FiU 1982/83:2

Finansutskottets betänkande
1982/83:2

om förmögenhetsöverföringar genom inflationen

I motion 1981/82:1663 av Birger Rosqvist (s) och Jan Bergqvist (s)
hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära åtgärder för en
analys av verkningarna av de senaste årens förmögenhetsöverföringar i
Sverige.

Utskottet har inhämtat yttranden från statistiska centralbyrån, institutet
för social forskning och nationalekonomiska institutionen vid Uppsala
universitet. Yttrandena återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionen

I motionen anförs att under tidsperioden från före andra världskriget fram
till mitten på 1970-talet har en väsentlig förmögenhetsutj åmning ägt rum i
Sverige. Förändringen var särskilt markant i slutet av perioden.

Under den senaste femårsperioden har en kraftig och ständig inflation
medfört att den utjämning av förmögenheter som tidigare pågått kraftigt
förändrats. Inom ramen för löntagarfondsutredningen har ett material tagits
fram som visar att förmögenhetsfördelningen nu snabbt är på väg tillbaka i
riktning mot förhållandena för 50 år sedan och längre tillbaka.

Hur mycket som redan har förändrats, hur snabbt förändringen har gått
och vilka grupper i samhället som påverkats, dvs. dragit fördelar resp.
nackdelar, är dåligt belyst. Det finns inga tillgängliga studier som förmår
ange förändringen som nu skett. Det är en brist.

Motionärerna anser det vore av värde för de välfärdssträvanden som
fortfarande finns kvar i landet och för socialforskningen om de senaste årens
förmögenhetsöverföringar orsakade av bl. a. inflationen analyserades närmare.
Det skulle kunna ske genom socialforskningsinstitutet.

Utskottet

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor rörande det
statistiska underlaget för att belysa förmögenhetsfördelningen och dess
förändringar. I anslutning härtill har utskottet uttalat att det är angeläget att
kunna följa förmögenhetsutvecklingen i landet för att få underlag för olika
politiska beslut. Den höga inflationstakten under senare år har, som
motionärerna anför, sannolikt lett till stora förändringar i förmögenheters
sammansättning. Behovet av att få detta belyst har således snarast ökat.

Det föreligger, som framgår av yttrandet från socialforskningsinstitutet,

1 Riksdagen 1982/83. 5 sami. Nr 2

FiU 1982/83:2

stora svårigheter att särskilja inflationens verkningar på förmögenhetsfördelningen
från andra förändringar i förmögenheten. Det skulle, som framgår
av de bifogade remissvaren, krävas omfattande teoretiskt och empiriskt
forskningsarbete. Remissinstanserna bedömer det dock som mycket angeläget
att insatser görs för att klarlägga dessa förhållanden inte enbart på
grund av den politiska betydelsen utan också på grund av dessa studiers
vetenskapliga värde.

Statistiska centralbyrån (SCB) har med anledning av riksdagens beslut
1979 påbörjat vissa förmögenhetsundersökningar (FiU 1978/79:23). Bl. a.
gjorde man ett särskilt tilläggsurval till den årliga inkomststatistiken
avseende 1978 för att särskilt belysa förmögenhetsfördelningen. Avsikten är
att sådana tilläggsurval skall göras vart femte år i fortsättningen för att belysa
förmögenhetsfördelningens förändringar. En redovisning av materialet
avseende 1978 års förhållanden kommer att publiceras av SCB inom några
månader.

SCB:s material har också tillsammans med material från riksrevisionsverket
(RRV) utnyttjats av realbeskattningsutredningen för att belysa inflationens
effekter på förmögenheter. Materialet kommer att redovisas i det
betänkande utredningen avser att publicera i november månad 1982 (SOU
1982:1). Bl. a. görs i betänkandet försök att ange storleksordningen på
förmögenhetsomfördelningar mellan olika kategorier hushåll under 1970-talet.

Vidare har visst material beskrivits i långtidsutredningarna. Det finns
således, förutom de undersökningar motionärerna nämner som gjordes av
löntagarfondsutredningen, flera andra källor som belyser förmögenhetsfördelningens
förändringar.

