KrU 1982/83:21

Kulturutskottets betänkande
1982/83:21

om radio och television (prop. 1982/83:100 bil. 10 delvis)

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag beträffande Sveriges
Radio och dess verksamhet söm lagts fram i budgetpropositionen samt 19
motioner som har väckts i anslutning härtill. Följande frågor tas upp i
motionerna:
massmediekommitténs uppdrag,
utbyggnad av kabel-TV,

Sveriges Radios organisation, utbyggnad och finansiering,
programfrågor, bl. a. om program för olika handikappgrupper,
sändningar på minoritetsspråk,
radionämndens verksamhet,
utbildningsradions kostnader.

Ett i propositionen framlagt lagförslag om höjning av avgiften för innehav
av televisionsmottagare fogas vid betänkandet som bilaga 1.

En översikt över var i betänkandet de olika motionsyrkandena behandlas
lämnas i bilaga 2.

1. Radio och television. Regeringen har i proposition 1982/83:100 bilaga
10 (utbildningsdepartementet) s. 137-156 föreslagit riksdagen att

1. anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare (bilaga 1),

2. godkänna de principer för utbyggnaden av regional-TV som angivits i
propositionen,

3. godkänna i propositionen framlagda förslag till medelsberäkningar för
televerkets investeringar,

4. godkänna den tvååriga förlängningen av televerkets investeringsplan
som förordats i propositionen,

5. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen televerket, att
föra högst 5000000 kr. mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 som skuld
resp. tillgodohavande,

6. medge att regeringen lämnar televerket ett beställningsbemyndigande
om 30000000 kr. för budgetåret 1984/85 avseende investeringsändamål,

7. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för
televerkets driftkostnader,

8. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för radio- och
TV-verksamheten inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

9. bemyndiga regeringen att av konjunkturmässiga eller andra skäl anvisa
ytterligare högst 10% av föreslagna totala investeringsmedel till televerket
och byggnadsstyrelsen,

1 Riksdagen 1982183. 13 sami. Nr 21

KrU 1982/83:21

10. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för
den avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

11. bemyndiga regeringen att beräkna kompensation för kostnadsökningar
för radio- och TV-verksamhet på det sätt som förordats i propositionen,

12. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen Sveriges Radio
aktiebolag, att rekvirera högst 30000000 kr. från rundradiofonden i
kostnadsutjämnande syfte,

13. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för
radionämndens verksamhet.

Propositionen

Beträffande innehållet i det avsnitt av propositionen som här behandlas
får utskottet redovisa följande.

I avsnittet Massmedier m. m. (s. 129) erinras inledningsvis under rubriken
Vissa gemensamma frågor om att de tekniska och ekonomiska förutsättningarna
för massmediernas verksamhet har förändrats under de senaste
decennierna. Föredragande statsrådet betonar att det råder allmän
enighet om att staten inte skall styra innehållet i medierna. Detta får
emellertid inte tas till intäkt för att staten skall låta utvecklingen inom
området helt och hållet bestämmas av marknadskrafterna. Det är viktigt,
säger han, att regering och riksdag noga följer den tekniska och ekonomiska
utvecklingen inom medieområdet. Detta är en förutsättning för att
staten skall kunna värna om mångfald och integritet i medierna och verka
för en balanserad mediestruktur.

I propositionen redovisas massmediekommitténs (U 1982:07)
arbetsuppgifter, vilka hänförs till tre större områden. För det första
har kommittén att belysa vilka effekter den tekniska utvecklingen kommer
att få på den nuvarande massmediestrukturen och mot bakgrund av en
sådan analys överväga olika mediers roll och funktioner. För det andra
skall kommittén undersöka olika användningsområden för ny teknik,
främst kabel-TV-systemen. Slutligen bör kommittén överväga vilka förändrade
regler och andra åtgärder som fordras med hänsyn till ny teknik
och nya användningsområden. Dessutom har utredningen fått i uppdrag att
särskilt behandla vissa angivna frågor, nämligen betal-TV, när-TV, textTV
och teledata samt formerna för Sveriges Radio-koncernens distribution
av videogram. Det aviseras att kommittén skall få tilläggsdirektiv (se
härom nedan s. 9).

Riksdagsbeslutet år 1978 om radions och televisionens verksamhet under
perioden 1978/79-1985/86 (prop. 1977/78:91, KrU 1977/78:24, rskr
1977/78:337) innebär i fråga om utbyggnaden av verksamheten
att distriktens andel av riksprogramproduktionen bör öka från 30% till
40%. De regionala nyhetssändningarna skall också byggas ut för att på sikt
omfatta samtliga distrikt.

KrU 1982/83:21

Det finns dock inget krav på att denna utbyggnad skall vara slutförd vid
avtalsperiodens slut. Riksdagsbeslutet innebär vidare ett reformkrav som
omfattar bl. a. kvalitetsförbättringar genom ökad frilansmedverkan och en
större andel gestaltande inslag. Lokalradion skall tillföras resurser som gör
det möjligt att förverkliga de mål som sattes upp för lokalradion i 1975 års
riksdagsbeslut (prop. 1975:13, KrU 1975:6, rskr 1975:82).

Vidare redovisas att reformperioden i enlighet med förslag i 1981
års budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 84) har förlängts t. o. m.
budgetåret 1988/89 med reformkravet oförändrat. För att kunna genomföra
detta erhåller Sveriges Radio AB (SR) ett årligt resurstillskott motsvarande
2,3% av medelstilldelningen för drift och investeringar. Förlängningen
innebär att de avsedda reformerna förverkligas under en tre år längre
period än vad som avsågs år 1978. Om statens avtal med SR och dess
programbolag förlängs efter budgetåret 1985/86 bör enligt propositionen
företaget kunna räkna med samma årliga reformpåslag t. o. m. budgetåret
1988/89. I anslutning till förslagen i 1981 års budgetproposition beslöts
även att ålägga SR ett rationaliseringskrav motsvarande en årlig
anslagsminskning med 2%. Detta rationaliseringskrav kvarstår oförändrat
för nästa budgetår.

Föredragande statsrådet anser att SR med dessa förutsättningar har
mycket goda möjligheter att planera och genomföra reformerna enligt 1978
års beslut. SR har också inom de givna ramarna en betydande frihet att
utforma verksamheten och besluta hur reformerna skall förverkligas. Denna
frihet förutsätter enligt föredraganden en fyllig information till statsmakterna
om hur reformmedlen har använts, hur rationaliseringar har
genomförts samt, givetvis, hur återstående reformprogram skall genomföras.

Enligt den redogörelse för reformverksamheten som SR har lämnat i sin
anslagsframställning har av de olika verksamhetsområdena regionaliseringen
hunnit längst och kostat mest. För lokalradions del har det inneburit
en väsentlig decentralisering av verksamheten. Riksradion har uppnått
50% av det uppsatta målet för regionaliseringen av riksprogramproduktionen
och för Sveriges Television är motsvarande siffra 60%. RegionalTV-verksamheten,
dvs. de regionala nyhetssändningarna, har byggts ut
och sändningar startar våren 1983 från Växjö.

Beträffande planeringen för den kommande femårsperioden anmäls
för lokalradions del att utbyggnaden kommer att begränsas till en ny
lokalredaktion per år med de givna planeringsförutsättningarna. Riksradions
planering innebär, förutom en fortsatt utbyggnad av den regionala
produktionen tills man uppnått 40%-målet, en kraftig satsning på höjd
programkvalitet och åtgärder för bättre teknisk kvalitet. Lokalradion och
riksradion har vidare utarbetat riktlinjer för ett samarbete som bl. a. omfattar
gemensamt programutnyttjande, samordning av resurser för minoritetsspråkprogram
och visst samutnyttjande av tekniska resurser.

KrU 1982/83:21

För Sveriges Televisions del innebär planerna en fortsatt regionalisering
av riksprogramproduktionen med 16 timmar per år för att uppnå 40%-målet inom planeringsperioden. När det gäller den fortsatta utbyggnaden
av regionen föreslår SR vissa förändringar i förhållande till nuvarande
planer. Dessa innebär att Örebro-Karlstad föreslås bli nästa regional-TVområde
i stället för som tidigare planerats Västerbottendistriktet. Örebro
förordas som sändningsort med start under budgetåret 1985/86. Det skulle
innebära att samtliga distrikt utom ABC-län får regionala nyhetssändningar
före avtalsperiodens slut.

Föredragande statsrådet menar att det finns starka skäl som talar för den
modell som SR har presenterat och förordar därför att Örebro-Karlstad
bör tillkomma som nästa regional-TV-område.

När det gäller regionaliseringen i övrigt och lokalradions verksamhet
framhålls vikten av samarbete mellan riksradion och lokalradion. Det är
enligt föredraganden mycket angeläget att de planer som utarbetats härför
nu kommer till ett snabbt förverkligande.

Vidare erinras om att i 1982 års budgetproposition ett gemensamt kostnadsansvar
infördes för televerket och SR för vissa kostnader (prop.
1981/82:100 bil. 12 s. 172). Det gäller televerkets ökade driftkostnader för
programdistribution och programinsamling utöver det s. k. huvudalternativet,
dvs. medlen för ett budgetår prisomräknade minus rationalisering.
Sådana driftkostnadsökningar som överstiger den allmänna kostnadsökningen
för televerket skall betalas av SR-koncemen.

I propositionen påpekas att detta har haft positiva effekter i form av ett
ökat kostnadsmedvetande hos programbolagen och ett bättre samarbete
mellan SR och televerket. Televerket och SR har i sina anslagsframställningar
förklarat att de anser att ökningar som är en följd av beslut från
statsmakternas sida bör finansieras genom en ökad medelstilldelning till
televerket och inte genom överföring av medel från SR till televerket.
Föredragande statsrådet framhåller att regeln om gemensamt kostnadsansvar
gäller de redan beslutade reformerna. Vid beslut om nya reformer bör
statsmakterna ha ett beslutsunderlag som anger reformernas totalkostnader,
dvs. både SR:s kostnader och televerkets eventuella ökade driftkostnader.

Det nuvarande finansieringssystemet för SR förutsätter en god betalningsmoral
hos TV-publiken. Televerket har under perioden den 1 juli
1980—den 30 juni 1983 möjlighet att bedriva försöksverksamhet med särskild
avgiftskontroll genom p ej ling. Televerkets kampanjer mot
avgiftsskolk har medfört en ökning av antalet nyanmälda TV-innehav på
55000 utöver förväntad ökning. Det innebär en ökad inkomst med ca 30
milj. kr. per år vilket i sin tur motsvarar ca 10 kr. per mottagaravgift.

Föredragande statsrådet anser att televerkets insatser för att höja betalningsmoralen
givit sådana positiva resultat att verksamheten med pejling i
enlighet med förslag från televerket bör fortsätta i nuvarande omfattning.

KrU 1982/83:21

Förslag att nuvarande förordning förlängs med tre år t. o. m. den 30 juni
1986 aviseras.

Vad beträffar medelstilldelningen för den avgiftsfinansierade
verksamheten beräknas i propositionen ett sammanlagt behov av 2036,41
milj. kr. med en närmare angiven fördelning på byggnadsstyrelsen, televerket,
SR och radionämnden.

För byggnadsstyrelsen redovisas en investeringsplan som utmynnar i en
medelsförbrukning av 53 milj. kr. För televerkets investeringar beräknas
102,9 milj. kr. och för dess driftkostnader 271,3 milj. kr. medan för SR:s
drift- och investeringskostnader beräknas sammanlagt 1607,6 milj. kr.
Kostnaderna för radionämndens verksamhet anges till 1,61 milj. kr.

I propositionen föreslås att televerket dels skall få utnyttja upp till 5 milj.
kr. av nästa budgetårs medgivna förbrukning för att avbalansera det löpande
årets förbrukning, dels få rätt att intill en summa av 5 milj. kr.
utnyttja medel som inte tagits i anspråk ett år det nästkommande budgetåret.
Däijämte föreslås för televerket ett beställningsbemyndigande om 30
milj. kr. förbudgetåret 1984/85.

I fråga om medelstilldelningen till byggnadsstyrelsen redogörs för det
uppdrag som givits byggnadsstyrelsen att utarbeta ett byggnadsprogram i
Stockholm. Byggnadsprogrammet omfattar bl. a. nybyggnader av ersättningslokaler
för televisionen motsvarande sammanlagt högst 20000 m2.
75% av detta lokaltillskott skall medföra sänkta driftkostnader varför
driftmedlen för SR kommer att minskas med 10% av byggnadskostnaden
fr. o. m. det år då lokalerna tas i bruk. Enligt det förslag till byggnadsprogram
som byggnadsstyrelsen har presenterat skulle den sammanlagda
kostnaden uppgå till ca 365 milj. kr., varav ca 30 milj. kr. avser vissa
ombyggnader för utbildningsradion som finansieras över statsbudgeten.
Resterande investering om ca 335 milj. kr. skall finansieras med avgiftsmedel.

Föredragande statsrådet anser att byggnadsarbetena bör påbörjas så
snart som möjligt och förordar att en preliminär totalram av 320 milj. kr.
förs upp i investeringsplanen.

Regeringen föreslås få bemyndigande att inom den föreslagna ramen
påbörja byggnadsarbetena.

I propositionen föreslås vidare att regeringen får bemyndigande att av
konjunkturmässiga eller andra skäl anvisa ytterligare högst 10% av de för
televerket och byggnadsstyrelsen föreslagna totala investeringsmedlen.

I fråga om principerna för medelstilldelningen för SR uttalas i propositionen
att kompensation för kostnadsökningar sker enligt den kombinerade
pris- och löneindex som fastställdes av riksdagen med anledning av förslag
i 1982 års budgetproposition (prop. 1981/82:100 bil. 12 s. 168). Den del av
SR:s index som gäller prisökningar bygger på basbeloppsindex. Det medför
även en kompensation för prisökningar till följd av devalvering av den
svenska kronan. Generellt för statsbudgeten gäller för budgetåret 1983/84

KrU 1982/83:21

att dessa ökningar ej skall kompenseras. Föredragande statsrådet föreslår
därför att kostnadskompensation för SR skall beräknas utan hänsyn till
kostnadsökningar till följd av 1982 års devalvering. Regeringen bör ges
bemyndigande att fastställa det belopp som skall frånräknas i samband
med beslut om medelstilldelning till SR för budgetåret 1983/84.

Regelbundna beräkningar av basbeloppsindex kan komma att upphöra
under nästa budgetår. Regeringen bör därför bemyndigas att - om så sker
- besluta om övergång till annan likvärdig indexkonstruktion för beräkningar
av kompensation för kostnadsökningar för SR.

