
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
14 558 000 kr.,

13. Medelsanvisningen till statens kulturråd (punkt 2, mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 10

Jan-Erik Wikström (fp) anser att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:

6. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100, med
avslag på motionerna 1982/83:1330 yrkande 3 och 1982/
83:1346 yrkande 1 b i motsvarande del samt med bifall till motion
1982/83:1348 yrkande 8 i motsvarande del till Statens
kulturråd för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
20 215 000 kr.,

14. Medelsanvisningen till statens kulturråd (punkt 2, mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 11

Eva Hjelmström (vpk) anser att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:

6. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100, med
avslag på motionerna 1982/83:1330 yrkande 3 och 1982/
83:1348 yrkande 8 i motsvarande del samt med bifall till motion
1982/83:1346 yrkande 1 b i motsvarande del till Statens kulturråd
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
18 215 000 kr.,

15. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
samt inrättande av en särskild nämnd för fördelning av stöd till kulturverksamhet
bland språkliga minoriteter (punkt 3)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Den av” och
slutar ”motion 1347” bort ha följande lydelse:

Centrumbildningarna utgör en mycket positiv motvikt mot bl. a. kommersialiseringen
av arbetsförmedlande verksamhet inom kulturlivet.

6 Riksdagen 1982/83. 13 sami. Nr 24

KrU 1982/83:24

Arbetslösheten bland kulturarbetarna är i dag mycket stor. Mot bakgrund
härav och mot bakgrund av de insatser centrumbildningarna gjort
och gör inte minst för barnkulturens utveckling framstår den uppräkning
av anslaget som föreslås i regeringens proposition som alltför blygsam för
att inte säga snålt tilltagen. I många fall innebär den direkta försämringar
för centrumbildningarnas del. Utskottet anser det därför befogat med en
ytterligare höjning med 2 500 000 kr. Utskottet tillstyrker således motion
1347 i aktuell del.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Regeringen
har” och på s. 20 slutar ”således (yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Ett gammalt krav från invandrarorganisationernas sida är att statens
kulturråd erhåller särskilda medel avseende kulturverksamhet bland
språkliga minoriteter. Skälen härtill är bl. a. att invandrarändamålen har
svårt att hävda sig inom de generella bidragen. Också om regeringen
uttalar sig positivt om invandrarnas rätt till sitt eget språk och egen kultur
så rimmar dessa ord illa med medelsfördelningen. Utskottet anser därför
att ytterligare 3 000 000 kr. bör avsättas för detta ändamål och att medlen
bör fördelas av en särskild nämnd där invandrarorganisationerna är företrädda.
Utskottet tillstyrker således motion 1612.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med bifall till motionerna 1982/83:1347 yrkande 1 och 1982/
83:1612 yrkande 1 till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
16 117 000 kr.,

2. beträffande inrättande av en särskild nämnd för fördelning av
stöd till kulturverksamhet bland språkliga minoriteter

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1612 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. Medelsanvisningen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål (punkt
4, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Sorn framgår”
och på s. 22 slutar ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

Som framgår (= utskottet sju rader) nästa budgetår.

Utskottet delar den i motion 1330 (m) framförda uppfattningen att
besparingar i första hand bör gälla utgifter för ospecificerade ändamål.

KrU 1982/83:24

Anslagspost 6 b bör därför utgå, vilket innebär att motionen tillstyrks i
denna del (yrkande 4).

Utskottet har inte i övrigt något att erinra mot regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget.

I motion 1349 (s) vill motionärerna att av det belopp som enligt propositionen
skall ställas till regeringens disposition (anslagspost 6 b) 270 000
kr. skall utgå till fortsatta försök med regional teaterverksamhet i Jämtlands
län. Med hänvisning till utskottets ställningstagande i det föregående
avstyrks yrkandet.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100, med
avslag på motion 1982/83:753 yrkande 1 och med bifall till
motion 1982/83:1330 yrkande 4 till Bidrag till särskilda kulturella
ändamål för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 5 110 000 kr.,

17. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer (punkt 6)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Den uppräkning”
och slutar ”avstyrker motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Beslutet om införande av visningsersättning, som fattades våren 1982
efter förslag av regeringen, innebar att ett viktigt steg togs då det gäller att
förbättra villkoren för bild- och formkonstnärerna. I avvaktan på resultatet
av upphovsrättsutredningens arbete är det enligt utskottets mening
angeläget att visningsersättningen i vart fall behåller sitt realvärde sett i
relation till löneutvecklingen för andra grupper. Utskottet tillstyrker därför
motion 1348 i här aktuell del (yrkande 20). Detta ställningstagande
inebär också att kravet i motion 1325 blir i viss mån tillgodosett.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och motion
1982/83:1325 samt med bifall till motion 1982/83:1348 yrkande
20 till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för
budgetåret 1983/84 anvisar ett anslag av 21 818 000 kr.

18. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer (punkt 6)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”Visningsersättningen
utgår” och på s. 25 slutar ”avstyrker motionsyrkandena” bort ha
följande lydelse:

KrU 1982/83:24

Beslutet om visningsersättning, som togs våren 1982, innebar ett principiellt
viktigt ställningstagande, nämligen rättmätig ersättning till bildoch
formkonstnärerna i stället för bidrag.

Visningsersättningen utgår från detta anslag i form av ett fast årligt
belopp som tillförs Sveriges bildkonstnärsfond. Fondmedlen skall användas
för ändamål som i första hand syftar till att ge yrkesverksamma
konstnärer ekonomisk och arbetsmässig trygghet. Ersättning från fonden
kan utgå till konstnärer som är svenska medborgare eller stadigvarande
bosatta i Sverige.

När reformen genomfördes förra året krävde konstnärerna genom KRO
(Konstnärernas riksorganisation) med stöd av ett enat KLYS (Konstnärliga
och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd) att visningsersättningen
skulle starta med minst det belopp som författarna har i biblioteksersättning.
Detta skulle innebära omkring 35 milj. kr. Det första anslaget kom
dock inte ens i närheten av detta minimikrav. Enligt konstnärsnämndens
undersökning år 1980 av kulturarbetarnas arbetsmarknad och ekonomi,
den s. k. KNUFF-utredningen, ligger konstnärerna synnerligen lågt i årsinkomst.
För att något kompensera konstnärerna krävs en betydlig höjning
av anslaget. Konstnärerna måste äntligen få en skälig ersättning för sina
ovärderliga insatser i vårt samhälle. Utskottet tillstyrker därför motion
1325 (vpk) om att ytterligare 10 milj. kr. anvisas under anslaget till
visningsersättning. Utskottets ställningstagande innebär ett tillgodoseende
även av yrkande 20 i motion 1348 (fp), vari föreslås en uppräkning av
visningsersättningen med 1,5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och motion
1982/83:1348 yrkande 20 samt med bifall till motion 1982/
83:1325 till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för
budgetåret 1983/84 anvisar ett anslag av 30 318 000 kr.

19. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m. (punkt 8)

Karl Boo (c), Jan-Erik Wikström (fp) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Med hänsyn”
och slutar ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt att — i avvaktan på resultatet av
upphovsrättsutredningens arbete — biblioteksersättningens grundbelopp
räknas upp så att den behåller sitt realvärde sett i relation till löneutvecklingen
för andra grupper. Utskottet tillstyrker därför motion 1348 i här
aktuell del (yrkande 19), vilket innebär att biblioteksersättningens grundbelopp
skall höjas med 2 öre utöver vad regeringen föreslagit. Detta

KrU 1982/83:24

ställningstagande innebär också att yrkandena i motion 1330 och 1344 i
viss mån tillgodoses.

Kostnaden för utskottets förslag kan beräknas till 2 090 000 kr. utöver
regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande biblioteksersättningens grundbelopp

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100, motionerna
1982/83:1330 yrkande 5 och 1982/83:1344 yrkande 1,
samt med bifall till motion 1982/83:1348 yrkande 19 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 samt
motionerna 1982/83:1330 yrkande 6 och 1982/83:1344 yrkande
2 till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 42 458 000 kr.,

20. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m. (punkt 8)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Med hänsyn”
och slutar ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Den i budgetpropositionen föreslagna höjningen av biblioteksersättningen
innebär i realiteten en urholkning av ersättningen. Samhället måste
självfallet ta på sig ett ansvar för en bibehållen realnivå på utgående
ersättningar. För författarnas del — för att rädda boken — krävs en
uppräkning av biblioteksersättningens grundbelopp utöver vad regeringen
föreslagit. Utskottet tillstyrker därför motion 1344, såvitt däri föreslås en
uppräkning av grundbeloppet till 42 öre. Härigenom tillgodoses även
övriga förslag om uppräkning av grundbeloppet. Kostnaden för höjningen
har av utskottet beräknats till 5 225 000 kr., vilket är ett något lägre belopp
än vad som anges i motion 1344.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande biblioteksersättningens grundbelopp

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
motionerna 1982/83:1330 yrkande 5 och 1982/83:1348 yrkande
19 samt med bifall till motion 1982/83:1344 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 samt
motionerna 1982/83:1330 yrkande 6 och 1982/83:1344 yrkande

KrU 1982/83:24

2 till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 45 593 000 kr.,

21. Finskspråkig teaterensemble i Sverige (punkt 10, mom. 2)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar ”Utskottet har
senast” och slutar ”i motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det vara hög tid att den finskspråkiga teaterverksamheten
i Sverige snarast förstärks på skilda sätt. Bl. a. bör en finskspråkig
ensemble snarast bildas i enlighet med det förslag som utarbetats av
representanter för Riksteatern, Riksförbundet Finska föreningar i Sverige
och statens kulturråd. Utskottet tillstyrker därför motion 1863. Kravet i
motionen ligger i linje med de krav vänsterpartiet kommunisterna under
en rad år drivit.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande finskspråkig teaterensemble i Sverige

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1863 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

22. Medelsberäkningen för Operan och Dramatiska teatern (punkt 11,
mom. 1 och 2)

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar ”Utskottet vill”
och på s. 31 slutar ”till medelsanvisning” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i ett tidigare avsnitt (res. 6 s. 77) gjort bedömningen att det
bör vara möjligt att, utöver vad som föreslås i propositionen, skärpa
intäktskravet för Operan och Dramaten. Genom att 1 000 000 kr. inbesparas
och tillförs regionala institutioner utanför storstäderna och fria grupper
kan decentraliseringsmålet inom kulturpolitiken främjas (se res. 29 s.
90 och 36 s. 94). Utskottet tillstyrker således motion 1334 yrkande 9.
Motion 1348 avstyrks, såvitt däri yrkas ökad medelsanvisning till Dramaten
(yrkande 3).

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsberäkningen för Dramatiska teatern

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med avslag på motion 1982/83:1348 yrkande 3 i motsvarande
del samt med bifall till motion 1982/83:1334 yrkande 9 i motsvarande
del för angivna ändamål under anslaget beräknar ett
belopp av 66 326 000 kr.,

KrU 1982/83:24

2. beträffande medelsberäkningen för Operan

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med bifall till motion 1982/83:1334 yrkande 9 i motsvarande del
för angivna ändamål under anslaget beräknar ett belopp av
131 117 000 kr.,

23. Medelsberäkningen för Dramatiska teatern (punkt 11, mom. 1)

Jan-Erik Wikström (fp) och Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar ”Utskottet vill”
och på s. 31 slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Dramatiska teatern befinner sig f. n. i en svår ekonomisk situation. Vid
en uppvaktning för utskottet har Dramatens styrelse klart påvisat att om
Dramaten inte får en resursförstärkning teatern knappast kommer att
kunna leva upp till de krav man med fog bör kunna ställa på en nationalteater.
Att en sådan situation har uppstått är en följd av de besparingar som
varit nödvändiga under senare år, av de ökade intäktskraven och av att
utbetalningsreglerna för det statliga bidraget skärps under nästa budgetår.
Utskottet anser det oundgängligen nödvändigt att Dramaten tillförs i vart
fall ett belopp om 900 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet
tillstyrker därför motion 1348 i aktuell del (yrkande 3). Motion 1334, som
avser ökat intäktskrav, avstyrks, såvitt den behandlas här (yrkande 9
delvis).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsberäkningen för Dramatiska teatern

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100, med
avslag på motion 1982/83:1334 yrkande 9 i motsvarande del
samt med bifall till motion 1982/83:1348 yrkande 3 i motsvarande
del för angivna ändamål under anslaget beräknar ett belopp
av 67 726 000 kr.,

24. Medelsanvisningen till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern
(punkt 11, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser att utskottets hemställan
under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med avslag på motion 1982/83:1348 yrkande 3 i motsvarande
del samt med bifall till motion 1982/83:1334 yrkande 9 i motsvarande
del till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern för

KrU 1982/83:24

budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
197 443 000 kr.

