CU 1982/83:8

Civilutskottets betänkande
1982/83:8

om vissa stödåtgärder avseende bostadsförsörjningen (prop. 1982/
83:50, bil. 5 delvis)
1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1982/83:50 bilaga 5 (bostadsdepartementet)
(s. 1-18) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om statsbidrag till
hyresrabatter,

2. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om statlig
hyresförlustgaranti,

3. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om åtgärder i
bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter,

4. antaga inom bostadsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring

1 lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån
m. m.,

5. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om räntebidrag
för underhållslån i vissa fall,

6. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om högsta
bidragsbelopp för boendemiljöbidrag,

7. godkänna den temporära vidgning av tillämpningsområdet för boendemiljöbidrag
som i regeringsprotokollet har förordats,

8. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om bidrag till vissa
energibesparande åtgärder,

9. medge att ramen för beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön
får överskridas med högst 25 000 000 kr. under budgetåret 1982/83,

10. till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under trettonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag om 50 000 000 kr.

2 Motionerna m. m.

I detta betänkande behandlar utskottet motionerna 1982183:

83 av Oskar Lindkvist m. fl. vari hemställs

1. att riksdagen beslutar om ikraftträdande avseende temporära hyresrabatter,
hyresförlustgarantier och ändrade regler för boendemiljöbidrag
enligt vad i motionen förordats,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ikraftträdande av vissa regler avseende beräkning av tidskoefficienten,

1 Riksdagen 1982/83. 19 sami. Nr 8

CU 1982/83:8

105 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga - med hänvisning till
motion 1982/83:99 - hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1982/83:50, såvitt avser bilaga 5,
bostadsdepartementets verksamhetsområde (i vad yrkandet inte avser
frågan om hyreshusavgift; denna fråga behandlas i betänkandet CU
1982/83:7),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om hyressättningssystemet,

116 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga-med hänvisning
till motion 1982/83:112 - hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå förslaget om statsbidrag till hyresrabatter,

2. att riksdagen beslutar avslå förslaget om statlig hyresförlustgaranti,

3. att riksdagen beslutar avslå förslaget om särskilt stöd till de värst
drabbade företagen,

4. att riksdagen, med bifall till regeringens förslag om lån till underhåll av
vissa bostadshus, beslutar att den garanterade räntan räknas upp med 0,75
procentenheter,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motion 1982/83:112 anförts om hyreshusavgift (i vad yrkandet avser
frågan om utredning; yrkandet i övrigt behandlas i betänkandet CU
1982/83:7),

120 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

25. att riksdagen avstyrker vad som i propositionen anförts om statsbidrag
till hyresrabatter samt ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ombyggnadsbidrag för ombyggnadsarbeten som påbörjas under 1983/84,

26. att riksdagen avslår vad i propositionen förordats i fråga om statlig
hyresförlustgaranti och om åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter,

27. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Åtgärder i bostadsområden
med stor andel outhyrda lägenheter på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1982 /83 under trettonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag om 50 milj. kr.,

28. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m. m.,

29. att riksdagen avslår vad i propositionen förordats i fråga om
räntebidrag för underhållslån i vissa fall samt som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om underhållslån med bostadslåneränta,

30. att riksdagen avslår vad som i propositionen förordats om temporär
vidgning av tillämpningsområdet för boendemiljöbidrag,

31. att riksdagen avslår regeringens förslag att ramen för beslut om bidrag
till förbättring av boendemiljön får överskridas med högst 25 milj. kr. under
budgetåret 1982/83,

CU 1982/83:8

127 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen med ändring av tidigare beslut (CU 1981/82:26) beslutar
att någon extra upptrappning av de garanterade räntorna inte skall göras för
allmännyttiga bostadsföretag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ränte- och amorteringsfria lån till de allmännyttiga bostadsföretagen.

Stor-Stockholms planeringsnämnd har i skrivelse till utskottet tagit upp
frågan om hyresrabatter och hyresförlustgarantier till äldre lägenheter.

I betänkandet CU 1982/83:7 behandlar utskottet proposition 1982/83:50
bilaga 5 i vad avser förslaget om hyreshusavgift.

3 Utskottet

3.1 Allmänt

De här behandlade förslagen i proposition och motioner är i väsentliga
delar ett utflöde av skilda synsätt på den ekonomiska politiken - en fråga
civilutskottet inte haft att behandla.

3.2 Temporära hyresrabatter

Enligt regeringsförslaget skall temporära hyresrabatter i form av särskilda
statsbidrag till ny- eller ombyggnad kunna utgå under förutsättning - i princip
- att byggnadsåtgärderna påbörjas under något av åren 1983 eller 1984.
Närmare regler om bidrag även för vissa hus som påbörjas under år 1982
behandlas i avsnitt 3.8 nedan.

I moderata samlingspartiets partimotion 105 yrkande 1 avvisas samtliga i
propositionens bilaga 5 upptagna förslag, dvs. också hyresrabatten. I sin
motivering i motion 99 (m) hänvisar motionärerna bl. a. till att en temporär
hyresrabatt ytterligare skulle urholka sambandet mellan hyra och produktionskostnad,
vilket anges motverka en utveckling mot lägre byggkostnader.
Vidare framhålls att systemet är komplicerat och därigenom leder till
ytterligare byråkratisering av bostadsmarknaden.

Även i centerpartiets partimotion 116 yrkande 1 avstyrks förslaget om
hyresrabatter. Detta sker enligt motiveringen i motion 112 (c) med
hänvisning till att riksdagen redan fattat beslut om stimulanser till
reparationer och ombyggnad. Motionärerna anser vidare att villkoren på
kapitalsidan redan är så förmånliga att ytterligare subventioner inte bör
utgå.

Inte heller i folkpartiets partimotion 120 yrkande 25 godtas förslaget om
hyresrabatter. Där hemställs om avslag på regeringsförslaget i denna del.
Motionärerna förordar i stället en förlängning av tidigare beslutade (CU
1981/82:42) och nu gällande ombyggnadsbidrag. Motionsförslaget innebär i

1* Riksdagen 1982183. 19 sami. Nr 8

CU 1982/83:8

denna del att dessa bidrag skall kunna utgå till ombyggnader där byggnadsarbetena
påbörjas under åren 1983 och 1984 och att bidraget då skall omfatta
hiss.

Vpk har i sin partimotion 127 riktat principiella invändningar mot att
hyresrabatten skall räknas bort vid bruksvärdeprövningen. Motionärerna
hänvisar till att detta minskar hyresgästernas möjligheter att dra nytta av
bruksvärdesystemet för att stoppa hyreshöjningar.

Av de skäl som bostadsministern åberopar - dvs. att det med hänsyn till
sysselsättningsläget i byggbranschen och till behovet av en tillräcklig
produktion av bostäder är angeläget att minska bostadskostnaderna i
nybyggda hus - kan civilutskottet godta att ett system med temporära
hyresrabatter införs.

De principiella invändningar mot en hyresrabatt som rests i partimotioner
(m), (c) och (fp) har utskottet sålunda inte funnit bärande. Motionerna 105
(m) yrkande 1, 116 (c) yrkande 1 och 120 (fp) yrkande 25 avstyrks i
motsvarande delar.

Utskottet har inte heller någon erinran mot den närmare utformningen av
förslaget om temporära hyresrabatter. Regeringsförslaget tillstyrks därför
också i denna del. Utskottet har förutsatt att de hyreshus som tillhör
Stockholms kooperativa bostadsföretag inte på grund av företagets speciella
karaktär behandlas som bostadsrättshus.

