JoU 1982/83:33
Jordbruksutskottets betänkande
1982/83:33
om utveckling i Norrbotten (prop. 1982/83:120 bilaga 3)
I detta betänkande behandlas proposition 1982/83:120 om utveckling i
Norrbotten i den del propositionen avser åtgärder inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde (bilaga 3), jämte några i anslutning därtill
framförda motionsyrkanden.
Propositionen
I propositionen läggs fram förslag om åtgärder för att stärka sysselsättningen
i Norrbottens län. Förslagen avser dels åtgärder för att långsiktigt
främja utveckling och sysselsättning i länet, dels åtgärder för att möta den
akuta sysselsättningskris som råder i malmfältskommunerna Gällivare och
Kiruna.
De föreslagna åtgärderna beräknas kosta ca 4 000 milj. kr. under en
treårsperiod.
Vad gäller jordbruksdepartementets verksamhetsområde har regeringen
dels
berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen
(bilaga 3) om insatser inom departementets område för att främja
sysselsättningen i Norrbotten,
dels föreslagit riksdagen att
1. godkänna att statligt stöd till uppbyggnad av pälsdjursföretag i
Norrbottens län lämnas från förslagsanslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering,
m. m. under nionde huvudtiteln,
2. till Främjande av rennäringen för budgetåret 1983/84 under nionde
huvudtiteln anvisa ett i förhållande till prop. 1982/83:100 bil. 11 punkt B 12
med 450 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 3 040 000 kr.,
3. till Bidrag till fiskevård m. m. för budgetåret 1983/84 under nionde
huvudtiteln anvisa ett i förhållande till prop. 1982/83:100 bil. 11 punkt E 15
med 1 950 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 6 970 000 kr.
Motioner
I motion 1982/83:2261 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 10 och 11),
10. att riksdagen ansluter till vad som i motionen anförts beträffande jordoch
skogsbrukets betydelse för sysselsättningen i Norrbottens län,
11. att riksdagen beslutar att till lantbruksnämndens i Norrbottens län
förfogande för särskilda insatser inom jordbrukets område i enlighet med vad
som anförts i motionen anvisa 5 milj. kr.
i Riksdagen 1982183. 16 sami. Nr 33
JoU 1982/83:33
2
I motion 1982/83:2264 av Kerstin Nilsson (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling i östra
Norrbotten av skogsbruk och jordbruk med binäringar.
I motion 1982/83:2267 av Per Petersson (m) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 2), att riksdagen måtte besluta om en ändring av jordbruksstödet
till norra Sverige i enlighet med den parlamentariska kommitténs enhälliga
förslag (se Ds Jo 1982:7).
I motion 1982/83:2272 av Rune Ångström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 16), att riksdagen avslår förslaget om 450 000 kr. höjning av
reservationsanslaget till Främjande av rennäringen för budgetåret 1983/
84.
Utskottet
I inledningen till propositionen anför statsministern bl. a. att den negativa
utvecklingen i Norrbotten måste vändas. En politik som återskapar
ekonomisk styrka och framtidstro i Norrbotten blir ett viktigt bidrag i
kampen för att föra Sverige ur den ekonomiska krisen. Utskottet ansluter sig
till dessa uttalanden.
I propositionens bilaga 3 redovisas närmare de åtgärder som är aktuella för
jordbruksdepartementets del. Därvid tas även upp vissa anslagsfrågor för
budgetåret 1983/84 vilka följer av de framförda förslagen. De i detta
sammanhang behandlade anslagsäskandena avses täcka hela den aktuella
treårsperioden.
Jordbruksministern framhåller att skogsbruket kan ge värdefull sysselsättning
i glesbygden. Ett extra belopp bör få tillföras Norrbotten att användas
för återväxtåtgärder och skogsvägar. För dessa ändamål beräknas 10
milj. kr. resp. 5 milj. kr. per år komma att anvisas. Anslagsäskanden härom
framställs i samband med de förslag som regeringen sedermera framlagt om
vissa skogspolitiska åtgärder m. m. (prop. 1982/83:145). Utskottet finner för
sin del icke anledning till erinran mot vad jordbruksministern anfört.
Förslagen kommer att närmare granskas i samband med behandlingen av den
skogspolitiska propositionen.
