FöU 1982/83:9

Försvarsutskottets betänkande
1982/83:9

om planering och anslag för totalförsvaret (prop. 1982/83:100 bil. 6
och 1982/83:119)

I betänkandet behandlas förslag som regeringen - efter föredragning av
statsrådet Curt Boström - har förelagt riksdagen i proposition 1982/83:100
bilaga 6 (försvarsdepartementet) - i det följande kallad budgetpropositionen.
Vidare behandlas förslag som regeringen senare - efter föredragning av
försvarsministern, statsrådet Anders Thunborg - har förelagt riksdagen i
proposition 1982/83:119.

I betänkandet behandlas också 68 motionsyrkanden. Motionerna är
väckta antingen under den allmänna motionstiden i januari 1983 eller senast
den 25 mars med anledning av proposition 1982/83:119 om riktlinjer för
JAS-projektet. En sammanställning av alla motionsyrkanden finns i bilaga.
Där framgår var i betänkandet de olika yrkandena behandlas.

Riksdagens beslut att littera A skall ligga utanför utgiftsramen för det
militära försvaret (pröp. 1981/82:102 bil. 2 s. 49, FöU 18, rskr 374) och
departementsreformen medför ändringar i fjärde huvudtitelns utformning.
Departementsreformen innebär att försvarsdepartementet har fått ett vidgat
ansvar för totalförsvaret. Till departementets verksamhetsområde har förts
det ekonomiska försvaret utom bränsleprogrammet samt kommunal beredskap,
civilbefälhavarorganisationen och räddningstjänsten. Ändringarna
framgår av en sammanställning i budgetpropositionen (s. 8-10). Regeringens
förslag beträffande littera J Räddningstjänst har behandlats av civilutskottet
(CU 1982/83:13, rskr 205).

1. Försvarsdepartementet m. m.

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budgetåret
1983/84 anvisa medel för försvarsdepartementet m. m. enligt följande
sammanställning.

Anslag		Belopp (kr.)
A 1. Försvarsdepartementet
(s. 11-12)	förslagsanslag	29 920 000
A 2. Vissa nämnder m. m. inom totalför
svaret (s. 12-14)	förslagsanslag	7 055 000
A 3. Kommittéer m. m. (s. 14)	reservationsanslag	8 600 000
A 4. Extra utgifter (s. 14)	reservationsanslag	470 000

1 Riksdagen 1982/83. 10 sami. Nr 9

FöU 1982/83:9

Motion

1982/83:910 av Eric Hägelmark m. fl. (fp) såvitt gäller yrkande 1 att
riksdagen begär hos regeringen att få en redogörelse över hur samordningsfrågor
inom totalförsvaret - både i fredstid och i krigstid - avses handläggas
inom regeringskansliet.

Utskottet

Enligt riksdagens beslut vid riksmötet 1981/82 skall kostnaderna för
försvarsdepartementet m. m. fr. o. m. budgetåret 1983/84 inte räknas in i
utgiftsramen för det militära försvaret. Anslagen A 1-A 4 är alltså beräknade
utanför denna ram.

I samband med behandlingen av anslaget Försvarsdepartementet anmäler
föredragande statsrådet att en ny ärendefördelning mellan departementen
har medfört att en stor del av totalförsvarsfrågorna (delar av det ekonomiska
försvaret och övrigt totalförsvar) samt räddningstjänsten har förts över till
försvarsdepartementets verksamhetsområde från andra departement. Därigenom
har, anför han, behovet av försvarsdepartementets samordningsavdelning
bortfallit och avdelningen utgått ur departementets organisation. En
ny enhet för civilt totalförsvar, dvs. civilförsvar, ekonomiskt försvar,
psykologiskt försvar och kommunal beredskap m. m. har tillkommit. Inom
denna enhet kommer även samordningsfrågor och frågor om räddningstjänst
att handläggas. Vidare har sekretariatet för säkerhetspolitik och långsiktsplanering
inom totalförsvaret (SSLP), som tillkom år 1972 (prop. 1972:45,
FöU 15, rskr 184) placerats in under chefstjänstemännen i försvarsdepartementets
organisation.

Utskottet vill i det följande behandla de frågor rörande samordningen
inom totalförsvarets högsta ledning som har aktualiserats i budgetpropositionen
och motion 910.

Försvarsdepartementets samordningsavdelning kom till år 1962 efter
anmälan i proposition 1962:108 (SU 108, rskr 244) för samordningen inom
regeringskansliet av ärenden rörande totalförsvarsverksamheten och andra
frågor som inte kan hänföras till ett särskilt departement. I fred skulle den
redovisas som en avdelning i försvarsdepartementet och lyda under
försvarsministern i dennes uppgift inom regeringen att i fred svara för
samordningen av totalförsvaret. Vid krig och krigsfara förutsattes avdelningen
ställas till statsministerns omedelbara förfogande. Som framgår av
redogörelsen i det föregående har samordningsavdelningen nu utgått ur
försvarsdepartementets organisation.

I motion 910 (fp) framhålls att behovet av samordning inom totalförsvaret
har ökat successivt och poängterades i 1982 års försvarsbeslut. Om
samordningsuppgiften för hela totalförsvaret tas bort från den hittillsvarande
samordningsavdelningen kommer funktionen enligt motionärerna inte att ha

FöU 1982/83:9

någon organisatorisk hemvist. Det kan, menar de, inte vara rimligt att
statssekreteraren i försvarsdepartementet skall utöva hela denna samordningsfunktion.
De utgår från att regeringen har övervägt dessa frågor mer än
vad som framgår av propositionen och att samordningen inom hela
totalförsvaret är säkerställd. De anser att riksdagen bör begära en
redogörelse för hur samordningsfrågor inom totalförsvaret både i fredstid
och i krigstid handläggs inom regeringskansliet.

Utskottet uppehöll sig i betänkande 1981/82:18 (s. 18) vid frågor rörande
ledning och samordning inom totalförsvaret och anförde därvid bl. a.:

Utskottet delar försvarskommitténs uppfattning att den högsta ledningen
av totalförsvaret i fred måste utövas aktivt och långsiktigt. Den måste
fortlöpande dels följa utvecklingen och bedöma dess inverkan på totalförsvaret,
dels undersöka vilka samordningsbehov som finns eller som kan
uppkomma på längre sikt, dels ta initiativ för att tillgodose sådana behov.
Dessa krav är viktiga och gäller också myndigheter med samordningsuppgifter.
I regeringskansliet måste ställas stora krav på den samordningsavdelning
som finns inom försvarsdepartementet.

Statssekreteraren i försvarsdepartementet har inför utskottet närmare
redovisat de organisatoriska förändringar som nyligen har vidtagits inom
regeringskansliet i de delar de berör försvarsdepartementet. Utskottet har
anledning att räkna med att samordningsfunktionen i den nya organisationen
kommer att tillmätas sådan vikt och utövas på sådant sätt att den tillgodoser
de stora krav som måste ställas på den. Vad som nu skett är i princip att den
nya enheten för civilt totalförsvar har övertagit samordningsavdelningens
uppgifter.

De uppgifter som tidigare låg på den särskilda samordningsavdelningen
syftade såväl på totalförsvarets verksamhet i fred, under beredskapstillstånd
och i krig som på riksledningens beredskap för krig och för skiftande tillstånd
mellan fred och krig. Riksdagen har i beredskapsfrågor fått stöd från
avdelningen (jfr förs. 1982/83:10 s. 33-34).

Mot bakgrund av uttalanden i samband med 1982 års försvarsbeslut gav
regeringen i september 1982 generaldirektören vid överstyrelsen för
ekonomiskt försvar Gunnar Nordbeck i uppdrag att utreda frågan om
ledning och samordning av totalförsvaret inom regeringskansliet m. m. (Fö
1982:09). I samband med att departementsindelningen ändrades inhämtades
synpunkter på försvarsdepartementets organisation från utredningsmannen.
Ett slutbetänkande från utredningen väntas under hösten 1983.

Med hänsyn till samordningsfrågornas stora betydelse utöver vad som
gäller arbetets bedrivande i regeringskansliet förutsätter utskottet att
riksdagen även i fortsättningen informeras om större förändringar beträffande
ansvar och arbetsformer när det gäller sådana frågor. Någon framställning
av riksdagen i enlighet med motion 910 är inte nödvändig. Motionen bör
avslås i denna del.

FöU 1982/83:9

Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och
hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1982/83:910, yrkande 1, om en
särskild redogörelse från regeringen,

2. att riksdagen till Försvarsdepartementet för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 29 920 000 kr.,

3. att riksdagen till Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 7 055 000
kr.,

4. att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 8 600 000 kr.,

5. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 470 000 kr.

2. Säkerhets- och försvarspolitiken

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 15-18) berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om säkerhets- och
försvarspolitiken.

Föredragande statsrådet

Enligt föredragande statsrådet har utvecklingen i världen under det
gångna året präglats av tilltagande spänning och osäkerhet på både det
politiska och ekonomiska området. Den tendens till konfrontationspolitik
mellan supermakterna som har ersatt avspänningen synes fortsätta, trots att
nya samtal inletts mellan dem om begränsning av kärnvapen. Världens
rustningar ökar mot alltmer ofattbara nivåer. Samtidigt genomgår den
internationella ekonomin en allt djupare kris som tar sig uttryck i
stagnerande produktion och ständigt ökande arbetslöshet. Båda utvecklingarna
utgör enligt statsrådet hot mot vår säkerhet och vår välfärd.

Föredragande statsrådet framhåller att den tilltagande användningen av
våld på olika håll i världen inger oro. Den minskande respekten för folkrätten
och FN-stadgans principer har åtföljts av ett alltmer öppet åsidosättande av
FN:s uttalade vilja. Också säkerhetsrådets beslut har upprepade gånger
trotsats. FN:s generalsekreterare har varnat för att medlemsländerna genom
att avlägsna sig från stadgans normer och förpliktelser närmar sig en ny
internationell anarki. Ett stärkande av FN:s roll som instrument för kollektiv
säkerhet ter sig därför ytterst angeläget, framhåller föredragande statsrådet.

Kapprustningens tempo har ytterligare stegrats, medan praktiskt taget
inga substantiella framsteg gjorts i centrala rustningskontroll- och nedrustningsfrågor.
Den växande fredsrörelsen i världen utgör en sund reaktion mot
regeringarnas oförmåga att bryta rustningarnas onda cirkel. FN:s general -

Föll 1982/83:9

församlings andra specialsession för nedrustning sommaren 1982 blev en
missräkning för alla som hoppats att världssamfundet skulle lyckas utarbeta
och anta ett fullständigt nedrustningsprogram. Huvudansvaret för de
uteblivna resultaten härvidlag torde - uttalar föredragande statsrådet - få
delas av de båda supermakterna.

Några snabba resultat av de internationella nedrustningsförhandlingarna
kan enligt föredragande statsrådets bedömning inte väntas. Regeringen
kommer att fullfölja och intensifiera ansträngningarna för att främja
internationell fred och avspänning. Regeringen kommer också att följa
konkreta framsteg på nedrustningens område och överväga vilken anpassning
av den svenska försvarspolitiken som kan aktualiseras i anslutning
härtill.

Som del av Europa kan de nordiska länderna, enligt statsrådets mening,
inte undgå att beröras av de stormaktsmotsättningar som präglar förhandlingarna
om kontinentens säkerhet. Härtill kommer det nordiska områdets
växande strategiska betydelse. En orsak härtill är utbyggnaden av de
sovjetiska marinbaserna på Kolahalvön, vars lokalisering delvis är betingad
av geografiska faktorer och den vapentekniska utvecklingen. Den ökning av
den militära aktiviteten i det nordiska området som blivit resultatet bör enligt
föredragande statsrådet ses som ett led i supermakternas bevakande av sina
globala intressen och som en del av den strategiska maktbalansen dem
emellan, och den kan därför inte uppfattas som riktad mot Sverige.
Utvecklingen kan dock inte undgå att på olika sätt få återverkningar också
för Nordens del. Därmed ställs stora krav på vår egen förmåga att även i
fortsättningen upprätthålla respekten för vårt lands territoriella integritet
och säkerhetspolitiska linje. De grova kränkningar av svenskt territorialvatten
och svenskt militärt skyddsområde som en eller flera främmande ubåtar
för kort tid sedan gjort sig skyldiga till utgör en allvarlig påminnelse härom.
Det svenska territoriet skall skyddas mot kränkningar med alla tillgängliga
medel.

I de nordiska länderna finns inte några kärnvapen. Det är viktigt att detta
läge består. Regeringen eftersträvar därför att få till stånd överenskommelser
som bl. a. gör Norden till en kärnvapenfri zon. Sådana överenskommelser
kan lindra spänningen mellan blocken och minska risken för att länderna
utsätts för kärnvapenanfall.

De senaste årens utveckling i världen förändrar, enligt föredragande
statsrådet, inte de allmänna slutsatser som drogs i 1982 års försvarsbeslut.
Grunderna för de säkerhetspolitiska överväganden som redovisades i
samband därmed, och om vilka enighet rådde i riksdagen, kvarstår
oförändrade. Den svenska säkerhetspolitiken, grundad på vår alliansfrihet
syftande till neutralitet i krig och stödd på ett för våra förhållanden starkt
försvar ligger fast. Regeringen kommer - uttalar statsrådet - konsekvent och
bestämt att fullfölja denna politik. Förtroendet för vår vilja och vår förmåga
att i krig bevara neutraliteten måste vidmakthållas. Det får varken skapas

FöU 1982/83:9

farhågor eller förväntningar om att Sverige ens under starkt yttre tryck skulle
överge sin neutralitetspolitik. Den svenska nationen står enad kring de
säkerhetspolitiska principerna. Det är en ovärderlig tillgång som måste
bevaras, avslutar föredragande statsrådet.

Motioner

1982/83:443 av Sture Korpås (c) och Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin åsikt ge regeringen till känna att denna vid förhandlingar
om kommande flottbesök klart bör ge uttryck för att fartyg med kärnvapen
ombord inte kan gästa Sverige.

1982/83:444 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena

1. att riksdagen uttalar sig för en ökning av handelsutbytet med
planekonomierna i Östeuropa i syfte att stärka Sveriges alliansfria ställning
och öka självständigheten på det säkerhetspolitiska området,

2. att riksdagen uttalar att NATO:s militära uppladdning i det nordiska
området med bl. a. förhandslagring av militär materiel för USA:s marinkår i
Tröndelag likaväl som den sovjetiska uppladdningen på Kolahalvön ökar
spänningen i Norden,

9. att riksdagen uttalar att direktiven till nästa försvarsutredning bör
utformas i enlighet med vad som anförs i motionen.

1982/83:1238 av Karin Ahrland (fp) och Kerstin Ekman (fp) vari yrkas att
riksdagen i skrivelse till regeringen begär sådana regler i fråga om övningar
inom försvarsmakten och civilförsvaret att bättre hänsyn än i dag kan tas till
föräldrars barnomsorg.

1982/83:1243 av Eric Hägelmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna

1. att skadeverkningar av direktanfall med kärnvapen mot vårt land bör
utredas till nästa fleråriga försvarsbeslut,

2. att det s. k. tekniska EMP-skyddet bör utforskas och förbättras,

3. att regeringen bör informera och stimulera till debatt beträffande
kärnvapnens verkan och vilka resurser för skydd som finns.

1982/83:1671 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om tilläggsdirektiv till sårbarhetsberedningen.

1982/83:1797 av Ola Ullsten m. fl. (fp) såvitt gäller yrkande 8 att riksdagen
hos regeringen begär skyndsamt förslag om direktrekrytering till civilförsvaret
av 5 000 yngre per år, varav ungefär 2 000 män som därmed undantas från
militär värnpliktsutbildning.

FöU 1982/83:9

Utskottet

Sveriges säkerhetspolitik syftar till att bevara landets fred,
frihet och oberoende. Enligt 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102,
FöU 18, rskr 374) formas säkerhetspolitiken även i fortsättningen genom
samverkan mellan utrikespolitiken, försvarspolitiken, vår politik i internationella
nedrustningsfrågor, handelspolitiken och biståndspolitiken. Utrikespolitiken
präglas av en alliansfrihet som syftar till neutralitet om det blir
krig i vår omvärld.

För att den svenska säkerhetspolitiken skall vara trovärdig och realistisk
måste den - vid sidan av andra säkerhetspolitiska medel - stödjas av ett efter
våra förhållanden starkt totalförsvar. Försvarspolitiken syftar till att
totalförsvaret vid kriser och konflikter i Europa mellan stormaktsblocken
skall ha en sådan styrka, sammansättning och beredskap att hot, påtryckningar
eller angrepp mot Sverige inte kan bedömas vara lönsamt för någon.
Totalförsvaret har i så fall den önskade fredsbevarande förmågan.

Om Sverige trots alla ansträngningar att stå utanför ändå blir indraget i ett
krig skall alla tillgängliga resurser koncentreras på ett kraftfullt försvar och
på en politik som bevarar landets frihet.

Liksom föredragande statsrådet anser utskottet det vara synnerligen
värdefullt att den svenska nationen står enad kring de säkerhetspolitiska
principerna.

I budgetpropositionen kommenteras utvecklingen i världen under det
gångna året. Motion 444 (vpk) tar upp föredragande statsrådets uttalande att
det nordiska området har fått växande strategisk betydelse och att en orsak
till detta är utbyggnaden av de sovjetiska marinbaserna på Kolahalvön.
Norges åtgärder inom ramen för NATO-samarbetet bidrar enligt motionärerna
till en växelverkan i sammanhanget. Vem som började upprustningen
på Nordkalotten kan enligt deras mening diskuteras men är inte särskilt
intressant. Problemet kan inte avfärdas så enkelt som genom att bara hänvisa
till de sovjetiska baserna på Kolahalvön. Riksdagen bör därför enligt
motionärerna göra ett uttalande om orsakerna till den ökade spänningen i
Norden.

Utskottet konstaterar att föredragande statsrådet har uttalat att de
nordiska länderna som del av Europa inte kan undgå att beröras av
stormaktsmotsättningarna. Som en orsak till det nordiska områdets växande
strategiska betydelse nämns utbyggnaden av marinbaserna på Kolahalvön.
Ökningen av den militära aktiviteten i det nordiska området anser han vara
ett resultat av områdets växande strategiska betydelse. Utskottet har inte
något att invända mot föredragande statsrådets redogörelse och anser inte att
riksdagen bör göra något uttalande om utvecklingen på det säkerhetspolitiska
området och dess orsaker. Yrkande 2 i motion 444 bör avslås.

Inte heller i övrigt har utskottet funnit anledning till någon erinran mot vad
föredragande statsrådet har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

FöU 1982/83:9

Vissa frågor rörande säkerhetspolitiken

I motion 444 (vpk) hävdas att Sverige så långt som möjligt bör sträva efter
alliansfrihet i fred även när det gäller det ekonomiska och handelspolitiska
området. Enligt motionärerna binder sig Sverige för varje år allt hårdare till
Västeuropa på alla områden samtidigt som handeln med planekonomierna i
Östeuropa stagnerar eller minskar från en redan tidigare låg nivå.
Motionärerna anser att det vore till gagn för landets säkerhet att ha ett vidare
handelsutbyte än som nu är fallet. De föreslår att riksdagen skall göra ett
uttalande härom.

Handelspolitiken är bl. a. en del av säkerhetspolitiken. Den styrs dock i
första hand av ekonomiska möjligheter och hänsyn. Statlig styrning av det
slag som förekommer i statshandelsländerna förekommer inte i Sverige.
Nuvarande handelsutbyte kan inte anses strida mot vår alliansfria politik så
länge det inte finns risk för bindningar på det utrikespolitiska området. Även
enligt utskottets mening är det önskvärt att Sverige får ett vidgat handelsutbyte,
med bl. a. statshandelsländerna i Europa. Detta främst av handelsekonomiska
skäl men också för att minska sårbarheten beträffande vissa
varugrupper.

I proposition 1982/83:100 (bil. 5 s. 103-104) redogörs för Sveriges handel
med statshandelsländerna. Den svenska exporten till sådana länder i
Östeuropa har under perioden januari - augusti 1982 sjunkit med 12 %
jämfört med samma period föregående år. Samtidigt har importen till
Sverige från statshandelsländerna ökat, särskilt när det gäller oljeprodukter.

De särskilda svårigheter som är förknippade med handel mellan å ena
sidan en marknadsekonomi som Sveriges och å andra sidan ett statshandelsland
har beskrivits bl. a. i näringsutskottets betänkande 1978/79:4. Enligt vad
försvarsutskottet har inhämtat består dessa svårigheter. Östeuropeiska
marknader kräver långvarig bearbetning. Handeln där är i princip reglerad
av staten. Beslut om export och framför allt om import behandlas ofta av
flera olika instanser efter varandra. I många länder är det oftast svårt eller
omöjligt för en exportör att komma i direktkontakt med den slutliga
förbrukaren av en produkt. Vidare är det ofta svårt att få tillgång till
ekonomisk statistik, information om gällande regler för import och export
och annan information som man normalt behöver vid en marknadskartläggning.

Utskottet anser att möjligheterna att utöka Sveriges handel med statshandelsländerna
i Östeuropa bör tas till vara. Eftersom det kan förutsättas att
regeringen har samma strävan finns det inte anledning för riksdagen att uttala
sig om detta handelsutbyte. Motion 444 bör avslås i denna del.

I motion 443 (c) påpekas att flottbesök från andra länder hör till normalt
internationellt umgänge. Enligt motionärerna bör det emellertid vara
naturligt att gästerna tar hänsyn till de principer som gäller för svensk politik

FöU 1982/83:9

och inte besöker Sverige med kärnvapen ombord. De anser det vara
angeläget att detta understryks vid förhandlingar om kommande flottbesök
och yrkar att riksdagen skall uttala sig härom till regeringen.

Enligt vad utskottet har inhämtat anges sedan i februari 1983 i alla svar på
framställning om örlogsbesök i Sverige att utländska gästande fartyg med
hänsyn till gällande principer inte får medföra kärnvapen ombord. Något
särskilt uttalande från riksdagen behövs alltså inte.

Vissa frågor rörande totalförsvaret

I motion 444 hävdas att den kommitté som får till uppgift att förbereda
nästa långsiktiga försvarsbeslut bör få direktiv som markant skiljer sig från
dem som har gällt tidigare. Sverige måste enligt motionärerna förändra
totalförsvarets struktur och mera bestämt än tidigare prioritera de civila
delarna på de militäras bekostnad. Vidare anser motionärerna att det
militära försvaret bör få en ny inriktning. Ett liknande motionsyrkande från
vänsterpartiet kommunisterna avslogs av riksdagen under föregående
riksmöte. Liksom i samband med 1982 års försvarsbeslut anser utskottet att
den antydda inriktningen av totalförsvaret inte skulle motsvara de krav som
vår försvarspolitik ställer. Motionsyrkandet bör avslås.

Motion 1671 (c) tar upp samhällets sårbarhet när det gäller datorer och
datasystem. Motionärerna anser att sårbarhetsberedningen bör ges tilläggsdirektiv
att också beakta de sociala aspekterna på datoriseringen. De vill att
samhällsplaneringen skall inriktas på samordning av olika funktioner och på
”mer småskalighet”.

Sårbarhetsberedningen tillkallades år 1981 för att utreda, informera och ge
råd i frågor om säkerhet och sårbarhet på dataområdet. Beredningen har
redovisat en handlingsplan (Ds Fö 1981:17) och beräknas lämna sitt
slutbetänkande under första halvåret 1984. En redogörelse för beredningens
handlingsplan lämnades i totalförsvarspropositionen 1982 (prop. 1981/
82:102 bil. 1 s. 48). Beredningen är oförhindrad att på ADB-området
behandla frågor av det slag som motionärerna syftar på. Utskottet anser inte
att riksdagen bör göra något uttalande om tilläggsdirektiv till beredningen.

I motion 1243 (fp) påpekas att man inte kan utesluta att kärnvapen kan
komma till användning direkt mot vårt land. Motionären hävdar att man
därför, inför nästa försvarsbeslut, bör utreda skadeverkningarna av ett
sådant angrepp. Vidare konstateras att verkan av s. k. elektromagnetisk puls
(EMP) är föga känd och att EMP-skyddet bör utvecklas. Slutligen föreslås att
man förbättrar informationen kring kärnvapnens verkningar och skyddet
häremot.

Utskottet konstaterar att konsekvenserna av kärnvapenkrig har fått ökad
uppmärksamhet genom 1982 års försvarsbeslut, som behandlade behovet av

FöU 1982/83:9

åtgärder inom totalförsvaret relativt ingående. Den grundläggande inriktningen
är skydd mot sidoverkningar vare sig stridsmedlen riktas mot mål
utom eller inom landet. Det är däremot inte möjligt att bygga upp ett
verksamt skydd mot kärnvapnens fullträffsverkningar.

Ett fortlöpande studie- och forskningsarbete beträffande kärnvapnens
verkningar och skyddet häremot bedrivs vid berörda myndigheter, bl. a.
försvarets forskningsanstalt. Detta arbete, som bl. a. har nyttiggjorts i den
FN-studie om kärnvapen som slutfördes 1980, omfattar även s. k. EMP.
Forskning kring EMP, särskilt EMP från höghöjdsexplosioner, bedrivs med
hög prioritet.

Det saknas inte underlag för information och debatt om de frågor som tas
upp i motion 1243. Som exempel kan nämnas skriften ”Skydd mot
ABC-stridsmedel” som nyligen har utgetts av Centralförbundet Folk och
Försvar och som riktar sig till en intresserad allmänhet. Att ge ytterligare
information och att stimulera till debatt är en angelägen uppgift som redan
vilar på totalförsvarets myndigheter. Sådana åtgärder är betydelsefulla både
för befolkningsskyddet och för att försvarsdebatten skall grundas på fakta.
Utskottet räknar därför med att regeringen och myndigheterna är uppmärksamma
på behovet av insatser. Några uttalanden av riksdagen i enlighet med
motion 1243 behövs inte.

