CU 1982/83:23

Civilutskottets betänkande
1982/83:23

om anslag till länsstyrelserna m. m. (prop. 1982/83:100 bil. 15)

1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1982/83:100 bilaga 15 (civildepartementet)
(s. 19-59) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1983/84 under trettonde
huvudtiteln till Länsstyrelserna anvisa ett förslagsanslag av 1 758 136 000
kr.

2 Motionerna m. m.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1982/83:

833 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om allmänhetens rätt att genom annonser i dagspressen
kunna ta del av samhällsinformation och kungörelser,

2. att riksdagen beslutar att under anslaget B 1. Länsstyrelserna m. m.
(civildepartementet) anvisa 5 119 000 kr. till samhällsinformation samt
10468 000 kr. till kungörelseannonseringskostnader,

1086 av Rune Gustavsson m. fl. (c) vari - med hänvisning till motion
1982/83:1085 - hemställs att riksdagen avslår regeringens hemställan vad
avser medelstillskott om 3 milj. kr. under anslagsposten Regeringens
disposition, länsstyrelserna, civildepartementet,

1660 av Sigrid Danielsson och Karl-Eric Norrby (båda c) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om att länsstyrelserna måtte
bibehålla nuvarande antal hemkonsulenttjänster oförändrat och att vakanserna
återbesätts,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om att konsumentverksamheten
ges en naturlig förankring i länsstyrelsen,

(motionen överlämnad med yttrande från näringsutskottet)

1661 av Sigrid Danielsson och Karl-Eric Norrby (båda c) vari - med
hänvisning till motion 1982/83:1660 - hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om att länsstyrelserna tilldelas ekonomiska resurser för att bedriva
konsumentverksamhet,

2103 av Inga-Britt Johansson och Lisbet Calner (båda s) vari, såvitt nu är i
fråga, hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om en systematiserad
försöksverksamhet inom ramen för tilldelade resurser med handläggarutbildning
för assistentpersonal inom den lokala och regionala skatteförvaltningen,

2104 av Inga-Britt Johansson och Lisbet Calner (båda s) vari, såvitt nu är i
1 Riksdagen 1982183. 19 sami. Nr 23

CU 1982/83:23

fråga, hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning som
skyndsamt kartlägger och analyserar behovet av särskilda rekryteringsresurser
inom skatteförvaltningen.

Skatteutskottet har yttrat sig över motionerna 1982/83:2103 och 2104.
Näringsutskottet har yttrat sig över motion 1982/83:1661. De båda yttrandena
har som bilagor bifogats betänkandet (bil. 1 resp. 2).

3 Utskottet

3.1 Inledning

Medel för länsstyrelserna för budgetåret 1983/84 har beräknats med
utgångspunkt från det s. k. huvudalternativet dvs. ett pris- och löneomräknat
anslag för budgetåret 1982/83 minskat med 2 %. Civilministern anför dock
att huvudalternativet inte bör tillämpas vid skatteavdelningarna samt vid
taxeringsavdelningen och uppbörds- och dataenheterna vid länsstyrelsen i
Stockholms län. Anledning härtill är den ökning av antalet ärenden som ägt
rum inom skatteförvaltningen och vikten av att i rådande statsfinansiella
situation få till stånd en ökning av det allmännas intäkter. Mot bakgrund av
det anförda förordas att myndighetsanslaget till länsstyrelserna minskas med
2 % av halva anslaget.

Utskottet har ingen erinran mot vad i budgetpropositionen i denna del
förordats. I det följande behandlar utskottet förslag i budgetpropositionen
och i motioner avseende vissa delar av länsstyrelsernas verksamhet.

3.2 Konsumentverksamheten vid länsstyrelserna

I motionerna 1660 (c) och 1661 (c) behandlas konsumentverksamheten vid
länsstyrelserna. I motion 1660 begärs att riksdagen hos regeringen anhåller
om att nuvarande antal hemkonsulenttjänster bibehålls oförändrat och att
vakanta tjänster återbesätts (yrkande 1) samt att riksdagen anhåller om att
konsumentverksamheten ges en naturlig förankring i länsstyrelserna (yrkande
2). I motion 1661 begärs att riksdagen hos regeringen anhåller om att
länsstyrelserna tilldelas ekonomiska resurser för att bedriva konsumentverksamhet.

Motion 1660 har hänvisats till näringsutskottet som med eget yttrande
beslutat överlämna den till civilutskottet. Civilutskottet har berett näringsutskottet
tillfälle att yttra sig över motion 1661. Näringsutskottets yttrande
över de båda motionerna (NU 1982/83:5 y) har som bilaga fogats till detta
betänkande.

Vad beträffar motion 1660 (c) yrkande 1 bör erinras om att kommunministern
Karl Boo i maj 1982 lämnade svar på en fråga om hemkonsulenternas
framtida verksamhet. Därvid anfördes bl. a. att regeringen ser positivt på
den verksamhet som hemkonsulenterna bedriver. Länsstyrelsernas mång -

CU 1982/83:23

skiftande verksamhet och de olikheter som finns mellan länen har gjort det
lämpligt att prioriteringarna får göras av de enskilda länsstyrelserna,
anfördes det vidare i svaret.

