CU 1982/83:24

Civilutskottets betänkande
1982/83:24

om anslag till lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna
m. m. (prop. 1982/83:100 bil. 9)

1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1982/83:100 bilaga 9 (finansdepartementet)
(s. 18-62) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1983/84 under sjunde
huvudtiteln anvisa

1. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av 704 382 000 kr.,

2. till Kronofogdemyndigheterna ett förslagsanslag av 500 208 000 kr.

2 Motionerna m. m.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1982183:

1609 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till motion
1982/83:1605 - föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
sagts om ökade resurser för kronofogdemyndigheterna inom det ekonomiska
brottslighetsområdet,

2. att riksdagen beslutar att med ändring i proposition 1982/83:100 bil. 9
punkt B 3 till kronofogdemyndigheterna anvisa ett med 7 282 000 kr. i
förhållande till regeringens förslag förhöjt anslag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sagts om utökning av registerverksamheten,

2090 av Kerstin Andersson (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att frågan om indragning av kronofogdedistrikt
m. m. enligt budgetpropositionens förslag för närvarande inte bör aktualiseras,

2103 av Inga-Britt Johansson och Lisbet Calner (båda s) vari, såvitt nu är i
fråga, hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om en systematiserad
försöksverksamhet inom ramen för tilldelade resurser med handläggarutbildning
för assistentpersonal inom den lokala och regionala skatteförvaltningen,

2104 av Inga-Britt Johansson och Lisbet Calner (båda s) vari, såvitt nu är i
fråga, hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning som
skyndsamt kartlägger och analyserar behovet av särskilda rekryteringsresurser
inom skatteförvaltningen.

Skatteutskottet har yttat sig över motionerna. Yttrandet har som bilaga
(bil. 1) fogats till betänkandet CU 1982/83:23.

1 Riksdagen 1982183. 19 sami. Nr 24

CU 1982/83:24

3 Utskottet

3.1 Lokala skattemyndigheterna

I två motioner, 2103 (s) och 2104 (s), tas upp frågor som berör
verksamheten inom skatteförvaltningen - länsstyrelsernas skatteavdelningar
och lokala skattemyndigheterna.

I motion 2103 behandlas frågan om handläggarutbildningen inom skatteförvaltningen
och i motion 2104 frågan om särskilda rekryteringsresurser
inom skatteförvaltningen. Såvitt motionerna berör länsstyrelsernas skatteavdelningar
har de behandlats i föregående betänkande (CU 1982/83:23).
Utskottet har mot bakgrund av pågående och förväntade utredningar samt
med beaktande av den nuvarande utformningen av utbildningsverksamheten
avstyrkt motionerna.

Utskottet gör samma bedömning såvitt avser vad i motionerna anförts och
föreslagits beträffande lokala skattemyndigheterna. Motionerna 2103 (s) och
2104 (s) avstyrks sålunda.

Vad i budgetpropositionen anförts om anslag m. m. till lokala skattemyndigheterna
har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt
uttalande.

3.2 Kronofogdemyndigheterna

I yrkande 1 i motion 1609 (vpk) föreslås riksdagen ge regeringen till känna
vad i motion 1605 (vpk) anförts om ökade resurser för kronofogdemyndigheterna
avseende insatser mot den ekonomiska brottsligheten. I den
sistnämnda motionen anförs att en offensiv satsning på kronofogdemyndigheterna
sannolikt ger tiofalt igen.

Utskottet vill erinra om vad i budgetpropositionen anförts om utformningen
av indrivningsverksamhet. Finansministern erinrar om (bil. 9 s. 42) att
riksdagen tidigare beslutat att samtliga kronofogdemyndigheter under
budgetåret 1983/84 skall få tillgång till ADB-stöd (REX). Vidare betonas
vikten av att effektivisera indrivning i fråga om gäldenärer med stora
restförda belopp. Myndigheterna i storstadslänen har sedan några år
arbetsgrupper för bekämpande av den ekonomiska brottsligheten. En
förstärkning av denna verksamhet förordas i budgetpropositionen. Andra
myndigheter har tilldelats medel för anlitande av ekonomisk expertis. I
budgetpropositionen föreslås att även denna senare verksamhet byggs ut.
Ytterligare 12 kronofogdemyndigheter avses få medel för anlitande av
ekonomisk expertis. Slutligen bör erinras om att kommissionen mot
ekonomisk brottslighet har i uppdrag att överväga en lämplig resursfördelning
mellan myndigheterna.