När det gäller rennäringen anförs i propositionen att fjällområdets struktur
medför problem från sysselsättnings- och boendesynpunkt. Möjligheterna
att bevara den samiska kulturen är beroende av en livskraftig renskötsel. Mot
denna bakgrund föreslås att ett utvecklingsprogram upprättas för samebyarna.
Lantbruksnämnden bör få medel som möjliggör att för en tid av tre år
bistå med rådgivning, bl. a. upprättande av programhandling för resp.
sameby vad avser åtgärder för renantal, komplementsysselsättning, samarbetsfrågor
mellan samebyarna, driftsåtgärder m. m. Kostnaderna beräknas
till 150 000 kr. per år.
Förslaget avvisas i motion 2272 (fp). Motionärerna anser det inte lämpligt
JoU 1982/83:33
3
att statliga myndigheter utarbetar utvecklingsprogram för olika näringsgrenar.
Utskottet vill liksom jordbruksministern framhålla den betydelse som
rennäringen har icke blott för sysselsättningen utan även för den samiska
kulturens bevarande. Det är därför viktigt att underlaget för en mera
företagsmässig syn på renskötseln breddas. Behovet av att utarbeta
utvecklingsprogram för de olika samebyarna har understrukits av näringens
representanter. Vid samernas landsmöte 1982 framhölls i den av landsmötet
antagna resolution A bl. a. att satsningar på de samiska näringarna ger
positiva effekter även för den samiska kulturen. Enligt resolutionen är det en
förutsättning för att tillgodose sambandet näring-kultur och för att trygga
markerna för renskötseln bl. a. att samebyarna kan utarbeta nödvändiga
utvecklingsplaner för de samiska näringarna och lägga grunden för inte bara
renskötseln utan även en ytterligare breddning av näringsverksamheten.
Landsmötet krävde därför bl. a. att samebyarna ges resurser att utarbeta
utvecklingsplaner för de egna näringarna. Enligt utskottets bedömning är de
medel som föreslås i propositionen ägnade att i väsentlig mån tillgodose de
yrkanden som sålunda framlagts från näringens sida. Utskottet utgår från att
medlen används i samråd med näringens företrädare. Mot den sålunda
tecknade bakgrunden är motionärernas invändning mot förslaget enligt
utskottets mening icke motiverad. Utskottet tillstyrker sålunda regeringens
förslag och avstyrker motion 2272, såvitt nu är i fråga (yrkande 16).
I propositionen redovisas vissa åtgärder till främjande av fisket. Jordbruksministern
erinrar om turistnäringens betydelse för sysselsättningen i länet
och om sportfiskets - särskilt efter laxartad fisk - betydelse för denna näring.
Med hänsyn till att fisket försämrats under senare tid bör utsättningen av
laxungar öka. Härigenom kan fångstuttagen öka inom både fritidsfisket och
yrkesfisket. Vidare bör enligt propositionen ett projekt för utvecklingen av
fisket inom Pajala kommun stödjas. Sammanlagt föreslås att ett belopp av
1 950 000 kr. anslås för dessa ändamål för treårsperioden. Regeringen
föreslår även att medel anvisas till uppbyggnad av pälsdjursföretag i
Norrbotten. Jordbruksministern framhåller att förutsättningar enligt genomförda
utredningar finns för pälsdjursuppfödning med avseende på fodertillgång,
lönsamhet och marknad. Dock beräknas pälsdjursföretagen företagsekonomiskt
endast kunna bära en kapitalkostnad som motsvarar ungefär
halva investeringsbeloppet. Mot denna bakgrund föreslås att 2 milj. kr. bör
få disponeras under en treårsperiod från anslaget Bidrag till jordbrukets
rationalisering, m. m. för att användas till uppbyggnad av pälsdjursföretag.
