FöU 1982/83:11

Försvarsutskottets betänkande
1982/83:11

om förbättrade förmåner åt värnpliktiga m. fl. (prop. 1982/83:115)

I betänkandet behandlas förslag som regeringen - efter föredragning av
försvarsministern, statsrådet Anders Thunborg - har förelagt riksdagen i
proposition 1982/83:115. Förslagen gäller dels vissa förändringar och
förbättringar av de förmåner som värnpliktiga m. fl. får under grundutbildningen,
dels principer för hur ersättningar till värnpliktiga m. fl. skall betalas
ut under beredskap och krig. I betänkandet behandlas vidare motionerna
1982/83:911, 1246, 1794, 2240 och 2245.

Proposition

Regeringen har i proposition 1982/83:115 (s. 46) föreslagit riksdagen

dels att anta förslagen till

1. lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),

2. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

3. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),

4. lag om upphävande av krigsavlöningsreglementet (1945:833),

5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

dels att godkänna vad föredragande statsrådet har anfört om värnpliktsförmåner
under grundutbildning och ersättningar till personal i krigsorganisationen.

Föredragande statsrådet

Försvarsministerns förslag om värnpliktsförmåner under grundutbildning
bygger på 1982 års värnpliktsförmånskommittés (Fö 1982:01) betänkande
(Ds Fö 1982:4) Förmåner till värnpliktiga m. fl. under grundutbildning samt
remissyttranden över betänkandet. Hans förslag om ersättningar till personal
i krigsorganisationen bygger på värnpliktsförmånsutredningens (Fö 1980:02)
betänkande (Ds Fö 1982:1) Ersättningar till personal i krigsorganisationen
samt remissyttranden över betänkandet.

Regeringens förslag innebär i huvudsak följande.

Det nuvarande systemet för värnpliktigas m. fl. förmåner under grundutbildningen
behålls. I fråga om de generella förmånerna höjs dagersättningen
från nuvarande 18 kr. till 22 kr. per dag. Vidare tillkommer ytterligare ett
tillägg till dagersättningen efter 360 dagars tjänstgöring. Utbildningspremierna
för kompanibefälsuttagna m. fl. och de särskilda ersättningarna för visst
slags tjänstgöring m. m. slopas. Det s. k. vpl 10-systemet för de värnpliktigas
m. fl. resor upphör. I stället införs en fri hemresa varje vecka. Nuvarande
begränsningar i möjligheterna att resa med flyg kvarstår. För de behovsprö 1

Riksdagen 1982183. 10 sami. Nr 11

FöU 1982/83:11

vade förmånerna ändras reglerna för familjepenning, bostadsbidrag och
näringsbidrag. Näringsbidraget höjs från nuvarande högst 200 kr. till högst
400 kr. per dag. Vissa ändringar vidtas i administrationen av familjebidragen.

Ersättningen till personal inom försvarsmaktens, inkl. hemvärnet, och
civilförsvarets krigsorganisation under beredskap och krig skall ske enligt det
s. k. dagpenningsystem som gäller för värnpliktiga, vapenfria tjänstepliktiga,
civilförsvarspliktiga och frivilliga vid repetitionsutbildning i fred. Dagpenningen,
som motsvarar hel sjukpenning, skall normalt betalas ut till anhörig.
Den inkallade får ett s. k. fälttraktamente på tjänstgöringsplatsen. Administrationen
skall kunna fungera utan datorer. Vidare blir alla resor, för vilka
ledighet beviljas, kostnadsfria för den inkallade.

Förslagen avses träda i kraft den 1 juli 1983.

Motioner

1982/83:911 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller om att värnpliktsförmånsförordningens 6 § ändras så att vapenfri
värnpliktstjänstgöring ur ersättningssynpunkt jämställs med militär sådan
också i de fall då värnpliktig övergår till militär utbildning från vapenfri
tjänst.

1982/83:1246 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
begränsa utgående ersättningar vid civilförsvarsövningar i enlighet med vad
som i motionen anförts.

1982/83:1794 av Eric Hägelmark (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av lagen SFS 1976:1008 så att vapenfri tjänstepliktig får
tillgodoräkna sig fullgjorda tjänstgöringsdagar i likhet med vapenför
tjänstepliktig.

