Civilutskottets betänkande
1982/83:22

om anslag till bostadsförsörjning m. m. (prop. 1982/83:100 bil. 13)

1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1982/83:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet)
under B 1-9 (s. 19-62) och B 13 (s. 68-69) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om kommunalt
förlustansvar på fördjupad del av bostadslån till småhus,

2. medge att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av
sådana ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och
tilläggslån bestäms till 30 000 000 kr. för år 1983 och preliminärt till samma
belopp för år 1984,

3. medge att den under 2. angivna ramen får överskridas om det behövs av
de skäl som i regeringsprotokollet redovisats,

4. godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränserna för förbättringslån
som i regeringsprotokollet förordats,

5. medge att räntefria förbättringslån beviljas inom en ram av högst
25 000 000 kr. under år 1983 och preliminärt inom en ram av högst 25 000 000
kr. under år 1984,

6. bemyndiga regeringen att besluta om ändringar av den under 5.
upptagna ramen för långivningen under år 1983, om det behövs av
sysselsättningsskäl,

7. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om tillämpningsområdet
för boendemiljöbidrag,

8. medge att beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön får
meddelas intill ett belopp av 85 000 000 kr. under budgetåret 1983/84 och
preliminärt intill ett belopp av 60 000 000 kr. under budgetåret 1984/85,

9. medge att beslut om bostadslån till förbättring av boendemiljön utan
samband med boendemiljöbidrag får meddelas intill ett belopp av 35 000 000
kr. under budgetåret 1983/84,

10. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1983/84 anvisa

a. till Bostadsstyrelsen ett förslagsanslag av 45 436 000 kr.,

b. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag av 20 998 000 kr.,

c. till Lån till bostadsbyggande ett reservationsanslag av 8 100 000 000
kr.,

d. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 10 300 000 000 kr.,

e. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av 100 000 000 kr.,

f. till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse ett
reservationsanslag av 15 000 000 kr.,

1 Riksdagen 1982/83. 19 sami. Nr 22

CU 1982/83:22

g. till Bostadsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 347 000 000 kr.,

h. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av
270 000 000 kr.,

i. till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett reservationsanslag av
60 000 000 kr.,

j. till Lån till förvärv av bostadsrätt ett reservationsanslag av 25 000 000
kr.

2 Motionerna m. m.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1982183:

184 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen uttalar att ränte- och amorteringsfria lån till de allmännyttiga
bostadsföretagen införs i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen uttalar att syftet därvid skall vara att i praktiken uppnå
hyresstopp under år 1984,

346 av Lennart Brunander (c) vari hemställs att riksdagen begär att
regeringen lägger fram förslag om ändrade regler för statliga lån till egnahem
i enlighet med de synpunkter som framförts i motionen,

360 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett nytt
lånesystem byggt på enhetslån per lägenhet skall införas,

(4) att riksdagen hos regeringen begär att genomförandet av en avveckling
av de generella subventionerna utreds,

(5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de generella
bostadssubventionerna gradvis skall reduceras genom minskade räntebidrag
i enlighet med vad som i motionen anförts,

509 av Sven-Gösta Signell (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenkling av
regelsystemet för bostadslångivningen,

669 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen med ändring
av tidigare beslut (CU 1981/82:26) beslutar att någon extra upptrappning av
de garanterade räntorna inte skall göras för de allmännyttiga bostadsföretagen,

670 av Ivar Franzén och Rolf Andersson (båda c) vari hemställs att
riksdagen anhåller att regeringen beaktar motionens förslag i sin helhet i
samband med beredningen av bostadsbidragskommitténs förslag,

672 av Siri Häggmark och Jens Eriksson (båda m) vari, såvitt nu är i fråga,
hemställs

(1) att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om speciella lån för

CU 1982/83:22

bofast befolkning vid förvärv av bostadsfastigheter i skärgårdsområden och
kustsamhällen,

674 av Gullan Lindblad (m) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att statliga bostadslån till
småhus skall kunna beviljas, även om huset i fråga byggs med något högre
standard (t. ex. källare) än den på vilken låneunderlaget beräknats, under
förutsättning att ägaren själv betalar den extra kostnaden och att byggnaden
godkänns av byggnadsnämnden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att myndigheter
som handlägger bostadsärenden bör åläggas att använda ett så tydligt och
enkelt språk i sin skriftväxling med allmänheten att missförstånd - så långt
möjligt - undviks,

677 av Kenth Skårvik (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att som sin
mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre
lånemöjligheter till äldre hus i skärgården enligt ovan nämnda riktlinjer,

827 av Knut Billing (m) vari hemställs attt riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att lånebestämmelserna för styckebyggda småhus bör
ändras i enlighet med vad som anförts i motionen,

832 av Karl-Gustaf Mathsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att initiativ bör tas till en ändring av
lånereglerna avseende storleken och utformningen av tillägget till låneunderlaget
för bostadslån när det gäller kvaliteten utöver godkänd standard,

836 av Lars Ulander och Bo Forslund (båda s) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag om ett ökat kommunalt förlustansvar för
bostadslån i enlighet med vad i motionen anförts,

1065 av Mona Saint Cyr m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av gällande statliga bostadslånebestämmelser i
syfte att underlätta möjligheterna till ett ökat generationsboende,

1067 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till åtgärder för att förverkliga utvecklingen av ett
socialt inriktat boende i enlighet med vad som anförs i motionen,

1120 av Tommy Franzén m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till motion
1982/83:1117 - hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag
beträffande bostadsbyggandet i enlighet med vad som anförs i motionen,

1548 av Knut Billing m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen begär att
regeringen utformar ett system som innebär maximering av räntebidragen i
stället för en ytgräns,

1549 av Knut Billing m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående angelägen -

CU 1982/83:22

heten av att produktionskostnadskontrollen borttas och att ”normala”
statliga lån och räntebidrag ges till all bostadsproduktion,

1550 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

1. att riksdagen beslutar att de åtgärder som riksdagen med anledning av
förslag i proposition 1982/83:50 bil. 5 beslöt skall upphävas fr. o. m. den 1 juli
1983,

2. att riksdagen för budgetåret 1983/84 reducerar ifrågavarande anslag
med 700 milj. kr. i enlighet med vad som i motionen anförts

(i vad yrkandena inte avser bidrag till energibesparande åtgärder; denna
del av yrkandena behandlas i betänkande CU 1982/83:17),

1551 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att principerna för beräkning av den garanterade
räntan för lån i det statliga bostadsfinansieringssystemet ändras fr. o. m. 1984
i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att för Räntebidrag m. m. för budgetåret 1983/84
anvisa ett förslagsanslag av 9 250 000 000 kr., ett i förhållande till regeringens
förslag minskat anslag med 1 050 000 000 kr.,

1552 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs

1. beträffande utformningen av bostadsbidragen att riksdagen godkänner
vad i motionen förordats avseende

a. höjning av det statliga bostadsbidraget,

b. höjning av den övre hyresgränsen,

c. sänkning av den högre reduktionsfaktom,

d. avveckling av bostadsbidrag till hushåll utan barn,

2. att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett
i förhållande till regeringens förslag med 170 milj. kr. förhöjt förslagsanslag
av 1 517 000 000 kr.,

1553 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att
statens stöd till förbättring av boendemiljön (anslag B 9) avvecklas,

1554 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
uttala sig för att de statliga lånevillkoren vid nyproduktion och ombyggnad av
flerbostadshus omformas på sådant sätt att såväl enskilda, kooperativa som
kommunala bostadsföretag beviljas lån motsvarande 95 % av låneunderlaget,

1564 av Inga Lantz m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(5) att riksdagen uttalar att den nyligen tillsatta utredningen för översyn av
bostadspolitiken bör få tilläggsdirektiv att föreslå åtgärder som befrämjar ett
socialt inriktat boende, inkl. mått på bostadsstandard som tar hänsyn till
förekomst av gemensamma utrymmen, kollektiv service och kollektivhus,

1565 av Sören Lekberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin

CU 1982/83:22

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en översyn
av tidskoefficienten samt faktorprisindex,

1570 av Rune Torwald (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en sådan förändring av bostadsfinansieringsförordningen att kommunernas
inflytande på bostadslångivningen förändras i enlighet med vad som
anförts i motionen,

1571 av Rune Torwald (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en sådan förändring av bostadsfinansieringsförordningen att särskilda
grundförstärkningslån kan utgå i enlighet med vad som anförts i motionen,

1573 av Lars Ulander m. fl, (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att en utredning tillsätts med uppgift att utforma ett förslag på ett
samhällsbyggnadsprogram av ovan angiven inriktning,

1575 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen uttalar sig för
en bostadsbyggnadsplan som innefattar igångsättningen av minst 50 000
lägenheter per år genom nybyggnad, huvudsakligen av hyresbostäder under
de allmännyttiga bostadsföretagens förvaltning, samt minst 25 000 lägenheter
per år genom ombyggnad,

1576 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen godkänner vad i denna motion förordats

a. om att studiemedel inte skall utgöra bidragsgrundande inkomst,

b. om ändrade inkomstgränser,

c. om ändrade övre hyresgränser,

d. om höjning av det statliga bostadsbidraget,

2. att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett
i förhållande till regeringens förslag med 190 000 000 kr, förhöjt förslagsanslag
av 1 537 000 000 kr.,

1629 av Rune Gustavsson m. fl. (c) vari - med hänvisning till motion
1982/83:1627 - hemställs att riksdagen begär att regeringen låter utreda
förutsättningarna för att underlätta tregenerationsboende enligt motionens
intentioner,

1632 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(1) att riksdagen beslutar att fr. o. m. den 1 juli 1983 upphäva bestämmelserna
om tillfälliga stimulanser till bostadsbyggandet i form av hyresrabatter
och hyresförlustgarantier,

(2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om avskrivning av statens fordran för bostadslån och
eventuella hyresförlustlån i fastigheter som saknar hyresgäster i samband
med att dessa fastigheter överlåts till bostadsrättsföreningar,

(3) att riksdagen beslutar att upphäva bestämmelserna om köpeskillings -

CU 1982/83:22

kontroll vid överlåtelse av statligt belånade småhus,

(5) att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om utökat kommunalt
borgensansvar för fördjupade bostadslån,

(6) att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att
bostadskommittén i sitt arbete bör beakta vad som i motionen anförts om
ändringar i lånesystem, behovet av att medge en varsam upprustning, . .
(yrkandet i vad avser finansiering av bostadslån och ett statligt garantisystem
samt överförande till kommunerna av besluten i bostadslåneärenden
behandlas senare under våren),

(7) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om avveckling av en del av den statliga bostadslånestocken,

(9) att riksdagen beslutar att med avslag på regeringens förslag om
tillfälliga stimulanser i form av hyresrabatter och hyresförlustgaranti under
anslaget B 3 anvisa ett med 100 milj. kr. minskat anslag på 8 000 milj.
kr.,

1652 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari - med hänvisning till motion
1982/83:1647 - hemställs att riksdagen beslutar upphäva beslutet om
införande av hyresrabatter m. m.,

2098 av Kerstin Ekman och Olle Grahn (båda fp) vari hemställs att
riksdagen beslutar begära att regeringen initierar ett fortsatt utvecklingsarbete
för den framtida stadsförnyelsen,

2101 av Claes Elmstedt (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter att
förvärva äldre villafastigheter,

2106 av Sonja Rembo m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att
vid ombyggnad av bostadsfastigheter som är värdefulla ur bevarandesynpunkt
kostnader för grundförstärkning skall kunna inräknas i låneunderlaget,

2146 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga - med
hänvisning till motion 1982/83:2140 - hemställs

(2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om avveckling av en del av den statliga bostadslånestocken,

2153 av Margot Wallström m. fl. (s) vari - med hänvisning till motion
1982/83:2150 - hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att bostadspolitiska utredningen särskilt bör behandla
ungdomens bostadssituation, speciellt bostadsbristen och de höga boendekostnaderna,

CU 1982/83:22

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att bostadspolitiska utredningen bör se över möjligheterna
att stimulera alternativt boende i kollektiva former dels genom en
anpassning av den statliga långivningen, dels genom möjligheter att skriva
s. k. samkontrakt.

I en skrivelse till utskottet har HSB:s riksförbund, Sveriges allmännyttiga
bostadsföretag (SABO) och Svenska Riksbyggen förening upa tagit upp
frågan om översyn av tidskoefficienten m. m.

Utskottet behandlar senare under våren motioner avseende bostadsbyggandets
finansiering [motionerna 1982/83:360 (m) yrkande 6, 1557 (m)
yrkande 3, 1567 (s), 1632 (c) yrkande 6 (delvis) och 7 samt 2146 (c) yrkande
1]-

3 Statistiska uppgifter om bostadsförsörjningen m. m.

3.1 Bostadsproduktionen

Förändringar i nyproduktionen av bostäder sedan år 1967 redovisas i
figur 1. Redovisningen avser antalet inflyttningsfärdiga lägenheter med
fördelning på flerbostadshus och småhus. Av figuren framgår att efter en
toppnivå på närmare 110 000 inflyttningsfärdiga lägenheter åren 1969 och
1970 har produktionen minskat med närmare 60 % år 1982.

CU 1982/83:22

Figur 1. Antal inflyttningsfärdiga lägenheter (i 1 OOO-tal) åren 1967-1982 med fördelning
på flerbostadshus och småhus

1 OOO-tals
lägenheter

ALLA HUS

100

, _ FLERBOSTADSHUS

SMÅHUS

1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 197S 1976 1977 1978 1979 1980 1961 1982

Källa: SCB

CU 1982/83:22

Bostadsbyggnadsvolymen kan mätas också i andra variabler än antalet
inflyttningsfärdiga lägenheter. I tabell 1 redovisas sålunda bostadsbyggandet
dessutom mätt i antalet påbörjade lägenheter samt som summan av antalet
lägenheter med preliminära beslut om bostadslån och antalet lägenheter utan
statlig belåning som erhållit byggnadstillstånd.

Tabell 1. Påbörjade och färdigställda lägenheter, lägenheter med preliminärt beslut om
bostadslån samt lägenheter utan statligt lån som erhållit byggnadstillstånd
åren 1976-82

	Antal lägenheter år
	1976	1977	1978	1979	1980	1981	1982
Preliminära beslut om bostadslån Flerbostads-hus	15 600	13 800	17 600	18 500	16 400	18 500	19 200
Småhus	36 000	35 100	38 300	34 600	29 500	23 800	22 9(X)
Totalt	51 600	48 900	55 900	53 100	45 900	42 300	42 100
Beviljade byggnadstill- stånd	6 600	6 800	4 900	3 600	2 500	700	_i
Lån + tillstånd	58 200	55 700	60 800	56 700	48 400	43 000	-
Påbörjade lägenheter	57 100	54 000	57 300	55 700	49 000	43 200	41 200
Färdigställda lägenheter	55 800	54 900	53 700	55 500	51 400	51 600	45 1002

1 Uppgiften har slutat samlas in eftersom ramarna för bostadsbyggandet är
slopade.

2 Därav i småhus 26 783 (inkl. 760 utan statliga lån)

Därav i flerbostadshus 18 325 (inkl. 10 utan statliga lån)

Källa: Bostadsstyrelsen och SCB

Såsom framgår av såväl figur 1 som tabell 1 fortsätter bostadsbyggandet att
minska. De senaste årens minskning faller dock i stor utsträckning på
småhusen. Flerbostadshusen har däremot legat kvar på en förhållandevis
konstant nivå sedan år 1978. Detta betyder att den procentuella fördelningen
av de påbörjade lägenheterna mellan småhus och flerbostadshus förskjutits
ytterligare, vilket framgår av tabell 2.

CU 1982/83:22 Tabell 2. Procentuell fördelning mellan påbörjade lägenheter , småhus åren 1975-82	10 i flerbostadshus och
	Procentuell andel påbörjade lägenheter i
År	Flerbostadshus	Småhus
1975	30	70
1976	25	75
1977	25	75
1978	29	71
1979	32	68
1980	35	65
1981	40	60
1982	44	56

Källa: SCB

Omfattningen av de senaste årens ombyggnad av flerbostadshus framgår
av figur 2. Redovisningen avser antalet lägenheter efter moderniseringen
med fördelning på hur många som påbörjats resp. år.

Figur 2. Antalet ombyggda lägenheter (efter modernisering) i flerbostadshus åren
1974-1982

Påbörjade lägenheter Avslutade lägenheter

1962

1961

1960

1979

1978

1977

1976

1975

1974

< nm ^"T I T ' ' 1 1 1 1 I 1 r 1 1 1 1 1 1 1 1 r 1 1 1 1 1 1 1 r 1 * T—

16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

Källa: SCB

3.2 Bostadsinvesteringar

De totala investeringarna i ny- och ombyggnad av bostäder redovisas i
tabell 3. I sammanhanget redovisas dessutom underhållskostnaderna resp.
år.

Av tabellen framgår att nedgången i nyproduktionen av bostäder inte
motsvaras av en lika stor minskning av de reala investeringarna (dvs.
investeringarna mätta i fast penningvärde) i permanentbebyggelsen. Detta
beror på att den minskade nyproduktionen har motverkats av en ökande
ombyggnad. Samtidigt har också de bostäder som producerats blivit dyrare
per enhet bl. a. genom en ökad standard i fråga om utrymme och
utrustning.

CU 1982/83:22

Om hänsyn tas till såväl ny- och ombyggnad som underhåll ligger t. o. m.
dessa totala investeringar högre än vad de gjorde i början av 1970-talet. Det
är då framför allt ökningen av underhållskostnaderna som bidrar härtill.

Tabell 3. Investeringar och underhåll i permanenta bostäder åren 1972-82 i 1975 års
priser (i milj. kr.)