Utskottet vill med anledning av de redovisade förslagen understryka
fiskets utvecklingsmöjligheter i Norrbotten. Svenska fiskare utnyttjar endast
omkring en tredjedel av den fiskekvot efter strömming som Sverige
tillerkänts internationellt i Bottniska viken. Enighet torde föreligga om att
fisket efter strömming på den svenska sidan av Bottenviken - och även av
JoU 1982/83:33
4
Bottenhavet - skulle kunna ökas väsentligt inom ramen för kvoten utan att
fiskbeståndet skadades. Enligt utskottets mening skulle ett ökat yrkesfiske
kunna lämna ett ej obetydligt bidrag till sysselsättningen och även vara väl
motiverat från livsmedelsförsörjningssynpunkt. Genom den föreslagna
satsningen på pälsdjursuppfödning torde lönsamheten på strömmingsfisket
kunna förbättras då det blir möjligt att utnyttja vissa kvantiteter och
kvaliteter som pälsdjursfoder.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av laxfiskets värde, såväl
när det gäller yrkesfisket som i vad avser sportfiskets betydelse för
turistnäringen. Riksdagen har nyligen för regeringen framhållit den ekonomiska
och sociala betydelse ett utvecklat fritidsfiske efter lax skulle kunna få
såväl regionalt som lokalt (JoU 1982/83:7, rskr 1982/83:66). Riksdagen gav i
det sammanhanget regeringen till känna, att en snar utredning borde ske av
frågan om hur vårt land bäst skall utnyttja den naturtillgång vi har i den
naturligt reproducerande laxen.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om åtgärder för
främjande av fisket. Utskottet biträder även förslaget om bidrag till
pälsdjursföretagen.
I ett par motioner framläggs förslag om ytterligare sysselsättningsfrämjande
åtgärder inom de näringar som innefattas i jordbruksdepartementets
verksamhetsområde. I centerpartiets partimotion 2261 understryks den
avgörande betydelse jordbruket tillsammans med skogsbruket har för
upprätthållande av sysselsättningen och servicen på landsbygden. Enligt
motionärerna bör satsningar ske bl. a. för att skapa olika kombinationssysselsättningar.
Familjejordbruket ger därvid det bästa utrymmet för att
bedriva olika typer av kombinationssysselsättningar. Motionärerna föreslår
att 5 milj. kr. ställs till lantbruksnämndens förfogande för satsningar på
projekt inom jordbruksområdet, såsom t. ex. markavvattningsprojekt,
intensifierad satsning på familjejordbruk m. m. I motion 2264 (s) lämnas en
katalog över olika sysselsättningsskapande projekt inom skogsbruket och
jordbruket med binäringar som kan rymmas inom de ekonomiska ramar som
anges av Norrbottenspropositionen. Bl. a. nämns möjligheten att i ökad
utsträckning ta till vara och förädla vildväxande bär och svamp samt odlade
bär som röda och svarta vinbär. Pälsdj ursuppfödningen kan enligt motionen
ekonomiseras och foderkök inrättas för omhändertagande av rester från
fiskförädling och jordbruksprodukter. Bland andra förslag i motionen må
nämnas skogsforskningsinsatser och utvecklingsarbete i skogsvård och
vidareförädling samt stöd åt ett projekt för att utvinna tonträ för resonansbottnar
i musikinstrument genom kvartssågning av norrbottnisk senvuxen
gran.
Utskottet får med anledning av motionerna erinra om att regeringen i
förevarande proposition (bil. 6) föreslår att 200 milj. kr. anvisas under tolfte
huvudtiteln till Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län.
Härunder innefattas bl. a. särskilda glesbygdsinsatser, såsom stöd till
JoU 1982/83:33
5
komplementsysselsättning inom bl. a. jordbruket. Enligt utskottets mening
finns det förutsättningar för att de förslag som framläggs i de båda
motionerna såvitt nu är i fråga i icke ringa utsträckning skall kunna
tillgodoses inom ramen för de särskilda glesbygdsinsatserna. När det gäller
den i motion 2264 särskilt nämnda frågan om tillvaratagande av bär och
svamp framhåller således industriministern att denna fråga utreds av
länsstyrelsen i Norrbotten. I det fall därvid framkommer företagsideér som
visar sig ekonomiskt och praktiskt genomförbara bör enligt industriministern
eventuella behov av stöd utöver ordinarie stödformer kunna täckas via
anslaget för särskilda regionalpolitiska insatser i länet. Utskottet får
beträffande det i motionen omnämnda projektet för framställning av tonträ
genom kvartssågning av norrbottnisk senvuxen gran hänvisa till att en under
den allmänna motionstiden framlagd motion i samma ämne, 1982/83:2024 av
Paul Lestander m. fl. (vpk), bereds av näringsutskottet i anslutning till
förevarande proposition. De yrkanden som framställs i motion 2261 yrkande
10 och 2264 påkallar med hänsyn till vad utskottet sålunda anfört ingen
ytterligare riksdagens åtgärd.