1982/83:2240 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att dagersättningen till de värnpliktiga höjs till 30 kr. per dag och
inflationsskyddas fr. o. m. budgetåret 1983/84,

2. att förplägnadsersättningen höjs till 25 kr. per dag fr. o. m. samma
budgetår,

3. att utryckningsbidraget höjs till 3 000 kr. och inflationsskyddas fr. o. m.
samma budgetår,

4. att de värnpliktigas reseförmåner utformas i enlighet med motionens
förslag.

1982/83:2245 av Eric Hägelmark m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att förplägnadsersättningen räknas upp till 25 kr.
per dag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anges om principer för bestämmande av kostnad för förhyrning av bostad

FöU 1982/83:11

utanför förband, nivå på hyresbidrag samt uppräkning av beklädnadsersättning,

3. att riksdagen beslutar att en fri resa per 14 dagar skall utgå till
värnpliktiga under repetitionsutbildning och till civilförsvarspliktiga,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om förhandlingar med regionala och lokala kollektivtrafikbolag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan om
kvalificering till kontant arbetsmarknadsstöd snarast bör behandlas.

Utskottet

Värnpliktsförmåner under grundutbildning m. m.

Allmänt

Föredragande statsrådet anför att fullgörandet av värnpliktstjänstgöring
eller motsvarande plikttjänstgöring med nödvändighet innebär uppoffringar
för den enskilde och hans familj. Ett grundläggande krav på ett förmånssystem
är dock att den tjänstepliktige och hans anhöriga kan leva under rimliga
ekonomiska förhållanden i samband med tjänstgöringen.

Försvarsministern anser att nuvarande förmånsregler med generella
förmåner, som regleras huvudsakligen i värnpliktsförmånsförordningen, och
selektiva, dvs. behovsprövade förmåner, som regleras i familjebidragslagen,
i princip bör behållas. Han anser att ett system med s. k. värnpliktslön skulle
bli alltför dyrbart och troligen skulle behöva kompletteras med behovsprövade
bidrag.

Efter samråd med chefen för socialdepartementet understryker försvarsministern
att han anser att en tjänstepliktig inte kan förvägras bistånd enligt
socialtjänstlagen enbart av det skälet att han är inkallad till värnpliktstjänstgöring.

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet har
anfört.

Generella förmåner

Dagersättning, tillägg till dagersättningen, utbildningspremier

Värnpliktsförmånskommittén (Fö 1982:01) har föreslagit att dagersättningen
höjs etappvis till 30 kr. i fast pris och att den höjs med 2 kr. per år i fast
pris under de fyra närmaste budgetåren. Kommittén har vidare föreslagit att
premierna för utbildning till värnpliktigt kompanibefäl slopas och att i stället
ett nytt tillägg till dagersättningen införs.

Föredragande statsrådet delar kommitténs uppfattning att dagersättningen
bör höjas etappvis till 30 kr. Han anser däremot inte att dagersättningen
skall priskompenseras automatiskt och är inte beredd att ange någon
bestämd tidsplan för när trettiokronorsmålet skall nås. Han förordar
1* Riksdagen 1982/83. 10 sami Nr 11

FöU 1982/83:11

emellertid för budgetåret 1983/84 att dagersättningen höjs från 18 till 22 kr.,
dvs. med 4 kr.

I motion 2240 (vpk) yrkande 1, föreslås att dagersättningen fr. o. m.
budgetåret 1983/84 utgår med 30 kr. och inflationsskyddas.

Utskottet anser att förslagen i motionen leder till en utgiftsökning under
budgetåret 1983/84 - ca 100 milj. kr. utöver vad som följer av föredragande
statsrådets förslag - som, sedd mot bakgrund av det statsfinansiella läget, är
alltför stor. Yrkandet bör avslås.

Föredragande statsrådet delar kommitténs uppfattning att premierna för
utbildning till värnpliktigt kompanibefäl bör slopas och att i stället ett nytt
tillägg till dagersättningen bör införas. Han anser att tillägget bör utgå efter
360 dagars tjänstgöring och vara 60 kr.

Slutligen förordar försvarsministern att premierna för utbildning till
reservofficer, en utbildning som är frivillig, av rekryteringsskäl alltjämt bör
bestå.

