CU 1982/83:17

Civilutskottets betänkande
1982/83:17

om anslag till vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m. (prop. 1982/83:100 bil. 13)

1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1982/83:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet)
under litt. B 16 och B 17 (s. 91-98) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om den lägsta
godkända kostnaden för lån till energibesparande åtgärder i bostadshus
m. m.,

2. medge att beslut om lån till energibesparande åtgärder i bostadshus
m. m. får meddelas inom en ram av 1 900 000 000 kr. under budgetåret
1983/84,

3. medge att beslut om bidrag till energibesparande åtgärder i statliga
byggnader får meddelas inom en ram av 90 000 000 kr. under budgetåret
1983/84,

4. medge att beslut om bidrag till kommunerna m. fl. för rådgivnings- och
besiktningsverksamhet m. m. får meddelas inom en ram av 158 000 000 kr.
under budgetåret 1983/84,

5. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1983/84 anvisa

a. till Information och utbildning m. m. i energifrågor ett reservationsanslag
av 17 575 000 kr.,

b. till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. ett
reservationsanslag av 1 350 000 000 kr.

2 Motionerna

I detta sammanhang behandlas motionerna 1982183:

215 av Gullan Lindblad m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om att försöksverksamhet med decentraliserad handläggning
i ärenden rörande statligt stöd till energibesparande åtgärder bör
förläggas till någon eller några Värmlandskommuner,

829 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari föreslås att riksdagen beslutar hos
regeringen hemställa om nya regler beträffande undantag för särskilda
energisnåla hus från förbudet mot direktverkande elvärme i enlighet med vad
som anförts i motionen,

834 av Yngve Nyquist m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av en av statliga
myndigheter ledd kampanj för att informera om riskerna vid en för dålig
bostadsventilation,

1 Riksdagen 1982183. 19 sami. Nr 17

CU 1982/83:17

1103 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga - med
hänvisning till motion 1982/83:1100 - hemställs

(1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs beträffande centralstyrning och tvång i energisparverksamheten
i befintlig bebyggelse,

1550 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari, såvitt rör frågan om bidrag till vissa
energibesparande åtgärder i bostadshus m. m., hemställs

1. att riksdagen beslutar att de åtgärder som riksdagen med anledning av
förslag i proposition 1982/83:50 bil. 5 beslöt skall upphävas fr. o. m. den 1 juli
1983,

2. att riksdagen för budgetåret 1983/84 reducerar ifrågavarande anslag
med 700 milj. kr. i enlighet med vad i motionen anförts,

1557 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen inte godkänner vad bostadsministern

a. förordat om lägsta godkända kostnad för lån till energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m.,

b. föreslagit om ram för beslut om lån till energibesparande åtgärder i
bostadshus m. m. under budgetåret 1983/84,

c. föreslagit om ram för beslut om bidrag till energibesparande åtgärder i
statliga byggnader under budgetåret 1983/84,

d. föreslagit om ram för beslut om bidrag till kommunerna m. fl. för
rådgivnings- och besiktningsverksamhet under budgetåret 1983/84,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om anslag till Vissa energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgetåret 1983/84,

1572 av Lars Ulander och Bo Forslund (båda s) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen förordats

1. om utgångspunkten för den kommande översynen avseende informations-
och utbildningsfrågor beträffande energiområdet såvitt avser bostadsdepartementets
verksamhetsområde,

2. om länsbostadsnämndernas regionala samordningsansvar beträffande
energirådgivningen m. m.,

2091 av Lars Andersson (s) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av regler för var värmepumpar för bostadsfastigheter
skall få installeras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om en översyn av reglerna för erhållande av lån och bidrag
enligt energilåneförordningen 1981:589.

