FiU 1982/83:31

Finansutskottets betänkande
1982/83:31

om vissa anslag för budgetåret 1983/84 inom finansdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1982/83:100 bil. 9)

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1982/83:100 bilaga 9 Finansdepartementet i vad avser
Litt. A Finansdepartementet m. m. punkterna A 2-A 5,

Litt. D Vissa centrala myndigheter m. m. punkterna D6-D9 och
D 13,

Litt. F Övriga ändamål punkt F 6 samt

avsnittet Vissa särskilda frågor inom finansdepartementets verksamhetsområde,

dels motionerna 1982/83:697, 1150, 1633 och 1645.

SJUNDE HUVUDTITELN
Finansdepartementet m. m.

1. Finansråd/ekonomiska attachéer och Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens i proposition 1982/83:100 bilaga 9 (finansdepartementet)
under punkterna A 2-A 3 (s. 11-12) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1983/84 anvisar

1. till Finansrådi ekonomiska attachéer ett förslagsanslag av
1 439 000 kr.,

2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 19 300 000
kr.

2. Översynsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt A 4 (s. 12) och hemställer

att riksdagen till Översynsverksamhet för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

3. Extrautgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 5 (s.
13) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 635 000 kr.

1 Riksdagen 1982183. 5 sami. Nr 31

FiU 1982/83:31

2

Vissa centrala myndigheter m. m.

4. Konjunkturinstitutet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt D 6 (s. 96-98) och hemställer

att riksdagen till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 12 589 000 kr.

5. Myntverket: Förvaltningskostnader. Regeringen har under punkt D 7 (s.
98-99) föreslagit riksdagen att till Myntverket: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 7 836 000 kr.

I motion 1982/83:1150 av Inge Carlsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära en översyn av upphandlingsförordningen
för myntämnen, samt att man begränsar myntvalörerna för utländsk import
till 5-, 10-, 25- och 50-öringar.

Utskottet

Myntverket genomför 10-15 gånger per år upphandling av myntämnen.
Regelmässigt delas den upphandlade kvantiteten upp på två eller tre poster,
om det inte är för stora prisskillnader mellan anbuden. Därigenom
garanteras en säker tillförsel av myntämnen. Från myntverkets sida är man
angelägen om att vidmakthålla en seriös anbudsgivning från flera leverantörer
för att främja konkurrensen. Man anser det också viktigt att utnyttja de
erfarenheter som finns hos de stora utländska tillverkarna. I Sverige finns
endast en tillverkare, Gränges Metallverken.

I motion 1150 begärs en översyn av upphandlingsförordningen för
myntämnen med syftet att särskilt främja den inhemska tillverkningen av
myntämnen. Motionärerna menar att detta skulle vara samhällsekonomiskt
fördelaktigt på längre sikt. Genom en större statlig upphandling från det
svenska näringslivet inom olika produktionsområden kan produktionsvolymen
ökas och därmed kan arbetslösheten minska, anför motionärerna.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Under år 1982 har
myntämnen upphandlats efter anbudsförfarande vid 14 tillfällen. I nio av
dessa fall har den inhemska tillverkaren, Gränges Metallverken, avgett det
lägsta anbudet. Gränges Metallverken har i samtliga 14 fall under 1982 fått
antingen hela ordern (4 fall) eller del av den. Uttryckt som andel av det totala
leveransvärdet har Gränges Metallverken därigenom svarat för 56 % eller
24,5 milj. kr.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att anlita
inhemska tillverkare. Som utskottet redovisat tidigare kan det dock finnas
skäl till att leveranserna delas upp mellan flera tillverkare.

Det upphandlingssätt som tillämpas av myntverket är enligt utskottet
förenligt med upphandlingsförordningens krav.