Som framgår av det ovan anförda har kronofogdemyndigheterna under
senare år erhållit inte obetydliga resurser i kampen mot den ekonomiska
brottsligheten. Även för nästa budgetår har medel beräknats i avsikt att

CU 1982/83:24

åstadkomma en effektivare indrivning. Utskottet är inte berett att nu förorda
en ytterligare ökning av dessa resurser.

Mot bakgrund av vad ovan anförts avstyrker utskottet motion 1609 (vpk)
yrkande 1.

Vad härefter gäller yrkande 3 i motion 1609 (vpk) om en utökning av
registerverksamheten hos kronofogdemyndigheterna har frågan, som motionärerna
påpekat, tagits upp av skatteindrivningsutredningen. Enligt vad som
framgår av skatteutskottets yttrande (fogat som bilaga till betänkandet CU
1982/83:23) har utredningen nyligen i en framställning till regeringen
(finansdepartementet) anhållit om resurser för en särskild utredning av
sådana registerfrågor som avses i motionen. Framställningen jämte en av
utredningen upprättad promemoria angående kronofogdarnas ADB-stöd
vid registerforskning kommer att remissbehandlas och därefter prövas av
regeringen. Någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet är därför enligt
skatteutskottet inte påkallad.

Civilutskottet delar denna uppfattning. Motion 1609 (vpk) yrkande 3
avstyrks.

Anslag till kronofogdemyndigheterna har beräknats med utgångspunkt
från det s. k. huvudförslaget, dvs. ett pris- och löneomräknat anslag för
budgetåret 1982/83 minskat med 2 %. Skatteutskottet har yttrat sig även över
frågan om anslag till kronofogdemyndigheterna m. m.

Skatteutskottet betonar vikten av att kronofogdemyndigheterna erhåller
tillräckliga medel för att sköta indrivningsverksamheten effektivt. Detta
gäller enligt skatteutskottet särskilt i nuvarande ansträngda budgetläge med
stora underskott.

I den mån besparingsåtgärder på indrivningsområdet över huvud taget
anses nödvändiga bör dessa enligt skatteutskottets mening sättas in på ett
sådant sätt att det samlade indrivningsresultatet inte försämras. Befintliga
resurser bör i första hand användas för att effektivisera indrivningen hos
gäldenärer med stora restförda skatter.

Civilutskottet delar skatteutskottets uppfattning om indrivningsverksamhetens
utformning och omfattning m. m. Liksom skatteutskottet anser
civilutskottet sig kunna biträda förslaget i budgetpropositionen om anslagstilldelningen
m. m. för nästa budgetår. Även civilutskottet finner det viktigt
att regeringen uppmärksamt följer frågan om kronofogdemyndigheternas
anslagsbehov och resursanvändning. Det nu anförda innebär att utskottet
avstyrker motion 1609 (vpk) yrkande 2 om förhöjt anslag.

I sitt remissvar över länsstyrelsernas anslagsframställningar avseende
kronofogdemyndigheterna anför riksskatteverket att det s. k. huvudalternativet
innebär en minskning med 63 årsarbetskrafter för nästa budgetår.
Verket befarar att besparingarna under de följande fyra budgetåren kommer
att innebära negativa effekter. Som exempel på möjligheter att på längre sikt
göra besparingar utan de negativa konsekvenserna bl. a. i form av sämre
indrivningsresultat nämner verket t. ex. sammanslagning av vissa mindre

CU 1982/83:24

kronofogdemyndigheter. Finansministern anser det möjligt att åstadkomma
en ytterligare höjning av effektiviteten genom att genomföra de av verket
föreslagna åtgärderna, t. ex. sammanläggning av mindre distrikt. Något
förslag i frågan föreläggs emellertid nu inte riksdagen.