3 Uppgifter om kommunal energiplanering m. m.

Lagen (1977:439) om kommunal energiplanering innebär att kommunerna
ålagts ett ansvar för att i sin planering främja hushållning med energi samt
verka för en säker och tillräcklig energitillförsel (1 §). I lagen anges bl. a. att

CU 1982/83:17

det i varje kommun skall finnas en aktuell av kommunfullmäktige beslutad
plan för att minska oljeanvändningen i kommunen (3 §). Lagens krav på
sådan plan trädde i kraft vid halvårsskiftet 1982. Kommun har ålagts att på
begäran av myndighet som regeringen bestämmer lämna myndigheten
uppgifter om kommunens skyldighet bl. a. enligt 1 och 3 §§. I den i anslutning
till lagen utfärdade förordningen (1977:440) om kommunal energiplanering
föreskrivs bl. a. att statens industriverk kan begära att kommun lämnar
uppgift av väsentlig betydelse för statlig, central eller regional planering
avseende rådande förhållanden av väsentlig betydelse för energiförbrukningen,
energitillförseln eller energihushållningen och av kommunens bedömning
av utvecklingen på energiområdet.

Kommunernas ansvar för energihushållningsaspekten har också fått
uttryck i byggnadsstadgan (BS). I BS 9 § anges att planeringen enligt
byggnadslagstiftningen skall ske med tillbörlig hänsyn till bl. a. energihushållningens
behov. De kommunala byggnadsnämnderna har att bevaka att
vad i BS stadgas om krav på god energihushållning i byggnader beaktas vid
ny- och ombyggnad.

Även i lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem finns regler som bl. a.
skall göra det möjligt att planera utbyggnaden av fjärrvärme. I lagen anges
bl. a. att en fjärrvärmeanläggning kan förklaras som allmän. För att en sådan
allmänförklaring skall göras krävs bl. a. att ändamålet med anläggningen är
att bereda bostadshus eller annan bebyggelse värmeförsörjning genom
fjärrvärme. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer beslutar
om allmänförklaring. Om ett allmänt värmesystem kommer till stånd följer
därmed skyldighet för huvudmannen för anläggningen att ersätta anordningar
för värmeförsörjningen som blir onyttiga. En motsvarande skyldighet för
ägare av fastighet att mot ersättning låta införliva anordningarna med
värmesystemet finns också i lagen.

I lagen (1902:71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar - ellagen - finns bestämmelser om att eldistributör är skyldig att
tillhandahålla ström åt envar inom distributionsområdet som behöver den för
normalt förbrukningsändamål. Sådan skyldighet föreligger dock inte om
strömmen är avsedd att användas för värmeförsörjning inom ett område där
fjärrvärme eller naturgas distribueras eller avses distribueras om värmeförsörjningen
inte med större fördel kan tillgodoses med elenergi än med det
gemensamma systemet.

I förordningen (1981:589) med särskilda bestämmelser om bostadslån till
energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. - energilåneförordningen -anges bl. a. (2 §) att bostadslån för ombyggnad för att uppnå bättre
hushållning med energi (energisparlån) i princip endast får lämnas om
ombyggnaden är förenlig med översiktliga ställningstaganden av kommunfullmäktige
beträffande bl. a. energiplaneringen i kommunen.

Beträffande det kommunala inflytandet vid beslut om energisparstöd

CU 1982/83:17

anförde dåvarande bostadsministern (prop. 1978/79:115 s. 23 o. 24) följande: Jag

anser det vidare befogat att kommunerna får möjligheter att bevaka att
de investeringar som görs med hjälp av det statliga energisparstödet inte
motverkar kommunens strävanden inom energihushållningens, bebyggelseplaneringens
och bostadsförsörjningens områden. Ansökningar om energisparlån
eller energisparbidrag lämnas till det kommunala förmedlingsorganet,
som med eget yttrande överlämnar ansökningarna till länsbostadsnämnden
för prövning och avgörande. Förmedlingsorganet bör i fortsättningen ha
rätt att avstyrka stöd till åtgärder som står i strid med riktlinjer som
kommunen har antagit för energi-, bebyggelse- och bostadsförsörjningsplaneringen
inom kommunen. Sedan tidigare (prop. 1977/78:93, CU 1977/
78:28, rskr 1977/78:265) gäller redan att i ärende, där inte kommunen är
sökande, får beslut som innebär avvikelse från förmedlingsorganets yttrande
meddelas endast om särskilda skäl föreligger. Lämplighetsprövningen i dessa
avseenden kommer alltså att ankomma på kommunen.