FiU 1982/83:31

3

De internationella åtaganden Sverige gjort angående offentlig upphandling
innebär att utländska tillverkare inte får missgynnas eller diskrimineras.
Steg i riktning mot att skydda inhemska tillverkare skulle kunna få
återverkningar på andra områden och skulle drabba Sverige särskilt hårt,
eftersom Sverige har en internationellt sett mycket stor andel export av sin
produktion. Att som motionärerna förordar vidta speciella åtgärder för att
skydda den inhemska tillverkaren av myntämnen är således inte möjligt utan
risk för repressalieåtgärder från utlandet.

Det synes som om myntverket vid placering av order på ett fördelaktigt sätt
beaktar behovet av en jämn orderbeläggning för att undvika alltför stora
säsongmässiga variationer i tillverkningsvolym hos den svenska tillverkaren.
Därigenom skapas förutsättningar för en jämn och god sysselsättning i
landet. Enligt utskottets mening kan den svenska tillverkaren inte anses vara
missgynnad. Något initiativ för att förändra upphandlingsförordningen är
därför enligt utskottets mening inte nödvändigt. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 1150.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Myntverket: Förvaltningskostnader för budget året

1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 7 836 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1982/83:1150.

6. Myntverket: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D 8 (s. 99-100) och hemställer

att riksdagen till Myntverket: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

7. Myntverket: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt D 9 (s. 100) och hemställer

att riksdagen till Myntverket: Utrustning för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 470 000 kr.

8. Statens förhandlingsnämnd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt D 13 (s. 105-106) och hemställer

att riksdagen till Statens förhandlingsnämnd för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 3 850 000 kr.

Övriga ändamål

9. Lönsparande m. m. Regeringen har under punkt F 6(s. 112-113) föreslagit
riksdagen att till Lönsparande m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett
förslagsanslag av 153 800 000 kr.

FiU 1982/83:31

4

I motion 1982/83:697 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att lönspardelegationen ges en
parlamentarisk sammansättning,

2. att lönspardelegationen ges tilläggsdirektiv i enlighet med vad som
anförts i motionen.

I motion 1982/83:1633 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om införande av bostadssparande.

I motion 1982/83:1645 av Ola Ullsten m. fl. (fp) hemställs

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
bevarande och utveckling av skattefondsparandet,

2. att riksdagen hos regeringen begär en snabbutredning om vilka
stimulansåtgärder som bör vidtas för att öka de enskilda hushållens
förmögenhetsuppbyggnad.

Motionerna

I motion 697 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) anförs att för att klara de
påfrestningar på samhällsekonomin som det stora budgetunderskottet
medför krävs ett omfattande sparande även inom hushållssektorn. Det borde
vara möjligt, anser motionärerna, att hitta former för en bred samverkan
kring målet att öka sparandet. Enligt motionärernas uppfattning bör därför
lönspardelegationen ges en parlamentarisk sammansättning och i tilläggsdirektiv
ges i uppdrag att ta fram förslag som leder till ett ökat enskilt
sparande.

I motion 1633 av samma motionärer anförs att sparande i obligationer hos
bostadsinstituten är ur många synpunkter lika viktigt som aktiefond- och
skattefondsparande. Detta ändamål bör därför komma med i de sparändamål
som staten stimulerar. Motionärerna anser därför att lönspardelegationen
bör ges direktiv att lägga fram förslag till ett skattestimulerat
bostadssparande.

I motion 1645 av Ola Ullsten m. fl. (fp) begärs en snabbutredning om vilka
stimulansåtgärder som bör vidtas för att öka de enskilda hushållens
förmögenhetsuppbyggnad. Motionärerna begär även vissa åtgärder för att
bevara och utveckla skattefondsparandet. Regeringen bör omgående
ompröva sin inställning till skattefondsparandet och ge besked om det skall få
finnas kvar under hela den nu löpande mandatperioden, anser motionärerna.
Dessutom bör man överväga vilka alternativ som bör erbjudas spararna när
de efter fem år kan lyfta en del av sitt sparkapital.

