FiU 1982/83:23
Finansutskottets betänkande
1982/83:23
om vissa åtgärder för att förbättra skatteuppbörden (prop. 1982/83:53
i vad avser offentlig upphandling)
I detta betänkande behandlar utskottet
proposition 1982/83:53 vari regeringen (budgetdepartementet) efter
föredragning av statsrådet Kjell-Olof Feldt - såvitt nu är i fråga - har berett
riksdagen tillfälle att avge yttrande över vad som anförts i propositionen om
den offentliga upphandlingen,
motion 1982/83:134 av Kjell Johansson (fp) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om nya
regler i upphandlingsförordningen.
Propositionen
I propositionen anförs att regeringen avser att utfärda nya bestämmelser i
upphandlingsförordningen (1973:600). Denna förordning reglerar den
offentliga upphandlingen på den statliga sidan. De nya bestämmelserna
syftar till att öka samarbetet mellan skattemyndigheterna och de myndigheter
som gör upphandlingar och att förhindra att företag, som inte betalar
skatter och allmänna avgifter i föreskriven tid och ordning, anlitas som
leverantörer till staten. Den upphandlande myndigheten åläggs att från
skattemyndigheterna inhämta uppgifter som har betydelse vid bedömningen
av anbudsgivaren, om detta inte framstår som obehövligt. Denna kontroll är
således inte ovillkorlig. Undantaget innebär bl. a. att företag som myndigheten
har goda skäl att bedöma som skötsamma, t. ex. stora och välkända
företag, inte behöver kontrolleras. Den undersökning som myndigheten
normalt skall göra är att kontrollera att anbudsgivaren i föreskriven ordning
är registrerad för betalning av mervärdeskatt, arbetsgivaravgifter och
innehållen preliminär A-skatt. Det skall också undersökas om anbudsgivaren
har skatte- eller avgiftsskulder. Anbud får inte antas om anbudsgivaren
inte fullgjort sin registreringsskyldighet i fråga om mervärdeskatt, innehållen
preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter.
När det gäller anbudsgivarens bristande skötsamhet i fråga om redovisning
och inbetalning av skatter och avgifter bör detta helt naturligt komma in som
ett negativt moment i den affärsmässiga bedömning som upphandlingsmyndigheten
har att göra. Om en leverantör som har skatte- eller avgiftsskulder
anlitas skall kronofogdemyndigheten underrättas om detta. Begär kronofogdemyndigheten
det skall uppgift också lämnas om ersättningen och dag för
utbetalning av denna. De här redovisade bestämmelserna gäller liksom
1 Riksdagen 1982183. 5 sami. Nr 23
FiU 1982/83:23
2
upphandlingsförordningen i övrigt de statliga myndigheterna.
Föredragande statsråd räknar med att kommun- och landstingsförbunden
kommer att ändra sina normalreglementen på samma sätt som nu sker med
den statliga upphandlingsförordningen så att också de kommunala upphandlingsmyndigheterna
kommer att göra samma kontroll som de statliga
myndigheterna på detta sätt åläggs.
Motionen
I motionen anförs att vad som föreslås i propositionen riskerar att
snedvrida konkurrensen mellan vad som i propositionen kallas ”stora och
välkända” företag och de många mindre och medelstora företagen. De
senare kan med nödvändighet inte vara lika välkända för de upphandlande
myndigheterna. De stora skall enligt propositionen inte behöva kontrolleras
men väl de små. Det finns en risk att detta merarbete för anbud från mindre
företag leder till en allmän preferens för storföretag i den offentliga
upphandlingen. Detta vore mycket otillfredsställande. Rutinerna i upphandlingsärendena
måste utformas så att konkurrensen mellan stora och små
företag kan ske på lika villkor. Detta bör enligt motionären ges regeringen till
känna.
Utskottet
Utskottet har vid flera tillfällen de senaste åren behandlat motioner som
krävt en skärpt kontroll av anbudsgivares fullgörande av skyldigheter mot
samhället. Utskottet har bl. a. uttalat att starka skäl talar för att den
offentliga upphandlingen regleras på ett sådant sätt att samarbetet mellan de
upphandlande myndigheterna och skattemyndigheterna underlättas. Det är
en angelägen uppgift för samhället att se till att skatteundandragande i olika
former förhindras och försvåras. Utskottet ser därför med tillfredsställelse
att förändringar nu sker i upphandlingsförordningen i syfte att skärpa
kontrollen av anbudsgivare.
I motion 134 uttrycks en risk för att kontrollen av mindre välkända företag
leder till en snedvridning av konkurrensen mellan vad som i propositionen
kallas ”stora och välkända” företag och de många mindre och medelstora
företagen. Enligt propositionen behöver inte företag kontrolleras som
myndigheterna har goda skäl att bedöma som skötsamma, t. ex. stora och
välkända företag. Enligt utskottets mening bör mindre vikt fästas vid om
företaget är stort och välkänt. I stället bör bedömningen avse huruvida
företaget är skötsamt. I de fall det är känt att företaget är välskött kan en
närmare kontroll anses obehövlig. Företagets storlek eller namn borde i
detta sammanhang inte tillmätas någon betydelse. Utskottet förutsätter att
rutiner och anvisningar utformas i enlighet med vad utskottet nu sagt. Något
ytterligare initiativ med anledning av motionen anser inte utskottet
erforderligt. Motionen avstyrks därför.
FiU 1982/83:23
3
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motion 1982/83:134,
2. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:53, såvitt nu
är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om den offentliga upphandlingen.
Stockholm den 2 december 1982
På finansutskottets vägnar
MATS HELLSTRÖM
Närvarande: Mats Hellström (s), Lars Tobisson (m), Paul Jansson (s), Arne
Gadd (s), Lennart Blom (m), Per-Axel Nilsson (s), T åge Adolfsson (m), Rolf
Rämgård (c), Christer Nilsson (s), Torsten Karlsson (s), Filip Fridolfsson
(m), Rolf Wirtén (fp), Carl-Henrik Hermansson (vpk), Gunnar Nilsson i
Eslöv (s) och Rolf Andersson (c).
GOTAB 73140 Stockholm 1982