I motion 2267 (m) beklagas att regeringen underlåtit att framlägga den
parlamentariska kommitténs enhälliga förslag om förändrat stöd till norra
Sveriges jordbruk. Då detta förslag verksamt skulle påverka Norrbottens
jordbruk anser motionären att kommitténs förslag bör bli riksdagsbeslut.
Levande jordbruksbygder i Norrbotten stärker landets försvarsförmåga och
ger många försörjning, anför motionären.
Utskottet får erinra om att kommittén för översyn av stödet till jordbruket
i norra Sverige avgett betänkandet (Ds Jo 1982:7) Statligt stöd till jordbruket
i norra Sverige i oktober 1982. Betänkandet har remissbehandlats. I
proposition 1982/83:162 om reglering av priserna på jordbruksprodukter,
m. m. har jordbruksministern framhållit att de frågor som behandlas i
betänkandet enligt hans mening bör samordnas med de förslag som kommer
att avges av den livsmedelspolitiska kommittén. Betänkandet jämte remisssvaren
kommer därför att överlämnas till denna kommitté. Utskottet delar
jordbruksministerns bedömning att frågan om stödet till jordbruket inom
Sverige bör behandlas i samband med den samlade livsmedelspolitiken.
Enligt utskottets mening kan stödet till jordbruket i Norrbotten icke
avgränsas från den vidare frågan om jordbruket i norra Sverige. Mot denna
bakgrund avstyrks motionen såvitt nu är i fråga (yrkande 2).
Av motsvarande skäl anser sig utskottet inte heller böra föreslå någon
ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av yrkandet i motion 2261 om att
ställa särskilda medel till förfogande för lantbruksnämnden i Norrbottens län
för särskilda insatser på jordbrukets område. Även detta motionsyrkande
(yrkande 11) avstyrks alltså.
JoU 1982/83:33
6
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen
om insatser inom jordbruksdepartementets område för att
främja sysselsättningen i Norrbotten,
2. att riksdagen godkänner att statligt stöd till uppbyggnad av
pälsdjursföretag i Norrbottens län lämnas från förslagsanslaget
Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m. under nionde
huvudtiteln,
3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1982/83:2272 yrkande 16 - utöver tidigare medel
(JoU 1982/83:24 p. 10, rskr 1982/83:204) - under reservationsanslaget
Främjande av rennäringen för budgetåret 1983/84
under nionde huvudtiteln anvisar ytterligare 450000 kr.,
4. att riksdagen - utöver tidigare medel (JoU 1982/83:24 p. 19,
rskr 204) - under reservationsanslaget Bidrag till fiskevård
m. m. för budgetåret 1983/84 under nionde huvudtiteln anvisar
ytterligare 1 950 000 kr.,
5. beträffande särskilda sysselsättningsfrämjande insatser
att riksdagen avslår motionerna 1982/83:2261 yrkande 10 och
1982/83:2264,
6. beträffande ändring i jordbruksstödet
att riksdagen avslår motion 1982/83:2267 yrkande 2,
7. beträffande medel till lantbruksnämnden i Norrbottens län
att riksdagen avslår motion 1982/83:2261 yrkande 11.
Stockholm den 25 april 1983
På jordbruksutskottets vägnar
HÅKAN STRÖMBERG
Närvarande: Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i Ljung (m), Ove
Karlsson (s), Gunnar Olsson (s), Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon
(m), Kerstin Andersson (c), Jan Fransson (s). Margareta Winberg (s), Jens
Eriksson (m), Börje Stensson (fp), John Andersson (vpk), Åke Selberg (s),
Jan-Eric Virgin (m) och Lennart Brunander (c).
JoU 1982/83:33
7
Reservationer
1. Särskilda sysselsättningsfrämjande insatser (moni. 5)
Kerstin Andersson och Lennart Brunander (båda c) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet får”
och på s. 5 slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Utskottet får samma som utskottet inom bl. a. jordbruket. Som
understryks i motion 2261 är det viktigt att andra näringar med anknytning
till jord- och skogsbruket såsom rennäringen och fisket stöds inom ramen för
glesbygdsstödet i syfte att bevara sysselsättningstillfällen i glesbygden. Även
andra förslag som framläggs i de båda motionerna bör i väsentlig utsträckning
kunna tillgodoses av de medel som föreslås anvisade för särskilda glesbygdsinsatser.