År	Nybyggnad av bostäder		Byggnadsverksamhet i ståndet av bostäder	be-	Totalt ny-byggnad och beståndet
	Småhus	Fler- bostads- hus	Summa	Ombyggnad	Underhåll	Summa
1972	6 650	6 200	12 850	750	3 400	4 150	17 000
1973	7 550	4 750	12 350	850	3 700	4 550	16 900
1974	7 850	3 100	10 950	1 100	4 050	5 150	16 100
1975	7 800	2 400	10 200	1 900	4 250	6 150	16 350
1976	7 600	1650	9 250	1 800	4 450	6 250	15 500
1977	7 300	1 550	8 850	1 950	4 800	6 750	15 600
1978	7 650	1 900	9 550	2 900	5 050	7 950	17 500
1979	7 350	2150	9 500	3 200	5 250	8 450	17 950
1980	6 550	2 350	8 900	3100	5 450	8 550	17 450
1981	5 550	2 600	8 150	3 500	5900	9 400	17 550
19821	4 250	2 800	7 050	4 050	_2	-	-

1 Preliminära uppgifter.

2 Uppgiften tillgänglig först i september 1983.

Källa: Bostadsdepartementet och konjunkturinstitutet.

3.3 Byggnadskostnaderna

Kostnadsutvecklingen för statligt belånade flerbostadshus i exploateringsområden
samt gruppbyggda småhus såsom den redovisas i preliminära beslut
om statliga lån framgår av nedanstående tabell. De för år 1982 lämnade
uppgifterna är härvid preliminära. Redovisningen för åren 1980-1982 avser
dessutom produktionskostnaden per kvadratmeter primär bruksarea (BRA,
p). De skillnader som kan finnas mellan den primära bruksarean och de
tidigare använda begreppen bostadsyta och lägenhetsyta torde dock inte vara
större än att uppgifterna i stort sett är jämförbara.

CU 1982/83:22

Tabell 4. Kostnadsutvecklingen för flerbostadshus inom exploateringsområden och
gruppbyggda småhus åren 1976-82 samt förhållandet mellan produktionskostnad
(Pk) och pantvärde (Pv)

År	Flerbostadshus			Gruppbyggda småhus
Genomsnitt-lig Pk kr/m2 lägenhetsyta	Ökning i % från före-gående år	Pk/Pv %	Genomsnitt-lig Pk kr/m2 bostadsyta	Ökning i % från före-gående år	Pk/Pv %
1976	1945	16,7	104,8	1 899	13,0	104,0
1977	2 393	23,0	103,8	2 291	20,6	105,1
1978	2 799	17,0	105,8	2 654	15,8	105,8
1979	3 214	14,8	106,8	2 996	12,9	107,0
1980	3 6952	15,0	110,2	3 5622	18,9	108,5
1981	3 9912	8,0	108,1	4 0452	13,6	104,9
19821	4 2702	7,0	108,4	4 3302	7,0	105,7

1 Preliminära uppgifter.

2 Kr/m2 BRA, p (BRA, p = primär bruksarea).
Källa: Bostadsstyrelsen och SCB.

3.4 Byggarbetsmarknaden

Sysselsättningen på byggarbetsmarknaden enligt statistiska centralbyråns
byggnadsinventeringar i november månad åren 1979-1982 redovisas i figur 3.

Figur 3. Antal sysselsatta byggnadsarbetare enligt byggnadsinventeringarna i november
månad åren 1979-1982

69 089 70 330

43 479

64 170

61 246

43 852

38 790

35 689

Samtliga yrkesgrupper

därav betongarbetare, övriga
byggnadsarbetare,
träarbetare och murare
(BÖTM)

1979

1980

1981

1982

Arbetslösheten bland byggnadsarbetarna såsom den återspeglas i anmälningarna
till deras arbetslöshetskassa framgår av figur 4.

CU 1982/83:22

Figur 4. Antal arbetslösa i byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa under åren
1979-1982

Anmälda

arbetslösa

1 OOO-tat

14 -]

1982

1981

1980

1979

-i—

jan feb

> 1 r 1—

mai jun jul aug

—T"
mar

—T"

okt

■■i

nov

—i

dec

Källa: AMS.

Situationen på byggarbetsmarknaden sammanfattas kvartalsvis av byggnadsdetaljen
vid arbetsmarknadsstyrelsen. I den senaste av dessa redogörelser
(daterad 1983-01-21) uttalas att det trots beslutade stimulansåtgärder
finns anledning befara ett något lägre antal påbörjade lägenheter under år
1983 jämfört med år 1982. Sammanfattningsvis är bedömningen att den svåra
situationen på byggarbetsmarknaden kvarstår under 1983. Arbetslösheten
antas i flertalet län bli lika hög eller högre än år 1982.

3.5 Bostadskostnaderna

Hyresutvecklingen sedan år 1971 belyses av nedanstående uppgifter
avseende genomsnittliga hyror för bostäder i SABO-företagen.

CU 1982/83:22

Tabell 5. Kallhyra, avgifter för värme och varmvatten samt varmhyra för bostäder i
SA BO-företagen åren 1971-1983 (kr.lm2)

År	Kallhyra bostäder	Avgift värme o varmvatten	Varmhyra bostäder
1971	74:82	6:39	81:21
1972	78:94	6:14	85:08
1973	83:75	6:57	90:32
1974	89:17	10:96	100:13
1975	93:32	12:52	105:84
1976	102:42	15:01	117:43
1977	114:56	16:38	130:94
1978	128:51	18:98	147:49
1979	137:04	23:66	160:71
1980	149:50	33:51	183:01
1981	166:70	41:15	207:85
1982'	188:40	45:05	233:45
1983'	206:95	52:70	259:65
1 Preliminär uppskattning per 01.01
Källa: SABO
Omräknad till 1982 års penningvärde med hjälp av konsumentprisindex
har hyresutvecklingen inom SABO-företagen varit följande.
Tabell 6. Kallhyra, avgifter för värme och varmvatten samt	varmhyra för bostäder i
	SABO-företagen åren 1971-1982 omräknat till 1982 års penningvärde
	(krim2)
År	Kallhyra	Avgifter för värme	Varmhyra
	bostäder	och varmvatten	bostäder
1971	205	17	222
1972	204	16	220
1973	203	16	219
1974	196	24	220
1975	187	25	212
1976	186	27	214
1977	187	27	214
1978	191	28	219
1979	190	33	223
1980	182	41	223
1981	181	45	226
1982'	188	45	233

1 Preliminär uppskattning
Källa: SABO

En uppdelning av de fem senaste årens hyreshöjningar på kallhyra,
bränsleavgifter och total varmhyra ger följande resultat.

CU 1982/83:22

Tabell 7. De procentuella hyresförändringarna sedan 1978 inom SABO-företagen med
fördelning på kallhyra, bränsleavgifter och total varmhyra

År	Hyresändringar i procent
Kallhyra	Bränsleavgifter	Varmhyra
1978-79	6,6	24,7	9,0
1979-80	9,1	41,6	13,9
1980-81	11,1	22,8	13,6
1981-821	13,0	9,5	12,3
1982-831	9,8	17,0	11,2

1 Preliminär uppskattning
Källa: SABO

Av tabell 7 framgår att de ökade bränslekostnaderna haft stor betydelse för
hyresutvecklingen. Mellan åren 1979 och 1980 ökade således bränsleavgifterna
med över 40 %. Även mellan övriga redovisade år med undantag av
1981-1982 har bränslekostnaderna ökat mer än kallhyran.

De kostnader som ligger bakom förhandlingarna om hyror redovisas i
tabell 8 om fastighetsförvaltningens kostnader inom SABO-företagen.

Tabell 8. SABO-företagens kapital-, underhälls- och driftkostnader åren 1971-1981

År Kostnader kr/m2

	Kapital	Underhåll	Bränsle	Drift övr.	Summa
1971	49:31	10:05	6:78	20:29	86:43
1972	50:17	11:30	6:28	22:71	89:46
1973	52:63	10:51	7:01	24:57	94:72
1974	54:56	11:95	11:92	26:15	104:58
1975	55:58	14:98	12:54	30:39	113:49
1976	56:29	18:78	15:08	35:17	125:32
1977	61:79	22:53	16:93	40:60	141:85
1978	65:73	27:72	18:95	45:88	158:28
1979	69:67	35:35	24:05	49:48	178:55
1980	77:57	39:43	33:87	54:36	205:24
1981	86:09	46:03	42:82	60:34	235:29

Källa: SABO

Bostadsstyrelsen har med utgångspunkt i av statistiska centralbyrån (SCB)
redovisade uppgifter jämfört relationen mellan hyra och inkomst under ett
antal år. Uppgifterna om inflyttningshyrorna avser bostadslägenheter i
flerbostadshus med beslut om statliga bostadslån som färdigställts under
resp. år. Genomsnittshyrorna har sammanställts från SCB:s årliga bostadsoch
hyresundersökningar. Det använda lönebegreppet avser genomsnittlig
årslön före skatt för manlig industriarbetare och inkluderar övertids- och
skiftstillägg, helgdagslön, semesterlön, permitteringslön och andra förmåner.

CU 1982/83:22

Figur 5. Relationen mellan hyra (varmhyra för 3 r. o. k.) och inkomst (årslön för
manlig industriarbetare)

90 ooo
ao ooo
70 ooo -6o ooo
50 ooo

40 000 -

30 ooo .
20 000 -10 000 -

Inf 1 y t tning s hyra

23 23

i_M

1968 69 70 71 72 73 74 75 7* 77 78 79 ao 81

90 ooo

70 ooo

60 000 -

50 ooo —

40 000 —

30 ooo

20 000

10 000

Källa: SCB

CU 1982/83:22

3.6 Bostadsmarknaden

För de till SABO anslutna allmännyttiga bostadsföretagen har sedan den 1
mars 1981 antalet outhyrda lägenheter varit följande.

Tabell 9. Antal outhyrda lägenheter inom SABO-företagen sedan den 1 mars 1981

Antal outhyrda lägenheter per

	1981-03-01	1981-09-01	1982-03-01	1982-09-01
Stor-Stockholm	134	123	lil	349
Stor-Göteborg	2 522	2 960	3 147	3 712
Stor-Malmö	1 049	1 174	1 627	1 947
Övriga landet	9 671	12 409	14 379	17 997
Totalt	13 376	16 666	19 264	24 005

Källa: SABO

Enligt de preliminära uppgifter som föreligger avseende antalet outhyrda
lägenheter per den 1 mars 1983 är tendensen att antalet fortsätter att öka,
men att ökningstakten är lägre än tidigare. En annan tendens är att allt fler
kommuner berörs av problemen med ett större antal outhyrda lägenheter.

3.7 Samhällets stöd till bostadsproduktion och bostadskonsumtion

Stödet till bostadssektorn kan i princip fördelas på bostadsbidrag,
räntebidrag samt skattesubventionerna till egnahemsägare. Utvecklingen av
dessa stödformer under åren 1976-1982 redovisas i tabell 10.

Tabell 10. Bostadsstödets storlek åren 1976-1982 (miljarder kr.)

	1976	1977	1978	1979	1980	1981	1982
Bostadsbidrag	3,6	4,3	4,6	5,0	6,0	6,0	6.21
Räntebidrag	2,2	2,8	3,1	3,7	5,0	7,2	9,2'
Skattesubven-
tion till egna-
hemsägare	3,5	4,8	6,0	6,4	9,0'	11,5*	12,5>
Summa	9,3	11,9	13,7	15,1	20,0'	24,7'	27,0'

1 Preliminär beräkning
Källa: Bostadsdepartementet

Bostadsdepartementet har gjort vissa beräkningar avseende normala
räntekostnader och räntesubventioner per m2 bostadsyta år 1983 för hyres- och
bostadsrättslägenheter samt egnahem. Beräkningarna baseras på genomsnittliga
bostadsytor och produktionskostnader för resp. årgång. Ränteberäkningarna
är i sin tur baserade på den dominerande låneformen resp. år.

2 Riksdagen 1982/83. 19 sami. Nr 22

CU 1982/83:22

Vid beräkningen av räntekostnaderna för det med äganderätt upplåtna
egnahemmet har dessutom hänsyn tagits till marginalskatteeffekten.
Utgångspunkten har härvid varit en inkomsttagare med en årsinkomst på ca
90 000 kr.

Tabell 11. Räntekostnader och räntesubventioner år 1983 (krim2) för en genomsnittlig
hyreslägenhet

Färdigs tällandeår	Nominell ränta	Räntesub- vention	Erlagd ränta
1983	640	490	150
1982	585	440	145
1981	510	370	140
1980	450	320	130
1979	385	265	120
1978	270	170	100
1977	245	140	105
1976	190	105	85
1975	165	85	80
1973-74	120	50	70
1968-72	105	40	65
1964-67	90	35	55
1958-63	70	15	55

Källa: Bostadsdepartementet

Tabell 12. Räntekostnader och räntesubventioner år 1983 (krim2) för en genomsnittlig
bostadsrättslägenhet

Färdigställandeår	Nominell ränta	Räntesub- vention	Erlagd ränta
1983	640	490	150
1982	585	440	145
1981	510	370	140
1980	450	320	130
1979	385	265	120
1978	270	170	100
1977	245	140	105
1976	190	100	90
1975	165	80	85
1973-74	125	45	80
1968-72	110	35	75
1964-67	90	25	65
1958-63	70	10	60

Källa: Bostadsdepartementet

CU 1982/83:22 19

T abell 13. Räntekostnader och räntesubventioner år 1983 (krim2) för ett genomsnittligt
egnahem

Färdigställandeår	Nominell ränta	Räntesub- vention	Erlagd ränta
1983	545	410	135
1982	475	350	125
1981	425	310	115
1980	335	230	105
1979	300	200	100
1978	240	140	100
1977	190	100	90
1976	160	70	90
1975	140	50	90

Källa: Bostadsdepartementet

3.8 Vissa uppgifter avseende bostadsverkets lånestock

Bostadsverkets lånestock omfattar ca 1 miljon lån. Uppgifterna nedan
omfattar ca 915 000 lån varav den övervägande delen antalsmässigt avser lån
till småhus. Drygt 610 000 lån avser lån med räntebidrag enligt nuvarande
bostadsfinansieringsförordning eller är räntelån eller paritetslån enligt äldre
låneförfattningijr.

Tabell 14. Delar av bostadsverkets lånestock uppdelad på låneformer och återstående
lånebelopp

Antal lån inom nedanstående intervall avseende återstående lånebelopp

	-9 999	10000-14 999	15 000-19 999	20 000-29 999	30 000-	Summa lån
Lån med ränte-bidrag och rän-telån m. m. Bostadslån enligt bostadsfinansie- ringsförordningen	33 015	36 058	29 445	38 914	257 546	394 978
Paritetslån	2 051	8 744	10 051	62 797	28191	lil 834
Egnahemslån m. m.	20130	20 358	4 488	8 892	3 166	57 034
Energilån m. m.	5 898	3 439	5 915	14 164	20 489	49 905
Summa lån med räntebidrag o räntelån	61 094	68 599	49 899	124 767	39 392	613 751

CU 1982/83:22

Antal lån inom nedanstående intervall avseende återstående lånebelopp
	-9 999	10 000-14 999	15 000-19 999	20 000-29 999	30 000-	Summa lån
Lån utan ränte-bidrag Bostadslån enligt bostadsfinansie- ringsförordningen	12 969	5 483	3 865	2 628	3 182	28 127
Egnahemslån	45 896	10 374	3 198	2 820	530	62 818
Energilån m. m.	170 431	21 310	12 005	6 413	2 822	212 981
Summa lån utan räntebidrag	229 296	37 167	19 068	11 861	6 534	303 926
Totala antalet lån med ränte-bidrag m. m. resp. utan rän-tebidrag	290 390	105 766	68 967	136 628	315 926	917 677

3.9 Vissa utredningsinsatser

Regeringen har tillkallat en särskild utredning med uppgift att företa en
översyn av bostadspolitiken. Utredningen - som antagit namnet bostads -kommittén - är parlamentariskt sammansatt.

Enligt direktiven (dir. 1982:94) skall kommitténs arbete i fråga om den
statliga bostadspolitiken inriktas på följande frågor.

1. En övergripande översyn av systemen för bostadsstöd, dvs. bostadsbidrag,
räntebidrag, bostadsbeskattning och avgifter, med utgångspunkten att
trygga en god grundstandard och främja ett jämlikt och integrerat
boende.

2. En övergripande översyn av bostadsstödet och av finansieringsvillkoren
i allmänhet, med utgångspunkten att skapa neutralitet mellan boendet i olika
besittningsformer, i fråga om både löpande kostnader och förmögenhetsbildning,
och att utjämna kostnader för bostäder av olika ålder.

3. En översyn av förutsättningarna för hyresgästinflytande, med utgångspunkten
att hyresmarknadens parter genom avtal bör styra utvecklingen av
hyresgästinflytandet.

4. En översyn av förutsättningarna för de allmännyttiga bostadsföretagens
verksamhet, med utgångspunkten att deras roll i den sociala bostadsförsörjningen
skall tryggas.

5. En översyn av de ekonomiska förutsättningarna vid bostadsförnyelse
särskilt i fråga om komplettering av den yttre miljön, lägenhetssammansättningen
i flerbostadshusområden, allmänna investeringsförutsättningar och
tillgänglighetskrav m. m. vid ombyggnad.

En allmän utgångspunkt för dessa överväganden uttalas vara att samhällets
stöd till de boende inte kan öka realt sett. Förslag till ökade åtaganden

CU 1982/83:22

bör följas av förslag till omprioriteringar inom verksamhetsområdet.

I fråga om bostadsstöd och finansieringsvillkoren i allmänhet sägs bl. a. att
kommittén bör göra en prövning av vad real beskattning och finansiering
skulle innebära för möjligheterna att uppnå de bostadspolitiska målen.
Vidare uttalas att olika alternativ för att minska samhällssubventionerna bör
belysas.

Kommittén skall också försöka bedöma de framtida behoven av ny- och
ombyggnader, reparationer m. m. i bostadssektorn som följer av befolkningsutvecklingen
, hushållsbildning, omflyttning samt relativpris- och realinkomstut
veckling.

