JuU 1982/83:20

Justitieutskottets betänkande
1982/83:20

om anslag till polisväsendet (prop. 1982/83:100 bil. 4, B 1 och
B 3—B 10, jämte motioner)

ANDRA HUVUDTITELN
Polisväsendet

1. Rikspolisstyrelsen. Regeringen har i proposition 1982/83:100 bilaga 4
(justitiedepartementet) under punkt B I (s. 36—38) föreslagit riksdagen att
till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av
225 640 000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:1205 av Göran Ericsson (m) och Siri Häggmark (m)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
långsiktig plan för personalplanering och polisaspirantantagning inom
polisväsendet upprättas.

I motion 1982/83:1210 av Göte Jonsson (m) och Bertil Danielsson (m)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts beträffande behovet dels av åtgärder mot den ökande
våldsbrottsligheten, dels av att rikspolisstyrelsen ges i uppdrag att snarast
utarbeta ett särskilt åtgärdsförslag med syfte att nedbringa våldsbrotten
och därmed öka rättssäkerheten för den enskilde.

I motion 1982/83:1216 av Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att rekryteringstalen
till polishögskolan skall fastställas för längre perioder än ett år.

I motion 1982/83:1592 av Gunilla André m. fl. (c) hemställs såvitt nu är
i fråga

— att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om nedskärning av
antagningen av polisaspiranter (yrkande 6),

— att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en plan för polisutbildningens
dimensionering under resten av 1980-talet (yrkande 7).

I motion 1982/83:1750 av Bertil Lidgård m. fl. (m) hemställs såvitt nu är
i fråga att riksdagen beslutar att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret
1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 226 140 000 kr. (yrkande 1).

I motion 1982/83:2158 av Bertil Lidgård m. fl. (m) hemställa såvitt nu
är i fråga att riksdagen beslutar inrätta en professur vid polishögskolan
(yrkande 6).

1 Riksdagen 1982/83. 7 sami. Nr 20

JuU 1982/83:20

2

Utskottet

Inledning

År 1981 fattade riksdagen beslut om riktlinjer för en reform i fråga om
polisens uppgifter, utbildning och organisation m. m. (prop. 1980/81:13,
JuU 24, rskr 210). Uppgifter rörande det praktiska genomförandet av
reformen har anförtrotts 1981 års polisberedning (Ju 1981:02).

I budgetpropositionen anger departementschefen att han bedömt att
antagningen av aspiranter till polishögskolan under nästa budgetår kan
begränsas till 200. Regeringens förslag till medelsanvisning under förevarande
anslag har beräknats med utgångspunkt i rikspolisstyrelsens besparingsaltemativ.
Några nya tjänster föreslås inte bli inrättade; från anslaget
överförs medel för en tjänst till anslaget Statens rättskemiska laboratorium.

Professur i po 1 isforskning

I motion 2158 hemställs att riksdagen beslutar inrätta en professur vid
polishögskolan, och i motion 1750 begärs den ökade medelsanvisning (+
500 000 kr.) under förevarande anslag som erfordras för inrättande av
professuren fr. o. m. budgetåret 1983/84.

Frågan om inrättande av en professur vid polishögskolan behandlades
av utskottet vid budgetberedningen förra året (JuU 1981/82:37). Utskottet
ansåg att det återstår åtskilligt att uträtta inom det aktuella forskningsfältet
och utskottet instämde i uttalandena i då föreliggande motioner om att
polisarbetet med hänsyn till dess viktiga funktioner i samhället motiverar
särskilda forskningsinsatser. Utskottet ansåg också att det därför kan
finnas skäl för att en professur i ämnet inrättas eller att forskningsverksamheten
på området på annat sätt förstärks. Utskottet tilläde att ett sådant
ställningstagande också ligger i linje med statsmakternas allmänna satsningar
på en förstärkning av forskningen. Med hänsyn till frågans anknytning
till polisberedningens arbete borde den enligt utskottets mening närmare
övervägas av polisberedningen. Vad utskottet uttalat gav riksdagen
som sin mening regeringen till känna.

Enligt vad utskottet inhämtat övervägs saken av polisberedningen.

När frågan nu återkommer saknar utskottet anledning att göra annat
ställningstagande än förra året. I enlighet härmed bör motionerna avslås;
erforderlig medelsanvisning får ske i ett senare sammanhang. Utskottet
avstyrker alltså bifall till motionerna 1750 och 2158 i här behandlade delar.

Antagning av polisaspiranter

Rikspolisstyrelsen har föreslagit att antalet elever i grundutbildningen
under budgetåret 1983/84 ökar från 400 till 500. Som ovan nämnts har
departementschefen bedömt att antagningen kan begränsas till 200.

Departementschefens ställningstagande kritiseras i motionerna 1205,

JuU 1982/83:20

3

1216 och 1592. Motionärerna framhåller att en ojämnhet mellan budgetåren
i fråga om antalet antagna aspiranter försvårar polishögskolans arbete
och de efterlyser en långsiktig planering för antagningen. I motion
1592 förordas därjämte för nästa budgetår en oförändrad antagning av 400
polisaspiranter.

Utskottet kan så till vida instämma i motionsönskemålen att utskottet
finner det vara av stor betydelse för organisationen av polishögskolans
arbete och därmed också för kvaliteten på den undervisning som där
bedrivs att verksamheten kan planläggas för längre tidsperioder än ett år
och att elevantagningen sker någorlunda jämnt över åren. Saken harenligt
utskottets mening så stor betydelse för rekryteringsarbetet och polisverksamheten
i stort att den bör närmare studeras. Utskottet utgår från att så
kommer att ske inom ramen för polisberedningens arbete. Med dessa
uttalanden avstyrker utskottet bifall till de nu behandlade yrkandena i
motionerna 1205, 1216 och 1592.

Vad härefter gäller den i motion 1592 särskilt upptagna frågan om
antalet polisaspiranter för nästkommande budgetår vill utskottet notera att
departementschefens beräkning grundas på att vakanssituationen inom
polisväsendet successivt förbättrats under senare år. Mot denna bakgrund
och med hänsyn till det ansträngda statsfinansiella läget kan utskottet inte
frångå beräkningen i budgetpropositionen och avstyrker yrkandet i motion
1592 såvitt gäller aspirantantagningen för nästa budgetår.

Åtgärder mot v å I d s b r o 11 s 1 i g h e t e n

I motion 1210 förs fram oro inför utvecklingen av våldsbrottsligheten
och efterlyses åtgärder för att nedbringa antalet våldsbrott. Särskilt framhålls
att rikspolisstyrelsen bör ges i uppdrag att utarbeta ett åtgärdsförslag
i detta syfte.

I budgetpropositionen (s. 122) redovisas uppgifter om antalet anmälda
våldsbrott. Antalet var för år 1980 64 733, för år 1981 65 986 och för år
1982 (preliminär siffra) 74 000. Härav utgjorde antalet misshandelsbrott de
angivna åren 24 668, 24 314 och 28 300.

I propositionen uppmärksammas också frågan om åtgärder mot våldsbrottsligheten
i ett särskilt avsnitt (s. 24 ff) och kampen mot detta slags
brottslighet anges — jämte insatser mot narkotikabrottsligheten och den
ekonomiska brottsligheten — av departementschefen (s. 19 och 43) stå
främst bland de områden inom polisverksamheten som bör prioriteras
särskilt högt. Regeringens förslag i budgetpropositionen beträffande den
lokala polisorganisationen innebär i linje härmed också en omfördelning
av polismän till kriminalavdelningarna i första hand som en förstärkning
av insatserna för att bekämpa våldsbrottsligheten. Här bör även nämnas
att regeringen nyligen förelagt riksdagen förslag till lagstiftning om förverkande
av knivar m. m. till förebyggande av våldsbrott (prop. 1982/83:89)
liksom att några av förslagen i proposition 1982/83:85 om villkorlig fri -

JuU 1982/83:20

4

givning och kriminalvård i frihet m. m. tar sikte på personer som begått
våldsbrott. Även i andra sammanhang har frågan om åtgärder mot våldsbrottsligheten
uppmärksammats, bl. a. inom brottsförebyggande rådet och
rikspolisstyrelsen. Sålunda har en av rikspolisstyrelsen tillsatt arbetsgrupp
studerat ökningen av antalet våldsbrott på allmänna platser, och styrelsen
har nyligen tagit initiativ till fortlöpande överläggningar med polismästarna
i Stockholm, Göteborg och Malmö i frågor om åtgärder mot våldsbrottsligheten.

Utskottet delar den oro inför de senaste årens ökning av den registrerade
misshandelsbrottsligheten som motionärerna för fram. Utskottet finnér
det också mycket angeläget att samhällets åtgärder för att bryta utvecklingen
intensifieras. Av redogörelsen i det föregående framgår emellertid att
problemet är uppmärksammat och att åtgärder övervägs i fråga om både
organisatoriska förändringar och skärpt lagstiftning. Något initiativ av
riksdagen av det slag som förespråkas av motionärerna är därför enligt
utskottets mening inte påkallat, och utskottet avstyrker bifall till motion
1210.

Övrigt

Vad departementschefen anfört under förevarande anslag föranleder —
utöver vad som sagts i det föregående — inget särskilt uttalande från
utskottets sida, och utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande professur i polisforskning

att riksdagen avslår motion 1982/83:2158 i denna del (yrkande 6),

2. beträffande långtidsplanering av aspirantanlagningen

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1205 och 1982/
83:1216 samt motion 1982/83:1592 i denna del (yrkande 7),

3. beträffande aspirantanlagningen 1983/84

att riksdagen avslår motion 1982/83:1592 i denna del (yrkande
6),

4. beträffande åtgärder mot våldsbrottsligheten
att riksdagen avslår motion 1982/83:1210,

5. beträffande medelsberäkningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1982/83:1750 i denna del (yrkande 1) till Rikspolisstyrelsen
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
225 640 000 kr.

2. Statens kriminaltekniska laboratorium. Regeringen har under punkt B
3 (s. 38—40) föreslagit riksdagen att till Statens kriminaltekniska laboratorium
för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 18 172 000 kr.

JuU 1982/83:20

5

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär en ökning av anslaget
med 289 000 kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgetår. Medel
har beräknats för en ny tjänst som kemist vid kemiska sektionen. Vidare
har som engångsanvisning beräknats 800 000 kr. för utbyte av ett svepelektronmikroskop.

Laboratoriet fyller en viktig uppgift i samhällets insatser mot grövre
brottslighet, framför allt narkotikabrottsligheten. Antalet ärenden hos laboratoriet
har under senare år ökat påtagligt. Enligt vad som upplyses i
budgetpropositionen har t. ex. antalet narkotikaärenden under budgetåret
1981/82 ökat med ca 13%. Budgetåret dessförinnan var ökningen av
antalet narkotikaärenden så stor som ca 62 %. Laboratoriet har under de
tre senaste budgetåren inte tillförts några nya tjänster. Det erinras i budgetpropositionen
också om att personalläget vid laboratoriet, liksom tidigare,
är bekymmersamt och att antalet oredovisade ärenden f. n. uppgår
till närmare 900, vilket motsvarar en eftersläpning på ca sex veckor.

Utskottet har i samband med de tre senaste årens behandling av anslagen
till laboratoriet uttalat att det är angeläget att effekterna av samhällets
ökade satsningar mot narkotikabrottsligheten inte motverkas av bristande
personella resurser hos laboratoriet. Det sagda har alltjämt aktualitet. Mot
denna bakgrund och med hänsyn såväl till arbetsbelastningen vid laboratoriet
som till vikten av att forskningen inom dess verksamhetsområde kan
bedrivas tillfredsställande finner utskottet det motiverat att, såsom föreslås
i budgetpropositionen, inte tillämpa huvudförslaget om besparing på anslaget
till laboratoriet. Det är också enligt utskottets mening välbetänkt att
laboratoriet som ett led i bekämpandet av narkotikabrottsligheten tillförs
en ny tjänst som kemist.

Det anförda innebär att utskottet kan godta regeringens förslag till
medelsberäkning under denna punkt.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 18 172 000 kr.

3. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader. Regeringen har under
punkt B 4 (s. 40—47) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag
av 3 825 304 000 kr.

Motioner

1 motion 1982/83:289 av Gunilla André (c) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
inrättande av eko-rotel i Mariestad.

JuU 1982/83:20

6

I motion 1982/83:372 av Göran Ericsson (m) hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att i samband med
exploateringen av Hanstaområdet en polisstation bör inrättas i Kista centrum
som filial till vaktdistrikt 6 inom Stockholms polisdistrikt.

I motion 1982/83:716 av Wiggo Komstedt (m) och Bo Lundgren (m)
hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att personal från
trafikövervakningsverksamheten överförs till narkotikarotlarna inom den
lokala polisorganisationen i den utsträckning som krävs för att möjliggöra
beslutad prioritering inom polisväsendet av den narkotikabekämpande
verksamheten.

I motion 1982/83:839 av Ola Ullsten m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen

— hos regeringen begär förslag om inrättande av narkotikarotlar i
större polisdistrikt (yrkande 1),

— beslutar anvisa medel för ytterligare 20 tjänster till narkotikapolisen
(yrkande 2),

— hos regeringen hemställer om en kartläggning av sambandet mellan
häleri och narkotikabrott (yrkande 4),

— hos regeringen hemställer om förslag till åtgärder i syfte att kunna ge
ett bättre skydd för vittnen i narkotikarättegångar (yrkande 6).

I motion 1982/83:888 av Stig Josefson (c) och Gunilla André (c) hemställs,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen hos regeringen begär att arbetet
med att bekämpa den ekonomiska brottsligheten bedrivs i enlighet med de
riktlinjer som angivits i motionen under punkterna d) och e).

— I punkt d) föreslås en omfördelning av resurserna.

— I punkt e) föreslås en förbättring av utbildning och rekrytering.

I motion 1982/83:1206 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att rikspolisstyrelsen
måtte ha uppmärksamheten riktad på den dystra utvecklingen
när det gäller narkotikamissbruket i Kopparbergs län.

I motion 1982/83:1209 av Elver Jonsson (fp) och Ingemar Eliasson (fp)
hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
dels att den indragning av personal för trafikövervakning som redovisats
i budgetpropositionen bilaga 4 icke skall ske, dels vad i motionen anförts
om upprätthållande av hög trafiksäkerhet.

