CU 1982/83:30

Civilutskottets betänkande
1982/83:30

om byggnadsforskning m. m. (prop. 1982/83:100 bil. 13 delvis och
prop. 1982/83:151)

1 Propositionerna

Regeringen har i proposition 1982/83:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om kostnader för
experimentbyggande och försöksanläggningar,

2. medge att beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till
experimentbyggande, får meddelas inom en ram av 177 000 000 kr. under
budgetåret 1983/84,

3. medge att beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till
experimentbyggande, under budgetåren 1984/85 och 1985/86 preliminärt får
meddelas inom en ram av 105 000 000 kr. resp. 65 000 000 kr.,

4. medge att beslut om lån till experimentbyggande får meddelas intill ett
belopp av 46 000 000 kr. under budgetåret 1983/84 och att outnyttjad del av
denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1984/85,

5. medge att beslut om lån till experimentbyggande under budgetåren
1984/85 och 1985/86 preliminärt får meddelas intill ett belopp av 33 000 000
kr. resp. 17 000 000 kr.,

6. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1983/84 anvisa

a. till Byggnadsforskning ett reservationsanslag av 114 000 000 kr.,

b. till Lån till experimentbyggande ett reservationsanslag av 34 000 000
kr.

Regeringen har i proposition 1982/83:151 (bostadsdepartementet) om
byggnadsforskning m. m. föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om inriktningen av
statens stöd till den långsiktiga allmänna byggnadsforskningen,

2. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om formerna för
samverkan mellan statens råd för byggnadsforskning och företag, myndigheter
och organisationer inom byggnadsforskningens område.

2 Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1982/83:

1556 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att under punkt 14, Byggnadsforskning, medge att
beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande,
1 Riksdagen 1982183. 19 sami. Nr 30

CU 1982/83:30

får meddelas inom en ram av 163 000 000 kr. under budgetåret 1983/84, en i
förhållande till regeringsförslaget minskad ram med 14 000 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att medge att beslut om stöd till byggnadsforskning,
exkl. stöd till experimentbyggande, under budgetåren 1984/85 och
1985/86 preliminärt får meddelas inom en ram av 91 000 000 kr. resp.
51000 000 kr.,

3. att riksdagen beslutar att till Byggnadsforskning för budgetåret 1983/84
anvisa ett reservationsanslag av 100 000000 kr., ett i förhållande till
regeringsförslaget minskat anslag med 14 000 000 kr.,

1564 av Inga Lantz m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(1) att riksdagen beslutar att med ändring i proposition 1982/83:100 under
bil. 13 bostadsdepartementet B 15. Lån till experimentbyggande anvisa ett
med 10 000 000 kr. förhöjt belopp till 56 000 000 kr.,

(2) att riksdagen uttalar att en sammanställning bör göras om olika typer av
sociala boendeexperiment som en service till kommuner och bostadsföretag,

(3) att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att åstadkomma
redovisning av planer på experiment med socialt boende inom ramen för
de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen,

(4) att riksdagen uttalar att byggnadsforskningsrådet bör ges i uppdrag att
kontinuerligt utvärdera pågående boendeexperiment,

1620 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till motion
1982/83:1619 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts beträffande åtgärder angående byggnadsforskning
och hemställer om förslag härom,

2092 av Monica Andersson m. fl. (s) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(2) att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas i syfte att
stimulera forskning kring och utveckling av boendet och byggandet samt
ändamålsenliga och genomtänkta planlösningar för lägenheterna varvid
kommuner som satsar på en utvecklad planering och nyskapande experiment
premieras i enlighet med vad som anförs i motionen,

dels den med anledning av proposition 1982/83:151 väckta motionen
1982183:2348 av Per Unckel m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen med avslag
på proposition 1982/83:151 begär ett nytt förslag till organisation av
byggforskningen med utgångspunkt från de i motionen angivna riktlinjerna.

3 Utskottet

I proposition 1982/83:151 om byggnadsforskning m. m. läggs fram förslag
om inriktning och former för statens stöd till den långsiktiga allmänna
byggnadsforskningen. Riksdagen föreslås godkänna vad i propositionen

CU 1982/83:30

förordats dels om inriktning av denna verksamhet, dels om formerna för
samverkan mellan statens råd för byggnadsforskning (BFR) och företag,
myndigheter och organisationer inom byggforskningens område.