SR bör ha möjlighet att i kostnadsutjämnande syfte från rundradiofonden
rekvirera högst 30 milj. kr. med skyldighet att under nästföljande
budgetår återbetala motsvarande belopp. Denna dragningsrätt skall avse
kortare tidsperiod. De medel som erhålls genom utnyttjande av dragningsrätten
får ej behållas som ett permanent lån till koncernen. Regeringen,
eller efter beslut av regeringen SR, bör därför få riksdagens bemyndigande
att i kostnadsutjämnande syfte från rundradiofonden rekvirera högst 30
milj. kr.

I propositionen erinras om att mottagaravgiften har varit oförändrad
sedan den 1 april 1981. Med hänsyn bl. a. till ambitionen för radio- och
TV-verksamheten och de förutsättningar man i övrigt har att räkna med
förordas att den allmänna mottagaravgiften höjs med 40 kr. från 508 kr. till
548 kr. fr. o.m. den 1 juli 1983. Tillägget för innehav av färg-TV-apparat
bör vara oförändrat, dvs. 160 kr. Med den föreslagna höjningen uppskattas
fondbehållningen vid budgetårets slut till 110 milj. kr.

Motioner

I motion 1982/83:240 av Bengt Wittbom (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
försöksverksamhet med reklamfinansierad lokalradio inom bl. a. Radio
Örebros sändningsområden.

I motion 1982/83:575 av Kerstin Anér (fp) och Jan-Erik Wikström (fp)
yrkas

1. att riksdagen anhåller om att regeringen tar initiativ för att få radioTV-bolagen
i Västeuropa att samarbeta för att uppnå gemensamma etiska
koder för programverksamheten vad gäller återgivande av våld, såväl
faktiskt som fiktivt, och att dessa koder utformas så att de kan gälla i så
många länder i Europa som möjligt,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om att koder liknande dem som
avses i yrkande 1 utarbetas för andra medier — film, video och andra
former av visuella medier som är under utveckling.

I motion 1982/83:746 av Anders Björck m.fl. (m) yrkas

1. att riksdagen uttalar att radionämndens verksamhet utformas så att
vidgade möjligheter skapas för initiativgranskning.

KrU 1982/83:21

2. att riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer om utredning och
förslag i syfte att ge radionämnden möjligheter att föreskriva för programföretag
hur nämndbeslut skall redovisas i programföretagets sändningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att massmediekommittén
bör ges i uppdrag att utreda frågan om vidgade sanktionsmöjligheter
för radionämnden.

I motion 1982/83:748 av Pär Granstedt (c) och Elis Andersson (c) yrkas
att riksdagen hemställer att regeringen tar upp förhandlingar med Sveriges
Radio i syfte att få till stånd en bättre bevakning av frågor av intresse för
handikappade, exempelvis genom inrättande av särskilda handikappredaktioner.

I motion 1982/83:751 av Kersti Johansson (c) yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
om informationsprogram om hälsoupplysning.

I motion 1982/83:752 av Wiggo Komstedt (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att medel ur rundradiorörelsens fond anvisas för uppförande
av en sändaranläggning i Simrishamn enligt vad som i motionen
anges.

I motion 1982/83:1092 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen uttalar att försöksverksamheten med kabel-TV endast
bör ske i överensstämmelse med de kulturpolitiska målen,

2. att riksdagen uttalar att massmediekommittén bör ges en parlamentarisk
förankring med samtliga riksdagspartier företrädda samt att kommittén
bör ges tilläggsdirektiv i enlighet med motionen,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om att möjligheterna utreds
att med bibehållande av licensfinansiering delvis finansiera Sveriges Radio
över statsskatten i delar som ej direkt berör programverksamheten,

4. att riksdagen uttalar sig för att radionämndens verksamhet finansieras
med skattemedel,

5. att riksdagen beslutar att medge Sveriges Radio ett extra anslag om
40 milj. kr. ur rundradiofonden i syfte att kompensera effekterna av devalveringen
och momshöjningen,

6. att riksdagen uttalar att Sveriges Radios organisation bör ses över för
att stärka den sammanhållna organisationen samt stärka moderbolagets
ställning både när det gäller att kunna företräda radio/TV utåt och för att
kunna genomföra kostnadsbesparande samordning inom koncernen,

7. att riksdagen uttalar att Sveriges Television bör inrikta sin långtidsplanering
på att egenproduktionen skall höjas till minst 60% av utbudet,

8. att riksdagen uttalar att en sekundäranvändning på video av Sveriges
Radios nuvarande och kommande program är önskvärd och bör inriktas
bl. a. på användning i kultur- och föreningslivet och inte i första hand
räknas som en inkomstkälla förutsatt att de upphovsrättsliga frågorna löses
genom avtal.

KrU 1982/83:21

I motion 1982/83:1320 av Elisabeth Fleetwood (m) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en prioriterande kartläggning av textningsönskemål
beträffande olika programarter inom televisionen.

I motion 1982/83:1323 av Inger Hestvik m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening uttalar önskvärdheten av kontinuerlig sändning av nyheter i TV
på teckenspråk.

I motion 1982/83:1328 av Gunnel Liljegren m.fl. (m) yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för en översyn av sändningarna på minoritetsspråken,
i syfte att bättre tillgodose stora nyanlända flyktinggrupper,

2. att riksdagen uttalar sig för att radio- och TV-bolagen inför sändningar
på polska.

I motion 1982/83:1333 av Karl-Eric Norrby m.fl. (c, m, fp) yrkas att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående sändningsort i Karlstad-Örebro-regionen.

I motion 1982/83:1336 av Hans Nyhage m. fl. (m, c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
Sjuhäradsbygden som ett självständigt lokalradioområde.

I motion 1982/83:1340 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om främjande av berättartradition i lokalradion,

2. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i vpk:s mediemotion
1982/83:1092 medger SR/TV-koncernen möjlighet att utnyttja ytterligare
medel ur rundradiofonden för att bolagens av riksdagen fattade beslut om
målsättningar bättre skall kunna uppfyllas.

I motion 1982/83:1673 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) yrkas - med
hänvisning till vad som anförts i motion 1982/83:1669 -

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i nämnda motion anförts om utbyggnaden av kabel-TV-nätet,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i nämnda motion anförts om tilläggsdirektiv till massmedieutredningen.

I motion 1982/83:1852 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en TV-fri
kväll vaije vecka.

I motion 1982/83:1855 av Britt Mogård m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen utformar tilläggsdirektiv till massmedieutredningen
innebärande att det till utredningen knyts informationsteknologisk
sakkunskap samt att utredningen får i uppdrag att utreda
reklamfinansiering av radio och TV,

KrU 1982/83:21

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om allmänhetens rätt att ta del av de vidgade informationsmöjligheter
som satellittekniken erbjuder,

3. att riksdagen avslår förslaget till Lag om ändring i lagen (1978:478)
om avgift för innehav av televisionsmottagare,

4. att riksdagen med den i motionen anförda förändringen godkänner
förslaget till medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamheten
inom Sveriges Radio-koncernen.

I motion 1982/83:2186 av Olle Grahn (fp) och Hugo Bergdahl (fp) yrkas
- med hänvisning till vad som anförts i motion 1982/83:2185 - att riksdagen
hos regeringen hemställer om åtgärder för att ge televerket i uppdrag
att projektera utbyggnad av kabel-TV-nät på det sätt som i nämnda motion
anförts.

Pågående utredningsarbete
Massmediekommittén

Kommittén (U 1982:07) för vissa massmediefrågor som tillkallades i juli
1982 erhöll i februari 1983 nya direktiv (Dir 1983:19). I direktiven redovisas
inledningsvis bl. a. den nuvarande massmediestrukturen i Sverige och
den aktuella tekniska utvecklingen. Härvid nämns även att televerket har
planer på att bygga ut ett omfattande kabelnät i första hand på de orter där
en utbyggnad är ekonomiskt motiverad.

Utbildningsministern framhåller att utvecklingen inom områdena kabeloch
satellitdistribution, text-TV, teledata och videogram kommer att i
väsentlig grad förändra förutsättningarna för massmediernas nuvarande
verksamhet. Vilka effekter ianspråktagandet av ny teknik kommer att få
beror, säger hon, emellertid på vilka politiska beslut som fattas om utbyggnad
och användning. Frågan om utbyggnad och användning av kabelsystem
som riktar sig till allmänheten är central i detta sammanhang.

I fråga om massmediekommitténs uppgifter anges i ett allmänt avsnitt att
den bör lägga fram förslag till beslut om principer för utbyggnad och
utnyttjande av ny teknik för massmedieändamål. Förslagen bör
utarbetas utifrån såväl massmediepolitiska som kulturpolitiska utgångspunkter.

Arbetsuppgifterna preciseras närmare på följande sätt.

Den massmediepolitiska bedömningen bör gälla hur ny kommunikationsteknologi
kan användas för att bibehålla en mediestruktur och ett
medieutnyttjande som är önskvärt med hänsyn till att variation och mångfald
skall upprätthållas inom massmedieområdet. Vid den kulturpolitiska
prövningen bör olika användningar av ny teknik relateras till de mål som
gäller för den statliga kulturpolitiken. Den nya teknikens effekter på barnens
villkor bör därvid särskilt uppmärksammas.

I dag kan mångfalden inom pressen och förekomsten av en radio och TV
som verkar i allmänhetens tjänst ses som strukturella förutsättningar för
tl Riksdagen 1982183. 13 sami. Nr 21

KrU 1982/83:21

att uppfylla såväl massmediepolitiska som kulturpolitiska mål. Mångfald
inom pressen måste eftersträvas även i framtiden. Kommittén bör vidare
utgå från att företag som verkar i allmänhetens tjänst också i fortsättningen
bör ha en ledande roll i radio- och TV-verksamheten i landet. De regler
som skapas för användningen av ny teknik bör främst syfta till att det
kompletterande utbud som ny teknik kan ge tillgång till fyller rimliga krav
på kvalitet och tillgänglighet.

Kommittén bör belysa hur pressen kan komma att påverkas av den
tekniska utvecklingen för spridning av radio- och TV-program. Kommittén
bör härvid begränsa sig till att ange verkningarna i deras huvuddrag samt
peka på var ett fördjupat utredningsarbete kan behövas. På samma sätt bör
kommittén belysa hur användningen av ny teknik påverkar förutsättningarna
för radio- och TV-verksamhet av nuvarande slag. Kabeltekniken kan
användas för en rad olika ändamål, av vilka inte alla kan hänföras till
massmedieområdet. Kommittén bör avge förslag om regler för de användningar
som bör räknas till massmedierna. Även om kabeltekniken kan
användas för annat, är det användningar för massmedieändamål som under
överskådlig tid kommer att dominera. Det är därför naturligt att massmediekommittén,
utifrån de särskilda krav som följer av användning för
massmedieändamål, också kommer att uppehålla sig vid frågor som rör
utbyggnad av kabelnät, tekniska krav m. m.

Den nya kommunikationsteknologin har stort intresse för såväl nyttjarna
av denna teknologi som för producenterna. De avancerade kommunikationssystem
som utvecklas i dag kan i framtiden ge bredare underlag för de
viktiga industrigrenar som redan har stor betydelse för sysselsättning och
utrikeshandel. Det är därför angeläget att svensk data- och elektronikindustri
kan fortsätta att aktivt medverka i utvecklingsarbetet på detta område.

När det gäller teknikens utbyggnad bör massmediekommittén
lägga fram förslag om vilka krav som från kulturpolitiska och massmediepolitiska
utgångspunkter bör ställas vid utbyggnad av kabelsystem. Därvid
bör kommittén enligt direktiven särskilt behandla följande frågor.

Utbyggnad av kabelnät kommer med stor sannolikhet att ta lång tid.
Utbyggnadstakten beror på många faktorer såsom kostnader, möjliga användningsområden,
geografiska förhållanden, plan- och ägoförhållanden
m. m. Det är emellertid angeläget att en utbyggnad redan från böljan sker
planmässigt så att lokala och regionala nät efter hand kan samordnas.

Massmediekommittén bör lägga fram förslag om vilka krav som bör
ställas på planer för utbyggnad av kabelnät. I uppdraget ligger att föreslå
hur och av vem planer skall fastställas, hur planerna skall göras bindande i
förhållande till dem som vill bygga ut kabelsystem och vilka frågor som
skall regleras i planerna.

I samband med frågan om planer för utbyggnad av kabelnät aktualiseras
också frågan om ansvaret för en sådan utbyggnad.

Kommittén bör överväga för- och nackdelar med olika alternativ i fråga
om ansvarsfördelningen. Kommittén bör därvid särskilt undersöka hur
kraven på planmässighet och teknisk standardisering skall tillgodoses i ett

KrU 1982/83:21

alternativ med utrymme för konkurrens mellan olika leverantörer och
tekniska lösningar.

För att abonnentnät inom enskilda fastigheter skall kunna anslutas till
kabelnät måste vissa tekniska fordringar vara uppfyllda. Kommittén bör
överväga vilka krav som i detta hänseende skall ställas vid nyanläggning av
abonnentnät. Kommittén bör vidare behandla de frågor som kan bli aktuella
i samband med ombyggnad av äldre centralantennanläggningar för
anslutning till kabelnät.

Ett problem sorn har uppmärksammats i andra länder är att utbyggnad
av kabelsystem för massmedieändamål endast kommer till stånd i de
områden där det är ekonomiskt fördelaktigt att installera systemen, dvs.
främst i befolkningstäta orter, medan mer glesbebyggda områden blir utan.
Kommittén bör föreslå åtgärder för att en utbyggnad av kabelsystem skall
kunna ske med ett rimligt mått av geografisk rättvisa. Kommittén bör
också överväga hur områden som inte till godtagbara kostnader kan täckas
av kabelsystem skall kunna utnyttja sådana möjligheter som kabelverksamheten
erbjuder. En tänkbar möjlighet är att använda trådlös distribution
i dessa fall.

Förslag om hurden nya tekniken skall användas för massmedieändamål
anges som en andra huvuduppgift för massmediekommittén.
Det gäller främst regler för användningen av kabeldistribution, men kommittén
kan också behöva komma in på frågor som rör trådlös distribution.
Kommittén bör särskilt behandla frågor rörande tillgång till kabelnät samt
då det gäller innehållet i kabelsändningar, program från Sveriges Radio
m. fl., utländska program, program producerade för kabeldistribution samt
frågor rörande reklam och kostnader.

