FiU 1982/83:24

Finansutskottets betänkande
1982/83:24

om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och
om landshypoteksföreningar, m. m. (prop. 1982/83:56)

I detta betänkande behandlar utskottet

proposition 1982/83:56 om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna
hypoteksbank och om landshypoteksföreningar samt om ändring i lagen
(1974:922) om kreditpolitiska medel och

motion 1982/83:66 av Lars Tobisson m. fl. (m).

Propositionen

I proposition 1982/83:56 har regeringen (ekonomidepartementet) efter
föredragning av statsrådet Kjell-Olof Feldt föreslagit riksdagen att anta vid
propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank
och om landshypoteksföreningar,

2. lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel.

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse:

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna
hypoteksbank och om landshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs att 18 och 25 §§ lagen (1970:65) om Sveriges
allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §

Banken anskaffar medel för sin Banken anskaffar medel för sin

verksamhet genom lån mot obliga- verksamhet genom lån mot obligationer.
Sammanlagda beloppet av tioner och andra skuldförbindelser.

bankens utelöpande obligationer Sammanlagda beloppet av bankens

får icke uppgå till mera än tio utelöpande obligationer och andra

gånger beloppet av den i 27 § an- skuldförbindelser får icke uppgå till

givna grundfonden. mera än tio gånger beloppet av den

i 27 § angivna grundfonden.

Nedgår grundfonden genom förluster med tio procent eller mera, får
banken ej upptaga nytt lån förrän grundfonden återställts till sitt ursprung -

1 Riksdagen 1982183. 5 sami. Nr 24

FiU 1982/83:24

2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

liga belopp. Om ordinarie delägarsammankomst ej skall hållas inom en
månad från det sådan nedgång skedde, skall föreningarna kallas till extra
sammankomst för att besluta om de åtgärder som påkallas av omständigheterna.

25 §

Förening ansvarar för att dess skuld till banken ständigt motsvaras av
lånefordringar för vilka finns säkerhet enligt denna lag eller av tillgodohavande
hos bank eller av kontanta medel. Banken övervakar att föreningen
uppfyller detta ansvar.

Banken ansvarar för att dess Banken ansvarar för att dess

fordringar hos föreningarna vid var- fordringar hos föreningarna vid var je

tidpunkt svarar mot lägst sam- je tidpunkt svarar mot lägst sammanlagda
beloppet av bankens ute- manlagda beloppet av bankens upplöpande
obligationer. låningsskuld enligt 18 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:922)

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

8

Med likviditetskrav avses att
bankinstituts likvida medel vid viss
tidpunkt skall uppgå till ett belopp
som svarar mot viss andel, högst
femtio procent, av institutets förbindelser
med de avdrag och undantag
som riksbanken anger enligt
9 § 4 och 5.

Denna lag träder i kraft den 1 j:

om kreditpolitiska medel

(1974:922) om kreditpolitiska medel

Föreslagen lydelse

§

Med likviditetskrav avses att
bankinstituts likvida medel vid viss
tidpunkt skall uppgå till ett belopp
som svarar mot viss andel, högst
femtiofem procent, av institutets
förbindelser med de avdrag och undantag
som riksbanken anger enligt
9 § 4 och 5.

ri 1983.

Motionen

I motion 66 av Lars Tobisson m. fl. (m) hemställs att riksdagen avslår
proposition 1982/83:56 såvitt avser förslag till lag om ändring i lagen
(1974:922) om kreditpolitiska medel.

I motionen konstateras att likviditetskravet på bankerna under senare år
successivt har höjts. Dessa håller alltmer på att förvandlas till förvaringsplatser
för stats- och bostadsobligationer. Därmed ökar i snabb takt deras

FiU 1982/83:24

3

känslighet för kursförändringar i obligationsportföljen. Den angivna utvecklingen
försämrar, menar motionärerna, bankernas möjligheter att fullgöra
sin uppgift, nämligen att tillhandahålla kreditmedel för näringslivets behov.
Tillkomsten av statsskuldväxlar har vidare ändrat förutsättningarna för att
finansiera statsskulden.

Kreditpolitiska kommittén har avlämnat sitt slutbetänkande (SOU
1982:52). I betänkandet föreslås att likviditetskvoterna utgår ur den framtida
arsenalen av regleringsinstrument.

Mot denna bakgrund finner motionärerna ingen anledning att höja det
högsta tillåtna likviditetskravet från nuvarande 50 %.

Utskottet

Hypoteksbanken anskaffar genom lån mot obligationer medel för
hypoteksföreningarnas utlåning till jordbruket. Utskottet tillstyrker det
förslag i propositionen som ger Hypoteksbanken möjlighet att, vid sidan av
upplåningen mot obligationer, också låna upp medel för sin verksamhet mot
s. k. kapitalmarknadsreverser.

I motion 66 yrkas avslag på förslaget att höja det högsta tillåtna
likviditetskravet från nuvarande 50 % till 55 %. Enligt motionen förstärker
en sådan lagändring de nackdelar som orsakas av en kraftig ansamling av
obligationer hos bankerna. Vidare motiveras avslaget utifrån den analys och
de slutsatser som presenteras i den kreditpolitiska utredningen.

