FiU 1982/83:33

Finansutskottets betänkande
1982/83:33

om vissa datafrågor samt om anslag till statlig rationalisering och
revision, m. m. (prop. 1982/83:100 bil. 2 och bil. 15)

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1982/83:100 bilaga 2 Gemensamma frågor i vad avser

punkt 10 Verksamheten i datadelegationen,

punkt 11 Användningen av ADB i statsförvaltningen och

punkt 12 Den statliga revisionsverksamheten,

dels proposition 1982/83:100 bilaga 15 Civildepartementet i vad avser
Litt. D Statlig rationalisering och revision, m. m.,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1982/83:510 av Ola Ullsten m. fl. (fp) om upphandlingen av datasystem,

1982/83:699 av Bengt Lindqvist (s) om datateknikens anpassning för
handikappade,

1982/83:859 av Rune Rydén m. fl. (m) om datapolitik och rationalisering
m. m.,

1982/83:1670 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) om generalplan för statliga
ADB-system,

1982/83:1703 av Olof Johansson m. fl. (c, fp, vpk) om datadelegationens
verksamhet.

Utskottet har inhämtat yttrande från socialutskottet över motion 699.
Yttrandet (SoU 1982/83:5 y) återfinns som bilaga till betänkandet.

Propositionen

Iproposition 100 bilaga2 (punkterna 10-12, s. 15-23) har regeringen efter
föredragning av statsrådet Bo Holmberg

1. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om
verksamheten i datadelegationen,

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av i propositionen lämnad redovisning
avseende användningen av ADB i statsförvaltningen,

3. föreslagit riksdagen att

a. godkänna de riktlinjer för revisionskontorsorganisationen som förordats
i propositionen,

b. ta del av vad som anförts i propositionen om ADB-revisionens
inriktning.

1 Riksdagen 1982183. 5 sami. Nr 33

FiU 1982/83:33

I proposition 100 bilaga 15 (Litt. D, s. 76-89) har regeringen efter
föredragning av statsrådet Bo Holmberg

1. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om
teknikupphandling inom dataområdet,

2. föreslagit riksdagen att medge att datorutrustning beställs - utöver
tidigare medgivet belopp - till en kostnad av högst 147 000 000 kr.,

3. föreslagit riksdagen att under trettonde huvudtiteln för budgetåret
1983/84 anvisa

a. till Statskontoret ett förslagsanslag av 67 365 000 kr.,

b. till Anskaffning av ADB-utrustning ett reservationsanslag av
135 000 000 kr.,

c. till Datamaskincentralen för administrativ databehandling ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

d. till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet ett förslagsanslag
av 4 000 000 kr.,

e. till Riksrevisionsverket ett förslagsanslag av 60 796 000 kr.

Motionerna

I motion 510 av Ola Ullsten m. fl. (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer om åtgärder för att inrikta statskontorets rådgivning
och upphandling av datorsystem på smådatorer i stället för stora, svåröverskådliga
centrala datorsystem.

I motion 699 av Bengt Lindqvist (s) hemställs

1. att riksdagen begär att regeringen ger datadelegationen tilläggsdirektiv
som syftar till dels att göra det möjligt för handikappade att tillgodogöra sig
den information och service som förmedlas genom den nya data- och
informationstekniken, dels att utnyttja den nya teknikens möjligheter för att
lösa problem på handikappområdet,

2. att riksdagen hos regeringen begär att statliga myndigheter och verk i
utnyttjandet av data- och informationstekniken i sin verksamhet beaktar
handikappades behov.

I motion 859 av Rune Rydén m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen hemställer hos regeringen att få ett förslag till ändring av
datadelegationens uppgifter, alternativt förslag att den upphör helt,

2. att riksdagen hemställer hos regeringen att en översyn görs av vissa
centrala statliga myndigheters uppgifter och verksamhetsinriktning för att
bättre samordna och stimulera administrativ utveckling.

I motion 1670 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs - med hänvisning
till motiveringen i motion 1982/83:1669 -

1. att riksdagen beslutar att begära att regeringen låter utarbeta
generalplaner för decentralisering av RS-systemet inom skatteförvaltningen

FiU 1982/83:33

samt de statliga redovisnings- och lönesystemen - System S och SLÖR,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om generalplaner för statliga ADB-system,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om kartläggning av kostnaderna för olika produktionsfaktorer.

I motion 1703 av Olof Johansson m. fl. (c, fp, vpk) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
datadelegationens fortsatta roll och verksamhet.