FiU 1982/83:31

5

Utskottet

Från anslaget bestrids olika former av lönsparande. Vinstsummorna som
utlottas för vinstsparande utgör huvuddelen av anslaget. Anslaget belastas
dessutom med utgifter för informationskampanjer för såväl sparande på
vinstsparkonto som skattesparkonto. Premieringen av skattesparandet sker
genom skattereduktion och belastar således inte anslaget.

Vid behandling av proposition 1977/78:15 om värdesäkert lönsparande
föreslog finansutskottet med riksdagens bifall att en expertgrupp borde
tillsättas för att följa och analysera lönsparsystemet.

I enlighet med riksdagens beslut tillsatte regeringen lönspardelegationen
med uppgift att analysera det totala hushållssparande!. I uppgiften ingick inte
enbart att studera det införda sparsystemets utveckling utan också att
analysera effekterna för övriga sparformer och på hushållssparandet som
helhet. Delegationen skulle föreslå de förändringar i sparsystemet som
uppföljningen gav anledning till.

Lönspardelegationen har inte haft något sammanträde under det senaste
halvåret. Delegationen avser att publicera en uppföljning av den undersökning
SCB gjorde för delegationen angående skattesparandet år 1980. SCB
har genomfört en ny undersökning avseende år 1981.

Sedan motionerna avlämnades har regeringen aviserat att man senare
kommer att göra en omfattande översyn av olika former för att stimulera
hushållens sparande. Det finns enligt regeringen emellertid anledning att
påbörja ett mera begränsat utredningsarbete med syfte att lösa vissa
närliggande problem rörande hushållssparandet. Kritik har framförts mot
olika inslag i skattesparandet. Det har bl. a. gällt omfattningen av
skattelättnaderna, den fördelningspolitiska utformningen och frågan hur
omfattande det egentliga nysparandet varit. En expertgrupp har därför
tillkallats av regeringen för att se över skattesparandets konstruktion. Den
skall lägga fram förslag i så god tid att nya regler kan träda i kraft den 1
januari 1984. Av de direktiv som givits till gruppen framgår bl. a. att det
åsyftade sparandet bör vara långsiktigt och ske i former som underlättar
finansieringen av budgetunderskottet och näringslivets försörjning med
riskkapital.

Utskottet anser det utomordentligt angeläget att åtgärder vidtas för att öka
sparandet i samhället. Den brist på sparande och produktiva investeringar
som kännetecknar den svenska ekonomin kan leda till att den ekonomiska
tillväxten blir alltför låg och att sysselsättningen hotas. Därför måste
sparandet öka. Detta bör ske främst genom att minska det statliga
budgetunderskottet men också genom att öka hushållens sparande. Detta är
ett väsentligt inslag i den ekonomiska politiken. Det är en uppgift som främst
åvilar regeringen att utforma. Uppgifter av detta centrala slag bör enligt
utskottets mening inte brytas ut från regeringens ansvarsområde och läggas
på en parlamentarisk delegation. Det är självfallet av stort värde om bred
samstämmighet kan uppnås om de centrala delarna av den ekonomiska

FiU 1982/83:31

6

politiken. Det kan ske inom ramen för de redan etablerade formerna i
riksdagen. Frågan om och på vilket sätt en mer omfattande översyn bör ske
avseende formerna för hushållens sparande inkl. bosparandet får tas upp
senare när det nuvarande expertuppdraget avslutats och redovisats. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna 697, 1633 och 1645.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna 1982/83:697,1982/83:1633 och
1982/83:1645,

2. att riksdagen till Lönsparande m. m. för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 153 800 000 kr.

10. Vissa särskilda frågor inom finansdepartementets verksamhetsområde.

Regeringen har under rubricerade avsnitt (s. 114) berett riksdagen tillfälle att
ta del av vad som anförts i propositionen beträffande dels Aktiebolaget Trav
och Galopp, dels avgifter på de grundfonder som staten ställt till hypoteksinstitutionernas
förfogande.