Motion 1238 behandlar frågan om omsorgen av barn till föräldrar som
kallas in till övningar inom försvaret. Enligt motionärerna beaktas vårdnaden
av små barn ännu inte på ett rimligt sätt vid beslut om anstånd för
repetitionsutbildning inom försvarsmakten och för övningar inom civilförsvaret.
Problemet finns också, anför motionärerna, inom försvarsmaktens
grundutbildning. Enligt motionärernas uppfattning har en förälder med hela
eller huvuddelen av barnomsorgen självfallet de största svårigheterna. I
sådana fall bör, anser de, anstånd kunna beviljas vid upprepade tillfällen om
inte alternativ för barnomsorgen kan ordnas inför de aktuella övningstiderna.
Riksdagen bör, anför de, hos regeringen begära sådana regler i fråga om
övningar inom försvarsmakten och civilförsvaret att bättre hänsyn än i dag
kan tas till föräldrars barnomsorg.

Den fråga som tas upp i motion 1238 är viktig. Utskottet har tidigare
behandlat en annan folkpartimotion (1981/82:1729) vari hävdades att
föräldraledighet och svårigheter att ordna barntillsyn borde ge rätt till
anstånd med såväl första tjänstgöring som repetitionstjänstgöring inom
försvarsmakten. Utskottet pekade vid det tillfället på att värnpliktsverket i
sina anvisningar och riktlinjer för anståndsärenden hade utfärdat föreskrifter
som i huvudsak tillgodosåg synpunkterna i motionen (FöU 1981/82:18 s. 47).
Utskottet har inhämtat att överbefälhavaren avser att överväga frågan
ytterligare och därefter ta upp den med chefen för försvarsdepartementet.
Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte nu bör göra någon
framställning till regeringen i enlighet med motionsyrkandet.

FöU 1982/83:9

I folkpartiets motion 1797 anknyter motionärerna till det förslag till
förändrad personalförsörjning för totalförsvaret som företrädare för partiet
framförde i 1978 års försvarskommitté. Motionen innehåller bl. a. förslag om
direktrekrytering till civilförsvaret av 5 000 unga personer per år, varav
ungefär 2 000 män som därmed skulle undantas från militär värnpliktsutbildning.

Utskottet påminner om att majoriteten i 1978 års försvarskommitté inte
delade de synpunkter som i denna fråga framfördes från folkpartiet. Det
finns enligt utskottets mening inte anledning att så kort tid efter det
försvarskommittén slutfört sitt arbete frångå dess ställningstagande och
riksdagens därpå grundade beslut under föregående riksmöte (FöU 1981/

82:18 s. 21, rskr 374) att avslå ett motionsförslag med samma syfte som det nu
aktuella. Motionsyrkandet bör avslås.

Utskottets hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande säkerhets- och försvarspolitiken

att riksdagen med avslag på motion 1982/83:444, yrkande 2,
lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört i
proposition 1982/83:100,

2. beträffande vissa frågor rörande säkerhetspolitiken

a. att riksdagen avslår motion 1982/83:444, yrkande 1, om

handelsutbytet med länder i Östeuropa,

b. att riksdagen avslår motion 1982/83:443 om flottbesök i
Sverige,

3. beträffande vissa frågor rörande totalförsvaret

a. att riksdagen avslår motion 1982/83:444, yrkande 9, om

direktiven till nästkommande försvarskommitté,

b. att riksdagen avslår motion 1982/83:1671 om tilläggsdirektiv res. 1 (c)
till sårbarhetsberedningen,

c. att riksdagen avslår motion 1982/83:1243 om kärnvapnens
skadeverkningar,

d. att riksdagen avslår motion 1982/83:1238 om barnomsorgen i
samband med övningar inom totalförsvaret,

e. att riksdagen avslår motion 1982/83:1797, yrkande 8, om res. 2 (fp)
direktrekrytering till civilförsvaret.

3. Översynsprojektet m. m.

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 19) berett riksdagen tillfälle att
ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om översynsprojektet.

FöU 1982/83:9

Föredragande statsrådet

Föredragande statsrådet erinrar inledningsvis om att dåvarande försvarsministern
i proposition 1980/81:20 (bil. 3) anmälde att besparingsmöjligheterna
genom samverkan mellan försvaret och övriga samhällssektorer skulle
kartläggas samt om att det i proposition 1980/81:100 (bil. 7) uppgavs att
översynsprojektet hade påbörjats. Efter en redovisning för arbetsläget och
de tänkbara områden för samverkan mellan försvaret och övriga samhällssektorer
som har inventerats anmäler han att han kommer att överväga hur
översynsprojektet och den pågående utredningen om försvarets gemensamma
myndigheter m. m. (Fö 1982:06) skall samordnas.

Motion

1982/83:444 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 4 att
riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning om hur civila och
militära resurser skall samordnas för en effektivare övervakning och ett
bättre gränsskydd i de svenska skärgårdarna i enlighet med vad som
framförts i motionen.

Utskottet

Frågan om militära och civila resurser för övervakning av landets kust- och
havsområden ligger inom ramen för det översynsprojekt som försvarsministern
behandlar. Detta ger utskottet anledning att under denna punkt
behandla vänsterpartiet kommunisternas förslag i motion 444 om en
utredning av hur civila och militära resurser skall samordnas för en effektiv
sjöövervakning.

Utskottet uppehöll sig i betänkandet FöU 1981/82:18 (s. 39-42) ingående
vid frågan om samordning av militära och civila resurser för övervakning av
landets kust- och havsområden. Det bedömde detta vara en verksamhet där
man kunde nå betydande effektivitetsvinster genom att utnyttja försvarsmaktens
resurser tillsammans med civila resurser. Detta och vad utskottet i
övrigt anförde om den framtida förmågan att övervaka landets kust- och
havsområden gav riksdagen som sin mening regeringen till känna. Med
hänvisning till sin egen ingående tidigare behandling av frågan och till
pågående arbete med att skapa en gemensam organisation av nuvarande
sjöfartsverket och tullverkets kustbevakning (prop. 1982/83:100 bil. 8 s. 88)
avstyrker utskottet en utredning av det slag som motionärerna föreslår.
Motionsyrkandet bör avslås.

Utskottet har ingen erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om
översynsprojektet.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

FöU 1982/83:9

1. att riksdagen avslår motion 1981/82:444, yrkande 4, om utredning
av möjligheterna att samordna civila och militära resurser
för kust- och havsövervakning,

2. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört om översynsprojektet.

4. Verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret
1981/82

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 20-23) berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom
det militära försvaret under budgetåret 1981/82.

Utskottet

I propositionen lämnas en sammanfattande redogörelse för myndigheternas
preliminära årsredovisningar och för det ekonomiska utfallet. Resultatet
av produktionen under budgetåret bekräftar enligt föredragande statsrådet
att 1977 års försvarsbeslut i vissa avseenden inte har kunnat genomföras som
planerat.

Utgifterna under de rambundna anslagen var budgetåret 1981/82 230 milj.
kr. större än utgiftsramen. Överutnyttjandet beaktas i samband med
prisregleringen för budgetåret 1982/83.

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad föredragande
statsrådet har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under
budgetåret 1981/82 och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

5. Verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret
1982/83

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 24-25) berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom
det militära försvaret under budgetåret 1982/83.

Motion

1982/83:726 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) såvitt gäller yrkande 3 att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försvaret skall ha rätt
att disponera de medel som anslagits för budgetåret 1982/83.

Utskottet

Verksamheten under budgetåret 1982/83 bedrivs enligt de riktlinjer som

FöU 1982/83:9

finns angivna i propositionerna 1981/82:100 och 102 (FöU 18, rskr 374) samt i
regeringens regleringsbrev för budgetåret.

Föredragande statsrådet anmäler att prisregleringsmedel inte kommer att
kunna tilldelas i den omfattning som har beräknats. Flan avser att föreslå
regeringen att innehålla 100 milj. kr. av medlen som ett led i besparingssträvandena.
Vidare anmäls att ett antal materielobjekt som redovisades i
totalförsvarspropositionen (1981/82:102 bil. 2) inte kommer att kunna
beställas under budgetåret och att ett antal byggnadsprojekt som redovisades
i samma proposition inte kommer att kunna utföras eller påbörjas.

I motion 726 (m) understryks betydelsen av fasthet i beslut och planering
för det militära försvarets styrka. Motionärerna vill slå vakt om 1982 års
försvarsbeslut och den stadga i planeringen som det innebär. Enligt deras
mening bör försvarsmakten ha rätt att fullt ut disponera de medel som
riksdagen har anslagit. De kan därför inte godta att regeringen innehåller 100
milj. kr. under innevarande budgetår.

Utskottet anser det vara ofrånkomligt att besparingssträvandena inom den
statliga verksamheten också berör det militära försvaret. Att regeringen
innehåller 100 milj. kr. av prisregleringsmedel under innevarande budgetår
kan jämföras med motsvarande besparing under budgetåret 1981/82 om 550
milj. kr. enligt beslut av riksdagen vid 1980/81 och 1981/82 års riksmöten.

Utskottet godtar alltså den anmälda besparingen under innevarande
budgetår. Motionsyrkandet bör avslås.

Utskottet har inte något att erinra med anledning av redogörelsen i
övrigt.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och med res. 3 (m)
avslag på motion 1982/83:726, yrkande 3, lämnar utan erinran
vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom
det militära försvaret under budgetåret 1982/83.

6. Det militära försvarets fortsatta utveckling

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 26-49)

1. föreslagit riksdagen att godkänna vad föredragande statsrådet har
förordat i fråga om grundläggande inriktning för det militära försvaret,

2. föreslagit riksdagen att godkänna vad föredragande statsrådet har
förordat om tjänstetyper för de högre militära chefer som han har redovisat i
propositionen,

3. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört i fråga om krigsorganisationens utveckling m. m., fredsorganisationen
m. m., gemensam försvarsforskning, lekmannainflytande på central nivå,
personalfrågor, värnpliktsutbildning m. m. samt frivilliga försvarsorganisationer.

FöU 1982/83:9

I proposition 1982/83:119 har regeringen föreslagit riksdagen att godkänna
de riktlinjer för JAS-projektet som föredragande statsrådet har förordat.

Föredragande statsrådet

Föredragande statsrådet påminner i budgetpropositionen om att den
grundläggande inriktningen för det militära försvarets
utveckling under perioden 1982/83-1986/87 har angetts i 1982 års
försvarsbeslut. Han redogör också för huvuddragen av den beslutade
inriktningen. Mot bakgrund av bl. a. den statsfinansiella och samhällsekonomiska
situationen förordar han att de ekonomiska resurserna för det
militära försvaret årligen begränsas med totalt 200 milj. kr. i förhållande till
vad överbefälhavaren har räknat med i sin programplan. Frågan om
ekonomiska resurser behandlas närmare i ett särskilt avsnitt i propositionen
(s. 47-48).

Beträffande krigsorganisationens utveckling m. m. anger
föredragande statsrådet i vilka avseenden ändringar bör ske jämfört med
överbefälhavarens planering. Vid redogörelsen berörs bl. a.

o frågan om en femte norrlandsbrigad skall organiseras
o antalet nya minröjningsfartyg
o antalet jaktdivisioner.

Statsrådet Boström behandlar härefter olika områden inom det militära
försvaret. Han berör bl. a.

o antalet värnpliktiga som avses få grundutbildning under budgetåret

1983/84

o förutsatt senareläggning av viss byggnadsverksamhet och materielanskaff ning o

utveckling och anskaffning av robotar
o vissa beredskapsfrågor.

När det gäller JAS-projektet anmäls i budgetpropositionen (s. 38)
att regeringen i särskild ordning kommer att delge riksdagen resultatet av en
ekonomisk analys. I budgetpropositionen har föredragande statsrådet t. v.
beräkningsmässigt godtagit planeringen vad gäller beställningsbemyndiganden
och betalningsmedel under anslaget D 4. Flygvapenförband: Forskning
och utveckling.

I proposition 1982/83:119 redovisas en analys av JAS-projektets ekonomi
och vissa slutsatser av analysen. Vidare föreslås riksdagen godkänna
riktlinjer för projektet. Riktlinjerna gäller främst en ändrad ekonomisk
ram.

Beträffande fredsorganisationen m. m. berör föredragande
statsrådet bl. a.

FöU 1982/83:9

o innebörden av de ekonomiska besparingsmålen enligt 1982 års försvarsbeslut o

de centrala stabernas organisation
o lokaliseringen av marinens sjukvårdsskola
o den tolfte jaktdivisionen.

Föredragande statsrådet uttalar sig också om gemensam försvarsforskning,
lekmannainflytande på central nivå och den
frivilliga försvarsverksamheten. Beträffande personalfrågor
berör han bl. a.

o tjänstetyper för innehavare av vissa befattningar
o ny struktur för försvarsmaktens personalkårer för militär personal
o övergången till den nya befälsordningen
o vidareutbildning för civil personal

o användning av befälsuttagna värnpliktiga i värnpliktsutbildningen.

I ett avsnitt om värnpliktsutbildning m. m. berörs bl. a.

o grundutbildningskontingenten budgetåret 1983/84
o de värnpliktigas ansvar för sin utbildningssituation
o reformarbetet när det gäller medinflytande för värnpliktiga.

Motioner

Beträffande krigsorganisationens utveckling m. m. behandlar
utskottet följande motioner.

1982/83:726 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) såvitt gäller yrkandena

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att 1982 års försvarsbeslut skall ligga fast avseende såväl
de ekonomiska ramarna som inriktningen av krigsorganisationen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att en fortlöpande rapportering från ÖB sker avseende
förutsättningarna för att nå de mål som 1982 års försvarsbeslut satt upp,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande vikten av att ubåtsskyddskommissionens ställningstaganden
och regeringens bedömning av dessa ställningstaganden redovisas under
innevarande riksmötes vårsession,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av förbättrade regler avseende möjligheterna att i vissa
situationer höja försvarsmaktens beredskap.

1982/83:912 av Margaretha af Ugglas (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att flygplansburen radar bör prioriteras
inom luftförsvaret.

FöU 1982/83:9

1982/83:1240 av Claes Elmstedt (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att följa 1982 års försvarsbeslut, enligt vilket den
tolfte jaktdivisionen bibehålls till mitten av 1990-talet,

2. att riksdagen uttalar sig för att den tolfte jaktdivisionen snarast
lokaliseras till Blekinge flygflottilj.

1982/83:1248 av Birger Rosqvist (s) och Sture Ericsson (s) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen snabbt utreder frågan om förstärkning av
marinens bevakning av kusterna genom frivilliga åtaganden.

1982/83:1797 av Ola Ullsten m. fl. (fp) såvitt gäller yrkandena

5. att riksdagen uttalar att en femte Norrlandsbrigad bör organiseras men
att möjligheterna att göra besparingar i fråga om bandvagnar likväl tas upp
till regeringens prövning,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om snabb indragning av tolfte
jaktdivisionen men att regeringen ges möjlighet att åter pröva frågan om
lokalisering,

7. att riksdagen uttalar att möjligheterna att snabbare än hittills planerats
prova ny fartygsbunden ubåtsjaktutrustning bör bli belysta.

Beträffande JAS-pröjektet behandlar utskottet följande motioner,
varav de fem först nämnda är väckta under den allmänna motionstiden i
januari och övriga är väckta med anledning av proposition 1982/83:119.

1982/83:168 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om åtgärder för att snarast avbryta arbetet med
JAS-projektet.

1982/83:444 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 3 att
riksdagen beslutar att utbyggnaden av JAS skall stoppas.

1982/83:908 av Nils Berndtson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att ett program utarbetas för civilt utnyttjande av resurser
som kan frigöras genom nedskärning av den militära flygplanstillverkningen
och för att trygga sysselsättningen för de anställda inom militär flygplansindustri.

1982/83:1797 av Ola Ullsten m. fl. (fp) såvitt gäller yrkande 1 att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sagts om
nytillkommande faktorer i fråga om JAS-projektet.

1982/83:1798 av Margot Wallström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar avslå proposition 1982/83:100 i vad avser forsknings- och utvecklingsarbetet
av flygplanssystemet JAS, i avvaktan på den utvärdering av JAS
som pågår.

1982/83:2241 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att

2 Riksdagen 1982/83. 10 sami. Nr 9

FöU 1982/83:9

JAS-projektet inte skall genomföras,

2. att, om yrkandet under 1 inte vinner bifall, riksdagen hos regeringen
begär att den kommitté som skall tillsättas för att följa JAS-upphandlingen
får en parlamentarisk sammansättning med representation för alla riksdagspartierna,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om omedelbara åtgärder för en
planmässig övergång från militär till civil produktion inom svensk flygindustri.

1982/83:2250 av Evert Svensson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att uppskjuta beslutet om ett eventuellt nytt
flygplanssystem till 1987 och att därmed avslå proposition 1982/83:119,

2. att riksdagen i andra hand uttalar att i ett godkännande av JASprojektet
skall ingå som villkor att industrin senast 1987 redovisar en plan för
omställning till civil produktion.

1982/83:2252 av Eric Hägelmark (fp) och Kerstin Ekman (fp) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om förhandlingar med industrin om möjlighet att flytta
optionen rörande skolversion av JAS-planet längre fram i tiden,

2. att riksdagen, med avslag på proposition 1982/83:119 i detta avseende,
beslutar att planeringsramen för JAS-projektet fram till sekelskiftet förblir
den av riksdagen förra året antagna, 25,7 miljarder kronor i prisläget februari
1981.

1982/83:2253 av Per Petersson m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att en totalram för JAS-projektet om 25,7
miljarder kronor fastställs,

2. att riksdagen beslutar att i planeringen förutsedda reserver inte
ianspråktas i avvaktan på förväntad teknisk utveckling avseende prestandaförbättringar
som kan tillgodogöras i JAS-projektet.

Beträffande fredsorganisationen m. m. behandlar utskottet
följande motioner.

1982/83:910 av Eric Hägelmark m. fl. (fp) såvitt gäller yrkande 4 att
riksdagen uttalar att den principiellt och praktiskt redan utredda frågan om
antal myndigheter i den centrala militära stabsorganisationen inte åter bör
göras till föremål för utredning.

1982/83:1239 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) såvitt gäller yrkande 3 att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
uppföljning av beslutet om försvarets fredsorganisation.

1982/83:1797 av Ola Ullsten m. fl. (fp) såvitt gäller yrkandena

2. att riksdagen uttalar att den statsfinansiella situationen gör det ännu

FöU 1982/83:9

mer angeläget än som framkom vid 1982 års totalförsvarsbeslut att finna
besparingsmöjligheter inom det militära försvarets fredsorganisation och
fredstida drift,

3. att riksdagen begär att regeringen i kommande budgetpropositioner
lämnar redogörelser för hur arbetet att söka spara inom försvarets
byggnadsverksamhet utvecklas särskilt i fråga om normer av olika slag,

4. att riksdagen begär att regeringen snarast framlägger förslag i fråga om
försvarsmaktens frånträdande av kvarteret Sparre i Karlskrona i syfte att
ekonomiskt underlätta beställning av ytterligare minjaktfartyg.

Beträffande värnpliktsutbildning m. m. behandlar utskottet
följande motioner.

1982/83:910 av Eric Hägelmark m. fl. (fp) såvitt gäller yrkande 3 att
riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att öka sannolikheten för att
antalet värnpliktiga i grundutbildning kommer att överensstämma med det
för resp. budgetår planerade antalet.

1982/83:1239 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) såvitt gäller yrkandena

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad intagning till grundutbildning av arbetsmarknadspolitiska
skäl,

5. att riksdagen i skrivelse till regeringen snarast prövar frågan om att göra
repetitionsutbildningen mer meningsfull och effektiv för den inkallade.

Utskottet

Grundläggande inriktning för det militära försvarets utveckling

Den grundläggande inriktningen för det militära försvarets utveckling
under perioden 1982/83-1986/87 har angetts i 1982 års försvarsbeslut.
Utskottet har inte något att invända mot den redogörelse för inriktningen
som föredragande statsrådet lämnar i budgetpropositionen (s. 35-36) eller
mot vad han där (s. 37) uttalar om den anställda personalens betydelse för
såväl krigs- som fredsorganisationen. Hans uttalanden om ekonomiska
resurser behandlar utskottet under punkt 7.

Krigsorganisationens utveckling m. m.

Överbefälhavaren har redovisat sin programplan för det militära försvaret
för perioden 1983/84-1987/88. Planen bygger på 1982 års försvarsbeslut i
fråga om bl. a. ekonomiska resurser under perioden 1982/83-1986/87 och har
samma mål för krigsorganisationen budgetåret 1991/92 som riksdagen har
beslutat om.

Föredragande statsrådet erinrar om att socialdemokraterna vid försvarsbeslutet
förordade en annan inriktning av krigsorganisationens utveckling än

FöU 1982/83:9

den som beslutades. Med hänvisning också till förslaget att de ekonomiska
planeringsförutsättningarna bör ändras förordar statsrådet Boström vissa
ändringar av krigsorganisationens utveckling jämfört med programplanen.
Dessa ändringar är följande:

o frågan om en femte norrlandsbrigad skall organiseras hålls öppen
o antalet nya minröjningsfartyg bestäms senare

o antalet jaktdivisioner bestäms till 11. Övergången från 12 till 11

jaktdivisioner genomförs så snabbt som möjligt.

I motion 726 från moderata samlingspartiet framhålls att fastheten i beslut
och planering är av avgörande betydelse för möjligheterna att behålla vårt
militära försvars styrka. Den viktigaste uppgiften just nu måste enligt
motionärerna vara att slå vakt om 1982 års försvarsbeslut och den stadga i
planeringen för försvarets fortsatta inriktning som det innebär. Med
utnyttjande av de ekonomiska resurser som beslutades förordas att
planeringen för resterande del av den period som omfattas av försvarsbeslutet
får ligga fast.

Moderata samlingspartiet anser inte att den inriktning som det militära
försvaret gavs genom 1982 års försvarsbeslut är tillfredsställande i alla delar.
Motionärerna ser betydande risker för att det på olika områden kommer att
uppträda brister med betydelse för försvarets förmåga att lösa de olika
uppgifter det i en osäker framtid kan komma att ställas inför. Enligt deras
mening är det angeläget att överbefälhavaren fortlöpande rapporterar de
brister som ett fullföljande av försvarsbeslutet kan komma att medföra.

Utöver de ändringar av planeringen som föredragande statsrådet förordar
räknar motionärerna med andra krigsorganisatoriska konsekvenser om man
minskar den ekonomiska ramen. Motionärerna ger exempel på detta och
nämner bl. a. pansarvärnssystemet inom arméförbanden, minjakten inom
marinförbanden och moderniseringen av flygvapenförbandens stridsledningssystem.

Ytterligare två motioner berör de ändringar av planeringen som statsrådet
Boström förordar. Enligt motion 1797 från folkpartiet bör den femte
norrlandsbrigaden organiseras, eventuellt med besparingar i fråga om
brigadens bandvagnar. Förslaget att snabbt lägga ned den tolfte jaktdivisionen
betecknas som kapitalförstöring i ett läge när behovet av luftförsvar har
ökat påtagligt och oron i vår del av världen är större än på många år.
Motionärerna yrkar avslag på förslaget men vill att regeringen får möjlighet
att åter pröva divisionens lokalisering. I motion 1240 (c) föreslås att den tolfte
jaktdivisionen i enlighet med försvarsbeslutet skall behållas till mitten av
1990-talet. Vidare yrkas att divisionen snarast skall lokaliseras till Blekinge
flygflottilj i Ronneby.

Utskottet anser att det statsfinansiella läget motiverar vissa ändringar av
krigsorganisationens utveckling jämfört med överbefälhavarens programplan.
De ekonomiska resurserna för det militära försvaret behandlar

FöU 1982/83:9

utskottet under punkt 7.

Överbefälhavarens planering i enlighet med riksdagens och dåvarande
regeringens beslut (prop. 1981/82:102, FöU 18, rskr 374) innebär att antalet
jaktdivisioner inriktas mot tolv och att fyra jaktdivisioner J 35 Draken
moderniseras och behålls i krigsorganisationen. Socialdemokraterna förordade
vid riksdagsbehandlingen en planering mot elva tolv jaktdivisioner.

Kostnaden för att behålla den tolfte jaktdivisionen fram till mitten av
1990-talet har beräknats till ca 370 milj. kr., varav 35 milj. kr. avser
modifiering av flygplan, ca 10 milj. kr. flyttning av divisionens fredsbasering
och resten driftkostnader. Mot denna bakgrund finner utskottet angeläget att
de besparingar som avvecklingen av den tolfte jaktdivisionen beräknas
medföra kan tillgodogöras så snart som möjligt. Utskottet ställer sig därför
bakom den planeringsinriktning rörande jaktförbanden som statsrådet
Boström förordar. Detta ställningstagande ligger också i linje med den
uppfattning som framfördes av socialdemokraterna i utskottet i samband
med 1982 års försvarsbeslut. Motionerna 726,1240 och 1797 bör avslås såvitt
gäller yrkanden i dem att man skall behålla den tolfte jaktdivisionen.
Därigenom undanröjs förutsättningarna för ett bifall till yrkande 2 i motion
1240 om lokalisering av divisionen till Blekinge flygflottilj.

Liksom föredragande statsrådet anser utskottet att den fortsatta planeringen
bör få visa om det finns ekonomiska förutsättningar att organisera en
femte norrlandsbrigad. Redan i höst avses regeringen få underlag för att
bedöma denna fråga. Riksdagen bör godta detta och motion 1797 avslås i
denna del.

