JoU 1982/83:24

Jordbruksutskottets betänkande
1982/83:24

om statsbudgeten för budgetåret 1983/84 såvitt avser jordbruksdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1982/83:100 bilaga 11)

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas proposition 1982/83:100 bilaga 11 jordbruksdepartementet
med undantag av de anslag som är upptagna under
avsnitten Skogsbruk samt Idrott och rekreation. Utskottets ställningstagande
till skogsbruksanslagen redovisas i ett senare betänkande. Anslagen
rörande idrott m. m. behandlas av kulturutskottet.

Jordbruksdepartementet m. m.

1. Jordbruksdepartementet m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna A 1-A 4 (s. 12-14) och hemställer

1. att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 18 155 000 kr.,

2. att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 3 159000 kr.,

3. att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar
ett reservationsanslag av 9500000 kr.,

4. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 500000 kr.

Jordbrukets rationalisering m. m.

2. Lantbruksstyrelsen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt B 1 (s. 15—18) och hemställer att riksdagen

1. godkänner vad i propositionen anförts om statens lantbruksinformation,

2. till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 42348000 kr.

3. Lantbruksnämnderna. Regeringen har under punkt B 2 (s. 18—19) föreslagit
riksdagen att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1983/84 anvisa
ett förslagsanslag av 222390000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:1008 av Christer Skoog (s) yrkas att riksdagen beslutar
1 Riksdagen 1982/83. 16 sami. Nr 24

JoU 1982/83:24

att av medel under jordbrukshuvudtiteln B 2. Lantbruksnämnderna inrätta
en tjänst som konsulent för pälsdjursnäringen i Blekinge län med placering
i Sölvesborg.

I motion 1982/83:1462 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar uttala att den totala arbetsinsatsen för rådgivning vid lantbruksnämnderna
skall hållas på en minst oförändrad nivå i avvaktan på att
ställning kan tas till förslag från 1982 års livsmedelsutredning.

I motion 1982/83:1993 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar att kompensera hushållningssällskapen med 1 milj. kr. per år för
ökade kostnader genom förlusten av tjänstebrevsrätten i den kontaktfunktion
som riksdagen tidigare ålagt hushållningssällskapen och att beloppet
uppräknas i takt med eventuellt kommande portohöjningar.

Utskottet

Enligt regeringens förslag bör medel för lantbruksnämndernas verksamhet
för nästa budgetår beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Därvid
har beräknats 0,8 milj. kr. för vissa uppgifter inom det ekonomiska
försvaret. Vidare förordas att full kostnadstäckning i fortsättningen tas ut
för tjänster som lantbruksnämnd tillhandahåller på beställning och som rör
jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering.

Utskottet har inte något att erinra mot de framlagda förslagen och
tillstyrker således att anslaget till lantbruksnämnderna för nästa budgetår
förs upp med 222390000 kr.

Enligt motion 1462 har de besparingsåtgärder som under senare år
vidtagits i samband med budgetbehandlingen av myndighetsanslagen bl. a.
medfört att de resurser som inom lantbruksverket läggs ned på rådgivning
kraftigt beskurits. Resurser för insatser på nya rådgivningsområden har i
första hand skapats genom omprioriteringar inom den totala ramen för
rådgivningsverksamheten. Detta har lett till att rådgivningen på flera av de
traditionella områdena har urholkats vid lantbruksnämnderna. Motionärerna
framhåller att rådgivningen under de senaste decennierna utgjort ett
centralt instrument för att uppnå den fortlöpande rationalisering som förutsatts
i de jordbrukspolitiska besluten. Betydelsen av en högkvalitativ och
effektiv rådgivning för att uppnå de jordbrukspolitiska målen i framtiden
torde enligt motionärernas mening snarare öka än minska. Motionärerna
accepterar i och för sig att besparingskrav nu, liksom tidigare, ställs på
lantbruksverket. Mot bakgrund av vad tidigare anförts anser motionärerna
emellertid att besparingskraven på lantbruksnämndernas verksamhet inte
får gå ut över rådgivningen. Motionen utmynnar i en hemställan att riksdagen
uttalar sig för att den totala arbetsinsatsen för rådgivning vid lantbruksnämnderna
hålls på en minst oförändrad nivå i avvaktan på att
ställning tas till förslag från 1982 års livsmedelsutredning.

Utskottet har tidigare vid upprepade tillfallen gett uttryck för sin upp -

JoU 1982/83:24

fattning att lantbruksnämndernas rådgivning är ett av de viktigaste medlen
för att främja jordbrukets rationalisering. Mot angiven bakgrund anser
utskottet det givetvis angeläget att alla möjligheter tas till vara för att inom
ramen för tillgängliga resurser utforma rådgivningsverksamheten så ändamålsenligt
som möjligt. Utskottet vill emellertid erinra om att det i första
hand åvilar lantbruksstyrelsen att inom givna anslagsramar leda och övervaka
verksamheten vid lantbruksnämnderna och ta de initiativ som erfordras
för att tillse att den statliga rationaliseringsverksamheten på jordbrukets
område utformas så rationellt och effektivt som möjligt. Som bl. a.
redovisas i samband med lantbruksstyrelsens anslagsäskanden görs också
inom lantbruksverket förutom fortlöpande studier av olika delar av verksamheten
regelbundet större och mera genomgripande översyner av hela
verksamhetsområden. Som exempel kan nämnas den översyn av rådgivningsverksamheten
inom vissa glesbygder som redovisades för riksdagen
vid budgetbehandlingen år 1979.

Enligt lantbruksstyrelsen har tendenserna till betydande överskottsproduktion
inneburit stor restriktivitet vad gäller åtgärder som leder till ökad
produktion av vissa jordbruksprodukter. Rådgivningen måste den närmaste
framtiden därför inriktas på att inom ramen för totalt sett oförändrad
eller något minskande produktionsvolym stimulera till olika kostnadssänkande
åtgärder vid de enskilda företagen. Insatserna kommer att koncentreras
till de mest utsatta grupperna av företag som efter olika insatser
bedöms ha goda förutsättningar för en fortsatt drift.

Det bör i sammanhanget nämnas att regeringen, enligt vad utskottet
erfarit, har för avsikt att i särskilt sammanhang låta se över frågan om den
statliga rådgivningen till jordbruket.

Utskottet föreslår under hänvisning till det anförda att motion 1462
lämnas utan ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

I motion 1008 hemställs att riksdagen beslutar att av medel under nu
behandlat anslag inrätta en tjänst som konsulent för pälsdjursnäringen i
Blekinge län med placering i Sölvesborg. Ifrågavarande befattningshavare
skulle bl. a. svara för viss rådgivningsverksamhet som komplettering av en
planerad gymnasieutbildning på området.

Utskottet får med anledning av ifrågavarande motionsyrkande erinra om
att pälsdjursuppfödningen enligt gällande regler ej räknas till jordbruksproduktion
och därför inte faller inom ramen för lantbruksorganisationens
normala rådgivningsverksamhet. Statligt stöd till investeringar i pälsdjursfarmar
utgår f. n. bara inom det område som kan erhålla glesbygdsstöd.
Med hänvisning till vad i det föregående anförts rörande lantbruksstyrelsens
ansvar för prioriteringen av rådgivningsresurserna under anslaget
avstyrker utskottet motion 1008.

I motion 1993 föreslås att riksdagen beslutar att kompensera hushållningssällskapen
med 1 milj. kr. per år för ökade kostnader genom förlust
av tjänstebrevsrätten i den kontaktfunktion som riksdagen tidigare ålagt

JoU 1982/83:24

hushållningssällskapen och att beloppet uppräknas i takt med eventuellt
kommande portohöjningar.

Som i motionen anförs har hushållningssällskapen enligt riksdagens
beslut sedan 1967 haft tjänstebrevsrätt i sin verksamhet som kontaktorgan
mellan lantbruksnämnderna och näringsutövarna. Mellan hushållningssällskapen
och lantbruksnämnderna finns via lantbruksstyrelsen avtal beträffande
sällskapens funktion som kontaktorgan. Enligt dessa avtal har sällskapen
bl. a. förbundit sig att utge periodiska publikationer, som lantbruksnämnderna
använder för att förmedla information om lantbruksnämndernas
verksamhet, artiklar i aktuella frågor, kallelser till kurser
m. m.

Med stöd av riksdagens beslut hösten 1980 (prop. 1980/81:20, TU 1980/
81:6, rskr 1980/81:101) om besparingar i statsverksamheten, m. m. beslöt
regeringen året därpå att tjänstebrevsrätten fr. o. m. den 1 januari 1983
skulle upphöra för bl. a. hushållningssällskapen och Hushållningssällskapens
förbund.

Enligt de riktlinjer för avveckling av tjänstebrevsrätten för icke statliga
organ som redovisades för riksdagen år 1980 och därvid lämnades utan
erinran fick eventuell kompensation till berörda organ, om särskilda skäl
förelåg, prövas av regeringen. Sådan kompensation har genom regeringsbeslut
den 9 september 1982 för innevarande budgetår tillförsäkrats hushållningssällskapen
på så sätt att lantbruksstyrelsen medgivits använda
förevarande anslag härför och för ändamålet får överskrida detsamma med
500000 kr. Frågor om eventuell ytterligare kompensation till hushållningssällskapen
för den avvecklade tjänstebrevsrätten ankommer det sålunda
på regeringen att pröva. Med anledning härav föreslår utskottet att motion
1993 lämnas utan ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 222390000 kr.,

2. beträffande lantbruksnämndernas rådgivning
att riksdagen avslår motion 1982/83:1462,

3. beträffande tjänst som konsulent för pälsdjursnäringen i Blekinge att

riksdagen avslår motion 1982/83:1008,

4. beträffande kompensation till hushållningssällskapen för avvecklad
tjänstebrevsrätt

att riksdagen avslår motion 1982/83:1993.

4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 3 (s. 19-21) och hemställer att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1983/84 statsbidrag beviljas till jordbrukets
rationalisering med sammanlagt högst 50000000 kr.,

2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 65 000000 kr.

JoU 1982/83:24

5. Markförvärv för jordbrukets rationalisering. Regeringen har under
punkt B 4 (s. 21—24) föreslagit riksdagen att

1. medge att lantbruksstyrelsen för jordfondsändamål får disponera en
rörlig kredit av 25000000 kr. i riksgäldskontoret t. o. m. den 30 juni 1985,

2. medge att lantbruksstyrelsen för förvärv av viss skogsmark får disponera
en rörlig kredit av 150000000 kr. i riksgäldskontoret för år 1984,

3. till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1983/84
anvisa ett reservationsanslag av 1000 kr.

Motioner

I motion 1982/83: All av Ulla Ekelund (c) yrkas

1. att riksdagen avvisar förslaget att lantbruksstyrelsen skall till domänverket
försälja den skog som inköps av skogsbolag,

2. att riksdagen som sin mening uttalar att jord- och skogsbrukare i likhet
med vad som nu är fallet skall ha möjlighet att genom köp av lantbruksstyrelsen
komplettera sin skog.

I motion 1982/83:492 av Börje Hörnlund m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att statens jordfond
fortsätter sin verksamhet,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att domänverket
åläggs att aktivt minska sitt skogsmarksinnehav genom försäljning av
skogsmark till såväl kompletteringar av befintliga jord- och skogsbruk som
till skogsutbildade som önskar arbeta som skogsbrukare.

I motion 1982/83:1465 av Einar Larsson m.fl. (c) yrkas att riksdagen
med avslag på regeringens förslag angående markförvärv för jordbrukets
rationalisering beslutar

1. att lantbruksstyrelsen för förvärv av viss skogsmark får disponera en
rörlig kredit av 200 milj. kr. i riksgäldskontoret för år 1984,

2. att lantbruksstyrelsen även fortsättningsvis skall få använda sin rörliga
kredit för en aktiv inköps- och försäljningsverksamhet till enskilda
jord- och skogsbrukare och att domänverket icke skall ha någon förtur till
befintliga eller kommande jordfondsfastigheter.

I motion 1982/83:2000 av Ola Ullsten m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 3), att riksdagen avslår regeringens förslag om att skogsmark i
första hand skall erbjudas domänverket.

I motion 1982/83:2114 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) yrkas

1. att riksdagen avvisar förslaget i budgetpropositionen om att mark som
utbjuds av skogsbolag i första hand skall tillföras domänverket,

2. att riksdagen begär förslag från regeringen syftande till att statens
mark i domänverkets förvaltning också skall användas för strukturrationaliseringsändamål.

JoU 1982/83:24

I motion 1982/83:2156 av Nils-Olof Gustafsson m. fl. (s, m, c) yrkas,
såvitt nu är i fråga (yrkande 5), att riksdagen beslutar att uttala att den i
budgetpropositionen föreslagna förköpsrätten för domänverket till bolagsskog
inte generellt bör gälla gentemot brukare med behov av tilläggsskog
eller för bildande av självständiga skogsbruksfastigheter.

I motion 1982/83:2171 av Margaretha af Ugglas och Arne Andersson i
Ljung (båda m) yrkas, med hänvisning till vad som anförts i motion 1982/
83:2169, att riksdagen beslutar att domänverket genom försäljning av delar
av skogsinnehavet skall medverka i det enskilda jord- och skogsbrukets
rationalisering.

Utskottet

Lantbruksstyrelsen disponerar sedan budgetåret 1978/79 en rörlig kredit
i riksgäldskontoret för större förvärv av mark från domänverket och skogsbolag.
Krediten har haft betydelse när det gällt att lösa likviditetsproblem
för vissa skogsbolag. Marken har därefter försålts i syfte att förstärka
kombinerade jord- och skogsbruksföretag med skogsmark. Krediten uppgår
för år 1983 till 200 milj. kr.

Utbudet av fastigheter från skogsbolagen förväntas i fortsättningen
minska. Enligt jordbruksministerns mening bör inriktningen vara den att
skogsmark som fortsättningsvis utbjuds av bolagen i första hand bör erbjudas
domänverket. Detsamma bör, med beaktande av skogsbrukets strukturrationalisering,
gälla för den mark som lantbruksstyrelsen förvärvat
med anlitande av den sistnämnda rörliga krediten. Jordbruksministern
föreslår samtidigt att denna rörliga kredit successivt avvecklas. För år 1984
bör enligt propositionen en kredit av 150 milj. kr. vara tillräcklig. Några
ytterligare inköp av skogsmark med anlitande av krediten bör i princip inte
ske utom vad avser mindre kompletteringsköp.

I ett antal motioner anförs invändningar mot regeringens förslag att
domänverket i fortsättningen skall ha generell företrädesrätt till skogsmark
som utbjuds av skogsbolagen liksom också till den mark som lantbruksstyrelsen
förvärvat med anlitande av nyssnämnda rörliga kredit. Motionärerna
anser starka skäl tala för att den ifrågavarande markanskaffningen får
fortsätta enligt nuvarande riktlinjer, innebärande att marken i första hand
bör tillföras bestående lantbruk eller användas för byte med andra skogsägare.
Regeringens förslag rörande domänverkets företrädesrätt till ifrågavarande
markförvärv avvisas sålunda i motionerna 477, 492, 1465 , 2000
och 2114. I motionerna 492, 2114 och 2171 förs i stället fram yrkanden om
uttalanden från riksdagens sida syftande till att domänverket borde åläggas
att genom försäljning av delar av sitt skogsinnehav medverka i jord- och
skogsbrukets strukturrationalisering. I flertalet motioner accepteras den
av regeringen förordade nedskärningen av kreditramen från 200 milj. kr.
till 150 milj. kr. för år 1984. Enligt motion 1465 (yrkande 1) bör dock
ifrågavarande kreditram bibehållas vid 200 milj. kr.

JoU 1982/83:24

I motion 2156 yppas också viss tveksamhet till regeringens förslag angående
förköpsrätt för domänverket när bolagsskog skall försäljas. Blir
detta regel och utnyttjas i ett län som Jämtland, så kommer det enligt
motionärernas mening att kunna förhindra uppbyggande av rationella,
bärkraftiga familjejordbruk. Motionärerna förutsätter därför att den av
regeringen föreslagna åtgärden inte blir generell utan kan handhas utifrån
de förutsättningar som föreligger i resp. region. Domänverkets behov av
skogsmark måste kunna tillgodoses genom kompensation i andra områden.

Utskottet vill erinra om att den stora ägosplittringen är ett av de stora
problemen inom skogsbruket i dag. På grund härav finns det skäl att
använda det utbud av skogsmark som förekommer till att förbättra ägostrukturen.
Detta bör givetvis gälla såväl privatskogsbruket som annat
skogsbruk. För att detta syfte skall uppnås är det angeläget att större och
väl arronderade markinnehav som försäljs inte bryts sönder. Enligt utskottets
mening framstår det mot angiven bakgrund som naturligt att staten,
när det gäller större skogsförvärv, i första hand ger domänverket möjlighet
att bedöma sitt behov av bättre ägostruktur i förevarande sammanhang.