4 Utskottet

4.1 Mål för energisparverksamheten i byggnader m. m.

Riksdagen lade våren 1981 med anledning av proposition om riktlinjer för
energisparverksamheten i byggnader m. m. (prop. 1980/81:133, CU 37) fast
mål avseende denna energisparverksamhet. Målet innebär bl. a. att verksamheten
riktas in på att minska den årliga energianvändningen i byggnadsbeståndet
med 48 terawattimmar brutto fram t. o. m. år 1988. En mindre del
av besparingen kunde dock komma att falla på tiden efter detta år. Inom
ramen för det s. k. konverteringsprogrammet främjas en övergång från olja
till andra energislag. Energihushållningen i byggnader ingår som en del av
det samlade energihushållningsprogram som riksdagen beslutade år 1981. En
omprövning av programmet avses ske omkring år 1985.

4.2 Kommunal energiplanering m. m.

Ovan har redogjorts för den lagstiftning m. m. som är en viktig
förutsättning för kommunernas insatser beträffande energisparåtgärder i
byggnadsbeståndet. Av redovisningen framgår bl. a. att kommunerna ålagts
ett ansvar för att i sin planering främja hushållning med energi samt verka för
en säker och tillräcklig energitillförsel. Vidare har redovisats viss lagstiftning
som bl. a. skall göra det möjligt att utifrån skilda utgångspunkter ytterligare
hävda energihushållningsaspekten.

Frågan om kommunernas roll i energihushållningssammanhang och
behovet av en samordnad energiplanering har tagits upp bl. a. av bostadsministern
i årets budgetproposition (bil. 13 s. 80). I budgetpropositionen
anges att de regler som gäller för kommunernas ansvar och befogenheter
inom energiområdet kommer att ses över. Enligt vad utskottet sedermera

CU 1982/83:17

erfarit avser regeringen hösten 1983 förelägga riksdagen en proposition om
kommunal energiplanering. I propositionen kommer bl. a. frågan om
kommunala styrmedel att behandlas.

Frågan om kommunernas roll i energisparverksamheten tas upp i två
motionsyrkanden. I motion 1103 (c) hemställs i yrkande 1 att riksdagen
beträffande centralstyrning och tvång i energisparverksamheten i befintlig
bebyggelse som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1100 (c)
anförts. Som motiv för yrkandet anförs i den sistnämnda motionen att
regeringen i budgetpropositionen har aviserat bestämmelser om obligatorisk
besiktning av alla fastigheter med möjligheter att ålägga fastighetsägarna att
vidta lämpliga energisparåtgärder. En sådan hård styrning av energisparåtgärderna
i befintlig bebyggelse innebär enligt motionärerna såväl stora risker
för en kostnadskrävande byråkratisering som en omfattande passivisering av
fastighetsägarna.

I budgetpropositionen har inte, såsom anförs i motionen, aviserats
bestämmelser om obligatorisk besiktning av fastigheter. Enligt utskottets
uppfattning finns därför inte skäl att i nu förevarande sammanhang i sak
pröva vad i motionen hävdats om en kostnadskrävande byråkratisering
m. m. vid ett sådant obligatoriskt förfarande. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 1103 (c) yrkande 1.

Under detta avsnitt behandlar utskottet även motion 2091 (s) yrkande 1.
Detta yrkande går ut på att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om behovet av regler för var värmepumpar
för bostadsfastigheter skall få installeras. Motionären pekar på den konflikt
som finns avseende två av energipolitikens delmål, nämligen att spara
uppvärmningsenergi och att framöver avveckla kärnkraften. I motionen
anförs att en värmepumpsinstallation spar energi och med dagens elpris
m. m. uppvisar god lönsamhet för den enskilde fastighetsägaren. Samtidigt
medför värmepumpsinstallationer inom befintliga eller planerade fjärrvärmeområden,
där också kraftvärmeverk planeras, att möjligheterna till
elproduktion minskar. Motionären efterlyser bl. a. enhetliga regler för var
värmepumpar får installeras.