I motion 1982/83:1592 av Gunilla André m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är
i fråga, att riksdagen beslutar

— att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om våld mot polisman (yrkande 4),

— att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om polisens regionala organisation (yrkande 5),

JuU 1982/83:20

7

— att till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret
1983/84 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 20 milj.
kr. förhöjt förslagsanslag av 3 845 304 000 kr., för att möjliggöra antagning
av ytterligare 200 polisaspiranter (yrkande 8).

I motion 1982/83:1605 av Lars Werner m. fl (vpk) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sagts om
ökade resurser för polis, åklagare och domstolar inom det ekonomiska
brottslighetsområdet.

I motion 1982/83:1752 av Ulf Lönnqvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är
i fråga, att riksdagen hos regeringen begär

— en översyn av polisdistriktsindelningen i Stockholms län (yrkande 1),

— att genom omdisponering ökade resurser tillförs Handens polisdistrikt
(yrkande 2).

I motion 1982/83:1754 av Iris Mårtensson (s) och Rune Johansson (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om omreglering av avdelningstjänster från polis- och
kriminalinspektörer till kommissarier.

I motion 1982/83:2158 av Bertil Lidgård m. fl. (m) hemställs, såvitt nu
är i fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
omfördelningen av 70-talet polistjänster sker i enlighet med vad som
angivits i motionen (yrkande 5).

Utskottet

Inledning

Regeringens anslagsförslag under denna punkt är beräknat med utgångspunkt
i huvudförslaget om besparing. Förslaget innebär en ökning
av anslaget med nästan 179 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår;
totalt föreslås ett anslag av mer än 3,8 miljarder kr.

För innevarande budgetår tillfördes den lokala polisorganisationen inte
några nya tjänster. I stället skedde en omfördelning av tjänster till vissa
angelägna verksamhetsområden. Även för nästa budgetår föreslås att viss
polisverksamhet prioriteras bl. a. genom omfördelning. Detta gäller enligt
vad departementschefen anför främst kampen mot narkotikabrottsligheten,
den ekonomiska brottsligheten och våldsbrottsligheten.

I fråga om polisens insatser mot narkotikabrottsligheten föreslås inga
särskilda åtgärder under förevarande anslagspunkt. Däremot föreslås under
anslaget A 2. Justitiedepartementet att 15 milj. kr. beräknas för de
åtgärder på olika områden som kan bli aktuella till följd av förslag från en
av regeringen tillkallad narkotikakommission (Dir. 1982:100). Enligt sina
direktiv har kommissionen till uppgift bl. a. att lägga fram förslag om
polisiära insatser på området.

JuU 1982/83:20

Departementschefen uppger att han, för att förstärka polisens resurser
inom övriga prioriterade områden, i samband med utfärdande av regleringsbrev
för polisväsendet kommer att föreslå regeringen att göra vissa
omfördelningar av resurserna inom polisväsendet. Dessa omfördelningar
innebär att sammanlagt ett 50-tal polismän avdelas för att bekämpa ekonomisk
brottslighet. Av dessa avses 30 bli tillförda sex nya ekonomiska
rotlar, medan övriga ca 20 tjänster skall fördelas på redan befintliga
sådana rotlar. Vidare skall ca 20 polismän omfördelas för i första hand en
förstärkning av insatserna för att bekämpa våldsbrottsligheten.

Departementschefen upplyser att omfördelningarna skall genomföras
genom att 100 tjänster för trafikövervakningspersonal dras in. Denna
indragning av tjänster syftar också till att göra det möjligt att tillföra
åklagarväsendet ett antal nya tjänster i kampen mot den ekonomiska
brottsligheten. För polisväsendets del innebär de berörda omfördelningarna
att antalet polismanstjänster minskar med 27.

Budgetförslaget innebär vidare att återstående s. k. vakansmedelstjänster
som inte är polismanstjänster och som motsvarar 418 årsarbetskrafter
skall lösas in. Av dessa avses 17 tjänster bli tillförda ekonomiska rotlar för
att förstärka den administrativa sidan.

Medel för polisaspiranter

Regeringens förslag till medelsberäkning beträffande aspiranter till polishögskolan
grundas på en bedömning att antagningen av aspiranter kan
begränsas till 200 under nästa budgetår.

I motion 1592 begärs att ytterligare 20 milj. kr. anvisas under förevarande
anslag för att möjliggöra antagning av ytterligare 200 polisaspiranter.
Yrkandet sammanhänger med motionärernas begäran om att antagningen
av aspiranter till polishögskolan under nästa budgetår inte skall begränsas
på sätt föreslås i budgetpropositionen.

Frågor rörande antagning av polisaspiranter behandlas av utskottet
under punkt 1 ovan. Utskottet avstyrker där bifall till det i motion 1592
framförda yrkandet om att antagningen av aspiranter inte skall begränsas
till 200. I konsekvens härmed avstyrker utskottet bifall till motionen också
i den del som gäller medelsberäkningen beträffande polisaspiranter. Utskottet
godtar alltså regeringens förslag till medelsberäkning på denna
punkt.

Indragning av trafikpoliser m. m.

I två motioner tas upp frågor med omedelbar anknytning till den i
budgetpropositionen föreslagna indragningen av tjänster för trafikövervakningspersonal.
Det gäller motion 1209 vari begärs att den föreslagna
indragningen inte skall ske och att insatserna för trafiksäkerheten skall

JuU 1982/83:20

9

bibehållas. Motionärerna hänvisar i sammanhanget bl. a. till att polisen
fått nya arbetsuppgifter på trafikområdet och till att polisens medverkan
i nordiska trafiksäkerhetsåret 1983 är av väsentlig betydelse. I motion 888
förespråkas att omfördelningen av tjänster bör ske på regional nivå och i
vissa fall ske på andra verksamhetsområden än trafikövervakningen. Motionärerna
föreslår att en fortsatt prövning av vilka omfördelningar som är
möjliga bör ske av 1981 års polisberedning.

I motion 716 tas upp frågan om omfördelning av polismanstjänster från
trafikövervakningen till insatser mot narkotikabrottsligheten. Den motionen
behandlas i det följande under rubriken Narkotikabrottsligheten.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen våren 1982 har
fastställt riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet. Enligt riksdagens beslut skall
trafiken göras säkrare för samtliga trafikantkategorier men framför allt för
de oskyddade trafikanterna (prop. 1981/82:81, TU 19 och 26, rskr 231).
Det skall här också nämnas att nordiska ministerrådet våren 1981 beslutat
om ett nordiskt trafiksäkerhetsår 1983. Syftet härmed är bl. a. att öka
säkerheten för de oskyddade trafikanterna. För Sveriges del utgör insatser
av trafiksäkerhetsverket, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande
och polisen basen för det nordiska trafiksäkerhetsåret.

Som förut sagts avses den föreslagna prioriteringen av främst polisens
insatser mot bl. a. den ekonomiska brottsligheten ske genom omfördelningar
som innebär att 100 tjänster för trafikövervakningspersonal dras in.
Departementschefen förklarar att han har valt att föreslå att den nödvändiga
omprioriteringen sker på trafikområdet, eftersom trafiken på vägarna
har minskat och som en följd därav också antalet trafikolyckor. Till belysning
av vad departementschefen säger kan här nämnas att under år 1982
dödsolyckorna i trafiken minskat med 5 % och olyckorna med svår personskada
minskat med 2 %, medan däremot antalet olyckor med lindrig
personskada ökat med 7 %, allt jämfört med år 1981.

Utskottet vill framhålla att polisen fyller en mycket viktig funktion i
ansträngningarna att främja trafiksäkerheten. Målet för polisens trafikövervakande
verksamhet är att inom ramen för tillgängliga resurser minska
antalet trafikolyckor. Trafikövervakningen inriktas därför till stor del
mot felbeteenden i trafiken i syfte att åstadkomma en förbättrad regelefterlevnad.
Det torde vara ställt utom tvivel att polisens insatser på området
verksamt har bidragit till att minska antalet svårare olyckor i trafiken.
Utskottet anser det därför angeläget att polisens insatser för att trygga
säkerheten i trafiken även framdeles hålls på hög nivå.

I likhet med departementschefen anser utskottet det emellertid nödvändigt
att polisens och åklagarnas insatser mot bl. a. den ekonomiska brottsligheten
förstärks. Med tanke på det statsfinansiella läget måste detta ske
genom omprioriteringar. Vid detta ställningstagande beaktar utskottet att
den föreslagna indragningen av trafikövervakningspersonal är ganska

JuU 1982/83:20

10

måttfull och omfattar ca 7 % av befintlig personal. Enligt utskottets mening
kan en indragning av personal i den storleksordningen inte ha någon
nämnvärd betydelse för polisens möjligheter att upprätthålla en hög trafikövervakande
verksamhet. Härtill kommer f. ö. att anslagen för trafiksäkerhet
under sjätte huvudtiteln föreslås höjda med sammanlagt 2 milj. kr.
(prop. 1982/83:100, bil. 8).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion
1209 och motion 888 i här berörd del.

När det sedan gäller önskemålen i motion 888 om att den föreslagna
omfördelningen av tjänster bör ske på regional nivå bör först följande
nämnas om polisens trafikövervakning.

Trafikövervakning utförs av enheter som är speciellt inrättade för ändamålet
men också — vid sidan av andra uppgifter — av ordningsavdelningarnas
övervakningssektioner. De speciella enheterna är länstrafikgrupperna
och trafiksektionerna. Trafiksektionerna är inordnade i polisdistriktens
ordningsavdelningar. Trafiksektioner finns i 37 polisdistrikt. I
Stockholms polisdistrikt finns en särskild trafikavdelning. Antalet polismän
vid trafiksektionerna (inkl. trafikavdelningen i Stockholm) uppgår till
ca 525. Arbetet inom trafiksektionerna inriktas huvudsakligen på fortlöpande
trafikövervakning inom hela polisdistriktet. Bevakningen sätts dock
i första hand in på områden som inte omfattas av det arbete som bedrivs
av länstrafikgrupp. Länstrafikgrupperna ingår inte i polisdistriktets avdelningsindelning
utan är fristående. I varje län utom Gotlands län finns
minst en länstrafikgrupp, och de står till länsstyrelsernas direkta förfogande,
även om de i administrativt hänseende är knutna till polisdistrikt i
länet. Antalet polismän i landets 35 länstrafikgrupper uppgår till ca 930.
Länstrafikgrupperna skall i första hand övervaka trafiken på de större
vägarna medan personalen från polisdistrikten skall övervaka trafiken
inom tätorterna och på vägar där annan övervakning inte äger rum.

Av det anförda framgår att flertalet polismän som direkt sysslar med
trafikövervakning tjänstgör inom länstrafikgrupperna och att de sålunda
har regional anknytning. Redan härav bör enligt utskottets mening följa att
de aktuella omfördelningarna i stor utsträckning kommer att ske på regional
nivå. Det torde ligga i sakens natur att omfördelningar många gånger
inte låter sig göras inom distrikt med trafiksektioner med tanke på att
antalet polismanstjänster för trafikövervakning i många av dessa distrikt
är mycket litet. F. ö. ankommer det på regeringen att efter samråd med
rikspolisstyrelsen besluta om hur de aktuella omfördelningarna praktiskt
bör genomföras, och i dessa hänseenden bör riksdagen inte göra något
särskilt uttalande.

Med anledning av önskemålen i motion 888 om att 1981 års polisberedning
i fortsättningen bör pröva vilka omfördelningar som är möjliga bör
först sägas att det, enligt de av riksdagen år 1981 beslutade riktlinjerna för

Jul) 1982/83:20

en polisreform, inte skall läggas fast någon permanent reglering av prioriteringsfrågorna
(prop. 1980/81:13, Juli 24, rskr 210). Dessa skall i stället
bedömas från tid till annan och har därför sin naturliga plats bl. a i
budgetberedningen av anslagen till polisväsendet. Inriktningen i stort av
polisverksamheten och därav föranledda omfördelningsfrågor bör alltså
prövas av statsmakterna. Det kan enligt utskottets mening uppenbarligen
inte vara en uppgift för polisberedningen att befatta sig med frågor om det
praktiska genomförandet av statsmakternas framtida beslut om eventuella
omfördelningar. En annan sak är att polisberedningen har att närmare
behandla vissa frågor som gäller själva beslutsstrukturen inom polisväsendet
rörande prioriteringar m. m.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 888
i här behandlade delar.

Kvarterspoliser

I motion 2158 förespråkas att omfördelningen av polismanstjänster sker
på så sätt att av de ca 50 tjänster som enligt budgetpropositionen är
avsedda för ekonomisk brottslighet 20 avdelas för kvarterspolisverksamhet.

Syftet med kvarterspolisverksamheten är att på sikt nedbringa brottsligheten
eller att åtminstone hindra att den ökar. Verksamheten har bl. a. till
ändamål att förbättra förhållandet mellan allmänheten och polisen. Utskottet
har vid flera tillfällen uttalat sig för att verksamheten bör byggas ut
(se JuU 1980/81:33 s. 13 och där angivna betänkanden samt JuU 1981/
82:43).

F. n. finns kvarterspoliser i 68 polisdistrikt. Sammanlagt finns det nästan
400 kvarterspolistjänster. I bl. a. Stockholms polisdistrikt bedrivs s. k. områdespolisverksamhet,
som påminner om kvarterspolisverksamheten.

Riksdagen beslutade senast för budgetåret 1980/81 om en förstärkning
av kvarterspolisverksamheten. Beslutet innebar att organisationen tillfördes
ytterligare 10 tjänster (prop. 1979/80:100 bil. 5, JuU 24 p. 3, rskr 182).
De två senaste budgetåren har organisationen inte tillförts några nya
tjänster.

Enligt utskottets mening är kvarterspolisverksamheten mycket värdefull
både från brottsförebyggande synpunkt och för tillgodoseende av allmänhetens
behov av bättre kontakt med polisen. Utskottet kan — i likhet med
vad som tidigare skett — principiellt ansluta sig till önskemålet om att
verksamheten byggs ut. Det statsfinansiella läget medger dock inte att
organisationen för nästa budgetår tillförs några nya tjänster. Utskottet
anser det inte heller välbetänkt att, såsom föreslås av motionärerna, begränsa
insatserna mot den ekonomiska brottsligheten för att förstärka
kvarterspolisorganisationen. Utskottet avstyrker således bifall till motion
2158 i denna del.