Utskottet delar den i propositionen uttryckta uppfattningen att skogsmark
som i fortsättningen bjuds ut av skogsbolagen i första hand bör
erbjudas domänverket och att detsamma bör gälla för den mark som
lantbruksstyrelsen förvärvat med anlitande av den rörliga krediten på f. n.
200 milj. kr. Som jordbruksministern anför kan utbudet av fastigheter från
skogsbolagen förväntas minska. Utskottet biträder förslaget att ifrågavarande
rörliga kredit successivt avvecklas. För år 1984 bör som jordbruksministern
anför en kredit av 150 milj. kr. vara tillräcklig.

Utskottet är väl medvetet om den roll som det kombinerade jord- och
skogsbruket spelar exempelvis i Norrlands inland. Naturligtvis är det av
betydelse att strukturrationaliseringen även i detta sammanhang kan fortgå
i erforderlig omfattning.

Som framgår av jordbruksministerns svar den 1 februari 1983 på fråga
om rätten att förvärva skogsmark från skogsbolag är heller inte avsikten
med uttalandena i propositionen att förhindra enskilda jord- och skogsbrukare,
som är i behov av kompletterande skogsmark, att köpa sådan.
Rationaliseringsfastigheter bör enligt de allmänna riktlinjerna för jordbrukets
och skogsbrukets strukturrationalisering och med hjälp av jordfonden
användas till sådan komplettering. Jordbruksministerns uttalanden i budgetpropositionen
syftar på de samlade större utbud av fastigheter som kan
komma från skogsbolag. I dessa fall bör domänverket i första hand ha
möjlighet att köpa. Om önskemål om köp från verkets sida i ett sådant fall
inte föreligger, bör givetvis enskilda jord- och skogsbrukare kunna förvärva
mark.

Vad utskottet här anfört innebär att utskottet såvitt avser inriktningen av
verksamheten när det gäller större förvärv av skogsmark från skogsbola -

JoU 1982/83:24

gen instämmer i regeringens uttalanden och således avstyrker motionerna
477, 492 yrkande 1, 1465 yrkande 2, 2000 yrkande 3 och 2114 yrkande 1.

Likaså avstyrker utskottet motionerna 492 yrkande 2, 2114 yrkande 2
och 2171 i vad avser försäljning av vissa delar av domänverkets markinnehav.

Vad gäller storleken på den särskilda rörliga krediten innebär utskottets
ställningstagande att utskottet avstyrker motion 1465 yrkande 1.

Syftet med motion 2156 yrkande 5 bör som framgår av det föregående
kunna tillgodoses utan något särskilt uttalande från riksdagens sida. Motionsyrkandet
synes därför inte påkalla någon ytterligare åtgärd.

Regeringens förslag under denna punkt föranleder inte någon erinran
från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande vissa större förvärv av skogsmark från skogsbolag

a) att riksdagen avslår motionerna 1982/83:477, 1982/83:492 yrkande
1, 1982/83:1465 yrkande 2, 1982/83:2000 yrkande 3 och
1982/83:2114 yrkande 1,

b) att riksdagen lämnar motion 1982/83:2156 yrkande 5 utan
ytterligare åtgärd,

2. beträffande domänverkets medverkan i strukturrationaliseringen
att riksdagen avslår motionerna 1982/83:492 yrkande 2, 1982/
83:2114 yrkande 2 och 1982/83:2171,

3. att riksdagen medger att lantbruksstyrelsen för jordfondsändamål
får disponera en rörlig kredit av 25 000000 kr. i riksgäldskontoret
t. o. m. den 30 juni 1985,

4. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1982/83:1465 yrkande 1 medger att lantbruksstyrelsen för
förvärv av viss skogsmark får disponera en rörlig kredit av
150000000 kr. i riksgäldskontoret för år 1984,

5. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 1000 kr.

6. Lån med uppskjuten ränta. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt B 5 (s. 24) och hemställer

att riksdagen till Lån med uppskjuten ränta för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 1000 kr.

7. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Regeringen har
under punkt B 6 (s. 25—27) föreslagit riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1983/84 statlig kreditgaranti lämnas för lån
till jordbrukets rationalisering m. m., trädgårdsnäringens rationalisering
m. m., rennäringens rationalisering m. m. och för lån till inköp av avelshästar
och ridhästar med sammanlagt 520000000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret
1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 20000000 kr.

JoU 1982/83:24

Motion

I motion 1982/83:1459 av Einar Larsson m.fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 6), att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om en
enprocentig avgift på utestående lånebelopp för kreditgarantier för lån till
jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering m. m.

Utskottet

För budgetåret 1983/84 bör enligt propositionen statlig garanti beräknas
för lån till jordbrukets rationalisering m. m. med 452 milj. kr., för lån till
trädgårdsnäringens rationalisering m.m. med 65 milj. kr., för lån till rennäringens
rationalisering m. m. med 2,5 milj. kr. och för lån till inköp av
avelshästar och ridhästar med 0,5 milj. kr. eller sammanlagt 520 milj. kr.

Regeringens förslag innebär bl. a. att garantiramen för lån till jordbrukets
rationalisering minskas med 45 milj. kr. i förhållande till innevarande
budgetår medan ramen för lån till trädgårdsnäringens rationalisering ökas
med 15 milj. kr.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag i nu redovisat
avseende. Liksom hittills bör regeringen kunna jämka mellan de olika
ändamålen. Som föreslås i propositionen bör anslaget för nästa budgetår
tas upp med 20 milj. kr.

Enligt uttalanden i årets finansplan bör statliga kreditramar i princip inte
innehålla något subventionselement. På utestående garantibelopp bör därför
normalt tas ut en garantiavgift för att täcka förlustrisken, kostnaderna
för administration m. m. För statliga kreditgarantier som lämnas framgent
bör således i normalfallet utgå en kreditgarantiavgift, som täcker dessa
kostnader. För garantisystem som ännu inte är avgiftsbelagda kommer en
garantiavgift om normalt 1 % per år på utestående garantibelopp att tas ut
för de garantier som fortsättningsvis beviljas.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts förordar jordbruksministern
under nu förevarande punkt att en avgift av 1 % på utestående lånebelopp
tas ut fr. o. m. nästa budgetår. Avgiften avser endast garantier som
lämnas efter budgetårsskiftet.

Enligt motion 1459 bör riksdagen avvisa regeringens förslag i nu förevarande
del. Förslaget är enligt motionärernas mening olyckligt från flera
synpunkter. Det framhålls att en höjd ränta på de nya lånen främst drabbar
dem som har för avsikt att nyetablera sig. Vidare kan man svårligen
överblicka hur en höjd ränta kommer att påverka efterfrågan på statliga
kreditgarantier. Den favör som funnits i lånevillkoren elimineras praktiskt
taget helt, vilket kommer att inverka negativt på investeringsverksamheten
i jordbruket.

Utskottet delar uppfattningen att en kreditgaranti i princip inte bör vara
förknippad med någon subvention. Utskottet kan för sin del biträda förslaget
att en avgift av 1 % i likhet med vad som gäller för andra områden
fortsättningsvis tas ut även på kreditgarantier för lån till jordbrukets ratio -

JoU 1982/83:24

nalisering m. m. Detta innebär att utskottet ansluter sig till de synpunkter
som anförs i propositionen och avstyrker motion 1459 i motsvarande del.
Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att för budgetåret 1983/84 statlig kreditgaranti
lämnas för lån till jordbrukets rationalisering m.m., trädgårdsnäringens
rationalisering m.m., rennäringens rationalisering
m. m. och för lån till inköp av avelshästar och ridhästar med
sammanlagt 520000000 kr.,

2. att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
20000000 kr.,

3. beträffande avgift för kreditgarantier

att riksdagen avslår motion 1982/83:1459 yrkande 6.

8. Stöd till innehavare av fjäll agen heter m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 9 (s. 28) och hemställer

att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 1 100000 kr.

9. Främjande av husdjursaveln m. m. Regeringen har under punkt B 10 (s.

28-29) föreslagit riksdagen att till Främjande av husdjursaveln m. m. för
budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 1020000 kr.

Motion

I motion 1982/83:1992 av Einar Larsson m.fl. (c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
finansiering av ridhusanläggning vid Flyinge.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids bidrag till avelsföreningar och liknande
organisationer. Vidare utgår från anslaget stöd åt hästaveln. Detta koncentreras
i huvudsak till hästpremiering, hingsthåilning och bidrag till vissa
andra kvalitetsbefrämjande åtgärder enligt beslut av 1966 års riksdag.

Förslaget bör enligt propositionen föras upp med oförändrat belopp av
1020000 kr. för nästa budgetår. Förslaget föranleder ingen erinran från
utskottets sida.

Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang även redovisa sitt
ställningstagande till den under allmänna motionstiden väckta motionen
1992 rörande finansiering av ridhusanläggning vid Flyinge. Utskottet får
härvid anföra följande.

Riksdagen beslöt föregående år (prop. 1981/82:198, JoU 1981/82:39,
rskr 1981/82:337) att den statliga verksamheten vid statens hingstdepå och
stuteri vid Flyinge fr. o. m. den 1 januari 1983 skulle avvecklas. Ansvaret

JolJ 1982/83:24

för verksamheten vid depån skulle därefter överlåtas på en stiftelse med
representanter för hästaveln och hästsporten. Motivet härtill var att den
största efterfrågan på hästar numera kommer från enskilt håll och att
avelsarbetet därmed syftar till att få fram bra rid- och tävlingshästar.
Riksdagen bemyndigade samtidigt regeringen att ikläda staten de ekonomiska
förpliktelser som följde av det avtal som träffats mellan staten och
berörda intressenter om den fortsatta verksamheten vid statens hingstdepå
och stuteri. 1 enlighet med detta avtal skulle stiftelsen erhålla dels ett
räntefritt lån på 2,5 milj. kr. för att säkerställa verksamheten i ett inledningsskede,
dels ett räntefritt lån på 1 milj. kr. för uppförande av ett ridhus
i Flyinge. Det förstnämnda lånet som enligt avtalet förutsattes avskrivas
efter fem år borde ställas till stiftelsens förfogande den 1 januari 1983.
Lånet för uppförande av ridhus skulle enligt avtalet ställas till stiftelsens
förfogande vid byggstarten. Ridhuslånet skulle amorteras, i den mån stiftelsens
verksamhet gav överskott, med belopp som årligen motsvarade
hälften av överskottet. Återstående del av lånet skulle avskrivas efter fem
år från den tidpunkt då lånet lyftes. För nu ifrågavarande båda ändamål har
för innevarande budgetår under tionde huvudtiteln anvisats ett reservationsanslag
av 3,5 milj. kr. till Lån till stiftelse för hästavel m. m. i Flyinge.

Enligt motion 1992 har det numera visat sig att länsantikvarieämbetet i
Malmöhus län genom sina ställningstaganden på ett avgörande sätt har
förändrat de ekonomiska förutsättningarna för ovan nämnda ridhusprojekt.
Någon till- eller ombyggnad av den befintliga ridhusbyggnaden är
enligt länsantikvarien otänkbar. Någon nybyggnad i omedelbar anslutning
till depån är ej heller realiserbar. Stiftelsen tvingas nu att projektera en helt
fristående byggnad på betryggande avstånd från övriga anläggningar, vilken
med grundarbeten, vatten, avlopp, värme etc. kommer att bli betydligt
mera kostnadskrävande än vad som förutsattes i avtalsförhandlingarna.

Eftersom upprustningen av utbildningsförutsättningarna för både elever
och hästmaterial var en viktig grund för stiftelsens möjligheter att bevara
och vidareutveckla ”Flyingetraditionen” framstår det enligt motionärernas
mening som helt orimligt om denna grund skulle ryckas undan på
grund av krav från en annan statlig myndighet. Med anledning härav anser
motionärerna det som en synnerligen skälig åtgärd att det i avtalet utlovade
räntefria lånebeloppet höjs med 4 milj. kr.

Mot bakgrund av det intresse som föreligger för en fortsatt högkvalitativ
verksamhet på förevarande område bör det enligt utskottets mening vara
möjligt att lösa den uppkomna intressekonflikten mellan stiftelse och kulturvårdande
myndigheter på ett för båda parter tillfredsställande sätt.
Utskottet anser sig därför inte böra påkalla någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida med anledning av motion 1992.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Främjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 1020000 kr.,

JoU 1982/83:24

2. beträffande finansieringen av ridhusanläggning vid Flyinge
att riksdagen lämnar motion 1982/83:1992 utan ytterligare åtgärd.

10. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling och Främjande av rennäringen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 11 och B 12 (s.

29-31) och hemställer att riksdagen

1. till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling för budgetåret 1983/
84 anvisar ett reservationsanslag av 215 000 kr.,

2. till Främjande av rennäringen för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 2590000 kr.

Jordbruksprisreglering

11. Statens jordbruksnämnd och Lantbruksekonomiska samarbctsnämnden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 1 och C 2
(s. 32-34) och hemställer att riksdagen

1. till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 25 156000 kr.,

2. till Lantbruksekonomiska samarbe t snämnden för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 2343000 kr.

12. Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring och Kostnader för beredskapslagring
av livsmedel m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna C 4 och C 5 (s. 34-39) och hemställer att riksdagen

1. till Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 43000000 kr.,

2. till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 102084000 kr.

13. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige. Regeringen har under punkt C 6
(s. 39-40) föreslagit riksdagen att till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige
för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 273000000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:1444 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas att riksdagen begär att
regeringen snarast lägger fram förslag om förbättrat stöd till jordbruket i
Dalarna.

I motion 1982/83:1979 av Gunnar Björk i Gävle och Gunnel Jonäng
(båda c) yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast lägger fram förslag
om förbättrat stöd till jordbruket i Gävleborgs län.

JoU 1982/83:24

I motion 1982/83:2156 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s, m, c) yrkas,
såvitt nu är i fråga (yrkande 4), att riksdagen beslutar att uttala att nuvarande
stödområdesindelning för prisstöd ej bör ändras.

Utskottet

Under förevarande anslag bestrids kostnaderna för pristillägg enligt
förordningen (1978:472) om prisstöd till vissa jordbruk (omtryckt
1980:490, ändrad senast 1982:960) och enligt kungörelsen (1973:508) om
prisstöd till rennäringen (ändrad senast 1982:560).

För nästa budgetår beräknas med hänsyn till produktionsutvecklingen
medelsbehovet under anslaget till 273 milj. kr. Beräkningen föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

Som redovisas i propositionen har kommittén för översyn av stödet till
jordbruket i norra Sverige avgett betänkandet (Ds Jo 1982:7) Statligt stöd
till jordbruket i norra Sverige. Efter genomförd remissbehandling avser
jordbruksministern att ta ställning till kommitténs förslag.

Enligt motionerna 1444 och 1979 bör riksdagen begära att regeringen på
grundval av nyssnämnda utredningsarbete snarast lägger fram förslag om
förbättrat stöd till jordbruket i resp. Dalarna och Gävleborgs län. I motion
2156 yrkande 5 föreslås i polemik mot ett av nyssnämnda kommitté framlagt
förslag att riksdagen uttalar sig för att nuvarande stödområdesindelning
i vad avser Jämtlands län inte ändras.

Den fortsatta behandlingen av ifrågavarande kommittébetänkande bör
enligt utskottets mening inte föregripas. Utskottet förutsätter att beredningen
inom regeringskansliet av förevarande ärende med hänsyn till ämnets
vikt sker så snabbt som möjligt, utan att riksdagen behöver göra
någon särskild framställning härom. Motionerna bör med hänsyn till det
anförda inte föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 273000000 kr.,

2. beträffande översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1444, 1982/83:1979 och
1982/83:2156 yrkande 4.

14. Bidrag till permanent skördeskadeskydd. Regeringen har under punkt
C 7 (s. 40-41) föreslagit riksdagen att till Bidrag till permanent skördeskadeskydd
för budgetåret 1983/84 anvisa ett anslag av 1000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:630 av Ulla Ekelund (c) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att baljväxter skall ingå i skördeskadeskyddet.

JoU 1982/83:24

I motion 1982/83:1446 av Ingvar Eriksson och Jan-Eric Virgin (båda m)
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av nuvarande
skördeskadeskydd,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att kokärt och åkerböna
snarast ingår i skördeskadeskyddet,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om någon form av katastrofskydd
för de fältmässigt odlade grönsakerna.

Utskottet

Nuvarande tillskott till skördeskadefonden utgörs f. n. endast av ränta
på innestående medel. Räntan uppgick för år 1981 till 63,7 milj. kr. och
beräknas för år 1982 uppgå till ca 60 milj. kr. Totalt har fonden i räntemedel
tillförts 366 milj. kr. sedan år 1961, skyddets första år. Under de fem
senaste åren har fonden tillförts sammanlagt ca 434 milj. kr. Under samma
tid har ca 378 milj. kr. utbetalats ur fonden. Fondens behållning är f. n. ca
470 milj. kr.

