Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Jordbruksutskottets betänkande

1982/83:29

om vattenföroreningsavgift (prop. 1982/83:87)

Propositionen

I proposition 1982/83:87 har regeringen (kommunikationsdepartemen­tet) efter hörande av lagrådet föreslagit riksdagen att anta förslag till

1.  lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg,

2.  lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1).

Otillåtna utsläpp av olja och andra skadliga ämnen från fartyg förorenar våra farvatten och utgör ett hot mot den marina miljön. I syfte att motver­ka sådana utsläpp föreslås i propositionen en ekonomisk sanktion kallad vattenföroreningsavgift. Bestämmelser om avgiften bör tas in i lagen (1980; 424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg.

Vattenföroreningsavgift skall enligt förslaget tas ut när något av ut­släppsförbuden i lagstiftningen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg överträds. I ett första skede gäller detta enbart oljeutsläpp. Avgiften skall bestämmas med hänsyn till utsläppets omfattning och fartygets stor­lek. Avgiftsbeloppen är höga och finns angivna i en särskild tabell. Avgift skall påföras fartygets redare eller ägare - även juridiska personer - efter principen om strikt ansvar.

Frågorom vattenföroreningsavgift prövas av tullverkets kustbevakning, vars beslut kan överklagas till allmän domstol. För att säkra bevisning föreslås tullverket och sjöfartsverket få ingripa med olika åtgärder mot fartyg, bl, a. förbud att lämna hamn. Ingripanden föreslås även få ske för att säkerställa betalning av avgiften. Beslut om vattenföroreningsavgift skall enligt förslaget kunna verkställas omedelbart, om inte säkerhet ställs för avgiften.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1984.

Lagförslagen

De till utskottet remitterade lagförslagen återges i bilaga till detta betän­kande.

Motioner från allmänna motionstiden 1983

I motion 1982/83:605 av Alexander Chrisopoulos (vpk) yrkas att riksda­gen beslutar att hos regeringen begära förslag till föreskrifter för oljehan­tering och transporter i enlighet med vad som anförts i motionen. I    Riksdagen 1982/83. 16 saml. Nr 29


JoU 1982/83:29


 


JoU 1982/83:29                                                         2

I motion 1982/83; 1447 av Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (båda m) yrkas att riksdagen anhåller att regeringen internationellt tar upp frågan om kontroll och övervakning vid oljeutvinning i havet.

Utskottet

Riksdagen har vid olika tillfällen kraftigt understmkit det angelägna i att effektiva åtgärder skyndsamt vidtas för att så långt möjligt nedbringa miljöriskerna vid fartygstransporter av olja och kemikalier. Sålunda utta­lades våren 1979 i ett tillkännagivande till regeringen, att frågan om ökad kontroll och övervakning samt möjligheten att tillgripa strängare påföljder resp. ekonomiska sanktioner borde ägnas särskild uppmärksamhet för att man skulle komma till rätta med bl. a. oljeutsläppsproblemen (prop. 1978/ 79: 176, JoU 1978/79: 32, rskr 1978/79:401).

Utskottet anser det tillfredsställande att ett förslag om vatten­föroreningsavgift nu föreligger. Genom den sanktion som sålunda föreslås bör enligt utskottets mening fömtsättningarna att beivra otillåtna oljeut­släpp förbättras.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag.

Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang behandla två motio­ner som väckts i januari 1983 och som båda tar upp frågan om oljespill.

De regler som f.n. finns när det gäller oljeutsläpp på svenskt och internationellt vatten är helt otillräckliga, hävdas det i motion 605. Det gäller både möjligheterna att kontrollera reglernas efterlevnad och sank-tionsmöjlighetema. Enligt motionärerna borde det vara möjligt att genom exempelvis Nordiska rådets medverkan vidta de åtgärder som behövs för att förbättra skyddet av farvattnen mnt de nordiska länderna. I avvaktan härpå bör föreskrifter utfärdas om bl.a. rengöring från oljerester m.m. innan ett fartyg tillåts lämna svensk hamn.