I avsikt att planera utbyggnaden bl. a. av fjärrvärme har riksdagen antagit
lagen (1977:439) om kommunal energiplanering och lagen (1981:1354) om
allmänna värmesystem. Enligt vad som framgått ovan kommer riksdagen
under hösten 1983 att föreläggas en proposition om kommunal energiplanering
m. m. Utskottet förutsätter att i detta sammanhang även övervägs
behovet av ytterligare åtgärder i linje med vad i motion 2091 (s) yrkande 1
förordats. Med det anförda avstyrker utskottet detta yrkande.

4.3 Uppvärmning av byggnader

Beträffande byggnaders uppvärmningssystem beslöt riksdagen våren 1981
(prop. 1980/81:133) bl. a. om särskilda villkor för installation av direktver -

CU 1982/83:17

kande elvärme. De nya reglerna som ursprungligen skulle träda i kraft den 1
januari 1983 kommer efter riksdagens beslut hösten 1982 (CU 1982/83:9) att
träda i kraft den 1 januari 1984. Reglerna har tagits in i byggnadsstadgan
(44 a §). Beträffande direktverkande elvärme stadgas att en bostadsbyggnad
med högst två bostadslägenheter som är avsedd för annat ändamål än
fritidsändamål inte får utföras med ett uppvärmningssystem med direktverkande
elvärme om det inte finns ”särskilda skäl”. Bl. a. skulle särskilda skäl
anses föreligga för småhus som är energisnålt utformade. Civilutskottet
utgick vid sin behandling av propositionen våren 1981 från att dåvarande
bostadsministern med energisnålt utformade hus synes ha avsett de hus som i
enlighet med förslag från elanvändningskommittén (ELAK) angetts som
uppvärmningssnåla. Enligt ELAK:s förslag skulle ett hus anses som
uppvärmningssnålt om behovet av elenergi för radiatorer och tappvarmvatten
kan minskas med i genomsnitt 40 % av behovet av elenergi för
radiatorerna om byggnaden varit utförd enligt minimikraven på värmeisolering
och luftomsättning i Svensk byggnorm 1975 (SBN 75). Dessa krav har
numera överförts till SBN 80.

I motion 829 (c) föreslås att definitionen på en energisnål byggnad skall
skärpas så att undantag från förbudet mot direktverkande elvärme skall gälla
om byggnadens sammanlagda energibehov för tappvarmvatten och uppvärmning
understiger minimikraven i SBN 75 med minst 40 %. Inriktningen
bör vara att kraven vid mitten av 1980-talet skärps till att gälla 60 %
besparing.

Civilutskottet har våren 1981 och våren 1982 behandlat motioner med
samma förslag som det nu föreliggande. Vid båda tillfällena har utskottet
anfört att tillräckliga skäl saknas att gå ifrån vad som ursprungligen
formulerats av ELAK och som riksdagen efter förslag i proposition
1980/81:133 anslutit sig till. Utskottet finner inte anledning att nu ändra
uppfattning i frågan. Motion 829 (c) avstyrks med hänvisning till det anförda.
Utskottet vill dock erinra om att den nu gällande regeln om vad som skall
definieras som energisnål byggnad kan komma att ses över när energiprogrammet
skall omprövas omkring år 1985.

4.4 Det ekonomiska stödsystemet

4.4.1 Bostäder m. m.

Regeringens förslag i budgetpropositionen (bil. 13 s. 96-98) avseende
ekonomiskt stöd till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
innebär sammanfattningsvis följande. Ramen avseende energibesparande
åtgärder i statliga byggnader föreslås fastställas till 90 milj. kr. för budgetåret
1983/84. Detta innebär oförändrad ram jämfört med innevarande budgetår.
Ramen för energibesparande åtgärder i bostadshus föreslås fastställas till
1 900 milj. kr. för budgetåret 1983/84; även detta innebär oförändrad ram
jämfört med innevarande budgetår.