Regeringens förslag innebär att anslaget för nästa budgetår förs upp med
ett formellt belopp av 1 000 kr.

I det ansträngda statsfinansiella läge som råder finner utskottet angeläget
att budgeten inte belastas med utgifter som inte är absolut nödvändiga.
Som i det föregående anförts uppgår behållningen på skördeskadefonden
till ca 470 milj. kr. Med hänsyn härtill finnér utskottet i likhet med regeringen
tillräckligt att tillförseln till fonden under nästa budgetår liksom under
det innevarande i princip utgörs endast av räntemedel. Propositionen
tillstyrks därför i nu förevarande del.

Ett par vid årets böljan väckta motioner innehåller förslag till vissa
ändringar i gällande regler för skördeskadeskyddet. Enligt motion 630 bör
riksdagen uttala sig för att baljväxter inordnas i skyddet. Motsvarande
förslag till ändringar framförs i motion 1446, vari också yrkas på förslag om
någon form av katastrofskydd för de fältmässigt odlade grönsakerna.

Som redovisades vid behandlingen av liknande motionsyrkanden senhösten
1982 (se JoU 1982/83:16) är skördeskadeskyddets utformning f. n.
föremål för prövning inom regeringskansliet. Till grund för prövningen
ligger de förslag som utredningen om skördeskadeskyddet lade fram i sitt
betänkande (SOU 1979:53) Nytt skördeskadeskydd. Bland de spörsmål
som därvid diskuteras ingår också frågan om inordnande av ytterligare
grödor i skördeskadeskyddet. Utredningens förslag syftar bl. a. till att göra
det lättare att inordna även mindre allmänt odlade grödor i systemet. Vad
särskilt gäller katastrofskydd för vissa grönsaker vill utskottet erinra om
att ersättning för skador i sådana sammanhang redan nu i vissa fall kan
utgå från det under tionde huvudtiteln uppförda anslaget Bidrag vid förlust
på grund av naturkatastrof m.m. Utbetalningar av bidrag från nämnda
anslag för skador på trädgårdsgrödor gjordes senast förra året.

JoU 1982/83:24

I avvaktan på resultatet av pågående överväganden i ämnet finnér utskottet
sig inte böra föreslå någon särskild åtgärd från riksdagens sida med
anledning av motionerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till permanent skörde skade sky dd för
budgetåret 1983/84 anvisar ett anslag av 1000 kr.,

2. beträffande ändringar i skördeskadeskyddet

att riksdagen lämnar motionerna 1982/83:630 och 1982/83:1446
utan ytterligare åtgärd.

15. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. Regeringen har
under punkt C 8 (s. 41-42) föreslagit riksdagen att till Administration av
permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag
av 37 964000 kr.

Motion

I motion 1982/83:2000 av Ola Ullsten m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 4), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförs om behovet att minska administrationskostnaderna
för skördeskadeskyddet.

Utskottet

Under detta anslag anvisas medel som disponeras av statistiska centralbyrån
för att bekosta de objektiva skördeuppskattningarna, skördeskadeskyddets
tekniska administration, lantbrukets företagsregister och därmed
samordnad statistikproduktion samt jordbruksekonomiska undersökningen.

För nästa budgetår bör enligt propositionen medel för verksamheten
beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Härvid har, i enlighet med
vad statistiska centralbyrån föreslagit, beräknats ett minskat medelsbehov
av 560000 kr. på grund av att lantbruksräkningen år 1981 och trädgårdsräkningen
år 1982 slutförts.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Enligt motion 2000 är det anmärkningsvärt att administrationen av skördeskadeskyddet
kostar nära 38 milj. kr., när t. ex. utbetalningarna för 1981
års skador bara var 18 milj. kr. Motionärerna anser att administrationen
måste ses över i syfte att minska administrationskostnaderna.

Utskottet vill i anslutning härtill framhålla att, som framgår av det
föregående, administrationen av skördeskadeskyddet endast utgör en del
av de olika utgiftsändamål som bestrids med medel från förevarande anslag.
Omfattningen av skördeskadeersättningar kan växla starkt mellan
åren. Utformningen av den administrativa verksamheten i fortsättningen
av skördeskadeskyddet blir vidare givetvis beroende av resultatet av de
pågående övervägandena inom regeringskansliet beträffande skördeska -

JoU 1982/83:24

deskyddets framtida utseende. Med hänsyn till vad som anförts finnér
utskottet inte att motion 2000 påfordrar någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida i nu berörd del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Administration av permanent skördeskadeskydd
m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
37964000 kr.,

2. beträffande översyn av skördeskadeskyddets administration
att riksdagen avslår motion 1982/83:2000 yrkande 4.

Fiske

16. Fiskeristyrelsen m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna E1-E7 (s. 50-56) och hemställer att riksdagen

1. till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 24 229 000 kr.,

2. till Statens lokala fiskeriadministration för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 13 444000 kr.,

3. till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1983/84 anvisar
ett reservationsanslag av 2150000 kr.,

4. till Kursverksamhet på fiskets område för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 430000 kr.,

5. till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar
ett reservationsanslag av 10532000 kr.,

6. till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 20000 kr.,

7. godkänner vad i propositionen förordats om bidrag för åtgärder
som kan förbilliga driften av fiskefartyg genom sänkt bränsleförbrukning,

8. medger att under budgetåret 1983/84 statsbidrag beviljas till fiskets
rationalisering med sammanlagt högst 6500000 kr.,

9. till Bidrag till fiskets rationalisering m. m. för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 7000000 kr.

17. Fiskerilån. Regeringen har under punkt E8 (s. 56-57) föreslagit riksdagen
att till Fiskerilån för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000000 kr.

Motion

I motion 1982/83:799 av Mats Olsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av lånereglerna för fiskerilån.

JoU 1982/83:24

Utskottet

Från anslaget beviljas fiskerilån. Bestämmelser om sådana lån finns i
förordningen (1978:516) om statligt stöd till fiskets rationalisering, m. m.
(ändrad senast 1982:243).

Stöd enligt förordningen kan endast lämnas till den som beviljats yrkesfiskelicens
enligt förordningen (1978:517) om licens för yrkesfiske. Fråga
om stöd i form av fiskerilån m. m. prövas av fiskeristyreisen. Yrkesfiskelicens
meddelas av fiskeristyrelsen i fråga om fiske med fartyg som enligt
sjölagens (1895:35) definition är skepp (minst 12 m långt och 4 m brett) och

1 övriga fall av fiskenämnden.

Enligt motion 799 har fiskeristyrelsen avslagit en låneansökan från nyetablerade
fiskare som tilldelats yrkesfiskelicens av fiskenämnden i Blekinge.
Enligt motionen skulle avslaget ha motiverats med att fiskerilånen
måste reserveras för redan etablerade fiskare. Motionärerna anser att
beslutet är inkonsekvent med hänsyn till att fiskenämnden beviljat sökandena
yrkesfiskelicens och att fiskeristyrelsen tidigare lämnat stöd till utveckling
av en fiskberedningsindustri som sedermera, alltifrån starten, haft
råvarubrist. Lånereglema för fiskerilån bör därför ses över, hävdar motionärerna.

Utskottet vill framhålla att innehav av yrkesfiskelicens är en nödvändig
förutsättning för beviljande av statligt rationaliseringsstöd, däribland fiskerilån.
Fiskeristyrelsen svarar centralt för fördelningen av det samlade
statliga stödet till fiskerinäringen. Styrelsens beslut kan överklagas. Något
formellt stadgande om prioritering av redan etablerade fiskeföretag med
åsidosättande av nyetablerade företag finns icke. Däremot uttalade dåvarande
departementschefen i samband med antagandet av den nya fiskeripolitiken
år 1978, att en särskild förutsättningsbedömning bör göras för att
utröna om biologiska och marknadsmässiga förutsättningar finns för stödåtgärder,
när frågan gäller stöd till bl. a. nyetablering (prop. 1977/78:112,
JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272).

Yrkesfiskelicenserna och stödet till fiskerinäringen liksom förhållandet
mellan fiskeristyrelsens och fiskenämndernas bedömningar är föremål för
fortlöpande överväganden. En särskild kommitté, (Jo 1981:06) kallad fiskekommittén,
har enligt sina direktiv bl. a. att överväga om det nuvarande
licenssystemet bör ändras eller eventuellt ersättas med ett helt nytt system.
Uppdraget till kommittén får ses bl. a. mot bakgrunden av att yrkesfiskelicensen
innebar en nyhet för fiskerinäringen när den infördes år 1978
för att läggas till grund för det statliga rationaliseringsstödet. Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1983.

Den statliga fiskeriadministrationen har nyligen underkastats en revision
av riksrevisionsverket. I RRV:s revisionsrapport av den 10 december 1982
påtalas att stora avvikelser förelegat mellan fiskenämndernas och fiskeristyrelsens
bedömningar i stödärenden. I rapporten föreslås att viss omarbetning
av lånereglerna görs, så att beslut i mindre stödärenden delegeras

2 Riksdagen 1982183. 16 sami. Nr 24

JoU 1982/83:24

till nämnderna som i gengäld av fiskeristyrelsen skulle erhålla utförligare
policypreciseringar och någon typ av budgetramar att hålla sig inom.
Revisionsrapporten övervägs f. n. inom fiskeristyrelsen.

Utskottet får med hänvisning till det anförda framhålla att de överväganden
som på olika håll pågår synes ägnade att i väsentliga delar tillgodose
motionens syfte. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av
motionen synes därför icke påkallad.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder ingen erinran från utskottets
sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Fiskerilån för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 25000000 kr.,

2. beträffande reglerna för fiskerilån

att riksdagen lämnar motion 1982/83:799 utan ytterligare åtgärd.

18. Fiskberedningslån m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna E9-E 13 (s. 57-60) och hemställer att riksdagen

1. till Fiskberedningslån för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 10000000 kr.,

2. medger att under budgetåret 1983/84 statlig garanti beviljas för
lån till fiskeföretag med sammanlagt högst 14600000 kr., för lån
till fiskberedningsföretag med sammanlagt högst 8000000 kr.,
för lån till åtgärder som främjar fritidsfisket med sammanlagt
högst 2000000 kr. och för främjande av försöksfiske intill ett
sammanlagt belopp av 400000 kr.,

3. till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.,

4. till Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 1300000 kr.,

5. till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m.m. för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.,

6. till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 1000 kr.

19. Bidrag till fiskevård m.m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt E 15 (s. 61) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 5 020000 kr.

Service och kontroll

20. Statens livsmedelsverk. Regeringen har under punkt F 1 (s. 62—63)
föreslagit riksdagen att till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1983/84
anvisa ett förslagsanslag av 54230000 kr.

JoU 1982/83:24

Motion

I motion 1982/83:1440 av John Andersson m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
under bil. 11, F 1 Statens livsmedelsverk, beslutar anvisa ett med
2000000 kr. till 56230000 kr. förhöjt belopp.

Utskottet

Regeringens förslag innebär att medel för statens livsmedelsverk för
nästa budgetår beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Vissa medel
för personal förs enligt förslaget över från socialstyrelsen till livsmedelsverket
som en följd av riksdagens beslut att överföra den centrala tillsynen
över konsumtionsvattnet, m. m. från socialstyrelsen till livsmedelsverket
den 1 juli 1983 (prop. 1981/82:219, SoU 1982/83:6, rskr 1982/83:35).

I motion 1440 framhålls att livsmedelsverkets anslag har minskats med
2% per budgetår under fem år i rad. Samtidigt innebär situationen med
ständigt stigande livsmedelspriser stora krav på en effektiv livsmedelskontroll.
Enligt motionärerna är minskade resurser till livsmedelskontrollen
till stort men för såväl producenter som konsumenter. De föreslår därför
en höjning av anslaget med 2 milj. kr. utöver vad regeringen förordat.

Med hänsyn till den återhållsamhet som det samhällsekonomiska och
statsfmansiella läget kräver finner utskottet inte anledning frångå den i
propositionen gjorda anslagsberäkningen. Utskottet tillstyrker alltså regeringens
förslag och avstyrker motion 1440.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1982/83:1440 till Statens livsmedelsverk för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 54230000 kr.

21. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier
m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F
2—F 4 (s. 63—66) och hemställer att riksdagen

1. till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
29859000 kr.,

2. till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 44770000 kr.

22. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. Regeringen har
under punkt F 5 (s. 66-67) föreslagit riksdagen att till Bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett
förslagsanslag av 10000000 kr.

JoU 1982/83:24

Motion

I motion 1982/83: 1471 av Inger Wickzén m.fl. (m, s, c, fp) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om justering av ersättning för bisamhällen som förintas till följd av att de
drabbats av yngelröta.

Utskottet

Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband med bekämpande
av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Från anslaget
utbetalas också ersättning för kostnader som uppkommit genom beslut
om förintande av bisamhällen, för bitillsynsmännens arvoden m. m.

För kostnad eller förlust som har uppkommit genom tillsynsmans eller
annan myndighets beslut om förintande av bisamhälle kan ersättning utgå
av statsmedel. Ersättning för förintat bisamhälle i bigård får lämnas med
100 kr. för vaije samhälle. Från ersättningsbeloppet skall avräknas en
självrisk av 300 kr. Ersättningsbeloppet höjdes från 40 kr. till 100 kr. den 1
juli 1982 då samtidigt självrisken infördes.

I motion 1471 framhålls att ersättningen för förintade bisamhällen urholkats
genom inflationen. Nuvarande ersättningsbelopp som fastställdes
1982 är visserligen högre än det tidigare gällande, men genom den nyinförda
självrisken har biodlarens ersättning i praktiken ytterligare försämrats
jämfört med tidigare, anför motionärerna. De anser att ersättningen
för förlorade bisamhällen bör utgå med ett belopp som motsvarar bisamhällets
bruksvärde för att vidmakthålla intresset hos odlarna att snabbt
utrota yngelröta i hela landet.

Utskottet har i tidigare sammanhang vitsordat biodlingens betydelse för
såväl växtodlingen som miljövården. Samhällsekonomiskt har bina sålunda
en viktig funktion dels som honungsproducenter, dels som pollinatörer
av vissa kulturväxter. Inte minst är värdet av binas pollinationsarbete
betydande.

Dessa förhållanden låg bl. a. till grund för det beslut som riksdagen år
1974 på utskottets tillstyrkan fattade rörande vissa riktlinjer för det statliga
stödet till biodlingen (prop. 1974:24, JoU 1974:8, rskr 1974:146).

Då beslöts bl. a. att vissa kostnadsökningar för intensifierad bisjukdomsersättning
skulle bestridas från förevarande förslagsanslag. I sammanhanget
flyttades länsstyrelsernas dåvarande uppgifter i samband med bekämpningen
av bisjukdomar över till lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna.
För en sådan överflyttning ansågs bl. a. tala det nära sambandet
mellan biskötsel och växtodling liksom det förhållandet att lantbruksstyrelsen
förfogade över veterinärmedicinsk expertis.

Med anledning av den motion som nu behandlas har utskottet inhämtat
att avtal om bisjukdomsförsäkring nyligen träffats mellan Sveriges biodlares
riksförbund och Jordbrukets försäkringsbolag. Försäkringen som
börjar löpa den 1 mars 1983 gäller för förintelse av bisamhälle samt de -

JoU 1982/83:24

struktion eller desinfektion av kupa till följd av beslut enligt bisjukdomskungörelsen
(1974:212, ändrad 1982:238). Premien för försäkringen utgör
6 kr. per samhälle och år. Ersättning enligt försäkringen utgår med 500 kr.
för förintat bisamhälle och 500 kr. för destruktion och desinfektion av
bikupa, tillsammans 1000 kr. Enligt uppgift betraktas försäkringen till en
början som försöksverksamhet. Lantbruksstyrelsen avser därför t. v. icke
föreslå några ändringar av ersättningen enligt bisjukdomskungörelsen.

Utskottet vill ånyo framhålla biodlingens värde för växtligheten och
miljövården. Liksom lantbruksstyrelsen finner utskottet goda skäl avvakta
utfallet av försäkringsverksamheten innan någon ändring vidtas i nuvarande
regler om statlig ersättning för förintat samhälle. Motionens syfte synes
i allt väsentligt tillgodosett genom det träffade försäkringsavtalet. Enligt
utskottets mening bör motionen därför icke föranleda någon riksdagens
ytterligare åtgärd.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder ingen erinran från utskottets
sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
10000000 kr.,

2. beträffande åtgärder mot yngelröta i bisamhällen

att riksdagen lämnar motion 1982/83:1471 utan ytterligare åtgärd.

23. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet m.fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 6—F 13 (s. 67-74) och
hemställer att riksdagen

1. till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.,

2. till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 5 005 000 kr.,

3. till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1983/84 anvisar
ett förslagsanslag av 215000 kr.,

4. till Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

5. till Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 6612000 kr.,

6. till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.,

7. till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 5912000 kr.,

8. till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 299000 kr.