Av det sagda framgår att utskottet avstyrker bifall till motion 726,
yrkande 1 såvitt nu är i fråga. Beträffande motionens yrkande om en
fortlöpande rapportering från överbefälhavaren påminner utskottet om att
denne varje år lämnar såväl årsredovisning som programplan. Härvid
redovisas bl. a. hur verksamheten har motsvarat statsmakternas inriktning
och anges vilka förutsättningar som gäller för fortsatt verksamhet. Utskottet
räknar med att sådana redovisningar kommer att lämnas också i fortsättningen.
Även yrkande 4 i motion 726 bör avslås.

Det är enligt utskottets mening angeläget att överbefälhavarens arbete
med nästkommande programplan för det militära försvaret bygger på de
beslut som riksdagen nu kommer att fatta. Resultatet av planeringen torde i
vanlig ordning redovisas för riksdagen i budgetpropositionen 1984.

I detta sammanhang behandlar utskottet ett antal ytterligare motionsyrkanden.

Motion 726 (m) innehåller ett yrkande om redovisning för riksdagen under
innevarande riksmöte av ubåtsskyddskommissionens (Fö 1982:11) ställningstaganden
och regeringens bedömning av dessa. Motionärerna anser att
den ekonomiska planeringsinriktning som föreslås av regeringen ändrar
förutsättningarna för kommissionens överväganden i såväl sakligt som
politiskt hänseende. I motion 1797 (fp) nämns att beställda robotbåtar av typ

FöU 1982/83:9

Spica III kommer att få ubåtsjaktutrustning. Motionärerna föreslår försök
med släphydrofoner på fartyg som redan finns i marinförbanden.

Utskottet har inhämtat att ubåtsskyddskommissionen kommer att redovisa
resultaten av sitt arbete i slutet av april 1983. Försvarsutskottet kommer
kort därefter att få en redogörelse för dessa resultat. Kommissionen kan
förutsättas lämna såväl redogörelser för vad som skett i samband med de
grova kränkningarna av svenskt territorialvatten och svenskt militärt
skyddsområde hösten 1982 som egna bedömningar och förslag. Avsikten är
att överbefälhavaren skall beakta detta i arbetet med den programplan för
det militära försvaret som överlämnas till regeringen hösten 1983. 200 milj.
kr. har redan ställts till myndigheternas förfogande för vissa åtgärder. På
kommissionens förslag har regeringen den 3 mars 1983 beslutat om skärpta
regler vid ingripande mot ubåtar som kränker svenskt territorialvatten.
Utskottet räknar därför inte med att förslag från regeringen, grundade på
kommissionens ställningstaganden, kommer att lämnas till riksdagen under
riksmötet 1982/83. Riksdagen bör inte uttala sig enligt yrkandet härom i
motion 726. Inte heller bör riksdagen nu uttala sig om anskaffning av viss
slags utrustning eller om försöksverksamhet av visst slag, som föreslagits i
motion 1797.

I motion 912 (m) föreslås att flygvapenförbandens markbaserade radarsystem
för låghöjdsspaning kompletteras med flygplansburen radar så att
förvarningstiderna vid flyganfall på låg höjd förbättras. De nu möjliga
förvarningstiderna bedömer motionärerna vara ytterst knappa från civilförsvarssynpunkt.

Utskottet delar motionärens uppfattning om vikten av förbättrade
förvarningstider vid flyganfall, inte minst från civilförsvarssynpunkt. Utskottet
har inhämtat att i överbefälhavarens långsiktiga planering är anskaffning
av ett flygburet radarsystem inplanerad mellan 1987 och 1992. Detta innebär
att statsmakterna torde få ta ställning till en sådan anskaffning i nästa
långsiktiga försvarsbeslut. Riksdagen bör därför inte göra något uttalande av
det slag som föreslås i motionen.

Föredragande statsrådet nämner i budgetpropositionen (s. 39) att överbefälhavaren
inom kort kommer att lämna förslag om att han bör ges rätt att
under särskilda förutsättningar själv besluta om beredskapsinkallelse av vissa
förband och om användning av vissa förband ur allmänna hemvärnet under
begränsad tid för försvars-, skydds- och bevakningsuppgifter m. m. Denna
fråga behandlades av utskottet i samband med 1982 års försvarsbeslut (FöU
1981/82:18 s. 42^13). 1978 års försvarskommitté hade framhållit den ökande
risken för överraskande inlett angrepp och behovet av förbättringar av
beredskapen. Kommittén hade också enhälligt uttalat att ett då föreliggande
förslag av överbefälhavaren om beredskapsinkallelse av vissa förband skulle,
om det genomfördes, innebära en avsevärd och betydelsefull förbättring av
beredskapen. Denna uppfattning understryks i motion 726 (m), som också
pläderar för mer långsiktiga förändringar i beredskapsavseende. Motionärerna
pekar på att under det senaste året har lagts fram olika förslag i syfte att

FöU 1982/83:9

kombinera dagens värnplikts- och mobiliseringsförsvar med en avsevärt
mycket högre beredskap och en betydligt bättre flexibilitet i beredskapsanpassningen.
Motionärerna betecknar som naturligt att dessa förslag prövas
ingående i kommande perspektivplanearbete m. m. inför 1987 års försvarsbeslut.

Utskottet anser att i första hand regeringen bör pröva det nya förslag
rörande beredskapsinkallelser m. m. som överbefälhavaren nyligen har
lämnat. Utskottet kommer emellertid att hålla sig informerat i denna fråga.
Beträffande större förändringar, av det slag som har föreslagits i den
försvarspolitiska debatten under senare tid, räknar utskottet liksom motionärerna
med att de blir behandlade inom ramen för det perspektivplanearbete
som skall ske inför nästa långsiktiga försvarsbeslut. Något uttalande
härom av riksdagen behövs inte. Motion 726 bör avslås i denna del.

Motion 1248 (s) går ut på en snabbutredning av frågan om att förstärka
marinens bevakning av kusterna genom frivilliga åtaganden. Ett liknande
motionsyrkande behandlades i samband med 1982 års försvarsbeslut (FöU
1981/82:18 s. 42). Samtidigt behandlades frågan om utökade uppgifter för
hemvärnet i våra kustområden. Utskottet ansåg att frivilliga åtaganden bör
ske inom ramen för hemvärnets verksamhet.

I motion 1248 uttalas att ett skäl till att hemvärnet inte har tilldelats fler
marina uppgifter förmodligen är att många av dessa, däribland viktiga
spaningsfunktioner, har sådan karaktär att det krävs andra åtgärder. Enligt
motionärerna pekar en rad omständigheter på att marinens kustbevakningsorganisation
skulle utgöra en naturlig och effektiv grund för förstärkning av
den marina beredskapen på frivillig väg. De anger bl. a. möjligheten av
personliga frivilligavtal med mobiliseringsmyndigheter.

Som motionärerna själva uttalar hänger frågan om förstärkning av
marinens bevakning av kusterna samman med formerna för att beordra höjd
beredskap. Överbefälhavaren har som nämnts nyligen föreslagit regeringen
hur beredskapen mot incidenter och överraskande inledda anfall skall kunna
förbättras inom fredsorganisationens ram. I samband med att regeringen tar
ställning till dessa förslag beräknas, enligt vad utskottet har inhämtat, även
frågan om förstärkning av marinens bevakning av kusterna genom frivilliga
åtaganden att bli behandlad. Frågan om att organisera marina hemvärnsförband
bearbetas f. n. i en arbetsgrupp med representanter för chefen för
marinen, rikshemvärnschefen, Sjövärnskårernas riksförbund samt regionala
och lokala marina chefer. Förslag från arbetsgruppen är att vänta under
våren 1983.

Utskottet konstaterar att den fråga som tas upp i motion 1248 behandlas på
stor bredd och att regeringen nyligen fått förslag i ämnet. Överbefälhavarens
förslag innehåller möjlighet till beredskapskontrakt som gör det möjligt att
under viss tid ta i anspråk nyckelpersoner i marinens krigsorganisation. Mot
denna bakgrund bör riksdagen inte uttala sig för någon ytterligare utredning
enligt motionsförslaget.

FöU 1982/83:9

JAS-projektet

Riksdagen godkände den 4 juni 1982 (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18
s. 73-83, rskr 374) riktlinjer för utveckling och anskaffning inom landet av ett
nytt, allsidigt användbart flygplanssystem (JAS), som skall ersätta Viggensystemet
med början omkring år 1992. Kostnaderna för projektet, inkl.
vapen, övrig utrustning och reserver beräknas till 25,7 miljarder kronor för
verksamheten fram till år 2000 (prisläget februari 1981).

I en reservation till försvarsutskottets betänkande 1981/82:18 hävdade
socialdemokraterna i utskottet att det fanns betydande brister i beslutsunderlaget
för JAS-projektet. Enligt deras mening borde frågan studeras
ytterligare med sikte på förslag till riksdagen under riksmötet 1982/83.

I regeringsdeklarationen i oktober 1982 utlovades en omedelbar analys av
de ekonomiska förutsättningarna för JAS-projektet. En sådan analys har
genomförts inom försvarsdepartementet. Den redovisas som bilaga till
proposition 1982/83:119.

Den ekonomiska analysen innehåller en sammanfattning med slutsatsen
att det för projektet kan uppstå merkostnader om sammanlagt 200, 1 600
eller 2 850 milj. kr. beroende på om dollarkursen är 5, 6 eller 7 kr. under
tiden fram till år 2000. Vidare anförs i sammanfattningen:

Dessa eventuella kostnadshöjningar kan och bör i ordning mötas med

(1) de delar som eventuellt kan avdelas av prisreserven (delar av ca 1,8
miljarder kronor),

(2) den inom projektet inplanerade reserven om 2,6 miljarder kronor, som
sålunda även bör ses som en finansieringsreserv,

(3) ambitionssänkningar enligt ovan (om ca 2 miljarder kronor).

En slutsats av detta är att regeringen bör ha kontroll över den inplanerade
reserven, dels för att kunna kontrollera den tekniska utvecklingen, dels - vid
behov - kunna använda del av denna som finansieringsreserv.

Följande faktorer bör tas med vid regeringens bedömning av JASprojektet.

1. De osäkerheter som framkommit i analysen är inte av den omfattningen
att de behöver medföra att projektet avbryts. Om dagens höga dollarkurs
består, får man vara beredd att sänka ambitionsnivån beträffande viss typ av
utrustning, antal plan, beväpning o. d.

2. Ett beslut om fortsättning av JAS-projektet förutsätter emellertid att
statsmakterna även fortsättningsvis är beredda att tilldela försvaret i stort sett
nuvarande resurser som årligen uppräknas via försvarsprisindex. Om inte
samhällsekonomin tillåter detta, kommer JAS-projektet att medföra obalanser
genom att ta i anspråk en oproportionerligt stor del av försvarsramen.

3. JAS-projektets styrning via en JAS-ram skall bibehållas och regeringen
skall ha kontroll över den inplanerade reserven om 2,6 miljarder kronor.
Vidare bör kontrollen och insynen i projektet från regeringens sida stramas
upp dock utan förändring av rådande ansvarsförhållanden för myndigheter
och industri.

Slutligen har under granskningsarbetet framkommit att vissa justeringar
av avtalets valutaklausuler bör ske så att svenska underleverantörer får
bättre möjlighet att konkurrera.

FöU 1982/83:9

Föredragande statsrådet erinrar om att 1978 års försvarskommitté (Ds Fö
1981:14) var enig om behovet av ett nytt flygplanssystem efter flygplan
Viggen. Också vid riksdagsbehandlingen år 1982 rådde bred enighet härom. I
den partimotion (mot. 1981/82:2276) som socialdemokraterna lämnade med
anledning av dåvarande regeringens förslag hävdades att förslaget om
JAS-proj ektet vilade på ett bristfälligt underlag och att beslutet borde anstå
till dess att ett bättre underlag fanns. Motionärerna angav sju särskilda
villkor för projektet. Dessa villkor återges i proposition 1982/83:119 på s.
3-4.

Vad gäller de ekonomiska villkor som socialdemokraterna ställde under
riksdagsbehandlingen finner försvarsministern att den nu genomförda
ekonomiska analysen av JAS-projektet visar att de i huvudsak har
uppfyllts.

Den ekonomiska analysen har utgått från den JAS-ram om 25,7 miljarder
kronor i prisläge februari 1981 som den dåvarande regeringen angav den 30
juni 1982 när den uppdrog åt försvarets materielverk att beställa projektering
och en första delserie av flygplanssystemet JAS. Mot bakgrund av de
osäkerheter som redovisas i analysen och med hänsyn till den på grund av det
statsfinansiella läget föreslagna minskningen av det ekonomiska utrymmet
för det militära försvaret förordar statsrådet Thunborg att JAS-projektets
ekonomiska ram får uppgå till högst de 24,9 miljarder kronor i prisläget
februari 1981 som socialdemokraterna förordade i partimotion under
riksmötet 1981/82. Denna ram avses bli styrande för projektets ambitionsnivå.
Försvarsministern har därvid utgått från att JAS-ramen kommer att ges
sin andel av den framtida priskompensationen av utgiftsramen för det
militära försvaret via försvarsprisindex. De 800 milj. kr. som planeringsmässigt
frigörs under 1990-talet inom flygvapnets ram bör enligt försvarsministern
bl. a. reserveras för sådana osäkerheter som den ekonomiska granskningen
har visat på.

Sammanfattningsvis konstaterar försvarsministern att JAS-projektet kan
fortsättas. Han anser att det bör ankomma på regeringen att uppdra åt
överbefälhavaren och chefen för flygvapnet att lämna förslag till hur
JAS-projektet skall kunna minskas med 800 milj. kr. samt att ge myndigheterna
de direktiv som föranleds av den genomförda ekonomiska granskningen.
Han bedömer att rådande ansvarsförhållanden när det gäller myndigheterna
och industrin inte behöver förändras.

Motionerna rörande JAS-projektet är väckta dels under den allmänna
motionstiden, dels med anledning av proposition 1982/83:119. Sex motionsyrkanden
rör frågan om projektet bör fortsätta eller avbrytas. Fem yrkanden
behandlar den ekonomiska ramen för projektet och andra frågor angående
detta. I tre motionsyrkanden behandlas industrifrågor.

Motion 2241 (vpk) är starkt kritisk mot JAS-projektet. Motionärerna
varnar för projektets militärpolitiska konsekvenser. ”Ett militärindustriellt

FöU 1982/83:9

samarbete av detta slag med det ena av stormaktsblocken skadar alliansfriheten
och hotar neutraliteten.” Enligt motionärerna finns det inte plats för
både JAS och värnpliktsförsvaret inom de nu planerade ramarna. De anser
att JAS-projektet inte ger några nya arbeten i Sverige som är nämnvärda i
förhållande till kostnaden.

Motion 2250 (s) syftar till att JAS-projektet skall avbrytas och flygplansfrågan
åter prövas år 1987. I andra hand yrkas att riksdagen som villkor för
projektet uttalar att berörda industrier senast 1987 skall redovisa en plan för
omställning till civil produktion. Enligt motionärerna kvarstår stora ekonomiska,
tekniska och militärpolitiska osäkerheter beträffande projektet. De
anser att projektet är exempel på att statsmakterna av industrin tvingas att
tidigarelägga militära beställningar. Samhället försätts enligt motionärerna
av sysselsättningsskäl i en utpressningssituation.

Motion 2252 (fp) betonar att avtalet med Industrigruppen JAS innebär att
industrin tar ett betydande ansvar och en stor del av de ekonomiska riskerna.
Eftersom JAS-projektet kan produceras med betydligt färre anställda än
dess föregångare konstateras med tillfredsställelse att svensk flygindustri på
kort tid har kunnat ta fram ett civilt flygplan, Saab-Fairchild 340, som redan
har visat sig konkurrenskraftigt. I motionen diskuteras olika slag av
osäkerheter i JAS-projektet. Motionärerna yrkar bl. a. att den tidigare
beslutade ekonomiska ramen för projektet skall behållas. De betecknar
regeringens förslag om minskning av den särskilda JAS-ramen med 800
milj. kr. som främst en bokföringsfråga.

Motion 2253 (m) går också ut på att den gällande JAS-ramen skall
behållas. Vidare finns ett yrkande om de ekonomiska reserver som finns i
ramen. Enligt motionärernas mening är det angeläget att det inte sker någon
uttunning av projektet jämfört med vad som avsågs vid 1982 års försvarsbeslut.
Regeringens förslag om ändrad ram innebär - anser de - en allvarlig risk
för sådan uttunning. De betecknar som särskilt angeläget att projektet
behåller en balans mellan plattforms- och vapenutvecklingen och framhåller
betydelsen av att JAS-systemets flexibilitet inför en osäker framtid kvarstår.

Utskottet har under beredningen av proposition 1982/83:119 haft utfrågning
med statssekreteraren i försvarsdepartementet och företrädare för
överbefälhavaren, var för sig. Företrädare för Internationella kvinnoförbundet
för fred och frihet, Kristna fredsrörelsen och Svenska freds- och
skiljedomsföreningen har gemensamt uppvaktat utskottet om JAS-projektet.

Regeringens förslag om riktlinjer för JAS-projektet innebär att projektet
fortsätter. I tre motioner från vänsterpartiet kommunisterna föreslås att det i
stället skall avbrytas. Enligt motion 1798 (s) - som väcktes under den
allmänna motionstiden - bör riksdagen inte anvisa några medel för projektet
under nästa budgetår i avvaktan på den ekonomiska analys som numera har
redovisats i proposition 119. Motion 1797 från folkpartiet väcktes också

FöU 1982/83:9

under den allmänna motionstiden. Motionärerna anser att flera faktorer som
har tillkommit efter 1982 års försvarsbeslut talar för ”en svensk JAS” i
enlighet med beslutet. Motion 2250 (s) syftar till att projektet skall avbrytas
för att åter tas upp till prövning år 1987.

Utskottet anser liksom regeringen att JAS-projektet bör fortsätta. De
osäkerheter som finns i ett långsiktigt projekt av detta slag och som har
värderats i den ekonomiska analysen och av regeringen är inte av den
omfattningen att de motiverar att projektet avbryts. Av det beräknade
ekonomiska utrymmet till flygvapenförbanden under perioden 1983/
84-1999/2000 är omkring 26 % planerat för JAS. De försvarspolitiska skäl
som ligger till grund för projektet kvarstår. Skälen för en så långt möjlig
svensk utveckling och tillverkning är starka. Motionsyrkandena om att
avbryta projektet bör därför avslås.

Regeringen föreslår att den ekonomiska ramen för JAS-projektet skall
bestämmas till 24,9 milj arder kronor i prisläget februari 1981. Av det tidigare
beslutade beloppet, 25,7 miljarder kronor i samma prisläge, frigörs
därigenom 800 milj. kr. från den särskilda JAS-ramen. I motionerna 2252
(fp) och 2253 (m) yrkas att den gällande ramen skall behållas.

Utskottet godtar för sin del vad försvarsministern har förordat om den
ekonomiska ramen för JAS-projektet. Motionsyrkandena bör avslås.
Riksdagen bör också avslå yrkandet i motion 2253 (m) att reserverna inom
JAS-ramen skall avses för prestandaförbättringar som den tekniska utvecklingen
kan möjliggöra. Utskottet anser att tillgängliga reserver inte i något
avseende bör bindas till visst ändamål.

I motion 2252 (fp) förordas att frågan om anskaffning av en skolversion av
flygplanet JAS skall avgöras senare än som är förutsatt i avtalet med
Industrigruppen JAS. Motionärerna anser att man bör försöka komma
överens om en senare tidpunkt för beslutet än våren 1984. Därigenom skulle
man, menar motionärerna, förlänga handlingsfriheten att anskaffa skolflygplan
men också behålla en möjlighet att göra en besparing.

Utskottet har i och för sig inte något att invända mot en senare
beslutstidpunkt beträffande skolversion. En förhandling enligt motionsförslaget
kan emellertid få konsekvenser som nu inte kan överblickas.
Riksdagen bör därför inte bifalla motion 2252 i denna del.

Försvarsministern redovisar åtgärder för att så stor del som möjligt av
beställningarna för JAS-projektet skall läggas ut i Sverige. Han uppger att
chefen för industridepartementet i detta syfte kommer att tillkalla en
kommitté för att följa JAS-upphandlingen. I motion 2241 (vpk) föreslås i
andra hand - om JAS-projektet fortsätter - att den aviserade kommittén
skall få en parlamentarisk sammansättning med representation för alla
partier i riksdagen. Ifrågavarande kommitté är numera tillkallad. Den består
av en utredningsman jämte sakkunniga och experter. Utskottet anser inte att
riksdagen bör uttala sig enligt motion 2241 i denna del.

Beträffande det industripolitiska villkor som angavs i den socialdemokratiska
partimotionen till riksdagen under riksmötet 1981/82 påminner

FöU 1982/83:9

försvarsministern om att ett genomförande av JAS-projektet från vissa
synpunkter innebär att flygplansanskaffningen tidigareläggs. Härav följer
enligt försvarsministern att berörda industrier måste göra särskilda ansträngningar
för att möta de problem som på sikt kan uppstå när först utvecklingsoch
sedan tillverkningsarbetena på JAS-planen börjar avta.

Motion 2250 (s) innehåller ett andrahandsyrkande - om JAS-projektet
fortsätter - att det skall ställas som villkor för projektet att flygindustrin
senast år 1987 redovisar en plan för omställning till civil produktion.
Omedelbara åtgärder för en planmässig övergång till civil produktion
förordas i motion 2241 (vpk). Motion 908 (vpk) föreslår ett program för civilt
utnyttjande av industriresurser som nu används för tillverkning av militära
flygplan.

Något nytt svenskt militärt flygplansprojekt efter flygplan JAS 39 Gripen
kan inte förutses. När först utvecklings- och sedan tillverkningsarbetena på
JAS-planen börjar avta kan de berörda industrierna komma att få stora
problem om de inte i tid har minskat sitt beroende av beställningar för
militära behov. Ett av de sju villkor som ställdes av socialdemokraterna i
samband med 1982 års försvarsbeslut gällde att det för den framtida
planeringen inom flygindustrin borde klargöras att något nytt projekt för
utveckling av ett militärt flygplan inte kan vara aktuellt när utvecklingsarbetena
för JAS börjar minska vid 1990-talets början. Vidare angavs att
industrin därför måste inrikta arbetet mot en flygindustri som är baserad på i
huvudsak civil produktion. Det framstår mot denna bakgrund som nödvändigt
att företagen har en långsiktig och förutseende planering som särskilt
gäller deras personella resurser. Utskottet anser att industrierna under de
senaste åren har visat både vilja och förmåga att utnyttja sina resurser för
civila projekt. Liksom försvarsministern räknar utskottet med att de är
införstådda med problemen och intensifierar sina ansträngningar att minska
beroendet av militär produktion. Under förutsättning att denna inriktning på
omställning till civil produktion fortsätter bör statsmakterna inte anvisa
företagen hur planeringen skall gå till eller söka utföra planeringen i deras
ställe. Motionerna 2241, yrkande 3, och 908 bör avslås. Andrahandsyrkandet
i motion 2250 bör inte heller bifallas.

Fredsorganisationen m. m.

Föredragande statsrådet tar i budgetpropositionen (s. 39-41) upp vissa
fredsorganisationsfrågor. Han kommenterar inledningsvis de ekonomiska
besparingsmål som genom 1982 års försvarsbeslut har satts upp för
försvarsbeslutsperioden och för tioårsperioden 1982/83-1991/92. Han uttalar
att det ännu är för tidigt att på grundval av hittills uppnådda besparingar
bedöma möjligheterna att nå besparingsmålen och att överbefälhavaren i sin
plan förutsätter att de skall nås. Han nämner i detta sammanhang det arbete
som utförs av utredningen om försvarets gemensamma myndigheter m. m.
(Fö 1982:06) och av delegationen för samordning och uppföljning av arbetet

FöU 1982/83:9

med att genomföra strukturförändringar inom försvarets fredsorganisation
(Fö 1982:07).

I motion 1239 (c) framhålls vikten av att kontinuerligt följa fredsorganisationens
utveckling och ge den en rationell utformning. Motionärerna
framhåller särskilt behovet att följa de problem som kan uppstå inom
truppslag där fredsorganisationsförändringar kan innebära svårigheter att
rekrytera befäl m. m.

Utskottet delar uppfattningen i motion 1239 att en kontinuerlig uppföljning
av de beslutade fredsorganisationsförändringarna är väsentlig i detta
sammanhang. Föredragande statsrådet uttalar också i budgetpropositionen
att han avser att fortlöpande följa hur det går att genomföra de ekonomiska
besparingar och de personalminskningar som förutsattes i 1982 års försvarsbeslut.
Utskottet vill också peka på det utredningsarbete som pågår och
berör fredsorganisationen (Fö 1982:06 och 1982:07). Utskottet räknar med
att synpunkter av det slag som finns i de aktuella motionsyrkandena därvid
kommer att bli beaktade.

I motion 1797 (fp) behandlas bl. a. behovet av besparingar inom
försvarsmakten. Motionärerna finner det allvarligt om materielanslagen
skulle urholkas de närmaste åren. De ser ett illavarslande tecken på en sådan
utveckling i förhållandet att den åsyftade besparingen i fredsorganisationen
reducerades genom vissa ställningstaganden av riksdagen i samband med
1982 års försvarsbeslut. Enligt deras mening bör riksdagen mot denna
bakgrund göra ett uttalande om behovet av ökade ansträngningar att ta fram
fler rationaliseringsobjekt. I motionen påminner motionärerna om att
försvarsbeslutet innebar ett medgivande att standarden på kaserner och
fritidslokaler m. m. kan få variera mellan olika delar av landet och mellan
olika förband. De framhåller också möjligheterna till andra besparingar
inom byggnadsområdet, t. ex. i samband med ombyggnader. Enligt deras
mening krävs det att departement och myndigheter för varje enskilt objekt
noga granskar vilka förenklingar och ambitionssänkningar som är möjliga.
Regeringen bör enligt motionärernas mening årligen i budgetpropositionen
orientera riksdagen om vilka resultat som har uppnåtts i strävandena att
förenkla och förbilliga inom försvarets byggnadsverksamhet, särskilt i fråga
om normer av olika slag.