JuU 1982/83:20

12

Ekonomisk brottslighet
Resursfrågor

1 två motioner tas upp frågor med anknytning till polisens resurser för
bekämpande av den ekonomiska brottsligheten.

I motion 888 förespråkas en förstärkning av resurserna, bl. a. genom en
fortsatt utbyggnad av de ekonomiska rotlarna. I motion 1605 begärs bl. a.
att man skall göra kraftfulla insatser för att slutföra det stora antalet
ärenden rörande ekonomisk brottslighet i vilka brottsutredning inte ens
påbörjats.

Utskottet vill inledningsvis understryka att den ekonomiska brottsligheten
utgör ett stort samhällsproblem, kanske ett av vår tids största kriminalpolitiska
problem. Det är därför ytterst angeläget att samhället sätter in
kraftfulla åtgärder på alla områden för att motverka den ekonomiska
brottsligheten. Visserligen kan det sägas att åtskilliga åtgärder i den riktningen
har vidtagits under senare år, men de har på det hela taget inte varit
tillräckliga för att vända utvecklingen. Betydligt effektivare åtgärder än de
hittills vidtagna behövs därför.

Av dessa skäl har regeringen nyligen beslutat tillkalla en särskild kommission
för att utveckla ett samlat program mot den ekonomiska brottsligheten
och skatteflykten. De åtgärder som blir aktuella för kommissionen
är av många olika slag. Kommissionen bör enligt sina direktiv (Dir.
1982:101) bl. a. överväga hur man genom aktiva forskningsinsatser skall
kunna få bättre kunskaper om den ekonomiska brottslighetens former och
utbredning samt lägga fram förslag om förbättrad information till företag
och allmänhet om gällande regler. Andra huvuduppgifter är att lägga fram
förslag till effektivisering av myndighetskontrollen på olika områden —
bl. a. inom taxerings- och uppbördsverksamheten — samt att undersöka
hur samarbetet mellan kontrollmyndigheterna kan förbättras, bl. a. i form
av en bättre samordning på skatte- och valutaområdet och av registreringen
av näringsverksamheten för inbetalning av preliminär skatt, mervärdeskatt
och arbetsgivaravgifter. Ytterligare en viktig fråga för kommissionen
är att överväga resurstilldelningen till de myndigheter som i första hand är
engagerade i kampen mot den ekonomiska brottsligheten och utnyttjandet
av befintliga resurser.

1 kampen mot den ekonomiska brottsligheten spelar självfallet polisens
arbete en central roll. Det är därför angeläget att polisen ges erforderliga
resursförstärkningar. Under de senaste sex budgetåren har polisen tillförts
sammanlagt 136 tjänster för bekämpande av den ekonomiska kriminaliteten.
Som framgår av det som tidigare sagts föreslås för nästa budgetår att
genom omfördelningar ytterligare ett 50-tal polismän sätts in i kampen
mot den ekonomiska brottsligheten.

Inom polisväsendet har, för att bekämpa bl. a. den ekonomiska brottsligheten,
tillskapats en särskild organisation i form av ekonomiska rotlar.

JuU 1982/83:20

13

Sådana rotlar finns f. n. — förutom vid rikspolisstyrelsen — i de tre
storstäderna och på ytterligare 13 orter i landet. Samtidigt som enligt
budgetpropositionen ytterligare polismän för nästa budgetår föreslås bli
avdelade för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten föreslås att sex
nya ekonomiska rotlar inrättas. Departementschefen upplyser vidare att
de ekonomiska rotlarna skall förstärkas även på den administrativa sidan.

1 sammanhanget bör framhållas att utredningar avseende ekonomisk
brottslighet sker inte bara vid de ekonomiska rotlarna utan även vid andra
enheter inom polisen, såsom bedrägerirotlarna och, i Stockholm, skatteroteln.

Vid bedömningen av önskemålen om att ytterligare resurser utöver dem
som föreslås i budgetpropositionen skall tillföras polisen för att bekämpa
den ekonomiska brottsligheten nödgas utskottet konstatera att det statsfinansiella
läget inte medger att så kan ske. Den möjlighet som står till buds
när det gäller att förstärka polisens insatser på området är att såsom
föreslås i budgetpropositionen göra omfördelningar av tillgängliga resurser.
Vid ställningstagande till hur omfattande omfördelningar som bör
göras måste enligt utskottets mening behovet av förstärkningar vägas inte
bara mot andra angelägna sådana behov utan också mot de praktiska
möjligheterna att rekrytera lämpliga polismän till de aktuella befattningarna.
Kommissionen mot ekonomisk brottslighet har i sammanhanget
också en betydelsefull uppgift när det gäller att överväga resurstilldelningen
till bl. a. polisen.

Med hänvisning till det anförda kan utskottet f. n. inte förorda att ett
större antal polismän sätts in i kampen mot den ekonomiska brottsligheten
än som föreslås i budgetpropositionen. Med det sagda avstyrker utskottet
bifall till motion 888 i denna del och motion 1605 i denna del.

Ekonomiska rotlar

I motion 289 förordas att en ekonomisk rotel inrättas i Mariestads
polisdistrikt.

För att bekämpa bl. a. den ekonomiska brottsligheten är inom polisen
sedan några år tillbaka en särskild organisation i form av ekonomiska
rotlar under uppbyggnad. De ekonomiska rotlarna har länen som primärt
verksamhetsområde. Sådana rotlar finns f. n. — förutom vid rikspolisstyrelsen
— i 16 polisdistrikt (Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall,
Jönköping, Linköping, Karlstad, Umeå, Växjö, Halmstad, Västerås, Luleå,
Uppsala, Kalmar, Borås och Gävle).

För nästa budgetår föreslås som tidigare sagts att ytterligare polismän
sätts in i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Departementschefen
uppger att han i samband med utfärdande av regleringsbrev för polisväsendet
ämnar föreslå regeringen att — i enlighet med rikspolisstyrelsens
önskemål därom — ytterligare sex ekonomiska rotlar inrättas. Rikspolis -

JuU 1982/83:20

14

styrelsen anförde i sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 att nya
ekonomiska rotlar borde inrättas i Karlskrona, Falu, Kristianstads, Örebro,
Skövde och Nyköpings polisdistrikt. I budgetpropositionen uttalar
departementschefen inte något om var de ekonomiska rotlarna lämpligen
bör inrättas.

I motionen anförs att det vid utredning av ekonomisk brottslighet krävs
ett nära samarbete med olika länsmyndigheter; en ekonomisk rotel bör
därför hellre inrättas i residensstaden Mariestad än i Skövde.

Utskottet finner det angeläget att nya ekonomiska rotlar tillkommer
också under nästa budgetår. I vilka polisdistrikt ekonomiska rotlar skall
inrättas ankommer det på regeringen att besluta. Därvid beaktas givetvis
behovet av en nära och fortlöpande samverkan med sådana myndigheter
som kan lämna upplysningar av värde för spanings- och utredningsarbetet.
Vägledande för ett ställningstagande i frågan måste emellertid vara att de
ekonomiska rotlarna tillförs de polisdistrikt där behovet av sådan rotel är
störst, och i detta hänseende bör riksdagen inte göra något särskilt uttalande.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 289.

Rekryteringsfrågor m. m.

I motion 888 föreslås att man ser över utbildningen och rekryteringen av
polismän som sysslar med att bekämpa ekonomisk brottslighet. Av särskilt
intresse är enligt motionärerna att inrikta rekryteringen av polisaspiranter
på bl. a. personer med ekonomisk utbildning eller med särskilt intresse för
spaning och utredning av ekonomiska brott. Motionärerna anser också att
polisorganisationen bör ytterligare förstärkas med personer som har en
kvalificerad ekonomisk och/eller juridisk utbildning. Detta bör ske genom
direktrekrytering. Även anlitande av konsulter för vissa utredningsuppgifter
bör enligt motionärerna kunna prövas. Motionärerna anför vidare att
medel för särskild utbildning av polismän i fråga om ekonomisk brottslighet
inte bör beräknas som engångsanvisning vilket är fallet enligt budgetpropositionen;
medel bör ställas till förfogande till dess utbildningsbehovet
är tillgodosett.

Frågor liknande dem som tas upp i motionen behandlades förra året av
utskottet i anslutning till beredningen av anslaget till lokala polisorganisationen
(JuU 1981/82:38). Såsom utskottet då framhöll gäller den organiserade
och den ekonomiska brottsligheten ofta förfaranden som är mycket
svåra att utreda. Utredningsarbetet ställer därför stora krav på kunnande
bl. a. i ekonomiska och rättsliga frågor. Utredningar av komplicerade
transaktioner av olika slag kan i många fall kräva medverkan av kvalificerad
ekonomisk expertis. För att tillgodose polisens behov på området
har för innevarande budgetår medel anvisats för fyra tjänster för kvalificerade
ekonomer. Vid det årets budgetberedning sade sig utskottet utgå

JuU 1982/83:20

15

från att regeringen även framdeles söker få till stånd förstärkningar av
detta slag i den mån det bedöms lämpligt.

För nästa budgetår avses enligt budgetförslaget polisväsendet inte bli
tillfört någon ytterligare tjänst för ekonom. Däremot tillförs åklagarväsendet
en sådan tjänst. Enligt utskottets mening måste i det rådande statsfinansiella
läget behovet av nya tjänster prövas mycket noga, oavsett om en
tjänst skall finansieras genom anslagshöjning eller genom omfördelningar
av befintliga resurser. Utskottet anser att större erfarenheter av de ekonomtjänster
som nyligen tillförts polisen måste avvaktas innan man tar upp
frågan om behovet av ytterligare sådana tjänster inom polisväsendet. Med
det sagda avstyrker utskottet bifall till motion 888 i denna del.

Beträffande motionsförslaget om att man inom polisen bör anlita konsulter
för vissa utredningsuppgifter skall här sägas att möjligheter härtill
redan finns. De medel som upptas under anslagsposten Vissa kostnader för
förundersökning m. m. kan tas i anspråk för bl. a. anlitande av utomstående
experter från t. ex. revisionsbyråer. För nästa budgetår föreslås i
budgetpropositionen en höjning av denna anslagspost med ca 1,1 milj. kr.
till sammanlagt mer än 8,5 milj. kr. Utskottet utgår från att dessa medel
kommer att användas på ett sätt som bäst tjänar polisens verksamhet, och
i detta hänseende bör utskottet inte med anledning av motionsönskemålet
göra några uttalanden. Utskottet avstyrker därmed bifall till motion 888 i
här berörd del.

Medel för särskild utbildning av den personal som skall syssla med
bekämpning av ekonomisk brottslighet beräknas för nästa budgetår till
654 000 kr. Enligt motionärerna bör medel för ändamålet inte beräknas
som engångsanvisning, utan resurser bör ställas till förfogande till dess
utbildningsbehovet är tillgodosett. Enligt utskottets mening saknas det skäl
att i förevarande sammanhang uttala sig om vilka resurstilldelningar för
aktuell utbildning som bör göras för tiden efter budgetåret 1983/84. Ställningstagandet
härtill har sin naturliga plats i det ordinarie planerings- och
budgetarbetet avseende resp. budgetår. Motion 888 i denna del bör alltså
avslås.

När det sedan gäller motionsönskemålen om att för polisutbildningen
finna nya rekryteringsvägar — vid sidan om de nuvarande — till tjänst
inom polisväsendet vill utskottet först peka på att olika frågor rörande
polisutbildningen var aktuella i samband med 1981 års polisreform. Genom
den reformen lades fast riktlinjer för polisutbildningen (prop. 1980/
81:13 s. 124, JuU 24, rskr 210). Riktlinjerna innefattade ett principförslag
om en ny sammanhållen grundutbildning. Hittillsvarande assistentkurs
och inspektörskurs I — som utgör vidareutbildning — tas bort ur utbildningsgången.
Behovet av vidareutbildning skall i stället tillgodoses genom

JuU 1982/83:20

16

bl. a. funktionsinriktade specialkurser. Till sådana kurser är att hänföra
specialutbildning i t. ex. trafikövervakningstjänst, kvalificerad utredningsverksamhet
beträffande ekonomisk brottslighet och kriminalteknik.

Enligt vad departementschefen uttalade i samband med polisreformen
(prop. s. 128) skulle de funktionsinriktade specialkurserna uppenbarligen
komma att spela en mycket viktig roll i det nya systemet, eftersom behovet
av fortbildning för speciella uppgifter är framträdande på vissa områden.
Det sagda gällde i synnerhet de polismän som avdelas för spaning mot och
utredning av kriminalitet som kan hänföras till den organiserade och den
ekonomiska brottsligheten.

Här skall tilläggas att olika frågor rörande polisutbildningen undersöks
närmare av polisberedningen (Ju 1981:02).

Som utskottet tidigare har sagt gäller den organiserade och den ekonomiska
brottsligheten ofta förfaranden som är kvalificerade och mycket
svåra att utreda. Detta ställer naturligtvis krav på att den personal inom
polisen som handhar spaning och utredning rörande den ifrågavarande
brottsligheten har en för ändamålet lämplig utbildning. Bl. a. genom de
nyss nämnda funktionsinriktade specialkurserna får polisen utbildning på
det ekonomiska området som svarar mot dessa krav. I sammanhanget vill
utskottet också framhålla att man såväl vid utbildning av polispersonal
som vid direktrekrytering av personal för speciella funktioner måste hålla
i minnet att den brottslighet som det här gäller rör fält som är under en
ständig utveckling. Detta ställer krav på att bl. a. utbildningen är anpassbar
till olika uppkommande situationer.

När utskottet förra året behandlade frågor av samma slag som här är
aktuella ställde sig utskottet tveksamt till behovet av nya rekryteringsvägar
inom polisutbildningen och uttalade att motionsönskemålen härom delvis
innebar ett frångående av riksdagens ställningstagande rörande polisutbildningen
i samband med 1981 års polisreform, något som utskottet inte
omedelbart ville ställa sig bakom. Utskottet ansåg emellertid att de aktualiserade
frågorna hade en viss anknytning till de frågor som polisberedningen
har att närmare undersöka. Beredningens arbete beträffande utbildningsfrågorna
borde enligt vad utskottet framhöll avvaktas innan ställning
togs till behovet av nya rekryteringsvägar inom polisutbildningen
(JuU 1981/82:38 s. 21).