Vad beträffar frågan om inriktningen av den allmänna byggnadsforskningens
framtida verksamhetsformer kan vad i propositionen anförts sammanfattas
på följande sätt. Utgångspunkten för den framtida inriktningen är
riksdagens år 1982 (prop. 1981/82:106, UbU 37) fattade beslut om
forskningspolitiken. Enligt detta beslut skall verksamheten avseende forskning
och utveckling (FoU) inom byggsektorn inordnas i den samlade
forskningsplaneringen och ingå i det program som riksdagen vart tredje år
skall besluta om.

De forskningspolitiska riktlinjerna har sålunda betydelse även för
verksamheten vid BFR. I propositionen anförs bl. a. att den offentligt
finansierade byggforskningen bör ske vid universitet och högskolor samt vid
andra långsiktigt arbetande forskningsinstitut. Vidare anförs att BFR:s
ansvar för kompetensuppbyggnaden inom byggsektorn bör innebära en
successiv förskjutning av tyngdpunkten mot mer långsiktig forskning.
Högskoleenheter och institut anges få särskilda förpliktelser mot BFR såvitt
gäller verksamhetens kvalitet. BFR å sin sida har ett ansvar för att garantier
skapas så att forskningsverksamheten vid universitet, högskolor och institut i
huvudsak bedrivs enligt avtalade programplaner. BFR bör också se till att
forskningsarbetet utvärderas efter programperiodens slut.

Vad rör frågan om samverkan mellan BFR och företag, myndigheter och
organisationer uttrycks i propositionen den uppfattningen att en närmare
samverkan mellan företagen i byggbranschen och BFR bör kunna utvecklas
och fördjupas och att forskningen bättre än f. n. bör kunna anknyta till
företagens problem. Vidare anförs att en av BFR:s funktioner i detta
sammanhang blir att genom finansiell medverkan ge ett kompletterande stöd
till företagens, myndigheternas och organisationernas egen FoU. Slutligen
anförs i propositionen att byggbranschens FoU är förhållandevis liten och att
en ökad satsning är nödvändig.

I den med anledning av den nu behandlade propositionen väckta motionen
2348 (m) föreslås riksdagen avslå propositionen och begära ett nytt förslag till
organisation av byggforskningen med utgångspunkt från de i motionen
angivna riktlinjerna.

Vad i motionen anförts innebär bl. a. att högskoleforskningen skall ges en
mera central roll inom byggforskningen, att BFR starkt minskas eller
möjligen t. o. m. avskaffas, att byggindustrin bör ta ett ökat ansvar för
FoU-verksamheten, att den nödvändiga kollektiva forskningen bör kunna
stödjas av styrelsen för teknisk utveckling (STU) samt att den energiforskning
som i dag administreras av BFR bör kunna föras över till STU. Även
verksamheten vid statens institut för byggnadsforskning (SIB) ifrågasätts.

Utskottet gör följande bedömning. Som framgått av den ovan lämnade
sammanfattningen av propositionen är avsikten att byggforskningsverksam -

1* Riksdagen 1982183. 19 sami. Nr 30

CU 1982/83:30

heten i framtiden skall knytas närmare till högskolor och institut samt att en
samverkan mellan byggsektorns intressenter och BFR bör innebära att
byggnadsforskningen utvecklas och fördjupas. En sådan närmare samverkan
innebär emellertid inte att byggbranschens insatser avseende FoU kan
minskas. Tvärtom bör, som även framhålls i propositionen, branschen och
företagen öka sin FoU-verksamhet betydligt. Vad rör de frågor i motionen
som nu behandlats finner utskottet att vad motionärerna anfört snarast är att
uppfatta som en principiell anslutning till vad i propositionen förordats.
Motionärernas förslag om avslag på propositionen såvitt nu är i fråga får
sålunda mera anses vara en markering och en ytterligare betoning av vissa
synpunkter, bl. a. avseende universitetens och högskolornas roll i byggforskningssammanhang,
än en principiellt annorlunda inställning till vad i
propositionen i denna del anförts.