Utskottet har inte funnit anledning till något uttalande i förevarande frågor
och får därför hemställa

att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförs i proposition
1982/83:100 bilaga 9 beträffande

a. Aktiebolaget Trav och Galopp,

b. avgifter på de grundfonder som staten ställt till hypoteksinstitutionernas
förfogande.

Stockholm den 10 mars 1983

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Rolf Wirtén (fp), Per-Axel Nilsson (s), Lennart
Blom (m), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Filip Fridolfsson (m),
Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s), Hugo Hegeland (m), Carl-Henrik
Hermansson (vpk), Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Gerd Engman (s), Britta
Hammarbacken (c) och Anders Andersson (m).

Reservation

Rolf Wirtén (fp), Lennart Blom (m). Filip Fridolfsson (m). Rolf Rämgård
(c), Hugo Hegeland (m), Britta Hammarbacken (c) och Anders Andersson
(m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med”Sedan
motionerna” och på s. 6 slutar med ”och 1645” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det utomordentligt angeläget att åtgärder vidtas för att öka
sparandet i samhället. Den brist på sparande och produktiva investeringar

FiU 1982/83:31

7

som kännetecknar den svenska ekonomin leder till att den ekonomiska
tillväxten blir alltför låg och att sysselsättningen hotas. Problemen kan och
bör avhjälpas både genom att minska det statliga budgetunderskottet, dvs.
minska underskottet i det offentliga sparandet, och genom att öka det privata
sparandet.

Utskottet anser att ett finansiellt sparande hos hushållen (i aktier, på bank
och i obligationer) har ett mycket stort värde som komplement till det nu
dominerande egnahemssparandet. När det gäller att få fram kapital till
bostadsinvesteringarnas finansiering har det allmänna och den enskilde
sammanfallande intresse. Sparande i obligationer hos bostadsinstituten är
från många synpunkter lika viktigt som bank- och aktiesparande. Detta
ändamål bör därför komma med i de sparändamål som staten stimulerar.
Formerna bör vara sådana att alla kategorier boende har intresse av att delta i
sparandet.

Ett ökat finansiellt sparande hos hushållen ökar deras handlingsfrihet. Det
ligger också ett egenvärde i att den enskilde får en större ekonomisk trygghet
och ett ökat oberoende av företag och myndigheter. Den ”topphuggande”
förmögenhetspolitiken bör därför kompletteras med en ”uppbyggande”,
stimulerande förmögenhetspolitik.

Det borde vara möjligt att hitta former för en bred samverkan kring målet
att öka det enskilda sparandet. En parlamentarisk utredning bör därför
tillsättas med direktiv att skyndsamt lägga fram förslag till stimulansåtgärder
för att öka de enskilda hushållens sparande.

En åtgärd som utredningen snarast bör överväga är en successiv höjning av
det s. k. sparavdraget, som har varit oförändrat under lång tid. En annan
möjlighet är att den ökning av sparandet i bank, aktier, obligationer eller
statspapper som sker utöver vad som redan finns sparat berättigar till viss
skattereduktion. Skatt betalas sedan vid upplösningen av sparandet med
samma procentsats som den erhållna reduktionen.

Skattefondsparandet liksom skattesparandet på bank har blivit en stor
framgång. Det är väsentligt att denna sparform bevaras och vidareutvecklas.
Inte minst måste man nu överväga vilka alternativ som bör erbjudas spararna
när de efter fem år kan lyfta en del av sitt sparkapital. Förbättringar i fråga
om möjligheterna för den enskilde att byta aktiesparfond liksom ökat
inflytande för andelsägarna bör också studeras. Utskottet anser att detta bör
ges regeringen till känna.

FiU 1982/83:31

8

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av motionerna 1982/83:697,
1982/83:1633 och 1982/83:1645

a) hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om vilka
stimulansåtgärder som bör vidtas för att öka de enskilda
hushållens sparande i enlighet med vad utskottet anfört,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om bevarande och utveckling av skattefondsparandet.

minab/gotab Stockholm 1983 73936