Riksdagen har nyligen avslagit ett Uknande motionsförslag med bl. a. motiveringen att det i det fortsatta säkerhetsarbetet är av vikt att i första hand säkra efterlevnaden av det omfattande regelsystem som redan finns innan ytterligare åtgärder vidtas (JoU 1982/83:15).

Utskottet vidhåller den sålunda redovisade uppfattningen. Den nya vat­tenföroreningsavgift som just tillstyrkts bör enligt utskottets mening göra det möjligt för vår kustbevakning att med ökad kraft ingripa mot oljespill. De nya reglerna bör även få en avskräckande effekt med resultat att utsläppen minskar. Motionen avstyrks mot den bakgranden.

De miljöproblem som härrör från oljeläckage i samband med oljeutvin­ningen till havs tas upp i motion 1447. Motionärerna påpekar att vår västkust och Skagerrak hotas genom oljesöl i Nordsjön. Om oljeutvinning­en byggs ut i Östersjön hotas vattnet där och hela vår ostkust. Mot bakgmnd härav yrkas att regeringen internationellt tar upp frågan om kontroll och övervakning vid oljeutvinning i havet.


 


JoU 1982/83:29                                                         3

Utskottet vill framhålla att den fråga som väckts i motionen har varit föremål för diskussion i olika mellanfolkliga fora, bl. a. vid konferenser om säkerhet vid och åtgärder mot föroreningar från de nordvästeuropeiska staternas "off shore"-verksamhet. Från svensk sida häri samband härmed föreslagits att en särskild miljöskyddsgrupp skulle få till uppgift att utarbe­ta rekommendationer till skydd för miljön vid oljeutvinningen till havs. Även i andra internationella sammanhang har från svensk sida förslag framlagts för att öka säkerheten vid oljeutvinning. Några konkreta resultat har dock ännu icke nåtts i dessa frågor.

Utskottet finner Hksom motionärerna det angeläget att oljespill i sam­band med oljeutvinningen till havs i möjligaste mån förebyggs. Som fram­går av den lämnade redogörelsen har man också från svensk sida aktivt verkat för utarbetande av rekommendationer i detta syfte. Enligt vad utskottet erfarit kommer dessa ansträngningar att fortsätta. Något särskilt påpekande härom från riksdagens sida synes icke påkallat.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.   att riksdagen antar de i propositionen framlagda lagförslagen,

2.    beträffande föreskrifter för oljehantering och transporter att riksdagen avslår motion 1982/83:605,

3.    beträffande/öroren/nar vid oljeutvinning till havs att riksdagen avslår motion 1982/83:1447.

Stockholm den 7 april 1983

På jordbmksutskottets vägnar HÅKAN STRÖMBERG

Närvarande: Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i Ljung (m), Ove Karlsson (s), Hans Wachtmeister (m), Gunnar Olsson (s), Martin Seger­stedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c), Margareta Winberg (s), Börje Stensson (fp), John Andersson (vpk), Åke Selberg (s), Bengt Kronblad (s), Lennart Brunander (c) och Bo Arvidson (m).

Reservation

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "den bakgrunden" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det i dag står fullkomligt klart att det fordras kraftåtgärder för att komma till rätta med den gigan­tiska nedsmutsning av våra hav och kuster som oljeutsläppen står för. ti    Riksdagen 1982/83. 16 saml. Nr 29


 


JoU 1982/83:29                                                         4

Enligt utskottets uppfattning bör man från svensk sida inte nöja sig med den nya vattenföroreningsavgift som utskottet just tillstyrkt. Även om det härigenom blir möjligt för kustbevakningen att med ökad kraft ingripa mot oljespill torde betydande risk föreligga för fortsatta överträdelser mot utsläppsförbuden, icke minst.utanför territorialgränsen. Utskottet finner med hänsyn härtill att de åtgärder som föreslås i motionen förtjänar att övervägas. Vad utskottet sålunda uttalat med anledning av motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse; 2. beträffande/öresitn//er/ör oljehantering och transporter

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad ut­skottet anfört med anledning av mofion 1982/83:605.