Vid bedömningen av önskemålen i motion 888 finner utskottet inte skäl
till annan uppfattning än den som utskottet hade förra året. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionen i här behandlad del.

Narkotikabrottsligheten

I tre motioner tas upp frågor som gäller polisens resurser för att bekämpa
narkotikabrottsligheten. Det gäller motion 716 vari begärs bl. a. att
narkotikarotlarna skall förstärkas, lämpligen genom omfördelningar av
tjänster från trafikövervakningsverksamheten. I motion 839 förespråkas

JuU 1982/83:20

17

att narkotikarotlar inrättas i alla större polisdistrikt. Vidare begärs i den
motionen en ökad medelsanvisning för nästa budgetår avseende 20 nya
polistjänster för bekämpande av narkotikabrottsligheten. I motion 1206
berörs narkotikasituationen i Kopparbergs län, och motionären vill att
tillräckliga medel skall ställas till förfogande för att bekämpa narkotikamissbruket
i länet.

Utskottet vill inledningsvis understryka att det är med stor oro som
utskottet ser på den utbredning narkotikamissbruket har i samhället och på
den utveckling av narkotikabrottsligheten som svarar häremot. Antalet
narkotikabrott som kommit till polisens kännedom har ökat dramatiskt år
1980 i förhållande till år 1979. Ökningen har fortsatt under år 1981. För år
1982 visar den preliminära statistiken dock att antalet rapporterade brott
ökat i mindre omfattning. Även om det är vanskligt att av de statistiska
uppgifterna dra några säkra slutsatser om den faktiska brottsligheten på
området torde det dock vara ställt utom allt tvivel att det förekommer en
omfattande narkotikakriminalitet i landet.

Innan utskottet går in på frågan om polisens narkotikabekämpning bör
det först sägas att riksdagen har lagt fast att kampen mot narkotikamissbruket
skall föras inom alla samhällsområden (prop. 1977/78:105, SoU 36,
rskr 363). Under senare år har också åtskilliga åtgärder vidtagits i kampen
mot narkotikan. I syfte att få till stånd ytterligare kraftfulla åtgärder för att
stoppa narkotikamissbruket har regeringen nyligen tillkallat en kommission
för att samordna insatserna. Kommissionen, som skall ha avslutat sitt
arbete före utgången av detta år, har fått vida och långtgående direktiv
(Dir. 1982:100). Här skall endast nämnas att kommissionen har att lägga
fram förslag om bl. a. insatser genom polisväsendet som syftar till att all
illegal narkotikahantering i landet uppdagas och beivras. Kommissionen
skall i förekommande fall också lägga fram förslag till omprioriteringar av
samhällets resurser på området.

Under senare år har också skett en utbyggnad av polisens resurser för att
bekämpa narkotikabrottsligheten. De senaste sex budgetåren har polisen
tillförts sammanlagt 120 tjänster i kampen mot denna brottslighet. Nära
400 polismän är därmed sysselsatta med enbart spaning och utredning av
narkotikabrott.

Även på det organisatoriska området har det inom polisen vidtagits
åtgärder i syfte att komma till rätta med narkotikabrottsligheten. Bl. a. har
särskilda narkotikarotlar inrättats i hela landet. Dessa rotlar Finns i 24
polisdistrikt och har länen som primärt verksamhetsområde. Därutöver
finns också lokala narkotikarotlar i sex polisdistrikt (Norrköping, Helsingborg,
Malmö, Uddevalla, Huddinge och Södertälje). Även inom rikskriminalsektionen
vid rikspolisstyrelsen finns en särskild narkotikarotel. Tillkomsten
av dessa rotlar, som har skett successivt, har medfört att det
många gånger komplicerade arbetet med att utreda narkotikabrottslighe -

2 Riksdagen 1982/83 7 sami. Nr 21)

JuU 1982/83:20

18

ten har kunnat göras effektivare.

Också i fråga om det internationella polisarbetet mot narkotikabrottsligheten
sker från svensk sida en fortlöpande förstärkning av insatserna. I det
internationella samarbetet spelar Interpol en betydelsefull roll. Interpols
generalsekretariat fungerar som en informationscentral förden internationella
narkotikabekämpningen. Generalsekretariatets narkotikasektion,
där bl. a. svenska polismän tjänstgör, har till uppgift att samordna det
internationella polisarbetet mot narkotikabrottsligheten och att samla in
uppgifter som kan kartlägga den illegala narkotikatrafiken.

Svenska polismän finns sedan år 1977 stationerade i Haag och Bangkok
som sambandsmän för narkotikabekämpningen. Sedan år 1981 har Sverige
en polisman stationerad i Köpenhamn och, sedan förra året, också en
i Athen. En sambandsfunktion för kontakter med Turkiet har också inrättats.
Vidare sker samarbete beträffande narkotikasambandsmän mellan de
nordiska länderna.

I sammanhanget förtjänar det också att nämnas det samband som föreligger
mellan den grövre narkotikabrottsligheten och den ekonomiska
brottsligheten. Polisväsendets insatser mot den ekonomiska brottsligheten
bör därför inte glömmas (se framställningen i det föregående under rubriken
Ekonomisk brottslighet).

I fråga om polisens resurser mot narkotikabrottsligheten för nästa budgetår
föreslås i budgetpropositionen inga särskilda åtgärder under anslaget
till polisväsendet. Däremot tas under anslaget A 2. Justitiedepartementet
upp 15 milj. kr. för de åtgärder som kan bli aktuella till följd av förslag från
narkotikakommissionen.

Utskottet anser i likhet med departementschefen och i linje med vad som
anförs i motionerna 716 och 839 att kampen mot narkotikabrottsligheten
bör ges en fortsatt hög prioritet inom polisväsendet. Med tanke på det
statsfinansiella läget är det av särskild vikt att de resurser som står till buds
används på de områden där de kommer till största nytta. Härvidlag har
narkotikakommissionen en betydelsefull uppgift. Enligt utskottets mening
bör utskottet inte nu med anledning av motionsönskemålen göra några
uttalanden om förstärkningar av polisens resurser för narkotikabekämpningen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion
716 och motion 839 i här behandlade delar.

När det härefter gäller den i motion 1206 berörda frågan om narkotikabekämpningen
i Kopparbergs län skall först sägas följande.

I en undersökning som i november 1981 publicerats i en rapport från
brottsförebyggande rådet (BRÅ Rapport 1981:4) beskrivs narkotikamissbruket
i Kopparbergs län. I rapporten behandlas också narkotikamissbrukarnas
kriminalitet. Enligt vad som sägs i rapporten är de problem som
undersökts inte speciellt oroande just i Kopparbergs län, de är oroande i
hela samhället.

JuU 1982/83:20

19

Utskottet vill för sin del framhålla att frågan om att lokalt eller regionalt
tillgodose särskilda medelsbehov prövas i vanlig ordning av rikspolisstyrelsen
och — då det kan bli aktuellt med anslagsöverskridanden — av
regeringen. Också önskemålen om resursförstärkningar för narkotikainsatser
inom polisdistrikten i Kopparbergs län får enligt utskottets mening
prövas i sådan ordning. Det kan enligt utskottets mening knappast vara en
uppgift för riksdagen att prioritera mellan olika medelsbehov som kan
föreligga i olika delar av landet. Utskottet avstyrker därmed bifall till
motion 1206.

Polisens regionala organisation

I motion 1592 tas upp en fråga om polisens regionala organisation.

I samband med att riksdagen år 1981 beslutade riktlinjer för en reform
i fråga om polisens uppgifter, utbildning och organisation m. m. (prop.
1980/81:13, JuU 24, rskr 210) behandlades också utförligt principerna för
organisationen av den regionala polisverksamheten. Utskottet godtog de
riktlinjer för den regionala polisverksamheten utanför storstadsdistrikten
som departementschefen dragit upp, innebärande bl. a. att den regionala
polisorganisationen skall behålla sin anknytning till länsstyrelserna och att
länspolischeferna med en förstärkt ställning skall förbli tjänstemän i länsstyrelserna.
Beträffande Jämtlands län, det enda län som består av enbart
två polisdistrikt, uttalade utskottet dock en betydande tveksamhet inför att
tillämpa dessa riktlinjer och ifrågasatte om en ordning med en länspolischef
och två polisdistrikt kunde vara ändamålsenlig. Utskottet ansåg att
polisberedningen förutsättningslöst närmare borde överväga denna sak
och förordade att riksdagen som sin mening gav regeringen detta till
känna.

Vad beträffar Stockholmsområdet anslöt sig utskottet till den i propositionen
föreslagna lösningen som innebar bl. a. att Stockholms län bildar
ett enda regionalt verksamhetsområde och att befattningarna som länspolischef
och polismästare i Stockholm förenas till en tjänst.

I fråga om Göteborgs och Bohus län fann utskottet skälen för en ordning
liknande den som avsågs för Stockholms län så starka att utskottet ansåg
att en sådan ordning måste införas också där. Utskottet förordade att
riksdagen som sin mening gav regeringen det anförda till känna.

När det gäller Malmöhus län godtog utskottet den ordning som föreslogs
i propositionen och som inte innebär några genomgripande förändringar
i förhållande till vad som gäller f. n. Erfarenheterna från den nya
ordningen i Stockholms- och Göteborgsområdena borde emellertid studeras
för att senare ligga till grund för fortsatta överväganden beträffande
Malmöhus län. Det sagda borde enligt utskottet riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

Riksdagen följde utskottet.

Polisberedningen har numera lagt fram preliminära förslag beträffande

JuU 1982/83:20

20

bl. a. den regionala polisorganisationen i Stockholms, Göteborgs och Bohus
län samt Jämtlands län (Ds Ju 1982:6 — 8). Förslagen innebär bl. a. att
befattningen som länspolischef förenas med tjänsten som polismästare i
länets residensstad. Polisberedningen kan enligt uppgift förväntas lägga
fram slutliga förslag i frågorna under våren 1983.

I budgetpropositionen anmäler departementschefen sin avsikt att ge
polisberedningen i uppdrag att senare, när beredningens slutliga ställningstagande
föreligger, överväga frågan om den regionala polisorganisationen
för övriga län utom Gotlands län med utgångspunkt i vad polisberedningen
preliminärt har föreslagit för storstadslänen. Motionärerna
vänder sig häremot och menar att en ordning med gemensam länspolischef
och polismästare i residensstaden kan vara olycklig i många län på grund
av risk för centralisering.

1 linje med utskottets tidigare ställningstagande i ämnet (JuU 1980/
81:24 s. 13) vill utskottet ånyo framhålla det angelägna i att den regionala
polisverksamheten så snart som möjligt ges en effektivare och mer rationell
organisation. Sedan utskottet senast behandlade ämnet har ansträngningarna
att åstadkomma detta fört saken framåt; sålunda har numera polisberedningen
lagt fram preliminära förslag beträffande organisationen i de
två storstadsregionerna och beträffande Jämtlands län, och beredningen
står i begrepp att avge de slutliga förslagen.

När det gäller de av departementschefen i budgetpropositionen (s. 46)
aviserade direktiven till polisberedningen finner utskottet, i motsats till
motionärerna, ingen anledning att f. n. ta ställning i frågan. Utskottet utgår
ifrån att regeringen på lämpligt sätt och i vederbörlig utsträckning kommer
att beakta vad som framkommer under polisberedningens fortsatta arbete
och vid den inom regeringskansliet kommande beredningen av frågorna.
Någon riksdagens åtgärd är därför inte påkallad med anledning av motion
1592 i här behandlad del, och utskottet avstyrker bifall till den.

Polisdistriktsindelningen i Stockholmslän, m. m.

I motion 1752 anför motionärerna att det råder en kraftig obalans
mellan polisdistrikten i Stockholms län och att det med anledning därav
bör genomföras en översyn av distriktsindelningen inom länet.

De allmänna riktlinjerna för polisväsendet beslutas av riksdagen, liksom
även vissa riktlinjer för bl. a. polisdistriktens storlek och antal (se
prop. 1971:173, JuU 1972:1, rskr 1972:19); i fråga om indelningen i polisdistrikt
beslutar däremot regeringen (bestämmelser i detta ämne finns i
kungörelsen [1973:874] om indelningen i polisdistrikt). I samband med
1972 års reform rörande indelningen i polis- och åklagardistrikt tog riksdagen
ställning till ett motionsvägen framfört förslag om att ändringar i
polisdistriktsindelningen alltid borde underställas riksdagen innan slutligt
beslut fattades. Justitieutskottet uttalade därvid (JuU 1972:1 s. 45 f) bl. a.
att ett sådant förfarande stred mot den praxis som dittills tillämpats vid

JuU 1982/83:20

21

ändringar i den polisiära eller judiciella indelningen och även innebar en
från administrativa utgångspunkter omständlig ordning. I enlighet härmed
avstyrkte utskottet motionen men underströk samtidigt att riksdagen
skulle höras om i visst fall någon avvikelse befanns erforderlig från de av
riksdagen uppdragna riktlinjerna för distriktsindelningen. Utskottet förutsatte
också att frågan skulle underställas riksdagen om i visst fall tvekan
skulle uppstå huruvida en indelningsändring stod i överensstämmelse med
de uppdragna riktlinjerna eller eljest särskilda skäl talade härför. Riksdagen
godkände betänkandet.

Med anledning av ett motionsyrkande har utskottet därefter uttalat (JuU
1975:9 s. 4) att utskottet inte funnit anledning frångå den principiella
inställning rörande beslutsfunktionen vid ändringar i bl. a. polisdistriktsindelningen
som innefattades i 1972 års beslut.

I Stockholms län finns 13 polisdistrikt, nämligen Danderyds, Handens,
Huddinge, Jakobsbergs, Lidingö, Märsta, Nacka, Norrtälje, Sollentuna,
Solna, Stockholms, Södertälje och Täby polisdistrikt. Det totala antalet
polismanstjänster i länet uppgår till 4 350, varav nästan 3 000 i Stockholms
polisdistrikt. Antalet polismanstjänster i övriga distrikt varierar mellan ca
250 och ca 40. Polisdistrikten skiljer sig från varandra i många hänseenden;
sålunda varierar exempelvis distriktens areal, folkmängd och befolkningsstruktur
i betydande grad.