I fråga om tillgång till kabelnät uttalas att kommittén bör behandla
samtliga frågor som rör tillgången till kabelnät för massmedieändamål.
Kommittén bör i dessa frågor samråda med yttrandefrihetsutredningen.
Vidare bör kommittén avge förslag om hur frågor, som rör hur innehållet i
kabelsändningar sätts samman och vem som svarar för sammansättningen,
skall lösas. I uppdraget ingår att ta ställning till vilka krav som skall ställas
på den som vill bedriva programverksamhet i kabelnät, t. ex. om samhällsorgan
eller ägare till kabelnät skall fa bedriva sådan verksamhet.

Beträffande program från Sveriges Radio uttalas bl. a. följande.

Uppbyggnad av kabelsystem får inte innebära att någon utestängs från
möjligheten att följa de radio- och TV-sändningar från företag inom Sveriges
Radio-koncernen som normalt kan tas emot i området i konventionella
antenner. Det bör därför vara obligatoriskt att vidarebefordra sådana sändningar
i kabelsystem som används för distribution av TV-program till
allmänheten i bostäder. Liknande villkor kan också böra gälla för eventuella
framtida svenska eller nordiska satellitprogram och andra sändningar av
public-service-karaktär som kan bli aktuella i framtiden.

Beträffande utländska program påpekas i direktiven att det med
nuvarande lagstiftning är tillåtet att ta emot såväl svenska som utländska

KrU 1982/83:21

rundradioprogram i Sverige och även att vidaresända dessa i
centralantennanläggning om de har mottagits trådlöst. Det råder emellertid
delade meningar om huruvida begreppet centralantennanläggning i detta
sammanhang också innefattar mycket stora kabelsystem. Kommittén bör,
sägs det, utgå från att utländska rundradioprogram bör få tas emot och
spridas vidare i kabelsystem oavsett om de distribueras över satellit eller
via marknätet, förutsatt att de upphovsrättsliga frågorna är lösta. Ett
särskilt problem uppkommer när telekommunikationssatelliter i s. k. fast
trafik utnyttjas för sändningar som är avsedda att spridas till allmänheten i
kabelsystem. I direktiven uttalas att med nuvarande lagstiftning sådana
sändningar inte torde anses som rundradiosändningar. Vidaresändningar i
centralantennanläggning är därför inte tillåtna utan regeringens tillstånd.

Kommittén bör undersöka vilka problem med avseende främst på radiorätt,
upphovsrätt och internationella konventioner som uppstår med
anledning av olika former för spridning av utländska program. Kommittén
bör också utreda vem som skall anses ha det yttrandefrihetsrättsliga ansvaret
för utländska radio- eller TV-sändningar som distribueras i centralantennanläggningar
eller kabelnät i vårt land. I dessa frågor bör kommittén
samråda med yttrandeffihetsutredningen.

Då det gäller program producerade för kabeldistribution
bör kommittén överväga på vilka villkor kabelsystem skall få utnyttjas för
sådan trådsändning som inte enbart innebär omedelbar vidaresändning av
etersända program. Kommittén bör särskilt uppmärksamma möjligheterna
för lokala intressen, t. ex. föreningar, att utnyttja kabelsändningar. När det
gäller lokala sändningar bör kommittén avge förslag om hur stor andel icke
lokalt producerat material som bör få förekomma.

I direktiven aktualiseras även frågan om kabeldistribuerad när-TV. Den
utvärdering av försöksverksamheten med när-TV som görs av närradiokommittén
(U 1978:11) bör massmediekommittén noga följa och samlat
behandla frågan om en eventuell fortsatt verksamhet med när-TV över
kabelnät eller i eterdistribution och det uppdrag kommittén har beträffande
kabel-TV.

I fråga om reklam anför utbildningsministern att kommittén bör utgå
från att kommersiell reklam, som riktar sig till allmänheten, inte skall
förekomma i sådana sammanhang.

Beträffande reklaminslag i utländska program som tas emot från satelliter
eller på annat sätt och vidaresänds i kabelsystem bör kommittén
belysa konsekvenserna av att sådan reklam kan mottas i Sverige, individuellt
samt via centralantennanläggning och kabelnät. Med utgångspunkt i
denna analys och de redan angivna ambitionerna beträffande reklamfrihet
bör kommittén föreslå vilka regler som bör gälla för mottagning av sådana
sändningar.

I direktiven framhålls då det gäller kostnadsfrågor att utbyggnaden
och användningen av kabelsystem givetvis måste finansieras. Det gäller

KrU 1982/83:21

dels kostnader för anläggning och drift av själva kabelnätet, dels upphovsrättsliga
och andra kostnader för program och andra tjänster som kan bli
aktuella. Vidare anförs följande.

Kommittén bör lägga fram förslag till principer för hur kostnaderna bör
fördelas mellan olika abonnenter och hur ersättning för bruk av näten bör
tas ut. Anläggningskostnaderna kommer uppenbarligen att variera beroende
på bl. a. bebyggelsetätheten på orten. I det föregående har berörts
risken för att utbyggnaden kan komma att begränsas till enbart de orter där
anläggningskostnaden per anslutning är låg. I vilken grad så blir fallet torde
sammanhänga med vilka principer som tillämpas för fördelning av anläggningskostnader
mellan abonnenter i olika områden.

När det gäller programkostnaderna är en naturlig utgångspunkt att ett
visst, grundläggande programutbud bör vara tillgängligt för alla sorn är
anslutna till systemet. Starka skäl talar enligt direktiven emellertid mot att
abonnenterna tvingas betala för alla tjänster som systemet erbjuder även
om de inte utnyttjar dem.

I detta sammanhang erinras om att det inom Sveriges Radio-koncernen
förekommer konkreta planer på betal-TV. Utbildningsministern anser att
ett eventuellt förslag i frågan från koncernen bör avvaktas innan regeringen
tar ställning till hur detta förslag skall hanteras i fortsättningen.

Bland de övriga frågor som ingår i massmediekommitténs uppdrag
märks en översyn av den radiorättsliga lagstiftningen. Därvid
bör kommittén utreda hur radiorättslagstiftningen bör avgränsas i
förhållande till nya elektroniska kommunikationssystem, vilka också kan
användas för ändamål som inte har massmediekaraktär. Även frågan om
avgränsningen mellan centralantennanläggningar och andra kabelnät bör
behandlas.

Vidare bör kommittén pröva vilka regler som bör gälla dels för teledata
till allmänheten, dels för t e x t - T V efter utgången av nuvarande
avtalsperiod.

Frågan om reklam i videogram bör kommittén pröva i samband
med frågor om reklam i andra massmedier.

Massmediekommittén bör utföra en översyn av rätten att i efterhand
få del av program som sänds i TV och radio. I sitt arbete med
denna fråga bör kommittén samverka med företagen inom Sveriges Radiokoncernen.

Frågor rörande Sveriges Radio berörs i direktiven. I detta sammanhang
anförs följande.

Nuvarande avtal mellan staten och företagen inom Sveriges Radiokoncernen
upphör att gälla den 30 juni 1986. Massmediekommitténs förslag
kan påverka ramarna för radio- och TV-verksamheten i framtiden och
kan därför ses som en förberedelse för tiden efter avtalsperiodens slut.
Kommittén bör emellertid inte f. n. behandla radio- och TV-verksamhetens
organisation med undantag av vad kommittén kan behöva föreslå

KrU 1982/83:21

beträffande organisationen av text-TV efter utgången av nuvarande avtalsperiod.
Efter det att kommittén har lagt fram sitt förslag kan regeringen
komma att meddela de ytterligare uppdrag som kan behövas. Sveriges
Radio AB bör vara oförhindrat att aktualisera och genomföra organisatoriska
förändringar inom koncernen. I den mån förändringarna är av sådan
art att de kräver avtalsändringar räknar utbildningsministern med att företaget
kommer in till regeringen med förslag till sådana.

Riksdagen har (KrU 1981/82:18, rskr 1981/82:201) begärt att massmediekommittén
skall ges i uppdrag att överväga olika alternativa finansieringsformer
i syfte att skapa underlag för en bedömning av hur Sveriges
Radios verksamhet bör finansieras på lång sikt. Av vad som har anförts i
det föregående framgår att reklam inte bör komma i fråga som finansieringskälla.
Finansieringsfrågorna har starkt samband med vilka ambitioner
som skall prägla Sveriges Radios verksamhet i framtiden. Därför kan det
vara motiverat att diskutera finansieringsalternativen samtidigt med frågan
om Sveriges Radios uppgifter under en ny avtalsperiod. Detta bör kommittén
kunna ta hänsyn till vid planeringen av arbetet.

Massmediekommittén bör utreda massmediernas rätt till nyhetsbevakning
liksom även vissa frågor om finansiering av
filmproduktion m.m.

Yttrandefrihetsutredningen

Yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10) tillkallades år 1977 för att utreda
frågan om en ny yttrandefrihetsgrundlag. I direktiven (Dir 1977:71)
anges att kommitténs huvuduppgift bör vara att skapa ett regelsystem som
på samma sätt som 1949 års TF ställer upp hinder mot sådana ingrepp från
det allmännas sida som är ägnade att försämra förutsättningarna för ett fritt
åsiktsutbyte i samhället. Det är naturligt att kommittén i detta sammanhang
också behandlar frågan om hur man skall se på yttrandefrihetsbegränsande
åtgärder som vidtas av enskilda.

Med hänsyn till den allt större betydelse som samhällets stödåtgärder
har kommit att få för yttrandefrihetens villkor kan det enligt direktiven
finnas anledning för kommittén att också uppmärksamma denna sida av
det aktuella problemkomplexet.

I direktiven slås fast att det uppenbarligen inte är möjligt att med rättsligt
bindande verkan ange ramarna för hela den samhälleliga massmediepolitiken
i den nya grundlagen. Av stor betydelse i detta sammanhang är
emellertid den särskilda fråga som gäller samhällets ekonomiska stöd till
tidningspressen.

I princip bör den nya grundlagsregleringen omfatta alla de medier som
kan ha särskild betydelse för den fria åsiktsbildningen i samhället. Av
särskild vikt är att grundlagsskyddet kommer att omfatta också sådana
medier som - t. ex. på grund av att de kräver endast obetydliga ekonomiska
insatser - kan utnyttjas av en större personkrets.

Vidare anförs följande.

KrU 1982/83:21

Den naturliga utgångspunkten för kommitténs arbete är att eftersträva
en enhetlig utformning av grundlagsskyddet i fråga om de olika medier som
berörs, framför allt beträffande de grundläggande principer som kännetecknar
det nuvarande skyddet för tryckfriheten. Det ligger emellertid i
sakens natur att - bl. a. beroende på hur långt den nya grundlagens
omfattning skall sträcka sig - de olika mediernas särskilda karaktär kan
komma att nödvändiggöra en särreglering på vissa punkter. Det kan t. ex.
visa sig omöjligt eller olämpligt att tillämpa principerna om särskild ansvarsreglering
och om ansvarsfrihet och anonymitet för meddelare och
anskaffare såvitt gäller vissa av de nya medierna. Det är i detta hänseende
angeläget tillse att inte systemet med en efter mera formella grunder
bestämd ansvarig utvidgas till områden där en sådan ansvarig inte har
reella möjligheter till tillsyn över vad som förekommer. Här kommer också
det allmänna intresset av att trygga den enskilde medborgarens integritet in
i bilden. I detta sammanhang kan tilläggas att kommittén såvitt gäller
periodiska skrifter bör ta upp frågan om ansvarige utgivarens ställning (se
KU 1975/76:54).

I anslutning till det sagda bör understrykas vikten av att önskemålet om
en enhetlig reglering över yttrandefrihetens hela område inte leder till en
uttunning av det nuvarande skyddet, framför allt i vad gäller tryckta
skrifter.

Det kan mot denna principiella bakgrund finnas anledning se något
närmare på frågan om omfattningen av det grundlagsskyddade området
med utgångspunkt i de skilda problem som kan vara förbundna med att där
föra in vissa av de medier som särskilt har nämnts i debatten.

De problem som har samband med radio och TV har utförligt belysts av
1970 års massmedieutredning. Den princip som här ger upphov till de
största svårigheterna avser den fria etableringsrätten. I fråga om etersändningar
omöjliggörs en obegränsad sådan rätt av praktiska skäl. Det tillgängliga
sändningsutrymmet är begränsat. Skäl av detta slag gör sig emellertid
inte gällande med samma styrka såvitt gäller sådana nya företeelser
som kabel- och text-TV. En naturlig utgångspunkt för kommitténs överväganden
i denna fråga är de beslut om den framtida politiken på radio- och
TV-området som kan komma att grundas på radioutredningens förslag.
Radioutredningen har föreslagit tillsättande av en utredning om frågor om
vidgad etableringsfrihet för lokala radioutsändningar via eter eller kabel.

Utskottet

Massmediekommittén

I propositionen erinras om att en särskild kommitté, massmediekommittén
(U 1982:07), i juli 1982 tillkallades för att utreda vissa massmediefrågor.
Föredragande statsrådet framhåller att arbetsområdet är viktigt och
att arbetet bör bedrivas skyndsamt. Han redovisar att kommitténs sammansättning
har förändrats och att han avser att ge kommittén tilläggsdirektiv.
Dessa tilläggsdirektiv har presenterats i februari 1983. Ändringarna
i de tidigare direktiven är sådana att de ersätts i sin helhet. De förslag om
tilläggsdirektiv till massmediekommittén som förs fram i flera motioner
anknyter till kommitténs tidigare och numera inaktuella direktiv.

KrU 1982/83:21

Massmediekommitténs sammansättning tas upp i två motioner. I
motion 1092 yrkar vänsterpartiet kommunisterna att riksdagen skall uttala
att massmediekommittén bör ges en parlamentarisk förankring med representation
för samtliga riksdagspartier.

Kommitténs sammansättning ändrades i december 1982. Det socialdemokratiska
partiet representeras nu av fyra ledamöter, moderata samlingspartiet,
centerpartiet och folkpartiet av vardera en ledamot. Utskottet
anser att ifrågavarande yrkande i motionen inte bör föranleda någon särskild
åtgärd från riksdagens sida (yrkande 2 delvis).

I motion 1855 (m) uttalas att det i Sverige funnits en tendens att se
massmediefrågor som uteslutande kulturpolitiska angelägenheter. Motionärerna
menar att detta är ett alltför begränsat synsätt och betonar att
informationsteknologiindustrin är en mycket snabbt växande industrisektor.
Kommittén bör därför tillföras sakkunskap så att industripolitiska
aspekter på de nya medierna beaktas. De föreslår att massmediekommittén
skall få tilläggsdirektiv som innebär att informationsteknologisk sakkunskap
skall knytas till utredningen.