Utskottet

I budgetpropositionen (bilaga 2, s. 15-18) lämnar föredragande statsrådet
uppgifter om den hittillsvarande verksamheten i datadelegationen samt
upplyser att hans avsikt är att ge delegationen nya direktiv som preciserar
dess arbetsuppgifter. En redogörelse för delegationens nuvarande uppgifter
m. m. samt för regeringens förslag om en delvis ny inriktning av verksamheten
kan sammanfattas sålunda.

I avsikt att forma en mer samlad datapolitik förordade riksdagen 1979 på
förslag av finansutskottet (FiU 1978/79:34, s. 19) att en datadelegation
knuten till regeringskansliet borde inrättas. Delegationen inrättades av
regeringen i mars 1980. I delegationen ingår företrädare för samtliga
riksdagspartier, för arbetsmarknadens parter, för Landstingsförbundet och
Svenska kommunförbundet samt för regeringskansliet.

I årets budgetproposition anför föredraganden att delegationen tillkom i
ett läge då ett mycket stort antal utredningar samtidigt verkade inom
dataområdet. Vidare erinrar han om att i den nyligen tillskapade departementsorganisationen
civildepartementet givits uppgifter av stor vikt för
datapolitiken och att departementets uppgifter och organisation gör det
möjligt att i regeringskansliets permanenta organisation bedriva det samordnande
arbetet för den datapolitiska utvecklingen, vilket tidigare varit en
viktig del av datadelegationens verksamhet. Behovet av en delegation med
de uppgifter som tillskapades i mars 1980 minskar enligt hans uppfattning
som en följd härav.

Föredraganden avser, som ovan framgått, ge datadelegationen nya
direktiv som preciserar dess arbetsuppgifter till vissa särskilda frågor inom
datapolitikens område. I propositionen anges att delegationen i första hand
bör få i uppgift att avsluta sitt viktiga arbete på teknikupphandlingsområdet
och att lägga förslag om hur en fortsatt bred utbildning i datafrågorna skulle
kunna bedrivas. Regeringen har berett riksdagen tillfälle att ta del av vad
föredraganden anfört om verksamheten i datadelegationen.

I några motioner tas upp frågan om datadelegationens fortsatta roll m. m.
Sålunda anförs i motion 1703 att delegationens verksamhet skall fullföljas
enligt nu gällande direktiv och att ställningstagande till eventuella föränd -

FiU 1982/83:33

ringar i delegationens arbete bör anstå tills en utvärdering gjorts av den
hittillsvarande verksamheten.

I motion 859 yrkande 1 föreslås riksdagen hos regeringen begära att förslag
till ändring av datadelegationens uppgifter bör föreläggas riksdagen,
alternativt att delegationen helt upphör.

Utskottet vill med anledning av vad i budgetpropositionen och i
motionerna anförts om delegationens fortsatta verksamhet m. m. anföra
följande.

Utskottet, som var en av förespråkarna för att datadelegationen skulle
inrättas, anser att delegationen fyllt en viktig uppgift i enlighet med sina
direktiv. Utskottet vill erinra om att delegationens centrala roll kommit till
uttryck i att delegationen fått i uppdrag att bl. a. utarbeta förslag till principer
och riktlinjer för datapolitiken.

Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att delegationens verksamhet
efter hand omprövas. Att en omprövning skulle ske efter uppskattningsvis
tre eller fyra år förutsattes också i delegationens direktiv.

Eftersom riksdagen som framgått ovan varit förespråkare för att en
datadelegation skulle inrättas och i samband därmed, på förslag av
finansutskottet, lämnat synpunkter på delegationens verksamhet, bör -innan delegationens nya uppgifter läggs fast - riksdagen behandla regeringens
förslag om inriktningen och omfattningen av delegationens fortsatta
arbete. Ett sådant förfarande innebär möjligheter till ett öppet meningsutbyte
om delegationens verksamhet. Vid den nu förordade riksdagsbehandlingen
av frågan finns därmed möjligheter att lägga synpunkter bl. a. på
delegationens organisatoriska ställning, sammansättning och på inriktningen
av delegationens arbete.

Vad utskottet nu anfört innebär i allt väsentligt att utskottet godtar vad i
budgetpropositionen och i motion 1703 förordats. Detta bör ges regeringen
till känna. Utskottet kan därmed inte ställa sig bakom förslaget i motion 859
yrkande 1 såvitt avser den del i yrkandet som gäller att delegationen skall
upphöra. Vad beträffar yrkandet i övrigt får detta anses tillgodosett.