Vad gäller ombyggnad har folkpartiet i sin partimotion i och för sig
godtagit utgångspunkten i regeringens förslag - att det är angeläget att
stimulera ombyggnader. Den alternativa åtgärd härför som föreslås kan dock
inte tillstyrkas av utskottet. Motion 120 (fp) yrkande 25 avstyrks sålunda
också såvitt nu är i fråga.

I propositionen berörs - utan något förslag till riksdagen - dessutom
kostnadskontrollen i samband med bostadslångivningen. Bostadsministern
aviserar bl. a. att lånemyndigheterna skall uppmanas till en restriktivare
prövning av godtagbar överkostnad. Detta får uppfattas syfta till att
tillgodose tidigare framförda krav på en aktivare bevakning av kostnadsutvecklingen
från länsbostadsnämndernas sida. Därtill anknytande fråga om
tidskoefficienten tas upp under 3.8 nedan.

3.3 Hyresförlustgaranti

Med hänvisning till att kommuner och företag är tveksamma till att sätta i
gång nya byggnadsprojekt också i orter där det finns uppenbara behov av att
bygga bostäder föreslås i propositionen att en statlig hyresförlustgaranti skall
införas i nyproduktionen. Bostadsministern förordar härvid att garantin skall
få formen av särskilda statliga lån, som skall gälla för lägenheter i hyres- och
bostadsrättshus som påbörjas under åren 1983 och 1984. De närmare
reglerna om tillämpning även på vissa hus som påbörjas under år 1982
behandlas i avsnitt 3.8 nedan.

CU 1982/83:8

Också förslaget om en hyresförlustgaranti innefattas i det allmänna
avslagsyrkande som förs fram i den moderata partimotionen 105 yrkande 1.1
sin motivering i motion 99 (m) hävdar motionärerna att systemet med en
hyresförlustgaranti leder till en mindre känslighet för människors önskemål
och ett ökande antal outhyrda lägenheter.

I centerpartiets partimotion 112 framhålls bl. a. att eftersom det på de
flesta håll i landet finns en mängd outhyrda lägenheter så bör det primära
målet vara att få dessa uthyrda i stället för att med nya subventioner satsa på
nyproduktionen. Mot denna bakgrund yrkas i motion 116 (c) yrkande 2 att
förslaget om införande av en hyresförlustgaranti skall avslås.

Även i folkpartiets partimotion 120 yrkande 26 avstyrks förslaget om en
hyresförlustgaranti. Detta sker med hänvisning till att ombyggnadsverksamheten
bör främjas i stället för att ytterligare stimulera nyproduktionen.

Det i propositionen framlagda förslaget om hyresförlustgarantier har
enligt vad som redovisats ovan tillkommit för att undanröja den tveksamhet
som i dag finns till att sätta i gång byggnadsprojekt också i orter där det
föreligger ett uttalat behov. Det sjunkande bostadsbyggandet och uttalade
behov av ytterligare bostäder i vissa områden är enligt civilutskottets mening
ett påtagligt skäl för att nyproduktionen av bostäder måste stimuleras.
Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag vad gäller hyresförlustgarantier.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär att de
yrkanden om avslag på förslaget som med olika motiveringar förs fram i
partimotionerna 105 (m) yrkande 1, 116 (c) yrkande 2 och 120 (fp) yrkande
26 avstyrks i vad de avser hyresförlustgarantin.

3.4 Åtgärder för bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter

Med hänvisning till det ökande antalet outhyrda lägenheter förordar
bostadsministern att medel avsätts för stödåtgärder i bostadsområden med
stor andel outhyrda lägenheter. Åtgärderna föreslås avse dels särskilda
läneregler vid ändrad användning av eller ombyggnad till vissa typer av lokaler
av outhyrda lägenheter, dels ett speciellt stöd till de värst drabbade företagen,
dvs. bostadsföretag som har haft ett stort antal outhyrda lägenheter under
lång tid.

För stödverksamheten till de värst drabbade företagen begärs att
50 milj. kr. skall anvisas på ett särskilt reservationsanslag. Dessutom föreslås
att beslut om särskilda statliga lån för ombyggnad av outhyrda lägenheter
skall få fattas inom en ram om högst 25 milj. kr. under år 1983.

I motivdelen i den moderata partimotionen 99 avvisas åtgärderna för
bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter med hänvisning bl. a.
till att om bostadslån och räntebidrag får behållas när bostäder byggts om till
lokaler så snedvrids konkurrensförhållandet gentemot andra, icke subventionerade
lokaler. När det gäller stödet till de värst drabbade företagen
hävdar motionärerna att dessa företag själva måste ta ansvar för fattade

CU 1982/83:8

beslut och söka finna en varaktig lösning för framtiden. I motion 105 (m)
fullföljs detta genom yrkande 1 om avslag på regeringsförslaget i dess
helhet.

Med hänvisning till de möjligheter som finns för kommunerna att få
särskilt höga kostnader för outhyrda lägenheter beaktade vid fördelning av
det extra skatteutjämningsbidraget avstyrks i centerpartiets partimotion 116
yrkande 3 förslaget om stöd till de värst drabbade företagen. Däremot möter
förslaget om ändrade regler för bostadslån och räntebidrag inte några
invändningar.

Folkpartiet finnér i sin partimotion 120 yrkandena 26 och 27 det inte
befogat att avsätta 50 miljoner i stöd till de värst drabbade företagen.
Motionärerna föreslår att regeringsförslaget avslås. Motionärerna hävdar
härvid att det är mer övergripande åtgärder från samhällets sida som måste
till för att lösa dessa problem. Förslaget om ändrade regler för bostadslån och
räntebidrag godtas däremot av motionärerna.

Inledningsvis behandlar utskottet förslagen avseende särskilda låneregler
vid ombyggnad.

De till uthyrning lediga lägenheterna innebär att stora samhällsinvesteringar
inte utnyttjas. I de fall det visat sig omöjligt hyra ut lägenheterna är det
enligt utskottets mening motiverat att underlätta att outhyrda lägenheter kan
användas på annat sätt och i vissa fall byggas om till lokaler. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag i denna del.

Propositionens förslag i denna del har mött invändningar endast i den
moderata partimotionen. Dessa invändningar avser i första hand förslagens
effekter på lokalhyresmarknaden. Detta får enligt utskottets mening anses
väga mindre tungt än de skäl som ligger bakom propositionens förslag - att
söka minska antalet outhyrda lägenheter i områden med en stor andel sådana
lägenheter. Motion 105 (m) yrkande 1 avstyrks mot bakgrund härav.

Avslutningsvis tar utskottet också upp förslaget om stöd till de värst
drabbade företagen.

Utskottet delar bostadsministerns uppfattning att situationen är särskilt
bekymmersam för bostadsföretag som har haft ett stort antal lägenheter
outhyrda under lång tid. Utskottet förordar därför att ett särskilt stöd, i
enlighet med vad som anges i regeringsförslaget, skall kunna lämnas till dessa
företag. Härav följer att utskottet även tillstyrker att medel för stödverksamheten,
50 milj. kr., anvisas på ett särskilt reservationsanslag.

I moderata samlingspartiets, centerpartiets och folkpartiets partimotioner
yrkas, med olika motiv, att särskilt stöd inte skall utgå till de värst drabbade
företagen. Utskottet har dock inte funnit de anförda skälen tillräckliga.
Motionerna 105 (m) yrkande 1, 116 (c) yrkande 3 och 120 (fp) yrkandena 26
och 27 avstyrks i vad de avser stöd till de värst drabbade företagen.