25. Medelsanvisningen till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern
(punkt 11, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 23

Jan-Erik Wikström (fp) och Eva Hjelmström (vpk) anser att utskottets
hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med avslag på motion 1982/83:1334 yrkande 9 i motsvarande
del samt med bifall till motion 1982/83:1348 yrkande 3 i motsvarande
del till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
199 343 000 kr.

26. Rikskonserters fonogramproduktion (punkt 12, mom. 1, 2 och 4)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar ”Regeringens
förslag” och slutar ”och (yrkande 10 delvis)” bort ha följande lydelse:

Det beslut riksdagen fattade förra året med anledning av proposition
1981/82:128 om vissa musikfrågor m. m. och som utskottet i korthet redovisat
ovan var ett steg i rätt riktning men otillräckligt. Utskottet finner det
ej tillfredsställande att Rikskonserters fonogrambolag Caprice givits en i
förhållande till andra fonogrambolag gynnad ställning. Några särskilda
medel för en basorganisation bör därför inte utgå. Vidare måste arbetet på
musiklivets regionalisering föranleda ett skärpt rationaliseringskrav vad
gäller den centrala verksamheten. Motion 1330 tillstyrks således i här
aktuell del (yrkande 9 och 10 delvis). Besparingen kan beräknas till ca
5 milj. kr.

dels att den del av utskottets yttrade som på s. 33 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”motsvarande del (yrkande 10 delvis)” bort ha följande lydelse:

I övrigt tillstyrks regeringens förslag till medelsanvisning. Motion 1330
avstyrks i motsvarande del (yrkande 10 delvis).

dels att utskottets hemställan under 1, 2 och 4 bort ha följande lydelse:

1. beträffande uttalande om Rikskonserters fonogramproduktion

KrU 1982/83:24

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1330 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande medelsberäkningen för produktion av fonogram
att riksdagen med avslag på proposition 1982/83:100 och med
bifall till motion 1982/83:1330 yrkande 10 i motsvarande del
beslutar att för nämnda ändamål medel inte skall beräknas
under anslaget,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
motion 1982/83:1330 yrkande 10 i motsvarande del samt med
avslag på motion 1982/83:1348 yrkande 14 i motsvarande del till
Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 35 600 000 kr.

27. Medelsberäkningen för Rikskonserters skolkonsertverksamhet och
utlandsverksamhet (punkt 12, mom. 3 och 4)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”avstyrks (yrkande 10 delvis)” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1348 är Rikskonserters verksamhet betydelsefull
både för att sprida god musik till olika grupper, inte minst barn och
ungdom, och för att skapa arbetstillfällen för musiker. Rikskonserter bör
därför tillföras 2 milj. kr. för sin skolkonsertverksamhet utöver det belopp
som utgår som en följd av regeringens förslag. Beloppet bör användas för
engagemang av frilansmusiker.

Utskottet tillstyrker också att Rikskonserter för sin utlandsverksamhet
tillförs 200 000 kr. utöver regeringens förslag. Det internationella kulturutbytet
är viktigt av en rad skäl. I detta sammanhang vill utskottet särskilt
understryka att sådant utbyte är nödvändigt för att motverka stagnation
och provinsialism och för att upprätthålla en kreativitetsnivå som står sig
även internationellt.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion 1348 yrkande 14.

dels att utskottets hemställan under 3 och 4 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsberäkningen för skolkonsertverksamhet och utlandsverksamhet att

riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100, med
avslag på motion 1982/83:1330 yrkande 10 och med bifall till
motion 1982/83:1348 yrkande 14, båda motionerna i motsvarande
del, beslutar att för nämnda ändamål under anslaget skall
beräknas ett belopp som med 2 200 000 kr. överstiger det belopp
som innefattas i förslaget i propositionen,

KrU 1982/83:24

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med avslag på motion 1982/83:1330 yrkande 10 i motsvarande
del samt med bifall till motion 1982/83:1348 yrkande 14 i motsvarande
del till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 42 782 000 kr.

28. Grundbelopp för regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(punkt 14, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”aktuella motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i avsnittet om övergripande frågor framhållit vikten av
hänsynstagande på teaterområdet till decentraliseringsmålet inom kulturpolitiken.

Mot denna bakgrund anser utskottet att Länsteatern i Örebro bör tillföras
resurser i enlighet med vad som föreslås i propositionen. Utskottet kan
inte härutöver förorda en ökning av antalet grundbelopp utan förordar
med anledning av yrkande 11 i motion 1330 (m) att medelsberäkningen
skall ske med utgångspunkt i ett antal grundbelopp som med 25 understiger
det i propositionen angivna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande antalet grundbelopp

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med avslag på motionerna 1982/83:577, 1982/83:1334 yrkande
10 och 1982/83:1348 yrkande 4, de båda förstnämnda motionerna
i motsvarande del, samt med bifall till motion 1982/83:1330
yrkande 11 i motsvarande del beslutar att medelsberäkningen
skall ske med utgångspunkt i ett antal grundbelopp som med 25
understiger det i propositionen angivna,

29. Grundbelopp för regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(punkt 14, mom. 1)

Under förutsättning av bifall till reservation 24
Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”aktuella motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

KrU 1982/83:24

Utskottet har (= utskottet fern rader) i propositionen. Utskottet finnér
därutöver att det av statsmakterna uttalade decentraliseringsmålet i fråga
om kulturpolitiken skulle främjas om ytterligare 500 000 kr., vilket motsvarar
ca 8 grundbelopp, kan tillföras anslaget genom omfördelning av medel
från de centrala Stockholmsinstitutionerna i enlighet med vad som tidigare
förordats (res. 6 s. 77 och res. 22 s. 86). Utskottet tillstyrker således motion
1334 yrkande 10. Genom detta ställningstagande tillgodoses i viss utsträckning
motion 1348 yrkande 4. Motion 1330 yrkande 11 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande antalet grundbelopp

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
motion 1982/83:1348 yrkande 4, med avslag på motionerna
1982/83:577 och 1982/83:1330 yrkande 11, båda motionerna i
motsvarande del, samt med bifall till motion 1982/83:1334 yrkande
10 i motsvarande del beslutar att medelsberäkningen skall
ske med utgångspunkt i ett antal grundbelopp som med 8 överstiger
det i propositionen angivna.