Utskottet har självfallet ingen erinran mot utgångspunkten för det aktuella
motionsyrkandet, att det är angeläget med besparingsåtgärder inom
försvarsmakten. Ett utnyttjande av möjliga besparingar inom byggnadsområdet
i linje med vad som anförs i motion 1797, yrkande 2, bör också vara ett
led i besparingssträvandena. Utskottet anser dock att ett uttalande enligt
motion 1797, yrkande 2, mot bakgrund av redan vidtagna åtgärder inte
behövs. Utskottet anser inte heller att riksdagen bör uttala sig för särskilda
redogörelser för besparingar inom försvarets byggnadsverksamhet i enlighet
med yrkande 3 i samma motion.

Den nu gällande centrala stabsorganisationen (prop. 1977/78:63, FöU 9,
rskr 174) är uppdelad på fyra myndigheter, försvarsstaben och de tre

FöU 1982/83:9

försvarsgrensstaberna. I sin redogörelse för fredsorganisationen återkommer
föredragande statsrådet till den i olika sammanhang tidigare övervägda
sammanslagningen av dessa staber till en gemensam myndighet. Statsrådet
Boström berör bl. a. utskottets uppfattning enligt betänkande FöU 1982/
83:18 (s. 61) att den då pågående omorganisationen bör utvärderas innan
frågan om sammanslagning tas upp på nytt. Riksdagen följde utskottet. I
budgetpropositionen förklarar sig föredragande statsrådet ha förståelse för
utskottets uppfattning. Han anser att det kan finnas fördelar med att föra
samman försvarsstaben och försvarsgrensstaberna till en gemensam myndighet
och avser därför föreslå regeringen att låta utreda frågan om en sådan
sammanslagning. Inledningsvis bör, anför han, därvid noggrant utvärderas
erfarenheterna från den pågående omorganisationen av de centrala staberna
och från motsvarande omorganisationer i våra grannländer.

I motion 910 (fp) vänder sig motionärerna mot tanken på en ny utredning
om sammanslagning av de centrala staberna. De erinrar om hur frågan under
1970-talet blivit föremål för ingående överväganden av försvarsmaktens
ledningsutredning (FLU 74). En ny utredning skulle, anser de, göra i stort
sett samma arbete som FLU 74 redan har genomfört utan att tillföra frågan
något väsentligt nytt. Motionärerna vänder sig också mot en utredning om
lokaliseringen av Bergslagens militärområdes materielförvaltning.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att en sammanslagning
av försvarsstaben och försvarsgrensstaberna till en myndighet skulle kunna
medföra vissa samordningsvinster. Utskottet biträder därför förslaget att till
en början utvärdera vunna erfarenheter av pågående eller genomförda
omorganisationer av centrala staber såväl i Sverige som i våra grannländer.
Motion 910 bör avslås i denna del.

I motion 1797 (fp) tar motionärerna upp en utbildningsfråga som
behandlades i 1982 års försvarsbeslut. Det gäller en ändring av värnpliktsutbildningen
vid flottan som bl. a. innebär att flertalet värnpliktiga som skall
tjänstgöra på fartyg får rycka in direkt till fartygsförbanden i stället för att få
den grundläggande utbildningen vid bl. a. Karlskrona örlogsskolor. Utskottet
förordade att regeringen skulle låta ytterligare utvärdera de pågående
försöken med en sådan utbildning under loppet av ett år. Under denna tid
borde försöksverksamhet bedrivas enligt gällande planer (FöU 1981/82:18
s. 45). Utskottet ansåg vidare att riksdagsbeslutet rörande den i totalförsvarspropositionen
föreslagna avvecklingen av etablissementet Sparre i
Karlskrona borde anstå tills man har fått resultat av den förordade
utvärderingen. Regeringen borde enligt utskottet snarast återkomma till
riksdagen angående användningen av etablissementet (FöU 1981/82:18
s. 68). Riksdagen följde utskottet.

Motionärerna framhåller att det är angeläget att uppskovet med beslut om
etablissementet Sparre blir det minsta möjliga, så att nedläggningen inte
förskjuts framåt i tiden. De besparingar som följer av nedläggningen är enligt
deras mening av allra största betydelse för marinens möjligheter att beställa
materiel, t. ex. minjaktfartyg vid Karlskronavarvet.

FöU 1982/83:9

Utskottet har inhämtat att regeringen har givit försvarets rationaliseringsinstitut
i uppdrag att i enlighet med riksdagens uttalande utvärdera
erfarenheterna av de pågående försöken med ändrad värnpliktsutbildning
inom flottan. Resultaten av uppdraget kommer att tillställas regeringen
under år 1983. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga i
budgetpropositionen 1984. Utskottet vill i sammanhanget påminna om
riksdagens uppfattning att undersökningen borde ske under loppet av ett år.
Det är angeläget att regeringen aktualiserar frågan hos riksdagen senast i det
sammanhang som anges i budgetpropositionen. I avvaktan därpå bör
motionsyrkandet avslås.

Gemensam försvarsforskning

Försvarsforskningens huvuduppgift är enligt föredragande statsrådet (s.
41-42) att bidra till hela totalförsvarets utveckling och anpassning till
förändrade villkor. Styrande för dess långsiktiga inriktning skall vara
totalförsvarets samlade forskningsbehov. Det bör ankomma på i första hand
försvarets forskningsanstalt att genom prioritering eftersträva en balans
mellan forskningsresultat på kortare sikt och en långsiktig kunskapsförnyelse.
Utskottet har inte något att invända mot vad föredragande statsrådet har
anfört om gemensam försvarsforskning.

Lekmannainflytande på central nivå

Riksdagen (FöU 1979/80:13, rskr 316) har uppdragit åt regeringen att göra
en översyn av lekmannainflytandet på central nivå inom försvaret. Föredragande
statsrådet anmäler (s. 42) att regeringen avser att göra en översyn av
styrelseformerna vid statliga myndigheter i syfte att klarlägga bl. a.
lekmannastyrelsernas roll, ansvar m. m. Han är därför inte beredd att
förorda några ändringar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
förrän resultatet av en mer allmän översyn föreligger. Utskottet har inte
något att invända mot vad föredragande statsrådet har anfört i denna del.

Personalfrågor

I budgetpropositionen (s. 42-45) behandlar föredragande statsrådet vissa
personalfrågor. Bl. a. föreslås att vissa ordinarie tjänster med beteckningen
Co och 65 års pensionsålder skall tillsättas med förordnande för viss tid.
Förslaget gäller tjänsterna som chef för operationsledningen och planeringsledningen
vid försvarsstaben, chef för försvarsgrensstab, chef för Gotlands
militärkommando, stabschef vid militärområdesstab och chef för kustflottan.
Statsrådet Boström berör också andra personaladministrativa frågor m. m.
Utskottet har inte något att invända. Riksdagen bör godkänna vad
föredragande statsrådet har förordat om tjänstetyper för vissa högre militära
chefer.

FöU 1982/83:9

Värnpliktsutbildning m. m.

Vid sin redogörelse för vissa värnpliktsutbildningsfrågor (s. 45-47) anmäler
föredragande statsrådet att värnpliktsutbildningen genomförs i den
omfattning som fastställdes i 1982 års försvarsbeslut. I enlighet härmed
kommer ca 2 500 fler värnpliktiga att kallas in till grundutbildning under
budgetåret 1983/84 än vad som planerats tidigare. Inom ramen för den
utökade grundutbildningskontingenten skall vidare inriktningen vara att
inskrivna men ännu inte utbildade värnpliktiga som är arbetslösa erbjuds att
få fullgöra sin grundutbildning. Ökningen av grundutbildningskontingenten
och hänsynen till arbetslösa värnpliktiga ger, framhåller statsrådet, sociala
fördelar.

Föredragande statsrådet erinrar vidare om att överbefälhavaren f. n.
prövar möjligheterna att ytterligare anpassa veckoutbildningstiden för
värnpliktiga till gängse arbetstider inom arbetslivet. Han framhåller också
önskvärdheten av att de värnpliktiga ges ett väsentligt ökat ansvar för sin
utbildningssituation. Bl. a. bör de befälsuttagna värnpliktiga i ökad utsträckning
få ta ansvar för de enheter de leder. Det bör, anför han, vidare åligga de
utbildningsansvariga myndigheterna att ständigt pröva möjligheterna att
delegera ansvaret för genomförandet av olika utbildningsuppgifter till de
värnpliktiga. Han tar också upp vissa medinflytandefrågor till behandling.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 910 (fp) och 1239 (c)
såvitt gäller yrkanden med anknytning till värnpliktsutbildningen.

I motion 1239 framhåller motionärerna att man enligt 1982 års försvarsbeslut
i en ansträngd arbetsmarknadssituation borde kunna ta ut ett större
antal värnpliktiga till grundutbildning. De anser att man kontinuerligt bör
pröva denna möjlighet. Om det blir befälsbrist bör man enligt deras mening
pröva att utnyttja unga instruktörer.

Utskottet vill i likhet med motionärerna framhålla betydelsen av att
värnpliktiga kan inkallas tidigare av arbetsmarknadspolitiska skäl. Utskottet
bedömer att den utveckling av värnpliktsutbildningen som redovisas i
budgetpropositionen ligger i linje med försvarsbeslutet och i huvudsak
tillgodoser vad som yrkas i motion 1239. I budgetpropositionen berörs också
möjligheten att utnyttja befälsuttagna värnpliktiga som instruktörer för
enkla utbildningsmoment. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen
inte bör göra något uttalande i enlighet med motionsyrkandet. Motion 1239
bör avslås i denna del.

I motion 910 framhåller motionärerna att färre värnpliktiga än som
planerats har grundutbildats budgetåret 1981/82, enligt uppgift i budgetpropositionen.
Erfarenheterna är enligt motionärerna desamma från tidigare år.
De är angelägna om att detta icke upprepas även nästa budgetår eftersom
tanken var att ta in 2 500 värnpliktiga extra till utbildning.

Utskottet vill liksom motionärerna slå vakt om att värnpliktsutbildningen
planeras och genomförs i enlighet med 1982 års försvarsbeslut. Utskottet

FöU 1982/83:9

bedömer att så också kommer att ske med den i budgetpropositionen angivna
inriktningen. De synpunkter som motionärerna anför har av överbefälhavaren
bl. a. bemötts med invändningen att man inte, på det sätt som
motionärerna gör, kan jämföra en planerad inryckningsstyrka och antalet
utryckande värnpliktiga. Utskottet förutsätter för sin del att berörda
myndigheter eftersträvar att hålla antalet avgångar under grundutbildning så
lågt som möjligt. Motion 910 bör inte bifallas i denna del.

Motion 1239 tar också upp frågan om effektiviteten i repetitionsutbildningen.
Motionärerna pekar bl. a. på att det av och till i debatten
förekommer uttalanden om att krigsförbandsövningarna inte alltid är
meningsfulla. Större övningar borde enligt motionärernas uppfattning
utformas så att de för den enskilde blir anpassade till hans krigsuppgift. Detta
kunde, menar de, ske genom att ge de lokala och regionala cheferna ett ökat
ansvar för övningarna. Vidare bör enligt deras mening överbefälhavaren
snarast presentera förslag till hur repetitionsutbildningen kan bli bättre
samtidigt som den för den enskilde uppfattas som mer meningsfull.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att
repetitionsutbildningen är effektiv. Det är därför en mycket angelägen
uppgift att åstadkomma förbättringar i de avseenden som det har riktats
berättigad kritik mot den. Utskottet förutsätter att regeringen och ansvariga
myndigheter noga följer denna fråga och vidtar erforderliga åtgärder. Enligt
vad utskottet har inhämtat genomför chefen för armén en översyn i syfte att
effektivisera repetitionsutbildningen. Motionärernas önskemål är alltså på
väg att tillgodoses. Motionsyrkandet bör inte bifallas.

Fri villiga förs v ar sorgan isationer

Föredragande statsrådet uttalar (s. 47) att den frivilliga försvarsverksamheten
utgör en omistlig del av vårt totalförsvar. Frivilligorganisationerna har
en fortsatt god tillströmning av medlemmar. Detta har stor betydelse för
försvarets förankring hos folket. Enligt statsrådet Boströms mening är det
väsentligt att frivilligorganisationernas verksamhet understöds och underlättas.

Utskottet har inte något att invända mot vad föredragande statsrådet har
anfört i denna del. Den frivilliga försvarsverksamheten, dvs. hemvärnets och
frivilligorganisationernas verksamhet, har stor omfattning och väsentlig
betydelse för totalförsvaret. Som uttryck för medborgarnas försvarsvilja är
den viktig för säkerhetspolitiken också i vidare mening. Som föredragande
statsrådet framhåller är det väsentligt att verksamheten stöds och underlättas.
Behovet av stöd till frivilligverksamheten behandlades av utskottet i
samband med 1982 års försvarsbeslut (FöU 1981/82:18 s. 14-15). Utskottet
återkommer till frågor om sådant stöd senare i detta betänkande.

3 Riksdagen 1982183. 10 sami. Nr 9

FöU 1982/83:9

Utskottets hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande grundläggande inriktning för det militära försvaret
att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har
förordat,

2. beträffande krigsorganisationens utveckling m. m.

a. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100
samt med avslag på motionerna 1982/83:726, yrkande 1 i denna
del och yrkande 4, 1982/83:1240, yrkandena 1 och 2 samt
1982/83:1797, yrkandena 5 och 6, lämnar utan erinran vad
föredragande statsrådet har anfört om krigsorganisationens
utveckling,

b. att riksdagen avslår motion 1982/83:726, yrkande 6, om en
redovisning till riksdagen av ubåtsskyddskommissionens resultat
under innevarande riksmöte,

c. att riksdagen avslår motion 1982/83:1797, yrkande 7, om ny
ubåtsjaktutrustning,

d. att riksdagen avslår motion 1982/83:912 om flygplansburen
radar,

e. att riksdagen avslår motion 1982/83:726, yrkande 7, om
försvarsmaktens beredskap,

f. att riksdagen avslår motion 1982/83:1248 om marinens
bevakning av kusterna,

g. att riksdagen i övrigt lämnar utan erinran vad föredragande
statsrådet har anfört,

3. beträffande JAS-projektet

a. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:119 och med
avslag på motionerna 1982/83:168, 1982/83:444, yrkande 3,
1982/83:1798, 1982/83:2241, yrkande 1, och 1982/83:2250,
yrkande 1, godkänner att projektet skall fortsätta,

b. att riksdagen avslår motion 1982/83:1797, yrkande 1, om ett
uttalande angående nytillkommande faktorer,

c. att riksdagen avslår motion 1982/83:2241, yrkande 2, om en
parlamentarisk kommitté för upphandlingen,

d. att riksdagen avslår motion 1982/83:2252, yrkande 1, om
skolversion,

e. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:119 samt
med avslag på motionerna 1982/83:2252, yrkande 2, och
1982/83:2253, yrkandena 1 och 2, godkänner vad föredragande
statsrådet har förordat om den ekonomiska ramen för projektet,

f. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:119 samt
med avslag på motionerna 1982/83:908, 1982/83:2241, yrkan -

res. 4 (m)
res. 5 (c)
res. 6 (fp)

res. 7 (m, c, fp)

FöU 1982/83:9

de 3, och 1982/83:2250, yrkande 2, godkänner vad föredragande
statsrådet har förordat om flygindustriernas ansträngningar
att minska sitt beroende av militär produktion,

g. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer som föredragande
statsrådet har förordat i proposition 1982/83:119,

4. beträffande fredsorganisationen m. m.

a. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och res. 8 (m, fp)
med avslag på motion 1982/83:910, yrkande 4, lämnar utan

erinran vad föredragande statsrådet har anfört om utredning av
de centrala stabernas organisation,

b. att riksdagen avslår motion 1982/83:1239, yrkande 3, om
uppföljning av 1982 års försvarsbeslut,

c. att riksdagen avslår motion 1982/83:1797, yrkandena 2 och 3,
om ytterligare besparingar,

d. att riksdagen avslår motion 1982/83:1797, yrkande 4, om
kvarteret Sparre i Karlskrona,

e. att riksdagen i övrigt lämnar utan erinran vad föredragande
statsrådet har anfört,

5. beträffande gemensam försvarsforskning att riksdagen lämnar
utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

6. beträffande lekmannainflytande pä central nivå att riksdagen
lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

7. beträffande personalfrågor

a. att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet i
proposition 1982/83:100 har förordat om tjänstetyper för vissa
högre chefer,

b. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört,

8. beträffande värnpliktsutbildning m. m.

a. att riksdagen avslår motion 1982/83:910, yrkande 3, om
antalet värnpliktiga under grundutbildning,

b. att riksdagen avslår motion 1982/83:1239, yrkande 4, om
ökad intagning till grundutbildning av arbetsmarknadspolitiska
skäl,

c. att riksdagen avslår motion 1982/83:1239, yrkande 5, om
repetitionsutbildningen,

d. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört,

9. beträffande frivilliga försvarsorganisationer att riksdagen lämnar
utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört.

FöU 1982/83:9

7. Ekonomiska resurser för det militära försvaret

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 48) föreslagit riksdagen att
godkänna vad föredragande statsrådet har förordat i fråga om ekonomiska
resurser för det militära försvaret under perioden 1983/84—1987/88.

Regeringen har vidare i samma proposition (s. 55-57) föreslagit riksdagen
att

1. för budgetåret 1983/84 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret
till 17 988 520 000 kr. i prisläget februari 1982,

2. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret
för budgetåret 1983/84 med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex,

3. bemyndiga regeringen att justera lämnade beställningsbemyndiganden
med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

4. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret
för budgetåret 1983/84 på grund av över- eller underutnyttjande av
utgiftsramen för budgetåret 1982/83,

5. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1983/84 medge överskridande
av utgiftsramen för det militära försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden,
om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Föredragande statsrådet

Föredragande statsrådet erinrar (s. 47) om att 1982 års försvarsbeslut
innebär att planeringen under perioden 1982/83-1986/87 bör ske med
utgångspunkt i en horisontell planeringsram i fast pris och att priskompensation
skall ske på grundval av en särskilt beräknad försvarsprisindex (FPI).
Denna index beräknas av regeringen genom sammanvägning av två
indexserier, en löneindex samt nettoprisindex (NPI).

Löneindex skall utvisa lönenivåns förändring för statligt anställda på
löneplanerna T och F. Beräkningen av löneutvecklingen bör justeras i
motsvarande mån som det inom statsförvaltningen tillämpade lönekostnadspålägget
ändras. Löneindex beräknas av statens arbetsgivarverk utifrån
ingångna avtal. Denna index kan behöva justeras med hänsyn till eventuella
avtalade förändringar för statligt anställda som inte återspeglas i lönenivåns
förändring men som på ett väsentligt sätt påverkar lönekostnaderna. Till
sådana förändringar hör exempelvis ändringar i arbetstidens längd och
särskilt avtalade lönetillägg samt eventuellt avtalade engångsbelopp.

Vid beräkningen av FPI sammanvägs löneindex och NPI med vikterna
35 % för löneindex och 65 % för NPI. Dessa vikter bibehålls oförändrade
under perioden 1982/83-1986/87. Basen för FPI sätts till februari 1981.

FPI skall användas i stället för NPI såväl vid omräkningen av gällande
planeringsramar från ett februariprisläge till ett annat som vid beräkningen
av prisregleringsmedel.

FöU 1982/83:9

Enligt försvarsbeslutet bör eventuella ändringar av värnpliktsförmånerna
som väsentligt avviker från den beräknade priskompensationen i princip
behandlas som andra förändringar av planeringsförutsättningarna och
således övervägas vid beräkningen av basbeloppet för det militära försvaret.

Föredragande statsrådet uttalar i budgetpropositionen att han avser att
under våren 1983 återkomma till regeringen med förslag om proposition om
förbättrade värnpliktsförmåner under budgetåret 1983/84. Han räknar med
att förbättringarna sammantaget skall uppgå till ca 100 milj. kr. i genomförandeprisläget
och har vid sin beräkning av basbeloppet och utgiftsramen
inte funnit anledning att ta hänsyn till dessa förbättringar av värnpliktsförmånerna.

I enlighet med gällande metod för ramberäkningarna beräknar (s. 55)
föredragande statsrådet utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret
1983/84 till 17 988 520 000 kr. i prisläget februari 1982. Förutom
prisomräkning och budgettekniska justeringar ingår i beräkningen en
ramreducering (minskning av basbeloppet) om 200 milj. kr. Reduceringen
föreslås med hänvisning till det statsfinansiella läget.

Föredragande statsrådet förutsätter (s. 56) att medel för sysselsättningsskapande
åtgärder under statsbudgetens nuvarande tionde huvudtitel under
budgetåret 1983/84 får disponeras utöver utgiftsramen till ett belopp av 40
milj. kr.

Med basbeloppet och utgiftsramen som grund beräknar (s. 48) statsrådet
Boström planeringsramen för perioden 1983/84-1987/88 enligt följande
tabell (prisläge februari 1982; milj. kr.).

	Budgetår
	1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1983/84- 1987/88
Basbelopp	_	17 981	17 981	17 981	17 981	71924
Utgiftsram	17 989	-	-	-	-	17 989
Summa	17 989	17 981	17 981	17 981	17 981	89 913

Motioner

1982/83:444 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 5 att
riksdagen fastställer anslaget till det militära försvaret för budgetåret 1983/84
till 17 380 520 000 kr.

1982/83:726 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) såvitt gäller yrkandena

FöU 1982/83:9

2. att riksdagen beslutar att 1982 års försvarsbesluts ram för medelstilldelning
skall bibehållas och att riksdagen för budgetåret 1983/84 fastställer
utgiftssumman för det militära försvaret till 18 188 520 000 kr. i prisläge
februari 1982,

5. att riksdagen uttalar sig för att aviserade förbättringar av värnpliktsförmånerna,
utöver vad som inryms inom försvarsprisindex, FPI, inte får
belasta försvarsramen.

1982/83:1239 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) såvitt gäller yrkandena

1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag till det militära försvaret
anvisar 18 083 520 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande ekonomiska resurser för det militära försvaret
under perioden 1983/84-1987/88 godkänner en planeringsram som med 475
milj. kr. överstiger regeringens förslag.

1982/83:1249 av Per-Olof Strindberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att försvarets myndigheter vid behov skall tilldelas långsiktiga krediter i syfte
att befrämja en rationell och ekonomiskt lönsam investeringsverksamhet.

Utskottet

Regeringen föreslår att utgiftsramen för det militära försvaret under
budgetåret 1983/84 skall bestämmas till 17 988 520 000 kr. i prisläget februari
1982. Med basbeloppet 17 981 225 000 kr. i utgiftsramen som grund förordar
statsrådet Boström att den ekonomiska planeringsramen för femårsperioden
1983/84-1987/88 bestäms till 89 913 milj. kr. i samma prisläge.

Beträffande utgiftsram för nästa budgetår och planeringsram för femårsperioden
finns motförslag i vissa motioner. De olika förslagen framgår av
följande tabell (milj. kr. avrundat):

Prop. 100 Mot, 726 (m) Mot. 1239 (c) Mot. 444 (vpk)

Militära försvaret
(prisläge febr. 1982)

- utgiftsram 1983/84

- planeringsram 1983/
84-1987/88

17 989
89 913

18 189
90 913

18 084

90 388

17 381'

1 Avser genomförandeprisläge.

Skillnaden mellan regeringens förslag och de ekonomiska ramar som
skulle bli en följd av att tillämpa 1982 års försvarsbeslut utgörs av 200 milj. kr.
för budgetåret 1983/84 och (5x200) 1 000 milj. kr. för perioden. Moderata
samlingspartiet förordar att utgiftsramen och planeringsramen bestäms i
enlighet med försvarsbeslutet. Vänsterpartiet kommunisterna har motför -

FöU 1982/83:9

slag endast beträffande utgiftsramen, som man föreslår skall bestämmas till

17 381 milj. kr. utan kompensation för prisförändringar. I motion 1239 (c)
förordar motionärerna att utgiftsram och planeringsram skall bestämmas till

18 084 resp. 90 388 milj. kr.

Överbefälhavaren har inför utskottet uttalat att 1982 års försvarsbeslut
innebar en långtgående resursminskning för det militära försvaret. Kravet på
rationaliseringar är enligt hans mening kraftigare än för någon annan
samhällssektor, samtidigt som förhoppningarna på avspänningspolitiken och
förväntningarna om minskning av de militära styrkorna i omvärlden inte har
infriats. De ekonomiska ramar som regeringen nu föreslår innebär,
tillsammans med konsekvenserna av den beslutade besparingen om 550 milj.
kr. budgetåret 1981/82, den föreslagna besparingen under innevarande
budgetår om 100 milj. kr., vissa ambitionshöjningar och effekterna av
devalveringen m. m., enligt överbefälhavaren att försvarsmaktens likviditetsläge
är ansträngt. Omfattande reduktioner och omplaneringar för
femårsperioden måste ske för att minska den ekonomiska belastningen med
över 1 500 milj. kr.

Statssekreteraren i försvarsdepartementet har inför utskottet framhållit att
det är av stor betydelse från säkerhetspolitisk synpunkt att Sverige har en
stark samhällsekonomi. Härigenom kan undvikas att landet blir alltför
ekonomiskt beroende av andra. En stark samhällsekonomi och goda
statsfinanser behövs också för våra satsningar på längre sikt för landets
försvar. Det är därför enligt statssekreteraren naturligt att även det militära
försvaret medverkar i besparingssträvandena. Mot den bakgrunden har
regeringen valt den ekonomiska nivå som socialdemokraterna förordade i
samband med 1982 års försvarsbeslut och minskat denna med ca 100 milj. kr.
per år.