I direktiven tas också frågan om ansvarsfördelningen i bostadspolitiken
mellan stat och kommun upp. Härvid berörs möjliga ändringar i såväl det
ekonomiska ansvaret som ett stärkt kommunalt inflytande i andra avseenden.

Enligt direktiven skall kommittén i huvudsak redovisa sitt arbete under
första halvåret 1984.1 frågor som inte är avgörande för helhetssynen på en ny
social bostadspolitik skall dock arbetet kunna bedrivas till utgången av år
1984.

För att följa utvecklingen i byggsektorn och för att samordna regeringens
olika insatser som har betydelse för denna sektor har regeringen utsett en
särskild grupp av ministrar. I gruppen ingår cheferna för finans-, arbetsmarknads-,
bostads- och industridepartementen. Statsråden biträds dessutom av
en tjänstemannagrupp med företrädare för resp. departement samt statsrådsberedningen.

Avsikten är att grupperna skall ägna sig åt övergripande frågor i
byggsektorn och då särskilt långsiktiga frågor. En i detta sammanhang viktig
uppgift blir att utarbeta ett långsiktigt program för byggsektorn. Arbetet
skall också syfta till att vidareutveckla samarbetet med byggsektorns
intressenter.

4 Utskottet ,

4.1 Bostadsbyggandets omfattning m. m.

Enligt motion 1573 (s) präglas dagens byggnadsverksamhet av stor
osäkerhet om vad som kommer att ske inom byggsektorn under resten av
1980-talet. För att minska osäkerheten bör statsmakterna, enligt motionärerna,
fastställa det framtida byggandets inriktning och omfattning genom att
upprätta ett rullande samhällsbyggnadsprogram. En utredning föreslås
därför bli tillsatt med uppgift att utforma förslag till ett sådant program.

Som framgår av avsnitt 3.9 har regeringen utsett cheferna för finans-,
arbetsmarknads-, bostads- och industridepartementen att bl. a. följa utvecklingen
och samordna insatser inom byggsektorn. Statsråden biträds av en
tjänstemannagrupp. En viktig uppgift blir härvid att utarbeta ett långsiktigt

CU 1982/83:22

program för byggsektorn. Det av motionärerna i motion 1573 (s) framställda
utredningsyrkandet får därmed anses vara tillgodosett utan någon riksdagens
åtgärd.

I partimotion 1575 (vpk) framhålls att ett bostadsbyggande av nuvarande
omfattning inte är tillräckligt för en bra bostadsförsörjning. Enligt motionärerna
måste bostadsbyggandet därför öka, och de föreslår att riksdagen
uttalar sig för en bostadsbyggnadsplan som innefattar igångsättning av minst
50 000 lägenheter per år genom nybyggnad av i huvudsak hyresbostäder
inom allmännyttan och minst 25 000 lägenheter per år genom ombyggnad.

Utskooet behandlade senast under riksmötet 1981/82 (CU 1981/82:24 s.
20) ett motsvarande motionsförslag med en antalsmässigt preciserad
bostadsbyggnadsplan. Utskottet anförde härvid att fastställandet av en sådan
plan inte torde tjäna något praktiskt syfte för att nå ett önskat byggande.
Denna bedömning står fast. Motion 1575 (vpk) avstyrks redan på denna
grund. Därmed finns nu inte anledning att pröva den föreslagna ramens
omfattning.

Med hänvisning till vad som anförts i motion 1117 (vpk) föreslås i motion
1120 (vpk) att ett bostadsbyggnadsprogram för Stockholms län upprättas
omfattande 10 000 lägenheter per år under 1980-talet. I sammanhanget förs
också fram förslag avseende saneringen av dåliga bostadsmiljöer samt
upprustning och förnyelse av torftiga bostadsområden i förorterna.

Förverkligandet av det föreslagna bostadsbyggnadsprogrammet är, vilket
också motionärerna påpekar, avhängigt förslag till stödåtgärder m. m. som
lagts fram i andra (vpk)-motioner. Enligt utskottets mening tjänar ett allmänt
ställningstagande i enlighet med vad som föreslås i motionen inte något
egentligt syfte. Motion 1120 (vpk) avstyrks.

4.2 Bostadsbyggandets inriktning

I motion 2098 (fp) framhålls att frågor kring stadsförnyelse spelar en allt
viktigare roll i samhällsbyggandet. Motionärerna pekar bl. a. på att
omfattningen av ombyggnader och reparationer har ökat kraftigt sedan
1970-talets slut. Med hänvisning härtill framhålls angelägenheten av att det
arbete som har bedrivits i stadsförnyelsekommittén och nationalkommittén
för stadsförnyelsekampanjen fullföljs och vidareutvecklas. Motionärerna
föreslår därför att regeringen skall initiera ett fortsatt utvecklingsarbete för
den framtida stadsförnyelsen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om stadsförnyelsefrågornas
betydelse. Enligt utskottets mening torde dock även framdeles de organisatoriska
förutsättningarna för ett fortsatt utrednings- och utvecklingsarbete
med denna inriktning föreligga - detta oaktat att stadsförnyelsekommittén
upplösts. Kommitténs kvarvarande uppgifter har förts vidare bl. a. till
bostadskommittén och till pågående arbete med en ny plan- och bygglag.

CU 1982/83:22

Dessutom har inom bostadsdepartementet bildats en särskild stadsförnyelsegrupp
som avser att före sommaren 1983 avge en rapport om underhåll,
reparationer och ombyggnad. Vad motionärerna förordat om ett fortsatt
utvecklingsarbete för den framtida stadsförnyelsen får anses tillgodosett
genom de åtgärder regeringen vidtagit. Med hänvisning till vad som här
anförts avstyrker utskottet motion 2098 (fp).

I de båda motionerna 1065 (m) och 1629 (c) ställs krav på att
förutsättningarna för att underlätta flergenerationsboende skall ses över. I
den förstnämnda motionen framhålls att argumenten för flergenerationsboende
blir fler, men att hindren i form av gällande statliga lånebestämmelser
ligger kvar. Enligt motiven till den senare motionen, som återfinns i motion
1627 (c), bör bl. a. ett förenklat byggnadslovsförfarande kombinerat med
statslån samt förtur i bostadskön prövas vid översynen för att härigenom söka
underlätta ett utvidgat tregenerationsboende.

Utskottet har tidigare (CU 1981/82:24 s. 22) framhållit att bostäder för
flergenerationsboende bör kunna produceras inom ramen för den efterfrågan
som finns. Samtidigt har utskottet konstaterat att varken reglerna för
erhållande av statliga lån eller gällande byggnormer i och för sig innebär
någon begränsning i detta avseende. Denna bedömning står fast, och någon
åtgärd från riksdagens sida är därmed inte motiverad. Motionerna
avstyrks.

Åtgärder för att förverkliga utvecklingen av ett socialt inriktat - kollektivt
boende - begärs i partimotion 1067 (vpk). Som exempel härpå nämns bl. a.
möjligheten att införa kommunal skyldighet att inventera behovet av nya
boendeformer och att därefter upprätta en plan för förverkligandet på
grundval av inventeringen.

Också i motion 1564 (vpk) yrkande 5 tas frågan om kollektivt boende upp.
Häri föreslås sålunda att bostadskommittén bör få i uppdrag att föreslå
åtgärder som befrämjar ett socialt inriktat boende. I uppdraget bör bl. a. ingå
hur ett mått på bostadsstandard som tar hänsyn till förekomst av gemensamma
utrymmen, kollektiv service m. m. skall utformas.

Även enligt motion 2153 (s) yrkande 2 bör bostadskommittén se över
möjligheterna att stimulera alternativt boende i kollektiva former. Detta bör
enligt motiven i motion 2150 (s) ske dels genom anpassning av den statliga
långivningen, dels genom möjlighet att skriva s. k. samkontrakt.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns ett behov av
bostäder för kollektivt boende i olika former. Samtidigt torde de grundläggande
förutsättningarna för ett boende med denna inriktning föreligga redan
inom ramen för nu gällande norm- och lånesystem. Detta belyses också av att
flera nya bostadsprojekt med kollektiv inriktning redan har påbörjats och i
vissa fall också färdigställts. Frågan om rättsförhållandena vid olika typer av
kollektivt boende kommer enligt direktiven att behandlas av bostadskommittén.
Motionerna avstyrks med hänvisning till vad som anförts.

Enligt motion 2153 (s) yrkande 1 bör bostadskommittén särskilt behandla

CU 1982/83:22

ungdomens bostadssituation och då speciellt bostadsbristen och de höga
boendekostnaderna framför allt i nyproduktionen. I motiven, som återfinns i
motion 2150 (s), framhålls att ungdomar är de som drabbas hårdast vid
bostadsbrist och att särskilda åtgärder för denna grupp därför är motiverade.
En motsvarande motion avstyrktes mot reservation (s) i utskottets betänkande
CU 1981/82:24.

I en situation med minskat byggande och kraftigt ökande bostadskostnader
i framför allt nyproduktionen är inte minst den bostadssökande
ungdomen i en utsatt situation. Detta gäller i särskilt hög grad på orter med
bostadsbrist. Samtidigt är de höga bostadskostnaderna ett problem. Regeringen
bör mot bakgrund härav i lämpligt sammanhang göra en översyn av
ungdomens bostadssituation, huvudsakligen i enlighet med vad som föreslås i
motion 2153 (s) yrkande 1. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

4.3 Bostadens pris

För att snabbt åstadkomma ett stopp för nya hyreshöjningar och ökad
rättvisa på bostadsmarknaden förordas i motion 184 (vpk) yrkande 1
införandet av ränte- och amorteringsfria lån till de allmännyttiga bostadsföretagen.
I motionens yrkande 2 föreslås vidare riksdagen uttala att syftet med
långivningen skall vara att i praktiken uppnå hyresstopp under år 1984.

Utskottet har under senare år vid flera tillfällen (CU 1980/81:6 s. 16, CU
1980/81:29 s. 33, CU 1981/82:3 s. 6, CU 1981/82:24 s. 19 samt CU 1982/83:8
s. 11) tagit ställning till och avstyrkt motsvarande motionsyrkanden.
Motionen avstyrks i sak med hänvisning till dessa tidigare ställningstaganden.

4.4 Tillfälliga stimulanser

Riksdagen beslutade (CU 1982/83:8) hösten 1982 om tillfälliga stimulanser
för bostadsförsörjningen. Dessa stimulanser innefattar hyresrabatter, hyresförlustgaranti,
åtgärder för bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter, lån m. m. till underhåll av vissa bostadshus, bidrag till förbättring
av boendemiljön samt bidrag till vissa energibesparande åtgärder. Stimulansåtgärderna
ifrågasattes, helt eller delvis, i partimotioner (m), (c) och

(fp)-

I motion 1550 (m) yrkande 1 hemställs såvitt nu är i fråga, med hänvisning
till tidigare ställningstagande, att samtliga tillfälliga stimulansåtgärder skall
upphävas fr. o. m. den 1 juli 1983. Yrkandet såvitt avser energisparåtgärder
har behandlats i betänkande CU 1982/83:17.

Med motiveringen att redan nuvarande låneregler är tillräckligt förmånliga
för att åstadkomma erforderligt byggande hemställs i partimotion 1632
(c) yrkande 1 att bestämmelserna om tillfälliga stimulanser till bostadsbyg -

CU 1982/83:22

gandet i form av hyresrabatter och hyresförlustgarantier skall upphävas.

Slutligen föreslås i partimotion 1652 (fp) att beslutet om införande av
hyresrabatter m. m. skall upphävas. Enligt motiven innebär detta att också
hyresförlustgarantin tillsammans med vissa av åtgärderna i bostadsområden
med stor andel outhyrda lägenheter samt ändringarna i boendemiljöbidragen
skall upphävas. Skälet härför är främst att söka minska budgetunderskottet.

De temporära stimulanser i form av hyresrabatt och hyresförlustgaranti
som satts i fråga har, som framgår ovan, nyligen behandlats av utskottet som
därvid ställt sig bakom desamma. Några bärande skäl för att ändra detta
ställningstagande har inte förts fram i de nu behandlade motionsyrkandena.
Motionerna 1550 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga, 1632 (c) yrkande 1 samt
1652 (fp) avstyrks i denna del.

Utskottet kan inte heller ställa sig bakom förslagen i motionerna 1550 (m)
yrkande 1 och 1652 (fp) i vad avser upphävande av stödet till de av
uthyrningssvårigheter värst drabbade företagen, räntebidrag för underhållslån
och vidgning av tillämpningsområdet för boendemiljöbidragen.

Av de skäl som ovan anförts avstyrks också motion 1550 (m) yrkande 1
såvitt nu är i fråga i vad gäller upphävande av de tillfälliga stimulansåtgärderna
i övrigt.

4.5 Förutsättningar och villkor för lån

Enligt partimotion 360 (m) yrkande 3 bör ett nytt lånesystem byggt på
enhetslån per lägenhet införas. Förslaget innebär att lånebeloppet endast
skall justeras med avseende på lägenhetsytan, dvs. lånebeloppet minskas för
små lägenheter och ökas för större lägenheter upp till en viss maximinivå.
Eventuella överkostnader får härvid täckas genom tilläggslån med marknadsränta.
Vidare uttalas att lånesystemet i princip inte bör innehålla något
moment av kostnadskontroll, utan att den enda begränsningen skall vara att
byggnadsobjektens kreditsäkerhet inte får äventyras.

Utskottet har senast under föregående riksmöte (CU 1981/82:24 s. 24)
avstyrkt en motsvarande motion med hänvisning till den långtgående
förändring i nuvarande system som förslaget skulle innebära. Utskottet är
inte heller nu berett att tillstyrka motionsyrkandet. I den mån frågan åter
kommer att aktualiseras torde detta få ske inom ramen för bostadskommitténs
arbete.

I partimotion 1632 (c) yrkande 6 tas såvitt nu är i fråga upp förslag till
förändringar i nuvarande lånesystem som enligt motionärerna bör behandlas
av bostadskommittén. Förslagen avser bl. a. ändring i låneandelen för
privata fastighetsägare och att bostadslån till småhus skall utgå oavsett husets
storlek men att den låneberättigade ytan skall begränsas enligt nuvarande
regler.

Bostadskommittén skall enligt sina direktiv bl. a. företa en övergripande

CU 1982/83:22

översyn av bostadsstödet och finansieringsvillkoren i allmänhet. Även
ändringar i lånesystemet med den allmänna inriktning motionärerna föreslår
kommer att ingå som ett alternativ i dessa överväganden. Motionsyrkandet
avstyrks såvitt nu är i fråga.

För att skapa konkurrensneutralitet i fråga om kapitalkostnaderna för
olika byggherrekategorier föreslås i motion 1554 (m) att de statliga
lånevillkoren vid nyproduktion och ombyggnad av flerfamiljshus utformas så
att lån beviljas motsvarande 95 % av låneunderlaget oavsett byggherre.

Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning till vad som ovan anförts
avseende inriktningen av bostadskommitténs arbete.

I motion 1549 (m) föreslås ett borttagande av produktionskostnadskontrollen
och att statliga lån i stället ges upp till normalkostnaden för all
bostadsproduktion.

I motion 674 (m) yrkande 1 föreslås att statliga bostadslån till småhus skall
kunna beviljas även om huset i fråga byggs med något högre standard än den
på vilken låneunderlaget beräknas, under förutsättning att ägaren själv
betalar den extra kostnaden. Som exempel på en sådan standardhöjning
nämner motionären att huset utförs med källare.

Förslaget i motion 1549 (m) torde avse såväl regeln att lån inte lämnas om
den beräknade kostnaden väsentligt överstiger det schablonberäknade
pantvärdet, som möjligheten att i vissa fall bestämma låneunderlaget till
högre belopp än det schablonberäknade (produktionskostnadsbelåning).
Det torde även syfta till att begränsa räntebidragsberättigad kredit. Förslaget
har ett direkt samband med det ovan (s. 25) behandlade förslaget om
enhetslån. Bl. a. med hänsyn därtill avstyrks motionen.

Utskottet kan inte heller ställa sig bakom förslaget i motion 674 (m)
yrkande 1 som avstyrks.

Enligt motion 827 (m) förekommer det i dag att köpare av styckebyggda
småhus i vissa extremfall kan få betydande summor utbetalade direkt i
handen vid köpet som en följd av gällande schabloniserade låneregler. Mot
bakgrund härav föreslås i motionen att lånebestämmelserna för styckebyggda
småhus ändras så att lån utgår med högst produktionskostnaden även om
lånereglerna resulterar i högre belåningsvärde.

Nuvarande låneregler bygger på principen att huvuddelen av produktionskostnaden
för ett småhus finansieras med lån och den resterande mindre
delen med egen insats. Det har inte varit avsikten att utfallet i ett låneärende
- till följd av de schabloniserade reglerna - skall kunna bli sådant att
låntagaren i vissa fall får betydande belopp utbetalade kontant utan
motsvarande kostnad. Enligt utskottets mening bör därför lånereglerna i
lämpligt sammanhang ses över med hänsyn härtill. Vad utskottet anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet noterar i
sammanhanget att bostadsstyrelsen justerat ortskoefficienten samt beloppen
för tomt- och grundberedningskostnad på vissa orter för att i viss mån
motverka de här berörda effekterna.

CU 1982/83:22

Frågan om ändrade regler för statliga lån vid förvärv av äldre småhus tas
upp i motionerna 346 (c) och 2101 (c). Motionärerna pekar bl. a. på att
nuvarande system innebär att mer pengar än nödvändigt binds i boendet och
att större rättvisa måste skapas mellan den som köper ett nytt och den som
köper ett gammalt hus.