I motion 699 hemställs, yrkande 1, att riksdagen begär att datadelegationen
skall få tilläggsdirektiv som syftar till att göra den nya teknikens utbud
tillgängligt för handikappade och inriktas på att utveckla nya hjälpmedel för
handikappade. I motionens yrkande 2 föreslås riksdagen begära att statliga
myndigheter som utnyttjar datatekniken skall beakta de handikappades
behov.

Socialutskottet har yttrat sig över motionen (SoU 1982/83:5 y). Yttrandet
har som bilaga fogats till detta betänkande.

Socialutskottet anför med anledning av vad i motionens yrkande 1
förordats om tilläggsdirektiv till datadelegationen att delegationen är ett
lämpligt organ för att bevaka att hänsyn tas till olika handikappgrupper vid
den fortsatta utvecklingen av datatekniken samt att det bör ligga inom ramen

FiU 1982/83:33

för delegationens allmänna uppgift att bevaka att den nya tekniken inte
utestänger vissa grupper. Socialutskottet anser att riksdagen bör göra ett
uttalande i frågan.

Finansutskottet vill instämma med socialutskottet om vikten av att hänsyn
tas till de handikappade vid utformningen av datatekniken och att
datadelegationen bör vara ett lämpligt organ för att bevaka att så sker. Enligt
vad finansutskottet erfarit har delegationen under år 1982 på olika sätt varit
engagerad i frågan om datateknikens utformning med inriktning på de
handikappades problem. Utskottet har även erfarit att inom delegationen
kommer att påbörjas ett arbete som ligger i linje med vad i det nu behandlade
motionsyrkandet förordats. Datadelegationens arbete innebär att syftet med
motionen i denna del får anses tillgodosett.

När det gäller yrkande 2 i motion 699 om hjälpmedel m. m. erinrar
socialutskottet om att datateknikens effekter för olika handikappgrupper

f. n. utreds av dataeffektutredningen; bl. a. arbetar utredningen med ett
projekt rörande datoriseringens arbetslivseffekter för handikappade. Vidare
anför socialutskottet att forskningsrådsnämnden nyligen till regeringen
överlämnat förslag till ett samlat forskningsprogram på dataområdet.
Förslaget kommer att remissbehandlas och beredas i samband med den
forskningspolitiska proposition som planeras till våren 1984. Mot bakgrund
av redan pågående arbete anser socialutskottet det inte i nuläget påkallat
med någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

Finansutskottet som delar socialutskottets uppfattning härvidlag vill
emellertid liksom socialutskottet och motionären framhålla att den nya
tekniken rätt utnyttjad bör kunna innebära väsentliga förbättringar för
många människor med olika funktionsnedsättningar.

Med hänvisning till pågående arbete på området avstyrker utskottet bifall
till motion 699 yrkande 2.

Utskottet går nu över till att behandla centerpartiets partimotion 1670. I
yrkandet 2 i motionen föreslås riksdagen ge regeringen till känna vad i
motion 1669 anförts om generalplaner för statliga ADB-system. I den
sistnämnda motionen anförs att långsiktiga generalplaner bör genomföras
för alla stora statliga system som varit i drift i många år och där behovet av
modernisering och vidareutveckling är stort.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna beträffande
vikten av långsiktiga beslut när det gäller vidareutveckling av datasystemen
m. m. Ett långsiktigt metodarbete är av stor betydelse både när det gäller
teknisk modernisering m. m. av olika ADB-system och anpassningen av dem
till aktuell verksamhet. Vidare vill utskottet erinra om att statskontoret som
är central förvaltningsmyndighet för rationalisering, administrativ utveckling
och ADB enligt sin instruktion bl. a. har att verka för samordning i frågor om
ADB. Frågan om långsiktig ADB-strategi och ADB-metodik uppmärksammas
bl. a. av de centrala myndigheterna som har att administrera olika delar
av den statliga ADB-verksamheten. Enligt utskottets uppfattning finns inte

FiU 1982/83:33

tillräcklig anledning för riksdagen att göra ett tillkännagivande enligt
förslaget i motion 1670 yrkande 2.

I yrkande 1 i motion 1670 föreslås riksdagen hos regeringen begära att
regeringen låter utarbeta generalplaner för decentralisering av RS-systemet
inom skatteförvaltningen samt för de statliga redovisnings- och lönesystemen,
System S och SLÖR.

Som framh !s i motionen har datadelegationen lämnat en rapport om
RS-systemet och riksrevisionsverket (RRV) fått i uppdrag av regeringen att
göra en översyn av system S i avsikt att skaffa underlag för en teknisk
modernisering av det. Vad rör det statliga löneuträkningssystemet SLÖR har
inom st tens löne- och pensionsverk igångsatts ett arbete som ungefär
motsvarar det som RRV bedriver avseende system S.