 


JoU 1982/83:29                                                                     5

Bilaga

Lagförslagen är av följande lydelse

1    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförore­ning från fartyg

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg dels att nuvarande 8, 9 och 10 kap. skall betecknas 9, 10 och 11 kap., dels att 1—3 §§ i det nya 9 kap. skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas ett nytt kapitel, 8 kap., samt nya bestämmel­ser, 9 kap. 4—7 §§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

8 kap. Vattenföroreningsavgift

En särskild avgift (vattenförore­ningsavgift) skall tas ut, om något av de förbud mot utsläpp av olja från fartyg som avses i 2 kap. 2§ har överträtts och utsläppet inte är obetydligt. Detsamma gäller om ett sådant utsläpp av olja som avses i 2 kap. 4§ inte har begränsats så långt det är möjligt.

Vattenföroreningsavgiften till­faller staten.

Vattenföroreningsavgiften skall påföras den fysiska eller juridiska person som vid överträdelsen var fartygets redare. Om det avgöran­de inflytandet över fartygets drift utövades av någon annan i reda­rens ställe, skall avgiften dock på­föras den andre. Finns inte någon som skall påföras avgiften enligt vad som nu sagts eller kan det inte utan att ärendet blir väsentligt för­dröjt fastställas vem denne är, skall avgiften påföras den som vid över­trädelsen var fartygets ägare.

För vattenföroreningsavgift som delägarna i ett partrederi skall be­tala enligt första stycket, svarar de solidariskt.


 


JoU 1982/83:29

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

Vattenföroreningsavgiften skall bestämmas med hänsyn till utsläp­pets omfattning samt fartygets storlek (bruttodräktighet) enligt föl­jande tabell.


 

 

Utsläppt oljemängd i liter

A vgift i kr. för fartyg med bruttodräktighet

 

upp till och med 3 000

3001-15000

15001-50000

50001 och större

mindre än 1000

5000 kr.

7500 kr.

10000 kr.

12500 kr.

1000-26000

5000 kr. jämte 1000 kr.

7500 kr. jämte 1500 kr.'

10000 kr. jämte 2000 kr.

12500 kr. jämte 2500 kr.

 

per    påhörj

at    antal    1000

liter    Utö ve 1

    1000   liter

26001-101000

30000 kr. jämte 800 kr.

45000 kr. jämte 1200 kr.

60000 kr. jämte 1600 kr.

75000 kr. jämte 2400 kr.

 

per   påbörj

a t    antal    1000

liter    utöver

26000   liter

101001-501000

90000 kr. jämte 200 kr.

135000 kr. jämte 300 kr.

180000 kr. jämte 400 kr.

255000 kr. jämte 600 kr.

 

per   påbörj

a t    antal    1000

liter    utöver

101000   liter

501001 och mer

170000 kr. jämte 100 kr.

255000 kr. jämte 150 kr.

340000 kr. jämte 200 kr.

495000 kr. jämte 300 kr.

 

per   påbörj

a t    antal    1000

liter    utöver

501000   liter

Med bruttodräktigheten avses det bruttodräktighetstal som anges i det för fartyget gällande mätbrevet.

Om en vattenföroreningsavgift enligt 3§ med hänsyn till omstän­digheterna framstår som uppenbart oskälig, får den nedsättas eller ef­terges.

Frågor om vattenföroreningsav­gift prövas av tullverket.

Kan det skäligen antas att vat­tenföroreningsavgift skall tas ut, får tullverket eller annan myndig­het som regeringen utser meddela de förbud eller förelägganden be­träffande fartyget som är nödvän­diga för att säkra bevisning, såsom förbud mot fartygets avgång eller vidare resa eller föreläggande att fartyget skall anlöpa viss hamn.