30. Grundbelopp för regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(punkt 14, mom. 1)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Som framhållits i motion 1348 (fp) behövs ett nätverk av fasta teater-,
musik-, dans- och musikinstitutioner för att människor i alla delar av
landet skall ha möjlighet till kulturella upplevelser och aktiviteter. Sådana
institutioner är viktiga inte bara genom sin föreställningsverksamhet utan
också genom att de kulturarbetare som verkar på institutionerna kan berika
och stimulera det lokala kulturlivet. Utbyggnaden av det regionala kulturstödet
är långtifrån avslutad. De regionala institutionerna är fortfarande på
många håll alltför små för att kunna bedriva en verksamhet med tillräcklig
bredd och stadga, och i flera län saknas fortfarande t. ex. en fast regional
teaterensemble. Utskottet har i avsnittet om övergripande frågor (s. 8)
framhållit vikten av stort hänsynstagande på teaterområdet till decentraliseringsmålet
inom kulturpolitiken. Eftersom utskottet samtidigt tagit avstånd
från tanken att överföra resurser från centrala institutioner till institutioner
utanför storstadsområdena, är det enligt utskottets mening nödvändigt
att anvisa medel för ett ökat antal grundbelopp. I detta sammanhang
behandlas teater-, dans- och musikinstitutionerna. Utskottet anser
mot den angivna bakgrunden att Länsteatern i Örebro och Folkteatern i
Gävle bör tillföras resurser i enlighet med vad som föreslås i propositionen.

KrU 1982/83:24

Härutöver är det emellertid utomordentligt viktigt att ytterligare ett antal
grundbelopp tillkommer, bl. a. för att göra det möjligt att bygga ut de
mindre institutionerna. Utskottet förordar därför att antalet grundbelopp
för regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner okar med 40
utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet tillstyrker således motion 1348
i aktuell del (yrkande 4). Inom ramen för den förordade ökningen bör det
vara möjligt att också tillgodose den typ av behov som ligger bakom
kulturrådets förslag om ett särskilt stöd till konstnärligt utvecklingsarbete
vid de mindre regionteatrarna. Huruvida den nytillkommande Länsteatern
i Örebro kan tillföras ytterligare grundbelopp utöver vad regeringen
föreslagit inom ramen för de av utskottet förordade ytterligare grundbeloppen
bör prövas i vanlig ordning. Mot denna bakgrund avstyrks motion
577 i aktuell del.

Genom utskottets ställningstagande tillgodoses motion 1334 så till vida
att antalet grundbelopp räknas upp. Utskottets ställningstagande innebär
också att motion 1330 avstyrks, såvitt däri föreslås att ökningen av grundbelopp
till regionala teatrar skall begränsas till 38,5 mot de av regeringen
föreslagna 63,5.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande antalet grundbelopp

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
motion 1982/83:1334 yrkande 10 i motsvarande del, med avslag
på motionerna 1982/83:577 och 1982/83:1330 yrkande 11, båda
motionerna i motsvarande del, samt med bifall till motion
1982/83:1348 yrkande 4 beslutar att medelsberäkningen skall
ske med utgångspunkt i ett antal grundbelopp som med 40
överstiger det i propositionen angivna,

31. Medelsberäkningen för tilläggsbidrag till regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner (punkt 14, mom. 2)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Utskottet
biträder” och slutar ”(yrkande 5)” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att goda möjligheter finns att
genom tilläggsbidrag stödja teater-, dans- och musikinstitutioner med
omfattande regional verksamhet. Utskottet tillstyrker därför i här aktuell
del motion 1348 (fp), vari förordas att medel för tilläggsbidrag skall beräknas
med ett belopp som är 500 000 kr. högre än det av regeringen föreslagna.
Detta innebär att tilläggsbidrag om 3 274 000 kr. skall beräknas under
anslaget.

KrU 1982/83:24

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande tilläggsbidrag

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med bifall till motion 1982/83:1348 yrkande 5 i motsvarande del
beslutar att för tilläggsbidrag skall beräknas 3 274 000 kr.,

32. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dansoch
musikinstitutioner (punkt 14, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 28

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén
(alla m) anser att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
motion 1982/83:1330 yrkande 11 i motsvarande del samt med
avslag på motionerna 1982/83:577, 1982/83:1334 yrkande 10
och 1982/83:1348 yrkande 5, samtliga motioner i motsvarande
del till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
180 350 000 kr.

33. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dansoch
musikinstitutioner (punkt 14, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 29

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser att utskottets hemställan
under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med avslag på motionerna 1982/83:577, 1982/83:1330 yrkande
11 och 1982/83:1348 yrkande 5, samtliga motioner i motsvarande
del, samt med bifall till motion 1982/83:1334 yrkande 10 i
motsvarande del till Bidrag till regionala och lokala teater-, dansoch
musikinstitutioner för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 182 640 000 kr.

34. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dansoch
musikinstitutioner (punkt 14, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 30 och 31

Jan-Erik Wikström (fp) anser att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:

KrU 1982/83:24

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
motion 1982/83:1334 yrkande 10 i motsvarande del, med avslag
på motionerna 1982/83:577 och 1982/83:1330yrkande 11, båda
motionerna i motsvarande del, samt med bifall till motion
1982/83:1348 yrkande 5 i motsvarande del till Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 185 267 000 kr.

35. Medelsanvisningen tili Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(punkt 15)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”1347 yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, med hänvisning till de pågående översynerna, att någon
uppräkning av förevarande anslag ej bör ske. Därmed tillstyrks motion
1330 yrkande 12 medan motionerna 1334 yrkande 11 och 1347 yrkande 2
avstyrks.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100, med
avslag på motionerna 1982/83:1334 yrkande 11 och 1982/
83:1347 yrkande 2 samt med bifall till motion 1982/83:1330
yrkande 12 till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
22 400 000 kr.

36. Medelsanvisningen till Bidrag tili fria teater-, dans- och musikgrupper
(punkt 15)

Under förutsättning av bifall till reservation 24
Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en uppräkning av bidraget till fria teater-, dans- och
musikgrupper bör göras. Med hänsyn till de betydande ekonomiska svårigheter
de fria teater-, dans- och musikgrupperna nu möter anser utskottet

KrU 1982/83:24

att en omfördelning i enlighet med vad som förordas i motion 1334 bör
göras. Utskottet anser således att dessa grupper bör tillföras 500 000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit. Medlen för de centrala institutionerna i
Stockholm bör reduceras i motsvarande mån (se res. 6 s. 77 och 22 s. 86).
Utskottet tillstyrker således motion 1334 yrkande 11. Genom utskottets
ställningstagande tillgodoses i någon mån motion 1347 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och motion
1982/83:1347 yrkande 2, med avslag på motion 1982/
83:1330 yrkande 12 samt med bifall till motion 1982/83:1334
yrkande 11 till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 25 400 000
kr.

37. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(punkt 15)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Att de fria teater-, dans- och musikgrupperna gör en ovärderlig insats för
kulturlivet, inte minst barn- och ungdomskulturen, har erkänts av många.
Redan för några år sedan gjorde kulturrådet en utredning som visade att
det såväl kultur- som samhällspolitiskt skulle vara synnerligen viktigt att
satsa mer på dessa grupper. Nu pågår en ny översyn, men ett faktum är att
medan gräset gror dör kon. Många grupper har bara under det senaste året
tvingats dra ner på sin verksamhet. Vidare är det allvarligt att de snåla
anslagen har föranlett en nyinriktning av politiken på området, så till vida
att man söker minska bredden i utbudet. Utskottet finner det väl motiverat
med den anslagshöjning om 16 milj. kr. utöver regeringens förslag som
föreslås i motion 1347. Motionen tillstyrks i denna del (yrkande 2). Genom
detta ställningstagande tillgodoses även motion 1334 i denna del (yrkande
11). Motion 1330 yrkande 12 avstyrks som en följd av utskottets ställningstagande
i det föregående.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och motion
1982/83:1334 yrkande 11, med avslag på motion 1982/
83:1330 yrkande 12 samt med bifall till motion 1982/83:1347
yrkande 2 till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 40 900 000
kr.

KrU 1982/83:24

38. Medelsberäkning för försök med regional teaterverksamhet för barn
och ungdom (punkt 17, mom. 1)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”(yrkande 6)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har (= utskottet fem rader) fast teaterensemble. I avvaktan på
att en mera permanent lösning kommer till stånd av frågan om hur behovet
av barn- och ungdomsteater kan tillgodoses i regioner som nu saknar fast
teaterensemble bör särskilda medel anvisas för försök med regional teaterverksamhet
för barn och ungdom. Utskottet tillstyrker därför motion 1348
i aktuell del (yrkande 6).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande försök med regional teaterverksamhet för barn och
ungdom

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1348 yrkande 6 i
motsvarande del under anslaget beräknar 500 000 kr. för angivna
ändamål,

39. Medelsberäkningen för Arrangerande musikföreningar (punkt 17,
mom. 2)

Jan-Erik Wikström (fp) och Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”(yrkande 13)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en fortsatt utbyggnad av stödet till arrangerande
musikföreningar bör göras, inte minst med hänsyn till den rådande arbetsmarknadssituationen
för musiker. Motion 1348 tillstyrks därför i aktuell
del (yrkande 13).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsberäkningen för Arrangerande musikföreningar att

riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med bifall till motion 1982/83:1348 yrkande 13 i motsvarande
del under anslaget beräknar 3 925 000 kr. för angivna ändamål,

40. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(punkt 17, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 38 och 39

Jan-Erik Wikström (fp) anser att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:

KrU 1982/83:24

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med bifall till motion 1982/83:1348 yrkandena 6 och 13, båda
yrkandena i motsvarande del, till Vissa bidrag lill teater-, dansoch
musikverksamhet för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 11 771 000 kr.

41. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(punkt 17, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 39

Eva Hjelmström (vpk) anser att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med avslag på motion 1982/83:1348 yrkande 6 i motsvarande
del samt med bifall till motion 1982/83:1348 yrkande 13 i motsvarande
del till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
11 271 000 kr.

42. Medelsanvisningen till Förvärv av konst för statens byggnader m. m.
(punkt 20, mom. 2)

Jan-Erik Wikström (fp) och Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar ”Då det” och
slutar ”del (yrkande 16)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående ställt sig positivt till att regeringen närmare
överväger förslaget i motion 1348 om den s. k. enprocentsregeln för
inköp av konst till statens byggnader. Utskottet anser det angeläget att man
redan då det gäller medelsanvisningen för nästa budgetår väsentligt ökar
anslaget till sådana inköp och tillstyrker därför yrkandet i samma motion
om höjning av anslaget med 5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit
(yrkande 16).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med bifall till motion 1982/83:1348 yrkande 16 till Förvärv av
konst för statens byggnader m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar
ett reservationsanslag av 21 716 000 kr.,

7 Riksdagen 1982/83. 13 sami. Nr 24

KrU 1982/83:24

43. Medelsberäkningen för Sveriges konstföreningars riksförbund (punkt
22, moni. 1)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar ”Utskottet
anser sig” och slutar ”resp. 1 027 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Konstföreningsrörelsen har en viktig funktion att fylla då det gäller att
främja konstbildningen och konstförmedlingen. Inom rörelsen finns en
stor andel ideellt arbetande konstintresserade personer. För att den pågående
utvecklingen särskilt på det konstpedagogiska området skall kunna
fortsätta inom SKR anser utskottet att anslaget till förbundet bör räknas
upp med det belopp som föreslagits i motion 1348, nämligen 100 000 kr.
utöver regeringens förslag. Förbundet bör således få ett bidrag under nästa
budgetår om 1 027 000 kr. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses
i viss utsträckning även motion 1324.

Ett bifall till motion 1321 om överflyttande av medel från Konstfrämjandet
till SKR skulle innebära att Konstfrämjandet inte fick någon kompensation
för pris- och löneutvecklingen. Utskottet kan inte tillstyrka
detta. Uppräkningen av bidraget till SKR bör därför finansieras genom
ökning av medelsanvisningen under anslaget. Genom utskottets ställningstagande
i det föregående tillgodoses motion 1321 så till vida att bidraget till
SKR räknas upp med i det närmaste samma belopp som motionärerna
föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande under anslaget av medel till Konstfrämjandet
och Sveriges konstföreningars riksförbund
att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100, motion
1982/83:1321 och motion 1982/83:1324 i motsvarande del,
samt med bifall till motion 1982/83:1348 yrkande 17 i motsvarande
del beslutar att för dessa ändamål skall beräknas 5 322 000
kr., varav till Konstfrämjandet 4 295 000 kr. och till Sveriges
konstföreningars riksförbund 1 027 000 kr.,

44. Medelsberäkningen för Sveriges konstföreningars riksförbund (punkt
22, mom. 1)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar ”Utskottet
anser sig” och slutar ”resp. 1 027 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att SKR driver ett värdefullt arbete för att främja konstbildningen
och konstförmedlingen. De ekonomiskt kärva tiderna drabbar
det seriösa konstlivet hårt. Det växande konstgeschäftet kommer att brutalt
omöjliggöra för många konstnärer att överleva som konstnärer. Nu om

KrU 1982/83:24

någonsin är det hög tid att ta till vara de idella och positiva krafter som
finns. Utskottet anser därför att SKR bör erhålla bidrag med 193 000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit. Motion 1324 tillstyrks således. Detta
innebär att även yrkande 17 i motion 1348 tillgodoses.