CU 1982/83:8

3.5 Lån m. m. till underhåll av vissa bostadshus

I avvaktan på överväganden och beslut av långsiktig karaktär vad gäller
underhåll av det befintliga bostadsbeståndet föreslås i propositionen vissa
temporära lösningar för hyreshusen. Sålunda uttalar bostadsministern att lån
för underhållsåtgärder under år 1983 bör finansieras via kapitalmarknaden
och att riksbanken därför kommer att ställa en kreditvolym på inemot 900
milj. kr. till förfogande för denna oprioriterade upplåning.

Bostadsministern förordar att finansieringsvillkoren vid lånefinansiering
av underhåll under år 1983 förbättras genom att de förordade lånen förenas
med räntebidrag för de allmännyttiga bostadsföretagen. Utskottet förutsätter
att förslaget omfattar även studentbostäder. Dessa räntebidrag föreslås
beräknade på normalt sätt, dvs. de skall motsvara skillnaden mellan faktiska
räntekostnader och garanterad ränta. Den avvikelsen föreslås dock gälla att
den garanterade räntan skall beräknas på vid varje tidpunkt aktuell
låneskuld. I nuvarande system beräknas den på ursprunglig låneskuld. Den
garanterade räntan bör enligt bostadsministern bestämmas till 7,5 % för det
första året och därefter årligen höjas med 0,5 procentenheter.

Avslutningsvis tar bostadsministern också upp frågan om bokföring av
underhållslån för år 1983. Det är enligt bostadsministern angeläget att
bostadsföretagen inte nödgas avstå från underhållslån därför att de på grund
av aktiebolagslagens bestämmelser om likvidationsskyldighet inte kan öka
sin skuldbörda ytterligare. Därför föreslås att den som tar upp underhållslån
bör ges rätt att som en särskild tillgångspost i balansräkningen ta upp ett
belopp som motsvarar låneskulden.

Utifrån den principiella ståndpunkten att underhållet av fastigheter skall
finansieras med hyresintäkter avvisas regeringsförslaget i den moderata
partimotionen 99. I motionen hävdas dessutom att förslaget avseende
bokföringen av underhållslånen strider såväl mot sunt förnuft som bokföringslagens
principer och att det därför måste avstyrkas. De motivledes
framförda invändningarna följs upp i det allmänna avslagsyrkandet avseende
hela regeringens åtgärdspaket på bostadsområdet som förs fram i motion 105
(m) yrkande 1.

Centerpartiet tillstyrker i sin partimotion 116 yrkande 4, med motiveringen
i motion 112 (c), regeringens förslag om räntebidrag för lån till underhåll
med den ändringen däri att den årliga upptrappningen av den garanterade
räntan föreslås höjd till 0,75 procentenheter.

I avvaktan på att underhållsfondsutredningen skall komma med förslag till
hur frågan om finansiering av underhåll skall ske på lång sikt föreslår
folkpartiet i sin partimotion 120 yrkande 29 att underhållslån med
bostadslåneränta, men utan räntesubventioner, skall utgå över statsbudgeten.
I samma motion, yrkande 28, motsätter sig motionärerna också förslaget
vad gäller bokföring av underhållslånen.

Utskottet tar först upp frågan om räntebidrag för underhällslån.

1 * * Riksdagen 1982183. 19 sami. Nr 8

CU 1982/83:8

Med hänvisning till att de allmännyttiga bostadsföretagen inte kan dra
fördel av rätten att dra av räntor vid inkomsttaxering samt att dessa företag
har sämre möjligheter än andra fastighetsägare att lånefinansiera underhåll
förordar bostadsministern att de aviserade underhållslånen förenas med
räntebidrag för dessa företag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del.

Utskottets ställningstagande i huvudfrågan innebär att förslaget i den
moderata partimotionen 105 yrkande 1 avstyrks i motsvarande del.

Inte heller kan utskottet ställa sig bakom förslaget i folkpartiets
partimotion, ett förslag som innebär ytterligare belastning på statsbudgeten.
Motion 120 (fp) yrkande 29 avstyrks.

Utskottet har ingen erinran mot den närmare utformningen av förslaget
avseende räntebidragen för underhållslån. Regeringsförslaget tillstyrks
därför också i denna del. Detta innebär att utskottet inte tillstyrker den
ändring i bestämmelserna som föreslås i centerpartiets partimotion 116
yrkande 4.

Utskottet övergår nu till att behandla förslaget om bokföring av
underhållslån.

Civilutskottet har tidigare (CU 1978/79:35) tagit initiativ till bestämmelser
avseende bokföringen av de underhållslån vilka utgick under åren 1979-81.
Utskottets ställningstagande i denna fråga står fast och regeringsförslaget
tillstyrks i denna del. Detta innebär att förslagen i motionerna 105 (m)
yrkande 1 såvitt nu är i fråga och 120 (fp) yrkande 28 avstyrks.

3.6 Bidrag till förbättring av boendemiljön

Enligt regeringsförslaget är det angeläget, både av bostadssociala skäl och
av sysselsättningsskäl, att öka investeringarna i miljöförbättrande åtgärder.
Mot denna bakgrund föreslår bostadsministern att det maximala bidragsbeloppet
höjs till 4 500 kr. per lägenhet samt att bidrag temporärt bör kunna
lämnas utan att det ställs några krav på att åtgärderna skall behövas av sociala
skäl eller på grund av en hög andel outhyrda lägenheter. I sammanhanget
föreslås även en vidgning av den för boendemiljöbidragen fastställda ramen
på 60 milj. kr. för budgetåret 1982/83 i form av ett medgivande att den skall få
överskridas med 25 milj. kr.

I likhet med övriga förslag i propositionens bilaga 5 avstyrks också
förslaget om bidrag till boendemiljöförbättringar i den moderata partimotion
105 yrkande 1. I sin motivering i motion 99 (m) hänvisar motionärerna
till att bärande bostadspolitiska skäl inte har anförts för de föreslagna
förändringarna i bondemiljöbidragens utformning.

Inte heller folkpartiet kan i sin partimotion 120 yrkandena 30 och 31 godta
propositionsförslaget i vad det avser förutsättningarna för bidrag samt ramen
för bidragsgivningen.

CU 1982/83:8

På de grunder bostadsministern åberopar tillstyrker utskottet förslagen
avseende boendemiljöbidragen.

Utskottet delar sålunda inte den i moderata samlingspartiets partimotion
framförda uppfattningen att det inte finns några bärande bostadspolitiska
skäl för en förbättring av boendemiljöbidragen såvitt avser högsta bidragsbelopp.
Utskottet avstyrker motion 105 (m) yrkande 1 i motsvarande del.

Utskottet har inte heller kunnat godta de övriga inskränkningar i
regeringsförslaget som förs fram i folkpartiets partimotion och i moderata
samlingspartiets partimotion. Motion 120 (fp) yrkande 30 och 31 avstyrks
liksom motion 105 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga.

3.7 Bidrag till vissa energibesparande åtgärder

I propositionen förordas att temporära bidrag införs för såväl småhus som
flerfamiljshus till kostnaderna för förbättring av isoleringen i bjälklag och
ytterväggar samt för byten och kompletteringar till treglasfönster. Dessa
bidrag föreslås utgå med 15 % av den godkända kostnaden utan någon
beloppsbegränsning. Bidrag avses dock inte lämnas till den del av kostnaden
som avser nytt fasadskikt. Ett villkor för bidrag är vidare att arbetena utförs
av arbetskraft som har godkänts eller anvisats av den offentliga arbetsförmedlingen.
Utskottet har förutsatt att nödvändig hänsyn kan och skall tas till
intresset att bevara kulturhistoriska och miljömässiga värden.