Utvecklingen av den nya kommunikationsteknologin är intressant för
såväl konsumenterna som producenterna. I direktiven uttalas att de avancerade
kommunikationssystem som utvecklas i dag, i framtiden kan ge
bredare underlag för de viktiga industrigrenar som redan har stor betydelse
för sysselsättning och utrikeshandel. Det framhålls att det är angeläget att
svensk data- och elektronikindustri kan fortsätta att aktivt medverka i
utvecklingsarbetet på detta område.

Enligt vad utskottet inhämtat avser massmediekommittén att bedriva
sitt arbete i olika referensgrupper och att till sig knyta experter från olika
berörda områden. Utskottet anser att motionens syfte är tillgodosett och
finner därför inte anledning att göra en framställning till regeringen om
informationsteknologisk expertis. Utskottet avstyrker alltså motion 1855 i
här aktuell del (yrkande 1 delvis).

I samma motion föreslås att massmediekommittén bör utreda möjligheterna
att reklamfinansiera radio och TV. Motionärerna anför att
finansiering genom reklam av radio och TV förekommer runt om i världen
och att inom några få år reklaminslag från europeiska satellitsändningar
kommer att kunna tas emot i vårt land. Massmediekommittén bör, sägs
det, undersöka om reklamförsäljningen borde omhänderhas av ett från
programföretagen fristående bolag. Härigenom skulle man enligt motionärerna
kunna undvika att annonsörerna kan påverka programsättningen.

Frågan om reklam i radio och TV har utskottet behandlat vid flera
tillfällen och senast våren 1982. I sitt av riksdagen godkända betänkande
KrU 1981/82:18 ansåg utskottet att riksdagen borde vidhålla sin tidigare
uttalade uppfattning att reklamfinansiering inte bör tillåtas. Överväganden
om sådan finansiering borde därför inte ingå i massmediekommitténs uppdrag.
Däremot borde kommittén, menade utskottet, överväga olika andra

KrU 1982/83:21

alternativa finansieringsformer i syfte att skapa underlag för en bedömning
av hur Sveriges Radios verksamhet bör finansieras.

I massmediekommitténs direktiv framhålls att kommersiell reklam som
riktar sig till allmänheten inte skall förekomma vare sig i radio och TV eller
i program som förmedlas genom nya distributionsformer. I kommitténs
uppdrag ingår även att belysa konsekvenserna av att reklam i utländska
program från bl. a. satelliter kan tas emot i Sverige, individuellt och via
centralantennanläggning och kabelnät. Kommittén bör föreslå vilka regler
som bör gälla för mottagning av sådana sändningar. Med hänvisning till
vad som nu anförts avstyrker utskottet motion 1855 i här aktuell del
(yrkande 1 delvis).

Synpunkter och förslag i fråga om en eventuell utbyggnad av ett kabelnät
för TV förs fram i tre motioner. Motionärerna anknyter till de planer
som televerket har presenterat på att bygga ut ett omfattande kabelnät.
Centerpartiet understryker i motion 1673 att det är viktigt att redan nu
lägga fast följande två principer, nämligen att målsättningen för televerkets
utbyggnad av ett kabelnät bör vara att det skall täcka hela landet samt att
televerket bör ansvara för detta distributionsnät. Motionärerna föreslår att
riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd. Enligt motion 2186
(fp) bör televerkets planering inriktas på att ett kabelnät skall byggas ut
under en femårsperiod. Motionärerna menar att televerket bör bedriva
kabel-TV-verksamhet enligt affärsmässiga principer och att konkurrens
mellan televerket och andra företag skall förekomma. Motionärerna önskar
att televerket skall få i uppdrag att projektera en utbyggnad av kabelTV-nät
enligt de riktlinjer som angetts i motionen. I motion 1092 (vpk)
yrkas att riksdagen skall uttala att försöksverksamheten med kabel-TV
endast bör bedrivas på ett sätt som står i överensstämmelse med de
kulturpolitiska målen. I samma motion förordas också att kommittén genom
tilläggsdirektiv skall få i uppdrag att ange på vilket sätt det skall bli
möjligt för radio och TV att i en framtida mediesituation fungera i allmänhetens
tjänst och utgöra en motkraft till de kommersiella intressena.

En huvuduppgift för massmediekommittén är att lägga fram förslag om
vilka krav som från kulturpolitiska och massmediepolitiska utgångspunkter
bör ställas vid utbyggnad av kabelsystem. Det framhålls i direktiven att
den massmediepolitiska bedömningen bör gälla hur ny kommunikationsteknologi
kan användas för att bibehålla en mediestruktur och medieutnyttjande
som är önskvärd med hänsyn till att variation och mångfald skall
upprätthållas inom massmedieområdet. Vid den kulturpolitiska prövningen
bör, sägs det, olika användningar av ny teknik relateras till de mål som
gäller för den statliga kulturpolitiken. I fråga om utbyggnaden av kabelnät
bör kommittén enligt direktiven föreslå åtgärder för att en utbyggnad av
kabelsystem skall kunna ske med ett rimligt mått av geografisk rättvisa.
Kommitténs uppdrag omfattar även att överväga för- och nackdelar med
olika alternativ i fråga om ansvarsfördelningen vid utbyggnaden av kabelt2
Riksdagen 1982183. 13 sami. Nr 21

KrU 1982/83:21

nät. Därvid anges att kommittén bör undersöka hur kraven på planmässighet
och teknisk standardisering skall tillgodoses i ett alternativ med
utrymme för konkurrens mellan olika leverantörer och tekniska lösningar.

Mot här angiven bakgrund är enligt utskottets uppfattning önskemålen i
motion 1673 om utbyggnaden av kabelnät för TV i betydande utsträckning
tillgodosedda. Några av de synpunkter som läggs fram i motion 1092
liksom i motion 2186 tillgodoses enligt utskottets uppfattning genom direktiven.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna
1092 yrkande 1 och 2 (delvis), 1673 yrkande 1 och 2186.

I motion 1855 (m) begärs att man gör det möjligt för allmänheten att till
låga kostnader ta del av de vidgade möjligheter till information som
satellittekniken medger. Motionärerna anför att lagstiftningen i detta
avseende måste utgå från samma grundläggande principer som i dag gäller
för tryckt skrift. Hemställan i motionen går ut på att riksdagen skall göra
ett uttalande av denna innebörd.

Utskottet vill erinra om att konstitutionsutskottet i december 1982 behandlade
motion sförslag om vidareutsändning per kabel av satellitsändning
till enskilda hushåll. Konstitutionsutskottet föreslog i sitt av riksdagen
godkända betänkande KU 1982/83:11 att motionen i fråga utan ställningstagande
i sak skulle överlämnas till massmedieutredningen. Enligt direktiven
skall massmediekommittén behandla såväl frågan om tillgång till kabelnät
som de problem rörande radiorätt, upphovsrätt och internationella
konventioner som uppstår med anledning av olika former för spridning av
utländska program. Arbetet med dessa frågor skall ske i samråd med
yttrandefrihetsutredningen (JU 1977:10).

Med hänsyn till pågående utredningsarbete i massmediekommittén och
yttrandefrihetsutredningen, vilken avser att slutföra sitt arbete under år
1983, är det enligt utskottets mening inte påkallat att riksdagen gör det
särskilda uttalande som avses i yrkande 2 i motion 1855.

Det hävdas i motion 746 (m) att radionämnden i dag saknar medel
att tillse att programföretagen i Sveriges Radio-koncernen följer gällande
radiolag och avtal med staten. Motionärerna föreslår därför att massmediekommittén
bör få i uppdrag att överväga vilka sanktionsmöjligheter som
framöver bör ställas till radionämndens förfogande.

Utskottet har nyligen behandlat förslag med i huvudsak samma syfte
som det nu föreliggande. I betänkande 1982/83:18 uttalade sig utskottet för
att frågan om efterlevnaden av radiolag och radioavtal skulle uppmärksammas
i det arbete som skall föregå tillkomsten av ett nytt radioavtal.

I fråga om motionärernas önskemål vill utskottet påpeka att massmediekommitténs
uppdrag skall vara slutfört i sådan tid att proposition på
grundval av kommitténs förslag kan föreläggas riksdagen senast våren
1985. Arbetet i kommittén är alltså inte i första hand avsett att utgöra
underlag för ett kommande radioavtal. Utskottet utgår därför från att den
fråga som aktualiserats i motion 746 kommer att tas upp i annan ordning
och avstyrker yrkande 3 i motionen.

KrU 1982/83:21

Centerpartiet anser i motion 1673 att massmediekommittén bör ges
tilläggsdirektiv om att undersöka möjligheterna att etablera ett av samhället
och folkrörelserna gemensamt ägt teledataföretag.

I den motivering till förslaget som lämnas i motion 1669 (c) erinras om att
kommersiella företag och stora organisationer har etablerat teledatabaser.
För folkrörelserna — särskilt de mindre och ekonomiskt svaga - kan det
innebära problem att vara beroende av kommersiellt starka företag. Kommittén
bör därför undersöka dels folkrörelsernas behov av teledatabaser,
dels möjligheterna till samverkan.

Informationsteknologiutredningen gav i betänkandet (SOU 1981:45)
Nya medier en samlad bedömning av de nya elektroniska informationsbärarnas
— text-TV, teledata och telefax — utveckling och deras roller i
samhällslivet. Beträffande teledata anförde utredningen att det är ett lämpligt
medel för decentralisering, eftersom det kan etableras snart sagt var
som helst. Det är alltså fördelaktigt även för folkrörelser och andra organisationer
på regional och lokal basis. Flera sinsemellan oberoende teledatabaser
motverkar uppkomsten av en dataålderns Storebror som bestämmer
över medborgarnas informationsintag, sägs det.

Utskottet noterar att under de senaste åren har teledataverksamhet
byggts upp såväl i statlig som privat regi. På den statliga sidan kan bl. a.
nämnas att televerket har en teledataverksamhet — datavision. Under
innevarande budgetår har postverket startat en verksamhet - POSTEL -som baserar sig på televerkets datavisionssystem. Några organisationer
har haft viss försöksverksamhet på området.

Utskottet vill vidare påpeka att i massmediekommitténs uppdrag ingår
bl. a. att pröva vilka regler som bör gälla för teledata till allmänheten. Mot
denna bakgrund anser utskottet inte att riksdagen bör göra en framställning
till regeringen enligt yrkande 2 i motion 1673.

Radiokoncernens organisation samt verksamhetens inriktning och utbyggnad I

motion 1092 (vpk) kritiseras Sveriges Radios nuvarande organisation.
Motionärerna menar att uppdelningen i olika bolag har
medfört byråkratisering och ökade kostnader samt att Sveriges Radio som
samhällsinstitution har försvagats. Enligt motionsyrkandet skall riksdagen
uttala att Sveriges Radios organisation bör ses över för att stärka såväl den
sammanhållna organisationen som moderbolagets ställning. Det senare är
viktigt då moderbolaget skall företräda radio och TV utåt och svara för att
kostnadsbesparande samordning genomförs inom koncernen.

Förslag med i huvudsak samma syfte som det nu föreliggande har väckts
av vänsterpartiet kommunisterna vid flera tidigare riksmöten. Förslagen
har då med utförliga motiveringar avstyrkts av utskottet och avslagits av
riksdagen (KrU 1979/80:24, KrU 1980/81:22, KrU 1981/82:18). Utskottet
finnér inte anledning att nu inta någon annan ståndpunkt än tidigare år.
Utskottet avstyrker därför motion 1092 yrkande 6.

KrU 1982/83:21

I anslutning härtill vill utskottet såvitt gäller samordning inom Sveriges
Radio-koncernen tillägga följande. Riksradion och lokalradion har utarbetat
riktlinjer för ett samarbete som bl. a. omfattar gemensamt programutnyttjande,
samordning av resurserna för program på minoritetsspråk och
visst samutnyttjande av tekniska resurser. I massmedieutredningens direktiv
framhålls att Sveriges Radio bör vara oförhindrat att aktualisera och
genomföra organisatoriska förändringar inom koncernen. Skulle förändringarna
komma att kräva avtalsändringar förutsätts företaget komma in
till regeringen med förslag härom.

Andelen egenproduktion och andra svenska program måste höjas,
hävdas i motion 1092 (vpk). Motionärerna förordar att riksdagen
uttalar att Sveriges Television bör inrikta sin långtidsplanering på att
egenproduktionen skall höjas till minst 60% av utbudet.

F. n. beräknas andelen svenska program i televisionen till ca 50%.
Resten utgörs av inköpta originalprogram. I proposition 1977/78:91 om
radions och televisionens fortsatta framtid uttalades i denna fråga bl. a. att
en kraftig ökning av den egna produktionen skulle kräva avsevärt större
produktionsresurser. Av det skälet förordades inte en kraftigare ökning av
andelen svenska program utan insatserna borde i stället sättas in på kvalitetshöjningar
med utgångspunkt i att i stort sett nuvarande produktionssammansättning
skulle bibehållas.

Som framgår av vad utskottet anfört ovan berörs Sveriges Radios verksamhet
i massmedieutredningens direktiv. Beträffande finansieringen av
Sveriges Radio uttalas bl. a. att denna fråga har starkt samband med vilka
ambitioner som skall prägla verksamheten i framtiden.

Med hänsyn till bl. a. vad här anförts anser utskottet att riksdagen inte
bör göra någon framställning till regeringen med anledning av ifrågavarande
yrkande i motion 1092 (yrkande 7).

I nämnda motion yrkas vidare att riksdagen skall uttala att en sekundäranvändning
på video av Sveriges Radios nuvarande och kommande
program är önskvärd. Den bör inriktas bl. a. på användning i kultur
och föreningslivet och inte i första hand räknas som en inkomstkälla. En
förutsättning härför är att de upphovsrättsliga frågorna löses genom avtal.

