CU 1982/83:31
Civilutskottets betänkande
1982/83:31
om ändrade regler om förvärv av hyresfastigheter m. m. (prop. 1982/
83:153)
1 Propositionen
I proposition 1982/83:153 (justitiedepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till
1. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet
m. m.,
2. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,
3. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),
4. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt.
2 Motionerna m. m.
I detta sammanhang behandlar utskottet
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1982/83:
216 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (båda s) vari hemställs
1.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om prisföreskrifter och hembudsklausuler för bostadsrätter,
266 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (båda s) vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder mot olämpliga fastighetsförvaltare och spekulation
med hyresfastigheter,
2093 av Monica Andersson m.fl. (s) vari hemställs
1. att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av de regler i
gällande lagstiftning på bostadspolitikens område som försvårar en demokratisering
av hyresboendet,
2. att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas i syfte att
stimulera försöksverksamhet som syftar till en demokratisering av hyres1
Riksdagen 1982183. 19 sami. Nr 31
CU 1982/83:31
2
boendet där hyresgästerna i samverkan med de fastighetsanställda kan
påverka bostadsföretagens driftekonomi och lokalt besluta om förvaltning,
underhåll och utformning av bostadsmiljön, dvs. självförvaltning i olika
former,
2096 av Tore Claeson m.fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att förslag bör föreläggas riksdagen om
sådana ändringar i lagarna om tillstånd till förvärv och förvaltning av
hyresfastighet m. m. som medför en bostadssocialt striktare tillämpning
och lägger avgörande vikt vid hyresgästernas intressen,
2183 av Kerstin Ekman och Olle Grahn (båda fp) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående 11 a § i bostadsrättslagen,
dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1982183:
2349 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari hemställs att riksdagen avslår
proposition 1982/83:153,
2350 av Kerstin Ekman (fp) och Kjell Mattsson (c) vari hemställs
1. att riksdagen beslutar avslå i propositionen redovisat förslag till ändring
i 4 § lag om ändring i lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. med
följdändringar,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny lydelse och motiv
utifrån den grundprincip som redovisats i motionen,
2351 av Kurt Hugosson och Monica Andersson (båda s) vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förvärvsavgift och fastighetsägarregister,
2352 av Kjell Mattsson m. fl. (c, fp) vari hemställs
1. att 2 § i lagen om förvärv av hyresfastighet erhåller lydelse i enlighet
med motionens förslag,
2. att ändringen i bostadsrättslagen, benämnd 60 a §, avslås,
3. att avslå förslaget till ändring av 2 § i lagen om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt.
Företrädare för Stockholms kommun och för Sveriges bostadsrättsföreningars
centralorganisation har inför utskottet lämnat synpunkter i ärendet.
CU 1982/83:31
3
3 Utskottet
3.1 Inledning
Lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. (tillståndslagen)
har till syfte att förebygga spekulation i hyresfastigheter och att hindra att
hyresfastigheter förvärvas av personer som är olämpliga att förvalta sådana
fastigheter (prop. 1975/76:33, CU 5, rskr 102).
Enligt tillståndslagen är förvärv av hyresfastigheter i princip beroende
av tillstånd av hyresnämnd. Tillståndsplikt gäller också för förvärv av
aktier och andelar i bolag i vissa fall. Härtill anknyter bestämmelser om
kommunal förköpsrätt vid aktieöverlåtelser.
Bestämmelserna om tillståndsprövning vid förvärv av hyresfastighet
gällde ursprungligen endast i vissa kommuner i landets tre storstadsområden.
Sedan den 1 juli 1979 gäller emellertid även denna del av lagen i hela
landet (prop. 1978/79:164, CU 38, rskr 372, SFS 1979:307). I samband med
denna lagändring ändrades också förfarandereglema så att förvärv av
hyresfastigheter skall anmälas till kommunen. Tillståndsprövning hos hyresnämnden
behövs endast om kommunen begär en sådan pröving.
I den nu föreliggande propositionen föreslås vissa ändringar i lagen.
Lagens tillämpningsområde föreslås vidgas genom att nuvarande undantag
från tillståndsplikten beträffande vissa förvärv av andel i fastighet avskaffas.
Vidare föreslås en utvidgning av tillståndsplikten beträffande förvärv
av aktier och andelar i fåmansbolag och handelsbolag till att omfatta alla
sådana bolag vars huvudsakliga syfte är att förvalta hyresfastigheter.
Även beträffande reglerna avseende förutsättningarna för tillstånd föreslås
ändringar. Förslaget innebär en skärpning av nu gällande regler så att
förvärvaren åläggs en längre gående utredningsskyldighet än f. n. Vidare
föreslås en komplettering av nuvarande regler som innebär att det blir
möjligt att vägra förvärv stillstånd för t. ex. personer som har underlåtit att
betala in skatter och avgifter för anställda. Förvärvstillstånd skall också
kunna vägras personer som har stora skatteskulder eller som har haft
samröre med ekonomisk brottslighet.
I propositionen föreslås även en ändring i 1982 års lag om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt. Ändringen innebär att
lagen inte skall gälla hyresfastigheter som ägs av staten, kommun eller
allmännyttigt bostadsföretag.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1983.
Med anledning av vad i propositionen föreslagits och anförts har väckts
fyra motioner som behandlas i detta betänkande. Dessutom behandlas fem
motioner som väckts under allmänna motionstiden 1983.
CU 1982/83:31
4
3.2 Tillståndslagens tillämpningsområde m. m.
Vissa förvärv av andelar i fastighet är f.n. undantagna från
tillståndsplikt enligt tillståndslagen. Sålunda undantas enligt 2 § andelsförvärv
som sker för att bereda förvärvaren och hans familj bostad. Vidare
undantas förvärv av ytterligare andelar i fastighet. Kontrollen av att kraven
för undantag är uppfyllda ligger på inskrivningsmyndigheterna i samband
med prövningen av ansökan om lagfart.
I propositionen föreslås att dessa undantag från tillståndsplikten tas
bort. Samtidigt föreslås ett tillägg till 4 § andra stycket i lagen med innebörd
att förvärvstillstånd inte får vägras, om andelsförvärvet uppenbart
sker i syfte att bereda förvärvaren och hans familj bostad på fastigheten.
Genom de föreslagna förändringarna kommer kontrollen av andelsförvärven
för bostadsändamål att förändras genom att denna kontroll förs över
från inskrivningsmyndigheterna till i första hand kommunerna.
Även vad beträffar förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag
föreslås i propositionen vissa förändringar.
Vad gäller lagens tillämpningsområde har denna fråga inte tagits upp i
motioner i annan mån än att de nu diskuterade förslagen omfattas av det i
motion 2349 (m) framförda yrkandet om avslag på propositionen i dess
helhet. Avslagsyrkandet i denna del har inte närmare motiverats i motionen.
I detta sammanhang bör dock noteras att i motionerna 2350 (fp, c) och
2352 (c, fp) lagens 2 och 4 §§ sätts i fråga ifrån andra aspekter än de som nu
behandlas. Utskottet behandlar nedan dessa förslag.