Av det sagda framgår att indelningen i polisdistrikt är beroende av en
mängd skilda faktorer som i varje enskilt fall måste samverka på lämpligt
sätt för att den lokala polisorganisationen skall kunna uppfylla kravet att
bilda kärnan i ett effektivt och rationellt polisväsende. Utskottet utgår
ifrån att regeringen när så påkallas på ett ändamålsenligt sätt prövar
frågan huruvida förändringar bör göras i distriktsindelningen, och det är
enligt utskottets mening inte någon riksdagens uppgift att ta ställning i
dessa hänseenden. Någon åtgärd från riksdagens sida bör därför inte
vidtas med anledning av motionsyrkandet. Utskottet avstyrker följaktligen
bifall till motion 1752 i den nu behandlade delen.

1 motion 1752 anförs vidare att ökade resurser bör tillföras Handens
polisdistrikt genom omdisponering av personal från andra distrikt. Enligt
motionärerna har inget annat polisdistrikt i Stockholms län en så besvärlig
situation vad gäller balansen av outredda brott.

Handens polisdistrikt omfattar Haninge, Nynäshamns och Tyresö kommuner.
Folkmängden i distriktet uppgår till drygt 111 000 personer. 1
distriktet finns totalt 159 polismanstjänster. Under 1970-talet har antalet
ökat med ca 50 tjänster.

Handens polisdistrikt hade den 1 oktober 1982 7 747 brottsanmälningar
i balans, varav drygt 6 500 avsåg vålds-, tillgrepps-, bedrägeri- och andra
s. k. kriminalbrott. Om man bortser från Stockholms polisdistrikt, vars
speciella förhållanden inte gör en jämförelse meningsfull, hade övriga

JuU 1982/83:20

22

distrikt i länet utom Huddinge polisdistrikt avsevärt lägre balanser.

För att förstärka kriminalavdelningen i Handens polisdistrikt har regeringen
i regleringsbrev fr. o. m. budgetåret 1982/83 genom omfördelning
inrättat en tjänst som kriminalinspektör vid en samtidigt nyinrättad teknisk
rotel.

Med anledning av arbetssituationen i Handens polisdistrikt har länsstyrelsen
i Stockholms län i januari 1983 beslutat om förstärkning för bildande
av en balanskommission i distriktet. Under tiden den 17 januari —den
20 maj 1983 skall två erfarna utredningsmän (kriminalinspektörer) från två
andra polisdistrikt lämna förstärkning. Vidare har länsstyrelsen för samma
ändamål hos Stockholms polisdistrikt begärt förstärkning med tre erfarna
utredningsmän. Länsstyrelsen har i sitt beslut särskilt angett att polisstyrelsen
i Handens polisdistrikt för arbetet med att nedbringa utredningsbalansen
bl. a. skall se till att spaningspersonal i tillräcklig omfattning ställs till
balanskommissionens förfogande.

Av den lämnade redogörelsen framgår att situationen i Handens polisdistrikt
är bekymmersam men att den uppmärksamt följs av regeringen
och länsstyrelsen och att åtgärder har vidtagits för att åstadkomma förbättringar.
Några uttalanden från riksdagens sida är f. n. inte påkallade. Utskottet
avstyrker därför bifall till motion 1752 i här berörd del.

1 motion 372 begärs ett riksdagsuttalande om att i samband med exploateringen
av Hanstaområdet en polisstation bör inrättas i Kista centrum
som filial till vaktdistrikt 6 inom Stockholms polisdistrikt. Till stöd för
önskemålet anför motionären bl. a. att det finns goda skäl att anta att
möjligheten att upprätthålla en tillfredsställande polisbevakning i området
kommer att minska när Hanstaområdet har färdigexploaterats.

Utskottet kan så till vida ställa sig bakom motionsönskemålet att utskottet
vill understryka vikten av att organisationen och verksamheten i de
lokala polisdistrikten är effektiv och rationellt uppbyggd, så att allmänhetens
berättigade krav på polisiär service av olika slag kan tillgodoses.
Frågan om att möjliggöra en snabb och smidig anpassning av polisens
verksamhetsinriktning och organisation till regionala och lokala förhållanden
ägnades också stort utrymme vid beslutet om 1981 års polisreform.
I linje med vad utskottet uttalat i det föregående angående polisdistriktsindelningen
i Stockholms län och beträffande förhållandena i Handens
polisdistrikt finner emellertid utskottet att motionsspörsmålet om en polisstation
i Kista centrum är en fråga främst för de regionala och lokala
organen att ta ställning till. Något uttalande från riksdagens sida är inte
påkallat. Utskottet avstyrker därför bifall till motion 372.

Förändring av vissa polistjänster

I motion 1754 förespråkas att de tjänster för avdelningschef som i vissa
mindre polisdistrikt är inrättade som polis- resp. kriminalinspektörstjäns -

Juli 1982/83:20

23

ter omvandlas till kommissarietjänster.

I landet finns 118 polisdistrikt. Dessa är organisatoriskt så indelade att
det finns en ordningsavdelning och en kriminalavdelning i varje polisdistrikt.
Vid ordningsavdelningarna fullgörs allmän övervakning och
utryckningsverksamhet samt trafikövervakning (i Stockholms polisdistrikt
handhas trafikövervakningen av en särskild trafikavdelning). Vid de arbetsgrupper
som ingår i flertalet ordningsavdelningar fullgörs i vissa fall
också utredningsverksamhet. Kriminalavdelningarnas huvudsakliga uppgifter
är att uppdaga och utreda brott. Samtliga kriminalavdelningar är
indelade i rotlar, vilkas antal varierar beroende på bl. a. distriktets storlek.

Chef för ordningsavdelningen i Stockholms, Göteborgs och Malmö
polisdistrikt är en polisöverintendent. Som chef för ordningsavdelningen
i de allra flesta övriga polisdistrikt tjänstgör en polisman med kommissaries
tjänsteställning. 1 ett fåtal (10) mindre polisdistrikt uppehålls tjänsten
som chef för avdelningen av en polisinspektör (det gäller i Kalix, Rättviks,
Tidaholms, Ljusdals, Malungs, Lycksele, Vilhelmina, Storumans, Arvidsjaurs
och Svegs polisdistrikt).

Både administrativa och operativa arbetsuppgifter handhas av chefen
för en ordningsavdelning. Som exempel kan nämnas planläggning av
ordningsavdelningens inre och yttre verksamhet, inspektion och besiktning
av lokaler m. m., ledning av större kommenderingar, handläggning
av olika personaladministrativa frågor samt handläggning och beslut i
ärenden som i särskild ordning delegerats till honom, bl. a. rörande offentliga
tillställningar och viss förundersökning. I distrikt som saknar polisintendent
är chefen för ordningsavdelningen dessutom ställföreträdare för
polischefen. — Någon principiell skillnad på arbetsuppgifterna i ett mindre
och ett större polisdistrikt föreligger inte. Däremot föreligger vissa
skillnader i fråga om beslutsbefogenheterna mellan en avdelningschef som
är poliskommissarie och en som är polisinspektör, se förordningen
(1975:986) om handläggning av vissa polischefsuppgifter (delegationsförordningen).

När det sedan gäller kriminalavdelningarna uppehålls tjänsten som chef
av en polisöverintendent i polisdistrikten i de tre största städerna. I nästan
alla övriga polisdistrikt har avdelningschefen kommissaries tjänsteställning.
Endast i ett mindre antal (II) små distrikt är chefen för kriminalavdelning
kriminalinspektör (utöver i de förut nämnda tio polisdistrikten
också i Älmhults polisdistrikt).

Enligt gällande anvisningar om fördelningen av arbetsuppgifter inom
kriminalavdelning (FAP-127-2) ansvarar chefen för kriminalavdelningen
närmast under polischef och polisintendent för kriminalpolisverksamheten
inom polisdistriktet. Avdelningschefen är arbetsledare för all personal
vid kriminalavdelningen. Han skall också planera, leda och fortlöpande
följa upp kriminalpolisverksamheten inom distriktet. Avdelningschefen
skall dessutom själv handlägga särskilt krävande utredningar och under -

JuU 1982/83:20

24

sökningar. Med hänsyn till de skillnader i rotelindelning och därav följande
varierande specialitet i verksamhetshänseende som räder mellan polisdistrikt
med olika storlek föreligger också skillnader när det gäller avdelningschefernas
arbetsuppgifter. Beträffande en avdelningschefs befogenheter
föreligger vidare skillnader beroende på om denne är kriminalkommissarie
eller kriminalinspektör.

Det kan här tilläggas att en inspektör som uppehåller tjänst som avdelningschef
har genomgått kommissarieutbildning och i lönehänseende har
samma förmåner som den kommissarie som är avdelningschef i ett mindre
polisdistrikt. Frågan huruvida en avdelningschef är kommissarie eller
inspektör tillmäts viss betydelse i tjänstetillsättningsärenden inom polisväsendet.

I regeringens regleringsbrev för innevarande budgetår avseende polisväsendet
aktualiserades den i motionen berörda frågan om utbyte av
polistjänster. Regeringen beslutade därvid att två polisinspektörstjänster
och fem kriminalinspektörstjänster skulle utbytas mot motsvarande kommissarietjänster.
Enligt vad utskottet erfarit skedde dessa tjänsteförändringar
med utgångspunkt i antalet polismanstjänster på ordnings- resp.
kriminalavdelningen i distrikten. Gränsdragningen vid ett visst antal polismanstjänster
skall ha skett efter förhandling med berörd facklig organisation.

Utskottet vill för sin del vid bedömningen av motionsspörsmålet framhålla
att organisatoriska skäl onekligen kan tala för att tjänst för avdelningschef
även i de minsta polisdistrikten uppehålls av en polisman med
kommissaries tjänsteställning. Det kan enligt utskottets mening f. ö. ifrågasättas
huruvida den skillnad i fråga om tjänsteställning och befogenheter
som råder mellan avdelningschefer i de minsta distrikten och dem i större
distrikt är motiverad med hänsyn till de arbetsuppgifter och krav på
kvalifikationer som föreligger. Större likhet härvidlag kan åstadkommas
genom ändringar i delegationsförordningen. Önskemålet i motionen rymmer
också frågor av facklig art som det ankommer på berörda parter på
arbetsmarknaden att ta befattning med. Utskottet utgår från att de skäl som
föreligger för en ändring i det aktuella hänseendet beaktas i vederbörlig
ordning.

Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till motion 1754.

Övriga m o t i o n s s p ö r s m å 1

I detta avsnitt behandlar utskottet tre skilda motionsyrkanden; det
gäller frågan om våld mot polismän som tas upp i motion 1592 och dels
sambandet mellan häleri och narkotikabrottslighet, dels åtgärder för att ge
vittnen i narkotikarättegångar ett bättre skydd, vilka frågor aktualiseras i
motion 839.

JuU 1982/83:20

25

I motion 1592 anför motionärerna att det finns en oroande tendens till
ökning av det direkta våldet mot polismän och att polispersonalens arbetsmiljö
därför bör uppmärksammas i ökad utsträckning.

Det är enligt utskottets mening en viktig fråga som berörs av motionärerna.
Att samhället ser speciellt allvarligt på våldshandlingar som riktas
mot polismän och andra offentliga befattningshavare framgår av att sådana
gärningar getts ett högre straffvärde än motsvarande gärningar som
riktar sig mot personer utanför den skyddade personkretsen; sålunda
föreskrivs för brottet våld mot tjänsteman en strängare straffskala än som
gäller för misshandelsbrott.

1 syfte att bidra till att samhällsskyddets krav tillräckligt beaktades i mål
angående våld mot polis och för att främja jämnhet i rättstillämpningen på
området utfärdade riksåklagaren år 1967 vissa föreskrifter för åklagarna i
sådana mål (riksåklagarens cirkulär C 28). Detta cirkulär upphävdes år
1979 sedan riksåklagaren funnit att rättstillämpningen på området hade
utvecklats och stabiliserats så att särskild tillsyn inte längre var erforderlig.
Riksåklagaren har därefter år 1982, med anledning av rapporten (Ds Ju
1980:9) Straffmätning och en sammanfattande promemoria med särskild
inriktning på påföljdspraxis vid våld mot tjänsteman, funnit anledning
understryka det angelägna i att straffmätningen i mål angående våld mot
tjänsteman och i förekommande fall behovet av fullföljd av talan i påföljdsfrågan
i sådana mål ägnas särskild uppmärksamhet såväl i åklagarnas
löpande arbete som vid statsåklagarnas tillsyn över åklagarnas verksamhet.

I detta sammanhang kan även nämnas att det på uppdrag av rikspolisstyrelsen
år 1980 vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet
har utförts en undersökning av polisanmält våld av och mot polisman i
Stockholm år 1978.

Under beredningen av ärendet har utskottet erfarit att frågor som gäller
våldsanvändning mot polismän fortlöpande ägnas särskild uppmärksamhet
inom rikspolisstyrelsen.

Mot den angivna bakgrunden anser inte utskottet att några särskilda
åtgärder från riksdagens sida är påkallade med anledning av motionsyrkandet.
Utskottet avstyrker därför bifall till motion 1592 i förevarande del.

I motion 839 förordas en skärpt kamp mot häleribrottsligheten. Motionärerna
pekar på att narkotikamissbrukare finansierar sitt missbruk genom
försäljning av stöldgods; en kartläggning av sambandet mellan häleri
och narkotikabrottslighet begärs. 1 samma motion hemställs om åtgärder
för att förbättra skyddet för vittnen i rättegångar som rör mål om narkotikabrott.
Motionärerna anser bl. a. att den som kan tänkas bli utsatt för
repressalier måste få veta tidpunkt för permissioner och frigivning beträffande
den som kan tänkas stå för hämndaktioner.

Det är ett väldokumenterat förhållande att narkotikamissbruket är en

JuU 1982/83:20

26

starkt bidragande orsak till kriminalitet. Narkotikamissbruket förorsakar
i regel missbrukaren stora kostnader. Enligt gängse uppfattningar finansieras
narkotikamissbruket framför allt genom att missbrukare själva säljer
narkotika, genom prostitution eller genom förmögenhetsbrottslighet, t. ex.
tillgreppsbrott, bedrägerier och häleri.