I sammanhanget bör erinras om att utskottet nyligen i ett yttrande (FiU
1982/83:4 y) till socialförsäkringsutskottet behandlat frågan om decentralisering
av datasystemen inom socialförsäkringen. Därvid anförde bl. a.
utskottet att en framtida ADB-teknik inte utesluter möjligheten att
decentralisera verksamheten utan att för den skull totalkostnaderna skulle
behöva öka.

Samtliga i motionen behandlade ADB-system har varit eller är f. n.
föremål för översyn m. m. I sammanhanget kan nämnas att i RRV:s uppdrag
avseende system S ingår att i ett långsiktigt perspektiv klargöra i vilken
utsträckning statliga myndigheter bör använda ett gemensamt ADB-system
av nuvarande typ respektive bör kunna medges att utveckla egna ADBsystem.
Utskottet förutsätter att genom pågående utredningsarbete m. m.
den i motion 1670 yrkande 1 upptagna frågan kommer att ingå som en del och
att regeringen därutöver följer frågan om utformningen av datasystemen.
Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning till det anförda.

I motion 1670 yrkande 3 hemställs att riksdagen som sin mening beslutar ge
regeringen till känna vad i motion 1669 anförts om kartläggning av
kostnaderna för olika produktionsfaktorer .

Den i motionen upptagna frågan kommer att behandlas av dataeffektutredningen
och av data- och elektronikkommittén. De båda utredningarna
avses avge sina huvudbetänkanden i slutet av år 1983 eller vid årsskiftet
1983/84. Enligt vad utskottet erfarit kommer även datadelegationen att
uppmärksamma frågan. Eftersom det i motionen behandlade spörsmålet
övervägs i skilda sammanhang tjänar ett tillkännagivande enligt förslaget i
motionen inget syfte. Motionsyrkandet avstyrks.

Frågan om den centrala administrationen m. m. avseende den statliga
ADB-verksamheten tas upp i två motioner. I folkpartiets partimotion 510
begärs åtgärder för att inrikta statskontorets rådgivning och upphandling av
datorsystem på smådatorer i stället för stora, svåröverskådliga centrala
datasystem. I motion 859 yrkande 2 begärs en översyn av vissa centrala
statliga myndigheters uppgifter och verksamhetsinriktning för att bättre

FiU 1982/83:33

samordna och stimulera administrativ utveckling.

I den förstnämnda motionen anförs att datortekniken f. n. är uppe i en
generationsväxling och att smådatorernas tid är inne. Dessa datorer är enligt
motionärerna inte bara billigare och mindre sårbara, de anges även ha stora
sociala fördelar.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om att riksdagen
tidigare (FiU 1978/79:34) ansett att för datordriften bör eftersträvas att
driften blir specifik för myndigheten, s. k. dedicering. samt att en spridning
av driftställena eftersträvas. Redan denna principiella inriktning talar för en
upphandling i linje med vad i motion 510 förordas. Till detta bör läggas att,
såsom motionärerna själva hävdar, det blir allt vanligare med smådatorer i
stället för stora datorsystem. Enligt utskottets uppfattning finns inte skäl att
anta annat än att de av statsmakterna beslutade riktlinjerna för upphandling
m. m. av datorsystem följs även av statskontoret och att kontoret därmed,
när så befinns lämpligt, bedriver sin verksamhet i linje med vad i motion 510
förordats. Någon riksdagens begäran till regeringen i frågan behövs enligt
utskottet inte.

I motiveringen till yrkande 2 i motion 859 anförs bl. a. att den
administrativa utvecklingen saknar en samordnande myndighet för alla
samhällssektorer. Utskottet vill erinra om att statskontoret enligt sin
instruktion har att verka för bl. a. administrativ utveckling i den mån
uppgiften inte ankommer på annan myndighet. Utskottet vill tillägga att vad i
motionen anförts nära berör de ovan behandlade frågorna om datafrågornas
organisation. Med hänvisning till det ovan anförda och till gällande ordning
finns inte några skäl att tillstyrka motionsyrkandet.

I budgetpropositionen (bilaga 2, s. 18-19) lämnas en redovisning av
användningen av ADB i statsförvaltningen . Riksdagen har tidigare (FiU
1978/79:34) efterlyst en årlig redovisning över ADB i statsförvaltningen och
ansett att denna redovisning borde bifogas budgetpropositionen. Statskontoret
har årligen sedan slutet av 1979 utarbetat redovisningen. I den nu
föreliggande budgetpropositionen anför föredraganden att han avser att ta
initiativ till en mindre utvärdering av redovisningens uppläggning och
innehåll. Med utgångspunkt i utvärderingen bör enligt föredragandens
uppfattning övervägas om den nuvarande formen för redovisningen för
riksdagen är den mest ändamålsenliga eller om eventuellt någon annan form
bör tillämpas.