Beträffande förslagen i propositionen om förvärv av andel i fastighet och
förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag tillstyrker utskottet regeringsförslaget
på däri angivna grunder och avstyrker motion 2349 (m) i
motsvarande del.
Utskottet föreslår en redaktionell ändring i lagförslagets ingress.
I propositionen tas upp och avvisas ett förslag om att i bokföringslagen
ta in en erinran om 11 § tillståndslagen. I denna senare paragraf
stadgas skyldighet för bolag som äger en hyresfastighet att i sin balansräkning
lämna vissa uppgifter. Motivet för ställningstagandet i propositionen
är att det bedöms otillfredsställande att belasta en generell lag med särbestämmelser;
en uppfattning som också framförts vid remissbehandlingen
av den promemoria som delvis legat till grund för de i propositionen
framförda förslagen.
Vad i propositionen anförts har inte tagits upp i motioner på annat sätt
än att i den under allmänna motionstiden väckta motionen 2096 (vpk)
förordas att bokföringsreglerna och kontrollen av dem bör skärpas.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen om att några ändringar i nu
berört avseende inte kan anses erforderliga. De stadganden som nu finns i
11 § första stycket tillståndslagen får sålunda anses vara till fyllest. I den
mån den i motionen 2096 (vpk) förordade skärpningen av bokföringslagen
CU 1982/83:31
5
avser vad nu behandlas avstyrker utskottet bifall till motionen med hänvisning
till vad i propositionen anförts.
Även vissa ytterligare frågor avseende tillståndslagens
tillämpningsområde tas upp i propositionen. F.n. gäller enligt 2 §
punkt 2 tillståndslagen bl. a. att förvärvstillstånd inte fordras bl. a. för
riksorganisation av bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsförening ansluten
till sådan organisation. Vid lagens tillkomst torde med uttrycket
riksorganisation ha avsetts HSB och Svenska riksbyggen. Någon annan
riksorganisation torde då inte heller ha funnits. Numera finns emellertid
sedan år 1982 ytterligare en riksorganisation, nämligen Sveriges bostadsrättsföreningars
centralorganisation (SBC). Denna organisation, liksom
bostadsrättsföreningar anslutna till den, har därvid kommit att omfattas av
lagens undantag från tillståndsplikt.
I avsikt att göra lagens undantagsregler tillämpliga endast på de riksorganisationer
som ursprungligen avsågs föreslås att i lagen införs uttrycket
”folkrörelsekooperativ”. Motsvarande ändring föreslås i 60 a § sista
stycket bostadsrättslagen.
Lagrådet anser att uttrycket ”folkrörelsekooperativ” har en så diffus
betydelse att det inte bör användas i lagtexten. Lagrådet konstaterar
emellertid att förslaget i lagrådsremissen inte strider mot något grundlagsstadgande
eller mot rättsordningen i övrigt.
I sin redogörelse avseende lagrådets yttrande anför bostadsministern att
uttrycket ”folkrörelsekooperativ” i och för sig saknar önskvärd pregnans
men att det av motiven till ändringsförslaget framgår att med uttrycket
avses HSB och Riksbyggen.
I motion 2349 (m) och i motion 2352 (c, fp) yrkandena 1 och 2 föreslås
riksdagen avslå de nu behandlade ändringarna.
Det finns enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga skäl att den utvidgning
av kretsen av riksorganisationer som skall vara undantagna från
den tillståndsplikt som f. n. gäller skall bestå. Enligt utskottets uppfattning
bör en ändring i lagstiftningen göras så att undantagsregeln inte kommer att
gälla andra än de riksorganisationer som ursprungligen torde avsetts. Det
bör erinras om att utskottet tidigare (CU 1981/82:41) använt uttrycket
”rikskooperativ organisation” för att beteckna HSB och Riksbyggen.
Redan tidigare har sålunda i lagstiftning dessa båda organisationer definierats
även då för att möjliggöra visst undantag. Vad gäller den nu aktuella
frågan kan utskottet i och för sig dela lagrådets och bostadsministerns
uppfattning att det i lagtexten använda uttrycket för att beskriva de riksorganisationer
som skall omfattas av undantaget inte är invändningsfritt.
Utskottet delar emellertid vad bostadsministern anfört att det av motiven
till ändringsförslaget framgår vilka riksorganisationer som avses. Med det
anförda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen om ändring av de nu
aktuella lagrummen och avstyrker förslagen i motionen 2349 (m) och
motion 2352 (c, fp) yrkandena 1 och 2.
tl Riksdagen 1982/83. 19 sami. Nr 31
CU 1982/83:31
6
3.3 Förfarandet hos kommun vid anmälan om tillståndspliktiga förvärv
I propositionen föreslås regeringen bemyndigas meddela närmare föreskrifter
om skyldighet för förvärvaren att till kommunen och hyresnämnden
lämna uppgifter för prövningen enligt tillståndslagen. Ett sådant bemyndigande
föreslås lämnas genom att en ny paragraf (27 §) tas in i
tillståndslagen. Avsikten med den nya paragrafen är att ge kommunerna
möjligheter att redan vid förvärvsprövningen begära de uppgifter om förvärvarens
personliga förhållanden som förvärvaren skall ge in till hyresnämnden.
I propositionen anförs att kommunerna bör utnyttja den särskilda
sakkunskap som hyresgästorganisationerna har och att stor hänsyn bör
tas till deras mening.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen och avstyrker det däremot
— inte närmare motiverade — ställda yrkandet i motion 2349 (m) om avslag
på propositionen.
Genom det nu framlagda regeringsförslaget får vad i motionerna 266 (s)
och 2096 (vpk) föreslagits och förordats om hyresgästorganisationernas
roll och om möjligheterna till en striktare tillämpning nu anses vara i
huvudsak tillgodosett.
3.4 Förutsättningar för tillstånd
När ett tillståndspliktigt förvärv prövas av hyresnämnden har förvärvaren/sökanden
enligt 4 § tillståndslagen att göra sannolikt att han uppfyller
vissa i lagen angivna förutsättningar. Kan han inte det skall tillstånd
vägras. I propositionen anförs att den gällande lydelsen i och för sig kan ge
ett visst fog för uppfattningen att bevisbördan genomgående ligger på
förvärvaren och att hans motparter inte på något sätt behöver styrka att de
har fog för sina invändningar.
I propositionen föreslås att ett mera nyanserat betraktelsesätt läggs på
frågan om bevisbördans fördelning. Den principen anses böra gälla att
bevisbördan bör åvila den part som har de bästa förutsättningarna att säkra
och föra bevisning i frågan. Sammanfattningsvis förordas i propositionen
följande.