CU 1982/83:17

Riksdagen föreslås även godkänna vad i budgetpropositionen förordats
om lägsta godkända kostnaden för lån till energibesparande åtgärder i
bostadshus m. m. Enligt bostadsministern bör det i fortsättningen ankomma
på regeringen att besluta om lägsta godkända kostnad för lån. Om riksdagen
inte har någon invändning mot en sådan ordning anger bostadsministern att
han avser föreslå regeringen att den lägsta godkända kostnaden höjs med
2 000 kr. till 7 000 kr. när arbetet utförs av entreprenör och till 5 000 kr. när
fastighetsägaren själv utför arbetet.

Beträffande stöd till den kommunala besiktnings- och rådgivningsverksamheten
förordas en beslutsram om 158 milj. kr. för budgetåret 1983/84.

I motion 1557 (m) yrkandena 1 a-d hemställs att riksdagen avslår
regeringens ovan redovisade förslag. Motionärerna anför bl. a. att åtskilliga
av de vidtagna sparåtgärderna skulle utförts även utan statligt stöd eftersom
energiprisutvecklingen gjort investeringarna direkt lönsamma. Såväl från
sakliga utgångspunkter som ur samhällsekonomisk synvinkel finns enligt
motionärernas uppfattning inga motiv för att bibehålla stödformen. I ett
yrkande i motionen behandlas frågan om finansiering av energihushållningsåtgärder
på kreditmarknaden. Detta yrkande behandlar utskottet i ett
kommande betänkande. Dessutom föreslås i motion 1550 (m) yrkande 1
delvis att riksdagen beslutar att de åtgärder som riksdagen med anledning av
proposition 1982/83:50 bil. 5 beslöt hösten 1982 (CU 1982/83:8) skall
upphävas fr. o. m. den 1 juli 1983. Bland dessa beslut ingår att bidrag till vissa
energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. skall kunna lämnas. Vid
behandlingen av den nämnda propositionen hade utskottet att ta ställning till
ett motionsyrkande (m) om att bidrag inte skulle lämnas. Med hänvisning
bl. a. till att bidragen antogs få en sysselsättningsfrämjande effekt och att
bidragsgivningen skulle begränsas i tiden avstyrkte utskottet motionsförslaget,
som avslogs av riksdagen.

Vad beträffar de i detta betänkande nu behandlade motionsyrkandena (m)
vill utskottet understryka vikten av att medel garanteras så att den nuvarande
höga ambitionsnivån kan upprätthållas och energisparmålet förverkligas.
Även om energisparinvesteringarna ofta uppvisar god lönsamhet kan
utskottet inte dela motionärernas föga underbyggda och generella påstående
om att det från sakliga utgångspunkter inte finns motiv för att bibehålla
stödet. Enligt utskottets uppfattning är motiven för förslagen i motion 1557
(m) alltför summariska och översiktliga för att utgöra en utgångspunkt för en
så genomgripande reform som ett uteblivet statligt ekonomiskt stöd till
energisparandet i bostäder m. m. skulle innebära. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i motion 1557 om ramar och lägsta
godkända kostnad för lån. Förslaget i motion 1550 (m) yrkande 1 avstyrks i
motsvarande del med hänvisning till det anförda och till tidigare ställningstagande.
Utskottet behandlar nedan frågan om dispositionen av ramen för
rådgivnings- och besiktningsverksamheten m. m.

Med hänvisning till ingående reservation, beräknade utbetalningar och

CU 1982/83:17

förordade ramar föreslås riksdagen anvisa ett anslag av 1 350 milj. kr. till
vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgetåret
1983/84.