Beträffande häleribrottet skall nämnas att reglerna härom i brottsbalken
har ändrats för en tid sedan. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 juli
1980, syftade till att underlätta lagföringen. Till grund för den proposition
(prop. 1979/80:66) som lades fram i ärendet låg en inom brottsförebyggande
rådet utarbetad promemoria (BRÅ PM 1978:1) om sakhäleri. I promemorian,
som främst behandlade den organiserade häleribrottsligheten,
berördes något också den handel med stöldgods som härrör från bl. a.
narkotikamissbrukare.

Även i andra sammanhang har frågor om narkotikamissbruk och förmögenhetsbrott
tagits upp. Saken belyses bl. a. i en rapport (Narkotikamarknad
och förmögenhetsbrott, april 1979) som utgör en del i en utredning
om social utslagning och ekonomisk brottslighet som Stockholms
kommun låtit göra. Sambandet mellan narkotikamissbruk och olika slag
av förmögenhetsbrott belyses också i en undersökning rörande narkotikamissbruket
i Kopparbergs län som i november 1981 publicerats i en rapport
från brottsförebyggande rådet (BRÅ Rapport 1981:4). I en rapport
om narkotikautvecklingen som brottsförebyggande rådet gav ut förra året
berörs saken också (BRÅ Rapport 1982:2).

Utskottet kan alltså konstatera att den i motion 839 aktualiserade frågan
om sambandet mellan narkotikabrottslighet och häleribrottsiighet under
senare år har uppmärksammats i olika sammanhang. Enligt utskottets
mening finns det inte skäl för riksdagen att med anledning av motionsönskemålet
ta initiativ till någon åtgärd på området.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 839 i nu behandlad
del.

När det sedan gäller frågan om skyddet för vittnen i rättegångar rörande
mål om narkotikabrott skall först sägas att utskottet hösten 1980 behandlat
en liknande fråga (JuU 1980/81:5). Ärendet gällde då ett motionsyrkande
om vidgade möjligheter att förhöra vittnen utan närvaro av åhörare. Utskottet,
som hade remissbehandlat motionen, fann att det fanns stöd för
uppfattningen att åtgärder i den riktning som förespråkades i motionen
var påkallade. Det hade sålunda framhållits att ett hårdnande klimat
kommit att råda i huvudförhandlingar i vissa brottmål, särskilt i mål om
ansvar för grövre brott, t. ex. narkotikabrottslighet, och det hade uppgetts
inte sällan förekomma att vittnen hyser rädsla för tilltalads anhöriga och
kamrater som är närvarande i rättssalen. Det hade för utskottet också
nämnts att vittnen under senare tid i ökande utsträckning visat obenägenhet
att inställa sig inför rätta. — Vid sitt ställningstagande till motions -

JuU 1982/83:20

27

spörsmålet konstaterade utskottet att intresset bakom motionen svårligen
syntes kunna tillgodoses utan att principen om domstolsförhandlingarnas
offentlighet träds för när. Enligt utskottets mening borde en närmare
undersökning i ämnet komma till stånd. Vad utskottet anfört härom gav
riksdagen som sin mening regeringen till känna (rskr 1980/81:31). Saken
är f. n. föremål för övervägande i regeringskansliet.

Frågan om behovet av att ge vittnen ökat skydd behandlades av riksdagen
också förra året i samband med att reglerna i brottsbalken om övergrepp
i rättssak ändrades (prop. 1981/82:141, JuU 49). Lagändringen som
trädde i kraft den 1 juli 1982 innebar att maximistraffet för övergrepp i
rättssak höjdes från två till fyra års fängelse för fall då grovt brott föreligger.
Bakgrunden till straffskärpningen var den att det under senare tid i
samband med ett flertal brottmålsrättegångar — ofta rörande narkotikabrott
— funnits skäl till antagande att vittnen och tilltalade av fruktan för
repressalier inte vågat tala fritt.

Utskottet anser i linje med vad som anförs i motion 839 det angeläget att
man så effektivt som möjligt söker förhindra att vittnen och andra som
lämnar uppgifter i rättegångar blir utsatta för hotelser eller andra repressalier;
detta inte bara av hänsyn till enskilda personer utan också för att
rättskipningen skall fungera tillfredsställande. Som nyss nämnts har i detta
syfte straffet för övergrepp i rättssak nyligen skärpts kraftigt och särskilda
överväganden i frågan om skydd för vittnen pågår inom regeringskansliet.
Utskottet utgår från att därvid också prövas frågan om någon form av
underrättelse t. ex till polismyndighet om förestående permissioner i vissa
fall. Erfarenheterna av vilken betydelse straffskärpningen kan ha haft
liksom resultatet av de nyssnämnda övervägandena bör enligt utskottets
mening avvaktas innan riksdagen tar något sådant initiativ som föreslås i
motionen. Utskottet avstyrker alltså bifall till motion 839 i här behandlad
del.

Utbytestjänstgöring för notarier

Inom polisväsendet har hittills förekommit en relativt omfattande s. k.
utbytestjänstgöring för notarier. Några särskilda medel för detta ändamål
har aldrig anvisats, utan notariernas tjänstgöring har skett inom ramen för
ordinarie löneanslag.

Departementschefen upplyser i budgetpropositionen att man — med
hänsyn till de begränsningar som gäller för anslagen till polisen — får
räkna med att tillgängliga medel helt måste tas i anspråk för den ordinarie
polisverksamheten. Till följd härav kommer utrymmet för utbytestjänstgöring
att minska.

Utskottet vill här endast anmärka att den av departementschefen berörda
frågan kommer att närmare behandlas i samband med utskottets beredning
av anslaget till domstolsväsendet.

Juli 1982/83:20

28

Medelsberäkningen
Utskottets ställningstagande i det föregående till frågor rörande polisens
bekämpande av den ekonomiska brottsligheten och narkotikabrottsligheten
innebär att utskottet har godtagit regeringens förslag till vilka resurser
som bör anslås för dessa ändamål.

Utskottet godtar även i övrigt regeringens förslag till medelsberäkning
under förevarande punkt i den mån sådant godkännande inte redan skett
i det föregående.

Utskottets hemställan
Utskottet hemställer

1. beträffande medelsberäkningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1982/83:1592 i denna del (yrkande 8) och motion
1982/83:839 i denna del (yrkande 2) till Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1983/84 anvisar
ett förslagsanslag av 3 825 304 000 kr.,

2. beträffande indragning av trafikpoliser

att riksdagen avslår motion 1982/83:888 i denna del (delvis)
och motion 1982/83:1209,

3. beträffande sättet för omfördelning av trafikpoliser m. m.

att riksdagen avslår motion 1982/83:888 i denna del (delvis),

4. beträffande förstärkning av kvarterspolisverksamheten

att riksdagen avslår motion 1982/83:2158 i denna del (yrkande

5),

5. beträffande resurser för bekämpande av ekonomisk brottslighet
att riksdagen avslår motion 1982/83:888 i denna del (delvis)
och motion 1982/83:1605 i denna del (delvis),

6. beträffande ekonomisk rotel i Mariestad
att riksdagen avslår motion 1982/83:289,

7. beträffande nya tjänster för bl. a. ekonomer

att riksdagen avslår motion 1982/83:888 i denna del (delvis),

8. beträffande anlitande av utomstående experter i polisarbetet
att riksdagen avslår motion 1982/83:888 i denna del (delvis),

9. beträffande resurser för utbildning av personal som skall syssla
med bekämpning av ekonomisk brottslighet

att riksdagen avslår motion 1982/83:888 i denna del (delvis),

10. beträffande nya rekryteringsvägar för polisutbildningen

att riksdagen avslår motion 1982/83:888 i denna del (delvis),

11. beträffande resurser för narkotikabekämpningen

att riksdagen avslår motion 1982/83:716 och motion 1982/
83:839 i denna del (yrkande I),

12. beträffande resurser för narkotikabekämpningen i Kopparbergs
län

att riksdagen avslår motion 1982/83:1206,

JuU 1982/83:20

29

13. beträffande polisens regionala organisation

att riksdagen avslår motion 1982/83:1592 i denna del (yrkande

5),

14. beträffande polisdistriktsindelningen i Stockholms län

att riksdagen avslår motion 1982/83:1752 i denna del (yrkande
1),

15. beträffande ökade resurser till Handens polisdistrikt

att riksdagen avslår motion 1982/83:1752 i denna del (yrkande

2),

16. beträffande polisstation i Kista

att riksdagen avslår motion 1982/83:372,

17. beträffande förändring av vissa polistjänster
att riksdagen avslår motion 1982/83:1754,

18. beträffande våld mot polisman

att riksdagen avslår motion 1982/83:1592 i denna del (yrkande
4),

19. beträffande sambandet mellan narkotikabrottslighet och häleri
att riksdagen avslår motion 1982/83:839 i denna del (yrkande
4),

20. beträffande skydd för vittnen i narkotikamål

att riksdagen avslår motion 1982/83:839 i denna del (yrkande

6).

4. Lokala polisorganisationen: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 5 (s. 47—49) och hemställer

att riksdagen till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 13 626 000 kr.

5. Inköp av motorfordon m. m. Regeringen har under punkt B 6 (s. 49 — 52)
föreslagit riksdagen att till Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret
1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 52 343 000 kr.

Motion

I motion 1982/83:1592 av Gunilla André m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är
i fråga, att riksdagen beslutar att till Inköp av motorfordon m. m. för
budgetåret 1983/84 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 52 843 000 kr., för inköp av
ytterligare narkotikahundar (yrkande 9).

Utskottet

Från detta anslag bestrids kostnader för utbyte av inköp av bl. a. motorfordon,
radioutrustning, trafikövervakningsmateriel samt hästar och hundar.
Regeringens förslag innebär en ökning av anslaget för nästa budgetår

JuU 1982/83:20

30

med omkring 4 milj. kr. i förhållande till anslaget för innevarande
budgetår; det totala anslag som föreslås uppgår till mer än 52 milj. kr. I
motion 1592 begärs ökad medelsanvisning för inköp av narkotikahundar.

Enligt vad departementschefen uppger beräknas under anslagsposten
Hästar och hundar m. m. medel för utbyte av tio hästar och sammanlagt 80
hundar, varav 5 narkotikahundar (ca 3,6 milj. kr.). I sin anslagsframställning
begärde rikspolisstyrelsen medel för utbyte av 85 övervakningshundar
och 5 narkotikahundar.

Inom polisväsendet finns f. n. 500 hundar. Av dessa är de allra flesta s. k.
övervakningshundar. Endast 25 är särskilt tränade narkotikahundar.

Under åren 1981 och 1982 har i Stockholms län genomförts en försöksverksamhet
med att träna några övervakningshundar att leta efter narkotika.
Med anledning av det goda resultat som försöksverksamheten gett har
rikspolisstyrelsen beslutat att sätta i gång en verksamhet som syftar till att
ge många fler övervakningshundar i landet färdighet i att söka efter narkotika.

Enligt utskottets mening är narkotikahundarna otvivelaktigt ett viktigt
hjälpmedel för polisen i arbetet med att spåra och leta efter narkotika.
Vissa frågor om att genom organisatoriska förändringar åstadkomma ett
ökat utnyttjande av de narkotikahundar som finns inom polisväsendet
övervägs av 1981 års polisberedning. Ökad effektivitet kan också förutses
bli följden av de åtgärder beträffande övervakningshundar som rikspolisstyrelsen
tagit initiativ till. Med hänsyn till vad nu sagts anser sig utskottet
kunna utgå från att polisens behov av narkotikahundar kan komma att bli
tillgodosett utan den medelstilldelning som föreslås i motionen. Utskottet
avstyrker därför bifall till nu behandlat yrkande i motion 1592.

Utskottet godtar regeringens förslag till medelsanvisning under förevarande
punkt.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1982/83:1592 i denna del (yrkande 9) till Inköp av motorfordon
m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 52 343 000 kr.

6. Underhåll och drift av motorfordon m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 7 (s. 52 och 53) och hemställer

att riksdagen till Underhåll och drift av motorfordon m. m. för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 193 996 000 kr.

7. Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt B 8 (s. 53 — 55) och hemställer

att riksdagen till Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.

JuU 1982/83:20

31

8. Diverse utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
B 9 (s. 55) och hemställer

att riksdagen till Diverse utgifter för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 5 000 000 kr.

9. Byggnadsarbeten för polisväsendet. Regeringen har under punkt B 10 (s.

55 — 59) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för polisväsendet
inom de kostnadsramar som har förordats i propositionen,

2. till Byggnadsarbeten för polisväsendet för budgetåret 1983/84 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:225 av Stig Alftin m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening uttala att uppförandet av ett polishus i Bollnäs
ges hög prioritet vid fördelning av investeringsmedel för statligt byggande.

1 motion 1982/83:313 av Kersti Johansson (c) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att byggande av förvaltningsbyggnad
i Nässjö igångsätts under år 1983.

I motion 1982/83:545 av Elving Andersson (c) och Kjell Mattsson (c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om angelägenheten av att polishus i Uddevalla projekteras
snarast möjligt.

I motion 1982/83:714 av Åke Gustavsson (s) och Catarina Rönnung (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående nybyggnad av polishus i Nässjö.

I motion 1982/83:886 av Kerstin Andersson (c) och Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c) hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna angelägenheten av att polishus i Vänersborg ges
hög prioritet vid fördelning av investeringsmedel för statligt byggande.

1 motion 1982/83:1752 av Ulf Lönnqvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är
i fråga, att riksdagen hos regeringen begär åtgärder så att byggnadsarbetena
för nytt polishus i Handen kan påbörjas senast vintern 1983—1984
(yrkande 3).

I motion 1982/83:2196 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle
(c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Bollnäs polishus bör byggas under budgetåret 1983/84.

JuU 1982/83:20

32

Utskottet

Regeringens förslag under förevarande punkt innebär bl. a. att 10 milj.
kr. får disponeras under budgetåret 1983/84 för inlösen av polishus som
har uppförts efter kommunala eller enskilda åtaganden, att kostnadsramarna
för pågående byggnadsprojekt ändras på grund av den allmänna
byggnadskostnadsstegringen samt att kostnadsramar förs upp i investeringsplanen
och medel beräknas bl. a. för nya förvaltningsbyggnader i
Katrineholm, Mjölby, Trelleborg, Mölndal och Göteborg (vaktdistrikt 6).