Enligt utskottets uppfattning är den verksamhet som bedrivs av hemkonsulenterna
viktig. Civilutskottet ansluter sig till vad näringsutskottet anfört
om länsstyrelsernas ansvar för hemkonsulentverksamheten. Emellertid bör
enligt utskottets uppfattning prioriteringarna avseende länsstyrelsernas
verksamhet så långt det är lämpligt göras av de enskilda länsstyrelserna och
inte formas genom regeringsbeslut. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1660 (c) yrkande 1.

I motion 1661 (c) begärs att länsstyrelserna tilldelas ekonomiska resurser
för att bedriva konsumentverksamhet. Denna fråga hänger delvis samman
med frågan om formerna för prioritering av olika delar av länsstyrelsernas
verksamhet. Utskottet är inte berett tillmötesgå motionen i vad gäller ökade
ekonomiska resurser för hemkonsulentverksamheten utöver vad i budgetpropositionen
beräknats. I detta sammanhang bör erinras om att regeringen
nyligen beslutat tillkalla en kommitté som skall göra en översyn av
konsumentpolitiken. Kommittén skall bl. a. inom ramen för den offentliga
sektorns totala resurser för konsumentpolitiken kunna pröva om förhållandet
mellan insatserna på de olika nivåerna är det bästa eller om förändringar
är påkallade.

Frågan om hemkonsulenternas inplacering hos länsstyrelserna tas upp i
motion 1660 (c) yrkande 2. Denna fråga har utretts av en arbetsgrupp inom
länsstyrelsernas organisationsnämnd. Arbetsgruppen överlämnade en rapport
till chefen för kommundepartementet i februari 1982. Rapporten
övervägs inom regeringens kansli. Frågan om hemkonsulenternas inplacering
kan också komma att ingå som en del i en kommande översyn om
utformningen av länsstyrelsens planeringsavdelning. Eftersom den i motionen
aktualiserade frågan uppmärksammas i skilda sammanhang finner
utskottet inte anledning föreslå riksdagen att tillstyrka motion 1660 (c)
yrkande 2.

3.3 Länsstyrelsernas kungörelseannonsering m. m.

För innevarande budgetår disponerar länsstyrelserna medel för kungörelseannonsering
från ett anslag under elfte huvudtiteln (handelsdepartementet)
och från en anslagspost under femtonde huvudtiteln (kommundepartementet).
Under innevarande budgetår har avsatts under dessa båda anslag
totalt ca 17,1 milj. kr. Medlen avser att täcka kostnader för kungörande i
dagspress och i Post- och Inrikes Tidningar. Dessutom disponerar länsstyrelserna
för innevarande budgetår ca 3,1 milj. kr. för samhällsinformation.

Civilministern anser att kungörelseannonsering beträffande handels- och
föreningsregistret med i stort sett samma effekt som i dag bör kunna ske

CU 1982/83:23

enbart i Post- och Inrikes Tidningar eftersom den läsekrets som länsstyrelserna
vänder sig till torde kunna nås genom en sådan annonsering.
Därigenom uppnås enligt civilministern en besparing. En sammanslagning av
anslaget under elfte huvudtiteln med anslagsposten under femtonde huvudtiteln
till ett anslag under den senare huvudtiteln förordas. För nästa
budgetår beräknas 7,4 milj. kr. för kungörelseannonsering och drygt 3 milj.
kr. för samhällsinformation.

Vidare anför civilministern att förutsättningarna bör utredas för att även
inom övriga områden enbart annonsera i Post- och Inrikes Tidningar. Denna
åtgärd anges böra kombineras med ändring i kungörandelagen och
kungörandeförordningen. Regeringen ämnar återkomma med förslag till
ändringar.

I motion 833 (c) avvisas det nu aktuella regeringsförslaget. Motionärerna
hänvisar till tidigare riksdagsbeslut i vilka klart markerats betydelsen av att
medborgarna tillförsäkras en fullgod information rörande statliga myndigheters
beslut. Denna information skall enligt motionärerna förmedlas genom
en allmän och enhetlig dagspressannonsering. Civilministerns tankegång
anges vara ett allvarligt avsteg från dessa principer. I motionens yrkande 1
begärs ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om vad i motionen
anförts om allmänhetens rätt att genom annonser i dagspressen kunna ta del
av samhällsinformation och kungörelser. I yrkande 2 föreslås riksdagen
anvisa 5 119 000 kr. till samhällsinformation och 10 468 000 kr. till kungörelseannonseringskostnader
för nästa budgetår. Anslagsbeloppen överensstämmer
med länsstyrelsernas anslagsäskanden.

Såvitt rör frågan om kungörelseannonseringen beträffande handels- och
föreningsregistret delar utskottet den i propositionen framförda uppfattningen
om att denna annonsering med i stort sett samma effekt som i dag bör
kunna ske enbart i Post- och Inrikes Tidningar inte minst mot bakgrund av
den läsekrets som i första hand kan tänkas vara intresserad av en sådan
annonsering. Vad beträffar frågan om utformningen av kungörelseannonseringen
i ett större perspektiv vill utskottet erinra om att informationsdelegationen
(dir. B 1982:02) som sin huvuduppgift har att pröva möjligheterna
att få till stånd en effektivare samordning av de statliga myndigheternas
informationsverksamhet. Enligt vad utskottet erfarit kommer delegationen
att få tilläggsdirektiv som bl. a. innebär att en översyn av formerna för
dagspressannonseringen kommer att göras. I sammanhanget kommer att
undersökas om det finns nya och mer kostnadseffektiva former för denna typ
av annonsering.