I motionerna 1550 (m) yrkande 2 delvis och 1557 (m) yrkande 2 förordas
en annorlunda anslagsberäkning jämfört med regeringens förslag. Eftersom
motionärerna anser att statens ansvar för låne- och bidragsgivningen som
sådan skall upphöra finns enligt deras uppfattning inga skäl att ställa medel
till förfogande för nästa budgetår.

Utskottet har tillstyrkt regeringens förslag om ramar m. m. för nästa
budgetår. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1550 (m)
yrkande 2 i motsvarande del och 1557 (m) yrkande 2 om anslag till vissa
energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. Regeringens
förslag om anslag tillstyrks sålunda.

I två motionsyrkanden tas upp frågor som berör utformningen av det
statliga stödet till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. I motion
2091 (s) yrkande 2 föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen
avseende en översyn av reglerna om lån och bidrag enligt energilåneförordningen
m. m. Motionären efterlyser regler för kommunerna som gör det
möjligt för dem att fastställa i vilken ordning energisparåtgärderna skall
genomföras för att statliga lån och bidrag skall utgå. I motion 215 (m) begärs
att riksdagen hos regeringen anhåller att försöksverksamhet med decentraliserad
handläggning av energisparärenden förläggs till någon eller några
kommuner i Värmland.

Vad beträffar förslaget i motion 2091 (s) yrkande 2 utgår utskottet från att
även denna fråga kommer att övervägas vid beredningen av den till hösten
1983 väntade propositionen om kommunal energiplanering.

Med anledning av förslaget i motion 215 (m) om försöksverksamhet med
decentraliserad handläggning av energisparärenden vill utskottet erinra om
att riksdagen genom proposition våren 1982 föreslagits bemyndiga regeringen
att besluta om en försöksverksamhet med decentralisering till vissa
kommuner i frågor om statligt stöd till energibesparande åtgärder (prop.
1981/82:150, CU 1981/82:42). I denna proposition anfördes att kommunerna
borde beredas tillfälle att anmäla till regeringen om de ville delta i
försöksverksamheten. En förutsättning borde vara att de kommuner som vill
delta i försöksverksamheten redan hade resurser för ändamålet. Riksdagen,
som inte hade någon erinran mot propositionen i denna del, lämnade det
begärda bemyndigandet. Försöksverksamheten kommer att påbörjas i fyra
kommuner den 1 april 1983 och i ytterligare en kommun den 1 juli 1983 (SFS
1983:80).

Det ankommer sålunda på kommunerna att anmäla sitt intresse av att delta
i försöksverksamheten. Någon riksdagens begäran om att vissa kommuner
skall delta i verksamheten är därför inte erforderlig. Syftet med motion 215
(m) kan beaktas utan något riksdagens ytterligare initiativ i frågan. Motionen
avstyrks med hänvisning till det anförda.

CU 1982/83:17

Under detta avsnitt vill utskottet slutligen erinra om att i proposition
1982/83:120 om utvecklingen i Norrbotten föreslås (bil. 5, s. 4-5) viss
förlängning avseende bidrag till vissa energibesparande åtgärder. Utskottet
kommer senare under våren att behandla detta förslag.

4.4.2 Information och utbildning m. m. avseende energifrågor

I två motioner behandlas information och rådgivning beträffande energisparverksamheten
.

I motion 834 (s) tas upp frågan om behovet av en av statliga myndigheter
ledd kampanj för att informera om riskerna vid en alltför dålig bostadsventilation.
Motionärerna anför att ansträngningarna att spara energi i bostäder
har lett till en boendemiljö, som ibland är hälsofarlig bl. a. på grund av en
alltför dålig bostadsventilation. Detta kan i sin tur medföra mögel- och
fuktskador.

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 83-84) lämnar bostadsministern en
redogörelse för samhällets åtgärder för att förebygga fukt- och mögelskador
och skador av hälsofarliga material i bostäder. Bl. a. anförs att statens
planverk, som komplement till Svensk byggnorm (SBN), gett ut informationsmaterial
bl. a. om fuktskydd. Fortsatta satsningar för att öka kunskaperna
om materialegenskaper och byggnadsutföranden samt en utökad
information om resultatet av pågående forskningsinsatser m. m. är enligt
bostadsministern en förutsättning för att byggskador skall kunna begränsas.