Utskottet delar uppfattningen att både statsfinansiella och samhällsekonomiska
skäl talar för återhållsamhet i fråga om resurser för försvarsändamål.
Som utskottet anförde i samband med 1982 års försvarsbeslut (FöU
1981/82:18 s. 48) kan en fortsatt stor utlandsupplåning komma att medföra
problem av säkerhetspolitisk natur. I konsekvens med vad utskottet i det
föregående har anfört beträffande krigsorganisationens utveckling förordar
utskottet att utgiftsramen och planeringsramen bestäms i enlighet med
regeringens förslag. Även i övrigt tillstyrker utskottet att riksdagen bifaller
regeringens förslag. Utskottet återkommer i det följande till frågan om
föreslagna förbättringar av värnpliktsförmånerna bör påverka ramberäkningen.
Anslagsfrågorna för det militära försvaret behandlas senare i
betänkandet.

I motion 726 (m) understryks att i den utsträckning ökade värnpliktsförmåner
tillåts belasta det militära försvarets ekonomiska ram utöver vad som
kompenseras genom prisregleringen måste merkostnaden övervägas vid
beräkningen av basbeloppet för utgiftsramen.

FöU 1982/83:9

Föredragande statsrådet uttalar (s. 48) i budgetpropositionen att han
räknar med att kommande förslag om förbättrade värnpliktsförmåner under
budgetåret 1983/84 sammantaget skall uppgå till ca 100 milj. kr. i
genomförandeprisläget. Vid beräkningen av basbeloppet och utgiftsramen
har han inte funnit anledning att ta hänsyn till dessa förbättringar av
värnpliktsförmånerna. I proposition 1982/83:115 om förbättrade förmåner åt
värnpliktiga m. fl. anmäls (s. 31) att förslagen om bättre förmåner har
utformats med beaktande av nämnda totalbelopp.

1982 års försvarsbeslut överensstämde i fråga om nytt system för
priskompensation med förslag från regeringen som var grundat på en
enhällig rekommendation av 1978 års försvarskommitté. Dåvarande
försvarsministern anförde (prop. 1981/82:102 bil. 2 s. 48) i denna del:

Enligt försvarskommittén bör sådana förmånshöjningar för värnpliktiga i
grundutbildning som regleras genom särskilda statsmaktsbeslut och som
överstiger utvecklingen av FPI beaktas vid beräkningen av basbeloppet för
det militära försvaret. De behöver då inte beaktas särskilt vid beräkningen av
försvarets priskompensation. Jag delar försvarskommitténs uppfattning att
värnpliktsförmånerna inte bör särbehandlas i prisregleringssystemet. Eventuella
förändringar av förmånerna som väsentligt avviker från den beräknade
priskompensationen bör i princip behandlas på samma sätt som andra
förändringar av planeringsförutsättningarna och således övervägas vid
beräkningen av basbeloppet för det militära försvaret.

Utskottet har inhämtat att de förbättringar av värnpliktsförmånerna som
föreslås i proposition 1982/83:115 och som avser grundutbildning beräknas
medföra en ökad kostnad för försvarsmakten om sammanlagt 80-100 milj.
kr. per år. Av merkostnaden hänför sig 0-20 milj. kr. till de värnpliktigas
resor för vilka de olika föreslagna åtgärderna verkar både fördyrande och
förbilligande och totalt sett är svårbedömda till sin kostnadseffekt.

Enligt vad utskottet har inhämtat var kostnaderna för förmåner till
värnpliktiga under grundutbildning budgetåret 1981/82 729 milj. kr. Det
beräknade beloppet för innevarande budgetår är 785 milj. kr. Vid en
prisutveckling mellan medelkostnadslägena för budgetåren 1982/83 och
1983/84 med ca tio procentenheter kompenseras kostnaden för ifrågavarande
värnpliktsförmåner med ca 80 milj. kr.

Utskottet - som ännu inte har avslutat beredningen av proposition
1982/83:115 om förbättrade förmåner åt värnpliktiga m. fl. - konstaterar att
den beräknade merkostnaden för förbättrade förmåner till värnpliktiga
under grundutbildning inte väsentligt avviker från den beräknade priskompensationen.
Riksdagen bör därför godta att föredragande statsrådet inte har
funnit anledning att ta hänsyn till förbättringarna vid ramberäkningen.
Motion 726 bör avslås i denna del.

Motion 1249 (m) syftar till att det militära försvaret skall disponera
långfristiga krediter för investeringar i rationaliseringssyfte.
Motionären påminner om att riksdagen vid flera tillfällen har uttalat sig för

FöU 1982/83:9

åtgärder i syfte att underlätta planeringen för sådana investeringar. Han
menar att beslutade rationaliseringsåtgärder bromsas av en brist på
investeringsmedel och hävdar att en långsiktig kredit bör vara samhällsekonomiskt
lönsam på relativt kort sikt. Dessutom skulle krediten enligt
hans mening kunna bidra till att på flera orter skapa ökad sysselsättning inom
byggbranschen och byggmaterielföretagen.

Frågan om åtgärder för att underlätta investeringar i rationaliseringssyfte
har betydelse för försvarsplaneringen. I samband med 1972 års försvarsbeslut
framhöll utskottet (FöU 1972:17 s. 40 och 62) att man bör sträva efter att så
stor del som möjligt av de tillgängliga resurserna används för utbildning och
materielanskaffning samt att särskilda åtgärder kunde behöva vidtas för att
underlätta rationaliseringsverksamheten för att bl. a. minska förvaltningsorganisationen.
Enligt utskottets mening borde i första hand övervägas att
tillhandahålla en rörlig kredit för sådana investeringar som är kapitalkrävande
men ger god rationaliseringseffekt. Det borde enligt utskottet
ankomma på Kungl. Maj:t att lämna förslag i denna fråga. Riksdagen (rskr
1972:231) gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet hade
anfört. Aven 1973,1974 och 1975 års riksdagar uttalade sig för åtgärder i syfte
att underlätta planeringen för investeringar i rationaliseringssyfte.

Överbefälhavaren har inför utskottet bejakat att det finns behov av
krediter för att främja en rationell och ekonomisk verksamhet.

Enligt utskottets mening bör i första hand eftersträvas andra vägar att
underlätta planeringen för investeringar i rationaliseringssyfte än att införa
långsiktiga krediter för finansieringen. Sådana krediter skall i princip
återbetalas med ränta, något som kan skapa nya problem eftersom det ofta
förflyter avsevärd tid från en investering i rationaliseringssyfte till den
besparing som var avsedd med rationaliseringen. Utskottet avstyrker därför
bifall till motion 1249.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 samt med res. 9 (m)

avslag på motionerna 1982/83:444, yrkande 5, 1982/83:726, res. 10 (c)

yrkande 1 i denna del och yrkande 2, och 1982/83:1239,
yrkandena 1 och 2, godkänner vad föredragande statsrådet har

förordat i fråga om ekonomiska resurser för det militära
försvaret under perioden 1983/84-1987/88 samt för budgetåret
1983/84 fastställer utgiftsramen för det militära försvaret till
17 988 520 000 kr. i prisläget februari 1982,

2. att riksdagen avslår motion 1982/83:726, yrkande 5, om res. 9 (m)

utgiftsramen för det militära försvaret,

3. att riksdagen avslår motion 1982/83:1249 om långsiktiga
krediter,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen
för det militära försvaret för budgetåret 1983/84 med hänsyn till
prisutvecklingen enligt försvarsprisindex,

FöU 1982/83:9

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera lämnade
beställningsbemyndiganden med hänsyn till prisutvecklingen
enligt nettoprisindex,

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen
för det militära försvaret för budgetåret 1983/84 på grund av
över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret
1982/83,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1983/84 medge överskridande av utgiftsramen för det militära
försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om det
behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

8. Vissa frågor rörande försvarsindustrin

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 50-54) berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om försvarsindustrin.

Föredragande statsrådet

Föredragande statsrådet redovisar förslagen från försvarsindustrikommittén
(I 1979:02) i betänkandet (Ds I 1982:1) Civil produktion i försvarsindustrin
samt sina överväganden och ställningstaganden med anledning av
dem.

Motion

1982/83:351 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett övertagande i
samhällelig ägo av viktigare delar av svensk krigsmaterielindustri,

2. att riksdagen hos regeringen begär en plan för en successiv övergång från
militär till civil produktion inom den inhemska krigsmaterielindustrin.

Utskottet

Riksdagen (mot. 1977/78:1649, NU 51, rskr 239) har av regeringen begärt
en utredning av frågan om försvarsmaterielindustrins övergång till en ökad
civil produktion.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 21 december 1978 har
industriministern tillkallat en särskild delegation för beredning av frågor om
civilt utnyttjande av flygindustriella resurser. Industriministern har vidare
med stöd av regeringens bemyndigande den 1 februari 1979 tillkallat en
särskild utredare med uppdrag att utarbeta långsiktiga alternativa produktions-
och sysselsättningsplaner inom de delar av försvarsmaterielindustrin

FöU 1982/83:9

som inte omfattas av den militära flygindustrin.

Nyssnämnda delegation har redovisat betänkandet (Ds I 1980:2) Flygindustridelegationens
betänkande som har legat till grund för statsmakternas
beslut (prop. 1979/80:115, NU 63, rskr 396) om lån till Saab-Scania AB och
Volvo Flygmotor AB, m. m.

Den särskilde utredaren har redovisat betänkandet (Ds I 1982:1) Civil
produktion i försvarsindustrin samt nyligen slutbetänkandet (Ds I 1983:1)
Civil produktion i försvarsindustrin genom teknikupphandling. Föredragande
statsrådet redovisar i budgetpropositionen sina överväganden och
ställningstaganden med anledning av förslagen om den svenska försvarsindustrin
i det förstnämnda betänkandet. Han behandlar därvid

o åtgärder som syftar till att ge förbättrat underlag för bedömning av

framtida sysselsättning
o åtgärder som syftar till att motverka minskningar i produktion och

sysselsättning

o övergång till ökad framställning av civila produkter.

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet anför om
försvarsindustrin.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 351 (vpk).

Motionens första yrkande går ut på att viktiga delar av svensk krigsmaterielindustri
skall förstatligas. Yrkanden med liknande innebörd har senast
behandlats av riksdagen år 1982 (mot. 1981/82:1586, FöU 18, rskr 374).
Utskottet föreslog då att motionen skulle avslås med hänvisning till vad
näringsutskottet hade anfört i samma fråga år 1979 (NU 1978/79:29),
nämligen:

Att Sverige upprätthåller egen produktion av försvarsutrustning är en
förutsättning för tilltron till den svenska neutralitetspolitiken. Det är
väsentligt att den industri som tillverkar utrustning för försvaret är föremål
för stark samhällelig insyn och kontroll. Denna kontroll kan åstadkommas
och åstadkommes också på skilda sätt. Enligt utskottets mening förutsätter
den emellertid inte att staten har ägaransvaret för industrierna i fråga. Det
bör vidare påpekas att den del av produktionen som avser krigsmateriel är
jämförelsevis liten i många företag. Att ett industriföretag till någon del
tillverkar krigsmateriel kan knappast vara ett tillräckligt skäl för förstatligande
av företaget i dess helhet. Att staten övertar endast delar av
tillverkningen vid ett företag torde i regel vara svårgenomförbart, särskilt i de
fall då krigsmaterielproduktionen är nära sammankopplad med civil
produktion. Ett förstatligande av krigsmaterielindustrin kan inte heller sägas
innebära att förutsättningarna för en omställning till civil produktion blir
enklare.

Riksdagen beslöt enligt försvarsutskottets förslag.

Utskottet anser, med samma motivering, att den nu aktuella motionens
första yrkande bör avslås.

FöU 1982/83:9

Motionens andra yrkande om en plan för en successiv övergång från militär
till civil produktion inom den inhemska krigsmaterielindustrin berör frågor
som försvarsindustrikommittén har behandlat.

Utskottet anser att riksdagen bör avvakta regeringens ställningstaganden
med anledning även av kommitténs slutbetänkande och inte göra något
uttalande av det slag som föreslås i motionen. Planeringen för flygindustrin
har utskottet behandlat i samband med JAS-projektet. Motionsyrkandet bör
avslås.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motion 1982/83:351, yrkande 1, om en
framställning till regeringen rörande överföring av försvarsindustrier
i samhällelig ägo,

2. att riksdagen avslår motion 1982/83:351, yrkande 2, om en plan
för successiv övergång från militär till civil produktion inom
försvarsindustrin,

3. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört om försvarsindustrin.

9. Anslagsfrågor för det militära försvaret

FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budgetåret
1983/84 anvisa medel och lämna beställningsbemyndiganden m. m.
enligt följande sammanställning.

Anslag Belopp (kr.)

B 1.	Arméförband: Ledning och förbands-
	verksamhet (s. 59-64)	förslagsanslag	4 956 000 000
B 2.	Arméförband: Materielanskaffning	bemyndigande	2 365 100 000
	(s. 64-67)	förslagsanslag	1351 000 000
B 3.	Arméförband: Anskaffning av anlägg-
	ningar (s. 67-72)	förslagsanslag	334 250 000
B 4.	Arméförband: Forskning och utveck-	bemyndigande	893 000 000
	ling (s. 72-73)	förslagsanslag	221 000 000
Cl.	Marinförband: Ledning och förbands-
	verksamhet (s. 74-79)	förslagsanslag	1 565 000 000
C 2.	Marinförband: Materielanskaffning	bemyndigande	1 305 400 000
	(s. 79-82)	förslagsanslag	1 050 694 000
C 3.	Marinförband: Anskaffning av an-
	läggningar (s. 82-85)	förslagsanslag	153 000 000
C 4.	Marinförband: Forskning och ut-	bemyndigande	225 500 000
	veckling (s. 85-87)	förslagsanslag	82 000 000
D 1.	Flygvapenförband: Ledning och för-
	bandsverksamhet (s. 88-93)	förslagsanslag	2 544 000 000
D 2.	Flygvapenförband: Materielanskaffning bemyndigande	2 643 300 000
	(s. 94-97)	förslagsanslag	2 040 500 000

FöU 1982/83:9

Anslag		Belopp (kr.)
D 3.	Flygvapenförband: Anskaffning av
	anläggningar (s. 97-101)	förslagsanslag	261 000 000
D 4.	Flygvapenförband: Forskning och ut-	bemyndigande	2 039 500 000
	veckling (s. 102-104)	förslagsanslag	1 105 000 000
El.	Operativ ledning m. m.: Ledning och
	förbandsverksamhet (s. 105-109)	förslagsanslag	548 460 000
E 2.	Operativ ledning m. m.: Materielan-	bemyndigande	139 200 000
	skaffning (s. 109-111)	förslagsanslag	100 000 000
E 3.	Operativ ledning m. m.: Anskaffning
	av anläggningar (s. 111-115)	förslagsanslag	89 950 000
Fl.	Försvarets civilförvaltning (s. 116-119)	förslagsanslag	98 010 000
F 2.	Försvarets sjukvårdsstyrelse (s. 119-122) förslagsanslag	24 840 000
F 3.	Fortifikationsförvaltningen (s. 122-127)	godkännande1 förslagsanslag	158 610 000
F 4.	Försvarets materielverk (s. 127-132)	bemyndigande förslagsanslag	650 000 000 555 650 000
F 5.	Gemensam försvarsforskning	bemyndigande	9 000 000
	(s. 132-137)	förslagsanslag	286 900 000
F 6.	Anskaffning av anläggningar för försva
	rets forskningsanstalt (s. 137-139)	förslagsanslag	22 000 000
F 7.	Försvarets radioanstalt (s. 139-141)	förslagsanslag	171 700 000
F 8.	Värnpliktsverket (s. 141-144)	förslagsanslag	97 200 000
F 9.	Försvarets rationaliseringsinstitut
	(s. 144-147)	förslagsanslag	19 950 000
F 10.	Försvarshögskolan (s. 148-150)	förslagsanslag	2 760 000
F 11.	Militärhögskolan (s. 150-153)	förslagsanslag	31 640 000
F 12.	Försvarets förvaltningsskola
	(s. 154-156)	förslagsanslag	8 050 000
F 13.	Försvarets läromedelscentral
	(s. 156-159)	förslagsanslag	2 500 000
F 14.	Krigsarkivet (s. 159-162)	förslagsanslag	5 625 000
F 15.	Statens försvarshistoriska museer
	(s. 162-165)	förslagsanslag	9 530 000
F 16.	Frivilliga försvarsorganisationer m. m.
	(s. 165-167)	förslagsanslag	64 300 000
F 17.	Försvarets datacentral (s. 167-171)	bemyndigande förslagsanslag	8 500 000 15 501 000
F 18.	Vissa nämnder m. m. inom det
	militära försvaret (s. 172-174)	förslagsanslag	11 900 000
F 19.	Reglering av prisstegringar för det mili-
	tära försvaret (s. 174-175)	förslagsanslag	2 500 000 000

1 Avser resultaträkning för förvaltning av fastigheter för försvarsmakten.

Motioner

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna

1982/83:726 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) såvitt gäller yrkande 8 att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
rörande medelstilldelning till de frivilliga försvarsorganisationerna.

FöU 1982/83:9

1982/83:909 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller att de frivilliga försvarsorganisationerna
återfår tjänstebrevsrätten,

2. - om yrkande 1 ej kan bifallas - att riksdagen uttalar sig för att
kostnadskompensation för nämnda organisationers portokostnader skall
utgå.

1982/83:1789 av Göran Allmér m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
över statsbudgeten till hemvärnets centrala förtroendenämnds (CFN)
verksamhet anvisar 100 000 kr. inom ramen för anslaget F 18. Vissa nämnder
m. m. inom det militära försvaret.

1982/83:1790 av Olle Aulin (m) och Görel Bohlin (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de frivilliga
försvarsorganisationerna med automatik bör få tillgodoräkna sig prisregleringsmedel
på erhållet statsbidrag.

Utskottet

Utskottet har i det föregående tagit ställning till utgiftsramen för det
militära försvaret under budgetåret 1983/84. I detta avsnitt behandlar
utskottet regeringens förslag till anslag inom utgiftsramen och vissa
motionsyrkanden. Utskottet kommer i det följande att uppehålla sig vid
motionsyrkandena. I övrigt framgår ställningstagandena av utskottets
hemställan.

Tre motioner, 726 (m), yrkande 8, 909 (c) och 1790 (m) gäller stödet till
organisationerna för frivillig försvarsverksamhet och berör närmast anslaget
Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

I motion 726 framhålls att i den mån det föreslagna anslaget för nästa
budgetår visar sig vara otillräckligt bör regeringen i samband med
prisregleringen medge överskridande av anslaget för angelägen verksamhet.

Enligt motion 909 finns det behov av ytterligare medel som ersättning för
den tjänstebrevsrätt som de frivilliga försvarsorganisationerna inte längre
åtnjuter. Förstahandsyrkandet i motionen är att frivilligorganisationerna
skall återfå tjänstebrevsrätten.

Kompensationen för den bortfallna tjänstebrevsrätten tas också upp i
motion 1790. Motionärerna anser att kompensationen är för liten och
betecknar detta som ett exempel på merkostnader som frivilligorganisationerna
har drabbats av till följd av olika åtgärder som de inte kunnat påverka.
Dessa beräknar motionärerna till minst 10 milj. kr. Motionärerna anser att
frivilligorganisationerna automatiskt bör få tillgodoräkna sig prisregleringsmedel.

Mot bakgrund av statsmakternas stora uppskattning av frivilligorganisationernas
verksamhet bör det statliga stödet till dessa organisationer

FöU 1982/83:9

prioriteras högt. Organisationerna är av stor betydelse för totalförsvaret och
främjar en bred förankring av försvarstanken hos vårt folk.

Överbefälhavaren har inför utskottet uttalat att han, i enlighet med sin
anslagsframställning, anser att anslaget Frivilliga försvarsorganisationer bör
ökas med större belopp än regeringen har föreslagit. Enligt hans mening bör
anslaget - inom utgiftsramen för det militära försvaret - ökas med ytterligare
ca 5 milj. kr.

Utskottet - som inte är berett att tillstyrka att frivilligorganisationerna
skall återfå tjänstebrevsrätten - har funnit att anslaget Frivilliga försvarsorganisationer
bör föras upp med ett belopp som överstiger regeringens förslag
med 5 milj. kr. Ökningen syftar till att göra möjligt för berörda organisationer
att bättre möta det stora intresset för frivillig försvarsverksamhet och
intensifiera utbildningsverksamheten för krigsorganisationens behov. Anslaget
bör alltså föras upp med 69,3 milj. kr. Ökningen av anslaget avses inte öka
utgifterna för det militära försvaret nästa budgetår. Regeringen bör beakta
detta i samband med prisregleringen för budgetåret.

I den mån anslaget Frivilliga försvarsorganisationer för nästa budgetår
trots ökningen visar sig vara otillräckligt bör regeringen i samband med
prisregleringen medge överskridande av anslaget för angelägen verksamhet.

Flera frivilligorganisationer inom totalförsvaret får statsbidrag från andra
anslag än det som utskottet nu har behandlat. Utskottets uppfattning om det
statliga stödet till de frivilliga försvarsorganisationerna gäller också dessa
statsbidrag. Från tionde huvudtitelns anslag Totalförsvarsverksamhet betalas
bidrag till organisationer som utbildar personal som avses för huvudsakligen
lantbruket, det civila transportväsendet, civilbefälhavarkanslierna och
länsstyrelserna. Anslaget är ett förslagsanslag och får alltså överskridas enligt
beslut av regeringen. Försvarsutskottet - som betraktar detta som en
samordningsfråga för totalförsvaret - anser att även det nu nämnda anslaget
bör få överskridas om det behövs för att frivilligorganisationerna skall kunna
ges bidrag till angelägen utbildningsverksamhet.

I budgetpropositionen föreslås att det för budgetåret 1983/84 i statsbudgeten
skall tas upp ett nytt förslagsanslag benämnt Vissa nämnder m. m.
inom det militära försvaret. I motion 1789 (m, c, fp) yrkas att 100 000 kr. av
anslaget skall avses för hemvärnets centrala förtroendenämnds (CFN)
verksamhet. Motionärerna anför som motiv att CFN har ålagts uppgifter av
synnerlig betydelse för hemvärnet utan att medel har anvisats för ändamålet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av CFN:s
verksamhet. Under beredningen har inhämtats att chefen för armén är
beredd att för nästa budgetår ställa 100 000 kr. av medel för arméförbanden
till nämndens förfogande för de uppgifter som anges i motionen. Utskottet
anser att ett sådant stöd är väl motiverat och har inte något att invända mot
att ett bidrag till CFN finansieras på angivet sätt. Härigenom blir motionens

FöU 1982/83:9

syfte tillgodosett. Motionsyrkandet rörande anslaget Vissa nämnder m. m.
bör avslås.

Vad utskottet med anledning av motionsyrkandena har anfört om stödet
till frivilligorganisationer inom totalförsvaret bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Utskottet återkommer i det följande till stöd som
utbetalas inom utgiftsramen för civilförsvaret.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
4 956 000 000 kr.,

2. beträffande Arméförband: Materielanskaffning

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. för arméförband får läggas ut inom en
kostnadsram av 2 365 100 000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 1 351 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Arméförband: Anskaffning av anläggningar
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 334 250 000
kr.,

4. beträffande Arméförband: Forskning och utveckling

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete
för arméförband får beställas inom en kostnadsram
av 893 000 000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 221 000 000 kr.,

5. att riksdagen till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
1 565 000 000 kr.,

6. beträffande Marinförband: Materielanskaffning

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. för marinförband får läggas ut inom en
kostnadsram av 1 305 400 000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 1 050 694 000 kr.,

7. att riksdagen till Marinförband: Anskaffning av anläggningar
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 153 000 000
kr.,

8. beträffande Marinförband: Forskning och utveckling

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete
för marinförband får beställas inom en kostnadsram
av 225 500 000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 82 000 000 kr.,

9. att riksdagen till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverk -

FöU 1982/83:9

samhet för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
2 544 000 000 kr.,

10. beträffande Flygvapenförband: Materie[anskaffning

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut
inom en kostnadsram av 2 643 300 000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 2 040 500 000 kr.,

11. att riksdagen till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
261 000 000 kr.,

12. beträffande Flygvapenförband: Forskning och utveckling

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete
för flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram
av 2 039 500 000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 1 105 000 000 kr.,

13. att riksdagen till Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
548 460 000 kr.,

14. beträffande Operativ ledning m. m.: Materielanskaffning

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. för operativ ledning m. m. får läggas
ut inom en kostnadsram av 139 200 000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 100 000 000 kr.,

15. att riksdagen till Operativ ledning m. m.: Anskaffning av
anläggningar för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 89 950 000 kr.,

16. att riksdagen till Försvarets civilförvaltning för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 98 010 000 kr.,

17. att riksdagen till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 24 840 000 kr.,

18. beträffande Fortifikationsförvaltningen

a. att riksdagen godkänner den av föredragande statsrådet
beräknade resultaträkningen för förvaltning av fastigheter för
försvarsmakten,

b. att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 158 610 000 kr.,

19. beträffande Försvarets materielverk

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret
1983/84 medge att förnödenheter för fredsutbildningen får
beställas så att vid varje tillfälle en kostnadsram av 650 000 000
kr. inte överskrids,

4 Riksdagen 1982183. 10 sami. Nr 9

FöU 1982/83:9

b. att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 555 650 000 kr.,

20. beträffande Gemensam försvarsforskning

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1983/84 medge att materiel för forskningsändamål beställs inom
en kostnadsram av 9 000 000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 286 900 000 kr.,

21. att riksdagen till Anskaffning av anläggningar för försvarets
forskningsanstalt för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 22 000 000 kr.,

22. att riksdagen till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 171 700 000 kr.,

23. att riksdagen till Värnpliktsverket för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 97 200 000 kr.,

24. att riksdagen till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 19 950 000 kr.,

25. att riksdagen till Försvarshögskolan för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 2 760 000 kr.,

26. att riksdagen till Militärhögskolan för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 31 640 000 kr.,

27. att riksdagen till Försvarets förvaltningsskola för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 8 050 000 kr.,

28. att riksdagen till Försvarets läromedelscentral för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.,

29. att riksdagen till Krigsarkivet för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 5 625 000 kr.,

30. att riksdagen till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 9 530 000 kr.,

31. beträffande Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

a. att riksdagen avslår motion 1982/83:909, yrkande 1, om
tjänstebrevsrätt,

b. att riksdagen med avslag på proposition 1982/83:100 för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 69 300 000
kr.,

c. att riksdagen med anledning av motionerna 1982/83:726,
yrkande 8, 1982/83:909, yrkande 2, och 1982/83:1790 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
stödet till frivilligorganisationer inom totalförsvaret,

32. beträffande Försvarets datacentral

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av datorutrustning får läggas ut inom en kostnadsram av
8 500 000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 15 501 000 kr.,

FöU 1982/83:9

33. beträffande Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret

a. att riksdagen avslår motion 1982/83:1789 om medel till res. 11 (m, c, fp)
hemvärnets centrala förtroendenämnd,

b. att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 11 900 000 kr.,

34. att riksdagen till Reglering av prisstegringar för det militära
försvaret för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
2 500 000 000 kr.,

10. Verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1981/82

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 176-177) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten
inom civilförsvaret under budgetåret 1981/82.