Med anledning av vad i motionen anförts om att BFR:s och SIB:s
verksamhet skall minskas eller kanske helt avskaffas vill utskottet stryka
under att dessa båda organ har och enligt förslaget i propositionen kommer
att få sådana uppgifter att det inte är realistiskt eller önskvärt att stödja de
förändringar av verksamheten som förordas i motionen. Utskottet ansluter
sig till vad i propositionen förordats om verksamheten vid BFR och SIB. Det
bör erinras om att i utredningen Byggnadsforskningen - en översyn och
utvärdering anförts att mycket av den forskning som bedrivs är av god
kvalitet även sett ur ett internationellt perspektiv. För att ytterligare höja
kvaliteten på forskningen har vid BFR inrättats en vetenskaplig nämnd. I
detta sammanhang har utskottet även noterat vad BFR anfört i sin rapport
Byggsektorn 1990 - Behov av forskning och utveckling under 1980-talet om
vikten av ökade FoU-satsningar i framtiden. Utskottet avstyrker med det
anförda bifall även till motion 2348 (m) i denna del.

Inte heller kan utskottet ställa sig bakom de övriga förslagen i motion 2348
(m).

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1620 (vpk) föreslås
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motion 1619 (vpk)
anförts beträffande åtgärder angående byggnadsforskning. Motionärerna tar
bl. a. upp frågan om brukar- och konsumentintressenas inflytande på
byggnadsforskningen. Brukarinriktningen bör enligt motionärerna garanteras
genom att fristående brukarorganisationer såsom handikapporganisationer,
PRO, hyresgästföreningen m. fl. ges större möjligheter att påverka
byggforskningen än f. n. Vidare ges i motionen uttryck för uppfattningen att
byggforskningens ställning vid universitet och högskolor bör stärkas.

Denna senare fråga har som framgått ovan uppmärksammats i propositionen
och en inriktning av verksamheten i linje med vad i motionen förordas
har ovan vunnit utskottets anslutning.

Vad beträffar brukarinflytande! vill utskottet erinra om vad i propositionen
(s. 20) anförs om att BFR bör kunna sluta avtal bl. a. med kommuner,
bostadsföretag och hyresgästorganisationer när behovet av samlade FoU -

CU 1982/83:30

insatser aktualiseras. Vidare anförs i propositionen (s. 26) att brukare och
andra intressenter inom förvaltnings- och boendeområdet numera är en
målgrupp för den av BFR stödda forskningen.

Utskottet anser att vad i propositionen anförts innebär att motion 1620
(vpk) i allt väsentligt tillgodosetts. Med hänvisning härtill avstyrks motionen.

Utskottet har inte heller i övrigt funnit anledning till erinran eller särskilt
uttalande med anledning av vad i motionen förordats.

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 84) föreslås riksdagen godkänna vad i
propositionen förordats om kostnader för experimentbyggande och försöksanläggningar.
Regeringen begär ett riksdagens bemyndigande att medge att
stödet till angelägna experimentbyggnadsprojekt i vissa fall kan ges i form av
bidrag.

Detta förslag har inte ifrågasatts i motioner. Inte heller utskottet har några
erinringar mot propositionen i denna del.

Utskottet går nu över till att behandla vad i budgetpropositionen
föreslagits om ramar och anslag till byggnadsforskning och experimentbyggande
m. m. jämte vissa av de motioner som väckts med anledning av dessa
regeringsförslag.

I motion 1564 (vpk) behandlas frågor om experimentbyggande med tonvikt
på frågor om kollektiv service och kollektiva boendeformer. I motionen
begärs (yrkande 2) ett riksdagens uttalande om att en sammanställning bör
göras om olika typer av sociala boendeexperiment som en service till
kommuner och bostadsföretag. Motionärerna nämner att minst 35 experiment
med kollektiva bostadsformer pågår och att flera av projekten har ett
allmännyttigt företag eller kommun som byggherre och åtta har kooperativa
företag som byggherre.

Utskottet vill erinra om att en sammanställning om experiment med
kollektiva boendeformer gjorts vid Tekniska högskolan i Stockholm. Om
behov av ytterligare information om sociala boendeexperiment finns
förutsätter utskottet att genom BFR:s försorg eller på annat sätt denna
information tas fram. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motion
1564 (vpk) yrkande 2 kan inte nu anses påkallad.

I samma motion föreslås i yrkande 3 en riksdagens begäran till regeringen i
syfte att åstadkomma en redovisning av planer på experiment med socialt
boende inom ramen för de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen.