Ett bifall till motion 1321 om överflyttande av medel från Konstfrämjandet
till SKR skulle innebära att Konstfrämjandet inte fick någon kompensation
för pris- och löneutvecklingen. Utskottet kan inte tillstyrka
detta. Uppräkningen av bidraget till SKR bör därför finansieras genom
ökning av medelsanvisningen under anslaget. Genom utskottets ställningstagande
i det föregående tillgodoses motion 1321 så till vida att bidraget till
SKR räknas upp med ett högre belopp än vad motionärerna föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande under anslaget av medel till Konstfrämjandet
och Sveriges konstföreningars riksförbund

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100, motion
1982/83:1321 och motion 1982/83:1348 yrkande 17 i motsvarande
del, samt med bifall till motion 1982/83:1324 i motsvarande
del beslutar att för dessa ändamål skall beräknas 5 415 000
kr., varav till Konstfrämjandet 4 295 000 kr. och till Sveriges
konstföreningars riksförbund 1 120 000 kr.,

45. Medelsberäkningen för hantverkskooperativ (punkt 22, mom. 2)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar ”Utskottet kan”
och slutar ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Efter förslag av den dåvarande regeringen i budgetpropositionen 1982
har fr. o. m. innevarande budgetår införts särskilt bidrag till konsthantverkskooperativ.
Ett enhälligt kulturutskott (KrU 1981/82:30 s. 51) anslöt
sig till den klart positiva inställning till det svenska konsthantverket som
kom till uttryck i propositionen genom bl. a. uttalanden som gjordes däri
om verksamheten inom sådana kooperativ. Mot denna bakgrund är det
enligt utskottets mening följdriktigt att riksdagen då nu anslaget för nästa
budgetår behandlas höjer bidraget med ett väsentligt högre belopp än vad
regeringen föreslagit. Utskottet tillstyrker därför motion 1348 i denna del
(yrkande 18). Anslaget bör således räknas upp med 300 000 kr. utöver
regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande under anslaget av medel till konsthantverkskooperativ att

riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med bifall till motion 1982/83:1348 yrkande 18 i motsvarande
del beslutar att för ändamålet skall beräknas 715 000 kr.,

KrU 1982/83:24

100

46. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till bildkonst (punkt 22, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 43 och 45

Jan-Erik Wikström (fp) anser att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
motion 1982/83:1324 i motsvarande del samt med bifall till
motion 1982/83:1348 yrkandena 17 och 18, båda yrkandena i
motsvarande del, till Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 7 339 000 kr.

47. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till bildkonst (punkt 22, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 44

Eva Hjelmström (vpk) anser att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
motion 1982/83:1348 yrkande 17 i motsvarande del, med avslag
på motion 1982/83:1348 yrkande 18 i motsvarande del samt med
bifall till motion 1982/83:1324 i motsvarande del till Vissa bidrag
till bildkonst för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 7 132 000 kr.

48. Riksantikvarieämbetets taxesättning för uppdragsverksamhet (punkt
29, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar ”Enligt vad”
och slutar ”propositionen tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det uppenbart att riksantikvarieämbetets taxor vid nya
uppdrag inte bör sättas så högt att de dels innefattar hela undersökningskostnaden,
dels utgör en avbetalning på ett underskott som uppkommit vid
tidigare undersökningar, utförda för helt andra uppdragsgivare. Detta
vore såväl obilligt som ägnat att undergräva tilltron till statliga myndigheters
taxesättning. 1 enlighet med det anförda tillstyrks motion 1330 i här
aktuell del (yrkande 13). Taxorna bör således enligt utskottets mening
bestämmas så att de täcker de totala kostnaderna för nya undersökningar
men inga andra kostnader.

KrU 1982/83:24

101

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande grunderna för uppdragsverksamhetens taxesättning
att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med bifall till motion 1982/83:1330 yrkande 13 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

49. Bidrag till regionala museer (punkt 37)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”del (yrkande 7)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i ett tidigare avsnitt (se res. 30 s. 91) framhållit betydelsen
av en fortsatt utbyggnad av de regionala kulturinstitutionerna. Vad utskottet
där anfört gäller även de regionala museerna. Under hänvisning till de
argument som sålunda framförts av utskottet tillstyrker utskottet motion
1348 i aktuell del (yrkande 7). I enlighet med vad kulturrådet föreslagit bör
således medel anvisas för 30 grundbelopp utöver vad som innefattas i
regeringens förslag. Kostnaden kan beräknas till 1 744 000 kr.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och med
bifall till motion 1982/83:1348 yrkande 7 till Bidrag till regionala
museer för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
28 312 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m. (punkt 8, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén
(alla m) anför:

I den moderata motionen 1330 har bl. a. föreslagits att biblioteksersättningens
grundbelopp för hemlån av svenskt originalverk skulle höjas från
36 till 40 öre och att kostnadsökningen skulle täckas med en motsvarande
minskning av anslaget C 11 anslagsposten 6 Utgivning och distribution av
prisbillig kvalitetslitteratur, En bok för alla, vad avser vuxenlitteratur.

Ersättningen till författarna har under årens lopp urholkats, och de har
såsom rörelseidkare dessutom drabbats av den tvåprocentiga allmänna
löneavgiften, som infördes den 1 januari 1983. Den av utskottsmajoriteten
förordade höjningen av grundbeloppet med 1 öre måste därför anses
mycket restriktiv. Beklagligtvis har vårt finansieringsförslag inte godtagits

KrU 1982/83:24

102

av kulturutskottets majoritet, vilket ryckt undan förutsättningarna för den
av oss förordade höjningen av författarpengen. Vi avser att återkomma till
frågan vid behandlingen av anslaget C 11.

2. Stöd till regional kulturverksamhet (punkt 1, mom. 8) samt handläggande
organ för fördelningen av medel som anvisats för stöd till fonogramproduktion
(punkt 18, mom. 3)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén
(alla m) anför:

I anslutning till behandlingen av motionerna 933 (m, c, fp) och 1334 (c)
vill vi framhålla att en prövning av formerna för den statliga bidragsgivningen
till kulturändamål och av ansvarsfördelningen mellan stat, landsting
och kommuner är påkallad. En sådan prövning bör vara av mer
övergripande karaktär än vad som kommer till uttryck i motionärernas
önskemål.