Eftersom den i motion 833 (c) yrkande 1 upptagna frågan får anses ligga
inom ramen för informationsdelegationens nuvarande och utökade utredningsuppdrag
finner utskottet inte skäl tillstyrka motionärernas förslag i
denna del.

Utskottet har ovan ställt sig bakom regeringens förslag om utformningen
av kungörelseannonseringen avseende handels- och föreningsregistret varför

CU 1982/83:23

utskottet avstyrker även yrkande 2 i motion 833 (c) om en ändrad
anslagsberäkning. Även vad gäller anslagsposten till samhällsinformation
tillstyrks regeringens förslag.

3.4 Utredning och ansökan enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall

Länsstyrelserna skall från den 1 januari 1984 ansvara för utredning och
ansökan enligt lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).
Intill utgången av år 1983 ansvarar kommunernas socialnämnder för denna
verksamhet. För dessa nya arbetsuppgifter beräknas i budgetpropositionen
ett medelstillskott på länsstyrelseanslaget om 3 milj. kr. för nästa budgetår.

I motion 1086 (c) yrkas avslag i vad avser denna medelstilldelning. I motion
1085 (c) yrkar samma motionärer att kommunerna även efter den 1 januari
1984 skall ha ansvaret att utreda och ansöka om vård enligt LVM. Denna
senare motion har hänvisats till socialutskottet som ännu inte behandlat
den.

Civilutskottet gör följande bedömning. Vid ett bifall till den till socialutskottet
hänvisade motionen 1085 (c) bortfaller anspråk på den ytterligare
medelstilldelning som regeringen beräknat för länsstyrelsernas uppgifter
enligt LVM. Ett avslag på motionen innebär att den anslagsberäkning som
regeringen gjort avseende länsstyrelsernas anslag såvitt avser utredning
m. m. enligt LVM får accepteras. Med den anslagsteknik som tillämpas kan
regeringen göra den medelsberäkning som blir följden av ett eventuellt bifall
till motion 1085 (c). Civilutskottet finner därför inte skäl föreligga att avvakta
riksdagsbeslutet med anledning av motion 1085 (c). Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet bifall till motion 1086 (c) om ändrat anslag till
länsstyrelserna.

3.5 Länsstyrelsernas skatteförvaltning

För länsstyrelsernas skatteförvaltning beräknas i budgetpropositionen 5
milj. kr. beträffande resursbehovet för den reformerade inkomstbeskattningen.
Vidare förordas att 22 tjänster tillförs länsstyrelserna i storstadslänen
för utökad kontrollverksamhet inom mervärdeskatteområdet. Medel har
även beräknats för att länsstyrelsernas revisionsenheter och mervärdeskatteenheter
även under kommande budgetår skall kunna ägna sig åt
kvalificerad revisionsverksamhet resp. kontrollverksamhet inom mervärdeskatteenheterna.
I detta sammanhang bör slutligen erinras om att i
budgetpropositionen medel på länsstyrelseanslaget beräknats för samordning
och ledning av arbetsgivarkontrollen i länen samt för förbättrad kontroll
av vägtrafikskatt.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag avseende länsstyrelsernas
skatteförvaltning såvitt frågan behandlats ovan.

CU 1982/83:23

I två motioner behandlas vissa frågor avseende skatteförvaltningen. I
motion 2103 (s) påtalas behovet av särskilda utbildningsinsatser inom
skatteförvaltningen, dvs. länsstyrelsernas skatteförvaltning och de lokala
skattemyndigheterna. En systematiserad försöksverksamhet inom ramen för
tilldelade resurser med handläggarutbildning för assistentpersonal förordas i
motionen.

Civilutskottet har inhämtat yttrande över motionen från skatteutskottet
(SkU 1982/83:4 y). Skatteutskottet anför bl. a. att befintliga resurser för
utbildning inom skatteförvaltningen bör användas till att ge den handläggande
personalen en så gedigen utbildning som möjligt på skatteområdet.
Viktigt är också att den personal som får genomgå utbildningen är väl skickad
att tillgodogöra sig den. Om dessa krav kan uppfyllas bör enligt skatteutskottet
inga hinder uppställas för att låta assistentpersonal genomgå
handläggarutbildningen. Enligt vad skatteutskottet erfarit föreligger inte
några sådana hinder. Kursutbudet avseende grundutbildningen inom skatteförvaltningen,
som sker i länsstyrelsens regi, vänder sig förutom till
nyanställd personal även till annan personal inom den lokala och regionala
skatteförvaltningen som behöver dessa baskunskaper. Skatteutskottet erinrar
om att riksskatteverkets utredning om granskningsresurserna i första
instans skall beakta samband mellan å ena sidan bemanningsfrågorna och å
andra sidan utbildningsfrågor, personalutvecklingsfrågor och rekryteringsfrågor.
Skatteutskottet föreslår att civilutskottet avstyrker motion 2103
(s).