Föredragande statsrådets specialmotivering till ikraftträdandebestämmelsen
i förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen (propositionen s. 44) är
behäftad med redaktionella fel. Den bör ha följande lydelse:

Lagändringen träder i kraft den 1 juli 1983. För värnpliktig, som har
påbörjat sin grundutbildning till värnpliktigt kompanibefäl och den 1 juli
1983 fullgjort 300 dagar, skall 33 § i den äldre lydelsen gälla i fråga om
utbildningspremie, dock längst intill utgången av år 1983. Detta innebär
samtidigt att den värnpliktige inte har rätt till det nya tillägget till
dagersättningen som föreslås utgå fr. o. m. den 1 juli 1983. Det får ankomma
på regeringen att i värnpliktsförmånsförordningen reglera detta.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot vad föredragande statsrådet har
anfört om dagersättning, tillägg till dagersättningen och utbildningspremier.

Vissa särskilda ersättningar

Här avsedda ersättningar är särskild ersättning till värnpliktiga för
sjötjänstgöring, dykeriarbete, flygtjänstgöring och fallskärmstjänst samt
mässpengar för vissa värnpliktiga.

Föredragande statsrådet förordar med stöd av kommittén att de särskilda
ersättningarna samt mässpengarna slopas. Utskottet har inget att erinra mot
vad föredragande statsrådet har anfört om vissa särskilda ersättningar.

Med anledning av synpunkter som har lämnats till utskottet i samband med
uppvaktning vill utskottet framhålla betydelsen av att regeringen utfärdar
övergångsbestämmelser som avser de värnpliktiga som har påbörjat grundutbildning
före den 1 juli 1983. Övergångsbestämmelserna bör utformas så
att ingen värnpliktig får försämrade förmåner under pågående tjänstgöring
med stöd av värnpliktslagen. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

FöU 1982/83:11

Förplägnadsersättning, inkvarteringsersättning, beklädnadsersättning

En värnpliktig får förplägnadsersättning i stället för fri förplägnad när han
har tillstånd att själv svara för sin mathållning samt när han i samband med
tjänstledighet eller sjukdom inte befinner sig vid förbandet. F. n. uppgår
ersättningen till 15 kr. per dag. Kommittén har föreslagit att förplägnadsersättningen
höjs till 25 kr. per dag. Föredragande statsrådet anser dock att
höjningen av statsfinansiella skäl bör begränsas och att ersättningen bör vara
20 kr. per dag.

I motionerna 2240 (vpk), yrkande 2, och 2245 (fp), yrkande 1, föreslås att
ersättningen höjs enligt kommitténs förslag, dvs. till 25 kr. per dag.

Utskottet anser, liksom föredragande statsrådet, att förplägnadsersättningen
av statsfinansiella skäl bör begränsas till 20 kr. per dag. Motionsyrkandet
bör avslås.

En värnpliktig kan få inkvarteringsersättning i stället för fri inkvartering.
Om den värnpliktige inte bor i egen bostad kan förbandschef under vissa
förutsättningar hyra bostad åt honom för högst 300 kr. i månaden. Om den
värnpliktige utnyttjar sin egen bostad, utgår ett månatligt hyresbidrag med 50
kr. under förutsättning att han inte uppbär bostadsbidrag enligt familjebidragslagen.

Värnpliktiga som har tillstånd att i tjänsten begagna egna persedlar
erhåller beklädnadsersättning med 2:70 kr. per dag.

Kommittén har föreslagit att beloppsgränsen 300 kr. i månaden för hyra av
bostad utom kasernområdet slopas samt att hyresbidraget höjs till 100 kr. i
månaden och utgår oavsett om bostadsbidrag utgår eller ej. Kommittén har
vidare föreslagit att beklädnadsersättningen, som har varit oförändrad sedan
år 1977, räknas upp till aktuellt prisläge.

Försvarsministern delar kommitténs uppfattning att de här nämnda
förmånerna - inkvarteringsersättning, hyresbidrag och be klädnadsersättning
- bör höjas. Han anför att det ankommer på regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer att närmare bestämma ersättningarnas storlek. I
motsats till kommittén anser han att hyresbidrag inte skall utgå om den
tjänstepliktige har bostadsbidrag.

I motion 2245 (fp), yrkande 2, föreslås att de här nämnda förmånerna
förbättras på det sätt som föredragande statsrådet anför. Enligt motionärerna
bör dock riksdagen göra ett mera precist uttalande härom. Ersättningarnas
storlek bör beräknas på grundval av kommitténs förslag vad gäller
förhyrning av bostad, uppräkning av hyresbidrag och beklädnadsersättning.