Regeringen fastställde i december 1979 bolagsordningen för tre nya
kreditinstitut för den oprioriterade fastighetsbelåningen. Tillsammans med
de tre institut som då redan fanns innebär detta att sammanlagt sex institut
bedriver kreditgivning till enbart oprioriterade ändamål. För verksamheten
har riksbanken fastställt vissa riktlinjer. Enligt dessa skall ombyggnad och
reparation av äldre småhus och överlåtelser av äldre lågt belånade fastigheter
betraktas som angelägna ändamål vid prioriteringen mellan olika låneansökningar.
Detta betyder att det är möjligt att erhålla långfristiga lån även vid
köp av äldre småhus.

En utökning av den statliga långivningen till att gälla också förvärv av äldre
småhus skulle innebära en ytterligare belastning på statsbudgeten, något som
utskottet inte vill medverka till. Bostadskommitténs arbete med en
övergripande översyn av finansieringsvillkoren kommer också att påverka
hithörande frågor. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 346
(c) och 2101 (c).

Frågor om lån för inköp av hus i vissa fritidsområden behandlas nedan
(avsnitt 4.11).

Finansieringen av grundförstärkningsåtgärder vid ombyggnad tas upp i
motionerna 1571 (c) och 2106 (m). I den förstnämnda motionen (c) föreslås
att särskilda grundförstärkningslån skall kunna utgå i samband med
ombyggnad och i vissa fall även utan en samtidig upprustning. I den senare
motionen (m) föreslås en lösning som innebär att kostnader för grundförstärkning
skall kunna inräknas i låneunderlaget vid ombyggnad.

Det är enligt utskottets mening viktigt att ombyggnadsåtgärder i det äldre
bostadsbeståndet inte hämmas av att erforderliga grundförstärkningsåtgärder
inte kan genomföras på grund av finansieringssvårigheter. Enligt vad
utskottet erfarit pågår överväganden i dessa avseenden inom bostadsdepartementet.
Någon riksdagens åtgärd är därmed inte erforderlig. Motionerna
avstyrks.

I motion 832 (s) framhålls vikten av att främja ett optimalt utnyttjande av
konstruktioner och material som sänker kostnaderna för drift och underhåll.
Härvid sätter motionärerna i fråga huruvida nuvarande regler för beräkning
av låneunderlag och pantvärde i tillräcklig utsträckning beaktar detta.
Motionärerna föreslår därför att initiativ bör tas till en ändring av
lånereglerna avseende storleken och utformningen av tillägget till låneunderlaget
för bostadslån när det gäller kvaliteter utöver godkänd standard.

Enligt anvisningarna till 5 § förordningen (1978:354) om beräkning av
låneunderlag och pantvärde (BLP) får i s. k. tvåbeslutsärenden tillägg göras
för sådana kvaliteter utöver normal standard som minskar drift- eller

CU 1982/83:22

underhållskostnaderna. Tillägg medges med redovisad och godkänd kostnad,
dock högst 2 % av låneunderlaget.

Värdet av att främja användningen av konstruktioner och material som på
sikt minskar drift- och underhållskostnaderna torde vara obestritt. Detta har
också kommit till uttryck i nuvarande lånebestämmelser genom att ett
särskilt tillägg får göras till låneunderlaget för sådana kvaliteter. Motionärernas
förslag är härigenom i viss utsträckning redan tillgodosett. Behovet av
förändringar i bestämmelserna torde få beaktas i det löpande arbetet.
Motionen avstyrks.

Kommunal borgen för bostadslån för egnahem skall gälla förluster intill ett
belopp som motsvarar 40 % av låneskulden vid förlusttillfället, exkl.
eventuell fördjupningsdel. Regeringen föreslår nu att riksdagen godkänner
att det kommunala förlustansvaret skall vidgas till att gälla även motsvarande
andel av fördjupningsdelen. I motion 836 (s) föreslås att ansvarsandelen
generellt skall vidgas från 40 till 50 % av hela låneskulden, sålunda även
fördjupningsdelen. Mot en utvidgning av det kommunala ansvaret går
partimotion 1632 (c) yrkande 5, vari bl. a. hänvisas till att frågan kommer att
behandlas av bostadskommittén.

Bostadsministern har anfört att en förnyad prövning av frågan om att
generellt öka kommunens förlustansvar till 50 % inte kan uteslutas om
utvecklingen av kreditriskerna förstärks ytterligare.

Utskottet anser regeringens förslag väl avvägt och tillstyrker detsamma,
varför motion 1632 (c) yrkande 5 avstyrks. Med hänsyn till den anmälda
möjligheten av en förnyad regeringsprövning finns enligt utskottets mening
inte tillräcklig anledning för riksdagen att nu besluta om en generell höjning
av ansvarsdelen enligt motion 836 (s).

Förslaget i motion 1570 (c) innebär ett krav på att kommunernas inflytande
på bostadslångivningen för ombyggnad ökas. Kravet motiveras i huvudsak
utifrån bedömningen att de höga subventionerna vid bostadslån leder till
omfattande ombyggnad även av hus som i princip uppfyller kraven på lägsta
godtagbara standard. I motiveringen hänvisas även till negativa konsekvenser
för de boende och till kommunens ansvar för bostadsförsörjningen.

Också i partimotion 1632 (c) yrkande 6 såvitt nu är i fråga tas behovet av
bestämmelser som möjliggör varsam upprustning upp. Enligt motionärerna
bör inte lånebestämmelserna direkt eller indirekt framtvinga mer omfattande
ombyggnader än vad som är nödvändigt. Mot bakgrund härav föreslås att
bostadskommittén i sitt arbete skall beakta detta.

Bostadssaneringslagen ger en hyresgästorganisation vissa möjligheter att
förhindra ombyggnader som går längre än till den lägsta godtagbara
standarden.

Bostadskommittén skall inrikta sitt arbete bl. a. på en översyn av de
ekonomiska förutsättningarna vid bostadsförnyelse. Det får förutsättas att
även de i motionerna aktualiserade frågorna kommer att ingå i dessa

CU 1982/83:22

överväganden. Motionerna 1570 (c) och 1632 (c) yrkande 6 såvitt nu är i fråga
avstyrks.

Utöver vad utskottet anfört kan noteras riksdagens ställningstagande förra
året till dåvarande regeringens förslag (CU 1981/82:42 s. 2) om varsam
ombyggnad särskilt vid ombyggnader av bostadshus. Som en låneförutsättning
gäller numera att hänsyn bl. a. skall tas till befintliga kvaliteter hos
huset.

Krav på en översyn av tidskoefficienten samt faktorprisindex reses i
motion 1565 (s). Motionärerna menar att tidskoefficienten som den nu
fastställs och används fungerar mindre bra. De aktualiserar i detta
sammanhang också konstruktionen av faktorprisindex och dess användning.

I betänkande CU 1982/83:8 s. 10 förutsatte utskottet att frågan om
tidskoefficientens konstruktion, fastställande och utnyttjande skulle övervägas
i lämpligt sammanhang. Enligt vad utskottet erfarit kommer så också att
ske. Motionsförslaget får därmed anses tillgodosett utan någon riksdagens
åtgärd.

Med hänvisning till ett förslag i bostadsstyrelsens anslagsframställning
hemställs i partimotion 1632 (c) yrkande 3 att köpeskillingskontrollen vid
överlåtelse av statligt belånade småhus skall upphöra fr. o. m. den 1 juli

1983.

Bostadsministern tar i budgetpropositionen (s. 36) upp bostadsstyrelsens
förslag i denna del och anför därvid att ställning inte bör tas förrän man bättre
kan överblicka bl. a. effekterna på prisutvecklingen för småhus av de nyligen
genomförda ändringarna i låneregler m. m. samt av den nu pågående
skattereformen. Samtidigt uttalar bostadsministern att han avser återkomma
till frågan när förutsättningar för en mer samlad bedömning föreligger.

Civilutskottet delar uppfattningen att frågan om ett upphörande av
köpeskillingskontrollen behöver övervägas ytterligare. Någon riksdagens
åtgärd är därmed inte nu påkallad. Motion 1632 (c) yrkande 3 avstyrks.

Som en möjlighet att i vissa fall lösa problemen med tomma lägenheter
föreslås i partimotion 1632 (c) yrkande 2 att staten genom avskrivning av
bostadslån och hyresförlustlån skall göra det möjligt för i första hand
bostadsrättsföreningar att förvärva fastigheter utan hyresgäster. Avsikten är
härvid att de nya fastighetsägarna skall ges ekonomiskt utrymme för att
genomföra eventuella om- och tillbyggnader m. m. för att ge fastigheten en
av bostadskonsumenterna efterfrågad utformning.

Riksdagen har så sent som hösten 1982 (CU 1982/83:8) beslutat om vissa
stödåtgärder för bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter. Detta
stöd innefattar särskilda lån och lånebestämmelser samt stöd till de värst
drabbade företagen i form av bl. a. eftergift av lån eller räntebetalningar.
Utskottet är mot bakgrund härav inte nu berett att förorda nya stödformer
eller överväga ändringar i inriktningen av det redan beslutade stödet. Motion
1632 (c) yrkande 2 avstyrks.

CU 1982/83:22

4.6 Räntebidrag

I detta avsnitt behandlar utskottet vad i budgetpropositionen (bil. 13
s. 40-46) anförs om räntebidrag samt fyra motionsyrkanden (m) och ett
motionsyrkande från (vpk). Innan utskottet behandlar vad i budgetpropositionen
och i motionerna föreslagits vill utskottet något beröra förra årets
riksdagsbehandling avseende utformningen av räntebidragen m. m.

Normalt trappas de garanterade räntorna upp med 0,25 procentenheter
per år för hyreshus och bostadsrättshus och med 0,50 procentenheter per år
för egnahemmen. För att begränsa utgifterna för räntebidragen har
riksdagen tidigare och senast år 1982 (prop. 1981/82:124, CU 1981/82:26)
godkänt regeringsförslag om extra årliga upptrappningar av de garanterade
räntorna för vissa årgångar av bostadshus. Vad riksdagen godkände förra
året innebär extra upptrappningar för åren 1983, 1984 och 1985. För
egnahemmen gäller att dessa extra upptrappningar i huvudsak avser
bostadslån beviljade för hus färdigställda under åren 1975-1979, medan för
hyres- och bostadsrättshusen de extra upptrappningarna gäller äldre
låneformer. De beslutade extra upptrappningarna - både de som beslöts år
1982 och tidigare beslutade - beräknas enligt budgetpropositionen innebära
minskade utgifter om totalt ca 930 milj. kr. för nästa budgetår medan de
årliga normala upptrappningarna beräknas ge minskade utgifter om 520
milj. kr.

Utskottet går nu över till att behandla motionsyrkanden med anknytning
till frågan om utformningen av räntebidragen och till utformningen av de
generella subventionerna till bostadsbyggandet. Den sistnämnda frågan tas
upp i moderata samlingspartiets partimotion 360 om bostadspolitiken. I
yrkande 4 i motionen hemställs att riksdagen begär att en utredning
genomförs med sikte på en avveckling av de generella bostadssubventionerna.
Motionärerna anser att målet måste vara att åstadkomma ett bostadsfinansieringssystem
fritt från generella subventioner. Detta mål anges endast
kunna förverkligas successivt och i kombination med förändringar av
bostadsbidragen och sänkta skatter, som tar hänsyn till försörjningsbördan.
Av samhällsekonomiska skäl är det enligt motionärerna nödvändigt att
snarast minska de generella subventionerna.

Med anledning av det anförda bör erinras om att utskottet år 1982 (CU
1981/82:26) hade att behandla en motion (m) i vilken riksdagen föreslogs
uttala att räntesubventionerna avskaffas till den del de inte motiveras av
skilda skatteregler för olika upplåtelseformer. Utskottets majoritet (s)
anförde då att utskottet inte kunde tillstyrka en motion vars resultat skulle
medföra så stora förändringar för så många och vars sociala inriktning var
helt främmande för de principer som tidigare väglett en bred riksdagsmajoritet
vid utformningen av bostadspolitiken. Utskottet anförde också att ett
avskaffande av räntesubventionerna skulle innebära stora kostnadsökningar
för många boende, ofta för dem som är i störst behov av samhällets stöd.

CU 1982/83:22

Utskottet, som vidhåller sin ovan angivna principiella uppfattning i frågan,
vill erinra om att åt den nyligen tillkallade bostadskommittén uppdragits att
göra en genomgripande översyn av systemet för bostadsstöd med utgångspunkten
att trygga en god grundstandard och främja ett jämlikt och
integrerat boende. När det gäller räntebidragssystemet bör, enligt direktiven,
kommittén pröva behovet av ändrade garanterade räntor och upptrappningsregler.
Kommittén bör vara oförhindrad att pröva även mera grundläggande
modifieringar av systemet.

En omprövning av utformningen av bl. a. bostadssubventionerna och
bostadsbeskattningen kommer sålunda att företas. Även om kommittén
enligt sina direktiv inte har att pröva om de generella subventionerna skall
avskaffas kommer en genomgång att göras av subventionernas roll i ett
eventuellt reformerat bostadsfinansieringssystem. Utredningskravet i
motion 360 (m) yrkande 4 får delvis anses tillgodosett genom det arbete som
kommer att ske inom bostadskommittén. Med hänvisning till det nu anförda
och till utskottets principiella uppfattning avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I motion 360 (m) yrkande 5 samt i motion 1551 (m) yrkande 1 tas upp
frågan om principerna för beräkning av räntebidragen. Motiveringen för
förslagen, som i sak är lika i de båda motionerna, kan med utgångspunkt från
den sistnämnda motionen sammanfattas sålunda. För att bättre anpassa
bostadsfinansieringssystemet till rådande inflationstakt föreslår motionären
att den garanterade räntan fr. o. m. år 1984 årligen höjs med 11 % (ej
procentenheter) i nybyggda flerfamiljshus. Med utgångspunkt från den
ingående räntan nybyggnadsåret beräknas den garanterade räntan för år
1983 genom en uppräkning med 11 % per år för år efter 1970 samt med 5 %
per år för år 1970 och tidigare. 1984 och framåt föreslås att den beräknade
garanterade räntan höjs med 11 % per år på samma sätt som för nybyggda
hus. Motionärerna hävdar att den genomsnittliga hyreshöjningen för en
normallägenhet om 75 m2 i genomsnitt blir 150 kr./månad. Besparingseffekten
per helår beräknas för staten uppgå till ca 2,1 miljarder kronor.

Även beträffande de nu behandlade motionsyrkandena kan konstateras
att utskottet år 1982 (CU 1981/82:26) hade att behandla i princip samma
förslag, dock med den skillnaden att motionärerna (m) då föreslog en årlig
uppräkning om 8 % i stället för som nu 11 %.

Sammanfattningsvis anförde utskottets majoritet (s, c, fp) år 1982 att
motionsförslaget kommer att medföra så stora kostnadsökningar för de
boende och leda till sådana olikheter i boendekostnaderna med hänsyn till
upplåtelseformerna att väsentliga delar av den sociala bostadspolitiken
kommer att raseras.

Utskottet vill till det år 1982 anförda nu tillägga att de av motionärerna nu
beräknade hyreshöjningarna såvitt utskottet kan bedöma kommer att uppgå
till inemot 200 kr./mån. i stället för till 150 kr./mån. Till detta skall läggas att
månadshyran på grund av normal och extra upptrappning av den garanterade

CU 1982/83:22

räntan för en hyreslägenhet om 75 m2 byggd t. ex. 1960 ökar med ca 130 kr.
Redan av det anförda exemplet framgår att förslaget i motionerna inte kan
anses vara en realistisk utgångspunkt som ett underlag för en utformning av
räntebidragssystemet. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 360
(m) yrkande 5 och 1551 (m) yrkande 1. Utskottet vill dock tillägga att en
huvuduppgift för bostadskommittén är att överväga frågan om ett nytt
finansieringssystem. Anslagsfrågan behandlar utskottet nedan.

De i detta avsnitt behandlade motionsförslagen (m) tar alla sikte på
minskade räntebidrag. I motion 669 (vpk) yrkas däremot att riksdagen
beslutar ändra sitt år 1982 fattade beslut (CU 1981/82:26) och beslutar att
någon extra upptrappning av de garanterade räntorna inte skall göras för de
allmännyttiga bostadsföretagen.

Utskottet har tidigare bl. a. två gånger under år 1982 behandlat
motionsyrkanden (vpk) med samma innebörd som det nu föreliggande och
avstyrkt dem. Utskottet, som inte finner tillräckliga skäl föreligga att frångå
sin tidigare uppfattning i frågan, avstyrker motion 669 (vpk).

I detta avsnitt behandlar utskottet slutligen motion 1548 (m) i vilken
hemställs att riksdagen begär att regeringen utformar ett system som innebär
maximering av räntebidragen i stället för en ytgräns vid statlig belåning av
småhus.

Begränsningen av storleken på de småhus som byggs med statligt
finansieringsstöd har skett på olika sätt sedan stödet infördes i slutet av
1940-talet. F. n. och sedan den 1 juli 1982 gäller en ytgräns. Närmast
dessförinnan gällde en kostnadsgräns. Utskottet godtog enhälligt förra året
regeringens förslag om att en ytgräns skulle tillämpas i stället för en
kostnadsgräns.

Som grund för motionsförslaget anför motionärerna bl. a. att ett system
med maximerade räntebidrag skapar större rättvisa än en ytgräns. Utskottet
finner inte tillräckliga skäl föreligga att nu, mindre än ett år efter det att den
nya regeln trätt i kraft, föreslå att den ändras. Utskottet utgår ifrån att
regeringen och bostadsverket fortlöpande följer utfallet av den nuvarande
ordningen. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1548 (m).

4.7 Bostadsbidrag

I budgetpropositionen lämnas (bil. 13 s. 53) den uppgiften att den nyligen
tillkallade kommittén (bostadskommittén) som en av sina uppgifter har att
överväga stödet till boendet. När det gäller bostadsbidragen anges att
kommittén i första hand har att belysa avvägningen mellan bostadsbidragen
och övriga subventionsformer. Vidare erinras i budgetpropositionen om
bostadsbidragskommitténs i november 1982 avgivna betänkande Bostadsbidragen
(SOU 1982:58). Detta betänkande remissbehandlas f. n.