Utskottet har tidigare uttalat sig positivt om den redovisning av ADB i
statsförvaltningen som sedan några år bifogas budgetpropositionen. Utskottet
har ingen erinran mot vad föredraganden anfört om en utvärdering av
redovisningens innehåll och nuvarande form för presentationen av den.
Utskottet vill emellertid som sin uppfattning framhålla att en eventuell
förändring av formen för redovisningen inte får ges en sådan inriktning att
riksdagens möjligheter att ta del av informationen försvåras. Sålunda bör

FiU 1982/83:33

redovisningen biläggas budgetpropositionen eller i vart fall publiceras vid
samma tidpunkt som budgetpropositionen, dvs. i första delen av januari
månad, eftersom redovisningen inte sällan ligger till grund för riksdagspartiernas
och ledamöternas förslag till riksdagen. Om regeringens avsikt är att
föreslå mera genomgripande förändringar, finner utskottet det motiverat att
riksdagen dessförinnan ges tillfälle att ta del av dem. Vad utskottet nu anfört
bör ges regeringen till känna.

Vad i övrigt anförts om användningen av ADB i statsförvaltningen har inte
givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Inte heller har utskottet funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande
om vad i budgetpropositionen (bilaga 2, s. 19-23) föreslagits om riktlinjer för
revisionskontorsorganisationen eller vad som anförts om ADB-revisionens
inriktning .

Vad i bilaga 15 till budgetpropositionen (civildepartementet Litt. D,
s. 76-89) anförts om teknikupphandling på dataområdet och föreslagits om
kostnader för beställning av datorutrustning godtas av utskottet.

Även regeringens förslag om anslag för budgetåret 1983184 till Statskontoret,
till Anskaffning av ADB-utrustning, till Datamaskincentralen för
administrativ databehandling, till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet
samt till Riksrevisionsverket godtas av utskottet. Utskottet vill dock i
detta sammanhang stryka under vad föredraganden anfört om riksrevisionsverkets
förutsättningar att medverka bl. a. med att ta fram beslutsunderlag
för omprövning och omprioritering av den statliga och statligt finansierade
verksamheten. Även statskontoret har uppgifter i detta sammanhang.
Utskottet har också med tillfredsställelse noterat att vid anslagsberäkningen
för riksrevisionsverket beaktas bl. a. verkets behov av resurser för olika
översynsuppdrag samt att statskontoret avsatt en relativt stor reserv för
nytillkommande uppdrag för översynsverksamhet m. m. för att bl. a. möta
eventuella önskemål om utredningsuppdrag för regeringen och kommittéer.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande datadelegationens fortsatta verksamhet

att riksdagen med anledning av vad i proposition 1982/83:100
bilaga 2 punkt 10 och motion 1982/83:1703 föreslagits och
med avslag på motion 1982/83:859 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande datateknikens anpassning till de handikappades
behov

att riksdagen avslår motion 1982/83:699 yrkandena 1 och 2,

FiU 1982/83:33

3. beträffande generalplaner för statliga ADB-system m. m.
att riksdagen avslår motion 1982/83:1670 yrkande 2,

4. beträffande generalplaner för decentralisering av statliga ADBsystem att

riksdagen avslår motion 1982/83:1670 yrkande 1,

5. beträffande kartläggning av kostnaderna för olika produktionsfaktorer att

riksdagen avslår motion 1982/83:1670 yrkande 3,

6. beträffande statskontorets rådgivning och upphandling av
datorsystem

att riksdagen avslår motion 1982/83:510,

7. beträffande vissa centrala myndigheters uppgifter
att riksdagen avslår motion 1982/83:859 yrkande 2,

8. beträffande användningen av ADB i statsförvaltningen

att riksdagen med anledning av vad i proposition 1982/83:100
bilaga 2 punkt 11 redovisats som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

9. beträffande riktlinjer för revisionskontorsorganisationen

att riksdagen godkänner vad i proposition 1982/83:100 bilaga 2
punkt 12 moment 1 föreslagits,

10. beträffande ADB-revisionens inriktning

att riksdagen lägger till handlingarna proposition 1982/83:100
bilaga 2 punkt 12 moment 2,

11. beträffande teknikupphandling pä dataområdet

att riksdagen lägger till handlingarna vad i proposition 1982/
83:100 bilaga 15 under punkt D 2 anförts,