Det är emellertid viktigt att slå fast att grunden och underlaget för
forskning i dessa frågor i form av statistiskt material bör bibehållas och
utvecklas. Det är därför angeläget att SCB fortsätter arbetet med att
förbättra kvaliteten och avhjälpa bristerna i det material som SCB:s
undersökningar bygger på och att SCB fullföljer sina planer på förmögenhetsstatistikens
område.

Utskottet anser mot bakgrund av den snabba prisutvecklingen att det blivit
än mer angeläget att belysa förmögenhetsfördelningen och dess förändringar.
Det faktum att mycket material insamlats de senaste åren men inte
slutredovisats talar enligt utskottets mening för att man bör avvakta dessa
redovisningar innan ytterligare initiativ tas i frågan. I avvaktan härpå
avstyrker utskottet yrkandet i motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1981/82:1663.

FiU 1982/83:2

Stockholm den 26 oktober 1982

På finansutskottets vägnar
MATS HELLSTRÖM

Närvarande: Mats Hellström (s), Paul Jansson (s), Arne Gadd (s), Lennart
Blom (m), Per-Axel Nilsson (s), Roland Sundgren (s), Tage Adolfsson (m),
Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Södersten
(s), Hugo Hegeland (m), Britta Hammarbacken (c), Hans Petersson i
Hallstahammar (vpk) och Linnea Hörlén (fp).

FiU 1982/83:2

Bilaga

Yttranden över motion 1981/82:1663 om förmögenhetsöverföringar
genom inflationen

Statistiska centralbyrån (1982-06-30)

Statistiska centralbyrån (SCB) vill med anledning av rubricerade motion
anföra följande.

SCB anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att analysera de
förmögenhetsöverföringar som orsakas av inflationen. Storleken på inflationsvinster
respektive -förluster beror bland annat på inflationstakt,
räntenivåernas höjd, marginalskatteeffekter samt eventuella effekter på
transfereringar. För att kunna bestämma storleken på omfördelningseffekterna
behövs kunskap om avkastning och kostnader för olika finansiella
tillgångar och skulder samt i vilken utsträckning dessa beskattas. En sådan
kartläggning av inflationens fördelningseffekter skulle tillsammans med den
information som erhålls från den löpande inkomstfördelningsundersökningen
om den omfördelning som sker genom skatter och transfereringar m. m.,
ge en bild av den totala effekten av de planerade och ej planerade (genom
inflationen) inkomst- och förmögenhetsöverföringar som sker i samhället.

För vissa år har förmögenhetsuppgifter insamlats i de årliga inkomstfördelningsundersökningarna.
SCB skulle redan genom att redovisa detta
material tillsammans med alternativa antaganden om realräntan kunna ge en
grov bild av vilka hushåll som vunnit eller förlorat på inflationen beroende på
innehav av olika finansiella tillgångar och skulder. Vinster och förluster
p. g. a. specifik prisbildning på reala tillgångar främst eget hem och aktier
uppstår också. Dessa vinster är dock ej helt jämförbara med inflationsvinsterna
och betydligt svårare att kartlägga. En analys av inflationens
omfördelande effekter bör trots detta omfatta såväl reala som finansiella
tillgångar och skulder. Vid denna analys kan innehav av finansiella tillgångar
och skulder sägas vara särskilt intressanta eftersom dessa vinster och
förluster är kortsiktiga och hushållet kan tillgodogöra sig dessa inom några
år. En beräkning av såväl brutto- som nettovinster skulle vara möjlig. Vid
redovisningen kan uppdelning bl. a. ske efter olika hushållstyper (barnfamiljer
- övriga), socio-ekonomiska grupper (löntagare - jordbrukare och
övriga företagare), boendeformer, åldersindelning (unga familjer - pensionärer)
och tillgångsslag. Redan denna redovisning har stort värde. Genom
att förmögenhetsuppgifter insamlats för flera år kan även viss analys göras av
den inflationsanpassning som olika grupper gjort över tiden.