Utskottet har inhämtat att avsikten är att helt följa kommitténs förslag i de
delar som de biträds av föredragande statsrådet. Därmed behövs inget
särskilt uttalande av riksdagen med anledning av motionsyrkandet.

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet har anfört
om förplägnadsersättning, inkvarteringsersättning och beklädnadsersättning.

Föll 1982/83:11

Utryckningsbidrag, kontant arbetsmarknadsstöd

Kommittén har föreslagit att utryckningsbidraget - som senast höjdes år
1979 - höjs med 500 kr. till 2 000 kr. vid ingången av budgetåret 1985/86.

Föredragande statsrådet prioriterar ersättningar under utbildningen före
en höjning av ersättningen vid dess avslutande och anser att det inte finns
ekonomiskt utrymme för att höja även utryckningsbidraget. Han anför att
frågan får tas upp i det årliga budgetarbetet.

I motion 2240 (vpk), yrkande 3, konstateras att utryckningsbidraget har
holkats ur av inflationen och att kommitténs förslag om en höjning till 2 000
kr. är otillräckligt. Bidraget bör enligt motionärerna utgå med 3 000 kr.
fr. o. m. budgetåret 1983/84 och inflationsskyddas.

Utskottet gör samma prioritering som föredragande statsrådet och anser
att ekonomiskt utrymme inte finns för en sådan höjning av utryckningsbidraget
som motionärerna föreslår. Yrkandet bör avslås.

Kommittén pekar på behovet av att bestämmelserna om kontant
arbetsmarknadsstöd ses över med avseende på möjligheterna att tillgodoräkna
värnpliktstjänstgöringen som kvalifikationstid. Översynen bör ske snarast
och i lämpligt sammanhang.

Föredragande statsrådet anför att denna fråga inte kan ses isolerat. Han
anser, efter samråd med arbetsmarknadsministern, att frågan bör tas upp i
annat sammanhang.

I motion 2245 (fp), yrkande 5, föreslås att riksdagen uttalar att denna fråga
bör behandlas skyndsamt med hänsyn till de svårigheter som de nu aktuella
stora ungdomskullarna kommer att möta i det rådande läget på arbetsmarknaden.

Utskottet har inhämtat att frågan behandlas i arbetsmarknadsdepartementet
och att regeringen med hög prioritet behandlar de arbetsmarknadspolitiska
frågorna. Något särskilt uttalande av riksdagen med anledning av
motionsyrkandet behövs inte.

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet har anfört
om utryckningsbidrag och kontant arbetsmarknadsstöd.

Reseförmåner

Värnpliktiga under grundutbildning har f. n. två fria ledighetsresor per
månad och tjänstepliktiga under annan utbildning f. n. en fri ledighetsresa
per två månader till och från den plats inom landet där de är kyrkobokförda
eller vistas stadigvarande eller annan plats som kan nås med allmänt
kommunikationsmedel. Flyg får under vissa förutsättningar användas vid
ledighetsresa. Vidare har alla tjänstepliktiga under utbildning möjlighet till
subventionerade resor, s. k. vpl 10-resor, samt resor med abonnerad buss.
Vpl 10-resor innebär att den tjänstepliktige i obegränsad omfattning får resa
med allmänt kommunikationsmedel, dock inte flyg, för endast 10 kr., vart
som helst inom landet.

FöU 1982/83:11

Föredragande statsrådet föreslår, liksom kommittén, att vpl 10-resorna
slopas och att antalet fria ledighetsresor för värnpliktiga under grundutbildning
ökas till en per vecka. Han anför vidare att tjänstepliktiga under annan
utbildning liksom f. n. bör få en fri ledighetsresa per två månader.

I motion 2245 (fp), yrkande 3, föreslås att värnpliktiga under repetitionsutbildning
och civilförsvarspliktiga får en fri ledighetsresa per två veckor.

Utskottet konstaterar att föredragande statsrådets förslag innebär försämrade
reseförmåner för andra tjänstepliktiga under utbildning än värnpliktiga
under grundutbildning samt att motionsyrkandet syftar till att motverka
detta. Utskottet har under beredningen inhämtat att man inom försvarsdepartementet
i samma syfte överväger åtgärder liknande dem som föreslås i
motionen.

