Juli 1982/83:18

Justitieutskottets betänkande
1982/83:18

om översyn av lagen om TV-övervakning
Motion

I motion 1982/83:315 av Bengt Kindbom m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar begära hos regeringen att en utredning tillsätts för översyn av lagen
om TV-övervakning.

Motionärerna anför att den moderna tekniken, inte minst inom dataområdet,
öppnar skrämmande perspektiv genom möjligheterna till övervakning
och kontroll. De framhåller att den personliga integriteten och den enskilda
människans frihet att inom vida ramar själv bestämma över sitt privatliv lätt
kan hotas och att välfärdsstaten kan förvandlas till en överhets- och
övervakningsstat. Teknikens snabba förändringar ställer lagstiftaren inför
svåra bedömningar enligt motionärerna; lagar som reglerar användningen av
viss teknik måste sålunda ständigt hållas aktuella i förhållande till den
tekniska utvecklingen. Motionärerna, som anför att användningen av
TV-övervakning har expanderat mycket kraftigt, anser därför att en
utredning bör tillsättas för att göra en översyn av lagen om TV-övervakning.
Utredningen bör utvärdera de gällande bestämmelserna och pröva anpassningen
av dem till ny teknik. Likaså bör frågan om samverkan mellan
länsstyrelse, datainspektionen och andra myndigheter övervägas för att hela
integritetsskyddsområdet skall täckas. Beroende på det intrång som kan
befaras i den enskildes integritet och den tekniska lösning som väljs kan det
enligt motionärerna vara motiverat att välja olika nivåer i tillståndsgivningen.

Gällande ordning m. m.

Inledning

Justitieutskottet behandlade i november 1982 en motion om lagstiftningen
rörande TV-övervakning med i huvudsak samma innehåll som den motion
som behandlas i förevarande ärende. I utskottets betänkande med anledning
av den tidigare motionen lämnades en utförlig redogörelse för lagregleringen
på området (JuU 1982/83:4). Utskottet hänvisar till redogörelsen i det
betänkandet. Framställningen i det följande görs därför mer översiktlig.

Lagen om TV-övervakning m. m.

Frågor om personövervakning med TV-kamera regleras i lagen (1977:20)
om TV-övervakning. Den tillkom för att förstärka den enskildes skydd mot

1 Riksdagen 1982/83. 7 sami. Nr 18

Juli 1982/83:18

2

integritetskränkningar i samband med övervakning och bevakning som sker
med TV-apparatur (prop. 1975/76:194, JuU 1976/77:14). Enligt lagen skall
TV-kamera brukas med tillbörlig hänsyn till enskilds personliga integritet.
Den som använder TV-kamera skall fortlöpande och på ett verksamt sätt
upplysa om kameran och dess brukande. Överträdelser av skyldigheten att
lämna upplysningar straffas med böter. Dold TV-övervakning är således
straffsanktionerad.

För att få ha en övervakningskamera anbringad så att den kan riktas mot
plats som är upplåten för eller annars nyttjas av allmänheten krävs tillstånd.
Fråga om tillstånd prövas av länsstyrelsen. Tillstånd får meddelas endast om
kameran behövs för det ändamål den skall användas till och det saknas
anledning att anta att otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet skall
uppkomma. Tillstånd skall förenas med föreskrifter om hur övervakningen
får anordnas och hur upplysning om övervakningen skall lämnas. Länsstyrelsen
skall också meddela vissa föreskrifter som kan anses erforderliga av
hänsyn till enskilds personliga integritet. Innan tillstånd meddelas skall
yttrande inhämtas från den kommun inom vilken kameran skall brukas samt i
vissa fall även från berörda personer m. m. Länsstyrelsen har en fortlöpande
tillsyn och kan ingripa med ändrade föreskrifter eller återkallelse av tillstånd
om otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet skulle uppkomma. Den
som har en tillståndspliktig TV-kamera utan tillstånd eller som bryter mot
länsstyrelsens föreskrifter straffas med böter.

Talan mot länsstyrelsens beslut får föras hos regeringen genom besvär.
Justitiekanslern har, i likhet med vad som gäller i andra integritetssammanhang
där de enskilda saknar besvärsrätt, rätt att föra talan mot beslut av
länsstyrelsen.

Vissa föreskrifter om tillståndsförfarandet ges i förordningen (1977:21) om
TV-övervakning.