Yrkanden av i huvudsak samma innebörd har under de senaste åren
behandlats flera gånger av riksdagen, bl. a. av kulturutskottet och lagutskottet
(KrU 1980/81:2 y, KrU 1981/82:18, LU 1980/81:14, LU 1981/
82:33). Vid behandlingen våren 1982 redovisade utskottet bl. a. att förhandlingar
om de upphovsrättsliga problem som är förknippade med distribution
i videogramform av TV-bolagets program ägt rum och att en uppgörelse
hade träffats beträffande utomstående medverkande i programmen.
Vad gäller TV-bolagets egna anställda påpekades att förhandlingar i saken
behandlades i en av regeringen tillsatt medlingskommission. I detta sammanhang
underströk utskottet angelägenheten av att den kvarstående delen
av det problem som motionärerna tagit upp snarast får en lösning. De

KrU 1982/83:21

ovan nämnda förhandlingarna pågår fortfarande under ledning av en förlikningskommission.
I massmediekommitténs direktiv uttalar utbildningsministern
att hon räknar med att när problemen i detta hänseende - genom
en förhandlingslösning eller på annat sätt - är undanröjda, de organisatoriska
frågorna kring en sådan distribution skall kunna lösas av Sveriges
Radio-koncernen själv.

Utskottet konstaterar att om det skapas möjlighet att på videogram ta
del av TV-program från Sveriges Radio skulle detta innebära ett värdefullt
tillskott till det nuvarande utbudet på videomarknaden. Utskottet vill
därför ånyo understryka att det är angeläget att de upphovsrättsliga frågorna
i samband med distribution av TV-program i videogramform snarast
får en lösning. Någon särskild framställning i denna fråga från riksdagen till
regeringen anser utskottet inte f. n. behövlig. Utskottet avstyrker därför
motion 1092 yrkande 8.

I fråga om utbyggnaden av regional-TV förordar föredragande
statsrådet att Örebro-Karlstad i enlighet med förslag från Sveriges Radio
blir nästa regional-TV-område. Detta innebär som utskottet redovisat i det
föregående (s. 4) en tidigareläggning av utbyggnaden i förhållande till den
hittillsvarande planeringen. Som sändningsort har Sveriges Radio föreslagit
Örebro med en redaktion i Karlstad för bevakning av Värmland.

I motion 1333 (c, m, fp) uttrycker motionärerna sin tillfredsställelse med
regeringsförslaget. När det gäller val av sändningsort önskar de att riksdagen
skall göra ett uttalande av innebörd att Karlstad är den lämpligaste
orten. Som skäl härför anförs bl. a. att det är svårt för regional-TV att
bevaka ett till ytan så stort område som Värmland och då i synnerhet om
sändningsorten förläggs utanför länet.

Vad avser förslaget om att Örebro-Karlstad skall komma till som nästa
regional-TV-område konstaterar utskottet att det råder allmän enighet
härom. Utskottet ansluter sig alltså till föredragande statsrådets uppfattning
i denna fråga.

När det gäller val av sändningsort anser utskottet att detta är en fråga
som bör lösas av Sveriges Radio. Det finns därför inte anledning för
riksdagen att göra en sådan framställning till regeringen som föreslås i
motion 1333.

I motion 1336 (m, c) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om Sjuhäradsbygden
som ett självständigt lokalradioområde. Enligt motionärerna är
det uppenbart att de målsättningar för lokalradions verksamhet som riksdagen
lagt fast inte kan genomföras på ett tillfredsställande sätt i ett
lokalradioområde av den storlek och omfattning som Radio Göteborg har.
I motionen anges en rad skäl till att Radio Sjuhärad bör få bli en självständig
lokalradiostation och att förslag härom snarast bör föreläggas riksdagen.

KrU 1982/83:21

Förslag om att Borås med omkringliggande kommuner skall brytas ut ur
Göteborgs lokalradioområde för att utgöra ett eget lokalradioområde har
vid flera tillfällen på förslag av utskottet (KrU 1975:6, KrU 1976/77:7,
KrU 1977/78:1, KrU 1979/80:13) avslagits av riksdagen. Vid riksmötet
1979/80 lämnade utskottet en utförlig redogörelse för tidigare riksdagsbehandling
av frågan samt för lokalradions utvecklingsplan och för den
långtidsplan som utarbetats för Radio Göteborg/Sjuhärad. Enligt denna
plan skall Radio Sjuhärad fram till planeringsperiodens slut år 1985 utvecklas
integrerad med Radio Göteborg för att därefter separeras från Radio
Göteborg och bilda ett eget lokalradioområde. Utskottet underströk att de
problem som påtalats beträffande lokalradiosituationen i Västsverige utan
tvekan är komplicerade och också inbegriper tekniska frågor som har att
göra med t. ex. avvägning av olika sändares räckvidd. Därtill kommer att
en helhetssyn bör läggas på lokalradions utveckling i Göteborgs och Bohus
län samt Älvsborgs län. Det ankommer på lokalradions ledning, anförde
utskottet, att göra de resursavvägningar och prioriteringar som behövs för
en totalplanering av lokalradions utveckling varvid även Radio Göteborgs
förslag till resursförstärkningar och organisatoriska förändringar vägs in.

I den aktuella planeringen för lokalradions utbyggnad ingår att Radio
Sjuhärad skall bli en självständig lokalradiostation i slutet av 1980-talet.
Enligt utskottets mening är det angeläget att denna målsättning kan uppnås.
Med hänsyn till vad utskottet tidigare anfört anser utskottet att riksdagen
inte bör göra något uttalande med anledning av motion 1336.

Problem med otillfredsställande mottagningsförhållanden tas upp i motion
752 (m). Motionären påtalar att delar av Simrishamns kommun f. n.
inte har möjligheter att få tillfredsställande mottagningsförhållanden för
radio och TV. Han redovisar att televerket planerar att uppföra en mindre
sändaranläggning i kommunen men anser att denna inte kommer att vara
tillräcklig utan att man bör satsa på en större anläggning. Kostnaden härför
beräknas till mellan 300000 kr. och 500000 kr. I motionen yrkas att medel
skall anvisas ur rundradiorörelsens fond för uppförande av en sändaranläggning
i Simrishamn.

Med anledning av motionen vill utskottet erinra om att det fortfarande
finns delar av landet där mottagningsförhållandena är otillfredsställande.
Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att televerket i sin planering
prioriterar sådana åtgärder som kan komma i fråga för att komma till rätta
med dessa problem. Beträffande mottagningsförhållandena i Simrishamnsområdet
har utskottet inhämtat att televerket beslutat vidta vissa åtgärder.
Bl.a. skall sändarantennerna i Hörby sändarstation förbättras och en ny
sändare för Simrishamns tätort tas i bruk i år valjämte ytterligare en
sändare planeras för området. Någon särskild hänvändelse från riksdagen
till regeringen enligt motion 752 är därför enligt utskottets bedömning inte
behövlig.

KrU 1982/83:21

Kostnadskompensation och medelsberäkningar

Propositionens medelsberäkning innebär - som redovisats i det föregående
- att ett belopp av 1607,6 milj. kr. bör ställas till förfogande för den
avgiftsfmansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen. I propositionen
redovisas att de samlade kostnaderna för rundradiofonden för
Sveriges Radio-koncernens, televerkets och byggnadsstyrelsens verksamhet
beräknas budgetåret 1983/84 uppgå till 2,3 miljarder kronor medan
inkomsterna från mottagaravgifterna beräknas inbringa 2,1 miljarder kronor.
För att ett underskott i fonden inte skall uppstå föreslås att den
allmänna mottagaravgiften skall höjas med 40 kr. fr. o. m. den 1 juli 1983.
Tillägget för färg-TV-apparat bör dock vara oförändrat. Höjningen motiveras
främst av automatiska kostnadsökningar. Det beräknas att behållningen
i fonden vid budgetårets slut med den föreslagna höjningen kommer
att uppgå till 110 milj. kr.

I motion 1855 (m) yrkas av sl a g på förslaget om en höjning av mottagaravgiften.
Motionärerna anser att det i kärvare ekonomiska tider finns
risk för att en sådan höjning - snarare än reklam-TV - kan komma att
drabba dagspressen. En försöksverksamhet med reklam i svensk television
skulle, sägs det, lätt kunna ge intäkter motsvarande den föreslagna
höjningen av mottagaravgiften samtidigt som massmediekommittén skulle
tillföras erfarenheter som skulle kunna utgöra ett värdefullt led i en mer
fullständig utredning om reklamfinansierad TV. Motionärerna förordar
vidare att de rationaliseringskrav som har ålagts Sveriges Radio bör höjas
och motsvara en årlig anslagsminskning med 4 % i stället för 2 %. Med den
förändringen godtas enligt motion 1855 propositionens förslag till
medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges
Radio-koncernen.

Förslag om försöksverksamhet med reklam i radio förs fram i motion 240
(m). För att bereda väg för en framtida reklamfinansiering av i första hand
lokalradioverksamheten bör vi snarast skaffa oss erfarenheter av denna
finansieringsform, säger motionären. En försöksverksamhet kunde, anser
han, inledas vid ett begränsat antal lokalradiostationer, bl. a. Radio Örebro.
Motionären hemställer att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts angående försöksverksamhet med
reklamfinansierad lokalradio inom bl. a. Radio Örebros sändningsområden.

Sveriges Radios finansiering tas upp även i motionerna 1092 (vpk) och
1340 (vpk). I den först nämnda motionen föreslås att riksdagen beslutar att
medge Sveriges Radio ett extra anslag om 40 milj. kr. ur rundradiofonden i
syfte att kompensera effekterna av devalveringen och momshöjningen.

I motion 1340 föreslås - med hänvisning till vad som anförts i motion
1092 - att riksdagen medger Sveriges Radio-koncernen möjlighet att utnyttja
ytterligare medel ur rundradiofonden för att bolagens mål i enlighet
med av riksdagen fattade beslut bättre skall kunna uppfyllas.

Rättelse: S. 24, rad 31 och 32 Står: att kompensation kommer Rättat till: bl. a. att
kompensation inte kommer

KrU 1982/83:21

Med anledning av förslaget i motion 1855 om att det nuvarande rationaliseringskravet
skall höjas från 2 % till 4 % vill utskottet erinra om de i det
föregående redovisade principerna för medelstilldelningen för Sveriges
Radio. Dessa innebär bl. a. att Sveriges Radio kan komma att kompenseras
för prisökningar till följd av devalveringen hösten 1982 av den svenska
kronan då Sveriges Radios kompensation för kostnadsökningar - andra än
löneökningar — beräknas enligt basbeloppsindex. Detta innebär att även
kostnadsökningen till följd av devalveringen skulle komma att kompenseras.
Generellt för statsbudgeten gäller för budgetåret 1983/84 att dessa
ökningar ej skall kompenseras. Detta bör enligt propositionen även gälla
för Sveriges Radio. I propositionen begärs ett bemyndigande för regeringen
att fastställa det belopp som skall frånräknas i samband med beslut om
medelstilldelning för Sveriges Radio för budgetåret 1983/84.

Med hänsyn till de stora utgifter i utländsk valuta som Sveriges Radiokoncernen
har innebär den uteblivna kompensationen att rationaliseringskravet
i realiteten blir avsevärt högre än det i propositionen angivna
två-procentiga kravet. Utskottet avstyrker därför yrkande 4 i motion 1855.

Vad beträffar regeringsförslaget om en höjning av den allmänna mottagaravgiften
tillstyrker utskottet detta och avstyrker alltså yrkande 3 i
motion 1855.

I fråga om önskemålet i motion 240 om en försöksverksamhet med
reklam i radio och TV får utskottet hänvisa till att - som utskottet
redovisat i det föregående (s. 12) - en utgångspunkt för massmedieutredningens
arbete är att kommersiell reklam inte skall förekomma vare sig i
radio och TV eller i motsvarande program som förmedlas via nya distributionsformer.
Utskottet avstyrker motion 240.

Vad beträffar kraven i motionerna 1092 och 1340 att Sveriges Radio
genom ett extra anslag om 40 milj. kr. skall kompenseras för kostnadsökningar
på grund av devalveringen och momshöjningen vill utskottet erinra
om vad ovan anförts om principerna för beräkningen av den kompensation
för prisökningar som utgår till Sveriges Radio. De innebär bl. a. att kompensation
inte kommer att utgå för den del av kostnadsökningen som följer
av momshöjningen. Vad avser kompensation för ökade kostnader till följd
av devalveringen finner utskottet inte skäl att förorda att Sveriges Radio
skall särbehandlas. Utskottet avstyrker alltså motion 1092 yrkande 5 och
motion 1340 yrkande 2.

Av utskottets ställningstagande i det föregående följer att det i propositionen
redovisade förslaget till medelsberäkningar för den avgiftsfinansierade
verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen liksom det begärda
bemyndigandet tillstyrks.

Frågan hur radio- och TV-verksamheten i framtiden skall finansieras tas
upp i motion 1092 (vpk). Motionärerna anser att finansieringsformerna
bör ses över. Syftet skulle vara att förstärka programverksamheten
och hålla den fri från kommersiell spekulation. Vidare bör man under -

KrU 1982/83:21

söka möjligheten att i ökad utsträckning via skatter finansiera sådana
kostnader som inte direkt är knutna till programverksamheten, t. ex. lokalkostnader
samt radionämndens verksamhet.

I massmediekommitténs direktiv berörs frågan om finansieringen på
lång sikt av Sveriges Radios verksamhet. Det påpekas att finansieringsfrågorna
har starkt samband med vilka ambitioner som skall prägla Sveriges
Radios verksamhet i framtiden. Det kan därför vara motiverat, sägs det,
att diskutera finansieringsalternativen samtidigt med frågan om Sveriges
Radios uppgifter under en ny avtalsperiod. Med hänsyn till vad här anförts
avstyrker utskottet yrkandena 3 och 4 i motion 1092.

Utskottet har i det föregående (s. 5—6) redovisat de förslag i övrigt
som i propositionen lagts fram under rubriken Avgiftsfinansierad radiooch
TV-verksamhet. Utskottet tillstyrker dessa förslag.

Programfrågor

De önskemål i fråga om programutbudet som förs fram i flera motioner
syftar bl. a. till att förbättra de hörselskadades möjligheter att få utbyte av
TV-programmen och till att förbättra bevakningen av frågor som rör handikappade.
Vidare förespråkas en utbyggnad av sändningar på minoritetsspråk
bl. a. polska.

Med anledning av dessa förslag vill utskottet erinra om att 1978 års
riksdagsbeslut om radion och televisionen byggde på grundprincipen att
radio- och TV-verksamheten i Sverige i fortsättningen liksom dittills skulle
vara anförtrodd åt ett företag i allmänhetens tjänst som inom ramen för
allmänna riktlinjer arbetade fritt och självständigt. Detta system med en fri
och i publicistiskt avseende oberoende radio och television innebär att det
ankommer på programföretagen ensamma att utforma programverksamheten
inom de gränser som följer av radiolagen och avtalen med staten. En
följd härav är att regering och riksdag inte bör kunna anlägga synpunkter
på t. ex. enskildheter i programutbudet.