Förslaget avvisas i den moderata partimotionen 105 yrkande 1. Enligt
motiveringen i motion 99 (m) är energibesparande åtgärder i dag mycket
lönsamma. Det saknas enligt motionärerna därför energipolitiska motiv för
ett utökat statligt stöd. I sammanhanget pekar motionärerna också på de
negativa konsekvenserna i form av ökade produktionskostnader av alltför
täta regeländringar.

Även om utskottet kan dela motionärernas uppfattning om att dessa
investeringar ofta är lönsamma är det emellertid inte sällan så att de
energisparåtgärder som föreslås omfattade av de temporära bidragen har låg
lönsamhet på kort sikt. Detta förhållande tillsammans med förslagets
sysselsättningshöjande effekter motiverar enligt utskottets mening ytterligare
statliga insatser. Utskottet tillstyrker, med avslag på motion 105 (m)
yrkande 1 såvitt nu är i fråga, regeringsförslaget vad gäller bidrag till
energibesparande åtgärder.

Om en bidragsgivning införs bör även denna omfattas av den försöksverksamhet
med decentralisering till vissa kommuner av beslutanderätten i frågor
om bostadslån till energibesparande åtgärder, som riksdagen tidigare uttalat
sig för (CU 1981/82:42).

CU 1982/83:8

3.8 Ikraftträdande

De i det föregående behandlade temporära hyresrabatterna och hyresförlustgarantierna
föreslås utgå under åren 1983 och 1984 under förutsättning att
byggnadsarbetena påbörjats under resp. år. Enligt regeringsförslaget skall
stöd för år 1983 även kunna lämnas för hus som har påbörjats under 1982 om
preliminära beslut om lån eller beslut om dispens från påbörjande har
lämnats efter den 7 oktober 1982.

I motion 83 (s) yrkande 1 hävdas att det finns anledning att låta förslagen
om hyresrabatter och hyresförlustgarantier träda i kraft tidigare än vad som
föreslagits i propositionen. Med i övrigt oförändrade förutsättningar föreslår
motionärerna därför att reglerna ändras så att stödet utgår om preliminärt
beslut om lån eller dispens från påbörjande lämnats efter den 19 september
1982.

Utskottet tillstyrker motion 83 (s) yrkande 1 i denna del.

De temporärt ändrade reglerna för boendemiljöbidrag skall enligt regeringens
förslag gälla i ärenden i vilka ansökan om bidrag görs under tiden den 10
november 1982-30 juni 1983. För de temporära bidragen till vissa energibesparande
åtgärder föreslås att bidrag skall lämnas i de fall ansökan kommer in
till förmedlingsorganet efter den 9 november 1982.

Utskottet tillstyrker förslaget i motion 83 (s) yrkande 1 att de temporärt
ändrade reglerna för boendemiljöbidrag skall avse ärenden i vilka ansökan
om bidrag kommit in till förmedlingsorganet efter den 9 november 1982, men
senast den 30 juni 1983.

I anslutning till förslaget om temporära hyresrabatter uttalar bostadsministern
att han i annat sammanhang avser att återkomma med förslag till en
höjning av den rationaliseringsfaktor till vilken hänsyn tas när den s. k.
tidskoefficienten bestäms. Det förutskickas härvid att den kommer att höjas
från 1,2 till 2,4 % per år och att den nya ordningen skall tillämpas från
årsskiftet 1982-1983 i alla ärenden och då även i ärenden i vilka preliminärt
beslut om lån har meddelats tidigare. Vad bostadsministern i detta
sammanhang aviserat aktualiserar även andra frågor om tidskoefficienten
och då bl. a. om dess konstruktion, fastställande och utnyttjande. Det får
förutsättas att dessa frågor övervägs i lämpligt sammanhang. Utskottet har
ovan under 3.2 berört vissa frågor om kostnadskontrollen vid långivningen.

I motion 83 (s) yrkande 2 uttalas att motionärerna finner det rimligt att de
nya reglerna inte tillämpas förrän från årsskiftet 1982-1983, dvs. preliminärt
beslut om lån skall ha meddelats efter den 31 december 1982, och att detta
bör ges regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker motion 83 (s) yrkande 2.

CU 1982/83:8

3.9 Övriga förslag

Enligt motiven i den moderata partimotionen 99 måste målet för en
framåtsyftande bostadspolitik vara att avreglera och marknadsanpassa
bostadsmarknaden. Mot denna bakgrund krävs i motion 105 (m) yrkande 2
att en översyn av hyressättningssystemet bör göras.

Den år 1975 tillsatta hyresrättsutredningen har under hösten 1981 avgett
betänkandet Hyresrätt 3 vari bl. a. frågor om hyressättningssystemet
behandlas. Utredningsförslaget är efter sedvanlig remissbehandling under
beredning i justitiedepartementet och avsikten är att en lagrådsremiss skall
föreligga under sommaren 1983. Civilutskottet är med hänsyn härtill inte
berett att nu förorda ytterligare utredning av frågan. Motion 105 (m) yrkande
2 avstyrks.

Också hemställan i centerpartiets partimotion 116 yrkande 5 torde enligt
motiven i motion 112 (c) innefatta krav på vissa utredningsinsatser. Sålunda
föreslås i den senare motionen att bostadspolitiken i sin helhet bör bli föremål
för översyn i en parlamentarisk utredning och att bostadsfinansieringen och
hyresförhandlingssystemet är av speciellt intresse i detta sammanhang.

Regeringen har helt nyligen utfärdat direktiv till en kommitté med
uppdrag att göra en översyn av den sociala bostadspolitiken. Kommittén,
som avses bli parlamentariskt sammansatt, skall göra en övergripande
översyn av systemen för bostadsstöd, dvs. bostadsbeskattning, avgifter,
bostadsbidrag och räntebidrag, med utgångspunkten att ett nytt system skall
trygga en god grundstandard och främja ett jämlikt och integrerat boende.
Kommittén skall också se över bostadsstödet och övriga finansieringsvillkor
med utgångspunkt att skapa neutralitet mellan boendet i olika besittningsformer
och en utjämning av kostnader för bostäder av olika ålder.
Kommittén skall enligt sina direktiv i huvudsak redovisa sina överväganden
under första halvåret 1984. Det motionsledes framförda kravet på en särskild
utredning är enligt utskottets mening därmed redan tillgodosett. Motion 116
(c) yrkande 5 avstyrks i denna del.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 127 yrkande 1 för motionärerna
fram kravet på att den under våren 1982 beslutade (CU 1981/82:26)
extraupptrappningen av de garanterade räntorna skall slopas för att hindra
ytterligare hyreshöjningar. Av samma skäl förs i motionens yrkande 2 fram
kravet på att ränte- och amorteringsfria lån skall lämnas till de allmännyttiga
bostadsföretagen för att täcka det medelsbehov som kvarstår efter slutförda
hyresförhandlingar.

Utskottet finner inte tillräcklig anledning föreslå riksdagen att ändra sitt
ovannämnda beslut om extraupptrappningen av de garanterade räntorna.
Motion 127 (vpk) yrkande 1 avstyrks följaktligen.