JoU 1982/83:24

24. Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet
och Bidrag till djurens hälso- och sjukvård. Regeringen har under punkterna
F 14—F 15 (s. 74-77) föreslagit riksdagen att till Lantbruksstyrelsen,
djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1983/84
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr. och till Bidrag till djurens hälso- och
sjukvård för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 44470000
kr.

Motioner

I motion 1982/83:1454 av Eric Hägelmark och Hugo Bergdahl (båda fp)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om medel till djursjukhusens investeringskostnader.

I motion 1982/83:1983 av Ingemar Hallenius och Gösta Andersson (båda

c) yrkas att riksdagen beslutar att statens nettokostnad för distriktsveterinärverksamheten
skall vara oförändrad.

Utskottet

Under anslaget F 14 tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. till uppdragsverksamhet
vid lantbruksstyrelsen för djurens hälso- och sjukvård. Under
anslaget F 15 föreslås för: Bidrag till distriktsveterinärorganisationen
m. m. en medelsanvisning av 44470000 kr. Utskottet behandlar båda anslagen
i ett sammanhang.

Riksdagen har i mars 1982 (prop. 1981/82:122, JoU 1981/82:31, rskr
1981/82:261) beslutat om organisation och finansiering av djurens hälsooch
sjukvård, m.m. fr. o. m. den 1 januari 1983. Lantbruksstyrelsen är
central förvaltningsmyndighet för bl. a. ärenden om den allmänna hälsooch
sjukvården bland husdjuren, djurskyddet samt veterinärväsendet. Under
lantbruksstyrelsen ansvarar lantbruksnämnderna för distriktsveterinärorganisationen
i länen. Inom vaije nämnd skall finnas en veterinärenhet.
Chef för den veterinära enheten är en länsveterinär som i övrigt är
tjänsteman hos länsstyrelsen. Antalet tjänster inom distriktsveterinärorganisationen
får uppgå till högst 390.

I veterinärtaxeförordningen (1975:539, ändrad 1982:1073) föreskrivs att
vid vaije förrättning som utförs av en distriktsveterinär utgår en särskild
djursjukvårdsavgift, vars storlek bestäms av regeringen. Inom ramen för
tillgängliga medel genom inflytande djursjukvårdsavgifter och särskilt
anvisade medel under anslaget F 15 svarar lantbruksstyrelsen för kostnaderna
för distriktsveterinärernas löner m. m. Djursjukvårdsavgiften uppgår
f. n. till 20 kr. när förrättningen avser djur inom animalieproduktionen och
hästar som används i jord- och skogsbruket och 40 kr. när förrättningen
avser andra djur.

Jordbruksministern anför i propositionen att mycket talar för att finansieringen
av djurens hälso- och sjukvård i ökad utsträckning bör bli en

JoU 1982/83:24

angelägenhet för djurägarna. Han aviserar därför en höjning av djursjukvårdsavgiften
vilken under budgetåret 1983/84 bör utgå med 25 kr. när
förrättningen avser djur inom animalieproduktionen m.m. och 50 kr. när
förrättningen avser andra djur. Posten djursjukvårdsavgifter har i planen
beräknats med utgångspunkt i djurhälsoutredningens antagande att antalet
förrättningar uppgår till ca en miljön per år. Jordbruksministern reserverar
sig emellertid för att korrigeringar kan behöva göras sedan erfarenhet
vunnits av det nya systemet. Genom avgiftshöjningen beräknas intäkterna
från djursjukvårdsavgifter öka med 23,5 milj. kr. vilket möjliggör en minskning
av bidraget till distriktsveterinärorganisationen med nära 11,6 milj. kr.

I motion 1983 hävdas att regeringen genom att skära ned bidraget till
distriktsveterinärverksamheten frångått ett riksdagsbeslut år 1982. Motionärerna
yrkar att statens nettokostnad för distriktsveterinärverksamheten
skall vara oförändrad.

I den ovannämnda propositionen om organisation och finansiering av
djurens hälso- och sjukvård våren 1982 anförde dåvarande jordbruksministern
att det finns skäl som talar för att subventioneringen av djursjukvården
relativt sett bör minska och att djurägarna i ökad utsträckning bör bära
kostnaderna för denna. Han fann därför att en rimlig avvägning vore att
statens nettokostnader förblev realt oförändrade men att man inom ramen
för dessa borde göra vissa omprioriteringar. Riksdagen anslöt sig till detta
uttalande.

Utskottet delar den uppfattning som jordbruksministern uttalar och som
riksdagen förra året gav uttryck för, att finansieringen av djurens
hälso- och sjukvård i ökad utsträckning bör bli en angelägenhet för djurägarna.
Den höjning av djursjukvårdsavgiften som aviseras i propositionen
finner utskottet kunna motiveras med den senaste tidens kostnadsutveckling.
Utskottet vill dock fästa uppmärksamheten på att ökad finansiering
med djursjukvårdsavgifter kan medföra risk för att enskilda djurägare av
kostnadsskäl drar sig för att tillkalla veterinär även i fall där insats av en
sådan skulle erfordras. Risk kan givetvis också föreligga att en höjd djursjukvårdsavgift
kan främja en ökad privatisering av veterinärväsendet,
som på sikt kan bryta sönder den nuvarande statliga organisationen på
området.

Utskottet förutsätter emellertid att regeringen med uppmärksamhet
följer hithörande frågor och vidtar de åtgärder som kan befinnas påkallade.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det givetvis bör vara
möjligt att väga in vissa dc'ar av den ökade kostnaden för djursjukvården
vid de årliga överläggningarna om jordbrukspriserna.

Med vad nu anförts anser sig utskottet kunna tillstyrka regeringens
förslag under de två anslag varom nu är fråga. Någon ytterligare åtgärd
med anledning av motion 1983 finner utskottet inte erforderlig. Motionen
avstyrks således.

Utskottet har valt att i detta sammanhang även behandla motion 1454

JoU 1982/83:24

om medel till djursjukhusens investeringskostnader. Motionärerna framhåller
att det f. n. är nära nog omöjligt att skaffa pengar till djursjukhusens
investeringskostnader och föreslår att en liten del av överskottet från AB
Trav och Galopp avsätts till ändamålet.

Riksdagen har vid olika tillfällen uttalat att sluten djursjukvård inte är en
statlig angelägenhet. Vid fjolårets riksmöte anfördes att animalieproduktionens
djur endast i sällsynta fall behöver utnyttja djursjukhusen. Där
behandlas huvudsakligen sällskapsdjur och sporthästar. Dock gör staten
betydande insatser även för sällskapsdjuren genom att utbildningen av
veterinärer m. m. kommer dessa till del (prop. 1981/82:122, JoU 1981/
82:31, rskr 1981/82:261).

När det gäller den nu aktuella motionen noterar utskottet att AB Trav
och Galopp (ATG) är privatägt. Statens inflytande är säkrat genom att
regeringen utser halva styrelsen inkl. ordföranden. ATG är enligt uppgift
f. n. i färd med att bygga upp hästpolikliniker vid landets trav- och galoppbanor.
Dessa kliniker står till förfogande för alla hästkategorier. I sammanhanget
må även nämnas att vissa kommuner utnyttjar hundskattemedlen
till att lämna bidrag åt djursjukhus.

Som framgår av den lämnade redogörelsen ger samhället visst stöd åt
sällskapsdjurens sjukvård. Ett sådant stöd är enligt utskottets mening
berättigat av djurskyddskäl och med hänsyn till dessa djurs sociala betydelse.
Utskottet får dock framhålla att huvudansvaret för sällskapsdjurens
sjukvård måste anses åvila djurägarna själva. Mot den bakgrunden är
utskottet icke berett att tillstyrka motionärernas önskemål om ytterligare
samhällsstöd åt djursjukhusen. Motionen avstyrks därmed.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 1000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1982/83: 1983 till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
44470000 kr.,

3. beträffande medel till djursjukhusens investeringskostnader
att riksdagen avslår motion 1982/83:1454.

25. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård och Bidrag till
djurskyddsfrämjande åtgärder. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna F 16-F 17 (s. 77-78) och hemställer att riksdagen

1. till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 1670000 kr.,

2. till Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1983/
84 anvisar ett reservationsanslag av 1666000 kr.

JoU 1982/83:24

Utbildning och forskning

26. Sveriges lantbruksuniversitet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt G (s. 79-84) och hemställer att riksdagen

1. godkänner vad i propositionen förordats om ökad antagning till
hortonomlinjen och trädgårdsteknikerlinjen,

2. godkänner vad i propositionen förordats om riktlinjer för veterinärutbildning
och om minskad antagning till veterinärlinjen,

3. bemyndigar regeringen att besluta om inrättande av en allmän
utbildningslinje benämnd djursjukvårdarlinjen om högst 40 poäng.

27. Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader. Regeringen har
under punkt G 1 (s. 84-90) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster för professor (Lo 24) i
enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 350839000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:641 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts angående forskning,
rådgivning och ökade fältförsök när det gäller alternativa odlingsformer
och nyttjandet av alternativa odlingsformer i det konventionella jordbruket.

I motion 1982/83:788 av Kerstin Anér (fp) yrkas att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till
biodynamisk odling.

I motion 1982/83:796 av Karin Israelsson och Boije Hörnlund (båda c)
yrkas att riksdagen begär att regeringen vid lantbruksuniversitetet, Röbäcksdalen,
utreder och framlägger förslag om försöksdrift med naturenlig
jordbruks- och trädgårdsproduktion i huvudsak enligt (i motionen) framlagda
riktlinjer.

I motion 1982/83:1006 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om behovet av ökad satsning på alternativa odlingsformer.

I motion 1982/83:1466 av Einar Larsson m.fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar anvisa ytterligare 4 milj. kr. under anslaget G 1 Sveriges lantbruksuniversitet:
Förvaltningskostnader.

I motion 1982/83:1654 av Kerstin Göthberg och Larz Johansson (båda c)
yrkas, med hänvisning till vad som anförts i motion 1982/83:1653, att

JoU 1982/83:24

riksdagen beslutar att tillföra Sveriges lantbruksuniversitet resurser för
kurser motsvarande allmänna högskolans enstaka kurser för fortbildning
av olika grupper på kvalificerad nivå inom JST-sektom.

Utskottet

Från anslaget bestrids lönekostnader, lokalkostnader m. m. för den centrala
förvaltningen, biblioteksorganisationen och konsulentavdelningen
samt för den lantbruksvetenskapliga, veterinärmedicinska resp. skogsvetenskapliga
fakulteten. Under anslaget räknas för nästa budgetår också in
medel för verksamheten vid djursjukhuset i Skara. 1 propositionen föreslås
att medel under anslaget beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. I
sammanställningen har medel räknats för överföring av två tjänster som
professor från SVA till veterinärmedicinska fakulteten.

Jordbruksministern framhåller forskarutbildningens och forskarrekryteringens
betydelse. Han har därför beräknat medel för doktorandtjänster.
Han förutsätter vidare att lantbruksuniversitetet genom omdisponeringar
kan tillgodose angelägna resursbehov för forskarutbildningen. Resurser
bör även tillföras lantbruksuniversitetet för att tillgodose vissa prioriterade
forskningsområden. Vid anslagsberäkningen har därför räknats medel för
en forskartjänst till förstärkning av den markekologiska forskningen och
för en forskartjänst inom forskningsprogrammet för skogsproduktion.

I motion 1466 framhålls att årets budgetproposition på de flesta områden
ger uttryck för en ökad satsning på forskningen. För lantbruksuniversitetets
del innebär däremot budgetförslaget enligt motionen en nedskärning
av anslaget med ca 8 milj. kr. Genom att anslaget innefattar också opåverkbara
poster blir nedskärningen enligt motionärernas mening ca 2,5 % på
utbildning, forskning och administration. Den föreslagna nedskärningen
kommer därför att medföra en kraftig minskning av lantbruksuniversitetets
forsknings- och försöksverksamhet samt utbildningen. Motionärerna anser
att starka skäl finns att inte vidta den föreslagna sänkningen av ambitionsnivån
och föreslår att riksdagen anvisar ytterligare 4 milj. kr. under anslaget.

Utskottet finnér för sin del rimligt att anslaget beräknas med utgångspunkt
i huvudförslaget. Som inledningsvis framhållits kommer vissa prioriterade
forskningsområden dessutom att tillgodoses. Sammanlagt föreslås
en medelsanvisning av 2,6 milj. kr. för att förstärka kunskapsuppbyggnaden
inom ifrågavarande områden vid lantbruksuniversitetet. Betydande
forskning vid lantbruksuniversitetet finansieras också med medel från
skogs- och jordbrukets forskningsråd. Som framgår av utskottets förslag i
det följande föreslås att forskningsrådet för nästa budgetår tillförs ytterligare
ca 6,5 milj. kr. för förstärkning av forskningsinsatserna. Mot den
bakgrunden finner utskottet icke att anledning föreligger att frångå regeringens
förslag under nu ifrågavarande anslag. Utskottet tillstyrker således
detta och avstyrker motion 1466.

JoU 1982/83:24

I motion 1654 yrkas att lantbruksuniversitetet tillförs resurser för kurser
motsvarande allmänna högskolans enstaka kurser för fortbildning av olika
grupper på kvalificerad nivå inom JST-sektorn (dvs. jordbruks-, skogsbruks-
och trädgårdsutbildningen).

I utbildningsdepartementets budget finns ett särskilt anslag (prop. 1982/
83:100 bil. 10 E 9) för lokala och individuella linjer och enstaka kurser.
(Med enstaka kurser menas kurser som inte ingår i högskolans utbildningslinjer.
) Utbildningsministern framhåller att hon tillmäter sådana enstaka
kurser stor betydelse för fortbildning och vidareutbildning av yrkesverksamma
personer. Anslaget skall även tillgodose andra ändamål, bl. a.
fördjupningsstudier inför forskarutbildningen och utbildningsbehov inom
udda ämnesområden.

Lantbruksuniversitetet anordnar enligt vad utskottet inhämtat årligen ett
antal enstaka kurser för fortbildning och vidareutbildning vid såväl den
lantbruksvetenskapliga som den skogsvetenskapliga och den veterinärmedicinska
fakulteten. Lantbruksuniversitetet disponerar emellertid inga anslag
för utbildning utanför linjesystemet. Den verksamhet som bedrivs
med enstaka kurser är helt avgiftsfinansierad. Lantbruksuniversitetet deltar
även i anordnandet av enstaka kurser inom bl. a. Uppsala högskoleregion
(vilka således finansieras från ovannämnda anslag E 9 på utbildningshuvudtiteln)
till förmån för lärare inom jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdssektom
med rikstäckande rekrytering. Utskottet finnér för sin del
anledning understryka vikten av att lärare inom JST-sektorn liksom andra
yrkesmän på området bereds möjlighet till fort- och vidareutbildning. Det
samlade kursutbudet som lämnas på området synes emellertid, om än
finansierat på olika sätt, ägnat att i väsentlig grad tillfredsställa befogade
fortbildningskrav. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av
motionen synes därför icke påkallad.

Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang även behandla ett
antal motioner om alternativa metoder inom jordbruket, vari särskilt forskningsbehovet
på området betonas. I motion 641 anförs att det finns många
skäl att minska giftanvändningen i jordbruket. Aktsamhet mot miljön,
sparsamhet med energin och möjligheterna att kunna bedriva jordbruk
också i en framtid nämns särskilt. Enligt motionen bör det i ökad utsträckning
vara möjligt att i det konventionella jordbruket använda de erfarenheter
och den kunskap som de alternativa metoderna erbjuder. Giftanvändningen
kan minskas om jordbrukarna använder mer resistenta sorter, odlar
mer energi- och proteingrödor och ökar den mekaniska ogräsbekämpningen.
I detta syfte bör forskningen öka och fältförsöken bedrivas på större
arealer. Informationen till konsumenterna bör öka. Enligt motion 788 tar
det biodynamiska jordbruket till vara markens långsiktiga produktionsförmåga.
Lantbruksuniversitetets omprioriteringar bör därför innefatta även
stöd till alternativa jordbruksformer som i universitetets egen forskning
börjat visa alltmer slående resultat, anför motionären. Enligt motion 796

JoU 1982/83:24

bör en ny forskningsenhet för naturenlig odling inrättas vid Röbäcksdalen i
Umeå. Kvalificerade resurser för utvärdering och forskning bör där skapas
på detta område för jordbruk som bedrivs i norra Sverige. 1 motion 1006
yrkas att forsknings- och försöksprojekt med alternativa och miljöanpassade
odlingsmetoder bör kunna erhålla anslag från såväl jordbrukets forskningsfond
som lantbrukets fond. Motionärerna anför särskilt att ett projekt
kallat Naturaförsöken i Hörby bör stödjas. Där har i flera år bedrivits
försök med kemikaliefri odling med resultat som ur lönsamhetssynpunkt
väl är jämförbara med konventionella odlingsmetoder. Stöd av statsmedel
bör även lämnas Familjejordbrukarnas riksförbund för deras miljövårdande
insatser, framhåller motionärerna.