Finns det inte längre fog för en åtgärd enligt första stycket, skall åtgärden omedelbart hävas.


 


JoU 1982/83:29

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

Påförs någon som är ägare av fartyget eller lasten vattenförore­ningsavgift, får tullverket samtidigt beträffande egendomen besluta så­dant förbud eller föreläggande som avses i 6 § första stycket, om det behövs för att säkerställa statens anspråk på avgiften. Beslutet gäller längst till dess verkställighet sker.

Beslut enligt första stycket får meddelas även innan avgiftsären­det avgörs, om det finns sannolika skäl att avgift kommer att påföras någon som är ägare av fartyget el­ler lasten.

Ställs säkerhet för avgiftsskyl­dighetens fullgörande eller finns det i övrigt inte längre fog för ett beslut enligt första eller andra stycket, skall beslutet omedelbart hävas.

Beslut om förbud eller föreläg­gande enligt 6 eller 7§ gäller inte i något fall längre än fiorton dagar efter det att ett sådant beslut med anledning av utsläppet först med­delades rörande fartyget eller dess last.

I fråga om förbud eller föreläg­gande enligt 6 eller 7§ gäller 7 kap. 7—I0§§ i tillämpliga delar. Därvid skall vad som sägs i 7 kap. 8 och 9§§ om fartygets befälhavare, re­dare eller ägare gälla även den som i redarens ställe utövade det avgö­rande inflytandet över fartygets drift.

10 §

I avgiftsärenden hos tullverket är fartygets befälhavare behörig att på partens vägnar ta emot under­rättelse enligt 15 § förvaltningsla­gen (1971:290) och avge yttrande som avses i samma lagrum. Han är på motsvarande sätt behörig att ta emot underrättelse om tullverkets beslut enligt 18 § nämnda lag och att överklaga beslutet.


 


JoU 1982/83:29

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


8 kap. Besvär m. m.

Har beslut enligt 7 kap. 4 § första stycket, 5 eller 6 § meddelats av an­nan myndighet än sjöfartsverket skall det genast underställas verket. Beslut som skall underställas får inte överklagas.


Ii


9 kap. Besvär m. m.

Om ett beslut enligt 7 kap. 4§ första stycket, 5 eller 6§ har med­delats av annan myndighet än sjö­fartsverket, skall det genast under-•itällas verket. Om ett beslut enligt

kap. 6§ har meddelats av annan myndighet än tullverket, skall det genast underställas detta verk.


2§


Beslut som har meddelats av sjö­fartsverket i fråga som avses i 7 kap. 4§ första stycket, 5 eller 6§ överklagas hos kammarrätten ge­nom besvär.

Beslut i andra frågor som avses i denna lag överklagas genom besvär


Beslut som har meddelats av sjö­fartsverket i frågor som avses i 7 kap. 4 § första stycket, 5 eller 6 §/år överklagas hos kammarrätten ge­nom besvär.

Beslut i andra frågor som avses i I —7 kap. får överklagas genom be­svär


1.  hos sjöfartsverket, om beslutet har meddelats av en annan myndighet som inte är central förvaltningsmyndighet och ej heller kommunal myndig­het, eller

2.  hos regeringen, om beslutet har meddelats av sjöfartsverket eller av en annan myndighet som är central förvaltningsmyndighet.


Beslut i frågor som avses i denna lag gäller omedelbart, om inte an­nat föreskrivs i beslutet. Ifråga om beslut som skall underställas sjö­fartsverket kan detta förordna att beslutet inte skall gälla tills vidare.


3§


Tullverkets beslut om vattenföro­reningsavgift och om förbud eller föreläggande enligt 8 kap. 6 eller 7§ får överklagas genom besvär hos den tingsrätt som är sjörätts­domstol i den ort där den tullmyn­dighet som meddelat det överkla­gade beslutet har sitt säte. Besvärs­handlingen skall ha kommit in till domstolen inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet.