I motion 2090 (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att frågan om indragning av kronofogdedistrikt m. m. enligt budgetpropositionens
förslag f. n. inte bör aktualiseras. Som framgått ovan har
riksdagen inte förelagts något förslag i frågan. Redan på denna grund
avstyrker utskottet motionen.

Därutöver vill utskottet anföra följande. Riksskatteverket har uppdragit åt
en projektgrupp att göra en översyn av indelningen i kronofogdedistrikt och
lämna därav föranledda förslag till organisation m. m. av myndigheterna.
Projektgruppen biträds av en referensgrupp i vilken ingår representanter för
de anställda vid myndigheterna och för berörda personalorganisationer.

Enligt vad utskottet erfarit kommer projektgruppen att lämna sitt förslag
senare under våren. Därefter kommer frågan att behandlas i RSV:s
styrelse.

Utskottet utgår från att frågan om större förändringar i distriktsindelningen
kommer att underställas riksdagen på samma sätt som skedde när den nu
aktuella indelningen beslöts (se CU 1977/78:26).

Indelningen i kronofogdedistrikt har i riksdagen tagits upp i en interpellation
och tre frågor till finansministern. Dessa avses besvaras måndagen den
2 maj 1983.

3.3 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utbildning inom lokala skattemyndigheterna att
riksdagen avslår motion 1982/83:2103 såvitt nu är i fråga,

2. beträffande rekryteringen till lokala skattemyndigheterna att
riksdagen avslår motion 1982/83:2104 såvitt nu är i fråga,

3. beträffande anslag till lokala skattemyndigheterna att riksdagen
under sjunde huvudtiteln till Lokala skattemyndigheterna för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 704 382 000
kr.,

4. beträffande vissa ökade resurser för kronofogdemyndigheterna
att riksdagen avslår motion 1982/83:1609 yrkande 1,

5. beträffande utökning av registerverksamheten vid kronofogdemyndigheterna
att riksdagen avslår motion 1982/83:1609 yrkande
3,

6. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1982/83:1609 yrkande 2 under sjunde huvudtiteln till Krono -

CU 1982/83:24

fogdemyndigheterna för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 500 208 000 kr.,

7. beträffande indragning av kronofogdedistrikt att riksdagen
avslår motion 1982/83:2090.

Stockholm den 7 april 1983

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Knut Billing (m), Magnus Persson (s). Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s), Lennart Nilsson (s),
Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta
Palmqvist (s) och Rune Evensson (s).

Reservationer

1. Vissa ökade resurser för kronofogdemyndigheterna

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 2 börjar ”Utskottet vill”
och på s. 3 slutar ”motion 1609 (vpk) yrkande 1” bort lyda:

Av budgetpropositionen (bil. 9 s. 42) framgår att statsverkets fordringar
avseende allmänna mål, dvs. skatter, allmänna avgifter samt böter, stigit från
5 miljarder kronor 1977 till 9,8 miljarder kronor 1981. År 1982 uppgick det
oredovisade beloppet till 11,3 miljarder kronor. Därav inlevererades
23,4 %.

Som anförs i motion 1605 (vpk) finns goda skäl för ytterligare satsningar på
kronofogdemyndigheterna. Ökade resurser skulle ge den ekonomiska
brottsligheten mindre spelrum och förmodligen bidra till att det inlevererade
beloppet ökades i förhållande till vad som nu sker. Skilda åtgärder har
vidtagits för att uppnå ett effektivare indrivningsförfarande, bl. a. kommer
samtliga kronofogdemyndigheter under nästa år att få tillgång till ADB-stöd.
Detta kommer troligen att innebära ett högre uppdebiterat belopp än f. n.
Det finns skäl att tilldela myndigheterna ökade resurser i kampen mot den
ekonomiska brottsligheten och för att få till stånd en större andel inlevererat
belopp än f. n.