Med hänsyn till det nyss avslutade och till det pågående utredningsarbetet
anser bostadsministern att några ändringar i nuvarande system inte bör

CU 1982/83:22

göras. Detta ställningstagande grundas också på att betydande höjningar av
bostadsbidragen har genomförts för år 1983 liksom på att återhållsamhet med
nya utgifter är nödvändig på grund av det statsfinansiella läget.

I två motioner tas upp frågan om utformningen av bostadsbidragen för är

1984.

I den ena, motion 1552 (m) yrkande 1 a-c, föreslås en höjning av det
statliga bostadsbidraget (SBB) med 720 kr./barn och år. Dessutom föreslås
en höjning av de övre hyresgränserna för barnfamiljerna med 100 kr., och en
sänkning av den högre reduktionsfaktorn från 22 % till 20 %. De nu
refererade förslagen har utformats mot bakgrund av att i motion 1551 (m)
förordats en utformning av räntebidragen som kommer att innebära större
hyreshöjningar än om den nuvarande utformningen av räntebidragssystemet
behålls. Beträffande bostadsbidragen förordas även (yrkande 1 d) - utan
samband med i motion 1551 föreslagna förändringar avseende räntebidragen
- en avveckling av bostadsbidragen till hushåll utan barn.

I den andra motionen, vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1576,
föreslås i yrkande 1 höjningar av den nedre inkomstgränsen med 3 000 kr. för
makar med barn och med 2 000 kr. för övriga kategorier bidragsberättigade.
Den övre inkomstgränsen föreslås höjd med 5 000 kr. Vidare föreslås en
höjning av den övre hyresgränsen med 50 kr./mån. för hushåll utan barn,
med 100 kr./mån. för hushåll med 1 barn eller 3 barn, med 300 kr./mån. för
hushåll med 2 barn, med 250 kr./mån. för hushåll med 4 barn och med 200
kr./mån. för hushåll med 5 eller flera barn. En höjning av det statliga
bostadsbidraget med 240 kr./barn och år förordas också. Slutligen föreslås i
motionen att studiemedel inte skall läggas till grund vid beräkning av den
bidragsgrundande inkomsten. F. n. gäller att till den bidragsgrundande
inkomsten skall läggas även hälften av sådana studiemedel som utgår enligt 4
kap. studiestödslagen, dvs. studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel.

Med anledning av förslaget i budgetpropositionen och i de båda
motionerna vill utskottet anföra följande. På de grunder som förts fram i
budgetpropositionen - dvs. hänvisning till pågående utredningsarbete, inför
år 1983 beslutade betydande höjningar och det statsfinansiella läget -accepterar utskottet regeringens förslag om att några ändringar i bostadsbidragssystemet
f. n. inte bör göras. Såvitt rör förslagen i motion 1552 (m) om
utformningen av bostadsbidragen för hushåll med barn bygger dessa på att de
förslag om utformning av räntebidragen som förs fram i motion 1551 (m)
godtas av riksdagen. Utskottet har ovan (avsnitt 4.6) avstyrkt dessa senare
förslag. Redan på denna grund avstyrker utskottet bifall till motion 1552 (m) i
motsvarande del. Med hänvisning till vad i budgetpropositionen anförts
avstyrker utskottet även motion 1576 (vpk).

Utskottet kan inte heller ställa sig bakom förslaget i motion 1552 (m) om
att bostadsbidragen till hushåll utan barn avvecklas. Anslag till bostadsbidrag
behandlar utskottet under avsnitt 4.12.

3 Riksdagen 1982183. 19 sami. Nr 22

CU 1982/83:22

I en motion, motion 670 (c), tas upp frågan om administration m. m. av
bostadsbidragen. Motionärerna förordar att nuvarande bostadsbidragsansökan
förändras till vad de kallar en ”skattejämkningsansökan”. Den
bostadsbidragssökande avses få en skatteminskning motsvarande beräknat
bostadsbidrag. I samband med beräkningen av slutlig skatt skall ”skatteminskningen”
justeras till exakt belopp i förhållande till då känd inkomst,
bostadskostnad m. m. Den av motionärerna förordade ordningen anges ha
såväl administrativa som ekonomiska fördelar.

Frågan om administrationen av bostadsbidragen har utretts av en särskild
utredare. Denne har haft att utreda frågan om ändrat administrativt organ
förbidrag. I betänkandet Administration av bostadsbidragen till barnfamiljer
m. fl. (Ds Bo 1982:05) föreslås att administrationen förs över från
kommunerna till försäkringskassorna. Såväl detta betänkande som bostadsbidragskommitténs
betänkande remissbehandlas f. n. I den fortsatta beredningen
avseende administrationen m. m. av bostadsbidragen kan förutsättas
att den i motion 670 (c) upptagna frågan övervägs utan någon riksdagens
begäran därom. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen.

4.8 Viss bostadsförbättringsverksamhet

Med hänsyn till de höjningar av folkpensionerna som skett sedan
inkomstgränserna för förbättringslån senast prövades förordar bostadsministem
att gränserna höjs från den 1 juli 1983. För ogifta föreslås sålunda
inkomstgränsen höjd från 35 000 till 37 000 kr. och för gifta från 53 000 till
56 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringsförslaget i denna del.

4.9 Bidrag och lån till förbättring av boendemiljön

I motion 1553 (m) föreslås en avveckling av stödet till förbättring av
boendemiljön från den 30 juni 1983. Motionärerna hänvisar härvid till att
huvudansvaret för att bostäderna med tillhörande tomtmark skall erbjuda en
god boendemiljö åvilar fastighetsägarna. Vidare anförs att så länge som de
bostäder som byggs motsvarar vad som efterfrågas och fastigheterna
förvaltas i överensstämmelse med de boendes värderingar så är risken liten
för att åtgärder skall behövas. Stöd till boendemiljön har även behandlats
ovan (avsnitt 4.4).

Stödet fyller enligt utskottets mening en viktig uppgift när det gäller att på
lång sikt åstadkomma sociala och fysiska förbättringar i boendemiljön. De
skäl för att ta bort stödet som förts fram i motion 1553 (m) har inte utskottet
funnit bärande. Motionen avstyrks.

Bostadsministern hemställer (s. 61) att tillämpningsområdet för boendemiljöbidragen
skall ändras. Sålunda föreslås att bidrag till förbättring av
boendemiljön skall kunna lämnas till andra områden än de med sociala
problem eller stor andel outhyrda lägenheter under förutsättning att

CU 1982/83:22

hyresgästerna i det berörda området har ett ekonomiskt inflytande över
förvaltningen och att förvaltningen sker i begränsade förvaltningsenheter.

Utskottet tillstyrker regeringsförslaget i denna del.

4.10 Administration m. m.

I två motioner, motionerna 1632 (c) yrkande 7 och 2146 (c) yrkande 2, tas
upp frågan om avveckling av mindre statliga lån. I motionsyrkandena som är
likalydande föreslås ett riksdagens tillkännagivande av vad i motionerna
anförts om avveckling av en del av den statliga bostadslånestocken. I den
förstnämnda motionen anförs som motivering för förslaget bl. a. att det är av
intresse att kunna minska den statliga låneförvaltningen. Arbetet bör enligt
motionärernas uppfattning i första hand inriktas mot att lösa in små lån t. ex.
sådana som är under 30 000 kr. och på låneformer som inte längre beviljas.
Lånen har som regel säkerheter i bra förmånsläge, och annan kredit bör
därför vara möjlig att ordna om låntagarna saknar likvida medel för att lösa in
sitt bostadslån. Motionären anför att det på grund av bristande statistik är
osäkert hur mycket som kan beräknas inflyta till statsverket.

Även enligt utskottets uppfattning är det av intresse att få belyst hur ett
system för en rationellare hantering av bostadsverkets lånestock skulle
kunna utformas och om möjligheter finns att avveckla viss del av
lånestocken.

Bostadsstyrelsens statistik över stockens sammanställning lämnar inte de
upplysningar som torde vara erforderliga för bedömning av utformningen
och omfattningen av den i motionerna upptagna frågan. På utskottets
initiativ har därför sådan statistik tagits fram och under hand överlämnats till
bostadsdepartementet och bostadsstyrelsen. Ovan (avsnitt 3.8) har en
sammanfattning av statistiken gjorts. Av sammanfattningen framgår bl. a.
att antalet lån under 30 000 kr. i återstående låneskuld är ca 600 000 varav ca
300 000 är lån utan räntebidrag. Ca 400 000 lån har en återstående låneskuld
om högst 15 000 kr.

Enligt utskottets uppfattning bör sålunda ytterligare överväganden göras
om möjligheterna till samt omfattningen av en eventuell förtida inlösen och
avveckling av vissa typer av de statliga lån som administreras av bostadsverket.
I detta sammanhang bör som en naturlig del ingå överväganden om hur
ett eventuellt system skall vara utformat för att låntagaren skall vara
intresserad av att medverka. Vad utskottet anfört om ytterligare överväganden
i frågan bör riksdagen med anledning av motionerna som sin mening ge
regeringen till känna. Regeringen bör i lämpligt sammanhang redovisa sin
syn på frågan för riksdagen.

I motion 509 (s) tas upp frågan om förenkling av regelsystemet m. m. för
bostadslångivningen och begärs ett riksdagens tillkännagivande om att
åtgärder vidtas för att underlätta kontakterna mellan bostadsverket -bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna - och allmänheten. Motionären
finner det viktigt att bostadsverkets regler, blanketter och rutiner utformas så

CU 1982/83:22

att allmänheten inte drar sig för att söka de olika former av statliga bostadslån
och bidrag som finns.

Även i motion 674 (m) yrkande 2 tas upp frågan om handläggning av
ärenden rörande statliga bostadslån. Motionären begär att bl. a. länsbostadsnämnderna
skall åläggas använda ett så tydligt och enkelt språk i sin
skriftväxling med allmänheten att missförstånd så långt möjligt undviks.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen på förslag av utskottet
tidigare (CU 1980/81:29 s. 50) begärt en översyn av bostadslånereglema.
Denna översyn som bl. a. har till syfte att förenkla reglerna och göra dem
mera lättillgängliga pågår f. n. inom bostadsdepartementet. Dessutom vill
utskottet erinra om att inom bostadsstyrelsen pågår dels ett arbete inriktat på
en översyn av bostadsverkets blanketter, dels ett projekt avseende administrativ
rationalisering inom länsbostadsnämnderna.

Det torde inte råda några delade meningar om att språket i författningar
m. m. bör vara så klargörande och så uttömmande som möjligt samt att olika
möjligheter till förenklingar bör tas till vara. Detta gäller naturligtvis även för
det regelsystem som administreras av bostadsverket. Utskottet är emellertid
medvetet om att utformningen av regelsystemets struktur avseende bostadslångivningen
ytterst beror på de beslut om långivningen som fattas av
statsmakterna. Även om dessa beslut i sig innebär komplikationer vid den
praktiska hanteringen av dem vill utskottet understryka vikten av att olika
åtgärder vidtas för att göra regelsystemet så enkelt och överskådligt som
möjligt. Som framgått ovan pågår olika arbeten i avsikt att förenkla
regelsystemet. Utskottet är emellertid av den uppfattningen att även
riksdagens revisorer bör kunna bidra till att ge frågan om regelsystemets
utformning ytterligare belysning. För att fästa revisorernas uppmärksamhet
på frågan har utskottet denna dag i skrivelse till revisorerna anfört att det
kunde vara motiverat att överväga hur en förenkling av nuvarande
lånesystem skulle kunna förverkligas om de nuvarande grunderna för
långivningen behålls. Det anförda innebär att syftet med motionerna nu får
anses tillgodosett utan någon ytterligare åtgärd. Motionerna avstyrks med
hänvisning till det anförda.

4.11 Fritidsboende

I motion 672 (m) yrkande 1 föreslås att riksdagen begär förslag om
speciella lån för bofast befolkning vid förvärv av bostadsfastigheter i
skärgårdsområden och kustområden, medan motion 677 (fp) utmynnar i
förslaget att riksdagen uttalar sig för bättre lånemöjligheter till äldre hus i
skärgården enligt i motionen antagna riktlinjer som ansluter till vad
fritidsboendekommittén föreslagit.

Fritidsboendekommittén har i delbetänkandet Fritidshus eller permanentbostad
(Ds Bo 1981:3 s. 100-103) behandlat bl. a. frågan om möjligheter att

CU 1982/83:22

finansiera förvärv av äldre permanentbostäder i områden där efterfrågan på
fritidshus är stark.

Härtill hörande frågor om åtgärder för fastboende kommer att behandlas i
en departementspromemoria under våren. Efter remissbehandling kommer
ett förslag att senare föreläggas riksdagen. Motionsförslagen avstyrks.

4.12 Ramar och anslag

De i motionerna 1550 (m) yrkande 2 och 1632 (c) yrkande 9 lämnade
förslagen om minskade anslag till lån till bostadsbyggande är en följd av
motionernas huvudförslag om att hyresrabatter och hyresförlustgarantier
m. m. skall upphävas - förslag som utskottet avstyrkt. Motionerna avstyrks
därför också i denna del. Regeringsförslaget tillstyrks.

Med hänvisning till utskottets inställning i sakfrågan avstyrker utskottet
bifall till motionerna 1550 (m) yrkande 2 och 1551 (m) yrkande 2 om
minskade anslag till räntebidrag m. m. för budgetåret 1983/84. Regeringens
förslag tillstyrks.

Vad i motion 1552 (m) yrkande 2 och i motion 1576 (vpk) yrkande 2
föreslagits avseende anslag till bostadsbidrag m. m. avstyrks, även i detta fall
med hänsyn till utskottets ställningstagande i sakfrågan. Vad i budgetpropositionen
föreslagits tillstyrks av utskottet.

Även i fråga om boendemiljöbidragen har utskottet avstyrkt motion 1550
(m) i sakfrågan. Motionen avstyrks därför också i vad den avser minskade
anslag till förbättring av boendemiljön. Regeringsförslaget tillstyrks därmed.

Vad i övrigt i regeringsprotokollet anförts avseende ramar och anslag
tillstyrks av utskottet.

4.13 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ett samhällsbyggnadsprogram att riksdagen avslår
motion 1982/83:1573,

2. beträffande en bostadsbyggnadsplan att riksdagen avslår
motion 1981/82:1575,

3. beträffande ett bostadsbyggnadsprogram för Stockholms län att
riksdagen avslår motion 1982/83:1120,

4. beträffande stadsförnyelse att riksdagen avslår motion 1982/
83:2098,

5. beträffande flergenerationsboende att riksdagen avslår motionerna
1982/83:1065 och 1629,

6. beträffande kollektivt boende att riksdagen avslår motionerna
1982/83:1067, 1564 yrkande 5 och 2153 yrkande 2,

CU 1982/83:22

7. beträffande ungdomens bostadssituation att riksdagen med
anledning av motion 1982/83:2153 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande ränte- och amorteringsfria län till de allmännyttiga
bostadsföretagen att riksdagen avslår motion 1982/83:184,

9. beträffande upphävande av tillfälliga stimulansåtgärder i form
av hyresrabatt och hyresförlustgaranti att riksdagen avslår
motionerna 1982/83:1550 yrkande 1 såvitt nu är i fråga, 1632
yrkande 1 och 1652 såvitt nu är i fråga,

10. beträffande upphävande av tillfälliga stimulansåtgärder i form
av stöd till de av uthyrningssvårigheter värst drabbade företagen
m. m. att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1550 yrkande 1
och 1652 båda motionerna såvitt nu är i fråga,

11. beträffande upphävande av tillfälliga stimulansåtgärder i vad de
inte behandlas under 9 och 10 ovan att riksdagen avslår motion
1982/83:1550 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

12. beträffande enhetslån per lägenhet att riksdagen avslår motion
1982/83:360 yrkande 3,

13. beträffande förändringar i nuvarande lånesystern att riksdagen
avslår motion 1982/83:1632 yrkande 6 såvitt nu är i fråga,

14. beträffande lånevillkoren att riksdagen avslår motion 1982/
83:1554,

15. beträffande borttagande av produktionskostnadskontrollen
m. m. att riksdagen avslår motionerna 1982/83:674 yrkande 1
och 1549,

16. beträffande lånebestämmelserna för styckebyggda småhus att
riksdagen med anledning av motion 1982/83:827 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande statliga län vid förvärv av äldre småhus att
riksdagen avslår motionerna 1982/83:346 och 2101,

18. beträffande finansieringen av grundförstärkningsåtgärder vid
ombyggnad att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1571 och
2106,

19. beträffande bostadslån till konstruktioner och material som
sänker kostnaderna för drift och underhåll att riksdagen avslår
motion 1982/83:832,

20. beträffande kommunalt förlustansvar för bostadslån till småhus
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1982/83:836 och 1632 yrkande 5 godkänner vad i
regeringsprotokollet förordats,

21. beträffande bostadslångivningen för ombyggnad m. m. att
riksdagen avslår motionerna 1982/83:1570 och 1632 yrkande 6
såvitt nu är i fråga,

CU 1982/83:22

22. beträffande översyn av tidskoefficienten samtfaktorprisindex att
riksdagen avslår motion 1982/83:1565,

23. beträffande köpeskillingskontrollen att riksdagen avslår motion
1982/83:1632 yrkande 3,

24. beträffande avskrivning av bostadslån och hyresförlustlän att
riksdagen avslår motion 1982/83:1632 yrkande 2,

25. beträffande avveckling av de generella bostadssubventionerna
att riksdagen avslår motion 1982/83:360 yrkande 4,

26. beträffande principerna för beräkning av räntebidragen att
riksdagen avslår motionerna 1982/83:360 yrkande 5 och 1551
yrkande 1,

27. beträffande extra upptrappning av de garanterade räntorna att
riksdagen avslår motion 1982/83:669,

