FiU 1982/83:43

Finansutskottets betänkande
1982/83:43

om anslag för budgetåret 1983/84 till riksgäldskontoret (prop.
1982/83:100 bil. 16)

FJORTONDE HUVUDTITELN
Riksdagens verk

1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

Fullmäktige i riksgäldskontoret har i proposition 1982/83:100 bilaga 16
(budgetdepartementet) under punkt C 1 (s. 17-19) föreslagit riksdagen att
till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1983/84 anvisa
ett förslagsanslag av 41 757 000 kr.

I motion 1982/83:219 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) hemställs att
riksdagen i instruktionen för riksgäldskontoret (eventuellt ”statsskuldskontoret”)
låter skriva in för vilka ändamål lån, särskilt utländska sådana, får,
resp. inte får, upptas i enlighet med vad som anförts i motionen.

Fullmäktiges förslag

1981/82 Utgifter 34 402 000

1982/83 Anslag 39 076 000

1983/84 Förslag 41 757 000

1982/83 Beräknad
ändring
1983/84

Lönekostnader	20 416 000	+	979 000
Lokalkostnader	6 752 000	+	444 000
Övriga förvaltningskostnader	11658 000	+	778 000
Extraordinära utgifter	500 000	+	500 000
Summa kostnader	39 326 000	+:	2 701 000
Uppbördsmedel	250 000	+	20 000
Summa anslag	39 076 000	+:	2 681 000

Fullmäktiges budgetförslag är beräknat med utgångspunkt i det s. k.
huvudförslag som statliga myndigheter skall avge. Därutöver begär fullmäktige
sammanlagt 2 550 000 kr. Medel begärs för fyra nya tjänster, varav
en tjänst som vice riksgäldsdirektör, två handläggartjänster med arbetsuppgifter
inriktade på förvaltningen av utländska lån och en tjänst som
systemerare.

1 Riksdagen 1982/83. 5 sami. Nr 43

FiU 1982/83:43

Utskottet

Fullmäktige begär ånyo att få inrätta en tjänst som vice riksgäldsdirektör
med huvudsakligt ansvar för administrativa uppgifter. Denna fråga behandlade
utskottet senast i samband med prövningen av förslaget till ny lag med
instruktion för riksgäldskontoret (FiU 1982/83:16). Utskottet ansåg då att
fullmäktige inte hade redovisat sitt förslag om en vice riksgäldsdirektör med
sådan utförlighet att utskottet kunde ta ställning till att inrätta en sådan
tjänst.

Med anledning av att fullmäktige nu återkommer i frågan vill utskottet
uttala följande. I likhet med fullmäktige anser utskottet att det är motiverat
med en förstärkning av lednings- och administrationsfunktionen vid riksgäldskontoret.
Vid förra riksmötet tillstyrkte utskottet att den på övergångsstat
förda tjänsten som riksgäldskommissarie ersattes av en ny tjänst som
byråchef för den nybildade utlandslåneenheten (FiU 1981/82:45). Det finns
nu skäl som talar för att man på motsvarande sätt inrättar en ny tjänst på
verksledningsnivå som ersättning för en tjänst som riksgäldssekreterare,
vilken likaledes är förd på övergångsstat. Utskottet anser att den nya tjänsten
skall knytas till linjeorganisationen. För att kunna ta slutlig ställning i frågan
önskar emellertid utskottet först få belyst på vilket sätt detta bäst kan ske.
Utskottet förväntar sig att riksgäldsfullmäktige snarast återkommer till
utskottet i detta avseende. I avvaktan härpå beräknas nu inga medel för en
tjänst som vice riksgäldsdirektör.

Riksgäldsfullmäktige begär vidare att få inrätta två handläggartjänster vid
den nybildade utlandslåneenheten. Denna enhet började sin verksamhet i
april 1983 och tillfördes då åtta tjänster utöver utlandslånechefen. Enligt
utskottets mening bör erfarenheterna av den nya enhetens fortsatta
verksamhet avvaktas innan medel för ytterligare resursförstärkningar
anvisas. Utskottet avstyrker således fullmäktiges framställning i denna
del.

Från och med innevarande budgetår disponerar fullmäktige särskilda
medel för extraordinära utgifter i samband med den statliga upplåningen.
Den för ändamålet avdelade reservpostens storlek har på förslag av
finansutskottet fastställts till 500 000 kr., vilket är hälften av vad fullmäktige
begärde i sin förra anslagsframställning. För budgetåret 1983/84 föreslår
fullmäktige ånyo att reservposten beräknas till 1 milj. kr. Utskottet har vid
sin förnyade prövning av frågan dock inte funnit skäl att frångå sin tidigare
redovisade uppfattning (FiU 1981/82:45). Utskottet avstyrker därför fullmäktiges
framställning om en uppräkning av reservposten.