Civilutskottet delar motionärernas uppfattning om att det är viktigt att
inrikta utbildningsinsatserna inom statsförvaltningen på kompetenshöjande
utbildning för assistentpersonal. Civilutskottet har noterat vad skatteutskottet
anfört om att utformningen av utbildningen inom skatteförvaltningen ger
möjligheter för assistentpersonal att genomgå handläggarutbildning. Civilutskottet
finner inte anledning tillstyrka motionärernas förslag om en
försöksverksamhet avseende handläggarutbildningens organisation såvitt
avser skatteförvaltningen inom länsstyrelserna. Dessutom bör erinras om att
ytterligare material om utbildningens utformning m. m. torde komma att
presenteras när utredningen om granskningsresurserna i första instans
avslutat sitt arbete. I betänkandet CU 1982/83:24 behandlar utskottet
motionen såvitt avser de lokala skattemyndigheterna.

I motion 2104 (s) begärs en utredning för att analysera behovet av särskilda
rekryteringsresurser inom skatteförvaltningen. Utredningsarbetet bör bedrivas
skyndsamt.

Även över denna motion har yttrande inhämtats från skatteutskottet.
Skatteutskottet erinrar om att riksdagen med anledning av ett förslag från
riksdagens revisorer tidigare behandlat denna fråga (CU 1982/83:4). Efter att
ha redogjort för den kraftiga minskningen av antalet rekryteringstjänster
som inträffat anför skatteutskottet att man kan utgå från att den ovannämnda
utredningen avseende granskningsresurserna i första instans kommer att ge

CU 1982/83:23

underlag för bedömningen av lämpliga åtgärder avseende den fråga som
tagits upp i motionen.

Civilutskottet vill för sin del tillägga att överväganden pågår inom
regeringens kansli om att uppdra åt riksskatteverket att kartlägga och
analysera behovet av rekryteringstjänster i det framtida taxeringsförfarandet.

Med hänvisning till pågående och kommande överväganden avstyrker
civilutskottet motion 2104 (s) såvitt avser länsstyrelsernas skatteförvaltning.
Såvitt motionen berör de lokala skattemyndigheterna behandlas den i
betänkandet CU 1982/83:24.

3.6 Övrigt

Vad i budgetpropositionen i övrigt anförts om anslag till länsstyrelserna
m. m. har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

3.7 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande konsumentverksamheten vid länsstyrelserna
att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1660 och 1661,

2. beträffande utformningen av länsstyrelsernas kungörelseannonsering
m. m.

att riksdagen avslår motion 1982/83:833 yrkande 1,

3. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1982/83:833 yrkande 2 och 1086 under trettonde
huvudtiteln till Länsstyrelserna för budgetåret 1983/84 anvisar
ett förslagsanslag av 1 758 136 000 kr.,

4. beträffande utbildning inom länsstyrelsernas skatteförvaltning
att riksdagen avslår motion 1982/83:2103 såvitt nu är i fråga,

5. beträffande rekryteringen till länsstyrelsernas skatteförvaltning
att riksdagen avslår motion 1982/83:2104 såvitt nu är i fråga.

Stockholm den 7 april 1983

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Knut Billing (m), Magnus Persson (s). Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s), Lennart Nilsson (s),
Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta
Palmqvist (s) och Rune Evensson (s).

CU 1982/83:23

Reservationer

1 Konsumentverksamheten vid länsstyrelserna

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande sorn på s. 2 börjar ”Vad beträffar”
och på s. 3 slutar ”motion 1660 (c) yrkande 2” bort lyda:

I motioner (m) har tidigare anförts att en väl fungerande kommunal
konsumentservice till stora delar kan ersätta den verksamhet som bedrivs av
de regionala hemkonsulenterna varför tjänsterna för dessa kan dras in.
Genom den utbyggnad av den lokala konsumentservice som skett är det
sålunda stor risk för att de statliga regionala insatserna innebär en
dubblering. Inte minst i dagens statsfinansiella läge bör alla möjligheter till
besparingar tas till vara. Mot denna bakgrund är, som framgår av en
avvikande mening (m) till näringsutskottets yttrande i frågan, den successiva
neddragning av hemkonsulentverksamheten som länsstyrelserna genomför
naturlig.

Civilutskottet anser för sin del att regeringen i 1984 års budgetproposition
vid anslagsberäkningen till länsstyrelserna bör utgå från att medel för den
regionala hemkonsulentverksamheten inte skall beräknas. Detta bör ges
regeringen till känna. Tidigare har anförts att en besparing om ca 4 milj. kr.
skulle inträffa om medel för denna verksamhet inte längre beräknades.

Vad i motionerna 1660 (c) och 1661 (c) anförts om den regionala
hemkonsulentverksamheten avstyrks mot bakgrund av det ovan anförda.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande konsumentverksamheten vid länsstyrelserna

att riksdagen med anledning av motionerna 1982/83:1660 och
1661 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2 Utformningen av länsstyrelsernas kungörelseannonsering

Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar ”Såvitt rör” och
slutar ”denna del” bort lyda:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att allmänheten
ges möjligheter att genom annonser i dagspressen kunna ta del av
samhällsinformation och kungörelser. Riksdagen har tidigare (FiU 1971:23
och KU 1976/77:45) markerat betydelsen av att medborgarna ges en fullgod
information rörande statliga myndigheters beslut. Utskottet kan inte stödja
regeringens uppfattning om att en annonsering i Post- och Inrikes Tidningar
skulle vara till fyllest för att hävda denna princip beträffande handels- och
föreningsregistret. Inte heller finns anledning att överväga att inskränka

CU 1982/83:23

annonseringen inom övriga områden.