28. beträffande maximering av räntebidragen att riksdagen avslår
motion 1982/83:1548,

29. beträffande viss utformning av bostadsbidragen för är 1984 att
riksdagen avslår motionerna 1982/83:1552 yrkande 1 a-c och
1576 yrkande 1,

30. beträffande avveckling av bostadsbidragen till hushåll utan barn
att riksdagen avslår motion 1982/83:1552 yrkande 1 d,

31. beträffande administration m. m. av bostadsbidragen att riksdagen
avslår motion 1982/83:670,

32. beträffande inkomstgränserna för förbättringslån att riksdagen
med bifall till regeringens förslag godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

33. beträffande avveckling av stödet tillförbättring av boendemiljön
att riksdagen avslår motion 1982/83:1553,

34. beträffande tillämpningsområdet för boendemiljöbidragen att
riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad i
regeringsprotokollet förordats,

35. beträffande avveckling av mindre statliga lån att riksdagen med
anledning av motionerna 1982/83:1632 yrkande 7 och 2146
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

36. beträffande förenkling av regelsystemet m. m. att riksdagen
avslår motionerna 1982/83:509 och 674 yrkande 2,

37. beträffande bättre lånemöjligheter till äldre hus i skärgården
m. m. att riksdagen avslår motionerna 1982/83:672 yrkande 1
och 677,

38. beträffande ramar att riksdagen med bifall till regeringens
förslag

a. medger att ramen för de antikvariska myndigheternas
tillstyrkanden av sådana ombyggnader som bör komma i fråga
för förhöjt låneunderlag och tilläggslån bestäms till 30 000 000

CU 1982/83:22

kr. för år 1983 och preliminärt till samma belopp för år
1984,

b. medger att den under a. angivna ramen får överskridas om
det behövs av de skäl som i regeringsprotokollet redovisats,

c. medger att räntefria förbättringslån beviljas inom en ram av
högst 25 000 000 kr. under år 1983 och preliminärt inom en ram
av högst 25 000 000 kr. under år 1984,

d. bemyndigar regeringen att besluta om ändringar av den
under c. upptagna ramen för långivningen under år 1983, om
det behövs av sysselsättningsskäl,

e. medger att beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön
får meddelas intill ett belopp av 85 000 000 kr. under budgetåret
1983/84 och preliminärt intill ett belopp av 60 000 000 kr. under
budgetåret 1984/85,

f. medger att beslut om bostadslån till förbättring av boendemiljön
utan samband med boendemiljöbidrag får meddelas
intill ett belopp av 35 000 000 kr. under budgetåret 1983/84,

39. beträffande anslag till bostadsbyggande att riksdagen med bifall
till regeringens förslag och med avslag på motion 1982/83:1550
yrkande 2 såvitt nu är i fråga och 1632 yrkande 9 till Län till
bostadsbyggande för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 8 100 000 000 kr.,

40. beträffande anslag till räntebidrag m. m. att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1982/83:1550 yrkande 2 såvitt nu är i fråga och 1551 yrkande 2
till Räntebidrag m. m. för budgetåret 1983/84 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 10 300 000 000 kr.,

41. beträffande anslag till bostadsbidrag m. m. att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1982/83:1552 yrkande 2 och 1576 yrkande 2 till Bostadsbidrag
m. m. för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 1 347 000 000 kr.,

42. beträffande anslag till förbättring av boendemiljön att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1982/83:1550 yrkande 2 såvitt nu är i fråga till Bidrag till
förbättring av boendemiljön för budgetåret 1983/84 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 60 000 000 kr.,

43. beträffande anslag i övrigt att riksdagen med bifall till regeringens
förslag för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln
anvisar

a. till Bostadsstyrelsen ett förslagsanslag av 45 436 000 kr.,

b. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag av 20 998 000
kr.,

CU 1982/83:22

c. till Eftergift av hyresförlustlän ett förslagsanslag av
100 000000 kr.,

d. till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse
ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,

e. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag
av 270 000 000 kr.,

f. till Lån till förvärv av bostadsrätt ett reservationsanslag av
25 000 000 kr.

Stockholm den 24 mars 1983

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Maj-Lis Landberg1 (s), Knut Billing (m), Magnus Persson
(s), Ivar Nordberg (s), Bertil Danielsson (m), Per Olof Håkansson (s),
Lennart Nilsson (s), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta
Palmqvist2 (s), Agne Hansson (c) och Sten Sture Paterson (m).

Reservationer

1. En bostadsbyggnads plan
Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 22 som börjar ”Utskottet
behandlade” och slutar ”rämens omfattning” bort lyda:

Utvecklingen på bostadsmarknaden leder allt längre bort från de
bostadssociala målen. Visserligen är den öppna bostadsbristen nästan borta,
men fortfarande bor många hushåll trångt och i omoderna eller halvmoderna
lägenheter. Samtidigt är bostadskostnaderna så höga att många hushåll helt
enkelt inte har råd att efterfråga en rymligare och bättre bostad. Härigenom
uppstår en dold bostadsbrist av stor omfattning. Det är därför nödvändigt att
stimulera till ett ökat bostadsbyggande som tryggar en bra och socialt riktig
bostadsförsörjning. Samtidigt ger ett ökat bostadsbyggande samhällsekonomiskt
positiva effekter i form av bl. a. många nya arbetstillfällen och
byggandet kan åter fungera som en motor för stora delar av näringslivet. Mot
bakgrund av vad som här anförts måste enligt utskottets mening bostadsbyggandet
öka i förhållande till nuvarande omfattning. Riksdagen bör därför

1 Vid behandling av p. 1-27.

2 Vid behandling av p. 28-43.

CU 1982/83:22

uttala sig för en bostadsbyggnadsplan av den omfattning som föreslås i
partimotion 1575 (vpk).

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande en bostadsbyggnadsplan att riksdagen bifaller
motion 1982/83:1575,

2. Ett bostadsbyggnadsprogram för Stockholms län

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 22 som börjar ”Förverkligandet
av” och slutar ”1120 (vpk) avstyrks” bort lyda:

Stockholmsregionen är en region i obalans och detta gäller inte minst
beträffande boendet. I Storstockholm finns det över 40 000 registrerade
bostadssökande, varav inte mindre än hälften saknar egen bostad. Här kan
en ökad segregation förmärkas som bl. a. resulterar i en utslagning av
ungdomar och äldre i en tidigare icke skådad omfattning. Den förda
bostadspolitiken har drabbat dem som saknar bostad hårt genom att
nyproduktionen mer än halverats samtidigt som antalet lägenheter minskar
genom sanering och ombyggnad. Jämsides härmed pågår en allt snabbare
omvandling av hyreslägenheter till ägarlägenheter och bostadsrätter i
framför allt regionens centrala delar. Detta är en enligt utskottets mening
mycket oroande utveckling som måste förhindras.

Mot bakgrund av vad som här anförts bör för Stockholms län upprättas ett
bostadsbyggnadsprogram med en inriktning och omfattning som föreslås i
motion 1120 (vpk). Det får härvid förutsättas att staten också går in med de
stödåtgärder som erfordras för programmets genomförande - åtgärder sorn
har preciserats i andra (vpk)-motioner.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande ett bostadsbyggnadsprogram för Stockholms län att
riksdagen bifaller motion 1982/83:1120,

3. Stadsförnyelse

Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar ”Utskottet delar”
och på s. 23 slutar "motion 2098 (fp)” bort lyda:

I motion 2098 (fp) ges flera exempel på den socialdemokratiska
regeringens ointresse för stadsförnyelsefrågorna. Som uttryck för den
nuvarande regeringens ljumma inställning till denna viktiga fråga kan
nämnas att regeringen avskaffar stadsförnyelsekommittén och samtidigt
nästan helt utelämnar stadsförnyelsebegreppet i de bostadspolitiska dokument
regeringen avgivit sedan sitt tillträde. I direktiven till bostadskommit -

CU 1982/83:22

tén spelar stadsförnyelsefrågorna en underordnad roll. Som framgått ovan
(avsnitt 3.9) nämns över huvud taget inte stadsförnyelsefrågorna i utredningens
direktiv i någon av de fem punkter på vilka kommitténs arbete skall
inriktas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att stadsförnyelsefrågorna
av den socialdemokratiska regeringen tydligen anses så marginella att de inte
anses behöva ingå som en del i en statlig bostadspolitik. Regeringens
ointresse för stadsförnyelsefrågorna framgår också vid en läsning av
bostadsdepartementets bilaga till årets budgetproposition. I denna proposition
finns inte några konkreta förslag på grundval av stadsförnyelsekommitténs
betänkande. Det måste anses som mycket tveksamt om den nuvarande
regeringen inser behovet av en politik för stadsförnyelse.

Det är viktigt att tidigare kommittéarbete avseende stadsförnyelsen
fullföljs och vidareutvecklas. En av huvuduppgifterna i det kommande
arbetet är att fortlöpande följa förnyelseverksamhetens utveckling och
belysa hur den påverkas av olika förhållanden i samhället. En annan viktig
uppgift är att följa det arbete med information, erfarenhetsutbyte och
metodutveckling som påbörjades inom ramen för det tidigare kommittéarbetet.

Vad utskottet nu anfört om stadsförnyelsearbetets fortsatta inriktning
m. m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta innebär
en anslutning till vad i motion 2098 (fp) föreslagits.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande stadsförnyelse att riksdagen med anledning av
motion 1982/83:2098 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

4. Flergenerationsboende

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Agne Hansson (c) och Sten Sture Paterson (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 23 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”Motionerna avstyrks” bort lyda:

Det finns enligt utskottets mening starka sociala och samhällsekonomiska
motiv som talar för ett ökat flergenerationsboende. Ett boende med denna
inriktning främjar kontakterna mellan anhöriga, och flergenerationsfamiljen
kan i många fall komplettera samhällsomsorgen. Det gäller omsorgen om de
äldre och deras möjligheter att så länge som möjligt bo kvar i sitt hem. Också
barnomsorgsaspekten är viktig i sammanhanget. Samtidigt kan konstateras
att nuvarande bostadsbestånd är mycket dåligt anpassat till de speciella krav
som måste ställas på en bostad för flergenerationsboende. Till detta kommer
hindren vid nybyggnation i form av gällande normer, lånebestämmelser och
oklara planfrågor. Enligt utskottets mening måste därför en översyn i

CU 1982/83:22

huvudsak i enlighet med förslagen i motionerna 1065 (m) och 1629 (c) göras
med syfte att underlätta förutsättningarna för ett ökat flergenerationsboende.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande flergenerationsboende att riksdagen med anledning
av motionerna 1982/83:1065 och 1629 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Kollektivt boende

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 23 som börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”sorn anförts” bort lyda:

I vårt samhälle som alltmer utmärks av privatisering och individualism
måste det gemensamma - det kollektiva - utgöra en motvikt. Ett led i dessa
strävanden är att utveckla alternativa boendeformer. Olika typer av
kollektivt boende måste därför stödjas och stimuleras. Detta gäller inom
såväl nyproduktionen som det befintliga bostadsbeståndet. Som en utgångspunkt
för detta arbete bör kommunerna inventera behovet av nya
boendeformer och upprätta en plan för ett förverkligande av de önskemål
som framkommer vid inventeringen.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen hos regeringen begära
förslag till åtgärder för att förverkliga utvecklingen av ett socialt inriktat
boende i enlighet med vad som föreslås i partimotion 1067 (vpk). Härvid bör
också de i motion 1564 (vpk) yrkande 5 framlagda förslagen om åtgärder för
att främja ett socialt inriktat boende beaktas. Vad utskottet anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Härmed är också
förslaget i motion 2153 (s) yrkande 2 i huvudsak tillgodosett. De i andra
(vpk)-motioner framlagda förslagen om forskning m. m. angående alternativa
boendeformer behandlas i ett kommande betänkande.

dels utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande kollektivt boende att riksdagen med bifall till
motion 1982/83:1067 och med anledning av motionerna 1982/
83:1564 yrkande 5 och 2153 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Ungdomens bostadssituation

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Kerstin Ekman (fp), Agne Hansson (c) och Sten Sture
Paterson (m) anser att

CU 1982/83:22

dels den del av utskottets betänkande på s. 24 som börjar ”1 en” och slutar
”till känna” bort lyda:

Såsom redovisas ovan avstyrkte utskottet senast under föregående
riksmöte en motsvarande motion. Utskottet hänvisade härvid till angelägenheten
av att kommunerna i sin planering särskilt beaktade bl. a. ungdomars
behov av bostäder. Samtidigt konstaterade utskottet att denna fråga föll
inom ramen för den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen. Med
hänsyn härtill och till de stora variationerna i bostadsefterfrågan på olika
orter fanns det enligt utskottets mening därför inte anledning att genomföra
någon utredning med den allmänna inriktning som föreslagits. Vad utskottet
i denna del anfört står fast. Motionen avstyrks.

dels utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande ungdomens bostadssituation att riksdagen avslår
motion 1982/83:2153 yrkande 1,

7. Ränte- och amorteringsfria län till de allmännyttiga bostadsföretagen
Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 24 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”tidigare ställningstaganden” bort lyda:

För att åstadkomma acceptabla hyror och större rättvisa i boendet måste
en omfördelning ske av samhällets bostadsstöd från den privata ägarsektorn
till allmännyttiga hyreshus. Ett ökat statligt stöd till de allmännyttiga
bostadsföretagen är den enda realistiska vägen att snabbt åstadkomma ett
stopp för hyreshöjningar och skapa ökad rättvisa på bostadsmarknaden. I
avvaktan på bostadskommitténs övergripande översyn avseende bl. a.
bostadsstöd och bostadsfinansiering måste därför ränte- och amorteringsfria
lån medges till allmännyttiga bostadsföretag av en storleksordning som
täcker det medelsbehov som kvarstår efter slutförda hyresförhandlingar.

Ränte- och amorteringsfria lån kan stoppa kostnadsökningarna i såväl
nybyggda som äldre lägenheter. Förhandlingsrätt och förhandlingsrutiner
äventyras inte om motionsförslaget genomförs. Efter särskild ansökan med
redovisning av förhandlingsöverenskommelsen skall man kunna erhålla lån
för att undvika hyreshöjningar. Lånen kan påföras företagen som en skuld,
men skall t. v. inte avbetalas och skall efter en tid kunna avskrivas. Genom
bruksvärdebestämmelser och jämförelsehyror kommer de föreslagna lånen
också att förhindra hyreshöjningar inom det privata bostadsbeståndet.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet förslagen i partimotion
184 (vpk).

dels utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande ränte- och amorteringsfria län till de allmännyttiga
bostadsföretagen att riksdagen bifaller motion 1982/83:184,

CU 1982/83:22

8. Upphävande av tillfälliga stimulansåtgärder i form av hyresrabatt och
hy res förlustgaranti

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m). Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Kerstin Ekman (fp), Agne Hansson (c) och Sten Sture
Paterson (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 25 som börjar ”De temporära”
och slutar ”denna del” bort lyda:

Det finns i dag ett bostadsbestånd som inte bara representerar stora
ekonomiska utan också stora miljömässiga värden. Sett ur ett riksperspektiv
måste därför det mest angelägna vara att bibehålla och rusta upp det
existerande äldre bostadsbeståndet. Samtidigt behövs dock ett ökat nybyggande
på ett mindre antal orter. Enligt utskottets mening bör emellertid
denna nyproduktion kunna komma till stånd utan ytterligare stimulanser i
form av hyresrabatt och hyresförlustgaranti. Utgångspunkten för denna
bostadsproduktion bör vara de boendes behov och den efterfrågan som finns.
Härigenom skapas förutsättningar för att bostäderna får en efterfrågad
utformning. De föreslagna stimulansåtgärderna i form av hyresrabatt och
hyresförlustgaranti har enligt utskottets mening en snarast motsatt verkan.
Åtgärderna kan komma att konservera existerande brister och förhindra en
anpassning till den verkliga efterfrågan.

Utifrån här anförda principiella ståndpunkter bör de tillfälliga stimulansåtgärderna
i form av hyresrabatt och hyresförlustgaranti avvecklas fr. o. m.
den 1 juli 1983. Utskottet ställer sig därmed bakom förslagen i motionerna
1550 (m) yrkande 1, 1632 (c) yrkande 1 och 1652 (fp) i denna del. Vad
utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 9 bort hemställa:

9. beträffande upphävande av tillfälliga stimulansåtgärder i form
av hyresrabatt och hyresförlustgaranti att riksdagen med anledning
av motionerna 1982/83:1550 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,
1632 yrkande 1 och 1652 såvitt nu är i fråga som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Upphävande av tillfälliga stimulansåtgärder i form av stöd till de av
uthyrningssvårigheter värst drabbade företagen m. m.

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Kerstin
Ekman (fp) och Sten Sture Paterson (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 25 som börjar ”Utskottet kan”
och slutar ”för boendemiljöbidragen” bort lyda:

Utifrån de principiella ståndpunkter som anförts för en avveckling av
hyresrabatt och hyresförlustgaranti bör också de tillfälliga stimulansåtgärderna
i form av stöd till de av uthyrningssvårigheter värst drabbade

CU 1982/83:22

företagen, räntebidrag för underhållslån och vidgning av tillämpningsområdet
för boendemiljöbidrag avvecklas. Utskottet ställer sig därmed bakom
förslagen i motionerna 1550 (m) yrkande 1 och 1652 (fp) i denna del.

dels utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande upphävande av tillfälliga stimulansåtgärder i form
av stöd till de av uthyrningssvårigheter värst drabbade företagen
m. m. att riksdagen med anledning av motionerna 1982/83:1550
yrkande 1 och 1652 båda motionerna såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Upphävande av tillfälliga stimulansåtgärder i övrigt

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Sten Sture Paterson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 25 som börjar ”Av de” och
slutar ”i övrigt” bort lyda:

Också övriga tillfälliga stimulansåtgärder bör enligt utskottets mening
kunna avvecklas i enlighet med vad som föreslås i motion 1550 (m) yrkande 1
såvitt nu är i fråga. Utskottet ställer sig därmed bakom motionsförslaget även
i denna del.

dels utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande upphävande av tillfälliga stimulansåtgärder i vad de
inte behandlas under 9 och 10 ovan att riksdagen med anledning
av motion 1982/83:1550 yrkande 1 såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Lånevillkoren (lika låneandel)

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Sten Sture Paterson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 26 som börjar ”Motionsyrkandet
avstyrks” och slutar ”bostadskommitténs arbete” bort lyda:

För många människor är hyresformen den mest attraktiva. För dessa
boende är valfriheten bestämd av konkurrensen mellan fastighetsägarna.
Utan konkurrens är ingen fastighetsägare tvingad att ta hänsyn till
hyresgästernas önskemål. Om en producent har monopol på en vara eller
nyttighet har konsumenterna därmed inga alternativ att välja mellan.