När det gäller kvaliteten på det av SCB insamlade datamaterialet
föreligger det stora skillnader mellan olika förmögenhetsslag. För fastigheter
och olika typer av skulder är täckningsgraden hög. Däremot föreligger det
underskattningar av bankmedel, aktier, obligationer, bostadsrätter samt
olika typer av inventarier. Dessa brister beror t. ex. på att deklaranten inte

FiU 1982/83:2

uppger alla sina bankmedel eller att inventariernas värde inte tas upp till ett
rimligt marknadspris. För att råda bot på vissa av dessa underskattningar
pågår inom SCB ett utredningsarbete som omfattar inkomst- och kreditmarknadsstatistiken.

I detta sammanhang är det också viktigt att notera att förmögenhetsvärdet
av frivilliga pensionsförsäkringar och individens fordran på ATP-systemet
ligger utanför förmögenhetsredovisningen i självdeklarationerna. Därtill
kommer att förmögenhetsslag som konst, mynt, frimärken och andra
samlarobjekt i regel inte är skattepliktiga. Dessa redovisas därför inte av
deklaranten.

Att göra en total belysning av inflationens inverkan på förmögenheten är
mycket komplicerat och får i första hand ses som en forskningsuppgift. Detta
arbete bör kunna bedrivas i samarbete mellan någon forskningsinstitution
och SCB. De inom verket insamlade förmögenhetsuppgifterna kan då utgöra
grunden i detta utvecklingsarbete. Därtill kommer att man måste ha tillgång
till ett mer rikhaltigt material av förmögenhetsvariabler än de som ingår i
självdeklarationerna. Dessutom måste man känna till avkastningen och
skattereglerna för varje enskilt förmögenhetsslag. De problem som sammanhänger
med förändringar av förmögenhetsinnehav mellan två mättidpunkter
måste också lösas.

SCB anser trots de ovan nämnda kvalitetsbristerna att man genom att
använda förmögenhetsuppgifterna i inkomstfördelningsundersökningen får
en grov bild av inflationens omfördelande effekt. Genom att endast halva
urvalet förnyas varje år i denna undersökning kan förändringen i förmögenhetsbilden
för olika hushållstyper belysas. Detta kräver dock att man har
tillgång till förmögenhetsdata för två på varandra följande år. Om en sådan
analys skulle genomföras förordar SCB att årgångarna 1978/79 används.
Arbetet bör i så fall delas upp i en förplaneringsdel och en bearbetningsdel
där avstämning sker efter avslutad förplanering. En total kostnad för ett
sådant arbete beräknas i dagsläget till 400 000 kronor. Förutom denna
inledande belysning av inflationens omfördelande effekter anser SCB att en
forskning inom det aktuella området vore värdefull.

I den slutliga handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade
med byrådirektör Carl-Axel Hammarlund som föredragande, deltagit
överdirektör Lennart Fastbom, avdelningschefen Ulf Wetterberg samt t. f.
enhetscheferna Elisabeth Landgren-Möller och Juri Koll.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN
Lennart Nilsson

Carl-Axel Hammarlund

FiU 1982/83:2

Stockholms Universitet

Institutet för social forskning (1982-05-17)

Att undersöka förmögenhetsöverföringar genom inflation innebär att
jämföra två förlopp vad gäller förmögenhetsutvecklingen, ett med och ett
utan inflation. Det är alltså inte tillräckligt med uppgifter om den faktiska
utvecklingen av förmögenhetsfördelningen. Denna påverkas av många
andra faktorer än inflationen.

För en undersökning av frågan krävs ett omsorgsfullt arbete där bl. a.
måste beaktas i vilken utsträckning inflationen är förväntad eller inte samt de
olika institutionella restriktioner som finns på kreditmarknaden.