Om förvärvarens motparter kan förebringa en egen utredning om förvärvarens
olämplighet i något avseende bör rimligen krävas att den som
framför invändningen kan påstå att ett visst för förvärvaren besvärande
faktum föreligger. Den som framför invändningen bör visa att det finns
åtminstone ett visst fog för den. Förvärvarens påstående om motsatsen bör
inte godtas om det finns ett visst fog för motpartens invändning med
mindre än att påståendena vinner stöd av den motbevisning sorn förvärvaren
kan tänkas åberopa inför hyresnämnden.
Om förvärvarens motparter inte kan förebringa någon egen utredning
anses bevisbördan otvetydigt böra läggas på förvärvaren. I sådana fall bör
CU 1982/83:31
7
hyresnämnderna aktivt medverka till att förvärvaren kommer in med utredning
rörande sina förutsättningar. De fall där bevisningen bör läggas på
förvärvaren rör hans praktiska och särskilt hans ekonomiska förutsättningar
att förvalta fastigheten.
Förslaget i propositionen rörande bevisbördans fördelning har i lagförslaget
kommit till uttryck genom att uttrycket i 4 § första stycket att
förvärvaren skall ”göra sannolikt” att han har möjligheter att förvalta
fastigheten ändras så att tillstånd skall vägras om inte förvärvaren visar att
han är i stånd att förvalta fastigheten. I propositionen anförs att den
nuvarande formuleringen i och för sig innebär ett relativt högt beviskrav.
Det anförs också att den synes ha medverkat till den rådande oklarheten
huruvida kravet skall anses uppfyllt om tveksamhet råder rörande förvärvarens
kvalifikationer.
Lagrådet har, efter att ha gjort en viss tolkning av den nu diskuterade
ändringen, godtagit densamma. Lagrådets uttalande har godtagits i propositionen.
I motionerna 2349 (m) och 2350 (fp, c) föreslås riksdagen avslå 4 §
tillståndslagen. I den senare motionen har avslaget förenats med en begäran
om ett nytt förslag som utgår från den grundprincip som redovisats i
motionen.
I den förstnämnda motionen (m) anges att den föreslagna bevisbörderegeln
med krav på mycket hög bevisning innebär att enskilda kommer att
lida rättsförluster. Särskilt svårt kommer det att bli att få förvärvstillstånd
för den som inte tidigare innehar några hyresfastigheter.
I den senare motionen (fp, c) framhålls att den i propositionen förordade
lagstiftningsmetodiken inger betänkligheter. Den anses bygga på grundtanken
att medborgaren först skall bevisa sin hederlighet. Motionärerna finner
att lagtexten i sig ger uttryck för denna uppfattning. De i propositionen
förordade ändringarna i 4 § synes enligt motionärerna inte på ett avgörande
sätt förändra möjligheterna att bekämpa avarterna inom branschen.
Utskottet gör följande bedömning. För att uppnå lagens syfte, dvs. att
förebygga spekulation i hyresfastigheter och hindra att sådana fastigheter
förvärvas av personer som är olämpliga att förvalta dem, är det rimligt att
kräva att förvärvaren har praktiska och ekonomiska möjligheter att förvalta
fastigheten. Det är naturligt att det till grund för prövningen finns ett
material som gör det möjligt för hyresnämnden att bedöma förvärvarens
kvalifikationer. Utskottet, som anser den fördelning av bevisbördan som
förordats i propositionen acceptabel, kan inte ställa sig bakom vad i motionerna
2349 (m) och 2350 (fp, c) föreslagits om avslag på propositionen i
denna del. Utskottet har noterat att som grund för avslag i de båda
motionerna har som framgått ovan åberopats skilda motiv.
Utskottet vill betona vad i propositionen anförts om att försiktighet vid
tillståndsgivningen kan visa sig påkallad när det gäller det förhållandet att
förvärvaren före förvärvet i större omfattning köpt och sålt fastigheter om
inte acceptabla skäl för transaktionerna finns.
CU 1982/83:31
8
Utskottet har ingen erinran mot att förvärvstillstånd skall kunna vägras
om det kan antas att förvärvaren har varit misskötsam t. ex. med skatter
och avgifter eller varit inblandad i ekonomisk brottslighet. Därmed får vad
i motionerna 266 (s) och 2096 (vpk) i denna del anförts anses tillgodosett.
Slutligen vill utskottet i detta sammanhang något beröra vad i propositionen
föreslagits om att uttrycket "idka bostadsförvaltning” bör utbytas mot
uttrycket "förvalta fastigheten”. Förändringen föreslås i syfte att göra det
möjligt för seriöst arbetande byggnadsföretag att köpa saneringsmogna
bostadshus enbart i syfte att rusta upp husen för att sedan sälja dem till
något kommunalt eller enskilt företag som sysslar med uthyrning eller till
en bostadsrättsförening. Utskottet vill stryka under vad i propositionen
anförts som motiv för den föreslagna ändringen. Utskottet, som finner sig
kunna godta propositionens motiv för den nu förordade ändringen, utgår
ifrån att utfallet av densamma noga följs av regeringen.
Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen föreslagits om
ändring i lagen om arrendenämnder och hyresnämnder. Motion 2349 (m)
avstyrks såvitt nu är i fråga.
3.5 Vissa övriga frågor avseende tillståndslagen
I den med anledning av propositionen väckta motionen 2351 (s) tas upp
frågor om förvärv savgift och om ett rikstäckande fastighetsägarregister.
Sistnämnda fråga tas upp även i den under allmänna motionstiden väckta
motionen 2096 (vpk).
Förslaget om förvärvsavgift avvisas i propositionen. Bostadsministem
anför att förslaget utsatts för en ganska kraftig remisskritik och att
promemorieförslaget skulle behöva överarbetas om det föreslagna avgiftssystemet
skulle införas. Bostadsministern utesluter dock inte att det i
framtiden kan finnas anledning att diskutera avgiftsfrågan på nytt. Hans
avsikt är att följa frågan med uppmärksamhet. I motion 2351 (s) begärs ett
riksdagens tillkännagivande till regeringen om behovet av ytterligare översyn
avseende en förvärvsavgift.
Utskottet, som har noterat att bostadsministem följer frågan med uppmärksamhet,
anser liksom bostadsministern att det kan finnas skäl att i
framtiden åter diskutera avgiftsfrågan. Utskottet är inte berett att nu
tillmötesgå förslaget i motion 2351 (s).
Vad gäller frågan om ett rikstäckande fastighetsägarregister
har riksdagen tidigare (se CU 1981/82:18) behandlat denna fråga. I en
reservation (s) till betänkandet påpekades behovet av ett register över
fysiska personer med ägar- och förvaltarengagemang i hyreshus som ett
komplement till lagfartsuppgiftema. I den nu behandlade propositionen
anförs också att ett centralt statligt register över fastighetsägare skulle
kunna bidra till att förbättra kontrollmöjligheterna. Emellertid anges att
det statsfinansiella läget hindrar att ett sådant register inrättas.