Riksdagen bör genom att bifalla motion 833 (c) yrkande 1 klart ge uttryck
för att en så genomgripande förändring avseende utformningen av kungörelseannonseringen
m. m. som förordas i budgetpropositionen inte bör
genomföras. Anslagsfrågan behandlas nedan.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande utformningen av länsstyrelsernas kungörelseannonsering
m. m.

att riksdagen bifaller motion 1982/83:833 yrkande 1,

3 Anslag till länsstyrelserna

Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser - under
förutsättning av bifall till reservation 2 - att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 4 börjar ”Utskottet har”
och på s. 5 slutar ”regeringens förslag” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion 833 (c) yrkande 1 om
utformningen av kungörelseannonseringen och samhällsinformationen varför
utskottet även tillstyrker motionens yrkande 2 om ett ökat anslag till
länsstyrelserna.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:833 yrkande 2, med
anledning av regeringens förslag och med avslag på motion
1982/83:1086 under trettonde huvudtiteln till Länsstyrelserna
för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
1 763 263 000 kr.,

CU 1982/83:23

Bilaga 1

Skatteutskottets yttrande
1982/83:4 y

om kronofogdemyndigheterna och skatteförvaltningen

Till civilutskottet

Civilutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över motionerna
1982/83:1609 av Lars Werner m. fl. (vpk) och 1982/83:2090 av Kerstin
Andersson (c) om kronofogdemyndigheterna samt motionerna 1982/83:2103
och 2104 av Inga-Britt Johansson och Lisbet Calner (båda s) om utbildningsinsatser
och rekryteringstjänster inom skatteförvaltningen. Skatteutskottet
får med anledning härav anföra följande.

Kronofogdemyndigheterna

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit ett förslagsanslag till
kronofogdemyndigheterna av 500 208 000 kr. för budgetåret 1983/84.
Anslaget har beräknats med utgångspunkt i länsstyrelsernas huvudförslag
som utgör ett pris- och löneomräknat anslag för budgetåret 1982/83 minskat
med 2 %. Enligt finansministern bör det vara möjligt att höja effektiviteten
genom sammanläggning av mindre distrikt, indragning av vissa distrikts
lokala arbetsgrupper och omfördelning av resurser från myndigheter med låg
arbetsbelastning till mer arbetstyngda.

I motion 1609 yrkas, med hänvisning till motion 1605, dels att riksdagen
uttalar att kronofogdemyndigheterna bör få ökade resurser för insatser mot
ekonomisk brottslighet, dels att det av regeringen föreslagna anslaget ökas
med 7 282 000 kr. I samma motion begärs vidare att riksdagen uttalar att
registreringen i exekutionsväsendets ADB-system bör utvidgas med ett
spaningsregister och ett konkurs- och näringsförbudsregister.

I motion 2090 begärs ett tillkännagivande av riksdagen att budgetpropositionens
förslag om indragning av kronofogdedistrikt, sammanläggning av
mindre distrikt och indragning av vissa distrikts lokala arbetsgrupper inte bör
aktualiseras. Sådana åtgärder skulle enligt motionären försvåra möjligheterna
att komma till rätta med ekonomisk brottslighet. I stället bör kronofogdemyndigheterna
finnas så nära företagen som möjligt för att kunna följa
deras verksamhet.

Inom utskottet råder inte några delade meningar om angelägenheten av att
kronofogdemyndigheterna erhåller tillräckliga medel för att sköta indrivningsverksamheten
effektivt. Detta gäller alldeles särskilt i nuvarande
ansträngda budgetläge med stora underskott.

I den mån besparingsåtgärder på indrivningsområdet över huvud taget

CU 1982/83:23

anses nödvändiga bör dessa enligt utskottets mening därför sättas in på ett
sådant sätt att det samlade indrivningsresultatet inte försämras. Befintliga
resurser bör - som finansministern framhåller - i första hand användas för att
effektivisera indrivningen hos gäldenärer med stora restförda skatter.

Under senare år har genomförts en rad åtgärder i syfte att motverka
skattefusk och skatteundandragande och att förbättra uppbörden av skatter
och avgifter. Med hänsyn härtill och till vad utskottet i övrigt anfört anser
utskottet sig kunna biträda den i propositionen föreslagna anslagstilldelningen
och de övriga åtgärder som föreslås. Utskottet förutsätter dock att
regeringen uppmärksamt följer frågan om kronofogdemyndigheternas
anslagsbehov och resursanvändning. Med det sagda föreslår utskottet att
civilutskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna 1609
yrkande 2 och 2090.