Tvångsmedelskommittén, som har till uppgift att se över tvångsmedelsregleringen
vid förundersökning i brottmål, avlämnade hösten 1981 delbetänkandet
(Ds Ju 1981:22) Hemlig avlyssning m. m. I det föreslog kommittén en
ändring i lagen om TV-övervakning. Ändringen innebär att man från lagens
tillämpningsområde skulle undanta övervakningskameror som polisen
använder för utredning om brott för vilket endast är föreskrivet fängelse.

Kommitténs förslag är beroende på regeringens prövning.

Tidigare riksdagsbehandling

Såsom inledningsvis nämnts behandlade justitieutskottet i november förra
året en motion vari begärdes en översyn av lagen om TV-övervakning.
Motionens yrkande var detsamma som i den nu aktuella motionen.
Motiveringen var också huvudsakligen av samma innebörd som i årets
motion.

Motionen remissbehandlades av utskottet.

Juli 1982/83:18

3

I sitt av riksdagen godkända betänkande (Juli 1982/83:4) avstyrkte
utskottet bifall till yrkandet om en översyn av lagen om TV-övervakning.
Utskottet anförde därvid att utskottet hyste förståelse för den oro som
motionärerna gav till känna inför den tekniska utvecklingens möjligheter till
övervakning och kontroll. Utskottet framhöll emellertid samtidigt att lagen
om TV-övervakning har till syfte just att förstärka den enskildes skydd mot
integritetskränkningar. Vid remissbehandlingen hade inte gjorts gällande att
det förelåg några brister i lagen. Inga önskemål om förändringar hade
framförts. Utskottet ansåg inte att de rådande förhållandena gav anledning
till några åtgärder från riksdagens sida. Enligt utskottet var det dock
angeläget att utvecklingen på området följdes med stor uppmärksamhet, inte
minst i förebyggande syfte, och att initiativ till översyn togs när det
påkallades av utvecklingen.

I detta sammanhang bör även nämnas att utskottet hösten 1981 behandlade
en motion med begäran om översyn av lagen om TV-övervakning, dock
av en något annan innebörd än som nu är i fråga. Till stöd för begäran
framhölls i den motionen att informationen till allmänheten om polisens
TV-övervakning inte blivit sådan som förutsatts vid lagens tillkomst och att
ordningen med 24 olika tillståndsmyndigheter (länsstyrelserna) ledde till
oklarheter i praxis. Utskottet, som hade remissbehandlat även den
motionen, avstyrkte bifall till den (JuU 1981/82:9). Riksdagen följde
utskottet.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet en motion vari begärs en översyn
av lagen (1977:20) om TV-övervakning.

Till stöd för motionsönskemålet anförs att användningen av TVövervakning
har ökat mycket kraftigt samtidigt som den tekniska utvecklingen
avancerar snabbt och öppnar nya möjligheter till sådan kontroll att
den personliga integriteten lätt kan hotas. De gällande bestämmelserna om
TV-övervakning bör därför enligt motionärerna utvärderas och frågan om
reglernas anpassning till ny teknik prövas.

Lagen om TV-övervakning syftar till att stärka den enskildes skydd mot
integritetskränkningar i samband med övervakning och bevakning som sker
med TV-apparatur. Ett principiellt straffsanktionerat förbud mot dold
TV-övervakning har införts genom lagen. Den som använder en övervakningskamera
är sålunda skyldig att fortlöpande och på ett verksamt sätt
upplysa om kameran och dess brukande. Enligt lagen skall övervakningskamera
brukas med tillbörlig hänsyn till enskilds personliga integritet. Det
krävs tillstånd att ha en övervakningskamera så anbringad att den kan riktas
mot platser som är upplåtna för eller annars nyttjas av allmänheten, t. ex.
gator, torg och järnvägsstationer. Tillståndsplikten är straffsanktionerad.
Tillståndsfrågor prövas av länsstyrelsen, som också har att utöva en

JuU 1982/83:18

4

fortlöpande tillsyn. Länsstyrelsen skall i samband med att tillstånd ges
meddela föreskrifter om bl. a. hur övervakningen får anordnas och hur
upplysningar om övervakningen skall lämnas. Om något otillbörligt intrång i
enskilds personliga integritet skulle uppkomma efter tillståndsbeslutet får
länsstyrelsen återkalla tillståndet eller ändra föreskrifterna. Länsstyrelsens
beslut kan överklagas hos regeringen genom besvär. Justitiekanslern har rätt
till besvärstalan för att tillvarata allmänna intressen.