I förordningen (1978:397) om kommunala bostadsförsörjningsprogram
(KBP) anges att kommun årligen för de närmaste fem kalenderåren skall
upprätta bostadsförsörjningsprogram. I programmet skall anges omfattning
och inriktning av ny- och ombyggnad av bostäder och sådana lokaler som
tillgodoser servicebehov i bostadsområden. I den omfattning kommun finner
lämpligt anges även andra åtgärder som behövs för att främja bostadsförsörjningen.

Som framgår av det ovan anförda har kommunerna redan f. n. att inom

CU 1982/83:30

ramen för KBP lämna uppgifter om omfattningen och inriktningen av
bostadsbyggandet. Det finns enligt utskottets uppfattning inte skäl till annat
antagande än att kommunerna i dessa sammanhang i rimlig omfattning även
redovisar de av motionärerna efterlysta planerna. Med hänvisning till det
anförda avstyrks motion 1564 (vpk) yrkande 3.

Ett riksdagens uttalande om att BFR bör ges i uppdrag att kontinuerligt
utvärdera pågående boendeexperiment begärs i motion 1564 (vpk) yrkande

4. I den ovan behandlade propositionen (prop. 1982/83:151) anges (s. 28)
bl. a. att BFR anmält att man aktivt arbetar med utvärderingar och analyser
av verksamheten i anslutning till arbetet med den plan som BFR skall
presentera till hösten i år. Avsikten är att planen skall övervägas av
regeringen i det arbete på ett nytt program för byggnadsforskningen som
skall föreläggas riksdagen år 1984.

Den i motionen behandlade frågan om utvärderingar m. m. övervägs f. n.
Resultatet av dessa överväganden bör avvaktas. Motion 1564 (vpk) yrkande
4 avstyrks med hänvisning härtill.

I motion 2092 (s) yrkande 2 begärs åtgärder i syfte att stimulera forskning
och utveckling av boendet och byggandet varvid bl. a. de kommuner som
satsar på en utvecklad planering och nyskapande experiment bör premieras
bl. a. genom att generösare låneregler skall kunna tillämpas.

Utöver vad i proposition 151 har förordats i avsikt att stimulera
byggnadsforskningen vill utskottet erinra om att riksdagen hösten 1982 på
förslag av utskottet (CU 1982/83:5) beslutat om ändringar i byggnadsstadgan
i avsikt att göra det möjligt att genomföra vissa byggnadsprojekt av
utvecklingskaraktär. Utskottet förordade en utvärdering efter två eller tre
försöksprojekt. Vad beträffar lån till experimentbyggande får erinras om att
experimentverksamheten inleddes under år 1981/82. Utskottet är inte berett
föreslå att lånereglerna för den nyligen inledda verksamheten nu omprövas i
annan mån än vad som ovan förordats. Vidare bör erinras om att på initiativ
av BFR pågår en tävling om utformning av bostäder som erbjuder goda
sociala och funktionella villkor inom de ramar som bestäms av 80-talets
ekonomi.

Med hänvisning till nyligen vidtagna och pågående åtgärder avstyrker
utskottet motion 2092 (s) yrkande 2.

Förslaget i budgetpropositionen om beslutsram m. m. avseende lån till
experimentbyggande för nästa budgetår tillstyrks av utskottet. Detta innebär
att utskottet avstyrker bifall till motion 1564 yrkande 1 om en ramvidgning
med 10 milj. kr.

Utskottet har heller ingen erinran mot vad i budgetpropositionen
föreslagits om preliminära ramar för beslut om lån till experimentbyggande
för budgetåren 1984/85 och 1985/86 eller om anslag för budgetåret
1983/84.

Vad i propositionen föreslagits om ramar och anslag till byggnadsforskning
tillstyrks av utskottet. Detta ställningstagande innebär att utskottet avstyrker

CU 1982/83:30

bifall till motion 1556 (m). I denna motion föreslås att såväl beslutsram som
anslag minskas med 14 milj. kr. Motionärerna motiverar sina förslag med att
en mycket hård granskning av varje anslag är nödvändig. Utskottet gör den
kommentaren att en nedskärning av den storleksordning motionärerna
förordar t. ex. innebär att praktiskt taget hela ramen för nästa budgetår
avseende samhällsplanering skulle komma att utgå ur BFR:s program.
Utskottet hemställer