Det finns otvivelaktigt starka bostadssociala skäl att söka hålla hyreshöjningarna
tillbaka. Utskottet anser dock att en föreslagen utveckling av de
generella subventionerna i form av ränte- och amorteringsfria lån till de

CU 1982/83:8

allmännyttiga bostadsföretagen inte är önskvärd. Möjliga förändringar av
samhällsstödet torde komma att belysas av den ovan nämnda bostadssociala
utredningen. Utskottet avstyrker motion 127 (vpk) yrkande 2.

3.10 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande temporära hyresrabatter att riksdagen med bifall till
regeringens förslag i vad det inte behandlas under 12 nedan och
med avslag på motionerna 1982/83:105 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga, 116 yrkande 1 och 120 yrkande 25 godkänner vad i
regeringsprotokollet förordats i fråga om statsbidrag till hyresrabatter,

2. beträffande hyresförlustgaranti att riksdagen med bifall till
regeringens förslag i vad det inte behandlas under 12 nedan och
med avslag på motionerna 1982/83:105 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga, 116 yrkande 2 och 120 yrkande 26 såvitt nu är i fråga
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om
statlig hyresförlustgaranti,

3. beträffande särskilda låneregler vid ombyggnad av hus och
outhyrda lägenheter att riksdagen med bifall till regeringens
förslag såvitt nu är i fråga och med avslag på motion 1982/83:105
yrkande 1 såvitt nu är i fråga godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

4. beträffande stöd till de av uthyrningssvårigheter värst drabbade
företagen att riksdagen med bifall till regeringens förslag såvitt
nu är i fråga och med avslag på motionerna 1982/83:105 yrkande
1,116 yrkande 3 och 120 yrkande 26 samtliga motionsyrkanden
såvitt nu är i fråga godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

5. beträffande anslag att riksdagen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionerna 1982/83:105 yrkande 1,
116 yrkande 3, båda såvitt nu är i fråga och 120 yrkande 27 till
Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
på tilläggsbudget I för budgetåret 1982/83 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

6. beträffande räntebidrag för underhållslån i vissa fall att
riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1982/83:105 yrkande 1 såvitt nu är i fråga, 116
yrkande 4 och 120 yrkande 29 godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

7. beträffande bokföring av underhällslån att riksdagen med bifall
till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1982/
83:105 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och 120 yrkande 28 antar

CU 1982/83:8

det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån
m. m.,

8. beträffande högsta belopp för boendemiljöbidrag att riksdagen
med bifall till regeringens förslag i vad det inte behandlas under
13 nedan och med avslag på motion 1982/83:105 yrkande 1 såvitt
nu är i fråga godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

9. beträffande temporär vidgning av tillämpningsområdet för
boendemiljöbidrag att riksdagen med bifall till regeringens
förslag i vad det inte behandlas under 13 nedan och med avslag
på motionerna 1982/83:105 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och 120
yrkande 30 godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

10. beträffande ramen för beslut om bidrag till förbättring av
boendemiljön att riksdagen med bifall till regeringens förslag
och med avslag på motionerna 1982/83:105 yrkande 1 såvitt nu
är i fråga och 120 yrkande 31 medger att ramen får överskridas
med högst 25 000 000 kr. under budgetåret 1982/83,

11. beträffande bidrag till vissa energibesparande åtgärder att
riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1982/83:105 yrkande 1 såvitt nu är i fråga godkänner vad
i regeringsprotokollet förordats,

12. beträffande ikraftträdande avseende temporära hyresrabatter
och hyresförlustgarantier att riksdagen med anledning av
regeringens förslag och med bifall till motion 1982/83:83
yrkande 1 såvitt nu är i fråga godkänner vad i motionen
förordats,

13. beträffande ikraftträdande avseende ändrade regler för boendemiljöbidrag
att riksdagen med anledning av regeringens förslag
och med bifall till motion 1982/83:83 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga godkänner vad i motionen förordats,

14. beträffande ikraftträdande av vissa regler avseende beräkning av
tidskoefficienten att riksdagen med bifall till motion 1982/83:83
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts,

15. beträffande översyn av hyressättningssystemet att riksdagen
avslår motion 1982/83:105 yrkande 2,

16. beträffande parlamentarisk utredning att riksdagen avslår
motion 1982/83:116 yrkande 5 såvitt nu är i fråga,

17. beträffande beslutad extra upptrappning av de garanterade
räntorna att riksdagen avslår motion 1982/83:127 yrkande 1,

18. beträffande ränte- och amorteringsfria lån till de allmännyttiga
bostadsföretagen att riksdagen avslår motion 1982/83:127
yrkande 2.

CU 1982/83:8

Stockholm den 7 december 1982

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Maj-Lis Landberg (s), Knut Billing (m), Magnus Persson
(s), Bertil Danielsson (m), Lennart Nilsson (s), Margareta Gard (m), Kerstin
Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta Palmqvist (s), Agne Hansson
(c) och Nils Nordh (s).

Reservationer
1 Temporära hyresrabatter

a. Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard
(alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar ”Av de” och slutar
”såvitt nu är i fråga” bort lyda:

Det övergripande målet måste enligt utskottets uppfattning vara att
avreglera och marknadsanpassa bostadspolitiken. Endast härigenom kan
utrymme skapas för en ökad konsumentstyrning av bostadsmarknaden, där
de boende själva får betala en större del av den reella bostadskostnaden och
härigenom skapa en nödvändig press på bostadsproducenterna att bygga
billigare bostäder. Det nu framlagda förslaget har en enligt utskottets mening
rakt motsatt effekt. Det innebär att sambandet mellan hyra och produktionskostnad
urholkas ytterligare, vilket otvetydigt motverkar en utveckling
mot lägre byggkostnader. Redan från dessa principiella utgångspunkter bör
därför regeringsförslaget om temporära hyresrabatter avvisas. Härtill
kommer att det föreslagna systemet är komplicerat och leder till en
ytterligare icke önskvärd byråkratisering av bostadsmarknaden.

Med hänvisning till vad som ovan anförts ställer sig utskottet bakom
förslaget i moderata samlingspartiets partimotion 105 yrkande 1 om avslag
på propositionen i nu behandlad del. Förslagen i motionerna 116 (c)
yrkande 1 och 120 (fp) yrkande 25 får därmed anses i huvudsak tillgodosedda.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels utskottet under 1 bort hemställa:

1. beträffande temporära hyresrabatter att riksdagen med avslag
på regeringens förslag i vad det inte behandlas under 12 nedan
och med bifall till motion 1982/83:105 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga samt med anledning av motionerna 1982/83:116yrkande 1
och 120 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

CU 1982/83:8

b. Kjell A. Mattsson (c), Kerstin Ekman (fp) och Agne Hansson (c) anser
att

dels den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar ”Av de” och slutar
”såvitt nu är i fråga” bort lyda:

Det i dag existerande bostadsbeståndet representerar såväl stora ekonomiska
som miljömässiga värden. Sett ur ett riksperspektiv måste därför det
mest angelägna vara att bibehålla och rusta upp äldre bostäder och
bostadsområden. Mot denna bakgrund har riksdagen också under senare år
fattat beslut om en rad åtgärder som stimulerar reparations- och ombyggnadsverksamheten.
Jämsides härmed behövs dock ett ökat nybyggande på
ett fåtal orter. Denna nyproduktion bör dock enligt utskottets mening kunna
komma till stånd utan ytterligare subventioner. De kapitalvillkor som är
knutna till den statliga långivningen är redan nu så förmånliga att de i sig
utgör en tillräcklig stimulans. Av här anförda skäl biträder utskottet förslaget

1 centerpartiets partimotion 116 yrkande 1 och i folkpartiets partimotion 120
yrkande 25 om avslag på propositionen i vad den avser temporär hyresrabatt.
Härigenom är också förslaget i motion 105 (m) yrkande 1 i huvudsak
tillgodosett.

