FiU 1982/83:21

Finansutskottets betänkande
1982/83:21

om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. inom budgetdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1982/83:50 bil. 2, i vad avser
finansfullmakten)

I detta betänkande behandlar utskottet

proposition 1982/83:50 bilaga 2 (budgetdepartementet) vari regeringen
efter föredragning av statsrådet Kjell-Olof Feldt — såvitt nu är i fråga — har
föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att under budgetåret 1982/83,
om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad
som förordats i propositionen intill ett sammanlagt belopp av 3 500 000 000
kr. samt

motion 1982/83:99 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari hemställs

2. att riksdagen avslår regeringens begäran om bemyndigande att under
budgetåret 1982/83 besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av
3 500 000 000 kr.

Propositionen

I propositionen anförs att riksdagen har bemyndigat regeringen att för
budgetåret 1982/83, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter
intill ett sammanlagt belopp av 2 500 milj. kr. Fullmakten får, liksom
tidigare, användas för finansiering av tidigareläggning, utvidgning eller
påskyndande av statliga investeringar som normalt finansieras med anslag på
statsbudgeten samt för beredskapsarbeten och för bidrag till kommunala
projekt för investering och sysselsättning.

Föredraganden redovisar i propositionen hur finansfullmakten utnyttjats
hittills under budgetåret 1982/83. Sammanlagt har 2 321 076 000 kr. disponerats.
Följaktligen återstår 178 924 000 kr. av den givna finansfullmakten.

Föredraganden anför att man inte kan utesluta att arbetsmarknadsläget
kan bli besvärligt under resten av budgetåret trots de insatser som gjorts. Det
är därför angeläget att regeringen till sitt förfogande har ett visst utrymme att
disponera på finansfullmakten för de eventuellt ytterligare sysselsättningsbefrämjande
åtgärder som kan visa sig nödvändiga. Dessa insatser kan
komma att kräva resurser som överstiger vad som f. n. återstår av den givna
finansfullmakten. Föredraganden förordar därför att finansfullmakten för
budgetåret 1982/83 höjs från 2 500 milj. kr. till 3 500 milj. kr. Den utvidgade
fullmakten bör få disponeras på oförändrade villkor.

1 Riksdagen 1982/83. 5 sami. Nr 21

FiU 1982/83:21

2

Motionen

I motion 99 anförs att arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan lindra
arbetslösheten vid en tillfällig konjunktursvacka och underlätta strukturomvandlingen
men de kan aldrig bota Sveriges djupgående strukturella problem
och bli en huvudingrediens i sysselsättningspolitiken. Genom att isolera
arbetsmarknadspolitiken från den ekonomiska politiken och göra ”arbetstillfällen”
inom AMS-verksamheten till ett självändamål sitter man kvar i ett
föråldrat tänkande. Det finns därför inte skäl att ge regeringen ytterligare
medel för sådana insatser, anser motionärerna.

Utskottet

Utskottet delar inte de alltför generaliserande omdömen om arbetsmarknadspolitiken
och AMS-verksamheten i synnerhet som kommer till uttryck i
motionen. Inom arbetsmarknadsverkets verksamhet bedrivs omfattande
utbildning och sysselsättningsskapande insatser med syftet att underlätta
omställningar på arbetsmarknaden. Enligt utskottets mening utgör arbetsmarknadspolitiken
en viktig del av den ekonomiska politiken för att uppnå
full sysselsättning.

Arbetsmarknadsläget har successivt försämrats och ett flertal åtgärder har
vidtagits sedan riksdagen i juni beslutade om finansfullmakten för budgetåret
1982/83. Som framgår av propositionen har 2,3 miljarder kronor av
fullmakten på 2,5 miljarder kronor redan utnyttjats. Utskottet delar
bedömningen i propositionen att man inte kan utesluta att arbetsmarknadsläget
kan bli besvärligt under resten av budgetåret trots de insatser som
gjorts. Utskottet anser mot bakgrund härav att det är angeläget att
regeringen ges ett vidgat utrymme för att kunna vidta eventuellt ytterligare
sysselsättningsbefrämjande insatser och avstyrker därmed motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1982/83:99 yrkande 2
bemyndigar regeringen att under budgetåret 1982/83, om
arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet
med vad som förordats i proposition 1982/83:50 bilaga 2, såvitt
nu är ifråga, intill ett sammanlagt belopp av 3 500 000 000
kr.

Stockholm den 7 december 1982

På finansutskottets vägnar
MATS HELLSTRÖM

FiU 1982/83:21

3

Närvarande: Mats Hellström (s), Lars Tobisson (m), Paul Jansson (s),
Lennart Blom (m), Per-Axel Nilsson (s), Roland Sundgren (s), Tage
Adolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Christer Nilsson (s), Torsten Karlsson (s),
Filip Fridolfsson (m), Rolf Wirtén (fp), Carl-Henrik Hermansson (vpk) och
Britta Hammarbacken (c).

Reservation

Lars Tobisson, Lennart Blom, Tage Adolfsson och Filip Fridolfsson (alla
m) anser att utskottets yttrande och hemställan bort lyda:

I proposition 50 begär regeringen att, om arbetsmarknadsläget så kräver,
få besluta om ytterligare utgifter till ett belopp av 3 500 000 000 kr. Dessa
medel skulle enligt propositionen ställas till förfogande genom en höjning av
finansfullmakten med 1 000 000 000 kr.

En ytterligare satsning på AMS verksamhet skulle motverka syftet att på
sikt återskapa arbetstillfällen. Det är endast genom en marknadsliberal
inriktning av den ekonomiska politiken som företagen kan ges möjlighet att
behålla och nyanställa arbetskraft. Det är genom en förbättring av företagens
lönsamhet och konkurrenskraft arbetslösheten måste bekämpas.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:99 yrkande 2 avslår
regeringens förslag i proposition 1982/83:50 bilaga 2 om
bemyndigande att under budgetåret 1982/83 besluta om utgifter
intill ett sammanlagt belopp av 3 500 000 000 kr.

GOTAB 73164 Stockholm 1982