CU 1982/83:31
9
Liksom motionärerna i motion 2351 (s) finner utskottet det viktigt att
frågan ytterligare övervägs inom regeringens kansli eller i annat lämpligt
sammanhang. Utskottet delar den uppfattning som förra året kom till
uttryck i en reservation (s) till betänkandet CU 1981/82:18 om behovet av
ett fastighetsägarregister. Utskottet finner det väsentligt att olika överväganden
görs i syfte att på sikt inrätta ett sådant register. Utskottet är
emellertid inte berett att nu tillstyrka motionerna 2351 (s) och 2096 (vpk) i
motsvarande delar. Utskottet finner det motiverat att avvakta resultatet av
det samarbete som pågår mellan Kommunförbundet och vissa kommuner
avseende bl. a. ett informationsutbyte om fastighetsförvärvare.
3.6 Fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt m. m.
Lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt
har trätt i kraft den 1 juli 1982. Som redovisas i propositionen är
enligt lagen fastighetsägaren, när han vill sälja sin fastighet, skyldig att
erbjuda hyresgästerna att köpa den om hyresgästerna i fastigheten bildat
en bostadsrättsförening och gjort en s. k. intresseanmälan hos inskrivningsmyndigheten.
Till grund för förslaget låg 1978 års bostadsrättskommittés
betänkande (SOU 1981:74) Från hyresrätt till bostadsrätt. Lagen
gäller inte om fastigheten innehåller färre än fem lägenheter.
Bostadsrättskommitténs förslag att undantaget skulle gälla även fastigheter
som ägs av staten, kommuner, landstingskommuner, kommunalförbund,
allmännyttiga bostadsföretag eller aktiebolag, som helt ägs av en
kommun eller en landstingskommun, genomfördes emellertid inte.
Enligt bostadsministems uppfattning bör en huvudprincip vara att boendeinflytandet
inom de allmännyttiga bostadsföretagen skall utvecklas utan
anknytning till ett direkt eller indirekt ägande. Denna princip gäller enligt
hans uppfattning även fastigheter som i övrigt ägs av det allmänna. Ett
undantag i överensstämmelse med bostadsrättskommitténs förslag förordas.
Utskottet delar vad i propositionen anförts om att boendeinflytandet
inom de allmännyttiga bostadsföretagen skall utvecklas utan anknytning
till ägandet. En liknande uppfattning uttrycktes i en reservation (s) till
betänkandet CU 1981/82:41. I detta betänkande behandlades ursprungligen
den nu aktuella lagen.
Genom det anförda har vad i motion 216 (s) yrkande 1 föreslagits
tillgodosetts.
Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker bifall till
motionerna 2349 (m) och 2352 (c, fp) yrkande 3 om avslag på den nu
behandlade ändringen av lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning
till bostadsrätt. Inte heller kan utskottet tillstyrka förslaget i den sistnämnda
motionen om att fastigheter där hyresgästerna gjort en intresseanmälan
skall undantas från kravet på förvärvstillstånd. Enligt utskottets
CU 1982/83:31
10
uppfattning bör inte kretsen av undantag vidgas utöver vad i propositionen
förordats.
Utskottet har noterat vad i propositionen anförts om att överväganden
pågår i regeringens kansli avseende förhållandet mellan lagen om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt och förköpslagen.
I de under allmänna motionstiden väckta motionerna 216 (s) yrkande 2
och 2183 (fp) tas upp frågan om att tillämpa hembud m. m. vid
överlåtelse av bostadsrättslägenhet.
Frågan om inflytandet över stadgar för bostadsrättsföreningar m. fl. togs
upp i ett interpellationssvar i riksdagen den 1 mars 1983. Därvid anförde
bostadsministem att hans avsikt var att föreslå regeringen att en kommitté
tillkallades för att se över frågan om pris- och hembudsregler vid överlåtelse
av bostadsrätter.
Beslut om direktiv för den aviserade kommittén fattades vid regeringssammanträde
den 21 april 1983. Utredningen skall bedrivas skyndsamt.
Utskottet finner det rimligt att kommitténs överväganden samt beredningen
av dem i regeringens kansli avvaktas innan ställning tas till frågan
om hembud m. m. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall
till motionerna 216 (s) yrkande 2 och 2183 (fp).
3.7 Övriga frågor
I motionerna 266 (s) och 2096 (vpk) behandlas frågan om behovet av
översyn av bostadsförvaltningslagen (1977:792). I den förstnämnda
motionen förordas att lagen ändras så att kommunerna ges möjligheter
att begära inlösen utan att avvakta tvångsförvaltningens förlopp
medan i den senare motionen anförs att bostadsförvaltningslagen bör skärpas.
Som förutsättning för inlösen enligt lagen gäller att förhållandena under
tvångsförvaltningen är sådana att en tillfredsställande förvaltning inte kan
uppnås. Inlösen kan inte tillgripas som ett alternativ till tvångsförvaltning
och kan inte heller komma i fråga sedan förvaltarskapet upphört. En
förutsättning för inlösen är att tvångsförvaltning beslutats.
Utskottet behandlade år 1982 (CU 1981/82:18) motioner (s) om ökade
inlösenmöjligheter, bl. a. i enlighet med vad i motion 266 (s) förordats.
Därvid anförde utskottet att några nya argument för ökade inlösenmöjligheter
utöver dem som beaktats redan vid lagens antagande inte framkommit
genom motionerna. I en reservation (s) anfördes bl. a. att det finns
situationer då man kan konstatera såväl att förutsättningar inte finns för
tvångsförvaltning enligt bostadsförvaltningslagen som att en tvångsförvaltning
med nuvarande förutsättningar knappast skulle tjäna avsett syfte.
I reservationen framhölls att det i sådana fall föreföll rimligare att ändra de
formella förutsättningarna för inlösen så att de blir ett alternativ till tvångsförvaltning.
Denna fråga borde enligt reservanterna övervägas. Riksdagen
beslöt enligt utskottets förslag.
CU 1982/83:31
11
Utskottet delar den uppfattning om behovet av överväganden om inlösenmöjlighetema
som kom till uttryck i den ovan refererade reservationen
(s) till betänkandet CU 1981/82:18. En översyn enligt vad i denna reservation
förordats bör sålunda göras. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Därmed har vad i motion 266 (s) föreslagits i huvudsak
tillgodosetts. Även motion 20% (vpk) får anses i inte ringa grad
tillgodosedd.
1 detta sammanhang behandlar utskottet även motion 2093 (s) i vilken
begärs en översyn av viss lagstiftning m.m. i syfte att underlätta en
demokratisering av b o e n d e t. Motionärerna anför att en utvecklad
boendedemokrati är en nödvändig förutsättning när det gäller att tillvarata
fördelarna avseende flerfamiljshusboendet.
Även enligt utskottets uppfattning är det viktigt att förutsättningarna för
ett hyresgästinflytande utvecklas ytterligare och fördjupas. Som också
framgår av motionen har de allmännyttiga bostadsföretagens riksorganisation
SABO och Hyresgästernas riksförbund slutit ett centralt boinflytandeavtal.