Kreditpolitiska utredningen avlämnade sitt betänkande i november månad
i år. I betänkandet föreslås väsentliga förändringar vad gäller riksbankens
möjligheter att utnyttja nuvarande kreditpolitiska medel. Utredningsbetänkandet
avses att remissbehandlas. Först därefter är det aktuellt för regering
och riksdag att ta ställning till utredningens förslag.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i propositionen att om
likviditetskravet skall få avsedd effekt som kreditpolitiskt medel är det
nödvändigt att höja gränsen för högsta tillåtna likviditetskrav från 50 till
55 %. Med de stora statliga upplåningsbehov som kan förutses är det dock
angeläget att på sikt öka upplåningen utanför banksystemet. Med det
anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antar vid proposition 1982/83:56 fogat förslag till
lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna
hypoteksbank och om landshypoteksföreningar,

2. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:66 antar vid
proposition 1982/83:56 fogat förslag till lag om ändring i lagen
(1974:922) om kreditpolitiska medel.

FiU 1982/83:24 4

Stockholm den 7 december 1982

På finansutskottets vägnar
MATS HELLSTRÖM

Närvarande: Mats Hellström (s), Lars Tobisson (m), Paul Jansson (s),
Lennart Blom (m), Per-Axel Nilsson (s), Roland Sundgren (s), Tage
Adolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Christer Nilsson (s), Torsten Karlsson (s),
Filip Fridolfsson (m), Rolf Wirtén (fp), Carl-Henrik Hermansson (vpk) och
Britta Hammarbacken (c).

Reservationer

1. Lars Tobisson, Lennart Blom, Tage Adolfsson och Filip Fridolfsson (alla
m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”1 motion 66”
och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

Som påpekas i motion 66 har under senare år likviditetskravet på bankerna
successivt höjts. Dessa håller alltmer på att förvandlas till förvaringsplatser
för stats- och bostadsobligationer. Därmed ökar i snabb takt deras känslighet
för kursförändringar i obligationsportföljen. Denna utveckling försämrar
bankernas möjligheter att fullgöra sin uppgift, nämligen att tillhandahålla
kreditmedel för näringslivets behov.

I medvetande om nackdelarna av en kraftig ansamling av obligationer hos
bankerna började den förra riksbanksledningen i högre grad finansiera
statsskulden på den öppna marknaden. Den upplåning hos företagen via
statsskuldväxlar som inleddes den 1 juli 1982 har snabbt blivit framgångsrik.
Redan efter knappt ett halvår är den utestående stocken ca 35 miljarder
kronor. Denna upplåning har kunnat ske till priset av en obetydlig höjning av
den korta räntan. Vidare planeras en upplåning från hushållen via särskilda
obligationsfonder. Viss försöksverksamhet förekommer redan inom bankväsendet.

Kreditpolitiska utredningen har i sitt nyligen avlämnade slutbetänkande
(SOU 1982:52) förordat en liberalisering av kreditpolitiken. Utredningen
anger som en önskvärd strävan att hålla tillbaka regleringar och uppnå mer
marknadsmässiga förhållanden. I betänkandet påvisas att användningen av
likviditetskvoter med tiden kommit att medföra helt andra effekter än de
önskade. I stället för att hålla tillbaka bankernas utlåning, har denna
regleringsmetod drivit fram en storinlåning till förhållandevis hög ränta,
vilket t. o. m. kunnat medföra en ökning av penningmängden. Kreditpoli -

FiU 1982/83:24

5

tiska utredningen föreslår att likviditetskvoterna utgår ur den framtida
arsenalen av regleringsinstrument.

Med bifall till motion 66 avstyrker därför utskottet den i proposition 56
föreslagna höjningen av det högsta tillåtna likviditetskravet från nuvarande
50 till 55 %.

dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:66 avslår proposition
1982/83:56 såvitt avser förslag till lag om ändring i lagen
(1974:922) om kreditpolitiska medel.

2. Rolf Rämgård (c), Rolf Wirtén (fp) och Britta Hammarbacken (c) anser
att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet delar”
och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning måste utvecklingen på kreditmarknaden på
sikt innebära en avreglering i linje med vad den kreditpolitiska utredningen
föreslagit. Det är emellertid inte nu möjligt att snabbt åstadkomma detta,
framför allt med anledning av det stora och växande budgetunderskott som
regeringens politik innebär. Folkpartiet har i annat sammanhang avvisat
denna ekonomiska politik och också anvisat andra vägar. Den inriktning av
den ekonomiska politiken som där förordas ger på sikt goda möjligheter att
åstadkomma den önskade liberaliseringen av kreditmarknaden. Utskottet
vill emellertid inte nu motsätta sig en höjning av gränsen för högsta tillåtna
likviditetskrav från 50 till 55 %. Med de stora statliga upplåningsbehov som
kan förutses är det dock angeläget att på sikt öka upplåningen utanför
banksystemet. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

.

GOTAB 73161 Stockholm 1982