Utskottet får erinra om att riksdagen vid ett flertal tidigare tillfallen i
samband med behandlingen av frågan om stöd till alternativ jordbruksteknik
gjort uttalanden av innebörd bl. a. att det på olika håll pågående
forsknings- och utvecklingsarbetet på förevarande område förtjänade statligt
stöd och att sådant också lämnades i olika sammanhang. Forskningen
på området torde komma att få ytterligare stimulans genom den prioritering
av den markekologiska forskningen som utskottet just uttalat sig för i
samband med diskussionen av medelsanvisningen för nu ifrågavarande
anslag. Denna forskning syftar nämligen enligt lantbruksuniversitetets styrelse
till att nå bättre kunskaper om samspelet mellan markens levande och
icke levande beståndsdelar m.m. och bör därmed möjliggöra en mer tillfredsställande
bedömning av bl. a. nuvarande brukningsmetoders effekter.
Den forskning som sålunda bedrivs på området är enligt utskottets uppfattning
ägnad att förbättra kunskaperna om olika jordbruksmetoders för- och
nackdelar. Utskottet får även erinra om tidigare uttalanden av riksdagen
att ansvariga myndigheter i sin rådgivande verksamhet och då i synnerhet
lantbruksnämnderna givetvis bör lämna information och rådgivning även
beträffande alternativa odlingsmetoder. I detta sammanhang må framhållas
att utredningen om användningen av kemiska medel i jord- och skogsbruket
(Jo 1979:09) förväntas komma att avlämna sitt slutbetänkande inom
kort. I utredningens uppdrag ingår bl. a. att inventera och redovisa de
alternativa odlingsmetoder som finns tillgängliga för att helt eller delvis
ersätta de kemiska preparaten.

Utskottet förutsätter, med hänvisning till det anförda, att de alternativa
odlingsmetodernas företrädare får möjlighet att tillgodogöra sig resultatet
av de insatser i forsknings- och utvecklingsverksamheten som pågår och
som planeras liksom av samhällets rådgivningsinsatser och av kommande
utredningsbetänkande i förevarande hänseende. Enligt utskottets uppfattning
får syftet med motionerna 641 och 788 härigenom anses till väsentliga
delar tillgodosett. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av
motionerna påkallas således icke. Utskottet anser det vidare inte vara en
uppgift för riksdagen att ta ställning till sådana enstaka projekt som exempelvis
den i motion 796 föreslagna forskningsenheten för naturenlig odling

JoU 1982/83:24

vid Röbäcksdalen innebär. Motionen avstyrks följaktligen. Mot angiven
bakgrund finner sig utskottet inte heller böra tillstyrka att statsstöd utgår
till sådana särskilda odlingsprojekt och organisationer, som föreslås i motion
1006. Även denna motion avstyrks således.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster för professor
(Lo 24) i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1982/83:1466 till Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 350839000 kr.,

3. beträffande resurser till lantbruksuniversitetet för enstaka kurser
att riksdagen avslår motion 1982/83:1654,

4. beträffande alternativa odlingsformer m. m.

att riksdagen lämnar motionerna 1982/83:641 och 1982/83:788
utan ytterligare åtgärd,

5. beträffande försöksdrift med naturenlig jordbruksproduktion
att riksdagen avslår motion 1982/83:796,

6. beträffande stöd åt milj ovänligare jordbruk
att riksdagen avslår motion 1982/83:1006.

28. Sveriges lantbruksuniversitet: Driftkostnader m.fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 2-G 4 (s. 90-103) och
hemställer att riksdagen

1. till Sveriges lantbruksuniversitet: Driftkostnader för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 164684000 kr.,

2. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid Sveriges
lantbruksuniversitet m. m. inom de kostnadsramar som
förordats i propositionen,

3. till Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 14000000
kr.,

4. bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m. m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

5. till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m. rn. för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 28500000 kr.

29. Skogs- och jordbrukets forskningsråd. Regeringen har under punkt G 5
(s. 103-106) föreslagit riksdagen att till Skogs- och jordbrukets forskningsråd
för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 47 852 000 kr.

JoU 1982/83:24

Motioner

I motion 1982/83:212 av Paul Lestander m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag till fiskevårdande åtgärder i enlighet
med vad som anförs i motionen.

I motion 1982/83:249 av Rune Torwald och Kjell Mattsson (båda c)
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att man omedelbart
bör påbölja åtgärder för att eliminera en del handelshinder som verkar
återhållande på vattenbruk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att man bör
påbölja en förenkling av nuvarande regler för tillståndsgivning m.m. i
anslutning till vattenbruk,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att länsstyrelsernas
och utvecklingsfondernas resurser bör utökas när det gäller att
ekonomiskt stödja nystartade företag som vill bedriva vattenbruk resp.
stödja de redan etablerade företag som vill utöka sina insatser när det
gäller distribution och försäljning av vattenbruksprodukter.

I motion 1982/83:628 av Axel Andersson (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna behovet av att frågan om viss etableringskontroll
av det växande vattenbruket i vårt land utreds.

I motion 1982/83:645 av Boije Stensson och tredje vice talmannen Karl
Erik Eriksson (båda fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om säkerställandet av forskningsresurser
till vattenbruk.

I motion 1982/83:1004 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om behovet av ökad statlig satsning på vattenbruk.

I motion 1982/83:1459 av Einar Larsson m.fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 3), att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 44852000 kr.

I motion 1982/83:1981 av Gunhild Bolander (c) och Per-Axel Nilsson (s)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående förläggandet av en forskningsstation för vattenbruk
på Gotland.

Utskottet

Anslaget disponeras av skogs- och jordbrukets forskningsråd för bidrag
till forskning som gagnar skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen.
Inom ramen för anslaget bestrids även kostnader för forskartjänster.

SJFR har med bibehållande av dess karaktär som sektorsorgan anförtrotts
uppgiften att svara för den mer långsiktigt kunskapsuppbyggande

JoU 1982/83:24

forskningen, dvs. grundforskningen. Betydande satsningar inom grundforskningen
är nödvändiga som förutsättning för den kunskapsuppbyggnad
som erfordras för att klarlägga fundamentala funktioner och oklara sammanhang
i de biologiska processerna.

Jordbruksministern erinrar om att vissa övergripande prioriteringar
inom forskningsverksamheten fastlades våren 1982 genom de beslut regering
och riksdag då fattade med anledning av den forskningspolitiska
propositionen. Som prioriterade områden angavs då bl. a. forskning om
ekologiska samband, särskilt grundläggande forskning om markekologi
och forskning på livsmedelsområdet.

Under detta anslag har sammanlagt 1,5 milj. kr. beräknats för grundläggande
forskning om markekologi. En särskild utredare har hösten 1982
tillkallats med uppdrag att se över livsmedelsforskning m. m. Med hänsyn
till den grundläggande forskningens betydelsefulla roll föreslås en förstärkning
av forskningsrådets resurser. Jordbruksministern anmäler att han
bl. a. räknat med ytterligare medel för fiskeribiologisk forskning, bioteknisk
forskning, skogsproduktionsforskning och skoglig markkartering. För
dessa ändamål har beräknats 4,9 milj. kr. Sammanlagt föreslår regeringen
en ökning av anslaget med 8 584000 kr.

Enligt motion 1459 bör ökningen av anslaget till forskningsrådet begränsas
till 5,6 milj. kr. (—3 milj. kr.) för att möjliggöra en ökning av anslaget till
lantbruksuniversitetet.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att anslaget till den forskning
som finansieras genom forskningsrådet bör prioriteras högt. Som
utskottet tidigare anfört utnyttjas en stor del av rådets anslag till forskning
inom lantbruksuniversitetet. Ett tillgodoseende av motionärernas krav på
omfördelning av medlen till förmån för lantbruksuniversitetet skulle därför
inte påverka verksamheten där i någon större omfattning. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker motionen.

Som inledningsvis anmärkts innebär anslagsökningen att ytterligare medel
beräknas för fiskeribiologisk forskning. Utskottet har med hänsyn
härtill funnit lämpligt att i detta sammanhang behandla ett antal motioner
om bl. a. forskning för vattenbruk, dvs. fisk-, alg- och skaldjursodling. I
motion 212 fästs uppmärksamheten på en försöksverksamhet som pågår i
källsjöarna till vissa Norrlandsälvar med inplantering av små kräftdjur,
Mysis relicta, för att förbättra näringstillförseln till ädelfisken i bl. a. de
reglerade älvsystemen. Enligt motionen är det angeläget att dessa försök,
vilka bedöms som lovande, får tillräckliga medel för att fullföljas. Behovet
av forskningsresurser och andra åtgärder för att stimulera till ökat vattenbruk
är föremål för yrkanden i motionerna 249,645 och 1004 mot bakgrund
av ett nyligen genomfört kartläggningsarbete.

Riksdagen har vid flera tillfällen under de senaste åren haft anledning ta
ställning till motioner till förmån för ökat vattenbruk. Utskottet har i
samband därmed kunnat hänvisa till det arbete som forskningsrådsnämn -

JoU 1982/83:24

den och senare en särskild styrgrupp för vattenbruk lagt ned på området.
Styrgruppen som tillsatts av forskningsrådsnämndens naturresursdelegation
och delegationen för samordning av havsresursverksamheten har tillsammans
med arbetsgrupper bestående av representanter för universitet,
myndigheter, fiskeriadministrationen och näringslivet publicerat ett antal
delrapporter och en slutrapport kallad Vattenbruk för Sverige: förslag till
åtgärder. I slutrapporten framläggs en rad förslag. Dessa berör skilda
åtgärder till förmån för vattenbruket och innefattar frågor om produktionsformer
och odlade arter, marknadsfrågor, förslag till administrativa/organisatoriska
reformer samt en rad förslag om forskning och utbildning. Bl. a.
föreslås inrättandet av en tvärvetenskaplig forskningsinstitution för vattenbruk
samt en omfattande utbildningsverksamhet. Enligt styrgruppens förslag
bör inriktningen av FoU-verksamheten i landet ske i ett internationellt
perspektiv. Slutrapporten har tillsammans med delrapporterna överlämnats
till regeringen i november 1982 och remissbehandlas f. n. Jordbruksministern
har i ett frågesvar i riksdagen meddelat att han mot bakgrund av
bl. a. utfallet av remissomgången kommer att pröva frågan om uppbyggnad
av svenskt vattenbruk. När det gäller det försöksprogram i norrländska
älvsystem som är föremål för yrkandet i motion 212 har utskottet inhämtat
att detta f. n. utvärderas inom fiskeristyrelsen för ställningstagande till den
vidare finansieringen av verksamheten.

Som utskottet vid tidigare tillfällen framhållit synes fiskodling och andra
former av vattenbruk ha goda utvecklingsmöjligheter i Sverige. Ett utvecklat
vattenbruk bör ha förutsättningar att utgöra komplement till jordbruk
och fiske samt lämna ett icke oväsentligt bidrag till folkförsöijningen. Utan
att vilja föregripa de ställningstaganden som förestår i de nu aktuella
frågorna finner utskottet angeläget att forskningen på hithörande område
underlättas och att de åtgärder som befinns möjliga och önskvärda att vidta
med anledning av de förslag som omnämns i det föregående snarast genomförs.
Vad utskottet sålunda anfört med hänvisning till det beredningsarbete
som pågår inom regeringskansliet och berörda myndigheter är enligt
utskottets mening ägnat att i väsentlig grad tillgodose syftet med motionerna
212, 249 och 1004. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning
av desamma synes därför inte påkallad.

Vad utskottet sålunda uttalat gäller i tillämpliga delar även det i motion
645 framförda yrkandet. Motionen avstyrks mot bakgrund härav.

Enligt motion 628 bör frågan om viss etableringskontroll av det växande
vattenbruket i vårt land utredas. Genom en allt större efterfrågan på
tillstånd från ”hobbyodlare” uppstår risk för skevheter i konkurrensen,
framhåller motionären. Utskottet får med anledning av förslaget framhålla
att det redan i dag krävs dubbelt tillstånd för anläggning för vattenbruk,
nämligen av fiskeristyrelsen (eller fiskeriintendent) enligt fiskeriförordningen
(1982:126) samt av länsstyrelsen enligt miljöskyddslagen
(1969:387). Utskottet är icke berett förorda införande av ytterligare till -

JoU 1982/83:24

ståndstvång. Även tillståndsfrågan ingår f. ö. i det utredningsmaterial som
f. n. remissbehandlas i jordbruksdepartementet. Motionen avstyrks sålunda.

I motion 1981 yrkas att en forskningsstation för vattenbruk inrättas på
Gotland. Utskottet är icke berett att uttala sig om detta förslag med hänsyn
bl.a. till att frågorna om vattenbruk befinner sig på beredningsstadiet.
Även denna motion avstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1982/83:1459 yrkande 3 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
47852000 kr.,

2. beträffande vattenbruk m. m.

a) att riksdagen lämnar motionerna 1982/83:212, 1982/83:249 och
1982/83:1004 utan ytterligare åtgärd,

b) att riksdagen avslår motion 1982/83:645,

3. beträffande etableringstillstånd

att riksdagen avslår motion 1982/83:628,

4. beträffande en forskningsstation på Gotland
att riksdagen avslår motion 1982/83:1981.

30. Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 6-G 10 (s. 106-110) och
hemställer att riksdagen

1. till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 2 300000 kr.,

2. till Bidrag till växtförädling för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 28590000 kr.,

3. till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och
skogsgödsling m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 6000000 kr.,

4. till Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning för budgetåret 1983/
84 anvisar ett reservationsanslag av 10800000 kr.,

5. till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 567000 kr.

Miljövård

31. Statens naturvårdsverk. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt H 1 (s. lil-113) och hemställer

att riksdagen till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 95 861000 kr.

3 Riksdagen 1982183. 16 sami. Nr 24

JoU 1982/83:24

32. Koncessionsnämnden för miljöskydd. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt H 2 (s. 113—114) och hemställer

att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 7241000 kr.

33. Miljövårdsinformation. Regeringen har under punkt H 3 (s. 114—115)
föreslagit riksdagen att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1983/84
anvisa ett reservationsanslag av 2900000 kr.

Motion

I motion 1982/83:790 av Karl Boo och Gunnar Björk i Gävle (båda c)
yrkas att riksdagen begär att regeringen inkommer med förslag till hur stöd
till miljöorganisationerna kan konstrueras.

Utskottet

Förevarande anslag används för information inom miljövårdsområdet.
Från anslaget utgår också av regeringen bestämda bidrag till upplysningsverksamhet,
bedriven av Svenska naturskyddsföreningen, Riksförbundet
för hembygdsvård och Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar.
Anslaget, som f. n. uppgår till 2,8 milj. kr., disponeras av statens
naturvårdsverk, såvitt avser en anslagspost av 100000 kr. till viss övrig
information enligt beslut av regeringen i vaije särskilt fall.

Regeringens förslag, som innebär att anslaget för nästa budgetår förs
upp med 2,9 milj. kr. föranleder ingen erinran från utskottets sida.

I motion 790 anförs att miljörörelsen under 1960- och 1970-talen utvecklats
till en folkrörelse som samlat många människor i sin verksamhet. Detta
har skett mot bakgrund av den ökade insikten om att den snabba ekonomiska
tillväxten och den materiella standardstegringen i många fall sker till
priset av stora negativa miljöeffekter, ökat resursslöseri och försämrade
naturliga funktioner i det ekologiska systemet m. m. Motionärerna pekar
på att miljöorganisationerna efter hand som miljödebatten utvecklats kommit
att spela en allt aktivare roll som opinionsbildare och pådrivare för en
miljöpolitisk helhetssyn, där kraven är att en medvetenhet om naturen,
miljön och människan skall ligga till grund för hela samhällets politik och
planering. Motionärerna pekar på att miljöorganisationernas ekonomi och
finansiering av verksamheten har många likheter med andra folkrörelsers
situation när de bildades och växte sig starka. Bakom miljöorganisationerna
finns inga starkare finansiärer. Det är i stället de enskilda medlemmarnas
och sympatisörernas vilja till egna arbetsinsatser och ekonomiskt stöd
som varit och är avgörande för miljöorganisationernas verksamhet. Medlemsavgifter,
gåvor och bidrag utgör därutöver grunden i organisationernas
ekonomi. Enligt motionärernas mening är det ett väsentligt samhällsintresse
att miljörörelsen ges förbättrade förutsättningar att arbeta. Ett generellt
stöd till miljöorganisationerna skulle på ett avgörande sätt förbättra

JoU 1982/83:24

deras möjligheter att arbeta och att ytterligare utvecklas utan att deras fria
och oberoende ställning skulle kunna ifrågasättas. Motionärerna erinrar
om att en särskild utredningsman år 1979 i betänkandet Bidrag till folkrörelserna
(SOU 1979:60) föreslog att ett generellt statligt stöd till miljöorganisationerna
skulle inrättas. Regeringen bör enligt motionärernas mening
förelägga riksdagen förslag till hur stöd till miljöorganisationerna kan
konstrueras.