Utskottet har ingen erinran med anledning av vad statsrådet Boström har
anfört och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

11. Verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1982/83

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 178) berett riksdagen tillfälle att
ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom
civilförsvaret under budgetåret 1982/83.

Utskottet har ingen erinran med anledning av vad statsrådet Boström har
anfört och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

12. Civilförsvarets fortsatta utveckling

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 179-184) föreslagit riksdagen att
godkänna de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta utveckling som föredragande
statsrådet har angett.

Föredragande statsrådet

Föredragande statsrådet konstaterar inledningsvis att grunderna för
civilförsvarets utveckling har lagts fast genom 1982 års försvarsbeslut. I detta
anges bl. a. att huvudinriktningen av civilförsvarsverksamheten skall vara att
ge befolkningen skydd mot verkningarna av konventionella stridsmedel.

Ökad uppmärksamhet måste dock ägnas åt skyddet mot kärnvapen och
kemiska stridsmedel samt åt förmågan att möta verkningarna av överraskande
angrepp. Detta medför ökade krav på civilförsvarsorganisationen vad
gäller beredskap, utbildning och ledning.

FöU 1982/83:9

Statsrådet Boström anser beslutet att stärka resurserna för befolkningsskyddet
vara en av de viktigaste delarna av 1982 års försvarsbeslut. Det är,
konstaterar han, tillfredsställande att det har rått politisk enighet om denna
inriktning vilket bör utgöra en god grund när beslutet nu skall omsättas i
praktisk handling. Någon reducering av civilförsvarsramen är enligt hans
uppfattning därför inte aktuell nu.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår i sin programplan för femårsperioden en
inriktning som överensstämmer med försvarsbeslutet. I fråga om de olika
delarna av programplanen berör föredragande statsrådet bl. a.

o överförandet av ledningen på den lokala nivån av civilförsvarsverksam heten

i krig till kommunerna
o införandet av en hemskyddsorganisation
o upprättandet av skyddsplaner för alla kommuner
o krigsorganisationen för civilförsvaret
o utvecklingen av utbildningsorganisationen
o rationaliseringsverksamheten
o alarmeringsfunktionen
o skyddsrumsproduktionen.

Statsrådet Boström förordar slutligen planeringsramar för civilförsvaret
under perioden 1983/84—1987/88. Utskottet kommer att behandla denna
fråga under nästa punkt i betänkandet.

Motion

1982/83:726 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) såvitt gäller yrkandena

9. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om den ökande
samordningen mellan civilförsvaret och den kommunala verksamheten på
nytt underställs riksdagen, mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits av
provplanläggningen,

10. att riksdagen godkänner de i motionen föreslagna riktlinjerna för
civilförsvarets utveckling.

Utskottet

Grunden för planeringen av civilförsvarsverksamheten de närmaste åren
utgörs av 1982 års försvarsbeslut. Liksom föredragande statsrådet ser
utskottet beslutet att stärka resurserna för befolkningsskyddet som en viktig
del av försvarsbeslutet. Överförandet under perioden 1984/85-1986/87 av
ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och därmed
sammanhängande planering till kommunerna, införandet av en hemskyddsorganisation
och upprättandet av skyddsplaner för alla kommuner skall göra
befolkningsskyddet effektivare och bättre rustat att möta verkningarna av ett
överraskande inlett anfall mot Sverige.

FöU 1982/83:9

Arbetet med att samordna civilförsvaret och den kommunala verksamheten
kommer att vara en betydelsefull del av verksamheten inom civilförsvaret
under de närmaste åren. En lång rad utredningar behandlar frågor som är av
betydelse i det sammanhanget. Det gäller främst den s. k. provplanläggningskommittén
(Fö 1984:04) som tillsatts för att genom provplanläggning få
underlag bl. a. för en slutlig uppgiftsfördelning mellan länsstyrelserna och
kommunerna. Provplanläggningen genomförs i Malmöhus och Kopparbergs
län under budgetåret 1982/83. Viktigt är också det arbete som utförs av den
s. k. CESAM-kommittén (Kn 1982:03) som prövar förutsättningarna för
samordning av den centrala ledningen av räddningstjänsten i fred och
civilförsvarsverksamheten. In i bilden kommer också den översyn av den
kommunala beslutsprocessen under beredskap och krig som regeringen har
beslutat om (dir. 1982:87). Därtill kommer olika utredningar och översyner
som utförs av myndigheter eller sker på initiativ av Svenska kommunförbundet.
Utskottet finner det angeläget att detta omfattande utredningsarbete
och dess resultat samordnas på bästa sätt. Utskottet vill särskilt
understryka vikten av en god beredskap inom civilförsvaret även i det
övergångsskede som befolkningsskyddet står inför.

I partimotion 726 (m) läggs vissa synpunkter på inriktningen av arbetet i
provplanläggningskommittén och yrkas att resultaten av provplanläggningen
skall underställas riksdagens prövning våren 1984.

Föredragande statsrådet uttalar i budgetpropositionen (s. 182) att han i
likhet med civilförsvarsstyrelsen anser att övergången till kommunal ledning
och planläggning i huvudsak bör genomföras under perioden 1984/85-1986/
87. Övergången bör enligt hans mening påbörjas samtidigt i alla län.

Utskottet vill särskilt framhålla att det är viktigt att den gällande tidsplanen
följs. Enligt vad utskottet har inhämtat avser regeringen att på sätt och tid
som föreslås i motionen återkomma till riksdagen när man har fått resultat av
den nu pågående utredningsverksamheten. Därmed blir motionens syfte
tillgodosett. Den bör avslås i denna del.

I nyssnämnda motion från moderata samlingspartiet vänder sig motionärerna
bl. a. mot tanken på att föra över resurser från militärt försvar till
civilförsvar. Civilförsvaret är, hävdar de, för sina insatser i stor utsträckning
beroende av det militära försvarets möjligheter att lösa sina uppgifter. De
brister som alltjämt finns inom civilförsvaret måste därför avhjälpas genom
tillskott av andra medel. Motionärerna anser vidare att kraftfulla åtgärder
snarast måste sättas in för att ge civilförsvarets krigsorganisation den stadga
och mobiliseringsberedskap som är önskvärd. Vidare bör enligt motionärerna
investeringar i utbildningsanläggningar ske med största restriktivitet i
avvaktan på en klar redovisning av utbildningskontingentens storlek. De
hävdar också att självskyddsutbildning i betydande utsträckning bör vara en
uppgift för civilförsvarets frivilligorganisationer även om en ökad sådan
utbildning kommer till stånd i grundskolan.

Utskottet finner att de riktlinjer som föreslås i motion 726 till stora delar

FöU 1982/83:9

sammanfaller med vad föredragande statsrådet med utgångspunkt i det
nyligen fattade försvarsbeslutet förordar. Några ytterligare riktlinjer för
civilförsvarsverksamheten behövs inte. Även utskottet räknar med ett
fortsatt behov av frivilliga insatser när det gäller självskyddsutbildning.
Motion 726 bör avslås i denna del.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att frågan om direktrekrytering
till civilförsvaret har behandlats under punkt 2 i det föregående.
Ekonomiska resurser för civilförsvaret behandlar utskottet under
punkt 13.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motion 1982/83:726, yrkande 9, om ett
uttalande av riksdagen att frågan om ökad samordning mellan
civilförsvaret och den kommunala verksamheten på nytt
underställs riksdagen,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:726, yrkande 10, godkänner de
riktlinjer för civilförsvarets fortsatta utveckling - utom såvitt
gäller frågor om ekonomiska resurser - som föredragande
statsrådet har angett.

13. Ekonomiska resurser för civilförsvaret

I budgetpropositionen (s. 184) behandlas bl. a. civilförsvarets ekonomiska
resurser under perioden 1983/84—1987/88. Vidare (s. 185-187) föreslås
utgiftsramar för civilförsvaret för budgetåret 1983/84 m. m.

Utskottet har inte något att erinra mot vad regeringen har föreslagit och
hemställer

1. att riksdagen såvitt gäller civilförsvarets ekonomiska resurser
under perioden 1983/84-1987/88 godkänner de riktlinjer för
civilförsvarets fortsatta utveckling som föredragande statsrådet
har angett samt för budgetåret 1983/84 fastställer utgiftsramen
för civilförsvar utom skyddsrum till 380 680 000 kr. och
utgiftsramen för skyddsrum till 363 800 000 kr., båda utgiftsramarna
i prisläget februari 1982,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1983/84
justera utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum med
hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex samt
utgiftsramen för skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen
enligt nettoprisindex,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera lämnade
beställningsbemyndiganden med hänsyn till prisutvecklingen
enligt nettoprisindex,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramarna
för civilförsvaret för budgetåret 1983/84 på grund av över- eller

FöU 1982/83:9

underutnyttjande av utgiftsramarna för budgetåret 1982/83,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1983/84 medge överskridande av utgiftsramarna för civilförsvaret
samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om det
behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

14. Anslagsfrågor för civilförsvaret
FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budgetåret
1983/84 anvisa medel och lämna beställningsbemyndiganden m. m.

enligt följande sammanställning.
Anslag			Belopp (kr.)
G 1.	Civilförsvar (s. 189-197)	bemyndigande
		(materiel)	83 750 000
		bemyndigande
		(statsbidrag för anläggning
		ar för krigsorg.)	59 300 000
		förslagsanslag	356 980 000
G 2.	Civilförsvar: Anskaffning
	av anläggningar
	(s. 197-199)	förslagsanslag	23 700 000
G 3.	Civilförsvar: Skyddsrum
	(s. 200-201)	bemyndigande	557 300 000
		förslagsanslag	363 800 000
G 4.	Reglering av prisstegringar
	för civilförsvaret
	(s. 202-203)	förslagsanslag	110 000 000

Motioner

1982/83:444 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 6 att
riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så att medel anslagna till
skyddsrumsutbyggnad kommer till full användning under budgetåret 1983/
84.

1982/83:910 av Eric Hägelmark m. fl. (fp) såvitt gäller yrkande 2 att
riksdagen avslår regeringens förslag om fem nya tjänster till civilförsvarsstyrelsens
centrala administration och att regeringen disponerar motsvarande
medel i samband med den förutskickade prövningen av resurser till
civilbefälhavarkanslierna i samband med regeringens beslut om regleringsbrev
för budgetåret 1983/84.

FöU 1982/83:9

Utskottet

Utskottet har i det föregående tagit ställning till utgiftsramarna för
verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1983/84. I detta avsnitt
behandlar utskottet regeringens förslag till anslag inom utgiftsramarna och
vissa motionsyrkanden. Utskottet kommer i det följande att uppehålla sig vid
motionsyrkandena. I övrigt framgår ställningstagandena av utskottets
hemställan.

I budgetpropositionen (s. 196) har under anslaget Civilförsvar beräknats
medel för bl. a. fem tjänster som förstärkning av civilförsvarsstyrelsens
centrala administration. I motion 910 (fp) pekar motionärerna på att
föredragande statsrådet i budgetpropositionen också har uttalat att det kan
behövas viss personalförstärkning vid civilbefälhavarkanslierna i den mån
medel kan frigöras från andra anslag. De finner det mot denna bakgrund
motsägelsefullt att utöka en central myndighet och därmed ytterligare skjuta
upp den tidpunkt då den av försvarsutskottet så bestämt förordade
förstärkningen av civilbefälhavarkanslierna kan komma till stånd. De
föreslår att riksdagen avslår förslaget om att inrätta ytterligare fem tjänster
vid civilförsvarsstyrelsen. Därmed ökas, anför de, möjligheterna att avsätta
medel till personalförstärkningar vid civilbefälhavarkanslierna i enlighet
med försvarsministerns uttalanden.

Utskottet finner den föreslagna personalförstärkningen vid civilförsvarsstyrelsen
vara angelägen mot bakgrund av rådande eftersläpningar i
styrelsens arbetsuppgifter och det ökade arbete hos myndigheten som följer
av 1982 års försvarsbeslut. Som utskottet tidigare (FöU 1981/82:18 s. 161)
har uttalat är det även viktigt att tillföra civilbefälhavarkanslierna ytterligare
personal. Utskottet vill dock inte, som motionärerna gör, ställa denna
förstärkning mot den personalökning som förordas för civilförsvarsstyrelsen.
Ökningen bör vara av tillfällig karaktär och omprövas vid nästa långsiktiga
försvarsbeslut. Utskottet återkommer till behovet av personalförstärkningar
vid civilbefälhavarkanslierna. Motion 910 bör avslås i denna del.

Från anslaget Civilförsvar utgår bidrag till Rikskommittén för självskydd,
Sveriges civilförsvarsförbund och Kungl. Svenska aeroklubben. Utskottet
påminner här om vad utskottet i det föregående under punkterna 6 och 9 har
anfört om stödet till frivillig försvarsverksamhet inom totalförsvaret.

I motion 444 (vpk) framhålls som anmärkningsvärt att det ekonomiska
utfallet för budgetåret 1981/82 visar att ca 14 milj. kr. för skyddsrumsutbyggnad
inte har utnyttjats. Dessa medel borde, anser motionärerna, ha
använts för att förbättra den dåliga skyddssituationen. I många kommuner
råder, påpekar de, stor byggarbetslöshet, och det finns därför dubbel
anledning att anslagen för skyddsrum kommer till användning. De yrkar att
åtgärder vidtas så att medel som anslås till skyddsrumsutbyggnad kommer till
full användning under budgetåret 1983/84.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att skyddsrumsutbyggnaden är

FöU 1982/83:9

angelägen. Utskottet har dock förståelse för svårigheterna att överblicka
medelsbehovet för detta ändamål eftersom utbyggnaden i stor utsträckning
är kopplad till byggnadsverksamheten i övrigt i landet. Företrädare för
civilförsvarsstyrelsen har inför utskottet uppgivit att man eftersträvar
förbättringar i planeringen som underlättar ett flexiblare utnyttjande av
anvisade medel. Motionen bör avslås i denna del.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande Civilförsvar

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att civilförsvarsmateriel
beställs inom en kostnadsram av 83 750 000
kr.,

b. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att ersättning
utgår för anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation
inom en kostnadsram av 59 300 000 kr.,

c. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:910, yrkande 2, lämnar utan erinran
vad föredragande statsrådet har anfört om inrättande av
tjänster vid civilförsvarsstyrelsen,

d. att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 356 980 000 kr.,

2. att riksdagen till Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 23 700 000
kr.,

3. beträffande Civilförsvar: Skyddsrum

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att ersättning
utgår för anskaffning av skyddsrum för befolkningen inom en
kostnadsram av 557 300 000 kr.,

b. att riksdagen avslår motion 1982/83:444, yrkande 6, om ett
uttalande av riksdagen beträffande medel till skyddsrumsutbyggnad,

c. att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 363 800 000 kr.,

4. att riksdagen till Reglering av prisstegringar för civilförsvaret för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 110 000 000
kr.

15. Det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 205-215) föreslagit riksdagen att
godkänna de riktlinjer för det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling
som föredragande statsrådet har förordat.

FöU 1982/83:9

Föredragande statsrådet

Vid behandlingen av det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling berör
föredragande statsrådet övergripande mål för och inriktning i stort av det
ekonomiska försvaret samt programplan för perioden 1983/84-1987/88.
Vidare förordar han, efter samråd med övriga berörda statsråd, vissa
riktlinjer för det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling.

Motioner

1982/83:318 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att kraven på beredskapslagring av olja snabbare bör
anpassas till aktuell oljeförbrukning,

1982/83:444 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 7 att
riksdagen uttalar att en ny målsättning för det ekonomiska försvaret bör
utarbetas i enlighet med motionens förslag,

1982/83:1244 av Anders Högmark (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändringar i förordningen om beredskapslagring
av olja i enlighet med vad som anförts i motionen i syfte att frigöra resurser
för att finansiera uppförande av pannanläggningar för inhemska bränslen.

Utskottet

Statsmakterna har genom 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 3,
FöU 18, rskr 374) tagit ställning till övergripande mål för och inriktning i
stort av det ekonomiska försvaret under perioden 1982/83-1986/87. Föredragande
statsrådet återger i budgetpropositionen (s. 205-206) dessa ställningstaganden.

I motion 444 (vpk) föreslås att en ny målsättning för det ekonomiska
försvaret, innefattande en helhetssyn på folkförsörjningen, skall utarbetas
och att i avvaktan härpå resurser för det ekonomiska försvaret skall tilldelas
enligt överstyrelsens för ekonomiskt försvar förslag.

Utskottet förutsätter att regeringen inför nästa försvarsbeslut, liksom inför
tidigare försvarsbeslut, prövar frågan om mål för totalförsvaret. Utskottet
anser det vara svårt och olämpligt att tidigare än så, och i särskild ordning,
ompröva målen för det ekonomiska försvaret. Utskottet påminner om att
riksdagen i 1982 års försvarsbeslut har gett regeringen till känna att den mot
bakgrund av bl. a. samhällets ökade sårbarhet bör överväga hur försvarsaspekter
skall uppmärksammas i den fredstida samhällsplaneringen i rätt tid
och av rätta instanser (FöU 1981/82:18 s. 13-14 och 16, rskr 374). Utskottet
förordar att riksdagen avslår yrkande 7 i motion 444 och återkommer i det
följande till yrkandet i motionen om ekonomiska resurser för det ekonomiska
försvaret.

FöU 1982/83:9

Föredragande statsrådet lämnar i budgetpropositionen (s. 209-215) förslag
till program- och delprogramvisa riktlinjer för det ekonomiska försvarets
fortsatta utveckling. Han behandlar därvid programmen Livsmedel, Beklädnad
m. m., Energi, Övriga försörjningsviktiga varor, Transporter, Arbetskraft,
Övriga försörjningsviktiga tjänster samt Ledning och samordning
m. m.

De förslag rörande delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m. inom
programmet Energi som avser oljelagring under budgetåret 1983/84 behandlar
utskottet som anslagsfrågor i sitt betänkande 1982/83:10.

Utskottet har inget att erinra mot vad försvarsministern anför om riktlinjer
för det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även ett par motioner om
ändring av oljelagringsbestämmelserna.

I motionerna 318 (c) och 1244 (m) föreslås ändrade regler för större
oljeförbrukares skyldighet att beredskapslagra olja i syfte att möjliggöra en
snabbare anpassning av lagringsskyldigheten till aktuell oljeförbrukning. I
motion 1244 föreslås vidare ändrade regler för uttag av s. k. oljeavgift i
samband med ändrad lagringsskyldighet.

Utredningen om översyn av det löpande oljelagringsprogrammet m. m.
(H 1982:04) har till uppgift bl. a. att undersöka möjligheterna att lindra
verkningarna av lagringsskyldigheten för företag med ändrad förbrukning
eller försäljning av olja, däribland företag som går över från användning av
olja till användning av andra energislag. Frågan skall utredas skyndsamt.
Utredningen skall samråda med utredningen om vissa frågor om beredskapslagring
på energiområdet (H 1982:03) som bl. a. skall överväga och lämna

förslag till ändrade former för oljeavgiftens bestämmande. Med hänvisning

till det pågående utredningsarbetet, som skall vara avslutat under år 1983,
anser utskottet att riksdagen inte nu bör göra något uttalande i dessa
frågor.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande riktlinjer för det ekonomiska försvarets fortsatta
utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 och med
avslag på motion 1982/83:444, yrkande 7, godkänner vad
föredragande statsrådet har förordat,

2. beträffande oljelagringsbestämmelserna

a. att riksdagen avslår motion 1982/83:318,

b. att riksdagen avslår motion 1982/83:1244.

16. Ekonomiska resurSer för det ekonomiska försvaret

Föredragande statsrådet redovisar i budgetpropositionen (s. 215-217) ett
totalt medelsbehov över statsbudgeten för budgetåret 1983/84 om 2 520 milj.
kr. för verksamheten inom det ekonomiska försvaret. I en sammanställning
anges de under olika huvudtitlar berörda anslagen.

FöU 1982/83:9

Motion

1982/83:444 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 8 att
riksdagen beslutar att det totala anslaget till det ekonomiska försvaret höjs
med 305 000 000 kr. till 2 825 000 000 kr. för budgetåret 1983/84.

Utskottet

Vissa av de medel som i propositionen är redovisade i en sammanställning
har redan anvisats av riksdagen.

I motionen föreslås att det nuvarande ekonomiska försvaret - intill dess att
den i motionen, yrkande 7, avsedda nya målsättningen har beslutats och en
på denna grundad planering har lagts fram - skall tilldelas resurser enligt
överstyrelsens för ekonomiskt försvar förslag.

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att avslå motion 444,
yrkande 7. I konsekvens härmed bör motionens yrkande 8 avslås.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår motion 1982/83:444, yrkande 8, om ökade
anslag till det ekonomiska försvaret.

17. Anslagsfrågor för det ekonomiska försvaret
FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budgetåret
1983/84 beträffande ekonomiskt försvar inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde anvisa medel och lämna bemyndiganden enligt följande
sammanställning.

Anslag

Belopp (kr.)

H 1. Överstyrelsen för ekono miskt

försvar: Förvaltningskostnader
(s. 227)

H 2. Drift av beredskapslager

(s. 227-228)

H 3. Beredskapslagring och in dustriella

åtgärder
(s. 228-229)

förslagsanslag

bemyndigande
(byggnadsarbeten för förrådsanläggning)bemyndigande(avtal

om nya beredskapslån) reservationsanslag -

33 116 000
207 375 000

200 000 000'
285 080 000'

1 Regeringen har i prop. 1982/83:130 bil. 3 lämnat förslag om ytterligare medel och
bemyndiganden.

FöU 1982/83:9

Anslag		Belopp (kr.)
H 4.	Särskilda kostnader för lag-
	ring av gasbensin (s. 229) förslagsanslag	1 000
H 5.	Förluster på beredskapsga-
	rantier (s. 230) bemyndigande (beredskapsgarantier)	125 (KM) 000
	förslagsanslag	1 000

Utskottet - som behandlar regeringens förslag i prop. 1982/83:100 bil. 14
om anslag för verksamheten inom delprogrammet Bränslen och drivmedel
m. m. i sitt betänkande 1982/83:10 - tillstyrker att riksdagen bifaller
regeringens förslag och hemställer

1. att riksdagen till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 33 116 000 kr.,

2. att riksdagen till Drift av beredskapslager för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 207 375 000 kr.,

3. beträffande Beredskapslagring och industriella åtgärder

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
för förrådsanläggning inom de kostnadsramar som
föredragande statsrådet har förordat,

b. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1983/84 inom en kostnadsram av 200 000 000 kr. medge avtal
om nya beredskapslån som medför utbetalningar under senare
budgetår,

c. att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 285 080 000 kr.,

4. att riksdagen till Särskilda kostnader för lagring av gasbensin för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

5. beträffande Förluster på beredskapsgarantier m. m.

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1983/84 medge att beredskapsgarantier får lämnas inom en ram
av 125 000 000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

18. Övrigt totalförsvar m. m.

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 231-233) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om övrigt
totalförsvar m. m.

FöU 1982/83:9

Föredragande statsrådet

Med övrigt totalförsvar avses de delar av totalförsvaret som inte omfattas
av det militära försvaret, civilförsvaret och det ekonomiska försvaret. Denna
verksamhet bedrivs av olika myndigheter. Medel för verksamheten anvisas
under särskilda anslag eller delar av anslag under flera olika huvudtitlar. I
budgetpropositionen redovisas dessa i en särskild tabell (s. 231). De under
dessa anslag (delar av anslag) upptagna medlen för budgetåret 1983/84
uppgår till ca 455 milj. kr.

Försvarsministern svarar i fred för samordningen av totalförsvaret.
Statsrådet Boström pekar på de grundläggande principerna för den fortsatta
utvecklingen för övrigt totalförsvar enligt 1982 års försvarsbeslut (prop.
1981/82:102, FöU 18, rskr 374) och redogör bl. a. för huvuddragen av
planeringen inom området.

Utskottet

Utskottet har inte något att invända mot vad statsrådet Boström har anfört
om övrigt totalförsvar m. m. och hemställer

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört om övrigt totalförsvar m. m.