Utskottet anser att åtgärder med samma syfte som i motionsyrkandet är
angelägna och bör vidtas. Åtgärderna bör innebära att värnpliktiga under
repetitionsutbildning och civilförsvarspliktiga under utbildning för varje hel
tjänstgöringsperiod om 14 dagar på statens bekostnad får företa en resa i
samband med tjänstefri dag till och från hemorten. Enligt utskottets mening
bör därvid få utnyttjas allmänt kommunikationsmedel, dock inte flyg.
Åtgärderna bör genomföras samtidigt med de åtgärder som föreslås i
propositionen, dvs. den 1 juli 1983. Det bör ankomma på regeringen att fatta
erforderliga beslut och i efterhand redovisa dem för riksdagen. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Föredragande statsrådet anför att det som f. n. bör vara möjligt att byta ut
fria resor mot lokala eller regionala månadskort eller motsvarande färdhandlingar.
I motion 2245, yrkande 4, framhålls vikten av att de värnpliktiga ges
möjlighet till sådana byten. Utskottet konstaterar att inget särskilt uttalande
av riksdagen behövs med anledning av motionsyrkandet.

Kommittén har behandlat frågan om fria resor skall kunna sparas eller tas
ut i förväg på det sätt som nu är möjligt. Den har föreslagit att, om en fri
ledighetsresa medges varje vecka, möjligheten att spara resor eller ta ut resor
i förskott avskaffas. Den anser vidare att en eller två fria ledighetsresor bör
kunna få överlåtas till anhörig för att ge möjlighet till besök på förbandsorten.

Försvarsministern biträder kommitténs förslag och anser att den tjänstepliktige
genom en smidig anpassning av reglerna för resornas utnyttjande bör
få möjlighet att resa hem under sin fritid trots att möjligheterna att spara
resor eller ta ut dem i förskott avskaffas. Han finner däremot inte anledning
att tillstyrka kommitténs förslag om att fri resa skall kunna överlåts till den
tjänstepliktiges anhöriga.

I motion 2240 (vpk), yrkande 4, föreslås att det antal fria resor som
tjänstgöringens längd ger underlag för får disponeras fritt i fråga om resmål
och resetillfälle. Motionärerna tar alltså avstånd från förslaget om att
avskaffa möjligheten att spara resor eller ta ut dem i förskott. Vidare stöder
motionärerna kommitténs förslag om att en eller två fria ledighetsresor bör

Föll 1982/83:11

kunna få överlåtas till anhörig.

Utskottet delar försvarsministerns uppfattning att utökningen av antalet
fria ledighetsresor motiverar att möjligheterna att spara resor eller ta ut dem i
förskott avskaffas. Utskottet finner inte tillräcklig anledning förorda att
någon fri resa skall kunna överlåtas till anhörig. Yrkandet bör avslås.

Utskottet har - utöver vad som har anförts i det föregående om resor för
värnpliktiga under repetitionsutbildning m. fl. - inget att erinra mot vad
föredragande statsrådet har anfört om reseförmåner.

Behovsprövade förmåner samt övriga frågor

Föredragande statsrådet förordar på grundval av kommitténs förslag
förbättringar i fråga om familjepenning, bostadsbidrag och näringsbidrag
samt vissa åtgärder rörande administrationen av familjebidragen. Han
förordar vidare förändringar i fråga om flyttningsbidrag och semesterlön
samt föreslår att vapenfria tjänstepliktiga som tjänstgör inom civilförsvaret
skall vara berättigade till befattningspenning enligt samma villkor som
civilförsvarspliktiga.

I motionerna 911 (m) och 1794 (fp), båda väckta under den allmänna
motionstiden, föreslås att värnpliktig som har övergått från vapenfri tjänst
skall kunna tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring för tillägg till dagersättningen
på samma sätt som vapenfri tjänstepliktig med tidigare värnpliktstjänstgöring.

Föredragande statsrådet tar i propositionen upp denna fråga med
anknytning till att kammarrätten i Göteborg berört den i sitt yttrande över
kommitténs förslag. Han delar kammarrättens uppfattning och förordar att
en värnpliktig som tidigare har gjort viss del av vapenfri tjänst får
tillgodoräkna sig denna tjänstgöring för erhållande av tillägg till dagersättningen.
Han anför vidare att det ankommer på regeringen att meddela
erforderliga författningsändringar.

Utskottet konstaterar att inget uttalande av riksdagen behövs med
anledning av motionerna 911 och 1794.