När det gäller yrkandet om ökade resurser till kronofogdemyndigheterna i
kampen mot den ekonomiska brottsligheten får utskottet erinra om de
åtgärder som redovisas i propositionen inom detta område. Utskottet tänker
närmast på tillskapandet av arbetsgrupper med särskild ekonomisk och
exekutiv kompetens i vissa distrikt och den särskilda medelsanvisningen till
kronofogdemyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Vidare vill
utskottet framhålla, liksom motionärerna själva gör i motion 1605, att denna
kamp förs av flera andra myndigheter, polis, åklagare och domstolar, som
också kan behöva extra resurser för att intensifiera kampen. Hur tillgängliga
resurser bör fördelas bör enligt utskottet övervägas i ett större sammanhang.
Det ligger inom uppdraget för kommissionen mot ekonomisk brottslighet att
överväga en lämplig resursfördelning mellan myndigheterna. Dessa överväganden
bör enligt utskottets mening avvaktas för att man skall få ett säkrare
underlag för en bedömning av hur mycket av resurserna som bör satsas på
kronofogdemyndigheterna. Mot denna bakgrund anser utskottet att civilutskottet
bör avstyrka motion 1609 yrkande 1.

Vad härefter gäller yrkandet i motion 1609 om en utökning av registerverksamheten
hos kronofogdemyndigheterna har frågan, som motionärerna
påpekat, tagits upp avskatteindrivningsutredningen. Utskottet har erfarit att
utredningen nyligen i en framställning till regeringen (finansdepartementet)
har anhållit om resurser för en särskild utredning på konsultbasis av sådana
registerfrågor som avses i motionen. Framställningen jämte en av utredningen
upprättad promemoria angående kronofogdarnas ADB-stöd vid registerforskning
kommer att remissbehandlas och därefter prövas av regeringen.
Någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet är därför enligt utskottet
inte påkallad. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att civilutskottet
bör avstyrka motion 1609 yrkande 3.

CU 1982/83:23

Skatteförvaltningen

Anslagstilldelningen för skatteförvaltningen behandlas i budgetpropositionen
bilaga 9 (finansdepartementet) såvitt avser de lokala skattemyndigheterna
och bilaga 15 (civildepartementet) avseende länsstyrelserna. De i
dessa propositionsbilagor föreslagna anslagen föranleder ingen erinran från
utskottets sida. Utskottet föreslår därför att civilutskottet tillstyrker propositionen
i dessa delar.

I motion 2104 begärs en utredning för att skyndsamt kartlägga och
analysera behovet av särskilda rekryteringsresurser inom skatteförvaltningen.
Som skäl anförs att frånvaron av rekryteringstjänster inom skatteförvaltningen
kommit att utgöra ett problem, vilket hänger samman med den
otillräckliga bemanningen av granskningsorganisationen på senare tid.

Utskottet vill först erinra om att riksdagens revisorer tog upp samma fråga i
ett förslag under förra riksmötet. Revisorerna förordade att frågan om
inrättande av särskilda rekryteringstjänster skulle övervägas. I yttrande till
civilutskottet ställde sig skatteutskottet i princip positivt till förslaget (SkU
1982/83:1 y).

Enligt vad utskottet inhämtat från riksskatteverket är den uppkomna
situationen bl. a. orsakad av den ökade mängd rörelsedeklarationer under
senare år som har tagit stora granskningsresurser i anspråk på tjänstemannasidan.
Granskningen av enklare löntagardeklarationer, som tidigare
sysselsatt den personal under inskolning som placerats på de nämnda
tjänsterna, har i stor utsträckning måst skötas av fritidsgranskare. Den
knappa tilldelningen av nya tjänster för deklarationsgranskning - riksskatteverket
har särskilt pekat på att 160 tjänster som förutsatts i RSorganisationen
ej har inrättats - har följaktligen medfört en kraftig
minskning av dessa rekryteringstjänster.

Riksskatteverket har under åren 1979-1982 i yttranden till regeringen över
länsstyrelsernas och de lokala skattemyndigheternas anslagsframställningar
framhållit behovet av att lösa frågan om särskilda rekryteringsmedel för
skatteförvaltningen. Bl. a. för att få underlag för en bedömning av länens
årliga anslagsframställningar har man inom riksskatteverket nu påbörjat en
utredning avseende granskningsresurserna i första instans. Utredningen
syftar i första hand till att belysa granskningsorganisationens resursbehov
mot bakgrund av nuvarande förhållanden och med beaktande av RSreformens
målsättning beträffande tjänstemannagranskning och granskningsarbetets
inriktning.

Utskottet har förståelse för att det, i förhandenvarande budgetläge och
med den prioritering till rörelsesektorn vid resurstilldelningen som ansetts
nödvändig och som utskottet har ställt sig bakom, kan vara svårt att skapa
utrymme för de tjänster för granskning av enklare deklarationer som behövs
för en väl fungerande rekryteringsbas. Å andra sidan är det enligt utskottets
uppfattning angeläget att problemen med rekryteringen får en tillfredsställande
lösning. Det saknas således enligt utskottet inte skäl att verkställa den

CU 1982/83:23

av motionärerna begärda utredningen. Utskottet utgår emellertid från att
utredningen inom riksskatteverket kommer att ge underlag för bedömningen
av lämpliga åtgärder. Därtill kommer att regeringen genom riksskatteverkets
nyssnämnda remissyttranden redan har fått sin uppmärksamhet riktad på
oroblemet. Någon särskild framställning från riksdagens sida är därför enligt
utskottet inte påkallad. På grund härav anser skatteutskottet att civilutskottet
bör avstyrka motion 2104.