Vad utskottet sålunda uttalat med anledning av motionerna 2261
såvitt nu är i fråga (yrkande 10) och 2264 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande särskilda sysselsättningsfrämjande insatser
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 2261 yrkande 10
och 2264,
2. Medel till lantbruksnämnden i Norrbottens län (mom. 7)
Kerstin Andersson och Lennart Brunander (båda c) anser - under
förutsättning av riksdagens bifall till reservation 38 till arbetsmarknadsutskottets
betänkande AU 1982/83:24 - att
dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Av
motsvarande” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:
Däremot anser utskottet att det i motion 2261 framställda yrkandet att 5
milj. kr. skall ställas till lantbruksnämndens i Norrbotten förfogande för
satsningar på projekt inom jordbruksområdet bör tillgodoses. I reservation
till arbetsmarknadsutskottets betänkande AU 1982/83:24 med anledning av
förevarande proposition föreslås att sammanlagt 215 milj. kr. anslås till
Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbotten. Utskottet föreslår att 5
milj. kr. får disponeras av lantbruksnämnden från nämnda anslag för
satsningar på projekt inom jordbruksområdet i enlighet med motionärernas
förslag. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion 2261 yrkande
11 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande medel till lantbruksnämnden i Norrbottens län
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
Joll 1982/83:33
8
utskottet anfört med anledning av motion 1982/83:2261 yrkande
11.
Särskilda yttranden
1. Främjande av rennäringen (mom. 3)
Börje Stensson (fp) anför:
Som rennäringens företrädare uttalat vid samernas landsmöte 1982 är det
nödvändigt att samebyarna får möjlighet att utarbeta utvecklingsplaner för
de samiska näringarna. Mot den bakgrunden finns det anledning att tillstyrka
regeringens förslag om medelstilldelning i detta syfte. Till skillnad från
majoriteten vill jag emellertid framhålla angelägenheten av att näringen själv
bör ha inflytande över användningen av de anvisade medlen. Lantbruksnämndens
uppgift i sammanhanget bör inte vara att styra planeringsverksamheten
utan nämndens roll bör vara av rådgivande och utredande
karaktär.
2. Särskilda sysselsättningsfrämjande insatser (mom. 5)
John Andersson (vpk) anför:
Med anledning av proposition 1982/83:120 om utveckling i Norrbotten
(bilaga 3) har flera motioner inlämnats. Motion 2264 av Kerstin Nilsson
behandlar främst förhållandena i östra Norrbotten. Motionen innehåller en
omfattande uppräkning av områden där det finns naturresurser som kunde
bidra till områdets utveckling. Den innehåller också en beskrivning av hur
motsvarande tillgångar och kunskapsefterfrågan tas till vara i Finland. I
motionen nämns också det förädlingsprojekt som bedrivits kring den
senvuxna norrbottniska granen med försök att genom kvartssågning av
utvalda stockar få fram en produkt lämplig för musikinstrumenttillverkning.
Det i motionen visade intresset för denna industrigren motsvaras dock inte av
något konkret yrkande. Detta är att beklaga då vpk i en motion till årets
riksdag föreslagit att riksdagen av regeringen skall begära åtgärder för att
sätta i gång tillverkning av tonträ. Här finns ändå möjligheten att vid
behandling av den motionen driva denna fråga till en ur norrbottnisk
synpunkt tilltalande lösning. Vpk delar motionärens uppfattning att det finns
stora outnyttjade naturresurser i östra Norrbotten. Vi har också den
uppfattningen att mottagningskapaciteten är för låg. I takt med ett ökat
tillvaratagande bör också förädlingskapaciteten byggas ut.
Några krav på åtgärder eller investeringar för att förbättra mottagningskapaciteten
innehåller inte motionen. Inga förslag läggs om finansiering eller
utredningar av förädling av naturprodukter. Med hänsyn till att direkta krav i
den riktningen inte framförs nöjer sig vpk i detta sammanhang med detta
särskilda yttrande.
minab/gotab Stockholm 1983 75298