Utskottet kan för sin del instämma i att miljöorganisationerna spelar en
allt viktigare roll i samhällsdebatten. Det är självfallet viktigt att det engagemang.
intresse och den kunskap som miljöorganisationerna representerar
kan tas till vara i den fortgående samhällsutvecklingen. Enligt utskottets
mening är det naturligt att miljöorganisationerna, när de deltar i
informationsarbete av allmänt intresse, ges möjlighet till stöd från det
allmänna.

När det gäller särskilda projekt kan regeringen, som framgår av det
föregående, utnyttja viss del av förevarande anslag härför. Däremot är
utskottet inte övertygat om att införandet av ett generellt statligt stöd till
miljöorganisationerna är den riktigaste lösningen. Emellertid förutsätter
utskottet att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på förevarande
spörsmål och vidtar de åtgärder som kan befinnas erforderliga utan någon
särskild framställning från riksdagens sida. Utskottet vill i detta sammanhang
bl. a. fasta uppmärksamheten på civilministerns uttalande i budgetpropositionen
bil. 15 (s. 14) att det översynsarbete som berör relationerna
mellan samhället och folkrörelserna och som pågått under senare år och
som bedrivs i nära samverkan med folkrörelserna genom en särskild referensgrupp
för folkrörelsefrågor (Kn 1976: A) kommer att fortsätta.

Under hänvisning till vad här anförts föreslår utskottet att riksdagen
lämnar motion 790 utan ytterligare åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Miljövårdsinformation för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 2900000 kr.,

2. beträffande statligt stöd till miljöorganisationer

att riksdagen lämnar motion 1982/83:790 utan ytterligare åtgärd.

34. Mark för naturvård. Regeringen har under punkt H 4 (s. 115-116)
föreslagit riksdagen att till Mark för naturvård för budgetåret 1983/84
anvisa ett reservationsanslag av 20000000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:1097 av Ola Ullsten m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 16), att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar att
mark motsvarande ett värde av 10 milj. kr. årligen skall överföras från
domänfonden till naturvårdsfonden.

JoU 1982/83:24

I motion 1982/83:1459 av Einar Larsson m.fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att mark för 10 milj. kr. bör överföras från domänfonden till naturvårdsfonden
enligt samma principer som för innevarande budgetår.

I motion 1982/83:1977 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas, såvitt
nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen under anslaget H 4. Mark för
naturvård anvisar ett i förhållande till regeringens förslag sänkt anslag med
5 milj. kr. till 15 milj. kr.

Utskottet

Anslaget bör enligt regeringens förslag föras upp med ett oförändrat
belopp av 20 milj. kr. för nästa budgetår. Utskottet biträder förslaget och
avstyrker således det förslag till minskning av anslaget med 5 milj. kr. som
förs fram i motion 1977 yrkande 3.

Under innevarande budgetår får mark till ett sammanlagt värde av 10
milj. kr. överföras från domänfonden till naturvårdsfonden, utan att särskild
ersättning från detta anslag utgår till domänverket. Enligt jordbruksministerns
mening bör en allmän utgångspunkt vara - då produktiv skogsmark
tas i anspråk för naturvårdsändamål — att ersättningsfrågor skall
bedömas på samma sätt när det gäller domänverkets mark som i fråga om
annan mark. De särskilda överföringsmöjligheter som gäller för innevarande
budgetår bör därför upphöra fr. o. m. nästa budgetår.

Även utskottet anser att starka skäl talar för att de särskilda möjligheter
till överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden som infördes
förra året bör upphöra med utgången av löpande budgetår. I propositionen
gjorda uttalanden i nämnda hänseende kan utskottet således ansluta
sig till. Detta innebär att utskottet avstyrker de i motionerna 1097 yrkande
16 och 1459 yrkande 1 framförda förslagen om att nuvarande överföringssystem
bör bibehållas.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1982/83:1977 yrkande 3 till Mark för natur\’ård för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 20000000 kr.,

2. beträffande överföring av mark mellan domänfonden och naturvårdsfonden att

riksdagen avslår motionerna 1982/83:1097 yrkande 16 och
1982/83:1459 yrkande 1.

35. Vård av naturreservat m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt H 5 (s. 116-117) och hemställer

att riksdagen till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 26800000 kr.

JoU 1982/83:24

36. Miljövårdsforskning. Regeringen har under punkt H 6 (s. 117—120)
föreslagit riksdagen att till Miljövårdsforskning för budgetåret 1983/84
anvisa ett reservationsanslag av 48200000 kr.

Motion

I motion 1982/83:1459 av Einar Larsson m.fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 4) att riksdagen till Miljövårdsforskning för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 46700000 kr.

Utskottet

Från anslaget bestrids utgifter för tillämpad forskning inom miljövårdsområdet.
En särskild forskningsnämnd med företrädare för såväl forskare
som avnämare beslutar om anslagets närmare användning.

I propositionen framhålls att den forskning naturvårdsverket stöder
omfattar projekt som är nödvändiga om vi skall få de kunskaper som
behövs för en aktiv politik, syftande till en bättre livsmiljö. Miljö vårdsforskningen
bör därför ges ökade resurser. Regeringens förslag innebär att
anslaget för nästa budgetår i enlighet med vad naturvårdsverket förordat
höjs med 5,4 milj. kr. till 48,2 milj. kr. Av ökningen utgör ca 4,5 milj. kr. en
del av den forskningsram på 150 milj. kr. som regeringen satsar på förstärkning
av forskningen och varav 13,5 milj. kr. används till forskning och
utveckling på jordbruksdepartementets område.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning
under nu ifrågavarande punkt och förordar således att anslaget till
miljövårdsforskning för nästa budgetår förs upp med 48,2 milj. kr. Yrkandet
i motion 1451 om minskning av anslagsanvisningen med 1,5 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag avstyrks således.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1982/83:1459 yrkande 4 till Miljövårdsforskning för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 48200000 kr.

37. Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet och Undersökningar
av hälso- och miljöfarliga varor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna H 7 - H 8 (s. 120—121) och hemställer att riksdagen

1. till Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 8500000 kr.,

2. till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 4500000 kr.

38. Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. Regeringen
har under punkt H 9 (s. 121-123) föreslagit riksdagen att till Särskilda
undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. för budgetåret 1983/84
anvisa ett reservationsanslag av 12800000 kr.

4 Riksdagen 1982183.16 sami. Nr 24

JoU 1982/83:24

Motion

1 motion 1982/83:1459 av Einar Larsson m.fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 2), att riksdagen till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet,
m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 9800000 kr.

Utskottet

Detta anslag används för att bekosta utredningar och undersökningar
inom miljövårdsområdet, i första hand rörande miljöskydd inom industrin
och inom kommunerna samt naturvårdsutredningar.

I propositionen framhålls att det för en aktiv hushållning med naturresurserna
krävs ett fullgott beslutsunderlag. Det är därför angeläget att av
naturvårdsverket redovisade program för grus- och våtmarksinventeringar
kan genomföras. För nästa budgetår föreslås att anslaget höjs med 5,1 milj.
kr. till 12,8 milj. kr.

Kostnaderna för inventeringsverksamheten bör enligt propositionen finansieras
genom avgifter. Regeringen avser därför att uppdra åt naturvårdsverket
att skyndsamt lägga fram förslag till utformningen av en sådan
avgift.

Regeringens förslag innebär, såvitt avser medel till grusinventeringar,
ett fullföljande av förslagen i proposition 1981/82:220 om ändringar i naturvårdslagen
(1964:822). Riksdagen uttalade vid nämnda tillfälle också att en
fortsatt våtmarksinventering var angelägen. Utskottet kan biträda vad i
propositionen anförts under denna punkt. Den begränsade anslagsökning
som föreslås i motion 1459 finner utskottet således inte tillräcklig. Motionen
avstyrks alltså i förevarande del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1982/83:1459 yrkande 2 till Särskilda undersökningar
inom miljövårdsområdet, m. m. förbudgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 12800000 kr.

39. Program för övervakning av miljökvalitet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt H 10 (s. 123—124) och hemställer

att riksdagen till Program för övervakning av miljökvalitet för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 11 200000 kr.

40. Stöd till miljöskyddsteknik, m.m. Regeringen har under punkt H 11 (s.
124—126) föreslagit riksdagen att till Stöd till miljöskyddsteknik, m. m. för
budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 63000000kr.

Motion

I motion 1982/83:1977 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas, såvitt
nu är i fråga (yrkande 4), att riksdagen under anslaget H 11. Stöd till

JoU 1982/83:24

miljöskyddsteknik m. m. anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
sänkt anslag med 10 milj. kr. till 53 milj. kr.

Utskottet

Enligt regeringens förslag bör anslaget för nästa budgetår föras upp med
63 milj. kr., vilket innebär oförändrad medelsanvisning i förhållande till
innevarande budgetår.

I motion 1977 föreslås med hänvisning bl. a. till föreliggande reservation
under anslaget av ca 125 milj. kr. att anslaget för nästa budgetår beräknas
till 53 milj. kr.

Enligt naturvårdsverkets anslagsframställning är emellertid hela reservationsbeloppet
bundet av fattade beslut eller reserverat för aktuella ansökningar
hos naturvårdsverket eller regeringen.

Utskottet finnér för sin del ingen anledning till erinran mot regeringens
förslag och tillstyrker alltså propositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1982/83:1977 yrkande 4 till Stöd till miljöskyddsteknik,
m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
63000000 kr.

41. Åtgärder mot försurningen. Regeringen har under punkt H 12 (s. 126—
127) föreslagit riksdagen att till Åtgärder mot försurningen för budgetåret
1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 65000000 kr.

Motioner

I motion 1982/83:795 av Birgitta Hambraeus (c) yrkas att riksdagen
beslutar begära att regeringen vidtar åtgärder för att öka användningen av
kalk vid slambehandlingen i reningsverken.

I motion 1982/83:798 av Barbro Nilsson i Örnsköldsvik m. fl. (s) yrkas
att riksdagen begär att regeringen inom ramen för tillgängliga medel för
kalkning av sjöar särskilt riktar anslag till Västernorrlands län.

I motion 1982/83:1977 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas, såvitt
nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen under anslaget H 12. Åtgärder mot
försurningen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag förhöjt anslag
med 5 milj. kr. till 70 milj. kr.

I motion 1982/83:1996 av Sven-Erik Nordin och Kerstin Andersson
(båda c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet att vidga statens stöd till kalkning till att
även omfatta åkermark.

JoU 1982/83:24

Utskottet

Från detta anslag utgår bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag samt
medel för försöksverksamhet avseende kalkning av mark och grundvatten.

Enligt propositionen är det angeläget att insatserna mot försurningen
kan intensifieras. Anslaget bör enligt regeringens förslag höjas med 25 milj.
kr. till 65 milj. kr. för nästa budgetår.

Kostnaderna för åtgärdsprogrammet bör, såsom riksdagen uttalat vid sin
behandling av proposition 1981/82:151 om åtgärder mot försurningen,
finansieras genom en höjning av den särskilda beredskapsavgiften på olja.
Förslag härom förs fram i annat sammanhang.

Regeringens förslag står i överensstämmelse med det av riksdagen föregående
år antagna flerårsprogrammet för åtgärder för att motverka försurningen
(prop. 1981/82:151, JoU 1981/82:35). Utskottet biträder förslaget
och avstyrker sålunda motion 1977 i förevarande del (yrkande 1).

Enligt motion 795 bör riksdagen begära att regeringen vidtar åtgärder för
att öka användningen av kalk vid slambehandlingen i reningsverken.

Utskottet vill erinra om att frågan om kalkfällning i avloppsreningsverk
togs upp i samband med föregående års riksdagsbeslut om åtgärder mot
försurningen. Dåvarande jordbruksministern såg det sålunda som angeläget
att möjligheterna till övergång till kalkfällning eller kalktillsats i avloppsreningsverk
noga prövades. Han såg det som särskilt tveksamt att
resurser sätts in på spridning av kalk i en sjö som samtidigt är recipient för
ett reningsverk som fäller med aluminium- eller jämsalter. Det borde i
sådana fall prövas om det inte var lämpligare att tillsätta kalk i reningsverket
och därigenom slippa särskild kalkspridning i sjön. Jordbruksministern
framhöll att i särskilt försumingshotade områden där en övergång till
kalkfällning i befintliga reningsverk innebär en förbättring från försurningssynpunkt
borde kostnaden härför kunna vara bidragsberättigad. Bidrag
borde dock inte utgå med mer än vad som skulle ha beviljats till särskilda
kalkningsåtgärder inom samma område. Han fann det också angeläget att
utvecklingsarbetet på detta område intensifierades. Stora fördelar skulle
vinnas om kalkningen kunde genomföras i anslutning till reningen av
avloppsvattnet. Utskottet anslöt sig i sitt av riksdagen godkända uttalande
till regeringens bedömning av fördelarna med övergång till kalkfällning. Ett
arbete med praktiska fältstudier borde skyndsamt bedrivas med sikte på
att få fram praktiskt användbara metoder. Så snart som möjligt borde
kommunerna enligt utskottets mening med bidrag eller på annat sätt förmås
att övergå till kalkfällning eller kalktillsats vid avloppsreningen där så
är motiverat i försurningsbekämpande syfte.

Med hänsyn till vad nu anförts synes någon ytterligare riksdagens åtgärd
inte erforderlig med anledning av motion 795.

Även den i motion 1996 aktualiserade frågan om statligt stöd till kalkning
av åkermark behandlades av riksdagen i samband med nyssnämnda beslut
om åtgärder mot försurningen. Det framhölls därvid att åkermarken i

JoU 1982/83:24

Sverige av växtodlingsskäl borde tillföras mer kalk. Det kunde ske både
genom ändrad sammansättning av handelsgödseln och regelbunden kalkning.
Behovet av ökad kalktillförsel till marken borde beaktas av gödselmedelsindustrin
och i rådgivningen till lantbruket. Det borde ankomma på
lantbruksstyrelsen att i samarbete med övriga berörda organ utarbeta
erforderliga riktlinjer för rådgivningsverksamheten. Mot bakgrund av vad
nu anförts finner utskottet inte motion 1996 böra påkalla någon riksdagens
ytterligare åtgärd.

I motion 798 riktas uppmärksamheten på försurningssituationen i Västernorrlands
län som enligt motionärernas mening är mycket allvarlig.
Enligt motionen bör regeringen inom ramen för tillgängliga medel för
kalkning av sjöar särskilt rikta anslag till sagda län.

Utskottet får i anslutning härtill anföra att medlen under förevarande
anslag disponeras av naturvårdsverket i enlighet med av regeringen meddelade
särskilda föreskrifter. Det ankommer på regeringen att besluta om
anslagets närmare fördelning på olika ändamål. På grundval av de länsvisa
kalkningsplanema och efter förslag från berörda centrala myndigheter
beslutar regeringen om fördelningen mellan länen av medel för stöd till
kalkning av sjöar och vattendrag. Mot bakgrund av vad nu anförts finner
sig utskottet inte böra påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd med
anledning av motion 798.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1982/83: 1977 yrkande 1 till Åtgärder mot försurningen
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
65000000 kr.,

2. beträffande kalkfallning i avloppsreningsverk
att riksdagen avslår motion 1982/83:795,

3. beträffande kalkning av åkermark

att riksdagen avslår motion 1982/83:1996,

4. beträffande medel för kalkning av sjöar i Västernorrlands län
att riksdagen avslår motion 1982/83:798.

42. Bidrag till Förenta Nationernas mijjöfond och Restaurering av Hornborgasjön.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 13 -H 14 (s. 128-129) och hemställer att riksdagen

1. till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 16660000 kr.,

2. till Restaurering av Hornborgasjön för budgetåret 1983/84 anvisar
ett reservationsanslag av 1000 kr.

43. Toxikologisk informationsservice, m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna H 15 — H 19 (s. 129-133) och
hemställer att riksdagen

JoU 1982/83:24

1. till Toxikologisk informationsservice, m.m. för budgetåret 1983/
84 anvisar ett reservationsanslag av 5450000 kr.,

2. godkänner vad i propositionen anförts om ändring av
strålskyddsinstitutets organisation,

3. till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 14284000 kr.,

4. till Strålskyddstillsyn på kärnenergiområdet för budgetåret 1983/
84 anvisar ett reservationsanslag av 1000 kr.,

5. till Strålskyddsforskning för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 2000000 kr.,

6. till Beredskap mot kärnkraftsolyckor för budgetåret 1983/84 anvisar
ett reservationsanslag av 1000 kr.

Diverse

44. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m.m. m.fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna J 1 - J 3 (s. 142—
143) och hemställer att riksdagen

1. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 1000000 kr.,

2. till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 25439000 kr.,

3. till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 5000 kr.,

45. Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m. Regeringen har
under punkt J 4 (s. 144-145) föreslagit riksdagen att till ersättning för vissa
skador förorsakade av vilt, m.m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag
av 5 700000 kr.