Samma motionärer föreslår i motion 2103 en systematiserad försöksverksamhet
inom ramen för tilldelade resurser med handläggarutbildning för
assistentpersonal inom den lokala och regionala skatteförvaltningen.

Skatteutskottet vill härvid framhålla att befintliga resurser för utbildning
inom skatteförvaltningen bör användas till att ge den handläggande
personalen en så gedigen utbildning som möjligt inom skatteområdet.
Viktigt är också att den personal som får genomgå utbildningen är väl skickad
att tillgodogöra sig den.

Om dessa krav kan uppfyllas bör enligt utskottet inga hinder uppställas för
att låta assistentpersonal genomgå handläggarutbildningen. Enligt vad
utskottet inhämtat föreligger inte heller sådana hinder. Kursutbudet
avseende grundutbildningen inom skatteförvaltningen; som sker i länsstyrelsernas
regi, vänder sig förutom till nyanställd handläggande personal även till
annan personal på de lokala skattemyndigheterna och länsstyrelsernas
skatteavdelningar som behöver dessa baskunskaper. Mot denna bakgrund
anser utskottet att det inte finns något behov att anordna den av
motionärerna föreslagna försöksverksamheten.

I sammanhanget vill utskottet dessutom erinra om att den tidigare nämnda
utredningen om granskningsresursema i första instans också skall beakta
sambandet mellan å ena sidan bemanningsfrågorna och å andra sidan utbildningsfrågor,
personalutvecklingsfrågor och rekryteringsfrågor. Med det
sagda föreslår utskottet att civilutskottet avstyrker motion 2103.

Stockholm den 1 mars 1983

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Stig Josefson (c), Rune Carlstein (s), förste
vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)*, Olle Westberg (s)*, Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Egon Jacobsson (s),
Karl Björzén (m), Björn Molin (fp)*, Anita Johansson (s), Anna Lindh (s)*,
Ewy Möller (m) och Erkki Tammenoksa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

CU 1982/83:23

Bilaga 2

Näringsutskottets yttrande
1982/83:5 y

om konsumentverksamheten vid länsstyrelserna

Till civilutskottet

Civilutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1982/83:100 bilaga 15 (civildepartementet) såvitt rör frågan om
den regionala konsumentpolitiska verksamheten jämte motion 1982/83:1661
av Sigrid Danielsson (c) och Karl-Eric Norrby (c). I motionen hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om att länsstyrelserna tilldelas ekonomiska
resurser för att bedriva konsumentverksamhet. Motiveringen för
yrkandet finns i motion 1982/83:1660, som har hänvisats till näringsutskottet.
I denna motion hemställs att riksdagen anhåller om (1) att länsstyrelserna
bibehåller nuvarande antal hemkonsulenttjänster oförändrat och att vakanserna
återbesätts, (2) att konsumentverksamheten ges en naturlig förankring
i länsstyrelsen.

Näringsutskottet låter sitt yttrande omfatta även motion 1982/83:1660 och
överlämnar - under förutsättning av civilutskottets medgivande - denna till
civilutskottet för en samlad behandling av frågan om ekonomiska resurser
och organisation för länsstyrelsernas konsumentverksamhet.

Under förra riksmötet behandlade näringsutskottet detta ämne dels i
yttrande (NU 1981/82:1 y) till civilutskottet över en motion om indragning av
tjänsterna för regionala hemkonsulenter, dels i betänkande (NU 1981/82:47)
över 1982 års budgetproposition i vad avsåg anslag till konsumentverket
m. m. I yttrandet lämnades utförliga uppgifter om hemkonsulentorganisationen,
vars omfattning och verksamhet är föremål för de här aktuella
motionerna. Till den redogörelsen och till redogörelsen i det nämnda
betänkandet hänvisar näringsutskottet nu.

Som där framgår finns 39 hemkonsulenttjänster inrättade - i ett län tre och
i 13 län två tjänster samt i vart och ett av de övriga tio länen en tjänst. Antalet
tjänster som uppehålls f. n. är emellertid, huvudsakligen på grund av
vakantsättningar, endast 30,5. Vakantsättningarna har motiverats med
behovet att göra besparingar. I varje län finns alltjämt minst en hemkonsulent
i funktion.

Motionärerna påpekar att den kommunala konsumentverksamheten inte
är fullt utbredd och att den mångenstädes har knappa resurser. De nämner
hemkonsulenternas arbetsuppgifter och betonar att sådana insatser som det
är fråga om är viktiga bl. a. för unga och ekonomiskt svaga konsumenter.
Tillräckliga resurser måste finnas för verksamheten, anför motionärerna.
Antalet tjänster måste bevaras och vakanta tjänster återbesättas. Enligt
motionärernas uppfattning behövs en regional konsumentverksamhet även

CU 1982/83:23

sedan den kommunala konsumentverksamheten har blivit fullt utbyggd. En
naturlig förankring i länsstyrelsen krävs, sägs det vidare i motionen, för att
resurserna skall kunna utnyttjas på bästa sätt.