Det finns inga svenska undersökningar om inflationens förmögenhetsomfördelande
effekter, även om frågan berörts i några studier. De undersökningar
som gjorts av effekterna av inflationen på förmögenhetsfördelningen i
USA (se bl. a. Wolff (1979), Bach & Ando (1957) och Bach & Stephenson
(1974)) tyder på att omfördelningen där varit betydande. Omfördelningen
har emellertid inte i första hand skett mellan olika inkomstkategorier
(hushållsinkomster, företagsvinster, offentlig sektor) utan främst inom dessa
kategorier. Mest betydande verkar omfördelningen ha varit inom hushållssektorn.
Denna omfördelning har enligt undersökningarna gått från höginkomsttagare
och låginkomsttagare till medelinkomsttagare. Totalt sett har
inflationen inneburit en tendens till utjämning av förmögenhetsfördelningen
inom hushållssektorn. Effekterna av inflationen på förmögenhetsutvecklingen
behöver ej vara desamma i Sverige och USA. Det finns goda skäl att göra
en noggrann undersökning av effekterna i Sverige. En sådan undersökning
kräver såväl en omsorgsfull teoretisk analys som ett omfattande empiriskt
arbete. Den tid ett sådant forsknings- och utvecklingsarbete skulle ta
underskrider inte en period om tre till fyra år.

Den föreslagna förläggningen av en undersökning till Institutet för social
forskning skulle utöver en extern finansiering kräva extern rekrytering av
forskningspersonal och att det behov av extra lokaler som krävs går att lösa.
En alternativ förläggning är till någon nationalekonomisk institution.
Oberoende av var ett sådant forskningsprojekt förläggs krävs i den senare
fasen av projektet ett nära samarbete med statistiska centralbyrån.

Beslut i detta ärende har fattats av Institutets styrelseordförande Staffan
Helmfrid och styrelseledamöterna Ingvar Björkman, Curt Canarp, Nils
Pårud, Hans-Göran Myrdal, Robert Erikson, Gustav Persson och Walter
Korpi (föreståndare). Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit
professor Sten Johansson, professor Eskil Wadensjö och forskningsassistent
Ante Farm. Föredragande har varit professor Eskil Wadensjö.

Staffan Helmfrid

Eskil Wadensjö

Underbilaga: Litteraturreferenser

FiU 1982/83:2

Underbilaga

Litteraturreferenser

Bach, G.L. & Ando (1957), ”The Redistributional Effects of Inflation”, The
Review of Economics and Statistics, Vol. 39, No 1, s. 1-13.

Bach, G.L. & J.B. Stephenson (1974), ”Inflation and the Redistribution of
Wealth”, The Review of Economics and Statistics, Vol. 56, No 1, s.
1-13.

Wolff, E.N. (1979), ”The Distributional Effects of the 1969-75 Inflation on
Holdings of Household Wealth in the United States”, The Review of
Income and Wealth, Vol. 25, No 2, s. 195-207.

FiU 1982/83:2

Uppsala Universitet

Nationalekonomiska institutionen (1982-10-11)

Uppsala Universitets Nationalekonomiska institution har beretts tillfälle
att avge yttrande över motion 1981/82:1663 av Birger Rosqvist och Jan
Bergqvist om förmögenhetsöverföringar genom inflationen. Med anledning
därav vill institutionen anföra följande:

Institutionen instämmer i den i motionen framförda uppfattningen, att de
av inflationen förorsakade förändringarna i vårt lands förmögenhetsfördelning
är otillräckligt kända och att ytterligare kunskap om dessa överföringar
och deras konsekvenser är önskvärd. Förmögenhetsinnehavets och förmögenhstsfördelningens
roll för välfärden i samhället är över huvud taget alltför
lite beaktade inte enbart i den politiska debatten utan även i den
vetenskapliga litteraturen. Det är därför angeläget att ytterligare teoretisk
och empirisk forskning kommer till stånd på detta område. Den forskningen
bör då inte begränsas till enbart inflationseffekter utan även omfatta mer
generell analys av förmögenhetsfördelningen och de sociala konsekvenserna
av förändringar i denna.

Institutionen kan inte instämma i motionärernas förslag att forskningen
ifråga skall förläggas till Socialforskningsinstitutet. Givetvis skall forskningen
bedrivas vid den institution där den största kompetensen på området
finns. Socialforskningsinstitutet intar i det avseendet inte någon tätplats.

Olle Mellander

Ragnar Bentzel

GOTAB 72838 Slockholm 1982