De principiella invändningar mot hyresrabatten som utskottet anfört gäller
även vid ombyggnad. Här föreligger dock enligt utskottets mening ett uttalat
behov av fortsatta stimulansåtgärder. Därför bör det nu inarbetade och väl
fungerande ombyggnadsbidraget kunna utvidgas och förlängas enligt vad
som föreslås i motion 120 (fp) yrkande 25. Vad utskottet här anfört bör ges
regeringen till känna.

dels utskottet under 1 bort hemställa:

1. beträffande temporära hyresrabatter att riksdagen med avslag
på regeringens förslag i vad det inte behandlas under 12 nedan
och med anledning av motionerna 1982/83:105 yrkande 1 såvitt
nu är i fråga, 116 yrkande 1 och 120 yrkande 25 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2 Hyresförlustgaranti

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m) Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp) och Agne Hansson
(c) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 5 som börjar ”Det i” och slutar
”avser hyresförlustgarantin” bort lyda:

I en situation med ett ökande antal outhyrda lägenheter är enligt utskottets
mening det primära målet att få dessa lägenheter uthyrda. Det finns mot
denna bakgrund ingen anledning att ytterligare stimulera nyproduktionen av
bostäder genom införandet av en hyresförlustgaranti. Civilutskottet har

CU 1982/83:8

också tidigare (CU 1980/81:6, CU 1980/81:29, CU 1981/82:3 samt CU
1981/82:24) motsatt sig motionsledes framlagda förslag om införande av
hyresgarantier. Den av utskottet härvid intagna ståndpunkten att eventuella
stimulansåtgärder avseende bostadsbyggandet bör ges en inriktning som
innebär att produktionen kommer att avse bostäder som verkligen efterfrågas
står också fast. Det finns enligt utskottets mening en påtaglig risk för att
antalet outhyrda lägenheter ökar som en följd av den föreslagna hyresförlustgarantin.
De invändningar som rests i partimotioner (m), (c) och (fp) mot
förslaget har utskottet därför funnit bärande och regeringsförslaget avstyrks i
vad det avser hyresförlustgarantin. Vad utskottet anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 2 bort hemställa:

2. beträffande hyresförlustgaranti att riksdagen med avslag på
regeringens förslag i vad det inte behandlas under 12 nedan och
med bifall till motionerna 1982/83:105 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga, 116 yrkande 2 och 120 yrkande 26 såvitt nu är i fråga som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3 Särskilda låneregler vid ombyggnad av hus och outhyrda lägenheter

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”De till” och
slutar ”bakgrund härav” bort lyda:

Utskottet instämmer med vad i den moderata partimotionen 99 anförts om
att tillräckliga skäl inte angivits i propositionen för att införa ett särskilt
statligt lån för ombyggnad till andra lokaler än boendeservicelokaler.
Dessutom finner utskottet det anmärkningsvärt att riksdagen inte lämnats
någon närmare information om den förordade långivningens konstruktion.
Vad beträffar frågan om att räntebidraget bör få behållas när lägenheterna
utnyttjas för andra ändamål, oberoende av ändamålets art och varaktighet
bör erinras om att utskottet i enighet tidigare (CU 1979/80:1 y s. 7) uttalat sig
för att grunderna för de regler som gäller för räntebidrag till lokaler bör vara
att lokalerna skall förse de boende inom ett bostadsområde med varor och
tjänster. Ett klart behov av sådana lokaler har krävts.

Utskottet finner ingen anledning ändra sitt tidigare ställningstagande. Ett
tillmötesgående av förslaget i propositionen skulle, som anförs i motionen 99
(m), innebära att konkurrensförhållandena mellan subventionerade och icke
subventionerade lokaler snedvrids med hänsyn till om lokalerna ligger i ett
område med lediga lägenheter eller inte. Den utgångspunkten att andra
lokaler än lokaler för boendeservice skall kunna förenas med räntebidrag
föreslås sålunda överges i områden med uthyrningssvårigheter. Detta kan
utskottet inte tillstyrka. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

CU 1982/83:8

bifall till propositionen i denna del och tillstyrker motion 105 (m) yrkande 1
såvitt nu är i fråga.

dels utskottet under 3 bort hemställa:

3. beträffande särskilda läneregler vid ombyggnad av hus och
outhyrda lägenheter att riksdagen med bifall till motion
1982/83:105 yrkande 1 såvitt nu är i fråga inte godkänner vad i
regeringsprotokollet såvitt nu är i fråga förordats,

4 Stöd till de av uthyrningssvårigheter värst drabbade företagen

a. Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard
(alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”drabbade företagen” bort lyda:

Utskottet delar vad i moderata samlingspartiets partimotion 99 anförs om
att bostadsföretag med en stor andel outhyrda lägenheter själva måste ta
ansvar för fattade beslut och söka finna varaktig lösning för framtiden. Den
yttersta konsekvensen för bostadsföretag med många tomma lägenheter och
därför med stor skuldbörda kan vara att dessa företag rekonstrueras.
Utskottet vill inte, genom att ställa sig bakom förslaget i propositionen,
medverka till att ytterligare regleringar införs på bostadsmarknaden.

Med det anförda tillstyrker utskottet moderata samlingspartiets partimotion
105 yrkande 1 i denna del. Syftet med centerpartiets partimotion 116
yrkande 3 och folkpartiets partimotion 120 yrkande 26 får därmed anses
tillgodosett.

dels utskottet under 4 bort hemställa:

4. beträffande stöd till de av uthyrningssvårigheter värst drabbade
företagen att riksdagen med bifall till motion 1982/83:105
yrkande 1 samt med anledning av motion 1982/83:116 yrkande
3 och motion 1982/83:120 yrkande 26, samtliga yrkanden
såvitt nu är i fråga inte godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

b. Kjell A. Mattsson (c), Kerstin Ekman (fp) och Agne Hansson (c) anser
att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”drabbade företagen” bort lyda:

Som anförts såväl i centerpartiets partimotion 112 som i folkpartiets
partimotion 120 finns och bör prövas andra utvägar än de som föreslås i
propositionen för att lösa de problem som föreligger för de värst drabbade
företagen. I den förstnämnda motionen erinras om att kommunerna har
möjligheter att få särskilt höga kostnader beaktade vid fördelning av det
extra skatteutjämningsbidraget. Dessa regler som infördes i slutet av

CU 1982/83:8

1970-talet föreslås inte ändras i den nu framlagda propositionen. I den
sistnämnda motionen anförs att de bostadspolitiska problemen nästan
undantagslöst finns i orter med svåra sysselsättningsproblem och att mera
övergripande åtgärder från samhällets sida måste till för att lösa dessa orters
problem. Utskottet, som instämmer med vad i motionerna anförts kan inte
tllstyrka propositionen i denna del. Med det anförda får syftet med moderata
samlingspartiets partimotion anses i huvudsak tillgodosett i motsvarande
del.

dels utskottet under 4 bort hemställa:

4. beträffande stöd till de av uthyrningssvårigheter värst drabbade
företagen att riksdagen med anledning av motion 1982/83:105
yrkande 1, motion 1982/83:116 yrkande 3 och motion 1982/
83:120 yrkande 26, samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga inte
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

5 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter Kjell

A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m). Bertil
Danielsson (m), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp) och Agne
Hansson (c) anser - under förutsättning av bifall till endera av reservationerna
4 a eller 4 b - att utskottet under 5 bort hemställa:

5. beträffande anslag att riksdagen med bifall till motion 1982/
83:105 yrkande 1, motion 1982/83:116 yrkande 3, båda
motionsyrkandena såvitt nu är i fråga samt motion 1982/83:120
yrkande 27 avslår vad i regeringsprotokollet föreslagits om
anslag till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter,

6 Räntebidrag för underhållslån i vissa fall

a. Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard
(alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”yrkande 4” bort lyda:

Utskottet delar den i moderata samlingspartiets partimotion 105 framförda
åsikten att den principiella utgångspunkten bör vara att underhållet av
hyresfastigheter skall finansieras av hyresintäkterna. I en situation där det
normala löpande underhållet finansieras med lån elimineras hyresgästernas
ansvar för en hyressättning som garanterar en varaktig god boendestandard.

Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet förslaget i motion 105 (m)
yrkande 1 om att regeringsförslaget skall avslås i denna del. Utskottet kan
utifrån sin principiella inställning inte heller ställa sig bakom förslagen i

CU 1982/83:8

motionerna 116 (c) yrkande 4 och 120 (fp) yrkande 29. Vad utskottet anfört
bör ges regeringen till känna.

dels utskottet under 6 bort hemställa:

6. beträffande räntebidrag för underhållslån i vissa fall att
riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall till
motion 1982/83:105 yrkande 1 såvitt nu är i fråga samt med
avslag på motionerna 1982/83:116 yrkande 4 och 120 yrkande
29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

b. Kjell A. Mattsson (c) och Agne Hansson (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”yrkande 4” bort lyda:

Utskottet har, som framgår ovan, inga erinringar mot principen att
räntebidrag bör utgå för underhållslån till allmännyttan. För att på sikt
minska de statsfinansiella effekterna av förslaget bör dock upptrappningen
av den garanterade räntan ske i snabbare takt än vad i propositionen föreslås.
Utskottet ansluter sig därför till det i centerpartiets partimotion 116
yrkande 4 framlagda förslaget att den årliga upptrappningen skall höjas från
0,5 till 0,75 procentenheter. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottet under 6 bort hemställa:

6. beträffande räntebidrag för underhållslån i vissa fall att
riksdagen med avslag på regeringens förslag och motionerna
1982/83:105 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och 120 yrkande 29
och med bifall till motion 1982/83:116 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

c. Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”yrkande 4” bort lyda:

Det i propositionen framlagda förslaget förstärker enligt utskottets mening
på ett oacceptabelt sätt skillnaden i kostnadsparitet mellan olika ägarkategorier.
Hyressättningen kommer härigenom att ytterligare snedvridas. För
att motverka detta, och samtidigt lösa underhållsfinansieringen i avvaktan på
underhållsfondsutredningens förslag, ansluter sig utskottet till förslaget i
folkpartiets partimotion 120 yrkande 29 om subventionsfria underhållslån
över statsbudgeten. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att
regeringsförslaget jämte motionerna 105 (m) yrkande 1 och 116 (c)
yrkande 4 avstyrks. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels utskottet under 6 bort hemställa:

6. beträffande räntebidrag för underhållslån i vissa fall att

CU 1982/83:8

riksdagen med avslag på regeringens förslag och motionerna
1982/83:105 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och 116 yrkande 4 och
med bifall till motion 120 yrkande 29 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7 Bokföring av underhållslån

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson, Margareta Gard (alla m)
och Kerstin Ekman (fp) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Civilutskottet
har” och slutar ”28 avstyrks” bort lyda:

Lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån
m. m. infördes för att lösa de bokföringsproblem som det tidigare tillämpade
paritetslånesystemet gav upphov till. Det har sedermera beslutats att lagen
skall vidgas till att omfatta såväl de tidigare (1979-81) underhållslånen som
reparationslånen. Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att ytterligare
vidga tillämpningsområdet. Detta skulle enligt utskottets uppfattning
ytterligare urholka bokföringslagens principer.

Utskottet tillstyrker de båda partimotionerna 105 (m) yrkande 1 och 120
yrkande 28 vari regeringens förslag om bokföring av underhållslån
avstyrks.

dels utskottet under 7 bort hemställa:

7. beträffande bokföring av underhållslån att riksdagen med
avslag på regeringens förslag bifaller motionerna 1982/83:105
yrkande 1 såvitt nu är i fråga och 120 yrkande 28,

8 Högsta belopp för boendemiljöbidrag

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 9 som börjar ”På de” och slutar
”såvitt nu är i fråga” bort lyda:

Tillräckliga skäl saknas att biträda förslaget i propositionen om höjning av
högsta bidragsbelopp. Enligt utskottets uppfattning har inte i propositionen
eller eljest bärande skäl anförts för den i propositionen förordade höjningen
av det maximala bidragsbeloppet. Med det anförda tillstyrker utskottet
motion 105 (m) yrkande 1 i motsvarande del.

dels utskottet under 8 bort hemställa:

8. beträffande högsta belopp för boendemiljöbidrag, såvitt frågan
inte behandlas under 13 nedan att riksdagen med bifall till
motion 1982/83:105 yrkande 1 såvitt nu är i fråga inte godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats,

CU 1982/83:8

9 Temporär vidgning av tillämpningsområdet för boendemiljöbidrag

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson, Margareta Gard (alla m)
och Kerstin Ekman (fp) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 9 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”såvitt nu är i fråga” bort lyda:

Boendemiljöbidragen bör även i fortsättningen vara förbehållna områden
där de åtgärder som bidragen avses finansiera behövs på grund av de sociala
förhållandena i området eller avser bostadsområden där det finns betydande
svårigheter att få avsättning för lägenheterna.

Utskottet kan sålunda inte dela den uppfattning som kommit till uttryck i
propositionen om att en temporär vidgning av bidragsområdet bör genomföras.
Utskottet tillstyrker därför förslagen i motionerna 105 (m) yrkande 1
och 120 (fp) yrkande 30.

dels utskottet under 9 bort hemställa:

9. beträffande temporär vidgning av tillämpningsområdet för
boendemiljöbidrag såvitt frågan inte behandlas under 13 nedan
att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall
till motion 1982/83:105 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och motion
1982/83:120 yrkande 30 inte godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

10 Ramen för beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson, Margareta Gard (alla m)
och Kerstin Ekman (fp) anser att utskottet under 10 bort hemställa:

10. beträffande ramen för beslut om bidrag till förbättring av
boendemiljön att riksdagen med avslag på regeringens förslag
och med bifall till motion 1982/83:105 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga och motion 1982/83:120 yrkande 31 inte medger att
beslutsramen får vidgas,

11 Bidrag till vissa energibesparande åtgärder

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 9 som börjar ”Även om” och
slutar ”energibesparande åtgärder” bort lyda:

Som anförs i motion 99 (m) är investeringar för energibesparande åtgärder
i dag mycket lönsamma, varför energipolitiska motiv för ett utökat statligt
stöd saknas. Dessutom medför ofta regeländringar av stödsystemet förändrade
produktionsrutiner med ökade produktionskostnader som följd.