Näringsutskottet vill fästa uppmärksamheten på konsumentverkets
remissyttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar, vilket refereras
i propositionen (bil. 15 s. 26). Konsumentverket motsätter sig där en
ytterligare indragning (vakantsättning) av hemkonsulenttjänster. Behovet
av en samlad bedömning av det regionala resursbehovet understryks.
Konsumentverket föreslår att länsstyrelserna skall åläggas skyldighet att
samråda med verket beträffande alla planerade personella förändringar
inom verksamhetsområdet. Frågan om hemkonsulenternas organisatoriska
inplacering bör enligt verket avgöras med det snaraste.

Den förra regeringens uppfattning i ämnet kom till uttryck i det svar som
kommunminister Karl Boo i maj 1982 (RD 1981/82:147 s. 11) lämnade på en
fråga (1981/82:365) om hemkonsulenternas framtida verksamhet. Regeringen
ser positivt på den verksamhet som hemkonsulenterna bedriver och har
inte rekommenderat någon begränsning av den, sade statsrådet. Länsstyrelsernas
mångskiftande verksamhet och de olikheter som finns mellan länen
har gjort det lämpligt att prioriteringarna får göras av de enskilda
länsstyrelserna, anfördes det vidare i svaret. Regeringen följde kontinuerligt
effekterna av detta prioriteringsarbete och kunde vidta åtgärder om så
behövdes.

Ett nytt initiativ som har betydelse i sammanhanget är den nuvarande
regeringens beslut nyligen att en kommitté skall tillkallas för en översyn av
konsumentpolitiken (dir. 1983:15). Som en fråga av mer allmänt intresse
anges i direktiven förhållandet mellan å ena sidan de statliga centrala och
regionala insatserna på konsumentområdet och å andra sidan de kommunala.
Kommittén bör, heter det, inom ramen för den offentliga sektorns
totala resurser för konsumentpolitiken kunna pröva om förhållandet mellan
insatserna på de olika nivåerna är det bästa eller om förändringar är
påkallade. Härvid skall en utgångspunkt vara att konsumentpolitiken måste
ha en lokal förankring i kommunerna.

Det bör observeras att länsstyrelserna inte genom vakantsättning av
hemkonsulenttjänster befrias från sitt åliggande enligt länsstyrelseinstruktionen
(1971:460) att ta befattning med den konsumentpolitiska verksamheten.
Detta framhölls också av kommunminister Boo i hans frågesvar. Som
framgår av de nyss refererade kommittédirektiven kan omfattningen och
organisationen av den regionala konsumentverksamheten väntas bli prövad
vid den förestående översynen av konsumentpolitiken. Detta finner utskottet
värdefullt. I avvaktan på eventuella nya riktlinjer på området gäller
givetvis de som statsmakterna förut har fastställt (prop. 1978/79:57, NU
1978/79:22, rskr 1978/79:177). Det är enligt näringsutskottets mening
angeläget att den befintliga hemkonsulentorganisationen inte nu bryts ned
genom en rad regionala beslut. Näringsutskottet ställde sig hösten 1981

CU 1982/83:23

bakom konsumentverkets då framställda begäran att statsmakterna inte
skulle ta ställning till förslag om hemkonsulentorganisationen förrän en
samlad bedömning hade gjorts av vilka regionala resurser som behövdes på
det konsumentpolitiska området. I konsekvens med detta ställningstagande
ansluter sig utskottet nu, när en sådan samlad bedömning förestår, till
konsumentverkets i det föregående refererade förslag om viss samrådsskyldighet
för länsstyrelserna gentemot verket.

Med var här sagts anser näringsutskottet de båda yrkandena i motion
1982/83:1660 bli besvarade. Utskottet räknar med att civilutskottet prövar
yrkandet i motion 1982/83:1661 med utgångspunkt i vad näringsutskottet har
anfört.

Stockholm den 17 mars 1983

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Rune Jonsson (s), Sten
Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg
(m), Jörn Svensson (vpk). Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m),
Bo Finnkvist (s), Lars Ählström (m), Per-Ola Eriksson (c), Sylvia Pettersson
(s) och Hugo Bergdahl (fp).

Avvikande mening

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser att den avslutande del av yttrandet som börjar med ”Det bör”
och slutar med ”har anfört” bort ha följande lydelse:

Såsom framhölls när näringsutskottet behandlade detta ämne hösten 1981
fyller hemkonsulentorganisationen numera inte någon väsentlig funktion.
Efter den utbyggnad av kommunernas konsumentservice som har skett är det
stor risk för att de statliga regionala insatserna innebär en dubblering, som
det särskilt i dagens statsfinansiella läge finns allvarliga invändningar mot.
Den successiva neddragning av hemkonsulentorganisationen som länsstyrelserna
genomför är mot denna bakgrund naturlig. Enligt näringsutskottets
uppfattning bör riksdagen emellertid vid prövningen av frågan om anslag till
länsstyrelserna ta initiativ till en mera konsekvent politik på detta område.
Näringsutskottet räknar med att detta blir en av utgångspunkterna för
civilutskottets beredning av regeringens här aktuella förslag. De tre
motionsyrkandena avstyrks med vad här har sagts.

mlnab/gotab Stockholm 1983 75175