19. Anslagsfrågor för övrigt totalförsvar

FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budgetåret
1983/84 beträffande till övrigt totalförsvar hänförda anslag inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde anvisa medel och lämna beställningsbemyndigande
enligt följande sammanställning.

Anslag Belopp (kr.)

11.	Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
	(s. 234-236)	förslagsanslag	3 055 000
12.	Civilbefälhavarna
	(s. 236-241)	förslagsanslag	12 538 000
13.	Signalskydd (s. 242-243)	bemyndigande reservationsanslag	2 580 000 4 030 000
14.	Vissa teleanordningar
	(s. 243-245)	reservationsanslag	44 455 000
15.	Identitetsbrickor
	(s. 245-247)	förslagsanslag	865 000
16.	Vissa skyddsrumsanlägg-
	ningar (s. 247-249)	reservationsanslag	3 950 000
17.	Anläggningar m. m. för vis-sa militära ändamål
	(s. 249-252)	reservationsanslag	28 100 000

FöU 1982/83:9

Anslag Belopp (kr.)

18. Bidrag till kostnader för
kommunal beredskap

(s. 252-253) reservationsanslag 350 000

Utskottet

Försvarsutskottet behandlar i detta betänkande de anslag inom området
Övrigt totalförsvar som har hänförts till fjärde huvudtiteln. Antalet sådana
anslag har för budgetåret 1983/84 utökats genom överföringar från femtonde
huvudtiteln av två anslag, Civilbefälhavarna och Bidrag till kommunal
beredskap. Överföringarna är en följd av den ändrade ärendefördelningen
mellan departementen.

Under de anslag som inom försvarsdepartementets verksamhetsområde är
hänförda till övrigt totalförsvar tas upp sammanlagt 97 343 000 kr. Anslagsbeloppen
räknas inte in i någon av ramarna för det militära försvaret eller
civilförsvaret.

Vid behandlingen av anslaget Civilbefälhavarna i betänkande 1981/82:18
(s. 161) uppehöll sig utskottet vid behovet av personalförstärkningar vid
civilbefälhavarkanslierna. Utskottet konstaterade att det sammanlagda
behovet av personalförstärkningar uppgick till 14 tjänster eller motsvarande
medel. Enligt regeringens förslag för innevarande budgetår hade beräknats
medel för tre tjänster. Utskottet ansåg det önskvärt att ytterligare tjänster
kunde tillföras civilbefälhavarkanslierna.

Civilbefälhavarna har för budgetåret 1983/84 gjort framställning om en
förstärkning av organisationen med (14-3) 11 tjänster. Föredragande
statsrådet anser att en viss förstärkning av ifrågavarande kanslier kan
behövas under budgetåret. Flan uttalar att detta ligger i linje med 1982 års
försvarsbeslut. I den mån medel kan frigöras från andra anslag bör de enligt
statsrådet Boström få användas för detta ändamål. Fördelningen på kanslier
avser han att föreslå regeringen i samband med beslut om regleringsbrev för
budgetåret 1983/84.

Utskottet har i det föregående (punkt 14) behandlat och avstyrkt bifall till
ett yrkande i motion 910 (fp) om begränsning av resurser för civilförsvarsstyrelsen
till förmån för civilbefälhavarkanslierna. Utskottet framhöll i det
sammanhanget vikten av att man förstärker personalen vid civilbefälhavarkanslierna,
allt i enlighet med utskottets enhälliga uppfattning i samband
med 1982 års försvarsbeslut. Enligt utskottets mening bör den förstärkning
som statsrådet Boström uttalar sig om minst innebära lika många nya tjänster
som för innevarande budgetår. Finansieringen bör - liksom för budgetåret
1982/83 - kunna ske genom överskridande av anslaget. Utskottet finner inte
tillräcklig anledning att nu föreslå riksdagen att göra ett uttalande i denna
fråga.

FöU 1982/83:9

Utskottet har inte något att anföra med anledning av vad regeringen i
övrigt har föreslagit rörande anslagsfrågor för övrigt totalförsvar.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 3 055 000
kr.,

2. beträffande Civilbefälhavarna

att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag res. 12 (m, c, fp)
av 12 538 000 kr.,

3. beträffande Signalskydd

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av signalskyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram
av 2 580 000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 4 030 000 kr.,

4. att riksdagen till Vissa teleanordningar för budgetåret 1983/84
anvisar ett réservationsanslag av 44 455 000 kr.,

5. att riksdagen till Identitetsbrickor för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 865 000 kr.,

6. att riksdagen till Vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 3 950 000 kr.,

7. att riksdagen till Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
28 100 000 kr.,

8. att riksdagen till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 350 000
kr.

20. Försvarsforskningens ställning, långsiktiga utveckling och finansiering Regeringen

har i budgetpropositionen (s. 263-268) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om försvarsforskningens
ställning, långsiktiga utveckling och finansiering.

Utskottet

Föredragande statsrådet ställer sig bakom ett förslag av forskningsanstalten
att denna, i likhet med försvarets rationaliseringsinstitut, får en ställning
utanför försvarsmakten och att totalförsvarsmyndigheterna får ett likställt
inflytande över försvarsforskningen i planerings- och budgethänseende.

Överbefälhavarens befogenheter gentemot anstalten i fråga om dess
krigsorganisation m. m., underrättelse- och säkerhetstjänst samt signalskydd
bevaras dock. Utskottet har inte något att erinra.

Beträffande försvarsforskningens långsiktiga utveckling delar statsrådet

FöU 1982/83:9

Boström forskningsanstaltens uppfattning att anstalten i samband med
perspektivplaneringen inför nästa försvarsbeslut på regeringens uppdrag och
i samråd med totalförsvarsmyndigheterna bör utarbeta en samlad syn på
försvarsforskningens långsiktiga utveckling. En sådan bör enligt hans mening
behandla dels försvarsforskningens uppgifter i stort och anstaltens roll, dels
utvecklingen i stort av delprogrammet Gemensam försvarsforskning. Han
delar vidare anstaltens uppfattning att överbefälhavaren i samråd med övriga
totalförsvarsmyndigheter bör besluta om hur delprogrammet Gemensam
försvarsforskning skall behandlas i hans perspektivplan.

Inte heller i denna del har utskottet något att invända mot vad
föredragande statsrådet har anfört. Forskningen är en produktionsfaktor
som är väsentlig för de samlade försvarsansträngningarna. Den är inte bara
ett medel att förverkliga uppgjorda planer utan bidrar också till att skapa
handlingsfrihet för framtida inriktning av försvarsplaneringen.

Föredragande statsrådets ställningstagande till försvarsforskningens finansiering
innebär att endast den rent anslagsfinansierade verksamheten
redovisas under anslaget Gemensam försvarsforskning, som alltjämt finansieras
inom utgiftsramen för det militära försvaret. För forskningsanstaltens
intäktsfinansierade verksamhet förs upp ett 1 000-kronorsanslag, som ligger
utanför utgiftsramen men inom försvarshuvudtiteln. Statsrådet Boström
understryker vikten av att den intäktsfinansierade uppdragsverksamheten
bedrivs så att man får full kostnadstäckning. Utskottet har inte något att
invända.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört om försvarsforskningens ställning, långsiktiga utveckling
och finansiering.

21. Övriga anslagsfrågor
FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budgetåret
1983/84 anvisa medel enligt följande sammanställning.

Anslag			Belopp (kr.)
K 1.	Försvarets forskningsan-stalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet (s. 269-271)	förslagsanslag	1 (XX)
K 2.	Flygtekniska försöksanstal-ten (s. 272-276)	förslagsanslag	2 550 (XX)
K 3.	Beredskapsstyrka för FN-tjänst (s. 276-278)	förslagsanslag	21 300 000

5 Riksdagen 1982183. 10 sami. Nr 9

FöU 1982/83:9

Motion

1982/83:1250 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
byggande av en vindtunnel samt lokalisering av denna till Luleå.

Utskottet

De anslag som behandlas under denna punkt ligger utanför utgiftsramarna
för det militära försvaret och för civilförsvaret. De tillhör heller inte det
ekonomiska försvaret eller övrigt totalförsvar.

Utskottet vill i anslutning till anslaget Flygtekniska försöksanstalten
behandla motion 1250 (s) om byggande av en vindtunnel. Motionärerna
framhåller att vindtunnlar är nödvändiga för utveckling av civila och militära
flygplan samt att de vindtunnlar som används i Sverige inte har prestanda
som motsvarar dagens krav. Utomlands finns moderna vindtunnlar, men det
är enligt motionärerna förenat med stora kostnader att hyra in sig där. De
menar att också planerings- och sekretesskäl talar emot ett utnyttjande av
vindtunnlar som finns i andra länder. Enligt motionärernas mening bör
snarast möjligt fattas beslut om en ny vindtunnel i Sverige, lämpligen
placerad i Luleå.

Frågan om en ny vindtunnel behandlades av riksdagen i samband med 1982
års försvarsbeslut (FöU 1981/82:18 s. 83-85). Kostnaden för att tillföra
flygtekniska försöksanstalten en transsonisk vindtunnel beräknades till 200
milj. kr. i prisläge februari 1981. Anskaffningskostnaden vid en förläggning
av tunneln till Luleå, i anslutning till tekniska högskolan där, beräknades till
230 milj. kr. i samma prisläge. Utskottet konstaterade att frågan hade
anknytning till flygplansanskaffningen för det militära försvaret men också
betydelse för områden som är viktiga för den civila flygtekniken. Enligt
utskottets majoritet borde riksdagen avvakta förslag av regeringen. Detta
blev också riksdagens beslut.

Utredningen om översyn av den flygtekniska forskningen i Sverige har
nyligen lämnat förslag (Ds Fö 1983:1) om långsiktig inriktning och
resursbehov. Enligt utredningen finns sedan länge ett uppenbart behov att
förnya landets vindtunnelresurser. Eftersom JAS-flygplanet skall vara klart
för provflygning redan 1987 kommer vindtunnelproven för projektet, enligt
utredningen, att till större delen vara slutförda innan en ny transsonisk tunnel
skulle kunna bli färdigställd. Utredningen anser att en transsonisk tunnel
ändå skulle ha stor betydelse såväl för den viktiga slutfasen av JAS-projektet
som för dess eventuella framtida modifieringar och vidareutvecklingar.
Utredningen förordar inköp av en begagnad transsonisk tunnel eller annan
lösning som är likvärdig från tids- och kostnadssynpunkt.

Remissvaren beträffande förslagen från nämnda utredning bearbetas f. n.
i försvarsdepartementet. Flygtekniska försöksanstalten har hemställt att få
inköpa en begagnad vindtunnel.

FöU 1982/83:9

Enligt utskottets mening bör frågan om anskaffning av en vindtunnel i
första hand prövas av regeringen. Vid en anskaffning som kräver medelsanvisning
av riksdagen får utskottet anledning att överväga anskaffningen på
nytt. Beträffande lokalisering av en vindtunnel till Luleå vill utskottet nu
endast påpeka att nyssnämnda utredning funnit att flygtekniska försöksanstaltens
verksamhet i sin helhet även i fortsättningen bör vara lokaliserad till
Bromma.

Riksdagen bör enligt utskottets mening inte göra något uttalande med
anledning av motion 1250.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motion 1982/83:1250 om byggande av en
vindtunnel,

2. att riksdagen till Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad
uppdragsverksamhet för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 2 550 000 kr.,

4. att riksdagen till Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 21 300 000 kr.

Stockholm den 12 april 1983

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Olle Göransson (s), Roland Brännström (s),
Gunnar Björk i Gävle (c), Åke Gustavsson (s), Göthe Knutson (m), Evert
Hedberg (s), Karl-Erik Svartberg (s), Olle Aulin (m), Holger Bergman (s),
Mats Olsson (s), Anita Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp), Inge
Carlsson (s) och Anders Svärd (c).

Reservationer

1. Säkerhets- och försvarspolitiken (punkt 2)

Gunnar Björk i Gävle (c) och Anders Svärd (c) anser beträffande vissa
frågor rörande totalförsvaret

dels att den del av utskottets anförande som på s. 9 börjar ”Sårbarhetsberedningen
tillkallades” och slutar ”till beredningen” bort ha följande
lydelse:

Sårbarhetsberedningen tillkallades år 1981 för att utreda, informera och ge

Föll 1982/83:9

råd i frågor om säkerhet och sårbarhet på dataområdet. Beredningen har
redovisat en handlingsplan (Ds Fö 1981:17) och beräknas lämna slutbetänkande
under första halvåret 1984. Utskottet delar uppfattningen i motion
1671 att det är viktigt att detta arbete fullföljs inom den angivna tidsramen.
Det är också enligt utskottet angeläget att utredningens arbete genom
tilläggsdirektiv garanteras få den inriktning som motionärerna anger. Vad
utskottet anfört rörande tilläggsdirektiv till sårbarhetsberedningen bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 11) i moment 3 b bort ha följande
lydelse:

3. beträffande vissa frågor rörande totalförsvaret

b. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1671 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
tilläggsdirektiv till sårbarhetsberedningen.

2. Säkerhets- och försvarspolitiken (punkt 2)

Eric Hägelmark (fp) anser beträffande vissa frågor rörande totalförsvaret dels

att den del av utskottets anförande som på s. 11 börjar ”Utskottet
påminner” och slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet stöder det förslag till en på sikt förändrad personalförsörjning
för totalförsvaret som folkpartiets företrädare framförde i 1978 års försvarskommitté.
En lämplig delreform vore att av motiv och på sätt som anges i
motion 1979 börja med att årligen direktrekrytera ca 5 000 personer i åldern
20-25 år till civilförsvaret. Regeringen bör därför i enlighet med motionsförslaget
snarast vidta erforderliga åtgärder för att göra en sådan ordning
möjlig. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 11) i moment 3 e bort ha följande
lydelse:

3. beträffande vissa frågor rörande totalförsvaret

e. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1797, yrkande 8,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om direktrekrytering till civilförsvaret.

3. Verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1982/83
(punkt 5)

Per Petersson, Göthe Knutson, Olle Aulin och Anita Bråkenhielm (alla
m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 14 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

FöU 1982/83:9

Som framhålls i motion 726 är fastheten i beslut och planering av
avgörande betydelse för möjligheterna att behålla vårt militära försvars
styrka. Ett nytt långsiktigt försvarsbeslut fattades av riksdagen under
föregående riksmöte. Efter grundliga utredningar beslutades därvid under
stor enighet om ett delvis nytt system för priskompensation, med ett särskilt
försvarsprisindex (FPI). Det vore anmärkningsvärt om riksdagen nu - kort
tid efter dessa ställningstaganden - skulle frångå den utgiftsram för det
militära försvaret innevarande budgetår som försvarsbeslutet leder till.
Utskottet kan därför inte godta att regeringen i besparingssyfte håller inne
100 milj. kr. av prisregleringsmedel. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 14) bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
motion 1982/83:726, yrkande 3, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört om verksamheten inom det
militära försvaret under budgetåret 1982/83.

4. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 6)

Per Petersson, Göthe Knutson, Olle Aulin och Anita Bråkenhielm (alla
m) anser beträffande krigsorganisationens utveckling m. m.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 20 börjar ”Utskottet
anser” och på s. 21 slutar ”i budgetpropositionen 1984” bort ha följande
lydelse:

Motiven för besparingar i den statliga verksamheten är starka. Det finns
däremot inte skäl att i första hand göra ytterligare besparingar i fråga om det
militära försvaret. De ekonomiska resurserna för det militära försvaret
behandlar utskottet under punkt 7.

Den politiska och militära utvecklingen i vår omvärld ger inte stöd för att
begränsa krigsorganisationens utveckling jämfört med 1982 års försvarsbeslut.
Tvärtom finns anledning att slå vakt om den stadga i planeringen som
det 5-åriga försvarsbeslutet innebär. I försvarsbeslutet finns förutsatt stora
besparingar som myndigheterna måste få finna vägar att göra. Krav redan nu
på ytterligare besparingar försvårar planering och handlande.

Ingen annan samhällssektor har utsatts för så stora krav på besparingar
som det militära försvaret. Som framgår av FöU 1981/82:18 (bil. 15 och 17)
har utgifterna för det militära försvaret, som andelar av de totala
statsutgifterna och av bruttonationalprodukten, minskat kraftigt.

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte godta några ändringar av den
krigsorganisationsutveckling som bygger på 1982 års försvarsbeslut och som
överbefälhavaren har redovisat i sin programplan. Detta innebär bl. a. att
den tolfte jaktdivisionen behålls under avsedd tid, och att en femte
norrlandsbrigad organiseras med fullständig utrustning. Utskottet anser

FöU 1982/83:9

alltså att riksdagen bör bifalla motion 726, yrkande 1 i denna del. Riksdagen
bör enligt utskottets mening också bifalla yrkandet i samma motion om en
särskild rapportering av överbefälhavaren om förutsättningarna att nå de mål
som sattes upp genom 1982 års försvarsbeslut. En första sådan rapport kan
lämpligen lämnas i samband med nästkommande programplan för det
militära försvaret och redovisas för riksdagen i budgetpropositionen 1984.

Vad utskottet har anfört om en utveckling av det militära försvarets
krigsorganisation enligt 1982 års försvarsbeslut bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 34) i moment 2 a bort ha följande
lydelse:

2. beträffande krigsorganisationens utveckling m. m.

a. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100, med
bifall till motion 1982/83:726, yrkande 1 i denna del och yrkande
4, samt med anledning av motionerna 1982/83:1240, yrkandena
1 och 2, och 1982/83:1797, yrkandena 5 och 6, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om en
utveckling av krigsorganisationen enligt 1982 års försvarsbeslut.

3. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 6)

Gunnar Björk i Gävle (c) och Anders Svärd (c) anser beträffande
krigsorganisationens utveckling m. m.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 20 börjar "Utskottet
anser” och på s. 21 slutar ”i budgetpropositionen 1984” bort ha följande
lydelse:

Det statsfinansiella läget nödvändiggör vissa besparingar även i fråga om
det militära försvaret. Den politiska och militära utvecklingen i vår omvärld
ger emellertid inte stöd för någon betydande begränsning av krigsorganisationens
utveckling jämfört med 1982 års försvarsbeslut. Av besparingsskäl
kan behöva göras vissa förändringar i planeringen. Det är angeläget att
överbefälhavaren mot bakgrund av det ekonomiska utrymmet får göra en
samlad bedömning och redovisa denna i nästa programplan för det militära
försvaret. Enligt utskottets mening bör i första hand behållas inriktningen
mot att en fullständig femte norrlandsbrigad organiseras. I avvaktan på
överbefälhavarens programplan och regeringens prövning av denna bör
riksdagen inte nu fatta beslut om bibehållande, ändrad lokalisering eller
indragning av den tolfte jaktdivisionen. Ytterligare underlag för överbefälhavarens
planering tillförs inom kort genom förslag från ubåtsskyddskommissionen
och regeringens ställningstaganden till dessa.

Regeringens syn på utvecklingen av försvarsmaktens samlade krigsorga -

FöU 1982/83:9

nisation, grundad på överbefälhavarens nästkommande programplan, bör i
vanlig ordning redovisas för riksdagen i budgetpropositionen 1984.

Vad utskottet har anfört om den fortsatta planeringen för krigsorganisationens
utveckling bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 34) i moment 2 a bort ha följande
lydelse:

2. beträffande krigsorganisationens utveckling m. m.

a. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 samt
motionerna 1982/83:726, yrkande 1 i denna del och yrkande 4,
1982/83:1240, yrkandena 1 och 2, och 1982/83:1797, yrkandena
5 och 6, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört om den fortsatta planeringen för krigsorganisationens
utveckling.

6. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 6)

Eric Hägelmark (fp) anser beträffande krigsorganisationens utveckling
m. m.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 20 börjar "Utskottet
anser” och på s. 21 slutar ”i budgetpropositionen 1984” bort ha följande
lydelse:

Det statsfinansiella läget nödvändiggör besparingar även i fråga om det
militära försvaret. Den politiska och militära utvecklingen i vår omvärld ger
emellertid inte stöd för någon begränsning av krigsorganisationens utveckling
jämfört med 1982 års försvarsbeslut. Enligt utskottets mening torde
försvarsbeslutets inriktning kunna behållas i allt väsentligt även om
besparingar genomförs enligt regeringens förslag. Utskottet delar den
uppfattning som redovisas i motion 1797 (fp). Den innebär bl. a. att en femte
norrlandsbrigad organiseras och att den tolfte jaktdivisionen behålls t. v.

Det är angeläget att överbefälhavaren mot bakgrund av det ekonomiska
utrymmet får göra en samlad bedömning av krigsorganisationens utveckling
och redovisa denna i nästkommande programplan för det militära försvaret.
Regeringens ställningstagande med anledning av programplanen bör i vanlig
ordning redovisas för riksdagen i budgetpropositionen 1984.

Vad utskottet har anfört om den fortsatta planeringen för krigsorganisationens
utveckling bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 34) i moment 2 a bort ha följande
lydelse:

2. beträffande krigsorganisationens utveckling m. m.

a. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100, med
bifall till motion 1982/83:1797, yrkandena 5 och 6, samt med
anledning av motionerna 1982/83:726, yrkande 1 i denna del

FöU 1982/83:9

och yrkande 4, och 1982/83:1240, yrkandena 1 och 2, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om en
utveckling av krigsorganisationen i huvudsak enligt 1982 års
försvarsbeslut.

7. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 6)

Per Petersson (m), Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe Knutson (m), Olle
Aulin (m), Anita Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp) och Anders Svärd
(c) anser beträffande JAS-projektet

dels att den del av utskottets anförande som på s. 27 börjar ”Utskottet
godtar” och slutar ”till visst ändamål” bort ha följande lydelse:

De föreslagna riktlinjerna för JAS-projektet innebär att regeringen godtar
det avtal som har träffats med Industrigruppen JAS. Varken detta
ställningstagande eller något annat som anförs i propositionen ger enligt
utskottets mening motiv för att öka eller minska den beslutade ekonomiska
ramen för projektet. Utskottet anser därför att den gällande ekonomiska
ramen för JAS-projektet, 25,7 miljarder kronor, bör behållas. De ekonomiska
reserverna inom ramen bör regeringen få utnyttja på det sätt som
avsågs vid 1982 års försvarsbeslut, dvs. både för täckning av prisfördyringar
som inte kompenseras fullt ut genom förändringarna av nettoprisindex och
för merkostnader på grund av tekniska förbättringar m. m. som kan visa sig
önskvärda under utvecklingsarbetet.

Vad utskottet nu har anfört om den ekonomiska ramen för JAS-projektet
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 34) i moment 3 e bort ha följande
lydelse:

3. beträffande JAS-projektet

e. att riksdagen med avslag på proposition 1982/83:119, med
bifall till motionerna 1982/83:2252, yrkande 2, och 1982/
83:2253, yrkande 1, samt med anledning av motion 1982/
83:2253, yrkande 2, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört om den ekonomiska ramen för
projektet.

8. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 6)

Per Petersson (m), Göthe Knutson (m), Olle Aulin (m), Anita Bråkenhielm
(m) och Eric Hägelmark (fp) anser beträffande fredsorganisationen
m. m.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 30 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

FöTJ 1982/83:9

Utskottet delar motionärernas uppfattning att frågan om en sammanslagning
av de centrala militära staberna till en myndighet inte nu bör börja
utredas på nytt. Först bör man enligt utskottets mening under en längre tid än
som hittills har varit möjligt pröva och vinna erfarenhet av den nuvarande
organisationen. Detta bör riksdagen med bifall till motionen och avslag på
budgetpropositionen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 35) i moment 4 a bort ha följande
lydelse:

4. beträffande fredsorganisationen m. m.

a. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 och
med bifall till motion 1982/83:910, yrkande 4, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om ytterligare
utredning av de centrala stabernas organisation.

9. Ekonomiska resurser för det militära försvaret (punkt 7)

Per Petersson, Göthe Knutson, Olle Aulin och Anita Bråkenhielm (alla
m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 39 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”senare i betänkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen vid beslut nu om ekonomiska resurser för det
militära försvaret helt bör följa det långsiktiga beslut om totalförsvaret som
riksdagen fattade under föregående riksmöte. Den säkerhetspolitiska
bakgrunden ger inte anledning till annat ställningstagande.

De statsfinansiella och samhällsekonomiska skäl som föredragande
statsrådet har berört (s. 36) som motiv för att frångå 1982 års försvarsbeslut är
enligt utskottets mening inte övertygande. Den ryckighet i försvarsmaktens
planering som skulle bli följden av besparingar enligt regeringens förslag
motverkar god ekonomi och hushållning inom det militära försvaret. Det är
vidare att märka att de föreslagna besparingarna i allt väsentligt måste gå ut
över angelägen materielanskaffning. Uteblivna försvarsbeställningar till varv
och verkstäder kompenseras med statligt stöd i olika former. En sådan
planering främjar varken statsfinanser, sysselsättning eller samhällsekonomi.

Utskottet förordar alltså att utgiftsramen och planeringsramen i enlighet
med motion 726 (m) bestäms enligt 1982 års försvarsbeslut. Utgiftsramen bör
bestämmas till 18 188 520 000 kr. och den femåriga planeringsramen till
90 913 milj. kr., båda ramarna i prisläge februari 1982.

Utskottet återkommer i det följande till frågan om huruvida föreslagna
förbättringar av värnpliktsförmånerna bör påverka utgiftsramen.

Anslagsfrågorna för det militära försvaret behandlas senare i betänkandet.
Regeringen bör anpassa medelsförbrukningen under de olika anslagen till
den utgiftsram som riksdagen bestämmer.