12. beträffande beställning av datorutrustning

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:100 bilaga 15
punkt D 2 moment 2 medger att datorutrustning beställs -utöver tidigare medgivet belopp - till en kostnad av högst
147 000 000 kr.,

13. beträffande anslag

att riksdagen för budgetåret 1983/84 under trettonde huvudtiteln
anvisar

a) till Statskontoret ett förslagsanslag av 67 365 000 kr.,

b) till Anskaffning av ADB-utrustning ett reservationsanslag av
135 000 000 kr.,

c) till Datamaskincentralen för administrativ databehandling ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

d) till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet ett förslagsanslag
av 4 000 000 kr.,

e) till Riksrevisionsverket ett förslagsanslag av 60 796 000 kr.

Stockholm den 22 mars 1983

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

FiU 1982/83:33

Närvarande: Arne Gadd (s), Rolf Wirtén (fp), Lars Tobisson (m), Paul
Jansson (s), Per-Axel Nilsson (s), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s),
Filip Fridolfsson (m). Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s), Bo Södersten
(s), Hugo Hegeland (m), Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Hans Petersson i
Hallstahammar (vpk) och Olof Johansson (c).

Reservationer

1. Datadelegationens fortsatta verksamhet

Lars Tobisson, Lennart Blom, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla
m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Vad utskottet”
och slutar med ”anses tillgodosett” bort ha följande lydelse:

Vad utskottet nu anfört innebär sålunda att utskottet godtar vad som
förordats i motion 1703 och motion 859 yrkande 1 beträffande beslutsordningen
i fråga om datadelegationens framtida arbetsuppgifter. Utskottet
finner det naturligt att även alternativet nedläggning framdeles prövas på
grundval av den utvärdering av delegationens verksamhet som förestår.
Utskottet biträder därmed motion 859 yrkande 1, vilket riksdagen som sin
mening bör ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande datadelegationens forisatta verksamhet

att riksdagen med anledning av vad i proposition 1982/83:100
bilaga 2 punkt 10, motion 1982/83:859 yrkande 1 samt motion
1982/83:1703 föreslagits som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. Generalplaner för statliga ADB-system m. m.

Rolf Wirtén (fp), Lars Tobisson (m), Lennart Blom (m), Filip Fridolfsson
(m), Rolf Rämgård (c), Hugo Hegeland (m) och Olof Johansson (c) anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 6 slutar med ”motion 1670 yrkande 2” bort ha följande lydelse:

I motion 1669 lämnas motivledes en uttömmande redogörelse för att
begära ett riksdagens tillkännagivande till regeringen avseende behovet av
generalplaner för statliga ADB-system. Motionärerna erinrar om att såväl
den förra regeringen som riksdagen framhållit vikten av framförhållning vid
den fortsatta användningen av ADB i statsförvaltningen och att statsmakterna
kommer in i ett tidigt skede av beslutsprocessen. Inte minst viktigt är
behovet av generalplaner för de stora statliga ADB-systemen, t. ex.
RS-systemet, System S och SLÖR. Dessa system, som har varit i drift i många

FiU 1982/83:33

år, är i stort behov av modernisering och vidareutveckling.

Genom att generalplaner för dessa system utarbetas finns goda möjligheter
att i praktisk handling omsätta statsmakternas intentioner. I detta
sammanhang är datadelegationens rapport om RS-systemet och RRV:s
uppdrag avseende översynen beträffande System S viktiga.

Vad utskottet nu med anledning av motion 1670 yrkande 2 anfört om
generalplaner bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande generalplaner för statliga ADB-system m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:1670 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Generalplaner för decentralisering av statliga ADB-system

Rolf Wirtén (fp), Rolf Rämgård (c) och Olof Johansson (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Samtliga i” och
slutar med ”det anförda” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i motion 1670 om
generalplaner för vissa statliga ADB-system m. m. En viktig del i detta
arbete är att planerna inriktas och utformas med sikte på en decentraliserad
struktur med ökat användarinflytande samt minskad byråkrati och sårbarhet
bl. a. för socialförsäkringens ADB-system, RS-systemet, System S och
SLÖR. Den tekniska utvecklingen ger i dag ökade möjligheter att välja en
decentraliserad struktur.