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet har anfört
om behovsprövade förmåner samt övriga frågor.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 1246 (c). I motionen
påpekas att den befattningspenning som utgår till vissa grupper av
tjänstgörande civilförsvarspliktiga inte kan vara avgörande för någons
tjänstgöring. Däremot vållar den kostnader i förvaltningen som vid
endagarsövningar torde överstiga värdet av den erhållna förmånen. Därför
bör enligt motionären antingen befattningspenningen för vissa civilförsvarspliktiga
avskaffas helt och hållet eller också ersättningar understigande 100
kr. inte utbetalas.

Utskottet vill framhålla att systemet med befattningspenning för vissa
grupper omfattar även värnpliktiga under repetitionsutbildning. Härvid har

FöU 1982/83:11

befattningspenningen - till följd av att repetitionsövningarna i regel omfattar
flera veckor - större betydelse för berörda individer. Utskottet anser att
samma förmånssystem bör gälla för civilförsvarspliktiga som för värnpliktiga
under repetitionsutbildning och att därför de i motionen föreslagna
förändringarna inte bör komma till stånd. Motion 1246 bör avslås.

Ersättningar till personal i krigsorganisationen

Föredragande statsrådets förslag bygger på värnpliktsförmånsutredningens
(Fö 1980:02) betänkande (Ds Fö 1982:1) Ersättningar till personal i
krigsorganisationen samt remissyttranden över betänkandet. Han delar
utredningens uppfattning att det utgör en brist i vår beredskap att det i dag
inte finns ett för krigsförhållanden anpassat system för att betala ut ersättning
till personal i försvarsmaktens och civilförsvarets krigsorganisation.

Försvarsministern anser liksom utredningen att dagpenningsystemet, som
i fred tillämpas för värnpliktiga under repetitionsutbildning m. fl., bör
tillämpas för värnpliktiga m. fl. under beredskap och krig. Till detta bör
läggas det fälttraktamente som utredningen har föreslagit. Det bör ankomma
på regeringen att fastställa fälttraktamentets storlek. Det mycket föråldrade
krigsavlöningsreglementet (1945:833) bör upphävas.

Försvarsministern anser vidare att det föreslagna ersättningssystemet bör
omfatta värnpliktiga, civilförsvarspliktiga och vapenfria tjänstepliktiga samt
den frivilliga personal som skall tjänstgöra inom försvarsmakten, inkl.
hemvärnet, och civilförsvaret. Civilförsvarspliktiga inom verksskyddet och
frivillig personal inom driftvärnet bör dock avlönas av ordinarie arbetsgivare.
Kommittén (Fö 1982:08) om förmåner m. m. vid frivillig försvarsverksamhet
skall ytterligare pröva frågan om ersättning vid beredskap och krig. Den
anställda personalen bör inte omfattas av dagpenningsystemet.

Fälttraktamente och befattningspenning bör enligt utredningen vara
obeskattade och betalas ut på tjänstgöringsplatsen. Dagpenning skall, efter
avdrag för preliminär skatt, kunna lyftas av anhörig på hemorten eller på
annan ort. Utbetalningssystemet får inte vara beroende av datorstöd eller
fungerande kommunikationer mellan olika orter. Föredragande statsrådet
finner utredningens förslag lämpligt och anför att det ankommer på
regeringen att besluta om hur betalningssystemet närmare skall utformas.

Försvarsministern anser att det bör ankomma på regeringen att utfärda de
föreskrifter som kan behövas för övergång till de administrativa rutiner som
föreslås gälla vid beredskap och krig. I värnpliktslagen bör anges att
värnpliktig är berättigad till fälttraktamente om tjänstgöring sker med stöd
av 27 § 2 mom. eller 28 § värnpliktslagen. Detta gäller då även för vapenfria
tjänstepliktiga. Motsvarande förmån för civilförsvarspliktiga bör anges i
civilförsvarslagen.

Försvarsministern anser vidare att näringsbidrag bör kunna ges även i krig.
Frågan om frivilliga skall kunna få näringsbidrag samtidigt med dagersätt -

FöU 1982/83:11

ning bör studeras av den nyssnämnda kommittén om förmåner m. m. vid
frivillig försvarsverksamhet.