På dagens bostadsmarknad råder inte denna nödvändiga konkurrens.
Bristande konkurrensförutsättningar har medfört att enskild förvaltning i
nyproduktion praktiskt taget omöjliggjorts. Enskilda företag erhåller endast
92-procentiga lån och 95-procentigt räntebidrag medan kommunala bostadsföretag
erhåller såväl 100-procentiga lån som räntebidrag. Detta betyder att

CU 1982/83:22

månadshyran för en normal trerumslägenhet blir närmare 300 kr. högre i den
enskilt ägda fastigheten. Även om hyresgästen skulle vara villig betala denna
hyra, så medges inte en sådan hyresdifferens inom ramen för bruksvärdesystemet.

En primär förutsättning för att uppnå en bygg- och bostadsmarknad i
konkurrensen är att de statliga lånevillkoren ges en utformning som leder till
konkurrensneutralitet i fråga om kapitalkostnaderna. En enhetlig belåningsgräns
i enlighet med vad som föreslås i motion 1554 (m) ger ökade
förutsättningar för konkurrens på lika villkor. Förslaget leder dessutom till
en minskad belastning på statsbudgeten. Motionen tillstyrks.

dels utskottet under 14 bort hemställa

14. beträffande lånevillkoren att riksdagen bifaller motion 1982/
83:1554,

12. Borttagande av produktionskostnadskontrollen m. m.

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Sten Sture Paterson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 26 som börjar ”Förslaget i” och
slutar ”sorn avstyrks” bort lyda:

Den statliga bostadslångivningen innehåller ett nätverk av regleringsmekanismer.
Lånereglerna styr genom sin utformning inte bara vad som byggs
utan också var det byggs. Särskilt inom förtätningsområden har det visat sig
svårt, för att inte säga omöjligt, att producera småhus och bostadsrättslägenheter
inom ramen för den statliga långivningen. För att komma till rätta
med detta problem bör lånereglerna enligt vad som föreslås i motion 1549
(m) utformas så att statliga bostadslån ges till all produktion. Den statliga
långivningen skall dock begränsas till vad som motsvarar en i dag normal
kostnad. Produktionskostnader här utöver får finansieras genom egen insats.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär att förslaget i motion 674
(m) yrkande 1 också tillgodosetts. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 15 bort hemställa

15. beträffande borttagande av produktionskostnadskontrollen
m. m. att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:674
yrkande 1 och 1549 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

13. Kommunalt förlustansvar för bostadslån till småhus

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Agne Hansson (c) och Sten Sture Paterson (m) anser att

CU 1982/83:22

dels den del av utskottets betänkande på s. 28 sorn börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”motion 836 (s)” bort lyda:

Den föreslagna utökningen av det kommunala förlustansvaret innebär en
återgång till vad som gällde före år 1977. På förslag av den dåvarande
borgerliga trepartiregeringen inskränktes det kommunala förlustansvaret
fr. o. m. detta år till att gälla endast normal del av statslånet. Det
huvudsakliga skälet härför var att främja bostadsbebyggelse på mindre orter
och i glesbygd. Enligt utskottets mening är det mot bakgrund härav felaktigt
att nu utöka kommunernas ansvar. Det anförda motivet för ett ökat
kommunalt förlustansvar - att det behövs på grund av ökade kreditrisker -har utskottet inte funnit bärande. En beskrivning av långivningens risker
måste i så fall utvidgas till att avse också de svårigheter som under lång tid
funnits i form av tomma lägenheter och hus som går med stora förluster.
Hithörande frågor kommer dessutom att behandlas av bostadskommittén.
Med hänvisning till vad som här anförts avstyrker utskottet regeringens
förslag i denna del. Utskottet kan därmed inte heller ställa sig bakom
förslaget i motion 836 (s), som avstyrks.

dels utskottet under 20 bort hemställa

20. beträffande kommunalt förlustansvar för bostadslån till småhus
att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1632 yrkande 5 och
med avslag på motion 1982/83:836 inte godkänner vad i
regeringsprotokollet förordats,

14. Köpeskillingskontrollen

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m). Bertil
Danielsson (m), Agne Hansson (c) och Sten Sture Paterson (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar ”Civilutskottet
delar” och slutar ”yrkande 3 avstyrks” bort lyda:

Sedan den 1 juli 1979 gäller köpeskillingskontroll vid överlåtelse av statligt
belånade småhus. Liksom bostadsstyrelsen och motionärerna i motion 1632
(c) finner utskottet skäl föreligga att köpeskillingskontrollen avskaffas
fr. o. m. halvårsskiftet i år. Som framgår av bostadsstyrelsens anslagsframställning
är det flera administrativa problem förenade med kontrollen.
Antalet avslag på ansökningar om övertagande är dessutom mycket
begränsat enligt bostadsstyrelsen.

Sedan köpeskillingskontrollen infördes har dessutom reglerna för realisationsvinstbeskattningen
skärpts och de statliga räntesubventionerna minskat
avsevärt genom en snabbare uppräkning av den garanterade räntan. De
ändrade reglerna för återbetalning av lån vid överlåtelse av småhus har även
de en prisdämpande effekt liksom det allmänna ekonomiska läget.

Utskottet föreslår mot bakgrund av det ovan anförda att köpeskillingskontrollen
för styckebyggda småhus avskaffas. Motion 1632 (c) yrkande 3
tillstyrks sålunda.

4 Riksdagen 1982/83. 19 samt. Nr 22

CU 1982/83:22

dels utskottet under 23 bort hemställa

23. beträffande köpeskillingskontrollen att riksdagen med bifall till
motion 1982/83:1632 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

15. Avskrivning av bostadslån och hyresförlustlån

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Agne Hansson (c) och Sten Sture Paterson (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 29 som börjar ”Riksdagen har”
och slutar ”yrkande 2 avstyrks” bort lyda:

Problemen med tomma lägenheter eller helt tomma hus har under senare
år ökat kraftigt. Företagen försöker nu bl. a. lösa svårigheterna och minska
sina kostnader genom att tömma vissa hus och lägga dem i ”malpåse”.
Åtgärder som rivning har också diskuterats. En sådan lösning är dock en
uppenbar kapitalförstöring och enligt utskottets mening måste därför andra
åtgärder prövas. En möjlighet är härvid att bygga om fastigheterna till annat
än bostäder. En ytterligare möjlighet är att i enlighet med förslaget i motion
1632 (c) yrkande 2 göra det möjligt för i första hand bostadsrättsföreningar
att förvärva fastigheter utan hyresgäster. En förutsättning härför är att staten
avskriver bostadslån och ev. hyresförlustlån. I förekommande fall måste
också kommunen avskriva lån mot säkerhet i fastigheten. Är inte detta
tillräckligt får även delar av bottenlånet avskrivas. Genom dessa åtgärdersom
närmast motsvarar ett ackordsförfarande - skapas förutsättningar för en
”rekonstruktion” av fastigheter, t. ex. i form av om- och tillbyggnader för att
ge fastigheten en efterfrågad utformning. Vad utskottet anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 24 bort hemställa

24. beträffande avskrivning av bostadslån och hyresförlustlån att
riksdagen med bifall till motion 1982/83:1632 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Avveckling av de generella bostadssubventionerna

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Sten Sture Paterson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar ”Med anledning”
och på s. 31 slutar ”utskottet motionsyrkandet” bort lyda:

Riksdagen ställde sig år 1982 (CU 1981/82:26 s. 7-8) bakom ett
regeringsförslag som innebar att inriktningen av bostadsstödet borde
utformas så att en omfördelning från generella mot behovsprövade
subventioner kom till stånd. Detta innebär bl. a. en förskjutning från
räntebidrag till bostadsbidrag. Det finns nu, som framgår av motion 360 (m).

CU 1982/83:22

goda skäl för riksdagen att medverka till att en prövning av de generella
bostadssubventionernas roll görs med inriktning på att dessa subventioner
successivt skall avvecklas.

Utformningen av vårt bostadsfinansieringssystem bygger i grunden på
1974 års bostadspolitiska beslut. Vissa av de utgångspunkter som låg till
grund för detta beslut har måst överges. Bl. a. har den snabba pris- och
ränteutvecklingen medfört modifieringar av bostadsfinansieringssystemet
bl. a. genom s. k. extra upptrappningar av de garanterade räntesatserna. Det
har även varit nödvändigt att företa kompletterande åtgärder inom
skattesystemet för att hävda 1974 års beslut. Trots dessa kompletteringar
konstaterar utskottet att ett helt nytt bostadsfinansieringssystem måste
utformas, på sikt fritt från generella subventioner. Ett sådant system kan
endast förverkligas successivt och i kombination med höjda bostadsbidrag
och sänkta skatter.

Utskottet ansluter sig till yrkande 4 i motion 360 (m) om att en utredning
bör göras och föreläggas riksdagen om hur de generella subventionerna till
bostadsbyggandet skall avvecklas. Detta bör ges regeringen till känna.

I avvaktan på att så sker bör förändringar inom nuvarande räntebidragsoch
bostadsbidragssystem göras. Utskottet behandlar nedan motioner (m) i
vilka dessa frågor tas upp.

dels utskottet under 25 bort hemställa

25. beträffande avveckling av de generella bostadssubventionerna
att riksdagen med anledning av motion 1982/83:360 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

17. Principerna för beräkning av räntebidragen

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Sten Sture Paterson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar ”Sammanfattningsvis
anförde” och på s. 32 slutar ”utskottet nedan” bort lyda:

Utskottet har ovan ställt sig bakom ett motionsförslag (m) om att de
generella subventionerna till bostadsbyggandet successivt bör avvecklas och
att förslag i frågan bör föreläggas riksdagen. I avvaktan på att en avveckling
kan förverkligas bör en reformering av nuvarande räntebidragssystem göras.
I motionerna 360 (m) och 1551 (m) som redovisats ovan har lämnats förslag
till hur dagens bostadsfinansieringssystem bättre skall anpassas till den
rådande inflationstakten. Utskottet har ovan ingående redovisat motionsförslagen.
Vad i motionerna anförts om behovet av ändringar i räntebidragssystemet
ställer sig utskottet bakom.

Utskottet anser att riksdagen bör besluta om ett system med upptrapp -

CU 1982/83:22

ningar av de garanterade räntesatserna enligt vad i motion 1551 (m)
yrkande 1 föreslagits. Det nu förordade systemet bör införas fr. o. m.
budgetåret 1983/84. Syftet med motion 360 (m) yrkande 5 är därmed
tillgodosett. Anslagsfrågan behandlas nedan.

dels utskottet under 26 bort hemställa

26. beträffande principerna för beräkning av räntebidragen att
riksdagen med bifall till motion 1982/83:360 yrkande 5 och med
anledning av motion 1982/83:1551 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Extra upptrappning av de garanterade räntorna

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 32 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”motion 669 (vpk)” bort lyda:

De extra upptrappningarna av de garanterade räntorna för de allmännyttiga
bostadsföretagen, som riksdagen beslöt förra året, innebär stora
hyreshöjningar för de boende i dessa fastigheter. Någon extra upptrappning
enligt riksdagens beslut år 1982 bör inte göras för de allmännyttiga
bostadsföretagen. Riksdagen har tidigare förelagts motionsförslag (vpk)
med samma innebörd som det nu behandlade.

En utebliven extra upptrappning för dessa företag är motiverad från såväl
fördelningspolitiska som bostadspolitiska utgångspunkter. En utebliven
höjning sänker genom hyreslagens bruksvärderegler boendekostnaderna för
alla hyresgäster och hindrar privata husägare från att göra ytterligare vinster
på hyresgästernas bekostnad. Ett beslut i enlighet med den nu behandlade
(vpk)-motionen kommer att verksamt bidra till att förhindra eller i vart fall
minska kommande hyreshöjningar.

Utskottet finner det väl motiverat att temporära åtgärder med den
inriktning som förordas i motionen vidtas inte minst i avvaktan på
regeringens förslag med anledning av bostadskommitténs förslag om ett nytt
finansieringssystem.

Utskottet förordar att riksdagen bifaller motion 669 (vpk) om att någon
extra upptrappning av de garanterade räntorna för allmännyttiga bostadsföretag
inte skall göras. Därmed upphävs riksdagens tidigare (CU 1981/82:26)
beslut i frågan.

dels utskottet under 27 bort hemställa

27. beträffande extra upptrappning av de garanterade räntorna att
riksdagen bifaller motion 1982/83:669,

CU 1982/83:22

19. Viss utformning av bostadsbidragen för år 1984

a. Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Sten Sture Paterson
(alla m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 17 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 33 som börjar ”Med anledning”
och slutar ”motion 1576 (vpk)” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt motion 1551 (m) om ändrade grunder för
beräkning av räntebidrag. I denna motion förutskickas att de kostnadsökningar
som de ändrade beräkningsgrunderna för räntebidrag ger upphov till
delvis bör mötas genom höjda bostadsbidrag. I motion 1552 (m) lämnas
förslag till hur bostadsbidragen för hushåll med barn bör utformas under
bidragsåret 1984. Utskottet har ovan redogjort för innebörden av förslagen i
denna senare motion. Förslagen i motionen innebär ökade bidrag med
mellan 1 680 kr./år och 4 560 kr./år jämfört med regeringens förslag som ju
innebär att några förändringar i bostadsbidragssystemet inför år 1984 över
huvud taget inte skall göras.

Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 1552 (m) såvitt avser
bostadsbidrag till hushåll utan barn. Detta innebär att utskottet avstyrker
förslaget i motion 1576 (vpk) yrkande 1. Detta senare förslag om reformerade
bostadsbidrag har väckts utan anknytning till den i (m)-motionen
upptagna frågan om utformningen av räntebidragen. Anslagsfrågan behandlar
utskottet nedan (avsnitt 4.12).

dels utskottet under 29 bort hemställa

29. beträffande viss utformning av bostadsbidragen för är 1984 att
riksdagen med bifall till motion 1982/83:1552 yrkande 1 a-c och
med avslag på motion 1982/83:1576 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b. Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Med anledning”
och slutar ”motion 1576 (vpk)” bort lyda:

Utskottet kan inte dela regeringens uppfattning om att några ändringar i
bostadsbidragssystemet inte bör göras inför år 1984. Även om bostadsbidragskommitténs
förslag övervägs är detta inget skäl att inte föreslå
förbättringar inom ramen för nuvarande system. Regeringens förslag om att
några förändringar inte bör göras betyder att regeringen låter inflationen och
löneökningarna urholka bidragens värde. Dessutom innebär hyreshöjningarna
att bidragens relativa betydelse minskar. Utskottet kan inte ställa sig
bakom ett sådant synsätt. I motion 1576 (vpk) lämnas förslag till hur bidragen
för år 1984 bör utformas i avvaktan på ett i princip nytt bidragssystem.
Utskottet har ovan redovisat dessa förslag. Sammanfattningsvis innebär
förslagen i motionen ökade bostadsbidrag för alla grupper av bidragstagare.

CU 1982/83:22

Dessutom kommer flera personer att få bidrag vid ett bifall till motionen
eftersom motionärerna föreslår höjda inkomstgränser och att studiemedel
inte skall läggas till grund för beräkning av den bidragsgrundande inkomsten.
Genom en anslutning till motion 1576 (vpk) har motion 1552 (m) tillgodosetts
i inte ringa omfattning. Utskottet behandlar anslagsfrågan nedan.

dels utskottet under 29 bort hemställa

29. beträffande viss utformning av bostadsbidragen för år 1984 att
riksdagen med bifall till motion 1982/83:1576 yrkande 1 och
med anledning av motion 1982/83:1552 yrkande 1 a-c som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Avveckling av bostadsbidragen till hushåll utan barn

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Sten Sture Paterson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Utskottet kan” och
slutar ”avsnitt 4.12” bort lyda:

Som anförs i motion 1552 (m) bör det samlade bostadsstödet inriktas på
hushåll med barn och på pensionärerna. Bostadsbidrag till hushåll utan barn
har alltmer förlorat i betydelse. Det reella värdet av detta bidrag har
halverats sedan det infördes för knappt tio år sedan. Bidraget tenderar till att
bli en administrativ belastning. Stödet till hushåll utan barn bör avvecklas vid
utgången av kalenderåret 1983. Riksdagen har tidigare (CU 1981/82:26 s. 13)
uttalat sig för en inriktning av bidragsgivningen så att i första hand
trångbodda hushåll med stor försörjningsbörda stöds. Anslagsfrågan
behandlas nedan.

dels utskottet under 30 bort hemställa

30. beträffande avveckling av bostadsbidragen till hushåll utan barn
att riksdagen med anledning av motion 1982/83:1552 yrkande
1 d som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

21. Avveckling av stödet till förbättring av boendemiljön

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Sten Sture Paterson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 34 som börjar ”Stödet fyller”
och slutar ”Motionen avstyrks” bort lyda:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är fastighetsägarna som
i första hand har att svara för att bostäderna med tillhörande tomtmark
erbjuder de boende en god miljö. Det är också allmänt omvittnat att de som
bor i äganderätts- och bostadsrättslägenheter i större utsträckning är nöjda
med sin boendemiljö än de som bor i hyresrätt. De som bor i enskild hyresrätt

CU 1982/83:22

och hos fastighetsägare som äger få lägenheter är i sin tur mer nöjda än de
som bor i hus ägda av stora anonyma företag och stiftelser. Att vissa
fastigheter och områden får problem med tomma lägenheter och ”dålig
miljö” kan således ha sin orsak i vem som äger fastigheterna och hur de sköts.
Genom att bygga de bostäder som verkligen efterfrågas och förvalta dem i
enlighet med de boendes värderingar så är risken liten för att problem skall
uppstå.