För att säkra att så sker finner utskottet det motiverat att föreslå riksdagen
att ställa sig bakom vad i motion 1670 yrkande 1 förordats. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande generalplaner för decentralisering av statliga ADBsystem att

riksdagen med anledning av motion 1982/83:1670 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

FiU 1982/83:33

4. Kartläggning av kostnaderna för olika produktionsfaktorer

Rolf Wirtén (fp), Rolf Rämgård (c) och Olof Johansson (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Den i” och
slutar med ”Motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:

Datateknikens användning i arbetslivet medför stora förändringar såväl
vad gäller arbetets art och innehåll som organisation. Förändringarna på
arbetsmarknaden till följd av datoriseringen skall ske under socialt acceptabla
former. Det är i detta sammanhang viktigt att samhället har en
beredskap för hur målsättningen om allas rätt till arbete skall kunna
förverkligas.

Som ett led i detta arbete bör en kartläggning av kostnadsutvecklingen för
olika produktionsfaktorer göras. En sådan kartläggning begärs i motion 1670
yrkande 3.

Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande kartläggning av kostnaderna för olika produktionsfaktorer att

riksdagen med anledning av motion 1982/83:1670 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. Statskontorets rådgivning och upphandling av datorsystem

Rolf Wirtén (fp), Rolf Rämgård (c) och Olof Johansson (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”utskottet inte” bort ha följande lydelse:

1 motion 510 anförs att datatekniken för närvarande är mitt uppe i en
generationsväxling. En helt annorlunda ADB-strategi tillämpas nu än den
som rådde när de befintliga stora administrativa datasystemen beslöts. De
stora centrala datasystemen är många gånger inte längre de effektivaste och
billigaste per prestation räknat. Av olika skäl har smådatorerna blivit allt
vanligare. De är inte bara billigare och mindre sårbara än de stora systemen,
de har även stora sociala fördelar. De gör det dessutom möjligt att sprida
kunskap, utbildning, ansvar och kreativt arbete till mycket större kretsar av
arbetande än förut.

Utskottet, som delar den uppfattning som kommit till uttryck i motion 510,
anser liksom motionärerna att statskontorets rådgivning och upphandling av
datorsystem bör inriktas på smådatorer. Regeringen bör vidta åtgärder så att

FiU 1982/83:33

denna inriktning av verksamheten kan förverkligas. Detta bör ges regeringen
till känna.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande statskontorets rådgivning och upphandling av
datorsystem

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:510 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Vissa centrala myndigheters uppgifter

Lars Tobisson, Lennart Blom, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla
m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”1 motiveringen”
och slutar med ”tillstyrka motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

I motiveringen till yrkande 2 i motion 859 anförs bl. a. att den
administrativa utvecklingen saknar en samordnande myndighet för alla
samhällssektorer. Utskottet erinrar om att statskontoret enligt sin instruktion
har att verka för bl. a. administrativ utveckling i den mån uppgiften inte
ankommer på annan myndighet. Utskottet finner likväl att ett behov
föreligger av en översyn av gällande ordning. Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet motion 859 yrkande 2, vilket riksdagen som sin mening
bör ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande vissa centrala myndigheters uppgifter

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:859 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

FiU 1982/83:33

Bilaga 1

Socialutskottets yttrande
1982/83:5 y

om datateknikens anpassning för handikappade

Till finansutskottet

Finansutskottet har hemställt om socialutskottets yttrande över motion
1982/83:699 av Bengt Lindqvist (s) om datateknikens anpassning för
handikappade.

Utskottet

I motionen anförs att utvecklingen av datatekniken under de närmaste
åren kommer att medföra stora förändringar på de flesta samhällsområden.
Mycket liten uppmärksamhet har emellertid ägnats åt den nya teknikens
konsekvenser för handikappade. Den nya tekniken kräver att man kan
utnyttja syn och hörsel m. m. Om den inte anpassas till handikappades behov
ställs många utanför möjligheterna att utnyttja den. Frågan är nu på vems
villkor utvecklingen av datatekniken skall ske. Om samhället förhåller sig
passivt till den nya teknikens utnyttjande för handikappade och andra utsatta
grupper blir, enligt motionären, resultatet socialt förödande. Men med en
medveten satsning på att utnyttja den nya teknikens möjligheter på
handikappområdet kan man i stället uppnå avgörande förbättringar i många
handikappades situation. För detta krävs åtgärder av många olika slag. Ett
grundkrav är, anser motionären, att handikappfrågorna integreras i praktiskt
taget allt utredande och nydanande arbete inom datateknikens område.
Arbetet måste inriktas dels på att göra den nya teknikens utbud tillgängligt
för olika handikappgrupper och dels på att utveckla nya hjälpmedel för
handikappade. Motionären begär att datadelegationen skall ges tilläggsdirektiv
i enlighet härmed (yrkande 1) samt att statliga myndigheter som
utnyttjar datateknik skall beakta handikappades behov (yrkande 2).