Motion

I motion 1982/83: 1097 av Ola Ullsten m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 17), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
500000 kr. av jaktvårdsmedel bör avsättas för insatser för flora- och
faunavård i enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet

Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd
av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmelser
om ersättning finns i 16 § jaktstadgan (1938:279, omtryckt 1981:678) och
förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av rovdjur (ändrad
1980:374). Från anslaget utgår vidare viss ersättning enligt förordningen
(1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. (ändrad senast

JoU 1982/83:24

1981:726). Dessutom bekostas från anslaget vissa åtgärder för att förebygga
skador av vilt m. m.

Enligt regeringens förslag bör anslaget till följd av kostnadsutvecklingen
samt höjda ersättningsbelopp för rovdjursskador för nästa budgetår höjas
med 0,4 milj. kr. till 5,7 milj. kr.

Anslagsberäkningen föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Som framgår av redogörelsen för innehållet i naturvårdsverkets anslagsframställning
har verket hemställt att 500000 kr. skulle anvisas under
denna punkt för att finansiera en kraftfull satsning på faunavården. Jordbruksministern
är emellertid, i avvaktan på jakt- och viltvårdsberedningens
huvudbetänkande, f. n. inte beredd att biträda detta förslag.

Utskottet finnér lämpligt att i detta sammanhang behandla ett i motion
1097 framfört yrkande om att 500000 kr. av jaktvårdsmedel avsätts för
insatser för flora- och faunavård (yrkande 17).

Motionärerna framhåller att det är en viktig uppgift för naturvården att
slå vakt om floran och faunan. Våra inhemska växt- och djurarter representerar
stora värden både i sig och som delar av ekosystem. Att de
bevaras i sin naturliga miljö är ett grundläggande naturvårdskrav. Floraoch
faunavården utgör dock en starkt försummad del av naturvården. I
motionen anförs att man från naturvårdshåll länge efterlyst ett särskilt
faunaanslag som kan användas dels för myndigheternas eget faunaarbete,
dels för bidrag till de ideella organisationernas arbete på detta område. Ett
sådant anslag skulle i hög grad effektivisera faunavårdsarbetet i vårt land.
Medel kan enligt motionärernas mening lämpligen tas ur jaktvårdsfonden.

Utskottet vill för sin del instämma i att vården av flora och fauna är en
viktig del av naturvården. Att förhindra en utarmning på dessa områden
blir en stor uppgift för de naturvårdande myndigheterna under 1980-talet.
Uppgiften har också getts hög prioritet i naturvårdsverkets långtidsbedömning.
Det alltmer ökande intresset för faunavården återspeglas bl. a. i
att ämnet gjorts till ledande tema i naturvårdsverkets senaste årsbok.

Även om utskottet som framgår av det föregående hyser förståelse för
behovet av insatser på flora- och faunavårdens område är utskottet även
införstått med att regeringen i nuvarande budgetläge och i avvaktan på
jakt- och viltvårdens huvudbetänkande inte funnit sig kunna tillgodose
behovet av ökade medel över budgeten för ändamålet. Vad gäller det i
motion 1097 framförda förslaget att jaktvårdsfonden borde utnyttjas i
stället vill utskottet erinra om att det är regeringen som enligt gällande
jaktlagstiftning äger bestämma om användningen av medel från nämnda
fond. Med hänsyn härtill och med hänvisning till vad nyss nämnts om den
inom en nära framtid väntade redovisningen av jakt- och viltvårdsberedningens
arbete får utskottet föreslå att riksdagen lämnar motion 1097 utan
ytterligare åtgärd i förevarande del.

JoU 1982/83:24

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt,
m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
5700000 kr.,

2. beträffande särskilda medel ur jaktvårdsfonden till flora- och
faunavård

att riksdagen lämnar motion 1982/83:1097 yrkande 17 utan ytterligare
åtgärd.

Stockholm den 8 mars 1983

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m). Grethe Lundblad (s), Ove Karlsson (s), Hans Wachtmeister
(m), Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Jens Eriksson (m), John
Andersson (vpk), Åke Selberg (s), Bengt Kronblad (s), Lennart Brunander
(c), Ulf Lönnqvist (s) och Lars Ernestam (fp)

dock att vid behandlingen av punkterna 1-9 Margareta Winberg (s) deltagit
i stället för Grethe Lundblad (s).

Reservationer

1. Lantbruksnämnderna (punkt 3 mom. 2 och 4)

Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 3 slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Utskottet har (lika med utskottet) jordbrukets rationalisering.
Givetvis måste accepteras att besparingskrav ställs på lantbruksverket
liksom på andra delar av statsförvaltningen. Med hänsyn till rådgivningens
roll i jordbrukets rationalisering och behovet av riktade insatser
mot krisföretag och på miljöområdet är det emellertid önskvärt att rådgivningen
så långt som möjligt undantas från konsekvenserna av ställda besparingskrav.
Som anförs i motion 1462 talar starka skäl för att den totala
arbetsinsatsen för rådgivning vid lantbruksnämnderna hålls på minst oförändrad
nivå i avvaktan på att ställning kan tas till kommande förslag från
den nyligen tillsatta livsmedelspolitiska utredningen.

Vad utskottet här med anledning av nyssnämnda motion anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Enligt de”
och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Enligt de (lika med utskottet) att prövas. Som anförs i

motion 1993 utgör hushållningssällskapens medlemstidskrifter en utomordentligt
viktig del av sällskapens funktion som kontaktorgan mellan lant -

JoU 1982/83:24

bruksnämnderna och näringsutövarna. Utskottet anser i likhet med motionärerna
att det måste anses rimligt och skäligt att hushållningssällskapsorganisationen
även i framtiden kompenseras för postala kostnader med
anledning av förevarande statliga uppdrag. Som redovisas i motionen har
man från lantbruksstyrelsens sida räknat med att hushållningssällskapen
med nuvarande portokostnader bör få 1 milj. kr. per år för den del av den
förlorade tjänstebrevsrätten som hänför sig till distributionen av hushållningssällskapens
medlemstidskrifter.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet här anfört.

dels utskottets hemställan under 2 och 4 bort ha följande lydelse:

2. beträffande lantbruksnämndernas rådgivning

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
med anledning av motion 1982/83:1462 anfört,

4. beträffande kompensation till hushållningssällskapen för avvecklad
tjänstebrevsrätt

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
med anledning av motion 1982/83:1993 anfört.

2. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (punkt 5 morn. 1 a)

Einar Larsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister
(m), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Lennart Brunander (c)
och Lars Emestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 7 böljar med ”Utskottet
vill” och på s. 8 slutar med ”och 2114 yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att den rörliga kredit som lantbruksstyrelsen
under senare år disponerat för större förvärv av mark från domänverket
och skogsbolag haft stor betydelse när det gällt att lösa likviditetsproblem
för vissa skogsbolag. Samtidigt har krediten varit ett värdefullt medel i
ansträngningen att förstärka de aktiva jord- och skogsbrukarnas brukningsenheter
och deras utkomstmöjligheter. Genom komplettering med
skog till lantbruksfastigheter förbättras lantbrukarnas möjligheter till sysselsättning
och säkrare försöijningsunderlag. Detta framstår som särskilt
angeläget när arbetsmarknaden är svag och möjligheter till alternativ sysselsättning
i stor utsträckning saknas. Med anledning av vad nu anförts
anser utskottet skäl tala för att den mark som förvärvas med nu ifrågavarande
kredit även i fortsättningen i första hand bör tillföras bestående
lantbruk, eller användas för byte med andra skogsägare. Den nya inriktning
av markpolitiken som redovisas i budgetpropositionen bör följaktligen
avvisas.

Vad utskottet här anfört innebär att utskottet såvitt avser inriktningen av
verksamheten när det gäller större förvärv av skogsmark från skogsbolag
och domänverket biträder de yrkanden härom som förs fram i motionerna
477, 492 yrkande 1, 1465 yrkande 2, 2000 yrkande 3 och 2114 yrkande 1.

5 Riksdagen 1982/83. 16 sami. Nr 24

JoU 1982/83:24

dels utskottets hemställan under 1 a) bort ha följande lydelse:

1. beträffande vissa större förvärv av skogsmark från skogsbolag
m. m.

a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1982/83:477, 1982/
83:492 yrkande 1, 1982/83:1465 yrkande 2, 1982/83:2000 yrkande
3 och 1982/83:2114 yrkande 1,

3. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (punkt 5 mom. 2)

Einar Larsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister
(m), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m) och Lennart Brunander
(c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 8 som böljar med ”Likaså
avstyrker” och slutar med ”domänverkets markinnehav” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening bör utvecklingen i stället gå i riktning mot att
domänverkets skogsmarksinnehav i ökad utsträckning tas i anspråk för
strukturrationaliseringsändamål inom jordbruket. Utskottet delar sålunda
den allmänna uppfattning som redovisas i motionerna 492 yrkande 2, 2114
yrkande 2 och 2171 i vad avser försäljning av vissa delar av domänverkets
markinnehav. Vad utskottet nu anfört borges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande domänverkets medverkan i strukturrationaliseringen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1982/83:492 yrkande
2, 1982/83:2114 yrkande 2 och 1982/83:2171,

4. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (punkt 5 mom. 4)

Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anser - under förutsättning
av riksdagens bifall till reservation 2 - att

dels den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”motion 1465 yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Vad gäller storleken på den särskilda rörliga krediten för vissa större
förvärv av skogsmark delar utskottet den i motion 1465 yrkande 1 uttryckta
uppfattningen att nuvarande kreditram på 200 milj. kr. tills vidare bör
bibehållas. Den i propositionen förordade ramen på 150 milj. kr. för år 1984
anser utskottet således inte tillräcklig.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1982/83:1465 yrkande 1 medger att lantbruksstyrelsen
för förvärv av viss skogsmark får disponera en rörlig
kredit av 200000000 kr. i riksgäldskontoret för år 1984,

JoU 1982/83:24

5. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti (punkt 7 mom. 3)

Einar Larsson (c), Lennart Brunander (c) och Lars Ernestam (fp) anser
att

dels den del av utskottets yttrande söm på s. 9 böijar med ”Utskottet
delar” och på s. 10 slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det skulle vara mycket
olyckligt om en särskild kreditgarantiavgift nu skulle läggas till de kostnader
som redan mycket hårt drabbar framför allt dem som avser att nyetablera
sig inom jordbruket. På skäl som motionärerna anför bör riksdagen
bestämt ta avstånd från regeringens planer på att införa en enprocentig
avgift för utestående lånebelopp för lån till jordbrukets och trädgårdsnäringens
rationalisering m. m.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion 1459 yrkande 6 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande avgift för kreditgarantier

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1982/83:1459 yrkande 6.

6. Främjande av husdjursaveln m. m. (punkt 9 mom. 2)

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister, Sven Eric Lorentzon och
Jens Eriksson (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 11 som
böijar med ”Mot bakgrund” och slutar med ”motion 1992” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill erinra om att verksamheten vid statens förutvarande
hingstdepå och stuteri har mycket gamla anor. Statens huvudmannaskap
har inneburit att det har funnits hingstar av jämn, hög kvalitet och att
betäckningsavgiftema har hållits på en låg nivå. Utskottet underströk förra
året att avvecklingen av det statliga huvudmannaskapet inte fick innebära
att kvalitetskraven ställs lägre än som dittills varit fallet. I anslutning härtill
framhöll utskottet det önskvärda i att frågor om statligt inflytande över och
insyn i verksamheten blev föremål för fortsatta överväganden. Riksdagen
ställde sig bakom utskottets uttalanden.

Utskottet har självfallet stor respekt för de synpunkter beträffande förändringar
i byggnationen på Flyinge som framförts från länsantikvarien.
Vad gäller länsantikvariens synpunkter beträffande det kulturella värdet
av byggnadsbeståndet på Flyinge finns enligt utskottets mening inget motsatsförhållande
till den byggnadsförändring som föreslås. Utskottet anser
att så olika storheter som bevarandet av en värdefull byggnation å ena
sidan och möjligheten för Flyinge att även i framtiden utgöra en levande
institution inte med fördel kan ställas mot varandra. Flyinges kulturhistoriska
värde får en helt annan och enligt utskottets mening lägre dignitet om
verksamheten på Flyinge väsentligt måste förändras. Enligt utskottets

JoU 1982/83:24

mening är det en icke obetydlig förändring att ett nytt ridhus måste lokaliseras
flera hundra meter från byggnationen i övrigt.

I valet mellan en hög funktionalitet beträffande byggnadsanläggningar
och enbart hög prioritet för byggbeståndets kulturhistoriska värde, är
utskottet benäget fästa stort avseende vid det förstnämnda. Den föreslagna
byggnadsförändringen beträffande Flyinges gamla ridhus finner utskottet
väl ägnad att tillgodose såväl funktionsduglighet som kulturvårdens intresse.

Utskottet anser att vidare ansträngningar bör göras för att uppnå en
sådan lösning att den uppkomna intressekonflikten kan lösas på ett för
verksamheten vid Flyinge tillfredsställande sätt. Någon ytterligare åtgärd
från riksdagens sida med anledning av motion 1992 finner utskottet dock
f. n. inte påkallad.

7. Bidrag till permanent skördeskadeskydd (punkt 14 mom. 2)

Einar Larsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister
(m), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m) och Lennart Brunander
(c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 14 böljar med ”Sorn
redovisades” och på s. 15 slutar med ”av motionerna” bort ha följande
lydelse:

Som redovisades (lika med utskottets) i skördeskadeskyd det.

Enligt utskottets mening talar starka skäl för att baij växterna får ingå i
skördeskadeskyddet. Som anförs i motion 630 har dessa växter stor betydelse
för jordens kväveförsörjning och för växtföljden. De har också stort
värde på grund av sin proteinrikedom. Utskottet anser att det är av stor
vikt att regeringen snarast tar initiativ till erforderliga förändringar i skördeskadeskyddet.
I motion 1446 anförs att kokärt och åkerböna omedelbart
bör kunna ingå i skyddet. Utskottet delar denna uppfattning. Likaså finner
utskottet angeläget att en effektivare form av katastrofskydd för de fältmässigt
odlade grönsakerna införs.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här
anfört med anledning av motionerna 630 och 1446.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande ändringar i skördeskadeskyddet

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1982/83:630 och
1982/83:1446.

JoU 1982/83:24

8. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. (punkt 15
mom. 2)

Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 16 slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner i likhet med motionärerna att kostnaderna för att administrera
skördeskadeskyddet är oproportionerligt stora. Utskottet anser
därför att en översyn av administrationen i syfte att minska kostnaderna är
väl motiverad. Yrkandet härom i motion 2000 biträds sålunda.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande översyn av skördeskadeskyddets administration
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1982/83:2000 yrkande 4.

9. Statens livsmedelsverk (punkt 20)

John Andersson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som på s.
19 börjar med ”Med hänsyn” och utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att matens sammansättning
och egenskaper har stor betydelse i strävan att stärka den förebyggande
hälso- och sjukvården. I en tid då debatten om livsmedlen kretsar allt
intensivare kring frågor om tillsatser, rester av bekämpningsmedel och
tungmetaller bör kraven på en effektiv livsmedelskontroll upprätthållas.
Den föreslagna reella sänkningen av anslaget till livsmedelsverket kan som
motionärerna påpekar befaras leda till att verket inte kan ansvara för alla
delar av livsmedelskontrollen. Mot den bakgrunden tillstyrker utskottet
motionskravet om en höjning av anslaget.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1982/83:1440 till Statens livsmedelsverk för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 56230000 kr.

10. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård (punkt 24 mom. 2)

Einar Larsson (c), Lennart Brunander (c) och Lars Ernestam (fp) anser
att

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som böljar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det beslut som togs av
riksdagen för ett år sedan bör bli vägledande även när det gäller fördelningen
av djursjukvårdskostnaderna mellan avgifter och bidrag. Den linje som
då anvisades innebar att en viss höjning av veterinärkostnaderna för det
enskilda sjukbesöket ansågs vara ofrånkomlig för att finansiera de samti -

JoU 1982/83:24

digt genomförda reformerna med bl. a. en ökning av antalet veterinärtjänster.
Med den nedskärning av anslaget som nu föreslås i budgetpropositionen
blir emellertid en kraftig höjning av djursjukvårdsavgiften nödvändig.
De höjda djursjukvårdsavgifter som aviseras medför enligt utskottets
mening risk för att enskilda djurägare av kostnadsskäl kan dra sig för att
tillkalla veterinär även i fall där insats av en sådan skulle erfordras.
Utskottet anser sålunda att anslaget F 15 såvitt avser bidrag till distriktsveterinärorganisationen
bör räknas upp och intäkterna från djursjukvårdsavgifter
begränsas så att statens nettokostnader för subventioneringen av
djursjukvården förblir realt oförändrade. Utskottet beräknar därvid att en
höjning av anslagsposten till bidrag till distriktsveterinärorganisationen
m.m. i förhållande till innevarande budgetår med 5232000 kr. i enlighet
med lantbruksstyrelsens förslag är rimligt. Härigenom kan höjningen av
intäkterna från djursjukvårdsavgifter begränsas till 7644000 kr. Regeringens
förslag bör alltså ändras i motsvarande mån.