Utskottet vill erinra om att i proposition 1982/83:146 lagts fram
förslag i avsikt att stärka hyresgästinflytandet över underhållet av den egna
lägenheten. Detta förslag avser utskottet behandla hösten 1983. Slutligen
bör i sammanhanget erinras om att bostadskommittén har i uppdrag att
göra en översyn av förutsättningarna för ett hyresgästinflytande med utgångspunkten
att parterna på hyresmarknaden genom avtal bör styra utvecklingen
av detta inflytande.
Av det ovan anförda framgår att olika initiativ tagits och försök pågår i
linje med vad i motion 2093 (s) föreslagits. Resultatet av dessa försök m. m.
bör avvaktas. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.
3.8 Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om
förvärv av hyresfastighet m. m. såvitt avser ingressen att riksdagen
antar ingressen med den ändringen att uttrycket ”2-4”
ersätts med uttrycket ”2, 3, 4,”,
2. beträffande förvärv av andel i fastighet och av aktier och andelar
i fastighetsbolag att riksdagen med bifall till regeringens förslag
och med avslag på motion 1982/83:2349 såvitt nu är i fråga antar
det vid propositionen fogade förslaget till ändring i lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. såvitt inte avser
ingressen, 2 § punkt 2, 4 § första stycket och 27 §,
3. beträffande ändring i bokföringslagen att riksdagen avslår motion
1982/83:2096 såvitt nu är i fråga,
4. beträffande vissa ytterligare frågor avseende tillståndslagens
tillämpningsområde m.m. att riksdagen med bifall till regering
-
CU 1982/83:31
12
ens förslag och med avslag på motionerna 1982/83:2349 såvitt nu
är i fråga och 2352 yrkandena 1 och 2 antar det vid propositionen
fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv
av hyresfastighet m. m. såvitt avser 2 § punkt 2 och förslaget
till lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),
5. beträffande förfarandet hos kommun att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motion 1982/83:2349 såvitt
nu är i fråga antar det vid propositionen fogade förslaget till
lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet
såvitt avser 27 §,
6. beträffande hyresgästorganisations ställning att riksdagen avslår
motionerna 1982/83:266 och 2096 båda motionerna såvitt nu är i
fråga,
7. beträffande förutsättningar för tillstånd att riksdagen med bifall
till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1982/
83:266, 2096 samt 2349 samtliga motioner såvitt nu är i fråga och
2350 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.
såvitt avser 4 § första stycket,
8. beträffande lagen om arrendenämnder och hyresnämnder att
riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1982/83:2349 såvitt nu är i fråga antar det vid propositionen
fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder,
9. beträffande förvärvsavgift att riksdagen avslår motion 1982/
83:2351 såvitt nu är i fråga,
10. beträffande rikstäckande fastighetsägarregister att riksdagen
avslår motionerna 1982/83:2096 och 2351 båda motionerna såvitt
nu är i fråga,
11. beträffande fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt att
riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1982/83:216 yrkande 1, 2349 såvitt nu är i fråga och
2352 yrkande 3 antar det vid propositionen fogade förslaget till
lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt,
12. beträffande vissa regler i samband med överlåtelse av bostadsrättslägenheter
att riksdagen avslår motionerna 1982/83:216 yrkande
2 och 2183,
13. beträffande översyn av bostadsförvaltningslagen att riksdagen
med anledning av motionerna 1982/83:266 och 2096 båda motionerna
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
CU 1982/83:31
13
14. beträffande åtgärder för att underlätta en demokratisering av
boendet att riksdagen avslår motion 1982/83: 2093.
Stockholm den 5 maj 1983
På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg
(m), Thure Jadestig (s), Knut Billing (m), Magnus Persson (s), Bertil
Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s), Lennart
Nilsson (s), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk),
Margareta Palmqvist (s) och Rune Evensson (s).
Reservationer
1. Förvärv av andel i fastighet och av aktier och andelar i fastighetsbolag
Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar ”Beträffande
förslagen” och slutar "motsvarande del” bort lyda:
Utskottet kan inte dela förslaget i propositionen om att förvärv av
ytterligare andel i fastighet av någon som redan äger andel skall underkastas
tillståndsplikt. Genomförs förslaget måste alla förvärv av detta slag
anmälas till kommunen. I den utredning som gjorts av Stockholms kommun
om tillståndslagen konstateras också att några fall av missbruk av 2 §
punkt 9 inte dokumenterats. Enligt utskottets uppfattning saknas sålunda
anledning för riksdagen att medverka till en ändring av tillståndslagen på
denna punkt.
Inte heller kan utskottet ställa sig bakom förslag i propositionen om
ändring i lagen (9 § första stycket) avseende förvärv av aktier och andelar i
sådana fåmansbolag resp. i handelsbolag som huvudsakligen ägnar sig åt
förvaltning av hyresfastigheter.
Med den angivna målsättningen att tillståndsplikten skall omfatta förvärv
av aktier och andelar i bolag som har till syfte huvudsakligen att
förvalta hyresfastigheter föreslogs i en departementspromemoria från justitiedepartementet
att den s. k. 3x-regeln skulle ersättas med en regel om
att tillståndsplikt skulle inträda redan då hyresfastigheternas taxeringsvärde
överstiger värdet av de övriga tillgångarna. Den förordade regeln
avsågs bl. a. försvåra manipulationer.
CU 1982/83:31
14
Som bankinspektionen emellertid anfört i sitt remissvar på promemorian
torde det inte vara svårare att kringgå den nya regeln än den nuvarande.
Dessutom kommer den förordade regeln att drabba många små företag
hårt.
Enligt utskottets uppfattning finns inte tillräckliga skäl för att nu förorda
en utvidgning av tillståndslagen avseende förvärv av aktier och andelar i
fastighetsbolag.
dels utskottet under 2 bort hemställa
2. beträffande förvärv av andel i faslighet och av aktier och andelar
i fastighetsbolag att riksdagen med bifall till motion 1982/
83:2349 såvitt nu är i fråga avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.
såvitt inte avser ingressen, 2 § punkt 2, 4 § första stycket och
27 §,
2. Ändring i bokföringslagen
Tore Claeson (vpk) anser att
dels den del av utskottets betänkande som på s. 4 börjar ”Utskottet
delar” och på s. 5 slutar ”propositionen anförts” bort lyda:
Enligt Stockholms kommuns utredning om tillståndslagen försummas
ofta uppgiftsskyldigheten enligt lagens 11 § första stycket. Paragrafens
placering gör att den, såsom anförs i justitiedepartementets promemoria,
lätt förbises då årsbokslut skall upprättas. Utskottet instämmer i förslaget i
promemorian om att i 19 § bokföringslagen bör tas in en erinran om
bestämmelserna i 11 § tillståndslagen. Detta bör ges regeringen till känna.
dels utskottet under 3 bort hemställa
3. beträffande ändring i bokföringslagen att riksdagen med anledning
av motion 1982/83:20% såvitt nu är i fråga som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Vissa ytterligare frågor avseende tillståndslagens tillämpningsområde
m. m.
Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gard (m) och Kerstin Ekman
(fp) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 5 som boljar ”Det finns” och
slutar ”yrkandena 1 och 2” bort lyda:
Förslaget i propositionen om att SBC inte skall omfattas av undantagsregeln
i 2 § punkt 2 motiveras i propositionen med att de till HSB och
Riksbyggen anslutna föreningarna har enhetligt utformade stadgar som
vilar på gemensam bostadssocial grundsyn. Så är enligt propositionen inte
CU 1982/83:31
15
fallet med ”den mera heterogena gruppen av bostadsrättsföreningar som
är anslutna till SBC”.
Mot dessa påståenden kan med fog invändningar riktas. Vad beträffar
det indirekta påståendet att SBC inte skulle ha standardiserade stadgar bör
erinras om att organisationen har stadgar som är baserade på bostadsrättslagen
och liknar HSB:s och Riksbyggens. SBC:s stadgar används vid de
föreningsbildningar och fastighetsförvärv som sker med SBC:s hjälp.
Dessutom anser utskottet det principiellt otillfredsställande att på sätt som
nu förordas i propositionen underkasta en organisation krav på förvärvstillstånd
utan att kräva tillstånd för de två andra.
SBC:s föregångare bildades år 1921 i Stockholm. F.n. finns inom SBC
820 föreningar på många orter över hela landet. SBC:s historia är i många
avseenden gemensam med HSB:s. I likhet med HSB och Riksbyggen
biträder SBC sina medlemsföreningar i tekniska, ekonomiska och juridiska
avseenden.
Enligt utskottets uppfattning saknas anledning att göra den skillnad
mellan HSB och Riksbyggen å ena sidan och SBC å den andra som
förordas i propositionen. Den gemensamma grundsyn som finns hos organisationernas
medlemmar och som i detta sammanhang är relevant är
dessa medlemmars önskan att bo med bostadsrätt.
Utskottet finner sålunda inte de motiv som framförts i propositionen
bärande. Utskottet förordar att lagtexten ges den utformning som föreslagits
i motion 2352 (c, fp) och som bl. a. innebär att föreningar anslutna till
SBC, HSB och Riksbyggen kommer att undantas från kravet på förvärvstillstånd
liksom fastigheter där hyresgästerna gjort intresseanmälan enligt
lagen om ombildning till bostadsrätt. Någon ändring i bostadsrättslagen
behövs inte. Det nu anförda innebär i sak även anslutning till motion 2349
(m).
dels utskottet under 4 bort hemställa
4. beträffande vissa ytterligare frågor avseende tillståndslagens
tillämpningsområde m.m. att riksdagen med bifall till motion
1982/83:2352 yrkandena 1 och 2 med anledning av motion 1982/
83:2349 såvitt nu är i fråga och med avslag på regeringens förslag
a. antar reservanters härvid som bilaga fogade förslag till lag om
ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.
såvitt avser 2 § punkt 2,
b. inte antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i bostadsrättslagen (1971:479),
4. Förfarandet hos kommun
Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att
CU 1982/83:31
16
dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som böljar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”på propositionen” bort lyda:
Som framhålls i propositionen är avsikten med den nya paragrafen (27 §)
att ge kommunerna möjligheter att redan vid förvärvsprövningen begära in
vissa uppgifter om förvärvarens personliga förhållanden.
Detta innebär en förhandsprövning som i realiteten kan betyda att kommun
i stället för hyresnämnd blir den som i praktiken avgör förvärvsfrågan.
Kommun får då dubbla funktioner. Detta kan inte accepteras. Den
prövningsordning som hittills gäller bör tillämpas även i fortsättningen.
Lagförslaget avstyrks i denna del och motion 2349 (m) tillstyrks såvitt nu
är i fråga.
dels utskottet under 5 bort hemställa
5. beträffande förfarandet hos kommun att riksdagen med bifall till
motion 1982/83:2349 såvitt nu är i fråga och med avslag på
regeringens förslag inte antar det vid propositionen fogade förslaget
till lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet såvitt avser 27 §,
5. Hyresgästorganisations ställning, såvitt avser hemställan
Tore Claeson (vpk) anser att utskottet under 6 bort hemställa
6. beträffande hyresgästorganisations ställning att riksdagen med
anledning av motionerna 1982/83:266 och 2096 båda motionerna
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Hyresgästorganisations ställning, såvitt avser motiveringen
a. Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard
(alla m) anser att den del av utskottets betänkande på s. 6 som böljar
”Genom det” och slutar ”huvudsak tillgodosett” bort lyda:
Beträffande hyresgästernas ställning enligt tillståndslagen vill utskottet
hävda den uppfattningen att deras inflytande skall manifesteras genom att
hyresgästerna i den eller de fastigheter som är aktuella för prövning enligt
tillståndslagen själva skall ges möjligheter att lämna synpunkter i förvärvsfrågan.
Hyresgästernas ställning bör inte komma till uttryck genom att
deras inflytande utövas av en hyresgästorganisation som endast delvis
eller kanske inte alls har kunskap om förhållandena i det enskilda fallet.
Skäl saknas att tillstyrka motionerna 266 (s) och 2096 (vpk) i denna del.
b. Tore Claeson (vpk) anser — under förutsättning av bifall till reservation
5 - att den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Genom
det” och slutar "huvudsak tillgodosett” bort lyda:
I propositionen anförs att hyresgästorganisationerna inte bör få någon
CU 1982/83:31
17
självständig rätt att påkalla tillståndsprövning i hyresnämnden. Denna rätt
anses endast böra tillkomma kommun. Utskottet kan inte dela denna
uppfattning. Som anförs i motionerna 266 (s) och 2096 (vpk) bör hyresgästerna
genom sina organisationer ges möjligheter att påverka avgöranden
om förvärv och förvaltning av sina bostäder på motsvarande sätt som
gäller ärenden avseende bostadssaneringslagen.
Den hittills tillämpade ordningen avseende förfarandet enligt tillståndslagen
sammanfattas av Hyresgästernas riksförbund på följande sätt. Om
hyresgästföreningen låter en från kommunen remitterad förvärvsanmälan
passera utan invändning blir det nästan aldrig frågan om tillståndsprövning.
Om hyresgästföreningen däremot begär tillståndsprövning avgör
kommunen vilken ställning kommunen skall inta.
Av det nu anförda framgår att det finns goda motiv för att ge hyresgästorganisationerna
egen initiativrätt i tillståndsärenden. Inte minst har den
s. k. Göta-Finans-affären aktualiserat denna fråga.
Riksdagen bör med anledning av motionerna 266 (s) och 2096 (vpk) som
sin mening ge regeringen till känna att förslag som beaktar vad nu anförs
om hyresgästorganisations ställning avseende tillståndslagen föreläggs
riksdagen.
7. Förutsättningar för tillstånd
Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gard (m) och Kerstin Ekman
(fp) anser att
dels den del av utskottets betänkande som på s. 7 böijar ”Utskottet gör”
och på s. 8 slutar ”av regeringen” bort lyda:
Som anförs i propositionen kan med fog hävdas uppfattningen att den
gällande lydelsen av tillståndslagen kan anses innebära att bevisbördan
genomgående ligger på förvärvaren och att redan den nu gällande ordningen
innebär ett relativt högt beviskrav för denne.