6 Riksdagen 1982/83. 10 sami. Nr 9

FöU 1982/83:9

dels att den del av utskottets anförande som på s. 40 börjar ”Utskottet-som
ännu” och slutar ”avslås i denna del” bort ha följande lydelse:

Merkostnaden för förbättrade förmåner till värnpliktiga under grundutbildning
enligt proposition 1982/83:115 uppgår enligt tillgängliga uppgifter
till högst 20 milj. kr. Beloppet motsvarar 20 % av den beräknade
priskompensationen beträffande ifrågavarande värnpliktsförmåner. Beräkningarna
är osäkra och ger i och för sig inte tillräcklig anledning att nu göra ett
tillägg i ramberäkningen. Mot bakgrund av de omplaneringar som blir en
följd om regeringens förslag i budgetpropositionen skulle godtas av
riksdagen måste emellertid även merkostnader av den storlek som det här är
fråga om - om de inte kompenseras genom prisregleringen - beaktas särskilt.
Det finns annars risk att en serie sådana bedömningar allvarligt försämrar
planeringsförutsättningarna. Utskottet anser därför att regeringen vid
utgången av budgetåret 1983/84 bör göra en efterkalkyl beträffande
ifrågavarande merkostnader och kompensera dessa i samband med prisregleringen
för budgetåret därefter. Efterkalkylen bör redovisas för riksdagen i
budgetpropostionen 1985.

Vad utskottet har anfört om merkostnader för förbättringar av vissa
värnpliktsförmåner bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan (s. 41) i momenten 1 och 2 bort ha följande
lydelse:

1. att riksdagen med avslag på proposition 1982/83:100 och
motionerna 1982/83:444, yrkande 5, och 1982/83:1239, yrkandena
1 och 2, samt med bifall till motion 1982/83:726, yrkande 1
i denna del och yrkande 2, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört om ekonomiska resurser för det
militära försvaret under perioden 1983/84-1987/88 samt för
budgetåret 1983/84 fastställer utgiftsramen för det militära
försvaret till 18 188 520 000 kr. i prisläget februari 1982,

2. att riksdagen med anledning av motion 1982/83:726, yrkande 5,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om merkostnader för förbättringar av vissa värnpliktsförmåner.

10. Ekonomiska resurser för det militära försvaret (punkt 7)

Gunnar Björk i Gävle (c) och Anders Svärd (c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 39 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”senare i betänkandet” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag om ekonomiska resurser för det militära försvaret
innebär ett allvarligt avsteg från 1982 års försvarsbeslut. En minskning av

FöU 1982/83:9

utgiftsramen för nästa budgetår med 200 milj. kr. och en däremot svarande
minskning av planeringsramen för femårsperioden skulle vara mycket
negativ för planeringen. Redan i försvarsbeslutet togs hänsyn till den
ekonomiska situationen under de närmaste åren. Den ryckighet i försvarsmaktens
planering som skulle bli följden av besparingar enligt regeringens
förslag motverkar god ekonomi och hushållning inom det militära försvaret.
Detta har framhållits i motion 1239 (c).

Mot denna bakgrund förordar utskottet en väsentligt mindre besparing än
regeringen har föreslagit. Utgiftsramen för nästa budgetår bör bestämmas till
18 083 520 000 kr. och den femåriga planeringsramen till 90 388 milj. kr.,
båda ramarna i prisläge februari 1982.

Anslagsfrågorna för det militära försvaret behandlas senare i betänkandet.
Regeringen bör anpassa medelsförbrukningen under de olika anslagen till
den utgiftsram som riksdagen bestämmer.

dels att utskottets hemställan (s. 41) i moment 1 bort ha följande
lydelse:

1. att riksdagen med avslag på proposition 1982/83:100 och
motionerna 1982/83:444, yrkande 5, och 1982/83:726, yrkande 1
i denna del och yrkande 2, samt med bifall till motion
1982/83:1239, yrkandena 1 och 2, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört om ekonomiska resurser
för det militära försvaret under perioden 1983/84-1987/88 samt
för budgetåret 1983/84 fastställer utgiftsramen för det militära
försvaret till 18 083 520 000 kr. i prisläget februari 1982.

11. Anslagsfrågor för det militära försvaret (punkt 9)

Per Petersson (m), Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe Knutson (m), Olle
Aulin (m), Anita Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp) och Anders Svärd
(c) anser beträffande Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret

dels att den del av utskottets anförande som på s. 47 börjar ”Utskottet
delar” och på s. 48 slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av CFN:s
verksamhet. Därför bör såsom föreslås i motion 1789 100 000 kr. av anslaget
avses för nämndens verksamhet. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 51) i moment 33 a bort ha följande
lydelse:

33. beträffande Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret

a. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1789 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
medel till hemvärnets centrala förtroendenämnd.

FöU 1982/83:9

12. Anslagsfrågor för övrigt totalförsvar (punkt 19)

Per Petersson (m), Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe Knutson (m), Olle
Aulin (m), Anita Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp) och Anders Svärd
(c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 63 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”denna fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis erinra om sitt ställningstagande i betänkandet
FöU 1981/82:18 för en betydande utbyggnad av personalresurserna vid
civilbefälhavarkanslierna. Utskottet bedömde den sammanlagda förstärkningen
av dessa vara 14 tjänster eller motsvarande medel. Utskottet framhöll
också vid behandlingen i det föregående (punkt 14) av ett yrkande i motion
910 (fp) om begränsningar av resurserna för civilförsvarsstyrelsen till förmån
för civilbefälhavarkanslierna vikten av personalförstärkningar vid civilbefälhavarkanslierna,
allt i enlighet med utskottets enhälliga uppfattning i
samband med 1982 års försvarsbeslut. Enligt utskottets mening bör den
förstärkning som statsrådet Boström uttalar sig för som slutligt riktmärke ha
det totala behov som utskottet har konstaterat och innefatta minst lika många
nya tjänster som för innevarande budgetår.

Finansieringen bör - liksom för budgetåret 1982/83 - kunna ske genom
överskridande av anslaget. Vad utskottet anfört om personalförstärkningar
vid civilbefälhavarkanslierna bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan (s. 64) bort innehålla ett moment 2 b av
följande lydelse:

2. beträffande Civilbefälhavarna

b. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
personalförstärkningar vid civilbefälhavarkanslierna,

Särskilda yttranden

1. Säkerhets- och försvarspolitiken (punkt 2) - barnomsorgen i samband med
övningar inom totalförsvaret

av Anita Bråkenhielm (m) och Eric Hägelmark (fp).

Det är viktigt att ansvaret för vårdnaden av små barn på ett rimligt sätt
beaktas när personal inkallas till repetitionsutbildning inom försvarsmakten
eller till övningar inom civilförsvaret.

Om mannen i en familj arbetar i förvärvslivet medan kvinnan är hemma
och vårdar barnen får mannen under repetitionsutbildning full kompensation
för inkomstbortfall under tjänstgöringen. Om kvinnan genom förvärvsarbete

FöU 1982/83:9

står för familjens inkomst medan mannen vårdar barnen erhåller familjen,
om mannen inkallas, endast 40 kr. per dag. Familjen kompenseras ej för det
bortfall i familjeinkomsten som uppstår då kvinnan lämnar sitt förvärvsarbete
för att under mannens bortovaro överta hans vårdansvar för barnen. En
familj borde emellertid inte bestraffas för att det är mannen som är hemma
och vårdar barnen - inte minst från jämställdhetssynpunkt bör man se
positivt på ett sådant engagemang.

Ersättningen till familjer där mannen åtagit sig att vårda barnen medan
kvinnan förvärvsarbetar och står för familjens försörjning bör i samband med
repetitionsutbildning kunna lösas t. ex. inom föräldraförsäkringens ram.
Kostnaderna för att rätta till ovan relaterade orättvisor är ringa och vi utgår
från att försvarsministern i samband med en nödvändig översyn av dessa
problem beaktar vikten av att man ej diskriminerar familjer som valt att låta
mannen ha huvudansvaret för den dagliga vården av små barn.

2. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 6) - besparingar i
fredsorganisationen

av Eric Hägelmark (fp).

Det är otillfredsställande att i dagens spända internationella läge besluta
om en minskning av krigsorganisationen. Därför är folkpartiets strävan att så
långt möjligt behålla den krigsorganisation som riksdagen uttalade sig för i
1982 års försvarsbeslut.

Om det skulle visa sig nödvändigt måste man utöver de besparingar i
fredsorganisationen som föreslås i budgetpropositionen t. ex. minska eller
senarelägga repetitionsutbildning, byggnadsverksamhet och materielanskaffning
för att finna ytterligare möjligheter till besparingar. Det är helt
klart att arméns fredsorganisation har en överkapacitet som drar stora
kostnader i förhållande till den krigsorganisation den skall utbilda och
organisera. Här finns enligt mitt förmenande möjligheter till rationaliseringar.

I en av mig till detta betänkande fogad reservation - reservation 2 - yrkas
på åtgärder av regeringen för att en direktrekrytering till civilförsvarét av
5 000 yngre personer per år skall bli möjlig. Av dessa skulle ca 2 000
värnpliktiga undantas från militär värnpliktsutbildning. Detta skulle innebära
besparingar. Jag förutsätter då att utbildningen inom civilförsvaret är
väsentligt billigare än inom det militära försvaret, främst till följd av kortare
utbildningstid, lägre kapitalförslitning, mindre förbrukning av förnödenheter
(bl. a. bortfaller ammunitionsförbrukningen).

Med planeringar och besparingar i den riktning som jag anfört kan
krigsorganisationen bibehållas vid den nivå som angavs i 1982 års försvarsbeslut.

FöU 1982/83:9

3. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 6) - utredning av de
centrala stabernas organisation

av Gunnar Björk i Gävle (c) och Anders Svärd (c).

Enligt vår uppfattning är det angeläget att vid utvärderingen av den nyligen
fastställda organisationen av de centrala staberna ägna särskild uppmärksamhet
åt de nuvarande möjligheterna till en rationell långtids- och
budgetplanering. Först sedan en utvärdering med nämnda inriktning skett
finns en grund för överväganden om organisationens utformning.

4. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 6) - antalet värnpliktiga
under grundutbildning

av Eric Hägelmark (fp).

Den redovisning som framgår av budgetpropositionen beträffande planerad
utbildning och antalet utbildade är ej godtagbar och kan inte avfärdas
med, att det inte går att jämföra en planerad inryckningsstyrka med antalet
utryckande/utbildade värnpliktiga. En klar uppgift måste finnas i förbandsomsättningsplaner
om hur många värnpliktiga, som krigsorganisationen
måste omsättas med. Utbildningen syftar till att utbilda så många värnpliktiga.
Att det sker vissa avgångar under utbildningen bör erfarenhetsmässigt
kunna beräknas.

Planeringsmetoderna tycks vara olika inom försvarsgrenarna. Utfallet
visar stora olikheter. Armén har 1981/82 planerat att grundutbilda 36 100
värnpliktiga men faktiskt utbildat 34 900. Skillnaden är 1 200 värnpliktiga
(3 %). Marinen planerade för 6 687 värnpliktiga men utbildade 5 451, en
skillnad på 1 236 värnpliktiga (18 %). Flygvapnet planerade för 4 417
värnpliktiga och utbildade 4 221, en skillnad på 196 värnpliktiga (4 %).

De stora skillnaderna i planering och utfall gör att man kan befara att
försvarsgrenarna använder sig av olika planeringsmetoder. En noggrannare
planering är nödvändig. Försvaret får dyrt betala dessa avvikelser mellan
planerad utbildning och utbildade genom att de försvårar framtida rationaliseringsmöjligheter
i fredsorganisationen.

5. Det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling (punkt 14) - ändring av
olj elagringsbestämmelser

av Gunnar Björk i Gävle (c) och Anders Svärd (c).

I motion 318 (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att kraven på beredskapslagring av olja snabbare bör anpassas till
aktuell oljeförbrukning.

Utskottet har valt att avvakta resultatet av pågående utredningsarbete,
som skall vara avslutat redan under år 1983, utan att närmare redovisa skälen
för att reglerna för beredskapslagring ändras mycket snabbt. Dessa skäl är

FöU 1982/83:9

främst att bl. a. skogsindustrin skulle påverkas mycket positivt om reglerna
ändrades samt att oljeimporten i så fall skulle minska och bytesbalansen
förbättras.

Det hade också kunnat påpekas i utskottets betänkande att leveranstryggheten
beträffande olja har förbättrats avsevärt genom att Sverige numera får
merparten av sin olja från Nordsjön.

FÖU 1982/83:9 80 Behandlas i betänkande

utsk. reserv.

Bilaga

hemst. nr

p.:mom.

Sammanställning av motionsyrkanden

Väckta under den allmänna motionstiden

1982/83:168 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos 6:3 a
regeringen hemställer om åtgärder för att snarast avbryta arbetet med
JAS-projektet.

1982/83:318 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger i5:2 a
regeringen till känna att kraven på beredskapslagring av olja snabbare bör
anpassas till aktuell oljeförbrukning.

1982/83:351 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett övertagande i 8:1
samhällelig ägo av viktigare delar av svensk krigsmaterielindustri,

2. att riksdagen hos regeringen begär en plan för en successiv övergång från 8:2
militär till civil produktion inom den inhemska krigsmaterielindustrin.

1982/83:443 av Sture Korpås (c) och Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen 2:2 b

beslutar att som sin åsikt ge regeringen till känna att denna vid förhandlingar
om kommande flottbesök klart bör ge uttryck för att fartyg med kärnvapen
ombord inte kan gästa Sverige.

1982/83:444 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för en ökning av handelsutbytet med 2:2 a
planekonomierna i Östeuropa i syfte att stärka Sveriges alliansfria ställning

och öka självständigheten på det säkerhetspolitiska området,

2. att riksdagen uttalar att NATO:s militära uppladdning i det nordiska 2:1
området med bl. a. förhandslagring av militär materiel för USA:s marinkår i
Tröndelag likaväl som den sovjetiska uppladdningen på Kolahalvön ökar
spänningen i Norden,

3. att riksdagen beslutar att utbyggnaden av JAS skall stoppas, 6:3 a

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning om hur civila 3:1
och militära resurser skall samordnas för en effektivare övervakning och ett
bättre gränsskydd i de svenska skärgårdarna i enlighet med vad som
framförts i motionen,

5. att riksdagen fastställer anslaget till det militära försvaret för budgetåret 7:1 9,10
1983/84 till 17 380 520 000 kr.,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så att medel 14:3 b
anslagna till skyddsrumsutbyggnad kommer till full användning under
budgetåret 1983/84,

7. att riksdagen uttalar att en ny målsättning för det ekonomiska försvaret 15:1
bör utarbetas i enlighet med motionens förslag,

FöU 1982/83:9 81

8. att riksdagen beslutar att det totala anslaget till det ekonomiska
försvaret höjs med 305 000 000 kr. till 2 825 000 000 kr. för budgetåret
1983/84,

9. att riksdagen uttalar att direktiven till nästa försvarsutredning bör
utformas i enlighet med vad som anförs i motionen.

1982/83:726 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, att försvaret skall
ha rätt att disponera de medel som anslagits för budgetåret 1982/83,

5. att riksdagen uttalar sig för att aviserade förbättringar av värnpliktsförmånerna,
utöver vad som inryms inom försvarsprisindex, FPI, inte får
belasta försvarsramen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av förbättrade regler avseende möjligheterna att i vissa
situationer höja försvarsmaktens beredskap,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande medelstilldelning till de frivilliga försvarsorganisationerna,

10. att riksdagen godkänner de i motionen föreslagna riktlinjerna för
civilförsvarets utveckling.

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

2:3 a

6:2 a 4, 5, 6, 9

7:1 10

7:1 9, 10

5 3

6:2 a 4,5,6

7:2 9

6:2 b

6:2 e
9:31 c
12:1

12:2
6:3 f

FöU 1982/83:9 82

och för att trygga sysselsättningen för de anställda inom militär flygplansindustri.

1982/83:909 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller att de frivilliga försvarsorganisationerna
återfår tjänstebrevsrätten,

2. - om yrkande 1 ej kan bifallas - att riksdagen uttalar sig för att
kostnadskompensation för nämnda organisationers portokostnader skall
utgå.

1982/83:910 av Eric Hägelmark m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen begär hos regeringen att få en redogörelse över hur
samordningsfrågor inom totalförsvaret - både i fredstid och i krigstid - avses
handläggas inom regeringskansliet,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om fem nya tjänster till
civilförsvarsstyrelsens centrala administration och att regeringen disponerar
motsvarande medel i samband med den förutskickade prövningen av
resurser till civilbefälhavarkanslierna i samband med regeringens beslut om
regleringsbrev för budgetåret 1983/84,

3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att öka sannolikheten för
att antalet värnpliktiga i grundutbildning kommer att överensstämma med
det för resp. budgetår planerade antalet,

4. att riksdagen uttalar att den principiellt och praktiskt redan utredda
frågan om antal myndigheter i den centrala militära stabsorganisationen inte
åter bör göras till föremål för utredning.

1982/83:912 av Margaretha af Ugglas (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att flygplansburen radar bör prioriteras
inom luftförsvaret.

1982/83:1239 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag till det militära försvaret
anvisar 18 083 520 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande ekonomiska resurser för det militära försvaret
under perioden 1983/84 - 1987/88 godkänner en planeringsram som med 475
milj. kr. överstiger regeringens förslag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om uppföljning av beslutet om försvarets fredsorganisation,

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

9:31 a
9:31 c

1:1

14:1 c
6:8 a

6:4 a 8

6:2 d
2:3 d

7:1 9, 10

6:4 b

FöU 1982/83:9 83

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad intagning till grundutbildning av arbetsmarknadspolitiska
skäl,

5. att riksdagen i skrivelse till regeringen snarast prövar frågan om att göra
repetitionsutbildningen mer meningsfull och effektiv för den inkallade.

1982/83:1240 av Claes Elmstedt (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att följa 1982 års försvarsbeslut, enligt vilket den
tolfte jaktdivisionen bibehålls till mitten av 1990-talet,

2. att riksdagen uttalar sig för att den tolfte jaktdivisionen snarast
lokaliseras till Blekinge flygflottilj.

1982/83:1243 av Eric Hägelmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna

1. att skadeverkningar av direktanfall med kärnvapen mot vårt land bör
utredas till nästa fleråriga försvarsbeslut,

2. att det s. k. tekniska EMP-skyddet bör utforskas och förbättras,

3. att regeringen bör informera och stimulera till debatt beträffande
kärnvapnens verkan och vilka resurser för skydd som finns.

1982/83:1244 av Anders G. Högmark (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändringar i förordningen om beredskapslagring
av olja i enlighet med vad som anförts i motionen i syfte att frigöra resurser
för att finansiera uppförande av pannanläggningar för inhemska bränslen.

1982/83:1249 av Per-Olof Strindberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
försvarets myndigheter vid behov skall tilldelas långsiktiga krediter i syfte att
befrämja en rationell och ekonomiskt lönsam investeringsverksamhet.

1982/83:1250 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om byggande
av en vindtunnel samt lokalisering av denna till Luleå.

1982/83:1671 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
tilläggsdirektiv till sårbarhetsberedningen.

1982/83:1789 av Göran Allmér m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen över
statsbudgeten till hemvärnets centrala förtroendenämnds (CFN) verksamhet
anvisar 100 000 kr. inom ramen för anslaget F 18. Vissa nämnder m. m.
inom det militära försvaret.

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

6:8 b
6:8 c

6:2 a 4,5,6

2:3 c

2:3 c
2:3 c

15:2 b

6:2 f
7:3
21:1

2:3 b 1

9:33 a 11

FöU 1982/83:9 84 Behandlas i betänkande

utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

1982/83:1790 av Olle Aulin (m) och Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen 9:31 c

som sin mening ger regeringen till känna att de frivilliga försvarsorganisationerna
med automatik bör få tillgodoräkna sig prisregleringsmedel på
erhållet statsbidrag.

1982/83:1797 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 6:3 b
motionen sagts om nytillkommande faktorer i fråga om JAS-projektet,

2. att riksdagen uttalar att den statsfinansiella situationen gör det ännu mer 6:4 c
angeläget än som framkom vid 1982 års totalförsvarsbeslut att finna
besparingsmöjligheter inom det militära försvarets fredsorganisation och
fredstida drift,

3. att riksdagen begär att regeringen i kommande budgetpropositioner 6:4 c
lämnar redogörelser för hur arbetet att söka spara inom försvarets
byggnadsverksamhet utvecklas särskilt i fråga om normer av olika slag,

4. att riksdagen begär att regeringen snarast framlägger förslag i fråga om 6:4 d
försvarsmaktens frånträdande av kvarteret Sparre i Karlskrona i syfte att
ekonomiskt underlätta beställning av ytterligare minjaktfartyg,

5. att riksdagen uttalar att en femte Norrlandsbrigad bör organiseras men 6:2 a 4, 5, 6
att möjligheterna att göra besparingar i fråga om bandvagnar likväl tas upp

till regeringens prövning,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om snabb indragning av tolfte 6:2 a 4, 5, 6

jaktdivisionen men att regeringen ges möjlighet att åter pröva frågan om

lokalisering,

7. att riksdagen uttalar att möjligheterna att snabbare än hittills planerats 6:2 c
prova ny fartygsbunden ubåts jaktutrustning bör bli belysta,

8. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag om direktrekry- 2:3 e 2

tering till civilförsvaret av 5 000 yngre per år, varav ungefär 2 000 män som

därmed undantas från militär värnpliktsutbildning.

1982/83:1798 av Margot Wallström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar 6:3 a

avslå proposition 1982/83:100 i vad avser forsknings- och utvecklingsarbetet
av flygplanssystemet JAS, i avvaktan på den utvärdering av JAS som
pågår.

Väckta med anledning av proposition 1982183:119

1982/83:2241 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att 6:3 a
JAS-projektet inte skall genomföras,

2. att, om yrkandet under 1 inte vinner bifall, riksdagen hos regeringen 6:3 c
begär att den kommitté som skall tillsättas för att följa JAS-upphandlingen

får en parlamentarisk sammansättning med representation för alla riksdagspartierna,

FöU 1982/83:9

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om omedelbara åtgärder för en
planmässig övergång från militär till civil produktion inom svensk flygindustri.

1982/83:2250 av Evert Svensson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att uppskjuta beslutet om ett eventuellt nytt
flygplanssystem till 1987 och att därmed avslå proposition 1982/83:119,

2. att riksdagen i andra hand uttalar att i ett godkännande av J AS-projektet
skall ingå som villkor att industrin senast 1987 redovisar en plan för
omställning till civil produktion.

1982/83:2252 av Eric Hägelmark (fp) och Kerstin Ekman (fp) vari yrkas

1982/83:2253 av Per Petersson m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att en totalram för JAS-projektet om 25,7
miljarder kronor fastställs,

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

6:3 f

6:3 a

6:3 f

6:3 d

6:3 e

FöU 1982/83:9

Innehållsförteckning

FÖRSVARSDEPARTEMENTET M. M.

Motion 2

Utskottet 2

SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN

Föredragande statsrådet 4

Motioner 6

Utskottet 7

Vissa frågor rörande säkerhetspolitiken 8

Vissa frågor rörande totalförsvaret 9

ÖVERSYNSPROJEKTET M. M.

Föredragande statsrådet 12

Motion 12

Utskottet 12

VERKSAMHETEN INOM DET MILITÄRA FÖRSVARET

UNDER BUDGETÅRET 1981/82 13

VERKSAMHETEN INOM DET MILITÄRA FÖRSVARET
UNDER BUDGETÅRET 1982/83

Motion 13

Utskottet 13

DET MILITÄRA FÖRSVARETS FORTSATTA UTVECKLING

Föredragande statsrådet 15

Motioner 16

Utskottet 19

Grundläggande inriktning för det militära försvarets utveckling . 19

Krigsorganisationens utveckling m. m 19

JAS-projektet 24

Fredsorganisationen m. m 28

Gemensam försvarsforskning 31

Lekmannainflytande på central nivå 31

Personalfrågor 31

Värnpliktsutbildning m. m 32

Frivilliga försvarsorganisationer 33

Utskottets hemställan 34

EKONOMISKA RESURSER FÖR DET MILITÄRA FÖRSVARET Föredragande

statsrådet 36

Motioner 37

Utskottet 38

VISSA FRÅGOR RÖRANDE FÖRSVARSINDUSTRIN

Föredragande statsrådet 42

Motion 42

Utskottet 42

FöU 1982/83:9 87

ANSLAGSFRÅGOR FÖR DET MILITÄRA FÖRSVARET

Motioner 45

Utskottet 46

VERKSAMHETEN INOM CIVILFÖRSVARET UNDER BUDGETÅRET
1981/82 51

VERKSAMHETEN INOM CIVILFÖRSVARET UNDER BUDGETÅRET
1982/83 51

CIVILFÖRSVARETS FORTSATTA UTVECKLING

Föredragande statsrådet 51

Motion 52

Utskottet 52

EKONOMISKA RESURSER FÖR CIVILFÖRSVARET 54

ANSLAGSFRÅGOR FÖR CIVILFÖRSVARET

Motioner 55

Utskottet 56

DET EKONOMISKA FÖRSVARETS FORTSATTA UTVECKLING Föredragande

statsrådet 57

Motioner 58

Utskottet 58

EKONOMISKA RESURSER FÖR DET EKONOMISKA FÖRSVARET Motion

Utskottet 60

ANSLAGSFRÅGOR FÖR DET EKONOMISKA FÖRSVARET 60
ÖVRIGT TOTALFÖRSVAR M. M.

Föredragande statsrådet 62

Utskottet 62

ANSLAGSFRÅGOR FÖR ÖVRIGT TOTALFÖRSVAR

Utskottet 63

FÖRSVARSFORSKNINGENS STÄLLNING, LÅNGSIKTIGA
UTVECKLING OCH FINANSIERING

Utskottet 64

ÖVRIGA ANSLAGSFRÅGOR

Motion 66

Utskottet 66

RESERVATIONER 67

SÄRSKILDA YTTRANDEN 76

BILAGA 80

minab/gotab Stockholm 1983 75093