1. beträffande byggnadsforskningens inriktning m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:151 och med
avslag på motion 1982/83:2348 godkänner vad i propositionen
förordats

a. i fråga om inriktningen av statens stöd till den långsiktiga
allmänna byggnadsforskningen,

b. i fråga om formerna för samverkan mellan statens råd för
byggnadsforskning och företag, myndigheter och organisationer
inom byggnadsforskningens område,

2. beträffande brukar- och konsumentintressenas inflytande pä
byggnadsforskningen

att riksdagen avslår motion 1982/83:1620,

3. beträffande kostnader för experimentbyggande och försöksanläggningar att

riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats,

4. beträffande sammanställning av sociala boendeexperiment
att riksdagen avslår motion 1982/83:1564 yrkande 2,

5. beträffande utformning av de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen att

riksdagen avslår motion 1982/83:1564 yrkande 3,

6. beträffande utvärdering av boendeexperiment

att riksdagen avslår motion 1982/83:1564 yrkande 4,

7. beträffande viss inriktning av experimentverksamheten
att riksdagen avslår motion 1982/83:2092 yrkande 2,

8. beträffande beslut om lån till experimentbyggande

att riksdagen med bifall till vad i budgetpropositionen föreslagits
och med avslag på motion 1982/83:1564 yrkande 1 medger
att beslut om lån till experimentbyggande får meddelas intill ett
belopp av 46 000 000 kr. under budgetåret 1983/84 och att
outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under budgetåret
1984/85,

9. beträffande beslut om lån till experimentbyggande såvitt frågan
inte behandlats under 8 ovan

att riksdagen med bifall till vad i budgetpropositionen föreslagits
medger att beslut om lån till experimentbyggande under

CU 1982/83:30

budgetåren 1984/85 och 1985/86 preliminärt får meddelas intill
ett belopp av 33 000 000 kr. resp. 17 000 000 kr.,

10. beträffande anslag till experimentbyggande

att riksdagen med bifall till vad i budgetpropositionen föreslagits
till Lån till experimentbyggande för budgetåret 1983/84
under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
34 000 000 kr.,

11. beträffande ramar och anslag till byggnadsforskning

att riksdagen med bifall till vad i budgetpropositionen föreslagits
och med avslag på motion 1982/83:1556

a. medger att beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd
till experimentbyggande, får meddelas inom en ram av
177 000 000 kr. under budgetåret 1983/84,

b. medger att beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd
till experimentbyggande, under budgetåren 1984/85 och 1985/
86 preliminärt får meddelas inom en ram av 105 000 000 kr.
resp. 65 000 000 kr.,

c. till Byggnadsforskning för budgetåret 1983/84 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 114 000 000 kr.

Stockholm den 28 april 1983

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Knut Billing (m), Magnus Persson (s), Ivar Nordberg (s),
Bertil Danielsson (m), Per Olof Håkansson (s), Lennart Nilsson (s),
Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta
Palmqvist (s) och Agne Hansson (c).

Reservationer

1 Byggnadsforskningens inriktning m. m.

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 3 börjar ”Utskottet gör”
och på s. 4 slutar ”motion 2348 (m)” bort lyda:

I propositionen läggs fram förslag som innebär att den byggnadsforskning
som sker inom högskolan ges ett vidgat utrymme. Detta förslag är ett steg i
rätt riktning men ytterligare åtgärder krävs så att högskoleforskningen ges en
mera central roll inom byggnadsforskningen. Detta forskningsarbete bör ske

CU 1982/83:30

1 samband med byggbranschens olika intressen och/eller i samverkan med
staten. Den ökade sektoriseringen som under lång tid präglat byggnadsforskningen
har enligt utskottet påverkat denna forskning negativt.

Utskottets uppfattning om inriktningen och utformningen av byggnadsforskningen
innebär att byggforskningsrådet (BFR) bör starkt minskas
varvid rådets verksamhet bör överflyttas på andra huvudmän. En del av
BFR:s medel bör direkt kunna överföras till fakultetsanslagen, något som
innebär att högskolan får ett förstärkt ansvar för forskningsmedlens
användning. Byggindustrin bör ta ett ökat ansvar för utvecklingsverksamheten.
Samverkan mellan staten och industrin är angelägen. Den s. k.
kollektiva forskningen och energiforskningen bör administreras av styrelsen
för teknisk utveckling, medan ansvaret för den samhällsvetenskapliga
forskningen som BFR ger stort utrymme åt bör kunna överföras till det
humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Vad utskottet nu anfört om byggnadsforskningens inriktning innebär en
anslutning till vad i motion 1982/83:2348 (m) förordats. Riksdagen bör med
anslutning till motionen begära nytt förslag till organisation av byggforskningen.
Detta innebär avslag på proposition 1982/83:151 om byggnadsforskning
m. m.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande byggnadsforskningens inriktning m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2348 och med avslag
på proposition 1982/83:151 begär ett nytt förslag till organisation
av byggnadsforskningen med utgångspunkt från de i
motionen angivna riktlinjerna,