Den av motionären omnämnda datadelegationen (B 1980:03) har ett
allmänt uppdrag att bevaka utvecklingen av datoriseringen och föreslå
åtgärder för att garantera en positiv utveckling av datoranvändningen i
samhället. I direktiven till delegationen anges bl. a. att denna bör följa
pågående utredningsarbete av olika slag och med utgångspunkt däri utarbeta
förslag till riktlinjer för datateknikens utveckling och användning i samhället.
Delegationen bör vidare överväga i vilken form andra åtgärder bör sättas in
från statens sida för att trygga en positiv utveckling av datoranvändningen.
Vidare anges i direktiven att delegationen bör ägna stor uppmärksamhet åt
den ökade användningen av ADB, telekommunikation och elektronik inom
olika områden, bl. a. offentlig förvaltning, och konsekvenserna därav.

FiU 1982/83:33

Större ADB-investeringar inom den statliga förvaltningen bör översiktligt
granskas och utvärderas.

Enligt socialutskottets mening är, såsom anförs i motionen, datadelegationen
ett lämpligt organ för att bevaka att hänsyn tas till olika handikappgrupper
vid den fortsatta utvecklingen av datatekniken. Det gäller både
frågan om att handikappade och äldre måste ha samma möjligheter som
andra att få samhällsinformation m. m. och frågan om att utnyttja
datatekniken för att utveckla nya hjälpmedel. Att den nya tekniken inte får
utestänga vissa grupper är emellertid ett självklart krav från samhällets sida
och det bör ligga inom ramen för datadelegationens allmänna uppgift att
bevaka sådana synpunkter. Ett klarläggande uttalande från riksdagens sida
kan emellertid vara på sin plats.

När det gäller hjälpmedel m.m. vill utskottet erinra om att datateknikens
effekter för olika handikappgrupper f. n. utreds av den s. k. dataeffektutredningen
(A 1978:05) i enlighet med vad som förutskickades i den av riksdagen
tidigare behandlade propositionen om en samordnad datapolitik (prop.
1981/82:123 bil. 4 s. 59-60). Utskottet har inhämtat att utredningen f. n.
arbetar med ett projekt rörande datoriseringens arbetslivseffekter för
handikappade. Projektet skall bl. a. belysa vissa sysselsättningsfrågor samt
möjligheten att utnyttja datatekniken som arbetshjälpmedel.

Dataeffektutredningens arbete begränsar sig visserligen till frågor som
sammanhänger med handikappades situation i arbetslivet. Detta är emellertid
en stor och viktig del av problemet med handikappades möjligheter att
utnyttja den nya tekniken. Vidare kan resultatet av ett utvecklingsarbete
avseende arbetslivet bli av värde även i andra sammanhang. Som exempel
kan nämnas arbetshjälpmedel som även kan utnyttjas för privat bruk eller för
att ge en förbättrad samhällsservice till handikappade.

I sammanhanget kan vidare nämnas att forskningsrådsnämnden nyligen
till regeringen överlämnat ett förslag till ett samlat forskningsprogram på
dataområdet (Forskning om datateknikens användning, FRN Rapport
82:16), vari förordas forskningsinsatser bl. a. kring individens förutsättningar,
såsom människokroppens funktioner, psykologiska och psykosociala
faktorer, kunskapshantering och kommunikation. Förslaget kommer att
remissbehandlas och beredas i samband med den forskningspolitiska
proposition som planeras till våren 1984.

Sammanfattningsvis anser socialutskottet att det mot bakgrund av redan
pågående arbete på området inte i nuläget är påkallat med någon vidare
åtgärd från riksdagens sida för att säkerställa att handikappades önskemål
och behov beaktas vid utvecklingen av datatekniken. Utskottet vill också
framhålla vikten av att berörda myndigheter och kommittéer beaktar att
införandet av ny teknik självfallet inte får leda till försämrad samhällsservice
och information till handikappade och äldre. Som framhålls i motionen bör
tvärtom den nya tekniken rätt utnyttjad kunna innebära väsentliga förbättringar
för många människor med olika funktionsnedsättningar.

FiU 1982/83:33

Stockholm den 15 mars 1983

På socialutskottets vägnar
INGEMAR ELIASSON

Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m),
John Johnsson (s), Rune Gustavsson (c), Kjell Nilsson (s), Blenda Littmarck
(m), Lilly Bergander (s), Maria Lagergren (s), Anita Persson (s), Ingvar
Eriksson (m), Rosa Östh (c), Aina Westin (s), Bo Arvidson (m) och Maj
Kempe (vpk).

minab/gotab Stockholm 1983 75044