Den lagstiftningsmetodik som valts innebär att en förvärvare först skall
bevisa sin hederlighet för att delta i verksamheten som ägare och förvaltare
av hyresfastighet. Detta synsätt kan ifrågasättas på principiella grunder.
Enligt utskottets uppfattning torde litet eller intet stå att vinna på de
skärpningar som förordas i propositionen. Redan gällande regler torde ge
möjligheter att i de flesta fall förhindra att olämpliga förvärvare ges möjligheter
att förvärva hyresfastigheter. Det inflytande Som givits kommunerna
och hyresgästernas organisationer avseende lagens tillämpning får också
anses innebära en garanti mot att olämpliga fastighetsförvärvare ges möjligheter
förvärva hyresfastigheter.
Sammanfattningsvis anser utskottet att 4 § första stycket tillståndslagen
i dag har en utformning som gör det möjligt att i allt väsentligt förhindra att
CU 1982/83:31
18
olämpliga icke seriösa förvärvare uppträder på fastighetsmarknaden. Att
tillämpningen i en del fall varit för slapp torde bero på brister vid administrationen
av lagstiftningen och inte i första hand på brister i lagen.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till den i propositionen förordade
ändringen av 4 § första stycket och tillstyrker motionerna 2349 (m)
och 2350 (fp, c) såvitt nu är i fråga.
dels utskottet under 7 bort hemställa
7. beträffande förutsättningar för tillstånd att riksdagen med anledning
av motionerna 1982/83:2349 såvitt nu är i fråga och 2350 och
med avslag på regeringens förslag samt motionerna 1982/83:266
och 2096 båda motionerna såvitt nu är i fråga inte antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. såvitt avser 4 §
första stycket,
8. Förvärvsavgift
Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som böljar ”Utskottet,
som" och slutar ”motion 2351 (s)” bort lyda:
Förslaget i departementspromemorian om införande av en s. k. förvärvsavgift
har utsatts för en så kraftig remisskritik att det inte kan anses
försvarligt att införa en sådan avgift. Skäl saknas sålunda över huvud taget
att fortsätta överväganden i frågan. Som exempel på remissinstanser som
varit mer eller mindre kritiska mot promemorieförslag kan nämnas hyresnämnderna
i Stockholm och Malmö, Brottsförebyggande rådet, bankinspektionen,
Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges advokatsamfund
och Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund.
Liksom flera av de ovannämnda remissinstanserna anser utskottet att
den föreslagna förvärvsavgiften inte har någon funktion att fylla.
Utskottet bör med anledning av motion 2351 (s) som sin mening ge
regeringen till känna att någon förvärvsavgift inte skall införas och att
fortsatta överväganden i frågan inte är erforderliga.
dels utskottet under 9 bort hemställa
9. beträffande förvärvsavgift att riksdagen med anledning av motion
1982/83:2351 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
CU 1982/83:31
19
9. Rikstäckande fastighetsägarregister
Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gard (m) och Kerstin Ekman
(fp) anser att den del av utskottets betänkande på s. 9 som börjar
”Liksom motionärerna” och slutar ”om fastighetsförvärvare” bort lyda:
Som anförts i departementspromemorian (Ds Ju 1982:12) med förslag till
vissa ändringar beträffande tillståndslagen skulle avsevärda resurser fordras
för att inrätta ett särskilt fastighetsägarregister innan fastighetsdatasystemet
byggts ut. Som framgåi- av promemorian har inom vissa kommuner
rutiner byggts upp som redan i dag gör det möjligt att erhålla uppgifter om
de flesta förvärvare. Ytterligare överväganden pågår i samarbete mellan de
tre stora kommunerna bl. a. om ett informationsutbyte om fastighetsförvärvare.
I detta sammanhang diskuteras också att i samarbete med Kommunförbundet
bygga upp en central informationskälla för att betjäna alla
landets kommuner med erforderliga uppgifter om fastighetsägare. Skäl
saknas enligt utskottets uppfattning att utreda frågan om ett fastighetsägarregister
med den uformning som förordats i motionerna 2096 (vpk) och
2351 (s).
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna.
10. Fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt
Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gard (m) och Kerstin Ekman
(fp) anser att
dels den del av utskottets betänkande som på s. 9 börjar ”Utskottet
delar” och på s. 10 slutar ”propositionen förordats” bort lyda:
Utskottet hade år 1982 (CU 1981/82:41) att ta ställning till ett motionsförslag
(s) om att rätt för hyresgästerna till fastighetsförvärv för ombildning
till bostadsrätt inte skulle gälla fastigheter som tillhör de allmännyttiga
bostadsföretagen.
Utskottet intog därvid den ståndpunkten att det är ett rättvisekrav att
hyresgästerna hos dessa företag har samma möjligheter som andra hyresgäster
att genomföra en ombildning till bostadsrätt. Utskottet kan inte dela
vad i propositionen anförts om att den omständigheten att de allmännyttiga
bostadsföretagens fastigheter inte säljs i någon större utsträckning skulle
vara ett skäl för att undanta dessa fastigheter. Tvärtom genom att den
nuvarande utformningen av lagstiftningen behålls stimuleras en debatt
inom kommunen av om en ombildning till bostadsrätt bör ske.
Utskottet vidhåller sålunda sin tidigare uppfattning i frågan. Detta innebär
en anslutning till motionerna 2349 (m) och 2352 (c, fp) yrkande 3 och
avslag på propositionen och motion 216 (s) yrkande 1.
CU 1982/83:31
20
dels utskottet under 11 bort hemställa
11. beträffande fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt att
riksdagen med anledning av motionerna 1982/83:2349 såvitt nu
är i fråga och 2352 yrkande 3 och med avslag på regeringens
förslag samt motion 1982/83:216 yrkande 1 inte antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,
11. Vissa regler i samband med överlåtelse av bostadsrättslagenheter
Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m). Bertil Danielsson
(m). Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gard (m) och Kerstin Ekman
(fp) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 10 som bötjar ”Utskottet
finner” och slutar ”2183 (fp)” bort lyda:
Enligt bostadsrättslagen är huvudregeln att en bostadsrätt skall kunna
överlåtas fritt. Enligt 11 a § bostadsrättslagen, som gäller fr. o. m. halvårsskiftet
1982, är sådana villkor utan verkan som innebär att den till vilken
bostadsrätt övergår skall utses av någon annan än bostadsrättshavaren
eller godkännas i annan ordning än som enligt bostadsrättslagen gäller för
inträde i en bostadsrättsförening. Bestämmelsen innebär i praktiken att en
hembudsskyldighet förhindras.
Som anförs i motion 2183 (fp) finns goda motiv att behålla 11 a § bostadsrättslagen.