2 Beslut om lån till experimentbyggande för budgetåret 1984/84

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Förslaget i” och
slutar ”10 milj. kr.” bort lyda:

I motion 1564 (vpk) yrkande 1 begärs att ramen för lån till experimentbyggande
för budgetåret 1983/84 skall vidgas med 10 milj. kr. i förhållande
till vad i budgetpropositionen föreslagits. Ett bifall till motionen innebär att
beslutsramen bestäms till 56 milj. kr. för nästa budgetår. Statens råd för
byggnadsforskning har för nästa budgetår föreslagit en ram om ca 58 milj. kr.
Rådet framhåller att efterfrågan på lån till energiexperiment ökat kraftigt.
Denna ökning väntas bestå.

Det är viktigt att möjligheter ges att pröva ny teknik, inte minst på
energiområdet. Liksom bostadsministern anser utskottet att experimentbyggande
är ett mycket viktigt instrument när man söker överföra forskningsresultat
till praktisk användning. Det finns sålunda goda motiv för en större

CU 1982/83:30

beslutsram än den som förordas i budgetpropositionen. Utskottet tillstyrker
vad i motion 1564 (vpk) yrkande 1 förordats om ramvidgning.

dels utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande beslut om lärt till experimentbyggande för budgetåret
1983/84 att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1564
yrkande 1 och med anledning av vad i bugetpropositionen
föreslagits medger att beslut om lån till experimentbyggande får
meddelas intill ett belopp av 56 000 000 kr. under budgetåret
1983/84 och att outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även
under budgetåret 1984/85,

3 Ramar och anslag till byggnadsforskning

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 6 börjar ”Vad i” och på s. 7
slutar ”BFR:s program” bort lyda:

I motion 1556 (m) föreslås att såväl beslutsramar som anslag till
byggnadsforskning minskas med 14 milj. kr. inför nästa budgetår i
förhållande till vad i budgetpropositionen föreslagits. Som i skilda sammanhang
anförts är det av stor vikt med en mycket hård granskning och prövning
av varje anslagspost. Utskottet tillstyrker med det anförda förslaget i motion
1556 (m).

dels utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande ramar och anslag till byggnadsforskning att riksdagen
med bifall till motion 1982/83:1556 och med anledning av
vad i budgetpropositionen föreslagits

a. medger att beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd
till experimentbyggande får meddelas inom en ram av
163 000 000 kr. under budgetåret 1983/84,

b. medger att beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd
till experimentbyggande, under budgetåren 1983/84 och 1985/
86 preliminärt får meddelas inom en ram av 91 000 000 kr. resp.
51 000 000 kr.,

c. till Byggnadsforskning för budgetåret 1983/84 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.

Särskilt yttrande

Tore Claeson (vpk) anför:

I motion 1620 (vpk) begärs vissa åtgärder avseende byggnadsforskningen.
Denna motion väcktes under allmänna motionstiden 1983. Genom den

CU 1982/83:30

sedermera framlagda propositionen 1982/83:151 har vad i motionen föreslagits
i stora delar tillgodosetts. Jag delar utskottets uppfattning härvidlag och
anser att det finns anledning att avvakta resultatet av den byggforskningsverksamhet
som kan avses bli följden av de förslag som regeringen lagt fram
och vilka utskottets ställt sig bakom. Det finns dock anledning att noga följa
verksamheten bl. a. vad beträffar möjligheten att garantera att den s. k.
brukarinriktningen kan förverkligas.

Även i motion 1564 (vpk) behandlas inriktningen av byggnadsforskningen.
I denna motion tas främst upp forskning om kollektiva boendeformer. Även
beträffande dessa frågor finns skäl avvakta utvärdering m. m. av de
pågående forskningsinsatserna som genomförts under de senaste åren.

minab/gotab Stockholm 1983 75312