Beslut som skall underställas nå­gon enligt denna lag får inte över­klagas. Detsamma gäller beslut som meddelats inom sjöfartsverket eller tullverket och som, enligt vad regeringen förordnar, skall under­ställas någon inom verket samt tidl-verkets beslut att vägra ta emot er­bjuden säkerhet för vattenförore­ningsavgift.


 


JoU 1982/83:29

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

Beträffande talan vid domstol rörande beslut om påförande av vattenföroreningsavgift gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan följa svårare straffan böter.

Första stycket tillämpas även be­träffande talan vid domstol an­gående förbud eller föreläggande enligt 8 kap. 6 eller 7§. I fråga om handläggningen vid tingsrätt gäller dock bestämmelserna i 52 kap. 2, 3 och 5—12§§ rättegångsbalken i till­lämpliga delar. De bestämmelser som avser hovrätt gäller därvid i stället tingsrätten.

Bestämmelserna i rättegångsbal­ken om kvarstad i brottmål gäller i tillämpliga delar i mål som avses i första stycket.

Allmän åklagare företräder sta­ten i mål vid domstol rörande be­slut av tullverket som har överkla­gats enligt 3 §.

Tullverkets beslut och domstols dom varigenom vattenförorenings­avgift påförs får verkställas genast, om inte annat förordnas eller sä­kerhet ställs för avgiftsskyldighe­tens fullgörande. Om verkställighe­ten gäller i övrigt vad som före­skrivs i utsökningsbalken om all­mänt mål. Utmätt egendom får dock inte säljas utan gäldenärens samtycke, förrän beslutet eller do­men har vunnit laga kraft.

Andra beslut i frågor som avses i 1—8 kap. gäller omedelbart, om inte annat föreskrivs i beslutet. I fråga om beslut som skall under­ställas sjöfartsverket eller tullver­ket kan det berörda verket förordna att beslutet tills vidare inte skall gälla.


 


JoU 1982/83:29                                                                       10

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

En påförd vattenföroreningsav­gift bortfaller i den mån verkstäl­lighet inte har skett inom tio år från det att beslutet vann laga kraft.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

Bestämmelserna i 8 kap. tillämpas endast i fråga om överträdelser som har skett efter ikraftträdandet.

2   Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)

Härigenom föreskrivs att 40 § sjölagen (1891:35 s. 1)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

40 § Partrederi förehgger, om flera överenskommit att under delad ansvarig­het gemensamt driva sjöfart med eget fartyg. Anmälan om partrederiavtal kan göras hos registermyndigheten, som har att ofördröjligen anteckna anmälningen i det register där fartyget är infört eller, om det ej är regist­rerat, kungöra densamma. Närmare föreskrifter om anmälnings- och kun­görelseförfarandet meddelas av regeringen.

För de förpliktelser som uppkom- För de förpliktelser som uppkom­
ma för partrederiet sedan rederiav- mer för partrederiet sedan rederiav­
talet anmälts till registermyndighe- talet anmälts till registermyndighe­
ten svarar vaije redare endast i för- ten svarar varje redare endast i för­
hållande till sin andel i fartyget i hållande till sin andel i fartyget i
den mån han ej åtagit sig större an- den mån han ej åtagit sig större an­
svarighet. För dessförinnan upp- svårighet. För dessförinnan upp­
komna rederiförpliktelser svara re- komna rederiförpliktelser svarar
dama solidariskt.
                          redarna solidariskt. Ifråga om be-

talningsansvar för vattenförore­ningsavgift enligt 8 kap. lagen (1980:424) om åtgärder mot vatten­förorening från fartyg gäller 8 kap. 2 § andra stycket nämnda lag.

I fråga om redarnas inbördes rättigheter och skyldigheter tillämpas be­stämmelserna i 41-57 §§ i den mån annat ej avtalats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.


' Lagen omtryckt 1975:1289. - Senaste lydelse 1977:681.


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983