Med de ändringar som följer av utskottets ställningstagande tillstyrks
regeringens förslag under de två anslag varom nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1982/83:1983 till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 61 323000 kr.

11. Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader (punkt 27 mom. 2)

Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anser att:

dels den del av utskottets yttrande som på s. 26 böljar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”motion 1466” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Sveriges lantbruksuniversitet genom sin långsiktsplanering
har skapat goda förutsättningar för att kunna lösa de krav som
samhället ställer på verksamhetens inriktning och uppfylla de förväntningar
på resultat som ställs. Universitetet arbetar inom ett område som är
centralt för vår samhällsekonomi och på ett sätt som är av stor långsiktig
betydelse. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det vore olyckligt
om den planering som genomförts inte kan utnyttjas för ett effektivt
resursutnyttjande genom den relativt stora neddragning av resurserna som
på ett oförutsett sätt föreslås i propositionen. Utskottet stöder således
motionärernas yrkande och föreslår att regeringens förslag till medelsanvisning
höjs med 4 milj. kr. Den sålunda föreslagna ökningen bör emellertid
enligt utskottets mening icke föranleda någon ytterligare belastning av
de sammantagna forskningsanslagen under huvudtiteln. Utskottet föreslår
därför i det följande en reducering av vissa höjningsförslag beträffande
andra anslag, nämligen G 5 Skogs- och jordbrukets forskningsråd och H 6
Miljövårdsforskning.

JolJ 1982/83:24

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1982/83:1466 till Sveriges lantbruksuniversitet:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 354839000 kr.

12. Skogs- och jordbrukets forskningsråd (punkt 29 mom. 1)

Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anser — under förutsättning
av riksdagens bifall till reservation 11 — att

dels den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse: I

samband med behandlingen av anslaget till Sveriges lantbruksuniversitet:
Förvaltningskostnader (se ovan punkt 22) har utskottet föreslagit ökad
medelstilldelning till förmån för forskningen vid lantbruksuniversitetet. En
höjning av detta anslag bör emellertid icke föranleda någon ökning av de
sammantagna forskningsanslag som regeringen föreslagit under jordbrukshuvudtiteln.
Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet motion 1459 såvitt
nu är i fråga och föreslår att anslaget till jord- och skogsbrukets forskningsråd
reduceras med 3 milj. kr. jämfört med regeringens förslag.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1982/83:1459 yrkande 3 till Skogs- och jordbrukets
forskningsråd för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 44 852 000 kr.

13. Forskningsresurser till vattenbruk (punkt 29 mom. 2 b)

Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 32 som böljar med ”Vad
utskottet” och slutar med ”bakgrund härav” bort ha följande lydelse:

Utskottets uttalande gäller i viss mån även motion 645. Dock är det
enligt utskottets mening befogat att redan nu betona angelägenheten av att
regeringen och handläggande myndigheter ser till att, inom ramen för givna
forskningsresurser, den nya näringsgrenen vattenbruk får vara ett prioriterat
område. Av största vikt är att frågan om vattenföroreningar i samband
med fiskodling kan lösas genom forsknings- och utvecklingsarbete.
Vad utskottet sålunda uttalat med anledning av motionen bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 b) bort ha följande lydelse:

2 b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet uttalat med anledning av motion 1982/83:645.

JoU 1982/83:24

14. Mark för naturvård (punkt 34 moni. 1)

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister, Sven Eric Lorentzon och
Jens Eriksson (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 36 som bötjar med ”Anslaget
bör” och slutar med ”motion 1977 yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Anslaget bör enligt regeringens förslag föras upp med ett oförändrat
belopp av 20 milj. kr. för nästa budgetår.

Utskottet vill framhålla att naturvården är en integrerad del av miljöpolitiken.
Den syftar till att bevara och vidareutveckla det svenska kulturlandskapet.
De största insatserna på detta område utförs och har utförts av
jordbrukare och skogsbrukare, som i hundratals år genom odlarmöda
skapat detta landskap.

Det är enligt utskottets mening självklart att en aktiv naturvård utnyttjar
den kunskap som markägare har i rikligt mått och att ett förtroendefullt
samarbete skapas med dessa.

Ett sådant samarbete kan ha formen av avtal om naturvårdande insatser
från markägarens sida mot ersättning. Denna form bör enligt utskottets
mening användas i ökad utsträckning medan däremot förvärven av mark
för naturvård bör dämpas. Anslaget Mark för naturvård bör därför sänkas
till 15 milj. kr.

Som ett ytterligare skäl för detta förslag kan anföras att betydande
svårigheter föreligger att förvalta tidigare förvärvad mark.

Vad utskottet här anfört innebär att utskottet förordar att regeringens
förslag till anslagsanvisning antas med den ändring som betingas av ett
bifall till motion 1977 yrkande 3.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1982/83:1977 yrkande 3 till Mark för naturvård
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
15000000 kr.

15. Mark för naturvård (punkt 34 mom. 2)

Einar Larsson (c), Lennart Brunander (c) och Lars Ernestam (fp) anser
att

dels den del av utskottets yttrande på s. 36 som böljar med ”Även
utskottet” och slutar med ”bör bibehållas” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om riksdagens beslut förra året om ett särskilt
förfarande för överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden,
bl. a. syftande till att ej obetydliga arealer främst urskog och urskogsliknande
områden skulle kunna ges varaktigt skydd. I nu föreliggande budgetförslag
förordas att ifrågavarande överföring avskaffas. Detta innebär en
kraftig minskning av resurserna för reservatsbildning, särskilt som anslaget
föreslås ligga kvar på oförändrad nominell nivå.

JoU 1982/83:24

Enligt utskottets mening bör denna kraftigt minskade ambitionsnivå för
naturvården inte accepteras. Behoven att skydda värdefulla naturområden,
främst urskogar och liknande områden, är alltjämt mycket stora.
Utskottet föreslår därför att riksdagen uttalar sig för att det nuvarande
systemet med överföring av mark från domänfonden till naturvård sfonden
bibehålls. Ramen för ifrågavarande marköverföring bör alltjämt vara 10
milj. kr. per år.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande överföring av mark mellan domänfonden och naturvårdsfonden att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1982/83:1097 yrkande
16 och 1982/83:1459 yrkande 1.

16. Miljövårdsforskning (punkt 36)

Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anser — under förutsättning
av riksdagens bifall till reservation 11 — att utskottets yttrande
fr. o.m. den del som på s. 37 böljar med ”Utskottet har” och utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet har under punkt 27 i det föregående föreslagit en viss omprioritering
av forskningsresurserna till lantbruksuniversitetets förmån. Under
hänvisning härtill föreslår utskottet en reducering av nu förevarande anslag
med 1,5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Detta innebär att
utskottet tillstyrker motion 1459 i förevarande del (yrkande 4).

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1982/83:1459 yrkande 4 till Miljövårdsforskning för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 46700000
kr.

17. Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. (punkt 38)

Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anser att utskottets
yttrande fr. o.m. den del som på s. 38 böljar med ”Regeringens förslag”
och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag (lika med utskottet) var angelägen.

Enligt utskottets mening bör emellertid programmen för grus- och våtmarksinventeringar
kunna läggas upp så att de mest angelägna behoven
först tillgodoses utan att detta behöver medföra några olägenheter. Kostnaderna
kan därmed fördelas över en längre tidsperiod. Utskottet föreslår
med hänsyn härtill och med beaktande av det ansträngda budgetläget att
anslagsökningen i enlighet med vad som förordas i motion 1459 yrkande 2
begränsas till 2,1 milj. kr. och att anslaget alltså beräknas till 9,8 milj. kr.
för nästa budgetår.

JoU 1982/83:24

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1982/83:1459 yrkande 2 till Särskilda undersökningar
inom miljövårdsområdet, m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 9800000 kr.

18. Stöd till miljöskyddsteknik (punkt 40)

Arne Andersson, Hans Wachtmeister, Sven Eric Lorentzon och Jens
Eriksson (alla m) anser att utskottets yttrande fr. o. m. den del som på s. 39
börjar med ”Enligt naturvårdsverkets” och utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en minskning av anslaget
med 10 milj. kr. är rimlig med hänsyn till den avsevärda reservation som
föreligger på anslaget. Då projekten ofta har en lång genomförandetid
torde effekten av föreslagen minskning bli obetydlig. Enligt utskottets
mening inbjuder höga anslag till satsningar med ett risktagande som inte
står i rimlig proportion till möjligheterna till framgång.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1982/83:1977 yrkande 4 till Stöd till miljöskyddsteknik
m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
53000000 kr.

19. Åtgärder mot försurningen (punkt 41 mom. 1)

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister, Sven Eric Lorentzon och
Jens Eriksson (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 40 som böijar med ”Regeringens
förslag” och slutar med ”del (yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

I motion 1977 yrkande 1 anförs att anslaget för nästa budgetår bör uppgå
till 70 milj. kr. eller 5 milj. kr. mer än vad regeringen föreslår. Motionärerna
hänvisar bl. a. till att naturvårdsverket beräknat medelsbehovet till 75
milj. kr.

Som anförs i propositionen är det angeläget att insatserna mot försurning
kan intensifieras. Utskottet är för sin del berett att ställa sig bakom det i
motion 1977 framförda förslaget att det för nästa budgetår bör anvisas 70
milj. kr. under detta anslag. Utskottet tillstyrker alltså motionen i förevarande
del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1982/83:1977 yrkande 1 till Åtgärder mot försurningen
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
70000000 kr.

JoU 1982/83:24

20. Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m. (punkt 45 morn. 2)

Lars Emestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 43 som boljar med ”Även om”
och slutar med ”förevarande del” bort ha följande lydelse:

Även utskottet vill starkt understryka det stora behov av insatser som
föreligger på flora- och faunavårdens område. Arbetet hämmas emellertid i
hög grad av brist på medel. Vad gäller det i motion 1097 framförda förslaget
att jaktvårdsfonden i större utsträckning bör kunna utnyttjas för ändamålet
vill utskottet i och för sig instämma i att det vore önskvärt om så
kunde ske. Enligt gällande jaktlagstiftning är det regeringen som äger
bestämma om användningen av medel från nämnda fond. Utskottet förutsätter
att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på hithörande frågor
och vidtar de åtgärder som befinns erforderliga för att i möjligaste mån
tillgodose syftet med nu ifrågavarande motionsyrkande. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande särskilda medel till flora- och faunavård

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1982/83:1097 yrkande

17.

Särskilda yttranden

1. Främjande av husdjursaveln m.m. (punkt 9 mom. 2)

Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anför:

Vi vill erinra om att verksamheten vid statens förutvarande hingstdepå
och stuteri har mycket gamla anor. Statens huvudmannaskap har inneburit
att det har funnits hingstar av jämn, hög kvalitet och att betäckningsavgifterna
har hållits på en låg nivå. Utskottet underströk förra året att avvecklingen
av det statliga huvudmannaskapet inte fick innebära att kvalitetskraven
ställs lägre än som dittills varit fallet. I anslutning härtill framhöll
utskottet det önskvärda i att frågor om statligt inflytande över och insyn i
verksamheten blev föremål för fortsatta överväganden. Riksdagen ställde
sig bakom utskottets uttalanden.

Mot bakgrund av det intresse som föreligger för en fortsatt högkvalitativ
verksamhet på förevarande område skulle det enligt vår mening vara ägnat
att förvåna om det inte skulle visa sig möjligt att uppnå en sådan lösning av
den uppkomna intressekonflikten mellan stiftelse och kulturvårdande
myndigheter som i rimlig grad kan tillfredsställa båda parter. Det framstår
enligt vår mening helt orimligt om grunden för den nybildade stiftelsens
möjligheter att bedriva sin verksamhet skulle ryckas undan genom alltför
kostsamma anspråk i samband med den erforderliga upprustningen av
utbildningsförutsättningarna vid Flyinge. Då vi emellertid utgår från att

JoU 1982/83:24

regeringen med uppmärksamhet följer denna fråga, har vi inte nu ansett
oss böra påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning
av motion 1992.

2. Bidrag tili djurens hälso- och sjukvård (punkt 24 mom. 2)

Arne Andersson, Hans Wachtmeister, Sven Eric Lorentzon och Jens
Eriksson (alla m) anför:

Vi delar motionärernas uppfattning att det beslut som togs av riksdagen
beträffande kostnadsfördelningen mellan djurägarna och staten för ett år
sedan bör bli vägledande även när det gäller fördelningen av djursjukvårdskostnaderna
mellan avgifter och bidrag. Den linje som då anvisades innebar
att en viss höjning av veterinärkostnaderna för det enskilda sjukbesöket
ansågs vara ofrånkomlig. Den omfördelning till djurägarens nackdel
som föreslogs i budgetpropositionen är inte i linje med vare sig djurhälsoutredningens
förslag eller riksdagens beslut 1982. De höjda djursjukvårdsavgifter
som aviseras medför enligt vår mening risk för att enskilda djurägare
av kostnadsskäl kan dra sig för att tillkalla veterinär.

Då djursjukvårdsavgiften endast belastar kostnad för veterinär inom
distriktsveterinärorganisationen får avgiften dessutom en allvarligt snedvridande
effekt beträffande konkurrensförhållandet mellan veterinär inom
och utom distriktsveterinärorganisationen.

Moderata samlingspartiet stödde inte införandet av denna avgift när
beslutet togs i riksdagen våren 1982. Vi hade emellertid den uppfattningen
att den blygsamma kostnaden som avsågs utgå (5 resp. 10 kr.) gjorde att
avgiften såväl för lantbruket som för veterinären/uppbördsmannen skulle
vara acceptabel. Avgiften var ju trots allt tillkommen för att ge djurägaren
säkrare tillgång till veterinärtjänster och för att ge utrymme för fler tjänster
i distriktsveterinärorganisationen. För veterinärerna skulle detta betyda
rimligare och med andra grupper en mera jämförbar arbetssituation. Den
fyrdubbling av avgifterna som skett dels genom lantbruksstyrelsens åtgärder,
dels genom regeringens i budgetpropositionen framlagda förslag har
lett till en så allvarlig konkurrenssnedvridning att hela distriktsveterinärorganisationen
är i fara.

Då det nu i riksdagen synes finnas en majoritet för att genomföra
regeringens förslag har vi valt att på detta sätt redovisa vår inställning i
denna fråga. Vi kommer på annat sätt att aktualisera en omprövning av
lämpligt uttagssystem för de medel som skall bekosta de nya tjänster
varom riksdagen var överens för ett år sedan.

3. Bidrag till djursjukhusens investeringskostnader (punkt 24 mom. 3)

Lars Emestam (fp) anför:

Jag är i och för sig enig med utskottets majoritet om att sluten djursjukvård
inte är en statlig angelägenhet. De sällskapsdjur som utgör det huvudsakliga
klientelet vid djursjukhusen, dvs. främst hundar och katter men

JoU 1982/83:24

även hästar, fyller dock en så viktig social funktion i stora samhällslager att
särskilda ansträngningar borde göras för att stödja dessa djursjukhus. Det
samhällskontrollerade AB Trav och Galopp förfogar över ansenliga medel
som härrör från spel verksamhet. Såsom framhålls i motion 1454 synes det
rimligt att djursjukhusen får stöd genom att någon mindre del av ATG:s
vinstmedel avsätts till djursjukhusens investeringskostnader.

4. Alternativa odlingsformer (punkt 27 mom. 4)

Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anför:

Genom att stimulera till en odling med mindre insatser av bekämpningsmedel
och handelsgödsel kan vi vinna fördelar i form av bättre miljö och
arbetsmiljö, ett energisnålare jordbruk och en skonsammare hantering av
jordbruksmarken. Det bör vara möjligt att i det konventionella jordbruket
utnyttja de erfarenheter som vunnits genom användande av alternativa
metoder. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att satsa mer på forskningen
på området och att ta större arealer i anspråk för försök med
alternativ odling och konventionella jordbruk med inslag av alternativa
metoder.

Enligt vår bedömning har utskottets majoritet inte i tillräcklig grad
beaktat synpunkterna i motion 641. Vi har därför velat framföra vår uppfattning
i detta särskilda yttrande.

5. Stöd till biodynamisk odling (punkt 27 mom. 4)

Lars Ernestam (fp) anför:

Såsom framhålls i motion 788 görs det både i Sverige och på andra
ställen försök för att klara en jordbruksproduktion som inte utarmar jorden
och som ger produkter av hög näringskvalitet och giftfrihet. Det biodynamiska
jordbruket utmärker sig genom att tillvarata markens långsiktiga
produktionsförmåga och genom att riktigt och effektivt hushålla med naturresurserna.
Mot denna bakgrund är det enligt min uppfattning angeläget
att lantbruksuniversitetets omprioriteringar innefattar stöd till dessa alternativajordbruksformer.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983