Ett slopande av bestämmelsen skulle innebära att möjligheterna
till s. k. kontorsbildade föreningar skulle öka till förfång för den interna
demokrati som i så hög grad är en förutsättning för bostadsrättskooperationen.
Ett övergivande av förbudet mot hembud är sålunda ett ingrepp i
den fria överlåtelserätten varpå bostadsrättsinstitutet vilar.
Utskottet som sålunda vidhåller sin tidigare uppfattning i frågan finner
det viktigt att riksdagen genom en anslutning till motion 2183 (fp) som sin
mening ger regeringen till känna vad nu anförts om förbud mot hembud.
Motion 216 (s) yrkande 2 avstyrks.
Skäl saknas därför att företa den av regeringen förordade översynen av
bostadsrättslagen, såvitt avser frågan om överlåtelse av bostadsrätt.
dels utskottet under 12 bort hemställa
12, beträffande vissa regler i samband med överlåtelse av bostadsrättslägenheter
att riksdagen med anledning av motion
1982/83:2183 och med avslag på motion 1982/83:216 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
CU 1982/83:31
21
12. Översyn av bostadsförvaltningslagen
Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gard (m) och Kerstin Ekman
(fp) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 11 som boljar ”Utskottet
delar” och slutar ”grad tillgodosedd” bort lyda:
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning. Tillräckliga skäl saknas för
ökade inlösenmöjligheter i bostadsförvaltningslagen. Några nya argument
utöver dem som övervägdes vid lagens antagande kan inte anses ha lagts
fram i de nu aktuella motionerna. Det finns sålunda inte skäl att tillmötesgå
vad i motion 266 (s) och 2096 (vpk) anförs om översyn av bostadsförvaltningslagen.
dels utskottet under 13 bort hemställa
13. beträffande översyn av bostadsförvaltningslagen att riksdagen
avslår motionerna 1982/83:266 och 20%, båda motionerna såvitt
nu är i fråga,
13. Åtgärder för att underlätta demokratisering av boendet
Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att den del av utskottets betänkande på s. 11 som böljar ”Även
enligt” och slutar ”utskottet motionen” bort lyda:
En demokratisering av boendet är både nödvändig och önskvärd. Ett
utvecklat inflytande för hyresgästerna skall naturligen utgå från och utvecklas
inom ramen för hyresgästernas uppfattning om hur boendeinflytandet
skall utformas. Utskottet kan inte ställa sig bakom en utveckling
som innebär att boendedemokratin skall utvecklas genom avtal som sluts
mellan bostadsföretagens och hyresgästernas organisationer.
Utskottet utgår från att de överväganden avseende ett ökat hyresgästinflytande
som ingår i bostadskommitténs arbete utgår från att den enskilde
hyresgästen skall ges ett verkligt inflytande.
I detta sammanhang är det viktigt att erinra om att ett reellt boendeinflytande
kan erhållas genom boende med bostadsrätt eller med äganderätt.
Genom dessa boendeformer får den enskilde hyresgästen de bästa möjligheterna
att påverka sin boendesituation.
Utskottet vill vidare erinra om att i en motion (m) tagits upp frågan om
hur hyresgästernas förhandlingsrätt skall utformas så att de demokratiska
beslutsformerna m. m. stärks. Denna motion kommer utskottet att behandla
hösten 1983.
Tillräckliga skäl saknas för riksdagen att tillmötesgå den begäran om
översyn av viss lagstiftning m. m. som förs fram i motion 2093 (s).
CU 1982/83:31
22
Särskilt yttrande
Tore Claeson (vpk) anför:
I avsikt bl. a. att göra det möjligt för seriöst arbetande byggnadsföretag
att köpa saneringsmogna bostadshus enbart i syfte att rusta upp husen för
att sedan sälja dem till något kommunalt eller enskilt företag som sysslar
med uthyrning eller till en bostadsrättsförening föreslås en ändring i lagtexten
som innebär att uttrycket ”idka bostadsförvaltning” i 4 § skall bytas ut
mot uttrycket ”förvalta fastigheten”.
Den föreslagna ändringen kan inge betänkligheter. Det naturliga är att
saneringsmogna fastigheter rustas upp i kommunal regi eller genom medverkan
av HSB eller Riksbyggen. Eftersom emellertid den skärpning av
lagstiftningen som utskottet ställt sig bakom bör kunna innebära att vissa
av problemen med spekulationen på hyreshusmarknaden minskar har jag, i
avvaktan på utfallet av dessa nya regler, kunnat ställa mig bakom utskottets
ställningstagande med den markering som utskottet gjort. Jag förutsätter
att utfallet av den nu aktuella förändringen följs med uppmärksamhet.
CU 1982/83:31
23
Bilaga
Reservanters
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet
m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet
m. m.1 att 2 § skall ha nedan angiven lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §2
Förvärvstillstånd fordras ej Förvärvstillstånd fordras inte
1. om egendomen förvärvas från staten, kommun, landstingskommun
eller kommunalförbund,
2. om staten, kommun, lands- 2. om staten, kommun, landstingskommun,
kommunalförbund, tingskommun, kommunalförbund,
aktiebolag, som helt äges av kom- aktiebolag, som helt ägs av kommun
eller landstingskommun, all- mun eller landstingskommun, allmännyttigt
bostadsföretag, riksor- männyttigt bostadsföretag, riksorganisation
av bostadsrättsförening- ganisation av bostadsrättsföreningar
eller bostadsrättsförening anslu- ar eller regional organisation av
ten till sådan organisation är förvär- riksorganisation av bostadsrätts
vare,
föreningar eller bostadsrättsför
ening
ansluten till sådan organisation
samt hyresgäster som gjort
intresseanmälan enligt lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till beslutsrätt
är förvärvare,
3. om egendomen enligt medgivande av regeringen förvärvas för kyrkligt
ändamål eller fånget prövats enligt lagen (1970:939) om förvaltning av
kyrklig jord,
4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller
enligt reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig
att åter avyttra egendomen,
5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren
eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens
avkomling, allt under förutsättning att överlåtaren inte är skyldig att avyttra
egendomen enligt 6 § eller enligt 3 kap. 1 § lagen (1982:618) om utländska
förvärv av fast egendom m. m.,
1 Lagen omtryckt 1979:307.
2 Senaste lydelse 1982:628.
CU 1982/83:31
Nuvarande lydelse
6. om förvärvet avser andel i fastighet
och förvärvet av andelen
sker i syfte att bereda förvärvaren
och hans familj bostad på fastigheten,
7. om förvärvet skall prövas enligt
lagen om utländska förvärv av
fast egendom m. m.,
8. om förvärvet sker genom inrop
på exekutiv auktion,
9. om andel i fastighet förvärvas
av någon som redan äger andel i
fastigheten och som ej enligt 6 § är
skyldig att avyttra sistnämnda andel.
24
Föreslagen lydelse
6. om förvärvet skall prövas enligt
lagen om utländska förvärv av
fast egendom m. m.,
7. om förvärvet sker genom inrop
på exekutiv auktion.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983