Fullmäktiges anslagsberäkning rymmer en satsning på ADB-verksamhet
m. m., vilken under budgetåret 1983/84 beräknas uppgå till närmare 6 milj.
kr. Beloppet överstiger med 1,5 milj. kr. vad som anvisats för motsvarande
ändamål under innevarande budgetår. Praktiskt taget hela utgiftsökningen
äskas utanför ramen för huvudförslaget.

FiU 1982/83:43

Den tilltänkta ADB-satsningen tar sig bl. a. uttryck i att fullmäktige
beräknar medel för att kunna inrätta en ny tjänst som systemerare. Utskottet
tillstyrker denna lösning. Utskottet kan också tillstyrka fullmäktiges
medelsberäkning i fråga om drift av nytt redovisningssystem liksom
framställningen om extra medel för kontroll av inlösta premieobligationsvinster
och sortering av inlösta premieobligationer. Vad beträffar den
sistnämnda punkten vill utskottet dock erinra om att det redan nu står klart
att inlösningen av premieobligationer kommer att fortsätta att öka mycket
kraftigt under efterföljande budgetår. Utskottet har noterat att fullmäktige
avser att se över formerna för hantering av inlösta premieobligationer.
Utskottet förutsätter att fullmäktige därvid överväger vilka besparingar som
kan uppnås genom en förenklad hantering av sådana obligationer.

ADB-satsningen innebär också att fullmäktige utanför ramen för huvudförslaget
begär medel för att utveckla ett med system S integrerat
redovisningssystem för riksgäldskontorets bankverksamhet. Fullmäktige har
bedömt att utomstående redovisnings- och systemutvecklingsexpertis behöver
anlitas för detta ändamål. Enligt vad utskottet inhämtat torde redovisningskonsultens
tilltänkta insatser till viss del kunna utföras av riksgäldskontorets
egen personal. Även i övrigt bör emellertid enligt utskottets mening
kostnaderna för utveckling av det nya redovisningssystemet för bankverksamheten
bestridas genom omprioriteringar inom huvudförslagets ram.
Utskottet beräknar därför inte medel för dessa insatser.

Slutligen har utskottet korrigerat riksgäldskontorets medelsberäkning i
ytterligare ett avseende. Under annat anslag - anslaget C 3 Riksgäldskontoret:
Administrationskostnader för lönsparandet - görs en besparing på
105 000 kr. som fullmäktige tillgodoräknat förvaltningskostnadsanslaget.
Eftersom omföringen inte har sin grund i en motsvarande utgiftsökning för
riksgäldskontoret har utskottet minskat anslaget med samma belopp.

Efterföljande sammanställning av utskottets förslag till medelsanvisning
för riksgäldskontoret grundar sig på den indelning i anslagsposter som
numera tillämpas i regleringsbreven för flertalet av de under regeringen
lydande myndigheterna.

Sammanfattning av utskottets förslag till medelsanvisning för riksgäldskontoret
1983/84

varav för revi-sionsenheten
1. Förvaltningskostnader	32 460 000	639 000
2. Lokalkostnader	7 162 000	-
3. Extraordinära utgifter	500 000	-
Summa kr.	40 122 000	639 000
4. Uppbördsmedel	270 000	-
Summa kr.	39 852 000	639 000

FiU 1982/83:43

Av anslagspost 1 får högst 20 083 000 kr. (varav 544 000 kr. för
revisionsenheten) användas för lönekostnader inkl. lönekostnadspålägg för
den personal som finns vid kontoret enligt organisationsplanen.

Vad gäller anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 bör fullmäktige
vid upprättandet av sitt budgetförslag tillämpa de anvisningar som budgetdepartementet
utfärdar för myndigheternas anslagsframställningar avseende
budgetåret 1984/85.