I motion 1342 (m) föreslås bl. a. att stödet till fonogramproduktionen
skall fördelas av ett organ som är fristående från den statliga byråkratin.
Enligt vår mening är det angeläget att befintliga organ utnyttjas i största
möjliga utsträckning och att kulturrådets organisation inte ytterligare utvidgas.
Fördelningen av fonogramstödet utgör dock en del av ett större
problemkomplex och bör därför tas upp vid den samlade prövningen av
formerna för den statliga bidragsgivningen till kulturlivet.

KrU 1982/83:24

103

Bilaga

Sammanställning av motionärernas/huvudmotionärernas namn och resp.
motionsnummer

Namn Motion nr

Andersson, Axel (s)	1316
Anér, Kerstin (fp)	147
Björk, Gunnar, i Gävle (c)	1844
Bohlin, Görel (m)	576
Bråkenhelm, Anita (m)	576
Eliasson, Ingemar (fp)	1845
Ernestam, Lars (fp)	577
Fleetwood, Elisabeth (m)	1321
Göthberg, Kerstin (c)	578
Hemmingsson, Ingrid (m)	1862
Henricsson, Sven (vpk)	205, 329
Hjelmström, Eva (vpk)	1324, 1325
Hjertén, Lars (m)	932, 933
Jonäng, Gunnel (c)	1844
Josefsson, Inger (c)	1849
Karlsson, Ingvar, i Bengtsfors (c)	1850
Karlsson, Marianne (c)	294, 935, 1851
Liljegren, Gunnel (m)	1321, 1342
Mogård, Britt (m)	1330
Nilsson, Barbro, i Visby (m)	579
Nilsson, Tore (m)	1337, 1858, 1859
Nordin, Sven-Erik (c)	1331
Norrby, Karl-Eric (c)	578, 1332, 1334
Olsson, Erik (m)	1337
Paterson, Sten Sture (m)	937
Rydle, Birgitta, (m)	1862
Svensson, Sten (m)	579, 753, 1342
Tammenoksa, Erkki (s)	1863
Torwald, Rune (c)	1849
Wallström, Margot (s)	2151
Werner, Lars (vpk)	940, 1344, 1346, 1347, 1612
Wikström, Jan-Erik (fp)	1348
Winberg, Margareta (s)	1349
Ångström, Rune (fp)	1059

KrU 1982/83:24

översikt över motionernas behandling

104

Bilaga

Motion nr

Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen

		återges	utskottets	utskottets	reserva-	särskilt
		på s.	yttrande	hemställan	tion	yttrande
			s.	punkt och moment	nr	nr
147		12	17	2 mom. 8
205		50	51	24 mom. 2
294		55	61-62	28 mom. 2
329		50	51	24 mom. 2
576		69	69-70	32 mom. 2
577		28	29	10 mom. 1	28, 29, 30
		34	36	14 mom. 1, 4	32, 33, 34
578		67	68-69	30 mom. 3
579		55	61-62	28 mom. 2
753	yrk. 1	20	21	4 mom. 2	16
	yrk. 2	20	21	4 mom. 1
932		55	63-64	28 mom. 4
933		I	8-9	1 mom. 8	6
935		55	62-63	28 mom. 3
937		55	64	28 mom. 5
940		1	3	1 mom. 1	1
1059		50	51	24 mom. 2
1316		20	22	4 mom. 4
1321		47	48	22 mom. 1	43, 44
1324		47	48	22 mom. 1, 3	43,44,46,47
1325		24	25	6	17, 18
1330	yrk. 1	2	3-7	1 mom. 2, 3, 4	2, 3, 4, 5
	yrk. 2	12	14-15	2 mom. 2
	yrk. 3	12	16	2 mom. 6	12, 13, 14
	yrk. 4	20	22	4 mom. 2	16
	yrk. 5	25-26	27	8 mom. 1	19, 20	1
	yrk. 6	26	27	8 mom. 2	19, 20	1
	yrk. 9	31	32-33	12 mom. 1	26
	yrk. 10	31	32-33	12 mom. 2, 3, 4	26, 27
	yrk. 11	34	36	14 mom. 1, 4	28, 29, 30, 32, 33, 34
	yrk. 12	37	38	15	35, 36, 37
	yrk. 13	65	66	29 mom. 1	48
1331		50	51	24 mom. 2
1332		54	54	26 mom. 1
1334	yrk. 1	2	7-8	1 mom. 7
	yrk. 2	2	7-9	1 mom. 8	6
	yrk. 3	2	9	1 mom. 10
	yrk. 4	2	7	1 mom. 5
	yrk. 5	2	7	1 mom. 5
	yrk. 6	2	9	1 mom. 9
	yrk. 7	67	68	30 mom. 1
	yrk. 8	2	7	1 mom. 6
	yrk. 9	30	30-31	11 mom. 1, 2, 3	22,23,24,25
	yrk. 10	34	36	14 mom. 1, 4	28, 29, 30, 32, 33, 34
	yrk. 11	37	38	15	35, 36, 37
1337		50	51	24 mom. 2
1342		40	40-41	18 mom. 2, 3		2

KrU 1982/83:24

översikt över motionernas behandling

105

Bilaga

Motion nr Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen

återges utskottets utskottets reserva- särskilt

på s. yttrande hemställan tion yttrande

s. punkt och moment nr nr

1344	yrk. 1	26	27	8 mom. 1	19, 20
	yrk. 2	26	27	8 mom. 2	19, 20
1346	yrk. 1 b	12	16	2 mom. 5, 6	11,12, 13,14
1347	yrk. 1	18	19	3 mom. 1	15
	yrk. 2	37-38	38	15	35, 36, 37
1348	yrk. 1	2	9-10	1 mom. 11	7
	yrk. 2	2	9-11	1 mom. 12	8
	yrk. 3	30	30-31	11 mom. 1, 3	22,23,24,25
	yrk. 4	34-35	36	14 mom. 1	28, 29, 30
	yrk. 5	35	36	14 mom. 2, 4	31,32,33,34
	yrk. 6	39	39	17 mom. 1, 3	38, 40, 41
	yrk. 7	72	73	37	49
	yrk. 8	12-13	15-16	2 mom. 4, 6	10,12,13,14
	yrk. 13	39	39	17 mom. 2, 3	39, 40, 41
	yrk. 14	31-32	33	12 mom. 3, 4	26, 27
	yrk. 15	42	45-46	20 mom. 3
	yrk. 16	42	45-46	20 mom. 2	42
	yrk. 17	47	48	22 mom. 1, 3	43, 44,46,47
	yrk. 18	47	48	22 mom. 2, 3	45, 46, 47
	yrk. 19	26	27	8 mom. 1	19, 20
	yrk. 20	24	25	6	17, 18
1349		20	22	4 mom. 3
1612	yrk. 1	18-19	19-20	3 mom. 1	15
	yrk. 2	19	20	3 mom. 2	15
1844		35	37	14 mom. 3
1845		50	51	24 mom. 2
1849		20-21	22	4 mom. 4
1850		54	54	26 mom. 2
1851		13	17	2 mom. 7
1858		50	52-53	24 mom. 3
1859		50-51	53	24 mom. 4
1862		23	23-24	5 mom. 2
1863		28	29	10 mom. 2	21
2151	yrk. 1	13	15	2 mom. 3	9

KrU 1982/83:24

106

Innehåll

Inledning 1

Allmän kulturverksamhet m. m.