I motion 1320 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en prioriterande
kartläggning av textningsönskemål beträffande olika
programalster i televisionen. Riksdagen bör enligt motion 1323 (s) i en
framställning till regeringen uttala önskvärdheten av kontinuerlig sändning
av nyheter i TV på teckenspråk.

Vid behandlingen våren 1982 av yrkanden med samma syfte påpekade
utskottet (KrU 1981/82: 18) att det i avtalen med de fyra programföretagen
finns uttryckligen föreskrivet att särskild hänsyn skall tas till olika grupper
av handikappade. Utskottet erinrade vidare om sina ställningstaganden
bl. a. i samband med behandlingen av proposition 1977/78:91 om radions
och televisionens fortsatta verksamhet m. m. Utskottet anslöt sig då uttryckligen
till propositionens uttalanden om textsättning av TV-program
och framhöll vikten av att man på olika sätt försöker förbättra lyssnar- och
tittarsituationen för olika handikappgrupper.

KrU 1982/83:21

De textade programmen för hörselhandikappade har ökats och försök
har gjorts med teckentolkning. Vidare noterar utskottet att försöksverksamheten
med text-TV har övergått i permanent organisation. Text-TVredaktionen
sänder ca 110 sidor information, varav ca hälften förnyas
dagligen. Under 1981/82 har ca 2-3 timmar svenska program textats i
veckan, och i genomsnitt 2,5 timmar direktsända program kommenterats
vaije vecka.

Då utskottet förra året behandlade ett motionsyrkande av samma innebörd
som det i motion 1320 erinrade utskottet om de pågående försöken
med text-TV och avstyrkte förslaget med bl. a. följande motivering.

En successivt utvidgad verksamhet på detta område kommer att innebära
allt bättre möjligheter för de hörselskadade att via TV få del av viktig
information. Utskottet vill också påminna om den skyldighet att i skälig
omfattning tillgodose skiftande behov och intressen som Sveriges Television
har enligt gällande avtal. Bestämmelserna härom bör rimligen tillämpas
även inom ramen för den programverksamhet som på något sätt är
särskilt anpassad för de hörselskadade. Sveriges Television bör för sina
bedömningar av de programfrågor som det nu är fråga om lämpligen kunna
inhämta synpunkter från de handikappades egna organisationer. Utskottet
som även i detta sammanhang får erinra om programföretagens självständiga
ställning i fråga om programverksamheten anser att motionens egentliga
syfte - nämligen att de olika programönskemål som kan finnas bland
de hörselhandikappade skall komma fram och vägas mot varandra — kan
bli tillgodosett utan den framställning till regeringen som yrkas i motionen.

Utskottet vill framhålla att det har samma uppfattning i fråga om verksamheten
med textade program och program på teckenspråk som tidigare.
Med hänvisning till radioföretagens självständighet beträffande programverksamheten
avstyrker utskottet motionerna 1320 och 1323.

I motion 748 (c) yrkas att riksdagen skall hemställa att regeringen tar upp
förhandlingar med Sveriges Radio i syfte att få till stånd en bättre bevakning
av frågor av intresse för handikappade, exempelvis genom inrättande
av särskilda handikappredaktioner.

Utskottet har som framgår av det föregående vid upprepade tillfällen
framhållit vikten av att man på olika sätt söker förbättra lyssnar- och
tittarsituationen för olika handikappgrupper. Enligt vad utskottet inhämtat
söker man inom de olika radio- och TV-bolagen tillgodose olika handikappgruppers
intressen. Med hänvisning även här till programföretagens
självständighet avstyrker utskottet motion 748.

Förslagen i motion 1328 (m) syftar till att sändningar på minoritetsspråk
bl.a. polska skall byggas ut. Motionärerna anser att riksdagen
bör uttala sig för en översyn av sändningarna på minoritetsspråken, i syfte
att bättre tillgodose stora nyanlända flyktinggrupper. Riksdagen skall också
uttala sig för att radio- och TV-bolagen inför sändningar på polska.

Utskottet har flera gånger (KrU 1977/78:24, KrU 1980/81:22, KrU 1981/
82:18) betonat att en förstärkning av insatserna i frågor om program för

KrU 1982/83:21

invandrare och andra minoritetsgrupper i samhället är angelägen. Utskottet
vill även erinra om sina uttalanden tidigare år om att det är viktigt att
man inom radioföretagen ägnar särskild uppmärksamhet åt den situation
vari invandrare och andra minoritetsgrupper befinner sig när det gäller att
lyssna på radio och se på TV. I detta sammanhang noterar utskottet att
Sveriges Radio redovisar att en påtaglig satsning har gjorts på minoritetsspråken.
Riksradion har under perioden 1978/79-1982/83 i det närmaste
fördubblat sändningstiden för minoritetsspråken, nämligen från 15 till 28
veckotimmar. Spanska har tillkommit som nytt språk. Televisionen har
startat ett egenproducerat finskt magasin. Frågan om att starta sändningar
på polska bereds inom koncernen.

Med hänvisning därtill och till programföretagens självständighet i fråga
om programverksamheten avstyrks motion 1328.

I motion 751 (c) anförs att regeringen bör ge socialstyrelsen i uppdrag att
i samverkan med Landstingsförbundet utforma informationsprogram
om kost, motion och sunda levnadsvanor. Avsikten är att dessa
program skall sändas i TV.

Program av det slag som motionären önskar skall sändas i TV återfinns i
programutbudet. Med hänvisning till vad utskottet anfört om programföretagens
självständiga ställning avstyrker utskottet motionen.

I motion 1340 (vpk) hemställs att lokalradion bör främja lokal berättartradition.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om värdet av
denna tradition - på ett levande sätt åskådliggjort genom utformningen av
motionen. Enligt avtalet mellan staten och lokalradion skall programverksamheten
ha en lokal inriktning och i skälig omfattning tillgodose skiftande
behov och intressen hos befolkningen i resp. lokalradioområde. Lokalradion
skall vidare ta till vara och utveckla ljudradions särskilda förutsättningar
att ge upplevelser och stimulera fantasin och att därigenom ge
möjligheter till inlevelse, engagemang och förströelse.

Med hänsyn härtill och till programföretagens självständighet anser utskottet
inte att riksdagen bör göra en framställning till regeringen enligt
yrkande 1 i motion 1340.

Sveriges Radio bör enligt motion 1852 (c) i besparingssyfte överväga att
införa en TV-fri kväll i veckan. Motionären menar att de medel som då
sparas bör kunna användas för att utforma övriga program på ett bättre
sätt. Hon yrkar att riksdagen skall göra ett uttalande i enlighet med motionen
om en TV-fri kväll varje vecka.

Med hänsyn bl. a. till gällande regler för Sveriges Radios verksamhet
avstyrker utskottet motionen.

I motion 575 (fp) hemställs att regeringen tar initiativ för att få radio- och
TV-bolagen i Västeuropa att samarbeta för att uppnå gemensamma
etiska koder för programverksamheten i vad gäller återgivande av
våld, såväl faktiskt som fiktivt, och att dessa koder utformas så att de kan
gälla så många länder i Europa som möjligt. Vidare föreslår motionärerna

KrU 1982/83:21

att riksdagen skall anhålla hos regeringen att etiska koder för programverksamhet
skall utarbetas för film, video och andra former av visuella medier
som är under utveckling. Motionärerna hänvisar till att frågan om våldsprogram
i massmedierna har debatterats inom Europarådet. De anser att
Europarådets kommitté för mediefrågor skulle kunna vara ett lämpligt
forum för att arbeta fram gemensamma etiska koder.

Sedan motionen väckts har Europarådets parlamentariska församling
antagit en rekommendation i detta ämne ställd till Europarådets ministerkommitté.
Denna rekommendation går ut på att regeringarna tillsammans
med massmedierna skall söka komma fram till en gemensam etisk kod för
hur massmedierna skall behandla våld i sina framställningar.

Enligt vad utskottet inhämtat har Europarådets huvudkommitté för
massmediefrågor härefter i februari i år behandlat frågan om etiska koder.
Huvudkommittén, i vilken Sverige är representerat, har beslutat att dess
två underorgan för massmediepolitik och för juridiska frågor skall utreda
frågan och skyndsamt lägga fram förslag.

Vid upprepade tillfällen har utskottet uttalat att inslagen av våld i TVprogrammen
så långt möjligt borde begränsas och betonat det stora ansvar
som programföretagen har i detta avseende. Utskottet anser sig ha anledning
räkna med att regeringen aktivt stöder det arbete som pågår i Europarådets
regi och finner därför inte behövligt att riksdagen gör en sådan
framställning till regeringen som förordas i motion 575.

Radionämnden

De förslag som förs fram i motion 746 (m) syftar till att stärka radionämndens
ställning. Motionärerna anser att den granskning av program i
radio och TV som nämnden tar upp på eget initiativ borde utgöra en större
del av nämndens uppgifter än vad som nu är fallet. De hemställer därför att
riksdagen skall uttala att nämndens verksamhet skall utformas så att vidgade
möjligheter skapas för initiativgranskning. Vidare föreslås att riksdagen
i en framställning till regeringen skall hemställa om utredning och
förslag i syfte att ge radionämnden möjligheter att föreskriva för programföretag
hur nämndbeslut skall redovisas i programföretagens sändningar.
Motionärerna anser att programföretagen bör kunna åläggas att publicera
nämndens beslut i dess helhet.

Beträffande det först nämnda förslaget framgår av radionämndens årsberättelse
för år 1982 att initiativärendena har ökat något. Det bör även
framhållas att de ärenden som nämnden själv aktualiserar i regel är mycket
mer omfattande än granskningsärendena i övrigt. En utökning av nämndens
initiativgranskning förutsätter, enligt vad utskottet under hand inhämtat,
att nämndens resurser förstärks.

I avtalen mellan staten och de olika programbolagen föreskrivs att dessa
är skyldiga att i sina sändningar redogöra för beslut enligt vilket bolaget har
brutit mot bestämmelserna i 6 § radiolagen. Viktiga beslut förs ut till

KrU 1982/83:21

massmedierna genom TT-kommunikéer och genom direkta kontakter med
dagspressen. Enligt vad utskottet inhämtat gör nämnden regelmässigt sammanfattningar
av sina beslut avsedda för återgivande i massmedierna. Vid
fällande beslut i ärenden av större vikt motiverar nämnden sitt ställningstagande
utförligt. Utskottet ifrågasätter om ett återgivande av beslut i dess
helhet i radio resp. TV skulle få den effekt på företagens programverksamhet
som motionärerna synes avse. Med hänsyn till det anförda anser sig
utskottet inte böra föreslå riksdagen att göra någon framställning till regeringen
enligt yrkandena 1 och 2 i motion 746.

Hemställan

Under åberopande av vad som anförts i det föregående hemställer utskottet 1.

beträffande massmediekommitténs sammansättning

att riksdagen avslår motion 1982/83: 1092 yrkande 2 i ifrågavarande
del,

2. beträffande informationsteknologisk sakkunskap i massmediekommittén att

riksdagen avslår motion 1982/83:1855 yrkande 1 i ifrågavarande
del,

3. beträffande reklamfinansiering av radio och TV

att riksdagen avslår motion 1982/83:1855 yrkande 1 i ifrågavarande
del,

4. beträffande utbyggnad av kabelnät för TV m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1092 yrkande 1 och
yrkande 2 i ifrågavarande del, 1982/83:1673 yrkande 1 samt 1982/
83:2186,

5. beträffande information via satellit

att riksdagen avslår motion 1982/83:1855 yrkande 2,

6. beträffande vidgade sanktionsmöjligheter för radionämnden
att riksdagen avslår motion 1982/83:746 yrkande 3,

7. beträffande teledataföretag

att riksdagen avslår motion 1982/83:1673 yrkande 2,

8. beträffande översyn av Sveriges Radios organisation
att riksdagen avslår motion 1982/83:1092 yrkande 6,

9. beträffande andelen egenproduktion

att riksdagen avslår motion 1982/83:1092 yrkande 7,

10. beträffande utnyttjande av TV-program för video
att riksdagen avslår motion 1982/83:1092 yrkande 8,

11. beträffande utbyggnad av regional-TV

att riksdagen godkänner de principer för utbyggnaden av regional-TV
som angetts i proposition 1982/83:100,

12. beträffande sändningsort i Örebro-Karlstad-regionen
att riksdagen avslår motion 1982/83: 1333,

KrU 1982/83:21

13. beträffande lokalradio i Sjuhäradsbygden
att riksdagen avslår motion 1982/83:1336,

14. beträffande sändarstation i Simrishamn
att riksdagen avslår motion 1982/83:752,

15. beträffande höjning av mottagaravgifter

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:1855 yrkande 3 antar det i propositionen
framlagda förslaget till Lag om ändring i lagen (1978:478) om
avgift för innehav av televisionsmottagare,

16. beträffande försöksverksamhet med reklamfmansiering
att riksdagen avslår motion 1982/83:240,

17. beträffande bemyndigande om kompensation för kostnadsökningar att

riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:1092 yrkande 5 i ifrågavarande del
bemyndigar regeringen att beräkna kompensation för kostnadsökningar
för radio- och TV-verksamhet på det sätt som förordats
i propositionen,

18. beträffande medelsberäkningen för Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 samt med
avslag på motionerna 1982/83: 1092 yrkande 5 i ifrågavarande
del, 1982/83:1855 yrkande 4 och 1982/83:1340 yrkande 2 godkänner
i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för den
avgiftsfmansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

19. beträffande finansiering av Sveriges Radio

att riksdagen avslår motion 1982/83:1092 yrkandena 3 och 4,

20. beträffande medelsberäkningar för televerkets investeringar

att riksdagen godkänner i proposition 1982/83:100 framlagt förslag,

21. beträffande televerkets investeringsplan

att riksdagen godkänner den i proposition 1982/83:100 förordade
tvååriga förlängningen av televerkets investeringsplan,

22. beträffande överföring av medel mellan olika budgetår

att riksdagen bemyndigar regeringen eller, efter beslut av regeringen,
televerket att föra högst 5000000 kr. mellan budgetåren
1983/84 och 1984/85 som skuld resp. tillgodohavande,

23. beträffande visst beställningsbemyndigande

att riksdagen medger att regeringen lämnar televerket ett beställningsbemyndigande
om 30000000 kr. för budgetåret 1984/85 avseende
investeringsändamål,

24. beträffande medelsberäkning för televerket

att riksdagen godkänner det i proposition 1982/83:100 framlagda
förslaget till medelsberäkning för televerkets driftkostnader,

KrU 1982/83:21

25. beträffande byggnadsarbeten för radio- och TV-verksamheten
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
för radio- och TV-verksamheten inom kostnadsramar som
förordats i proposition 1982/83:100,

26. beträffande ytterligare investeringsmedel

att riksdagen bemyndigar regeringen att av konjunkturmässiga
eller andra skäl anvisa ytterligare högst 10% av föreslagna totala
investeringsmedel till televerket och byggnadsstyrelsen,

27. beträffande bemyndigande att rekvirera medel från rundradiofonden att

riksdagen bemyndigar regeringen, eller efter beslut av regeringen
Sveriges Radio aktiebolag, att rekvirera högst 30000000
kr. från rundradiofonden i kostnadsutjämnande syfte,

28. beträffande medelsberäkning för radionämnden

att riksdagen godkänner i proposition 1982/83:100 framlagt förslag
till medelsberäkning för radionämndens verksamhet,

29. beträffande textade TV-program

att riksdagen avslår motion 1982/83:1320,

30. beträffande teckenspråk i TV

att riksdagen avslår motion 1982/83:1323,

31. beträffande handikappredaktioner

att riksdagen avslår motion 1982/83:748,

32. beträffande sändningar på minoritetsspråk

att riksdagen avslår motion 1982/83:1328 yrkande 1,

33. beträffande sändningar på polska

att riksdagen avslår motion 1982/83:1328 yrkande 2,

34. beträffande program om hälsoupplysning
att riksdagen avslår motion 1982/83:751,

35. beträffande lokal berättartradition

att riksdagen avslår motion 1982/83:1340 yrkande 1,

36. beträffande TV-fri kväll

att riksdagen avslår motion 1982/83:1852,

37. beträffande etiska koder för program i radio och TV
att riksdagen avslår motion 1982/83:575,

38. beträffande radionämndens verksamhet

att riksdagen avslår motion 1982/83:746 yrkandena 1 och 2.