Med anledning av att fullmäktige i årets anslagsframställning anmäler
behov av framtida ersättningsinvesteringar i ADB-utrustning vill utskottet
anföra att kravet på beslutsunderlag vad gäller redovisande av handlingsalternativ,
kostnadskalkyler, genomförande etc. bör vara detsamma för
riksgäldskontorets ADB-investeringar som för statsförvaltningen i övrigt.
Utskottet förutsätter därför att fullmäktige utformar sina förslag vad avser
ADB-investeringar i enlighet med de anvisningar regeringen utformat för
statliga ADB-investeringar.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motion 219 av Gunnar Biörck
i Värmdö (m) om ändrade regler för riksgäldskontorets upplåning i utlandet.
I motionen hemställs att riksdagen i instruktionen för riksgäldskontoret
(eventuellt ”statsskuldskontoret”) låter skriva in för vilka ändamål lån,
särskilt utländska sådana, får, resp. inte får, upptas i enlighet med vad som
anförts i motionen. Motionären anser att bindande bestämmelser bör införas
om att riksgäldskontoret inte får ta upp lån för konsumtionsändamål utan
endast, som förr i tiden, för förmodat produktiva investeringar.

Som motionären framhåller antog riksdagen i höstas en ny lag med
instruktion för riksgäldskontoret (förs. 1980/81:19, FiU 1982/83:16, rskr.
1982/83:52). I 4 § denna lag anges för vilka ändamål riksgäldskontoret får
ikläda sig lån för staten. Sålunda stadgas där att riksgäldskontoret får ta upp
lån för

1. finansiering av löpande underskott i statsbudgeten och av andra utgifter
som grundar sig på riksdagens beslut,

2. tillhandahållande av sådana krediter och fullgörande av sådana
garantier som sägs i 3 §,

3. amortering och inlösen av statslån ävensom uppköp av statslån i
utländsk valuta samt

4. tillgodoseende av riksbankens behov av valutareserv och av statspapper
för marknadsoperationer.

Upplåningsbehovet för att finansiera underskottet uppkommer genom att
statsbudgetens inkomster inte räcker till för att finansiera utgifterna. I och
med att inkomsterna, som till över 80 % består av skatter, inte är destinerade
att finansiera vissa bestämda utgifter kan inte heller upplåningen sägas avse
vissa bestämda utgifter. Att ställa särskilda krav på upplåningen att avse vissa
utgiftsändamål skulle innebära att också inkomsterna i övrigt måste knytas

FiU 1982/83:43

till vissa utgifter. Budgeten skulle därmed behöva uppdelas i flera
specialbudgetar. Denna fråga har prövats i olika sammanhang. Riksdagen
har med anledning härav uttalat att systemet med specialdestinering av
inkomster inte bör utnyttjas. Det skulle på ett avgörande sätt begränsa
statsmakternas handlingsfrihet att använda statsbudgeten som medel för
finanspolitiken. Utskottet avstyrker därför yrkandet i motion 219.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 bilaga
16 punkt C 1 till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 39 852 000
kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1982/83:219.

2. Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån m. m.

Utskottet tillstyrker fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag under punkt
C 2 (s. 19-20) och hemställer

att riksdagen till Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission
av statslån m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 40 000 000 kr.

3. Riksgäldskontoret: Administrationskostnader för lönsparandet

Utskottet tillstyrker fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag under punkt
C 3 (s. 20) och hemställer

att riksdagen till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader för
lönsparandet för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 1 535 000 kr.

4. Riksgäldskontoret: Administrationskostnader i samband med premiering
av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt

Utskottet tillstyrker fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag under punkt
C 4 (s. 21) och hemställer

att riksdagen till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader i
samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande
preliminär skatt för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

Stockholm den 5 maj 1983

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

FiU 1982/83:43

Närvarande: Arne Gadd (s), Rolf Wirtén (fp). Nils Åsling (c), Per-Axel
Nilsson (s), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), Filip Fridolfsson (m),
Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s), Hugo Hegeland (m), Carl-Henrik
Hermansson (vpk), Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Gerd Engman (s), Margareta
Gard (m) och Bo Krogvig (s).

Reservation

Punkt 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

Lennart Blom, Filip Fridolfsson, Hugo Hegeland och Margareta Gard
(alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Upplåningsbehovet
för” och slutar med ”motion 219” bort ha följande lydelse:

Med anledning av vad som anförs i motion 219 om statens fortsatta
utlandsupplåning anser utskottet det motiverat att låta utreda möjligheterna
att i instruktionen för riksgäldskontorets upplåning (23 §) ytterligare
precisera för vilka ändamål den statliga upplåningen må ske.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av motion 1982/83:219 låter utreda
möjligheterna att i instruktionen för riksgäldskontorets upplåning,
23 §, ytterligare precisera för vilka ändamål den statliga
upplåningen må ske.

minab/gotab Stockholm 1983 75413