CU 1982/83:8

Reglerna bör därför inte ständigt ändras. Särskilt kostnadskrävande är
naturligtvis temporära regeländringar. Utskottet tillstyrker med det anförda
moderata samlingspartiets partimotion 105 yrkande 1 i motsvarande del och
avstyrker regeringens förslag om bidrag till vissa energibesparande åtgärder.

dels utskottet under 11 bort hemställa:

11. beträffande bidrag till vissa energibesparande åtgärder att
riksdagen med bifall till motion 1982/83:105 yrkande 1 såvitt nu
är i fråga inte godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

12 Ikraftträdande avseende temporära hyresrabatter och hyresförlustgarantier Kjell

A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp) och Agne
Hansson (c) anser - under förutsättning av bifall till endera av reservationerna
1 a eller 1 b och 2 - att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 10 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”denna del” bort lyda:

Utskottet avstyrker motion 83 (s) yrkande 1 med hänsyn till att utskottet
avstyrkt de behandlade förslagen som sådana.

dels utskottet under 12 bort hemställa:

12. beträffande ikraftträdande avseende temporära hyresrabatter
och hyresförlustgarantier att riksdagen avslår motion 1982/83:83
yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

13 Ikraftträdande avseende ändrade regler för boendemiljöbidrag

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson, Margareta Gard (alla m)
och Kerstin Ekman (fp) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna
8 och 9 - att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 10 som börjar ”Utskottet
tillstyrker förslaget” och slutar ”juni 1983” bort lyda:

Utskottet har avstyrkt förslaget om ändrade regler för boendemiljöbidragen
som sådant och motionsförslaget saknar därför aktualitet. Motion 83 (s)
yrkande 2 avstyrks.

dels utskottet under 13 bort hemställa:

13. beträffande ikraftträdande avseende ändrade regler för boendemiljöbidrag
att riksdagen avslår motion 1982/83:83 yrkande 1
såvitt nu är i fråga,

CU 1982/83:8

14 Översyn av hyressättningssystemet

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”Den år” och
slutar ”yrkande 2 avstyrks” bort lyda:

Liksom motionärerna finner utskottet det motiverat att en utvärdering och
översyn av hyressättningssystemet görs. I en sådan översyn bör förutsättningslöst
prövas hur hyressättningen skall utformas som ett led i en
bostadspolitik som bl. a. har som mål att avreglera och marknadsanpassa
bostadsmarknaden. Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av den nu
förordade översynen efter beredning i regeringens kansli föreläggas riksdagen.
Moderata samlingspartiet har i sin partimotion 99 avvisat att en
hyreshusavgift införs. De av motionärerna framförda motiven härför visar på
ett påtagligt sätt de olägenheter avgiften ger. Den nu förordade översynen
skall därför utgå från att någon sådan avgift inte skall införas.

Det kan möjligen visa sig lämpligt att de överväganden som pågår inom
regeringens kansli med anledning av hyresrättsutredningens delbetänkande
Hyresrätt 3 (SOU 1981:77) samordnas med de överväganden som blir
aktuella mot bakgrund av den översyn utskottet nu förordat.

dels utskottet under 15 bort hemställa:

15. beträffande översyn av hyressättningssystemet att riksdagen
med bifall till motion 1982/83:105 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

15 Parlamentarisk utredning

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Margareta Gard (m) och Agne Hansson (c) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”Regeringen
har” och slutar ”denna del” bort lyda:

I skilda sammanhang har olika bostadspolitiska frågor övervägts. Det kan
sålunda erinras om att offentliga utredningar om stadsförnyelse, bostadsbidrag,
låneadministrationen och prisutvecklingen inom bostadsbyggandet
avlämnats under år 1982. I andra sammanhang har ytterligare frågor
övervägts och förslag lämnats till regeringen. En samlad översyn av
bostadspolitiken i dess helhet behövs. I en sådan utredning, som bör
behandla de grundläggande frågorna om den framtida bostadspolitikens
inriktning och utformning, bör ingå parlamentariker. En långsiktig planering
av bostadsfrågorna behövs så att temporära lösningar inte blir erforderliga i
framtiden.

Vad utskottet anfört om utredning bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

CU 1982/83:8

Med det anförda ställer sig utskottet bakom motionen 116 (c) yrkande
5.

dels utskottet under 16 bort hemställa:

16. beträffande parlamentarisk utredning att riksdagen med bifall
till motion 1982/83:116 yrkande 5 såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16 Beslutad extra upptrappning av de garanterade räntorna

Tore Claeson (vpk) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”avstyrks följaktligen” bort lyda:

Utskottet ansluter sig till förslaget i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 127 om att riksdagen bör upphäva sitt under våren 1982 fattade
beslut om extra upptrappning av de garanterade räntorna beträffande de
allmännyttiga bostadsföretagen. Ett sådant beslut skulle innebära betydande
hyressänkningar för stora delar av dessa företags lägenhetsbestånd.

Ett bifall till förslaget i motionen, som såväl från fördelningspolitiska och
bostadspolitiska utgångspunkter är angeläget skulle tillsammans bl. a. med
förverkligande av vissa andra förslag från (vpk) verksamt kunna bidra till att
underlätta hyresförhandlingarna.

De olika förslag som förs fram i den nu behandlade motionen finansieras
till fullo vid en utformning av husavgiften i enlighet med vad i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion 124 förordats.

Vad utskottet anfört om att de extra upptrappningarna inte skall göras för
de allmännyttiga bostadsföretagen bör riksdagen ge regeringen till känna.

dels utskottet under 17 bort hemställa:

17. beträffande beslutad extra upptrappning av de garanterade
räntorna att riksdagen med bifall till motion 1982/83:127
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört,

17 Ränte- och amorteringsfria lån till de allmännyttiga bostadsföretagen

Tore Claeson (vpk) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 11 börjar ”Det finns” och
på s. 12 slutar ”yrkande 2” bort lyda:

Hyreshöjningskraven för de hyror som skall gälla nästa år var i genomsnitt
35 kr./m2 eller över 200 kr./månad för en lägenhet om 75 m2. Detta är krav
som tillsammans med kostnadsökningar på grund av devalveringen och
andra kostnadsökningar inte klaras av de flesta hyresgästerna. Även med ett
maximalt utnyttjande av det stöd som ett bifall till regeringsförslagen kan ge

CU 1982/83:8

kvarstår höjningar med omkring 100 kr./månad. Därför finns goda skäl för
utskottet att stödja förslaget i partimotionen 127 (vpk) yrkande 2 om ett ökat
riktat, statligt stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen i form av ett ränteoch
amorteringsfritt lån. Avsikten med ett sådant lån är att det skall täcka det
medelsbehov som kvarstår efter slutförda hyresförhandlingar.

Kostnaderna för sådana lån finansieras genom att husavgiften ges den
utformning som förordas i motion 124 (vpk).

Vad utskottet anfört om ränte- och amorteringsfritt lån bör riksdagen ge
regeringen till känna.

dels utskottet under 18 bort hemställa:

18. beträffande ränte- och amorteringsfria lån till de allmännyttiga
bostadsföretagen att riksdagen med bifall till motion 1982/
83:127 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Särskilt yttrande
Temporära hyresrabatter

Tore Claeson (vpk) anför följande.

Bostadsministern förutsätter att hyresmarknadens parter skall ges möjlighet
att omfördela de av honom föreslagna hyresrabatterna. Då detta
svårligen låter sig förenas med vad i propositionen anförs om att rabatterna
skall avräknas vid bruksvärdeprövningen får förutsättas att sådan avräkning i
praktiken inte kommer att bli möjlig att genomföra.

Om den utformning av bestämmelserna som i propositionen diskuteras
genomförs blir det inte möjligt att med hjälp av hyresrabatter skapa rättvisa
mellan allmännyttiga och privata hyreshus. Hyresgästernas möjligheter att
dra nytta av bruksvärdesystemet för att stoppa hyreshöjningarna kommer i så
fall att avsevärt försvåras.