2. Sveriges Radio AB för verksamheten vid Sveriges Utbildningsradio AB.

Regeringen har under punkt F 1 (s. 560-563) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att för angivet ändamål ta i anspråk tidigare
beviljat engångsanslag för investeringar i teknisk utrustning,

2. bemyndiga regeringen att beräkna kompensation för kostnadsökningar
för utbildningsradions programverksamhet på det sätt som förordats i
propositionen,

KrU 1982/83:21

3. till Sveriges Radio AB för verksamheten vid Sveriges Utbildningsradio
AB för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 119000000
kr.

Motioner

I motion 1982/83:941 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c) yrkas att
riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att icke ersätta utbildningsradion
för hyreskostnaderna i kvarteret Lubeck.

I motion 1982/83:1345 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen uttalar att utbildningsradion bör behandlas likvärdigt
med övriga programföretag inom SR-koncernen vad gäller medelstilldelning,

2. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1983/84 till Sveriges Utbildningsradio
aktiebolag anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
4300000 kr. förhöjt belopp.

Propositionen

1 propositionen anförs att Sveriges Utbildningsradio aktiebolag under
våren 1983 kommer att flytta ljudradioproduktionen från riksradions lokaler
till egna lokaler i kvarteret Lubeck i Stockholm. Fortfarande återstår
dock, sägs det, att åstadkomma permanenta lokaler för produktionen av
TV-program. Denna produktion, som f. n. bedrivs i provisoriska lokaler i
Stocksund, planerades tidigare bli flyttad till Filmhuset, och riksdagen
beviljade ett engångsanslag av 35 milj. kr. för investeringar i teknisk
utrustning. Sedan det visat sig att förutsättningar saknas för en överflyttning
till Filmhuset, är det nödvändigt att upprusta lokalerna i Stocksund. I
propositionen begärs ett bemyndigande för regeringen att använda en del
av engångsanslaget om 35 milj. kr. för att modernisera delar av den
tekniska utrustningen i Stocksund. Vidare uttalas i propositionen att utbildningsradion
bör få kompensation för prisutvecklingen enligt samma
regler som gäller för den avgiftsfmansierade verksamheten inom koncernen.
Detta innebär bl. a. att det inte bör utgå kompensation för kostnadshöjningar
på grund av devalveringen av den svenska valutan. Det begärs
även att regeringen bemyndigas att — om regelbundna beräkningar av
basbeloppsindex upphör nästa år - besluta om övergång till annan likvärdig
indexkonstruktion beträffande medelstilldelningen till utbildningsradion.

I fråga om de besparingar som utbildningsradion åläggs framhålls bl. a.
följande.

Utöver det besparingskrav om 2 % som allmänt gäller, bör utbildningsradion
kunna åstadkomma rationaliseringar av sin verksamhet som motsvarar
kostnaderna för de nya lokalerna för ljudradioproduktion. Det beräknas
således inte några driftmedel för att ersätta utbildningsradion för

KrU 1982/83:21

hyreskostnaderna om 2 300000 kr. i kvarteret Lubeck under budgetåret
1983/84. Däremot har regeringen utnyttjat ett bemyndigande för att täcka
hyreskostnaden för innevarande budgetår eftersom den för detta år snarast
är att se som en etableringskostnad, jämförbar med en investering. Vidare
har utbildningsradion tilldelats 8,5 milj. kr. för investeringar huvudsakligen
i utrustning av lokaler. Denna investering avser att göra det möjligt för
utbildningsradion att bedriva sin verksamhet på ett effektivare och mera
ändamålsenligt sätt. Detta bör då också avspeglas i ett sänkt driftsanslag.
Anslagsminskningen beräknas till 350000 kr.

Utskottet

Förslaget i propositionen att utbildningsradion under budgetåret 1983/84
inte skall kompenseras för hyreskostnaderna i de nya lokalerna i kvarteret
Lubeck avvisas i två motioner.

I motion 941 (fp, m, c) uttalas att en utgångspunkt för utbildningsradions
planering har varit att företaget skulle kompenseras för merkostnader för
de nya lokalerna liksom att ersättning skulle utgå för hyreskostnaderna
enligt gällande praxis. Motionärerna erinrar om att utbildningsradion har
fått skära ned sin verksamhet. De menar att med den ytterligare nedskärning
som regeringsförslaget skulle medföra, proportionen mellan fasta
kostnader och driftmedel blir snedvriden. Enligt vänsterpartiet kommunisternas
förslag i motion 1345 bör samma rationaliseringskrav som åläggs
Sveriges Radio-koncernen i övrigt även gälla för utbildningsradion. I motionen
föreslås även att anslaget till utbildningsradion skall höjas med 4,3
milj. kr. utöver regeringens förslag.

Utskottet vill påpeka att den i motionen föreslagna anslagshöjningen
innebär att inte endast hyreskostnaderna utan även rationaliseringskravet
om 2% kompenseras.

Förslaget i propositionen att utbildningsradion själv skall svara för hyreskostnaderna
i de nya lokalerna innebär att utbildningsradion åläggs ett
betydligt högre besparingskrav än Sveriges Radio-koncernen i övrigt. I
detta sammanhang vill utskottet framhålla vikten av att utbildningsradion
liksom andra företag inom Sveriges Radio-koncernen noggrant prövar
möjligheter till rationaliseringar och samarbete för att om möjligt minska
hyreskostnaderna.

Utskottet menar dock att utbildningsradion inte bör särbehandlas i förhållande
till Sveriges Radio. Den kraftiga nedskärning av utbildningsradions
anslag som skulle följa av ett bifall till regeringsförslaget skulle
kunna få påtagliga effekter för utbildningsradions verksamhet. Utskottet
anser alltså att utbildningsradion för budgetåret 1983/84 bör få kompensation
för hyreskostnaderna i kvarteret Lubeck. Det anslag som beräknats
för utbildningsradions verksamhet bör därför ökas med 2,3 milj. kr. Ut -

KrU 1982/83:21

skottets förslag innebär att motion 941 i allt väsentligt blir tillgodosedd och
att motion 1345 blir i viss mån tillgodosedd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att för i proposition 1982/
83:100 angivet ändamål ta i anspråk tidigare beviljat engångsanslag
för investeringar i teknisk utrustning,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att beräkna kompensation
för kostnadsökningar för utbildningsradions programverksamhet
på det sätt som förordats i proposition 1982/83:100,

3. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
motion 1982/83:1345 samt med bifall till motion 1982/83:941 till
Sveriges Radio AB för verksamheten vid Sveriges Utbildningsradio
AB för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
121300000 kr.

Stockholm den 22 mars 1983

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström (s),
Lars Ahlmark (m), Karl Boo (c), Berit Oscarsson (s), Gunnar Thollander
(s), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk),
Stina Gustavsson (c) och Lars Hjertén (m).

Reservationer

1. Massmediekommitténs sammansättning (punkt 1, mom. 1)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 böljar ”Kommitténs
sammansättning” och slutar ”2 delvis)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är väsentligt att samtliga riksdagspartier är representerade
i massmediekommittén. Så sent som i december 1982 fick kommittén
en ändrad sammansättning och nu ingår i kommittén fyra representanter
för det socialdemokratiska partiet och en representant för vardera
moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet. Enligt utskottets
mening är det inte rimligt att ett parti — därtill ett parti som under en följd
av år aktivt arbetat med de massmediepolitiska frågorna - ställs utanför en
av de viktigaste utredningarna på kulturpolitikens område. Utskottet tillstyrker
därför motion 1092 (vpk) i här aktuell del.

KrU 1982/83:21

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande massmediekommitténs sammansättning

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1092 yrkande 2 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Reklamfinansiering av radio och TV (punkt 1, mom. 3)

Ingrid Sundberg (m). Lars Ahlmark (m), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik
Wikström (fp) och Lars Hjertén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 böljar ”Frågan om”
och på s. 17 slutar ”1 delvis)” bort ha följande lydelse:

I massmediekommitténs direktiv framhålls att kommersiell reklam som
riktar sig till allmänheten inte skall förekomma vare sig i radio och TV eller
i program som förmedlas genom nya distributionsformer. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att det är av vikt att Sveriges Radio-koncernens
finansieringsfrågor utreds förutsättningslöst. Det är då nödvändigt att även
ta upp möjligheten av finansiering genom reklam. Ytterligare ett skäl för en
sådan prövning är att reklaminslag kommer att ingå i de europeiska satellitsändningar
som inom några få år kommer att kunna tas emot i Sverige. Det
kan i sammanhanget noteras att en majoritet av allmänheten ställer sig
positiv till tanken på reklam i TV enligt en av Sveriges Radios publik- och
programforskning genomförd undersökning.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion 1855 yrkande
1 i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande reklamfinansiering av radio och TV

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1855 yrkande 1 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Utbyggnad av kabelnät för TV m. m. (punkt 1, mom. 4)

Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Mot här” och
slutar ”och 2186” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att massmediekommittén bör inrikta sitt arbete på att
målsättningen för televerkets utbyggnad av ett kabelnät bör vara att det
skall täcka hela landet samt att televerket bör ansvara för detta distributionsnät.
Med hänvisning till vad som anförts tillstyrks motion 1673 yrkande
1. Utskottet avstyrker motion 1092 yrkande 1 och 2 (delvis) samt
motion 2186.

KrU 1982/83:21

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utbyggnad av kabelnät för TV m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1673 yrkande 1 och
med avslag på motion 1982/83: 1092 yrkande 1 och yrkande 2 i
ifrågavarande del samt motion 1982/83:2186 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Utbyggnad av kabelnät för TV tn. m. (punkt 1, mom. 4)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 böljar "Mot här” och
slutar ”och 2186” bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att i massmediekommitténs nuvarande direktiv uttalas
att kulturpolitiska mål skall styra de nya mediernas utbyggnad. Utskottet
tvingas emellertid samtidigt konstatera att samhällets beredskap på medieområdet
är dålig. Så har televerket projekterat en omfattande försöksverksamhet
med kabel-TV i Lund utan att regering eller riksdag gjort några
medie- och kulturpolitiska överväganden eller lämnat några riktlinjer. Sådana
måste snabbt utarbetas. I annat fall riskerar man att privata exploateringsintressen
tar över kabel-TV. I många länder upplever man som ett
påtagligt hot att masstillverkade importprogram inom en nära framtid kan
komma att sudda ut den nationella kulturen. Reklam och andra exploateringsformer
såsom betal-TV är på väg att prägla villkoren för medierna i
världen. För de vinstintressen som styr denna utveckling är det självfallet
önskvärt att såväl ekonomiskt som ideologiskt försvaga de företag som
skall stå i allmänhetens tjänst.

Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet motion 1092
yrkandena 1 och 2 och avstyrker motion 2186. Önskemålen i motion 1673
om utbyggnad av kabelnät för TV är enligt utskottets mening i betydande
grad tillgodosedda genom massmedieutredningens direktiv.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utbyggnad av kabelnät för TV m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1092 yrkande 1 och
yrkande 2 i ifrågavarande del, med anledning av motion 1982/
83:1673 yrkande 1 samt med avslag på motion 1982/83:2186 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Information via satellit (punkt 1, mom. 5)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik
Wikström (fp) och Lars Hjertén (m) anser

KrU 1982/83:21

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 böijar ”Utskottet
vill” och slutar ”motion 1855” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att rätten att i Sverige ta emot
satellitsändningar måste ses som en del av den allmänna informationsfrihet
som är garanterad i grundlagen. Det bör därför skapas möjligheter för att
allmänheten skall kunna få del av de vidgade informationsmöjligheter som
satellittekniken innebär. Lagstiftningen i dessa frågor bör bygga på samma
principer som i dag gäller för tryckt skrift. Med det nu anförda tillstyrker
utskottet motion 1855 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande information via satellit

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1855 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Vidgade sanktionsmöjligheter för radionämnden (punkt 1, mom. 6)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén (alla
m)anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 böijar ”1 fråga” och
slutar ”i motionen” bort ha följande lydelse:

Det är av stor vikt att radionämndens beslut respekteras inom Sveriges
Radio-koncernen. I dag saknar radionämnden medel att tillse att radiolagen
och avtalet med staten efterlevs. Utskottet anser att radionämndens
möjligheter att få genomslag av sina beslut kan vara avhängigt av de
sanktionsmedel som står till förfogande. Massmediekommittén bör därför
enligt utskottets mening få i uppdrag att utreda frågan om sanktionsmöjligheter
för radionämnden. Motion 746 yrkande 3 tillstyrks alltså.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande vidgade sanktionsmöjligheter för radionämnden

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:746 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Teledataföretag (punkt 1, mom. 7)

Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 bötjar ”Utskottet
vill” och slutar ”motion 1673” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn bl. a. till den snabba utvecklingen på medieområdet är det
enligt utskottets mening angeläget att massmediekommittén får i uppdrag
att - så som motionärerna förordat - undersöka möjligheterna att etablera
ett av samhället och folkrörelserna gemensamt ägt teledataföretag. Utskottet
tillstyrker alltså yrkande 2 i motion 1673.