Enligt anslagsberäkningen i propositionen uppgår den beräknade medelsförbrukningen
under anslaget till 120 milj. kr. för budgetåret 1982/83
och till 87 milj. kr. för budgetåret 1983/84, eller för tvåårsperioden tillhopa
207 milj. kr.

Motionsvägen förs fram önskemål om nybyggnad av polishus i Bollnäs
(motionerna 225 och 2196), i Nässjö (motionerna 313 och 714), i Uddevalla
(motion 545), i Vänersborg (motion 886) och i Handen (motion 1752).
Yrkandena motiveras framför allt med att nuvarande lokaler är otillfredsställande
både från personalens synpunkt och för den allmänhet som
kommer i kontakt med dem; även sysselsättningspolitiska skäl anförs.

Frågan om nybyggnad av bl. a. polishus i Nässjö behandlades av utskottet
år 1982 (JuU 1981/82:37). Utskottet, som inte ansåg sig kunna prioritera
mellan olika då aktualiserade byggnadsprojekt, uttalade bl. a. att
utskottet — med hänsyn till arbetsförhållandena i de nuvarande lokalerna
— förutsatte att byggnadsarbetena sätts i gång snarast möjligt. Utskottet
vidhåller denna ståndpunkt. Med detta uttalande avstyrker utskottet bifall
till motionerna 313 och 714.

Även beträffande övriga i motionerna berörda orter föreligger behov av
nya eller renoverade lokaler för polisen. Detsamma gäller emellertid också
beträffande ett antal andra orter i landet, och det är inte möjligt för
utskottet att prioritera ett eller flera projekt framför andra angelägna
sådana, t. ex. uppförandet av tillfredsställande förvaltningsbyggnader för
polisverksamheten i Malmö. Utskottet avstyrker därför bifall även till
yrkandena i motionerna 225, 545, 886, 1752 och 2196.

Utskottet hemställer

1. beträffande nybyggnad av polishus i Nässjö

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:313 och 1982/83:714,

2. beträffande nybyggnad av polishus i Bollnäs

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:225 och 1982/83:2196,

3. beträffande nybyggnad av polishus i Uddevalla

att riksdagen avslår motion 1982/83:545,

4. beträffande nybyggnad av polishus i Vänersborg

att riksdagen avslår motion 1982/83:886 i denna del (delvis),

5. beträffande nybyggnad av polishus i Handen

att riksdagen avslår motion 1982/83:1752 i denna del (yrkande

3),

JuU 1982/83:20

33

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
för polisväsendet inom de kostnadsramar som har förordats
i propositionen,

7. beträffande medelsberäkningen

att riksdagen till Byggnadsarbeten för polisväsendet för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 8 mars 1983

På justitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Lisa Mattson (s), Eric Jönsson (s), Karin
Söder (c), Arne Nygren (s), Björn Körlof (m), Hans Pettersson i Helsingborg
(s), Helge Klöver (s), Arne Svensson (m), Gunilla André (c), KarlGustaf
Mathsson (s), Ulla-Britt Åbark (s), Hans Petersson i Röstånga (fp),
Lars-Erik Lövdén (s) och Inger Wickzén (m).

Reservationer

1. Professur i polisforskning (punkt 1, morn. 1)

Bertil Lidgård (m), Björn Körlof (m), Arne Svensson (m) och Inger
Wickzén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”När
frågan” och slutar med ”behandlade delar” bort ha följande lydelse:

När frågan nu återkommer vill utskottet i linje med sina uttalanden i
saken förra året understryka att polisverksamheten på grund av sina viktiga
funktioner i samhället motiverar särskilda forskningsinsatser. Med
hänsyn härtill och till statsmakternas allmänna satsningar på förstärkning
av forskningen anser utskottet att en professur i polisforskning vid polishögskolan
nu bör inrättas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Medelsbehovet för nästkommande budgetår kan beräknas till 500 000
kr. Förevarande anslag bör räknas upp med detta belopp. Motsvarande
minskning bör ske under anslaget Brottsförebyggande rådet: Utredningskostnader.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:

I. beträffande professur i polisforskning

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:2158 i denna
del (yrkande 6) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört i detta hänseende.

JuU 1982/83:20

34

2. Långtidsplanering av aspirantantagningen (punkt 1, morn. 2)

Karin Söder (c), Gunilla André (c) och Hans Petersson i Röstånga (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”och 1592” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i de tankar som bär upp motionsönskemålen och
finner det vara av stor betydelse för organisationen av polishögskolans
arbete och därmed också för kvalitén på den undervisning som där bedrivs
att verksamheten kan planläggas för längre tidsperioder än ett år och att
elevantagningen sker någorlunda jämnt över åren. Saken har enligt utskottets
mening så stor betydelse för rekryteringsarbetet och polisverksamheten
i stort att regeringen bör låta upprätta en långsiktig plan för polisutbildningens
dimensionering. Planen bör underställas riksdagens prövning
i lämpligt sammanhang. Vad utskottet nu med anledning av de här behandlade
yrkandena i motionerna 1205, 1216 och 1592 anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande långtidsplanering av aspirantantagningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1982/83:1205 och
1982/83:1216 samt motion 1982/83:1592 i denna del (yrkande
7) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
i detta hänseende.

3. Aspirantantagningen 1983/84 (punkt 1, mom. 3)

Karin Söder (c) och Gunilla André (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Vad
härefter” och slutar med ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:

Vad härefter gäller den i motion 1592 särskilt upptagna frågan om
antalet polisaspiranter för nästkommande budgetår bör enligt utskottets
mening noteras att regeringen under de senaste budgetåren har vidtagit
kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med den besvärliga vakanssituationen
inom polisväsendet, vilken varit särskilt besvärlig för Stockholm.
Under slutet av 1970-talet ökades således intagningen till polisutbildningen,
och för budgetåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80 uppgick rekryteringstalen
till 760, 800 resp. 800. Under perioden 1977/78— 1980/81 ökade
antalet polistjänster med nästan 750. Tack vare dessa kraftfulla åtgärder
har man nu kommit till rätta med vakanssituationen inom polisen.

Det ansträngda statsfinansiella läget medför emellertid att polisen inte
kan tillföras nya tjänster i samma utsträckning som tidigare. Detta faktum
kan dock inte utan vidare tas till intäkt för att, utan grund i någon
långsiktig planering, halvera det antal aspiranter som tas in till polisutbild -

JuU 1982/83:20

35

ningen. Både utbildningen och polisorganisationen i stort drabbas svårt av
en ryckighet av detta slag.

Utskottet har i det föregående uttalat sig för att regeringen bör återkomma
med en långsiktig plan för polisutbildningens dimensionering. I avvaktan
på en sådan plan anser utskottet att antagningen bör vara oförändrad
och således även i fortsättningen omfatta 400 polisaspiranter.

Vad utskottet sålunda med anledning av motion 1592 anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande aspirantantagningen 1983/84

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:1592 i denna
del (yrkande 6) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört i detta hänseende.

4. Medelsberäkningen (punkt 1, mom. 5)

Bertil Lidgård (m), Björn Körlof (m), Arne Svensson (m) och Inger
Wickzén (m) anser — under förutsättning av bifall till reservation 1 — att
utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsberäkningen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1982/83:1750 i denna del (yrkande 1) till Rikspolisstyrelsen
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 226 140 000 kr.

5. Medelsberäkningen (punkt 3, mom. 1)

Karin Söder (c) och Gunilla André (c) anser under förutsättning av bifall
till reservation 3

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Frågor
rörande” och slutar med ”denna punkt” bort ha följande lydelse:

Frågor rörande antagning av polisaspiranter under nästkommande budgetår
behandlas av utskottet under punkt 1 ovan. Utskottet förordar där
att aspirantantagningen bibehålls på samma nivå som för innevarande
budgetår och inte — såsom departementschefen aviserar — halveras från
400 till 200. Till följd härav bör förevarande anslag uppräknas med 20 milj.
kr.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsberäkningen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1982/83:1592 i denna del (yrkande 8) samt med
avslag på motion 1982/83:839 i denna del (yrkande 2) till Lokala

JuU 1982/83:20

36

polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret

1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 3 845 304 000 kr.

6. Medelsberäkningen (punkt 3, mom. 1)

Hans Petersson i Röstånga (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”behandlade delar” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att kampen mot narkotikabrottsligheten
ges en fortsatt hög prioritet inom polisen. Under senare år
har polisen tillförts allt större resurser för detta ändamål. Utskottet anser
att uppbyggnaden av polisens resurser på området måste fortsätta. Härvidlag
är de åtgärder som föreslås i budgetpropositionen inte tillräckliga; f. ö.
är det inte givet att de medel som ställs till förfogande för åtgärder som kan
bli aktuella till följd av förslag från narkotikakommissionen kommer
polisen till del i den omfattning som utskottet anser påkallat. Inrättandet
av narkotikarotlar bör fortsätta så att på sikt sådana rotlar kommer att
finnas i de flesta polisdistrikt.

De omfördelningar som föreslås i budgetpropositionen innebär en indragning
av 100 trafikpoliser. Utskottet anser att trafikpolisverksamheten
inte bör belastas härutöver. De förstärkningar som utskottet förordar för
narkotikabekämpningen bör i stället ske genom en ytterligare medelsanvisning.
Med tanke på de förödande mänskliga och sociala konsekvenser
som narkotikabrottsligheten leder till anser utskottet att det statsfinansiella
läget inte bör få vara helt avgörande för vilka satsningar som bör göras.
Såsom anges i motion 839 bör polisen tillföras 20 nya tjänster för narkotikabekämpningen.
Kostnaden härför kan beräknas till drygt 2,7 milj. kr.
Anslaget till polisens förvaltningskostnader bör alltså höjas med detta
belopp. Vidare bör riksdagen med anledning av motion 839 som sin
mening ge regeringen till känna att utbyggnaden av narkotikarotlar bör
fortsätta. Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till motion 716.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsberäkningen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1982/83:839 i denna del (yrkande 2) och med avslag på motion
1982/83: 1592 i denna del (yrkande 8) till Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 3 828 068 960 kr.

7. Förstärkning av kvarterspolisverksamheten (punkt 3, mom. 4)

Bertil Lidgård (m), Björn Körlof (m), Arne Svensson (m) och Inger
Wickzén (m) anser

JuU 1982/83:20

37

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

I ett läge där det av statsfinansiella skäl inte är möjligt att tillföra polisen
några nya resurser är det naturligt att polisens brottsbekämpande verksamhet
ges en hög prioritet och att alltså omfördelningar av resurserna sker för
detta ändamål. Enligt utskottets mening är den hjälpande och sociala
verksamhet som kvarterspoliserna bedriver viktig för polisarbetet i stort
och för relationerna mellan polisen och allmänheten, samtidigt som den
också har en väsentlig betydelse för det brottsförebyggande arbetet. Utskottet
anser därför att även kvarterspolisverksamheten måste ges en hög
prioritet. Detta bör ske genom omfördelning inom de ramar som regeringen
angett. Av de ca 50 polismän som enligt regeringens förslag avses bli
avdelade för att bekämpa ekonomisk brottslighet bör enligt utskottets
mening, såsom föreslås i motion 2158, ca 20 polismän i stället avdelas för
kvarterspolisverksamhet. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande förstärkning av kvarterspolisverksamheten

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2158 i denna del
(yrkande 5) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört i detta hänseende.

8. Resurser för bekämpande av ekonomisk brottslighet (punkt 3, mom. 5)

Karin Söder (c) och Gunilla André (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ” I kampen”
och slutar på s. 13 med ”denna del" bort ha följande lydelse:

Som utskottet nyss sagt har åtskilliga åtgärder för att motverka den
ekonomiska brottsligheten vidtagits under senare år. Utskottet finner det
angeläget att något belysa vad som sålunda skett.

Det rör sig här bl. a. om så mycket som ett trettiotal större lagstiftningsprojekt
som genomförts under de senaste sex åren. Ingripande ändringar
har gjorts i hyreslagstiftningen, valutalagstiftningen, konkurslagstiftningen,
skattelagstiftningen, tullagstiftningen samt lagstiftningen om yrkesmässig
trafik och om miljöskydd. Härutöver har flera ändringar gjorts i
brottsbalken beträffande häleri, vissa arbetsmiljöbrott, dobbleri och miljöbrott.
Nya lagar har tillkommit; hit hör lagstiftningen om betalningssäkring
för skatter, tullar och avgifter, om säkerhet för skattefordringar och
om utredning i utländska skatteärenden samt lagarna om finansbolag och
handel med begagnade varor. Slutligen är ej att förglömma lagen mot
skatteflykt och den nya utsökningsbalken. Det är inte bara på det rena
lagstiftningsområdet som skärpningar genomförts. Stora organisatoriska
förändringar har också företagits. Inom polisen har skapats en helt ny
organisation i form av ekonomiska rotlar. Dessa har länen som primärt

JuU 1982/83:20

38

verksamhetsområde. Också taxerings- och exekutionsväsendet har omorganiserats.
Numera pågår även ett omfattande samarbete mellan de myndigheter
som i sin verksamhet har att arbeta med den ekonomiska brottsligheten.
Detta arbete äger rum såväl på central och regional som på lokal
nivå och har även fått till följd att betydande insatser gjorts från enskilda
kommuners sida.

Satsningen på att bekämpa den ekonomiska brottsligheten har fortsatt
under innevarande budgetår. I budgetpropositionen förra året föreslogs
inrättande av fyra nya ekonomiska rotlar. Vidare föreslogs att fyra tjänster
som kvalificerade ekonomer skulle tillföras polisväsendet för utredningar
i komplicerade ärenden. Riksdagen biföll förslagen.

Även när det gäller lagstiftningen fattades ett flertal beslut under föregående
riksmöte. Bland de viktigaste kan följande nämnas: En bestämmelse
om försvararjäv infördes i rättegångsbalken. Den innebär att en
person inte får vara försvarare om han haft uppdrag åt den misstänkte
eller ekonomiska förbindelser med denne om detta minskar hans
förmåga att med nit och omsorg ta till vara den misstänktes rätt.
Lagändringen tillkom på grundval av en promemoria från brottsförebyggande
rådet (BRÅ) och var föranledd av påståenden om att vissa advokater
skulle vara engagerade i den ekonomiska brottsligheten.