Övergripande frågor 1

Statens kulturråd 12

Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer 18

Bidrag till särskilda kulturella ändamål 20

Bidrag till samisk kultur 23

Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer 24

Bidrag till konstnärer 25

Inkomstgarantier för konstnärer 25

Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom

bibliotek m. m 25

Ersättning till rättighetshavare på musikområdet 28

Lotterinämnden 28

Teater, dans och musik

Bidrag till Svenska riksteatem 28

Bidrag till Operan och Dramatiska teatern 30

Rikskonsertverksamhet 31

Regionmusiken 34

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 34

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper 37

Bidrag till Musikaliska akademien 38

Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet 39

Stöd till fonogramverksamhet 40

Bildkonst

Statens konstråd 42

Förvärv av konst för statens byggnader m. m 42

Bidrag till Akademien för de fria konsterna 47

Vissa bidrag till bildkonst 47

Arkiv

Riktlinjer för den statliga arkivverksamheten, m. m 49

Riksarkivet och landsarkiven 50

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv 53

Svenskt biografiskt lexikon 53

Arkivet för ljud och bild 53

KrU 1982/83:24

107

Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m... 53

Bidrag till vissa arkiv 54

Kulturminnesvård

Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader 55

Kulturminnesvård tV 55

Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet 65

Museer och utställningar

Begränsning av de statliga museernas samlingar, m. m 67

Statens historiska museer 69

Statens konstmuseer 69

Utställningar av nutida svensk konst i utlandet 70

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 70

Naturhistoriska riksmuseet 70

Statens sjöhistoriska museum:

Förvaltningskostnader 70

Underhållskostnader 70

Etnografiska museet 70

Arkitekturmuseet 70

Statens musiksamlingar 70

Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar

m. m 71

Bidrag till Nordiska museet. Huvudmannaskapet för Kulturarvet i

Falun 71

Bidrag till Tekniska museet 72

Bidrag till Skansen 72

Bidrag till vissa museer 72

Bidrag till regionala museer 72

Riksutställningar 73

Inköp av vissa kulturföremål 73

Reservationer

1. Kulturlag (vpk) 74

2. Stöd till barn och ungdom (m) 74

3. Finansiering av kulturutbudet (m, c, fp) 75

4. Finansiering av kulturutbudet (vpk) 76

5. Avveckling av delar av statens kulturråd (m) 76

6. Stöd till regional kulturverksamhet (c) 77

7. Långsiktig planering på kulturområdet (fp) 77

8. Tillämpning av huvudförslaget för vissa kulturinstitutioner (c,

fp, vpk) 78

KrU 1982/83:24

108

9. Projektet Kultur i närmiljö (m) 78

10. Medelsberäkning för kulturprojekt inom skolan (fp) 79

11. Medelsberäkning för film- och videoverkstäder (vpk) 80

12. Medelsanvisningen till statens kulturråd (m) 80

13. Medelsanvisningen till statens kulturråd (fp) 81

14. Medelsanvisningen till statens kulturråd (vpk) 81

15. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom or ganisationer

samt inrättande av en särskild nämnd för fördelning
av stöd till kulturverksamhet bland språkliga minoriteter
(vpk) 81

16. Medelsanvisningen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål

(m) 82

17. Visningsersättning åt bild-och formkonstnärer (fp) 83

18. Visningsersättning åt bild-och formkonstnärer (vpk) 83

19. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom

bibliotek m. m. (c, fp) 84

20. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom

bibliotek m. m. (vpk) 85

21. Finskspråkig teaterensemble i Sverige (vpk) 86

22. Medelsberäkningen för Operan och Dramatiska teatern (c) .. 86

23. Medelsberäkningen för Dramatiska teatern (fp, vpk) 87

24. Medelsanvisningen till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern
(c) 87

25. Medelsanvisningen till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern
(fp, vpk) 88

26. Rikskonserters fonogramproduktion (m) 88

27. Medelsberäkningen för Rikskonserters skolkonsertverksamhet

och utlandsverksamhet (fp) 89

28. Grundbelopp för regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(m) 90

29. Grundbelopp för regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(c) 90

30. Grundbelopp för regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(fp) 91

31. Medelsberäkningen för tilläggsbidrag till regionala och lokala

teater-, dans- och musikinstitutioner (fp) 92

32. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-,

dans- och musikinstitutioner (m) 93

33. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-,

dans- och musikinstitutioner (c) 93

34. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-,

dans- och musikinstitutioner (fp) 93

35. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(m) 94

KrU 1982/83:24

109

36. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(c) 94

37. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(vpk) 95

38. Medelsberäkning för försök med regional teaterverksamhet för

barn och ungdom (fp) 96

39. Medelsberäkningen för Arrangerande musikföreningar (fp, vpk) 96

40. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(fp) 96

41. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(vpk) 97

42. Medelsanvisningen till Förvärv av konst för statens byggnader

m. m. (fp, vpk) 97

43. Medelsberäkningen för Sveriges konstföreningars riksförbund

(fp) 98

44. Medelsberäkningen för Sveriges konstföreningars riksförbund

(vpk) 98

45. Medelsberäkningen för hantverkskooperativ (fp) 99

46. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till bildkonst (fp) 100

47. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till bildkonst (vpk) 100

48. Riksantikvarieämbetets taxesättning för uppdragsverksamhet

(m) 100

49. Bidrag till regionala museer (fp) 101

Särskilda yttranden

1. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom

bibliotek m. m. (m) 101

2. Stöd till regional kulturverksamhet samt Handläggande organ

för fördelningen av medel som anvisats till stöd till fonogramproduktion
(m) 102

Bilaga

Sammanställning av motionärernas/huvudmotionärernas namn
och resp. motionsnummer samt översikt över motionernas behandling
103

LiberTryck Stockholm 1983