Utskottet tillstyrker motion 1609 (vpk) yrkande 1 och föreslår att
riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen ger sin anslutning till
vad i motionen förordats. Anslagsfrågan behandlas nedan.

dels utskottet under 4 bort hemställa

CU 1982/83:24

4. beträffande vissa ökade resurser för kronofogdemyndigheterna
att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1609 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna Vad utskottet anfört,

2. Anslag till kronofogdemyndigheterna

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar ”Civilutskottet delar
skatteutskottets”och slutar ”förhöjt anslag” bort lyda:

Utskottet har ovan uttalat sig för ökade resurser i kampen mot den
ekonomiska brottsligheten och för att uppnå en ökning av inlevererat
belopp. Det finns sålunda goda motiv för att tilldela kronofogdemyndigheterna
anslag för nästa budgetår i enlighet med länsstyrelsernas äskanden,
vilket innebär en ökning med 7 282 000 kr. i förhållande till regeringens
förslag.

I motion 1609 (vpk) yrkande 2 föreslås en anslagsberäkning i enlighet med
länsstyrelsernas äskanden. Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrks
motionsyrkandet.

dels utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna att riksdagen
med bifall till motion 1982/83:1609 yrkande 2 och med
anledning av regeringens förslag under sjunde huvudtiteln till
Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 507 490 000 kr,

3. Indragning av kronofogdedistrikt

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c) och Tore Claeson (vpk)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar ”1 motion” och
slutar ”den 2 maj 1983” bort lyda:

Riksdagen godkände år 1978 på förslag av ett enigt civilutskott ett
regeringsförslag beträffande indelningen av landet i kronofogdedistrikt (CU
1977/78:26). Flera utredningar hade under 1970-talet utrett frågan om
indelningen i kronofogdedistrikt. Riksdagens ovannämnda beslut utgick från
att den dåvarande indelningen i kronofogdedistrikt skulle behållas. Antalet
distrikt är f. n. 81. Riksdagsbeslutet om en oförändrad indelning utgick från
värdet av en decentraliserad förvaltning och bästa möjliga service åt
medborgarna med beaktande av regional- och sysselsättningspolitiska
synpunkter. Ett ytterligare motiv för att behålla antalet distrikt var att de
mindre kronofogdedistrikten visar goda indrivningsresultat.

Utskottet har förståelse för att olika möjligheter att åstadkomma

CU 1982/83:24

besparingar inom statsförvaltningen tas till vara. Utskottet vill emellertid
som sin mening framhålla att någon större förändring i kronofogdedistriktsindelningen
inte bör göras och att de principer för denna indelning som
riksdagen tidigare enhälligt ställt sig bakom i allt väsentligt bör gälla även i
fortsättningen. Utskottet delar den i motion 2090 (c) framförda uppfattningen
att de mindre kronofogdemyndigheterna bör finnas kvar.

Enligt utskottets uppfattning är den nuvarande distriktsindelningen i stort
sett lämplig. Något förslag om en genomgripande förändring bör sålunda inte
föreläggas riksdagen.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande indragning av kronofogdedistrikt att riksdagen med
anledning av motion 1982/83:2090 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Utökning av registerverksamheten vid kronofogdemyndigheterna

Tore Claeson (vpk) anför:

I motion 1609 (vpk) yrkande 3 behandlas frågan om utökning av
registerverksamheten. Motiveringen till yrkandet finns i motion 1605(vpk). I
sistnämnda motion anförs att skatteindrivningsutredningen överväger om
inte registreringen i exekutionsväsendets ADB-system borde utvidgas med
ett spaningsregister och med ett konkurs- och näringsförbudsregister.

Utskottet anför att utredningen i en framställning till regeringen anhållit
om resurser för en särskild utredning av sådana registerfrågor som avses i
motionen. Mot bakgrund härav har jag avstått från att yrka bifall till
motionsyrkandet. Jag förutsätter därvid att utredningens framställning får en
positiv behandling och att registerfrågan skyndsamt övervägs av utredningen.

—

mlnab/gotab Stockholm 1983 75174