Ändringar i brottsbalkens kapitel om förverkande av egendom m. m.
genomfördes. Härigenom har det blivit möjligt att förklara förverkade
sådana företagsekonomiska vinster som har uppkommit hos näringsidkare
till följd av brott som har begåtts i utövningen av deras verksamhet.

Straffet för bokföringsbrott skärptes med verkan fr. o. m. den 1 juli 1982.
Skärpningen genomfördes för att mer effektivt hindra att bokföringsskyldigheten
åsidosätts. Genom beslutet är det nu möjligt att väcka åtal för
bokföringsbrott även om den bokföringsskyldige inte gått i konkurs.

Kvalificerad revisor skall i framtiden finnas i alla aktiebolag. Regeln
innebär att alla aktiebolag skall ha auktoriserad eller godkänd revisor
fr. o. m. den I januari i år.

En ny konkurrenslag har trätt i kraft den 1 januari i år. Marknadsdomstolen
har härigenom fått möjlighet att vid vite förbjuda olika former av
konkurrensbegränsande förfaranden. Vidare har ett system för kontroll av
företagsförvärv (fusionskontroll) införts. Straffen för brott mot förbudet
mot bruttoprissättning och anbudskarteller skärptes samtidigt.

På skatteområdet har, förutom de direkta effekter som marginalskattesänkningen
och begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga
värde får på skatteundandragandet, under året införts hårdare kontroll av
mervärdeskatteskyldiga, samordning av preskriptionsreglerna för skattefordringar
samt skyldighet att specificera utgiftsräntor i självdeklarationen.

JuU 1982/83:20

39

Som framgår av det anförda har den lagstiftningsöversyn som genomförts
under senare år på grundval av förslag både av en särskild arbetsgrupp
inom BRÅ och av det traditionella utredningsväsendet lett till att ett
omfattande beslutsunderlag har tagits fram. En råd frågor har redovisats
och redan varit föremål för behandling i regering och riksdag, och åtskilliga
andra var i varierande grad klara för att tas upp till beslut.

År 1982 inrättades en särskild samrådsgrupp inom regeringskansliet för
att samordna de olika departementens arbete på området. I och med detta
beslut avvecklades den särskilda styrgruppen inom BRÅ, och det omedelbara
ansvaret för lagstiftningsarbetet lades över på den interdepartementala
gruppen.

Arbetet i samrådsgruppen har fungerat väl inte minst därför att kunskaperna
om resp. departements pågående utredningsarbete har kunnat spridas.
Den ekonomiska brottsligheten är inte begränsad till enbart justitieoch
finansdepartementens verksamhetsområden utan även flera av de
övriga departementen är i hög grad berörda.

Det är mot bakgrund av det omfattande arbete som bedrivits under de
sex senaste åren och den under förra året genomförda omorganisationen
onödigt att regeringen nu beslutat tillsätta en särskild kommission för att
arbeta med frågan. Genom detta beslut har ett helt onödigt stillestånd i
utredningsarbetet uppkommit, samtidigt som det fortsatta arbetet med de
förslag som redan framtagits fördröjs.

Efter det anförda vill utskottet förorda att fortsatta satsningar görs inom
polisväsendet för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Med hänsyn
till det statsfinansiella läget måste detta ske genom omfördelningar.
Enligt utskottets mening bör det vara en uppgift för polisberedningen att
undersöka vilka omfördelningar som är möjliga att genomföra. Vad utskottet
nu anfört med anledning av motion 888 bör ges regeringen till
känna. Vid detta ställningstagande saknas enligt utskottets mening skäl till
någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 1605 i här behandlad
del.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande resurser för bekämpande av ekonomisk brottslighet
att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1605 i denna del
(delvis) och med anledning av motion 1982/83:888 i denna del
(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört i detta hänseende.

9. Nya tjänster för bl. a. ekonomer (punkt 3, mom. 7)

Karin Söder (c) och Gunilla André (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”För
nästa” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

JuU 1982/83:20

40

De ekonomtjänster som under innevarande budgetår tillförts polisen
har inneburit en inte obetydlig förstärkning av polisens möjligheter att
utreda kvalificerade förfaranden på det ekonomiska området. Enligt utskottets
mening är det, som anförs i motion 888, angeläget att ytterligare
förstärkningar av detta slag tillförs polisen. Dessa förstärkningar bör komma
till stånd genom omfördelningar. Arbetet härmed bör med tanke på
sakens vikt bedrivas skyndsamt.

Vad utskottet nu med anledning av motion 888 anfört bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande nya tjänster för bl. a. ekonomer

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:888 i denna del
(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört i detta hänseende.

10. Resurser för narkotikabekämpningen (punkt 3, mom. 11)

Hans Petersson i Röstånga (fp) anser — under förutsättning av bifall till
reservation 6 — att utskottets hemställan under moment 11 bort ha följande
lydelse:

II. beträffande resurser för narkotikabekämpningen

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:839 i denna
del (yrkande I) och med avslag på motion 1982/83:716 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inrättande
av narkotikarotlar.

11. Polisens regionala organisation (punkt 3, mom. 13)

Karin Söder (c) och Gunilla André (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”När det”
och slutar med ”till den” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill emellertid även understryka att en icke önskvärd centralisering
måste undvikas; man kan sålunda alls inte utgå från att de skäl som
talar för att befattningen som länspolischef skall förenas med tjänsten som
polismästare i resp. residensstad i Stockholms, Göteborgs och Bohus län
samt Jämtlands län skulle föreligga beträffande övriga län. Det kan enligt
utskottets mening t. o. m. visa sig vara direkt olämpligt i många län med en
sådan ordning. Utskottet anser därför, i motsats till vad departementschefen
gett uttryck för i budgetpropositionen (s. 46), inte att polisberedningen
bör ges i uppdrag att överväga frågan om den regionala polisorganisationen
för övriga län med utgångspunkt i vad som föreslagits för storstadslänen.

JuU 1982/83:20

41

Vad utskottet nu uttalat bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande polisens regionala organisation

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1592 i denna del
(yrkande 5) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört i detta hänseende.

12. Skydd för vittnen i narkotikamål (punkt 3, mom. 20)

Hans Petersson i Röstånga (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

1 linje med vad som anförs i motion 839 anser utskottet det av vikt att
samhället så effektivt som möjligt söker förhindra att vittnen och andra
som lämnar uppgifter i rättegångar blir utsatta för hotelser eller andra
repressalier; detta inte bara av hänsyn till enskilda utan också för att
rättskipningen skall fungera tillfredsställande. Som nyss har nämnts har i
detta syfte straffet för övergrepp i rättssak nyligen skärpts kraftigt, och
särskilda överväganden i frågan om skydd för vittnen pågår inom regeringskansliet.
Enligt utskottets mening är det angeläget att också andra,
mera omedelbara åtgärder sätts in. Så bör man t. ex. som föreslås i motion
839 införa en ordning som innebär att den som kan tänkas bli utsatt för
repressalier från någon som är intagen i kriminalvårdsanstalt underrättas
om tidpunkt för förestående permissioner och frigivningar. Vidare bör det
vara möjligt att ge den som hotas ersättning av allmänna medel för de
ökade levnadsomkostnader som kan uppstå. Även på andra sätt anser
utskottet att samhället bör tillmötesgå en hotad person.

Vad utskottet nu med anledning av motion 839 i här behandlad del har
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande skydd för vittnen i narkotikamål

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:839 i denna
del (yrkande 6) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört i detta hänseende.

13. Narkotikahundar (punkt 5)

Karin Söder (c) och Gunilla André (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”förevarande punkt” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är narkotikahundarna ett omistligt hjälpmedel

JuU 1982/83:20

42

för polisen i arbetet med att spåra och leta efter narkotika. Vissa frågor om
att genom organisatoriska förändringar åstadkomma ett ökat utnyttjande
av de narkotikahundar som finns inom polisväsendet övervägs av 1981 års
polisberedning. Ökad effektivitet kan också i någon mån förutses bli
följden av de åtgärder beträffande övervakningshundar som rikspolisstyrelsen
tagit initiativ till. Enligt utskottets mening är emellertid de förbättringar
som sålunda kan förväntas inte tillräckliga. Med hänsyn till den
stora betydelse som narkotikahundarna har för narkotikabekämpningen
bör polisen nu tillföras erforderliga medel för ytterligare kraftinsatser på
området. Såsom anförs i motion 1592 bör därför polisen tillföras 500 000
kr. utöver i budgetpropositionen föreslaget belopp för inköp av ytterligare
narkotikahundar.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1982/83:1592 i denna del (yrkande 9) till Inköp av
motorfordon m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 52 843 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Indragning av trafikpoliser m. m. (punkt 3, mom. 2 och 3)

Karin Söder (c) och Gunilla André (c) anför:

I motion 888 framförs uppfattningen att den i budgetpropositionen
redovisade omfördelningen av polistjänster bör ske på regional nivå. Enligt
vår uppfattning är det viktigt att den omfördelning av tjänster, som är
nödvändig för att tillgodose behovet av ökade resurser till bekämpandet av
den ekonomiska brottsligheten, sker regionalt. Det skulle vara önskvärt
om det inte bara blir från trafikområdet som omfördelningar sker. Bedömningen
av omfördelningsfrågorna är lättast att göra regionalt. Det är
därför positivt att den nu aktuella omfördelningen också synes komma att
ske på det sätt som förordas i centerpartimotionen.

Vi anser även att en fortsatt prövning bör göras av vilka omfördelningar
som är möjliga. Härvidlag fyller polisberedningens arbete rörande beslutsstrukturen
inom polisväsendet i frågor som gäller prioriteringar m. m. en
viktig uppgift.

2. Ekonomisk rotel i Mariestad (punkt 3, mom. 6)

Gunilla André (c) anför:

Som framgår av vad utskottet uttalar ankommer det på regeringen att ta
ställning till frågan om en av de sex nya ekonomiska rotlarna bör inrättas

JuU 1982/83:20

43

i Mariestad eller Skövde. Som också framgår av utskottets uttalande måste
vid ett sådant ställningstagande dels göras en bedömning av var behovet
av en sådan rotel är störst, dels beaktas kravet på att man kan upprätthålla
en nära och fortlöpande samverkan med andra myndigheter som kan
lämna upplysningar av värde för spanings- och utredningsarbetet.

Vid en sammanvägning av sådana olika omständigheter som inverkar
på saken finner jag för min del att övervägande skäl talar för att den
ekonomiska roteln bör inrättas i Mariestad som är säte för länsstyrelsen.

3. Narkotikahundar (punkt 5)

Hans Petersson i Röstånga (fp) anför:

Som utskottet konstaterar är narkotikahundarna otvivelaktigt ett viktigt
hjälpmedel för polisen i arbetet med att spåra och leta efter narkotika, och
en satsning på ökad användning av hundar är av väsentlig betydelse för
resultatet av samhällets ansträngningar att bekämpa narkotikabrottsligheten.
Vad nu sagts gäller inte bara för polisverksamheten utan också för
tullens verksamhet på området.

Av vad utskottet uttalar framgår att polisens behov av hundar genom
vissa organisatoriska och andra åtgärder kan förutses bli tillgodosett. För
tullverkets vidkommande måste emellertid läget dess värre bedömas annorlunda.
Som framhålls i folkpartimotion 1982/83:837 måste nämligen
tullens resurser för narkotikabekämpningen förstärkas ytterligare, inte
minst för att narkotikahundar skall kunna användas i den omfattning som
den oroande narkotikasituationen kräver. Med det anförda har jag i detta
sammanhang velat fästa uppmärksamheten på vikten av att också tullen
ges möjligheter till effektiva insatser på området.

Juli 1982/83:20 44

Innehållsförteckning

Rikspolisstyrelsen 1

Motioner 1

Utskottet 2

Inledning 2

Professur i polisforskning 2

Antagning av polisaspiranter 2

Åtgärder mot våldsbrottsligheten 3

Övrigt 4

Utskottets hemställan 4

Statens kriminaltekniska laboratorium 4

Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader 5

Motioner 5

Utskottet 7

Inledning 7

Medel för polisaspiranter 8

Indragning av trafikpoliser m. m 8

Kvarterspoliser 11

Ekonomisk brottslighet 12

Resursfrågor 12

Ekonomiska rotlar 13

Rekryteringsfrågor m. m 14

Narkotikabrottsligheten 16

Polisens regionala organisation 19

Polisdistriktsindelningen i Stockholms län m. m 20

Förändring av vissa polistjänster 22

Övriga motionsspörsmål 24

Utbytestjänstgöring för notarier 27

Medelsberäkningen 28

Utskottets hemställan 28

Lokala polisorganisationen: Utrustning 29

Inköp av motorfordorn m. m 29

Motion 29

Utskottet 29

Underhåll och drift av motorfordon m. m 30

Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg 30

Diverse utgifter 31

Byggnadsarbeten för polisväsendet 31

Motioner 31

Utskottet 32

Reservationer 33

1. Professur i polisforskning (pkt. 1, mom. 1) (m) 33

JuU 1982/83:20

45

2. Långtidsplanering av aspirantantagningen (pkt. 1, mom. 2) (c,
fp) 34

3. Aspirantantagningen 1983/84 (pkt. 1, mom. 3) (c) 34

4. Medelsberäkningen (pkt. 1, mom. 5) (m) 35

5. Medelsberäkningen (pkt. 3, mom. 1) (c) 35

6. Medelsberäkningen (pkt. 3, mom. 1) (fp) 36

7. Förstärkning av kvarterspolisverksamheten (pkt. 3, mom. 4)

(m) 36

8. Resurser för bekämpande av ekonomisk brottslighet (pkt. 3,
mom. 5) (c) 37

9. Nya tjänster för bl. a. ekonomer (pkt. 3, mom. 7) (c) 39

10. Resurser för narkotikabekämpningen (pkt. 3, mom. 11) (fp) .. 40

11. Polisens regionala organisation (pkt. 3, mom. 13) (c) 40

12. Skydd för vittnen i narkotikamål (pkt. 3, mom. 20) (fp) 41

13. Narkotikahundar (pkt. 5) (c) 41

Särskilda yttranden 42

1. Indragning av trafikpoliser m. m. (c) 42

2. Ekonomisk rotel i Mariestad (c) 42

3. Narkotikahundar (fp) 43

LiberTryck Stockholm 1983