Utskottet behandlade i november förra året ett motionsyrkande av samma
innebörd som yrkandet i den nu förevarande motionen.

Efter remissbehandling av motionen avstyrkte utskottet i sitt betänkande
(JuU 1982/83:4) bifall till yrkandet om en översyn av lagen om TVövervakning.
Riksdagen följde utskottet.

I betänkandet underströk utskottet att tidigare av utskottet gjorda
uttalanden i samband med motioner om telefonavlyssning (JuU 1981/82:35 s.
6 och 1981/82:54 s. 4) hade full giltighet även beträffande frågor om
bevakning och övervakning med TV-kameror; vad utskottet därvid åsyftade
var bl. a. att det är ett viktigt intresse från demokratisk synpunkt att
diskussionen om enskildas integritet i förhållande till myndigheterna alltid
hålls levande, inte minst mot bakgrund av den utveckling som har lett till att
det nu finns teknik som innebär betydligt större risker för integritetskränkningar
än tidigare. Utskottet, som förklarade sig hysa förståelse för
motionärernas oro inför den tekniska utvecklingens möjligheter till övervakning
och kontroll, framhöll emellertid samtidigt att lagen om TVövervakning
har till syfte just att förstärka den enskildes skydd mot
integritetskränkningar. Några brister i den gällande lagstiftningen hade inte
yppats under remissbehandlingen och inte heller hade några önskemål
framförts om förändringar. Sammanfattningsvis fann utskottet inte att de då
rådande förhållandena gav anledning till några åtgärder från riksdagens sida.
Utskottet uttalade dock att det är angeläget att utvecklingen på området följs
med stor uppmärksamhet, inte minst i förebyggande syfte, och att initiativ till
översyn tas när det påkallas av utvecklingen.

När frågan om en översyn av lagen om TV-övervakning nu återkommer
endast en kort tid efter den senaste riksdagsbehandlingen av ämnet finner
utskottet inte skäl till någon annan bedömning än den som kommit till uttryck
i utskottets betänkande JuU 1982/83:4.

Utskottet vidhåller alltså den bedömning utskottet gjorde förra året och
avstyrker bifall till motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1982/83:315.

Stockholm den 15 februari 1983

På justitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD

JuU 1982/83:18

5

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Lisa Mattson (s), Eric Jönsson (s), Karin
Söder (c), Arne Nygren (s), Björn Körlof (m), Hans Pettersson i Helsingborg
(s), Helge Klöver (s), Arne Svensson (m), Gunilla André (c), Karl-Gustaf
Mathsson (s), Ulla-Britt Åbark (s), Sven Munke (m), Hans Petersson i
Röstånga (fp) och Hans Göran Franck (s).

Reservation

Karin Söder (c) och Gunilla André (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”När frågan”
och slutar med ”till motionen” bort ha följande lydelse:

När frågan om en översyn av lagen om TV-övervakning åter är föremål för
utskottets behandling finns det enligt utskottets mening skäl som talar för att
man nu bör inta en annan hållning till motionsönskemålet än vid föregående
tillfälle. Den snabba tekniska utvecklingen öppnar fortlöpande nya möjligheter
till kontroll och övervakning på ett sätt som statsmakterna inte på ett
tillfredsställande sätt längre kan överblicka. Det är ofrånkomligt att den
enskildes personliga integritet kan komma att hotas genom utvecklingen av
alltmer avancerade tekniska hjälpmedel för bl. a. lagring och behandling av
information. Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att tiden är
mogen för en översyn av lagen om TV-övervakning. Såsom anförs i motionen
bör utredningsarbetet ske i syfte att utvärdera lagen och tillämpningen av den
samt även pröva anpassningen av lagens regelsystem till ny teknik. Utskottet
vill härvidlag understryka vikten av framförhållning i detta arbete. Vidare
bör frågan om samverkan mellan länsstyrelse, datainspektionen och andra
myndigheter övervägas för att hela integritetsskyddsområdet skall täckas.
Det bör ankomma på regeringen att besluta om de närmare formerna för
utredningsarbetet.

Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:315 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
översyn av lagen om TV-övervakning.

mlnab/gotab Stockholm 1983 73663