Utifrån denna principiella syn förordar utskottet att statens stöd till
förbättring av boendemiljön avvecklas i enlighet med förslaget i motion 1553.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottet under 33 bort hemställa

33. beträffande avveckling av stödet till förbättring av boendemiljön
att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1553 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Tillämpningsområdet för boendemiljöbidragen

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Sten Sture Paterson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 35 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”denna del” bort lyda:

Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i motion 1553 (m) om en
avveckling av boendemiljöstödet.

Regeringsförslaget saknar därmed aktualitet i denna del. Det avstyrks
därför. Även om riksdagen skulle besluta att stödet till boendemiljön skall
vara kvar efter budgetåret 1982/83 saknas anledning att tillstyrka den
vidgning av tillämpningsområdet som förordas i regeringsprotokollet.

dels utskottet under 34 bort hemställa:

34. beträffande tillämpningsområdet för boendemiljöbidragen att
riksdagen med avslag på regeringens förslag inte godkänner vad
i regeringsprotokollet förordats,

23. Bättre länemöjligheter till äldre hus i skärgården m. m.

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Kerstin
Ekman (fp) och Sten Sture Paterson (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 37 som börjar ”Härtill
hörande” och slutar ”Motionsförslagen avstyrks” bort lyda:

Gemensamt för motionerna 672 (m) och 677 (fp) är att i båda motionerna
behandlas behovet av statliga lån för förvärv av bostadsfastigheter i
skärgården och i kustsamhällena. Motionärerna anför att möjligheterna till

CU 1982/83:22

finansiering av husköp och renovering av fastigheterna i skärgården saknas.
Vidare anför motionärerna att ett bostadshus i skärgården ofta betingar ett så
högt pris att den bofasta befolkningens köpkraft inte är tillräcklig för att
förvärva fastigheter som blir till salu. En av orsakerna till de höga
fastighetspriserna är den stora efterfrågan från människor som bor i städer
och tätorter. Priserna på de tomter och hus som eventuellt salubjuds trissas
dessutom upp på grund av bristen på byggklar mark.

Vad i motionerna anförts om bättre lånemöjligheter för bostäder i
skärgården bör övervägas i den fortsatta beredningen av fritidsboendekommitténs
betänkande i regeringens kansli.

Detta bör riksdagen med anledning av motionerna som sin mening ge
regeringen till känna.

dels utskottet under 37 bort hemställa

37. beträffande bättre lånemöjligheter till äldre hus i skärgården
m. m. att riksdagen med anledning av motionerna 1982/83:672
yrkande 1 och 677 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

24. Anslag till lån till bostadsbyggande

a. Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Sten Sture Paterson
(alla m) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna 8 och 9 -att

dels den del av utskottets betänkande på s. 37 som börjar ”De i” och slutar
”Regeringsförslaget tillstyrks” bort lyda:

Utskottet har vad gäller avveckling av hyresrabatt och hyresförlustgaranti
tillstyrkt motion 1550 (m) i sakfrågan. Därmed godtar utskottet även den i
motionens yrkande 2 förordade anslagsberäkningen. Detta betyder att
anslaget till lån till bostadsbyggande kan minskas med 445 000 000 kr. till
7 655 000 000 kr. Motion 1632 (c) yrkande 9 är därigenom tillgodosedd.

dels utskottet under 39 bort hemställa:

39. beträffande anslag till bostadsbyggande att riksdagen med bifall
till motion 1982/83:1550 yrkande 2 såvitt nu är i fråga och med
anledning av regeringens förslag samt motion 1982/83:1632
yrkande 9 till Lån till bostadsbyggande för budgetåret 1983/84
under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
7 655 000 000 kr.,

b. Kjell A. Mattsson (c), Kerstin Ekman (fp) och Agne Hansson (c) anser
- under förutsättning av bifall till reservation 8 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 37 som börjar ”De i” och slutar
”Regeringsförslaget tillstyrks” bort lyda:

CU 1982/83:22

Utskottet har tillstyrkt motion 1632 (c) i huvudfrågan - att hyresrabatter
och hyresförlustgaranti skall avvecklas. Den i motionens yrkande 9
föreslagna anslagsminskningen godtas därmed också. Härigenom är motion
1550 (m) yrkande 2 delvis tillgodosedd.

dels utskottet under 39 bort hemställa:

39. beträffande anslag till bostadsbyggande att riksdagen med bifall

till motion 1982/83:1632 yrkande 9 och med anledning av

regeringens förslag samt motion 1982/83:1550 yrkande 2 till Lån
till bostadsbyggande för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 8 000 000 000 kr.,

25. Anslag till räntebidrag m. m.

a. Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Sten Sture Paterson
(alla m) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna 8, 9 och 17 -att

dels den del av utskottets betänkande på s. 37 som börjar ”Med

hänvisning” och slutar ”förslag tillstyrks” bort lyda:

Utskottet har tillstyrkt motionerna 1550 (m) och 1552 (m) i sakfrågan.
Utskottet godtar därmed även de i samma motioner förordade anslagsberäkningarna
avseende anslaget till räntebidrag m. m. Detta betyder att
ifrågavarande anslag kan minskas med 1 270 000 000 kr. till 9 030 000 000
kr.

dels utskottet under 40 bort hemställa

40. beträffande anslag till räntebidrag m. m. att riksdagen med
bifall till motionerna 1982/83:1550 yrkande 2 såvitt nu är i fråga
och 1551 yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag

till Räntebidrag m. m. för budgetåret 1983/84 under elfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 9 030 000 000
kr.,

b. Kerstin Ekman (fp) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna
8 och 9 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 37 som börjar ”Med

hänvisning” och slutar ”förslag tillstyrks” bort lyda:

Utskottet har tillstyrkt motion 1652 (fp) i sakfrågan. Som en följd härav
kan därför anslaget till räntebidrag m. m. minskas med 50 000 000 kr.

dels utskottet under 40 bort hemställa

40. beträffande anslag till räntebidrag m. m. att riksdagen med
anledning av regeringens förslag och motion 1982/83:1550
yrkande 2 samt med avslag på motion 1982/83:1551 yrkande 2

CU 1982/83:22

till Räntebidrag m. m. för budgetåret 1983/84 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 10 250 000 000
kr.,

26. Anslag till bostadsbidrag

a. Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Sten Sture Paterson
(alla m) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna 19 a och 20 -att

dels den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar ”Vad i” och slutar
”av utskottet” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion 1552 (m) yrkande 1 om
utformningen av bostadsbidragen för år 1984. Som följd härav tillstyrker
utskottet yrkande 2 i samma motion om anslag till bostadsbidrag för nästa
budgetår. Detta innebär att yrkande 2 i motion 1576 (vpk) delvis
tillgodoses.

dels utskottet under 41 bort hemställa

41. beträffande anslag till bostadsbidrag m. m. att riksdagen med
bifall till motion 1982/83:1552 yrkande 2, med anledning av
regeringens förslag och motion 1982/83:1576 yrkande 2 till
Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 1 517 000 000 kr.,

b. Tore Claeson (vpk) anser - under förutsättning av bifall till reservation
19 b - att

dels den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar ”Vad i” och slutar
”av utskottet” bort lyda:

Ovan har utskottet tillstyrkt vad i motion 1576 (vpk) yrkande 1 föreslagits
om utformningen av bostadsbidragen för nästa budgetår. Som en följd härav
tillstyrker utskottet även yrkande 2 i samma motion om anslag till
bostadsbidrag. Detta innebär även att motion 1552 (m) yrkande 2
tillgodosetts.

dels utskottet under 40 bort hemställa

40. beträffande anslag till bostadsbidrag m. m. att riksdagen med
bifall till motion 1982/83:1576 yrkande 2, med anledning av
regeringens förslag och motion 1982/83:1552 yrkande 2 till
Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 1 537 000 000 kr.,

CU 1982/83:22

27. Anslag till förbättring av boendemiljön

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Sten Sture Paterson
(alla m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 10 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 37 som börjar ”Även i” och
slutar ”tillstyrks därmed” bort lyda:

Genom att utskottet ställt sig bakom förslaget i motion 1550 (m) i vad
gäller boendemiljöbidragen kan också anslaget till förbättring av boendemiljön
minskas i enlighet med vad som föreslås i motionens yrkande 2.

dels utskottet under 42 bort hemställa:

42. beträffande anslag till förbättring av boendemiljön att riksdagen
med bifall till motion 1982/83:1550 yrkande 2 såvitt nu är i fråga
och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till
förbättring av boendemiljön för budgetåret 1983/84 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

Särskilda yttranden

1. Förändringar i nuvarande lönesystem

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Agne Hansson (c) och Sten Sture Paterson (m) anför:

I motion 1632 (c) tas upp frågor om ändringar inom lönesystemet.
Motionärerna anför bl. a. att det finns motiv att överväga att räntebidraget
utgår i förhållande till låneunderlaget men inte på den del som lånet ökats på
grund av produktionskostnadsbelåningen. Vidare anför motionärerna att
lånesystemet bör ses över i syfte att begränsa storleken på småhusen med
tanke på kostnader och energiförbrukning samt att lånesystemet utformas så
att det inte snedvrider och styr fastighetsskötseln på ett felaktigt sätt.

Reglerna i bostadsfinansieringsförordningen (BFF) avseende bostadslån
för ombyggnad tas upp i motion 1570 (c). Dessa regler innebär inte sällan att
fastighetsägaren i första hand satsar på en omfattande ombyggnad även om
fastigheten uppfyller kraven på lägsta godtagbara standard. Inriktningarna
av saneringen av våra stadskärnor avgörs nu inte sällan av de relativt
generösa lånemöjligheter som finns i BFF. Därmed premieras i princip större
ombyggnader, vilket leder till större ingrepp och åtgärder än nödvändigt,
något som också tagits upp av stadsförnyelsekommittén. Lånesystemet bör
heller inte ge utrymme för en planering av bostadsunderhållet som innebär
att det löpande underhållet eftersätts så att fastighetsägaren därigenom kan
motivera en större ombyggnad.

I motion 360 (m) behandlas frågan om ett lånesystem byggt på enhetslån

CU 1982/83:22

per lägenhet. Fördelen med ett sådant system är att nuvarande komplicerade
och svåröverskådliga bostadsfinansieringssystem kan förenklas i hög grad
eftersom lån då skulle kunna utgå efter schablonmässiga regler.

Frågan om maximering av räntebidragen i stället för en ytgräns vid statlig
belåning av småhus tas upp i motion 1548 (m). I motionen anförs att ett
system med begränsning av räntebidragen bidrar till större flexibilitet av
byggandet än vad en ytgräns gör.

Bostadskommittén har, som framgått ovan (avsnitt 3.9), som en av sina
huvuduppgifter att göra en övergripande översyn av finansieringsvillkoren i
allmänhet. Därmed finns anledning att återkomma i frågan.

2. Bättre lånemöjligheter till äldre hus i skärgården m. m.

Kjell A. Mattsson och Agne Hansson (båda c) anför:

Frågan om bättre lånemöjligheter för förvärv av bostäder i skärgården tas
upp i två motioner. Det är viktigt att denna fråga snarast får sin lösning. I
mars 1982 behandlade civilutskottet (CU 1981/82:17) motioner i vilka bl. a.
behandlades frågan om förbättrade finansieringsmöjligheter vid förvärv för
permanentboende. Med anledning av motionerna föreslog utskottet att
riksdagen som sin mening borde ge regeringen till känna att förslag i ämnet
borde föreläggas riksdagen. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets
förslag. Som utskottet också anfört kommer ett förslag om åtgärder för
fastboende att föreläggas riksdagen efter remissbehandling av en utlovad
departementspromemoria i ämnet. Mot denna bakgrund avstår vi från att nu
yrka bifall till de aktuella motionerna.

CU 1982/83:22

Bilaga

Motionsyrkandenas behandling

Motion nr Yrkande Utskottets Utskottets Reserva yttrande

s. hemställan, tion nr

punkt

184 (vpk)	1	24
	2	24	8	7
346 (c)		27	17
360 (m)	3	25	12
4	30, 31	25	16
	5	31, 32	26	17
509 (s)		35, 36	36
669 (vpk)		32	27	18
670 (c)		34	31
672 (m)	1	36, 37	37	23
674 (m)	1	26	15	12
	2	36	36
677 (fp)		36, 37	37 \	23
827 (m)		26	16
832 (s)		27, 28	19
836 (s)		28	20
1065 (m)		23	5	4
1067 (vpk)		23	6	5
1120 (vpk)		22	3	2
1548 (m)		32	28	12
1549 (m)		26	15
1550 (m)	1	24, 25	9, 10, 11	8, 9,
2	37	39, 40, 42	24 a, 25 b,:
1551 (m)	1	31, 32	26	17
2	37	40	25 a
1552 (m)	1 a-c	33	29	19 a
1 d	33	30	20
	2	37	41	26 a
1553 (m)		34	33	21
1554 (m)		26	14	11
1564 (vpk)	5	23	6	(5)
1565 (s)		29	22
1570 (c)		28, 29	21
1571 (c)		27	18
1573 (s)		21, 22	1	1
1575 (vpk)		22	2
1576 (vpk)	1	33	29	19 b
2	37	41	26 b
1629 (c)		23	5	4
1632 (c)	1	24, 25	9	8
2	29	24	15
	3	29	23	14
	5	28	20	13
	6	25, 26; 28, 29	13, 21
	7	35	35
	9	37	39	24 b
1652 (fp)		25	9, 10	8, 9
2098 (fp)		22, 23	4	3

CU 1982/83:22

Motion nr Yrkande Utskottets Utskottets Reserva yttrande

s. hemställan, tion nr

punkt

2101 (c)
2106 (m)
2146 (c)
2153 (s)

23, 24
23

(5)

CU 1982/83:22 63

Innehåll s.

1 Propositionen 1

2 Motionerna m.m 2

3 Statistiska uppgifter om bostadsförsörjningen m. m 7

3.1 Bostadsproduktionen 7

3.2 Bostadsinvesteringar 10

3.3 Byggnadskostnaderna 11

3.4 Byggarbetsmarknaden 12

3.5 Bostadskostnaderna 13

3.6 Bostadsmarknaden 17

3.7 Samhällets stöd till bostadsproduktion och bostadskon sumtion

3.8 Vissa uppgifter avseende bostadsverkets lånestock .... 19

3.9 Vissa utredningsinsatser 20

4 Utskottet

4.1 Bostadsbyggandets omfattning m. m 21

4.2 Bostadsbyggandets inriktning 22

4.3 Bostadens pris 24

4.4 Tillfälliga stimulanser 24

4.5 Förutsättningar och villkor för lån 25

4.6 Räntebidrag 30

4.7 Bostadsbidrag 32

4.8 Viss bostadsförbättringsverksamhet 34

4.9 Bidrag och lån till förbättring av boendemiljön 34

4.10 Administration m. m 35

4.11 Fritidsboende 36

4.12 Ramar och anslag 37

4.13 Hemställan 37

CU 1982/83:22 64

Reservationer s.

1 En bostadsbyggnadsplan (vpk) 41

2 Ett bostadsbyggnadsprogram för Stockholms län (vpk) 42

3 Stadsförnyelse (fp) 42

4 Flergenerationsboende (m, c) 43

5 Kollektivt boende (vpk) 44

6 Ungdomens bostadssituation (m, c, fp) 44

7 Ränte- och amorteringsfria lån till de allmännyttiga bostadsföretagen
(vpk) 45

8 Upphävande av tillfälliga stimulansåtgärder i form av hyresrabatt

och hyresförlustgaranti (m, c, fp) 46

9 Upphävande av tillfälliga stimulansåtgärder i form av stöd till de

av uthyrningssvårigheter värst drabbade företagen m. m. (m, fp) 46

10 Upphävande av tillfälliga stimulansåtgärder i övrigt (m) 47

11 Lånevillkoren (lika låneandel) (m) 47

12 Borttagande av produktionskostnadskontrollen m. m. (m) ... 48

13 Kommunalt förlustansvar för bostadslån till småhus (m, c) 48

14 Köpeskillingskontrollen (m, c) 49

15 Avskrivning av bostadslån och hyresförlustlån (m, c) 49

16 Avveckling av de generella bostadssubventionerna (m) 50

17 Principerna för beräkning av räntebidragen (m) 51

18 Extra upptrappning av de garanterade räntorna (vpk) 52

19 Viss utformning av bostadsbidragen för år 1984 (m) (vpk) ... 53

20 Avveckling av bostadsbidragen till hushåll utan barn (m) .... 53

21 Avveckling av stödet till förbättring av boendemiljön (m) ... 54

22 Tillämpningsområdet för boendemiljöbidragen (m) 55

23 Bättre lånemöjligheter till äldre hus i skärgården m. m. (m, fp) 55

24 Anslag till lån till bostadsbyggande (m) (c, fp) 56

25 Anslag till räntebidrag m. m. (m) (fp) 57

26 Anslag till bostadsbidrag (m) (vpk) 58

27 Anslag till förbättring av boendemiljön (m) 59

Särskilda yttranden

1 Förändringar i nuvarande lånesystem (m, c) 59

2 Bättre lånemöjligheter till äldre hus i skärgården m. m. (c) .. 60

Bilaga: Motionsyrkandenas behandling 61

minab/gotab Stockholm 1983 75079