Slutligen anser försvarsministern liksom utredningen att den som tjänstgör
under beredskap och krig skall ha fria resor och att detta bör gälla även
frivillig personal samt att särskilda ersättningar för sjötjänstgöring, dykeriarbete,
flygtjänstgöring och fallskärmstjänst slopas.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att regeringen har lagt fram
förslag rörande ersättningar till personal i krigsorganisationen och att
därmed en brist i vår administrativa beredskap kan rättas till. Utskottet har
inget att erinra mot vad föredragande statsrådet har anfört, och förutsätter
att arbetet på detta område drivs vidare, inte minst vad gäller den anställda
personalen.

Hemställan

Utskottet konstaterar att varken de motionsyrkanden eller utskottets
ställningstaganden som har redovisats i det föregående avser eller medför
behov av ändringar i de lagförslag som regeringen har lagt fram i
propositionen.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
beträffande värnpliktsförmåner under grundutbildning m. m.

1. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2240, yrkande 1,
godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om dagersättning,

2. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:115 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
specialmotiveringen till ikraftträdandebestämmelsen i förslaget
till lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

3. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2240, yrkande 2,
och 1982/83:2245, yrkande 1, godkänner vad föredragande
statsrådet har anfört om förplägnadsersättning,

4. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2245, yrkande 2,
godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om inkvarteringsersättning
och beklädnadsersättning,

5. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2240, yrkande 3,
godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om utryckningsbidrag,

6. att riksdagen med anledning av propositionen som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om övergångsbestämmelser
vid slopande av vissa särskilda ersättningar,

7. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2245, yrkande 5,
godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om värn -

FöU 1982/83:11

pliktstjänstgöring som kvalifikationstid för kontant arbetsmarknadsstöd,

8. att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till
motion 1982/83:2245, yrkande 3, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört om resor för värnpliktiga
under repetitionsutbildning m. fl.,

9. att riksdagen avslår motion 1982/83:2245, yrkande 4, om lokala
och regionala månadskort,

10. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2240, yrkande 4,
godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om möjligheterna
att spara resor eller ta ut dem i förskott samt om
överlåtelse av fri resa till anhörig,

11. att riksdagen avslår motionerna 1982/83:911 och 1982/83:1794
om dagersättningen för vissa värnpliktiga,

12. att riksdagen avslår motion 1982/83:1246 om avskaffande av
befattningspenning vid civilförsvarsövning,

13. att riksdagen i övrigt godkänner vad föredragande statsrådet
har anfört om värnpliktsförmåner under grundutbildning
m. m.,

beträffande ersättningar till personal i krigsorganisationen

14. att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har
anfört,

beträffande lagförslag

15. att riksdagen antar de i proposition 1982/83:115 framlagda
förslagen till

a. lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),

b. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

c. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),

d. lag om upphävande av krigsavlöningsreglementet
(1945:833),

e. lag om ändring av kommunalskattelagen (1928:370).

Stockholm den 19 april 1983

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Olle Göransson (s), Roland Brännström (s),
Göthe Knutson (m), Karl-Erik Svartberg (s), Olle Aulin (m), Holger
Bergman (s), Mats Olsson (s), Anita Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp),
Ingvar Björk (s), Anders Svärd (c), Nils Svensson (s), Barbro Evermo (s) och
Karl Erik Olsson (c).

FöU 1982/83:11

Särskilt yttrande

av Eric Hägelmark (fp).

Förplägnadsersättning utgår till värnpliktig vid tjänstledighet och vid
sjukdom om den värnpliktige inte befinner sig vid förbandet.

Vid längre tids sjukdom, t. ex. vid skada som den värnpliktige ådragit sig i
tjänsten, är det ganska vanligt att den värnpliktige befinner sig hemma hos
sina föräldrar eller i egen bostad. Under sådana förhållanden är det svårt att
få ekonomin att gå ihop. Värnpliktsförmånskommittén förordade en höjning
av förplägnadsersättningen från 15 kr./dag till 25 kr./dag vilket är konsumentverkets
norm. Behovet av ersättning torde reellt sett vara större.
Ersättningen det här är fråga om tillkommer de värnpliktiga som bäst
behöver detta stöd.

Jag har anslutit mig till utskottets uppfattning att det av statsfinansiella skäl
inte är möjligt att inför budgetåret 1983/84 höja förplägnadsersättningen så
mycket som värnpliktsförmånskommittén har föreslagit. Jag anser det
emellertid angeläget att regeringen redan i budgetarbetet inför.budgetåret
1984/85 på nytt prövar möjligheterna att höja förplägnadsersättningen.

minab/gotab Stockholm 1983 75271