KrU 1982/83:21

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande teledataföretag

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1673 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Översyn av Sveriges Radios organisation (punkt 1, mom. 8)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 böljar ”Förslag
med” och på s. 20 slutar ”förslag härom” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att radio- och TV-verksamheten
måste garanteras en i förhållande till statsmakter och andra intressegrupper
stark och oberoende ställning. Inte minst ur demokratisynpunkt är
detta viktigt. Uppsplittringen av Sveriges Radios verksamhet på flera
företag har fört med sig en försvagning av de olika företagens ställning
samt ökad byråkratisering och ökade kostnader. Dessa kostnader drabbar i
dag verksamheten. Sveriges Radios organisation bör nu ses över i syfte att
stärka moderbolagets ställning. Utskottet tillstyrker därför motion 1092
yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande översyn av Sveriges Radios organisation

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1092 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Andelen egenproduktion (punkt 1, mom. 9)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”F. n. beräknas”
och slutar ”(yrkande 7)” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening viktigt att den svenska kulturen försvaras
mot den förflackning och spekulation i fördomar och våld som förekommer
i massmedieutbudet främst i videofilmerna. Det handlar om att språk,
synsätt och värderingar hålls levande. Skildringar av den svenska verkligheten
och av omvärlden bör ske utifrån våra synsätt och inte lämnas
genom utländska massproducerade program.

Det är därför nödvändigt att programkvaliteten höjs. Andelen svenska
program bör på sikt öka till 60% av det totala utbudet. Radio och TV måste
kunna skildra verkligheten genom inträngande reportage, dokumentärfilmer
och kulturprogram. Teaterprogrammen i radio och TV måste kunna
ge både klassiker och samhällsdebatterande nuteater och nivån på nöjesprogrammen
måste kunna hållas hög. Härför krävs på sikt också andra

KrU 1982/83:21

finansieringsformer med bibehållande av Sveriges Radios integritet. Med
hänsyn till vad här anförts anser utskottet att riksdagen i en framställning
till regeringen bör uttala sig för att Sveriges Radio bör inrikta sin långtidsplanering
på att den egna programproduktionen bör uppgå till 60% av det
totala utbudet.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande andelen egenproduktion

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1092 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Utnyttjande av TV-program för video (punkt 1, mom. 10)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 böijar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att det är angeläget att de upphovsrättsliga
frågorna i samband med distribution av TV-program på videogram från
Sveriges Radio snarast kan lösas. Utskottet räknar med att detta kommer
att ske genom en förhandlingslösning och icke genom lagstiftning. Såvitt
utskottet har sig bekant har lagstiftning i här aktuella frågor endast undantagsvis
förekommit i andra länder. Med hänvisning till det anförda tillstyrker
utskottet motion 1092 yrkande 8.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande utnyttjande av TV-program för video

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1092 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Höjning av mottagaravgifter (punkt 1, mom. 15)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén (alla
m)anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 böijar ”Med anledning”
och slutar ”motion 240” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion 1855 att det inte
är motiverat att höja den allmänna mottagaravgiften.

Enligt utskottets mening borde det vara möjligt att så som förordas i
motion 1855 ställa högre krav på rationaliseringar inom Sveriges Radio.
Utskottet vill erinra om att föredragande statsråd i budgetpropositionen år
1981 (prop. 1980/81:100) förutskickade att rationaliseringskravet under
kommande budgetår borde kunna ställas högre än de 2 % som där förordades.
Bl. a. hänvisades till de bättre planeringsförutsättningarna. Utskottet

KrU 1982/83:21

ansluter sig därför till förslaget i motion 1855 om ett rationaliseringskrav på

4 %.

I motionen pekas också på möjligheten att tillföra Sveriges Radio ytterligare
medel genom försöksverksamhet med reklamfinansiering i TV. Utskottet
anser det angeläget att en sådan försöksverksamhet snarast kommer
till stånd.

Genom ett skärpt rationaliseringskrav om 4 % och inkomster från försöksverksamhet
med reklam bör det vara möjligt att täcka behovet av
ytterligare medel för kostnadsökningarna vid Sveriges Radio.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet alltså regeringsförslaget
om en höjning av den allmänna mottagaravgiften och tillstyrker
motion 1855 yrkandena 3 och 4.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om de i det föregående redovisade
principerna för medelstilldelningen för Sveriges Radio. Dessa innebär
bl. a. att Sveriges Radio kan komma att kompenseras för prisökningar till
följd av devalveringen hösten 1982 av den svenska kronan då Sveriges
Radios kompensation för kostnadsökningar - andra än löneökningar -beräknas enligt basbeloppsindex. Detta medför att även kostnadsökningen
till följd av devalveringen skulle komma att kompenseras. Generellt för
statsbudgeten gäller för budgetåret 1983/84 att dessa ökningar ej skall
kompenseras. Detta bör enligt propositionen även gälla för Sveriges Radio.

I propositionen begärs ett bemyndigande för regeringen att fastställa det
belopp som skall frånräknas i samband med beslut om medelstilldelning för
Sveriges Radio för budgetåret 1983/84.

I motion 240 (m) yrkas ett tillkännagivande angående försöksverksamhet
med reklamfinansierad lokalradio inom bl. a. Radio Örebros sändningsområde.
Utskottet finnér att en bredare försöksverksamhet med reklam i
etermedierna än den som förordas i anslutning till motion 1855 inte är
motiverad och avstyrker därför motion 240.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande höjning av mottagaravgifter

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1855 yrkande 3 avslår
det i propositionen framlagda förslaget till Lag om ändring i lagen
(1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare,

12. Bemyndigande om kompensation för kostnadsökningar och medelsberäkningen
för Sveriges Radio-koncernen (punkt 1, mom. 17 och 18)

Under förutsättning av bifall till reservation 11

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén (alla
m) anser

KrU 1982/83:21

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 24 börjar ”Av utskottets”
och slutar ”bemyndigandet tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Den ställning som utskottet intagit i det föregående innebär att rationaliseringskravet
skall höjas till 4 % samt att vissa medel kommer att tillföras
Sveriges Radio genom försöksverksamhet med reklamfinansiering i TV.
Vid beslut om medelstilldelning till Sveriges Radio för budgetåret 1983/84
bör hänsyn tas härtill. Det i propositionen begärda bemyndigandet - som
utskottet redovisat i det föregående - tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 17 och 18 bort ha följande lydelse:

17. beträffande bemyndigande om kompensation för kostnadsökningar att

18. beträffande medelsberäkningen för Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och med
bifall till motion 1982/83:1855 yrkande 4 samt med avslag på
motionerna 1982/83:1092 yrkande 5 i ifrågavarande del och 1982/
83:1340 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

13. Bemyndigande om kompensation för kostnadsökningar och medelsberäkningen
för Sveriges Radio-koncernen (punkt 1, mom. 17 och 18)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 böljar ”Vad beträffar”
och slutar ”bemyndigandet tillstyrks” bort ha följande lydelse:

I fråga om förslagen i motionerna 1092 och 1340 att Sveriges Radio
genom ett extra anslag om 40 milj. kr. skall kompenseras för kostnadsökningar
på grund av devalveringen och momshöjningen vill utskottet framhålla
att Sveriges Radio f. n. befinner sig i en helt speciell situation. Den
s. k. osthyvelprincipen - rationaliseringskravet om 2 % — drabbar
vissa företag inom koncernen särskilt hårt. Lokalradion, som ännu inte
byggts ut i den omfattning som riksdagen beslutat, tvingas till drastiska
nedskärningar. Etermedierna har under de senaste åren utvecklats mycket
snabbt. Om inte Sveriges Radio får en viss kompensation för kostnadsökningen
kommer de kommersiella krafterna att förstärkas. Inom radio och
TV finns det risk för att populärunderhållning får ökat utrymme på bekostnad
av bl. a. de inträngande reportagen och de givande underhållningsprogrammen.
Därtill kommer att de olika bolagen vad gäller lokalkostnaderna

KrU 1982/83:21

befinner sig i helt olika situationer. Det finns alltså enligt utskottets mening
goda skäl för att medelstilldelningen till Sveriges Radio räknas upp med 40
milj. kr. till totalt 1647,6 milj. kr. Motionerna 1092 yrkande 5 och 1340
yrkande 2 tillstyrks sålunda.

Det i propositionen redovisade förslaget till medelsberäkningar för den
avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen tillstyrks
med den ändring som följer av utskottets ställningstagande i det
föregående. Det i propositionen begärda bemyndigandet - som utskottet
redovisat i det föregående — kan utskottet däremot inte tillstyrka.

dels att utskottets hemställan under 17 och 18 bort ha följande lydelse:

17. beträffande bemyndigande om kompensation för kostnadsökningar att

riksdagen med anledning av motion 1982/83:1092 yrkande 5 i
ifrågavarande del avslår förslaget i proposition 1982/83:100,

18. beträffande medelsberäkningen för Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen med anledning av proposition 1982/83: 100, med
bifall till motion 1982/83:1092 yrkande 5 i ifrågavarande del och
motion 1982/83:1340 yrkande 2 samt med avslag på motion 1982/
83:1855 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

14. Finansiering av Sveriges Radio (punkt 1, mom. 19)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”1 massmediekommitténs”
och slutar ”motion 1092” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening viktigt att programverksamheten i radio
och TV förstärks och hålls fri från kommersiellt inflytande. Det är därför
motiverat att licensavgiften följer den allmänna kostnadsutvecklingen.
Men man bör även undersöka om det finns andra möjliga inkomstkällor,
t. ex. skatt på medieelektronik för hemmabruk. Utskottet finner att en
utredning om alternativa vägar att finansiera Sveriges Radios verksamhet
- i enlighet med förslagen i motion 1092 - snarast bör komma till stånd. I
denna utredning bör man även undersöka möjligheten att skattevägen
finansiera de delar av Sveriges Radio som inte direkt ingår i programverksamheten.
Utskottet tillstyrker alltså motion 1092 i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande finansiering av Sveriges Radio

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1092 yrkandena 3
och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

KrU 1982/83:21

15. Radionämndens verksamhet (punkt 1, mom. 38)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén (alla
m)anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar ”Beträffande
det” och på s. 29 slutar ”motion 746” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en central uppgift för radionämnden bör vara att på
eget initiativ systematiskt följa programutbudet och att därvid ta upp
frågor av större principiell betydelse. Nämndens arbete bör därför bedrivas
så att bättre utrymme skapas för initiativgranskningar. Riksdagen bör
enligt utskottets mening, med bifall till motion 746 yrkande 1, uttala att
radionämndens verksamhet bör utformas så att vidgade möjligheter skapas
för initiativgranskning.

Det förekommer ofta att ett progamföretag, vars program kritiserats
eller fällts av radionämnden endast summariskt redovisar nämndens beslut.
Utskottet anser att riksdagen i skrivelse till regeringen med anledning
av motion 746 yrkande 2 hemställer om åtgärder i syfte att ge radionämnden
möjligheter att föreskriva för programföretag hur nämndbeslut skall
redovisas i företagets sändningar.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande radionämndens verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:746 yrkandena 1 och
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

KrU 1982/83:21

Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Den som innehar mottagare som
är avsedd för mottagning av bildsändning
med eller utan ljud (televisionsmottagare)
skall erlägga allmän
mottagaravgift med 127 kronor
per kalenderkvartal. Är mottagaren
avsedd för färgmottagning av bildsändning
med eller utan ljud skall
innehavaren dessutom erlägga tillläggsavgift
med 40 kronor per kalenderkvartal.

1 §'

Föreslagen lydelse

Den som innehar mottagare som
är avsedd för mottagning av bildsändning
med eller utan ljud (televisionsmottagare)
skall erlägga allmän
mottagaravgift med 137 kronor
per kalenderkvartal. Är mottagaren
avsedd för fargmottagning av bildsändning
med eller utan ljud skall
innehavaren dessutom erlägga tillläggsavgift
med 40 kronor per kalenderkvartal.

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall
avgiften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande
dagar av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

1 Senaste lydelse 1981:169.

KrU 1982/83:21

Översikt över motionernas behandling

Bilaga 2

Motion Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

utskottets utskottets hemställan reservation

yttrande nr

s. s. mom.

240	23-24	30	16
575	27-28	31	37
746 yrk. 1	28-29	31	38	15
2	28-29	31	38	15
3	18	29	6	6
748	26	31	31
751	27	31	34
752	22	30	14
941	33-34	34	3
1092 yrk. 1	17-18	29	4	3,4
2	16, 17-18	29	1,4	1,3,4
3	24-25	30	19	14
4	24-25	30	19	14
5	23-24	30	17, 18	12, 13
6	19	29	8	8
7	20	29	9	9
8	20-21	29	10	10
1320	25-26	31	29
1323	25-26	31	30
1328 yrk. 1	26-27	31	32
2	26-27	31	33
1333	21	29	12
1336	21-22	30	13
1340 yrk. 1	27	31	35
2	23-24	30	18	12, 13
1345	33-34	34	3
1673 yrk. 1	17-18	29	4	3,4
2	19	29	7	7
1852	27	31	36
1855 yrk. 1	16-17	29	2,3	2
2	18	29	5	5
3	23-24	30	15	11
4	23-24	30	18	12, 13
2186	17-18	29	4	3,4

KrU 1982/83:21 46

Innehåll

Radio och television 1

Propositionen 2

Motioner 6

Pågående utredningsarbete

Massmediekommittén 9

Yttrandefrihetsutredningen 14

Utskottet

Massmediekommittén 15

Radiokoncernens organisation samt verksamhetens inriktning

och utbyggnad 19

Kostnadskompensation och medelsberäkningar 23

Programfrågor 25

Radionämnden 28

Hemställan 29

Sveriges Radio AB för verksamheten vid Sveriges

Utbildningsradio AB 31

Motioner 32

Propositionen 32

Utskottet 33

Reservationer (avseende Radio och television) 34

Bilaga 1: Förslag till Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för

innehav av televisionsmottagare 44

Bilaga 2: Översikt över motionernas behandling 45

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983