Till vad bostadsministern anfört vill utskottet lägga att statens strålskyddsinstitut,
planverket och socialstyrelsen utarbetat informationsmaterial om
strålning i byggnader. Bl. a. anförs i en informationsskrift att den s. k.
radondotterhalten kan minskas om ventilationen ökas. Vidare bör erinras
om att i radonutredningens nyligen avlämnade betänkande tagits upp frågan
om hur erforderlig information skall utformas för att spåra bostäder som har
för höga radondotterhalter. I detta informationsarbete är avsikten att
socialstyrelsen, bostadsstyreisen, planverket, strålskyddsinstitutet och Kommunförbundet
skall delta.

Enligt utskottets uppfattning är det av stor vikt att olika åtgärder vidtas för
att informera om byggskador och om olika byggmaterials egenskaper.
Utskottet instämmer med motionärerna om att det är väsentligt att olika
åtgärder vidtas för att informera om vilka risker m. m. som dålig
bostadsventilation kan medföra. Som framgått ovan har regeringen sin
uppmärksamhet riktad på frågan. Ytterligare underlag för bedömningen av
hur informationen bör utformas avseende strålning i byggnader har nyligen
överlämnats till regeringen. Annat material är att vänta. Utskottet anser mot
bakgrund av pågående arbete och kommande överväganden att det nu inte
finns tillräcklig anledning att föreslå riksdagen att göra det i motion 834 (s)
begärda uttalandet. Syftet med motionen torde komma att tillgodoses utan

CU 1982/83:17

någon riksdagens begäran.

I motion 1572 (s) behandlas frågan om ansvarsfördelningen avseende
informations- och utbildningsfrågor (yrkande 1) och om länsbostadsnämndernas
regionala samordningsansvar beträffande energirådgivningen m. m.
(yrkande 2).

Som motiv för yrkande 1 anför motionärerna sammanfattningsvis att
bostadsstyrelsen och planverket i april 1982 redovisat hur ansvaret för de
sektorinriktade informations- och utbildningsinsatserna borde fördelas
mellan de båda myndigheterna fr. o. m. ingången av innevarande budgetår.
Bostadsstyrelsen förutsätts svara för energiinformationen bl. a. till länsbostadsnämnder,
kommunala förmedlingsorgan, energirådgivare, bostadsförvaltare,
fastighetsägare m. fl. medan planverket avses svara för informations-
och utbildningsinsatser för yrkesverksamma personalgrupper som har
ett avgörande inflytande på energihushållningen i byggandet och den byggda
miljön. I årets budgetproposition (bil. 13 s. 93-94) anför bostadsministern
att han i annat sammanhang kommer att föreslå regeringen att uppdra åt
myndigheterna att redovisa ett gemensamt förslag om den närmare
uppläggningen av arbetet med planeringen av informations- och utbildningsinsatserna.

Enligt motionärernas uppfattning bör därvid den tidigare, av bostadsstyrelsen
och planverket utarbetade gemensamma, redovisningen vara
utgångspunkt för den kommande översynen.

Med anledning av vad i motionen anförts bör nämnas att frågan om
energiinformationen berör, förutom bostadsstyrelsen och planverket, bl. a.
även statens råd för byggnadsforskning, industriverket, energiverket och
Kommunförbundet. Det är därför naturligt att de kommande övervägandena
om utformningen av informations- och utbildningsinsatserna utgår även
från vad dessa organ kan komma att redovisa i ärendet. Utskottet förutsätter
att i dessa överväganden även den av bostadsstyrelsen och planverket
lämnade gemensamma redovisningen kommer att ingå utan någon riksdagens
begäran därom. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
bifall till motion 1572 (s) yrkande 1.

Yrkande 2 i motionen rör länsbostadsnämndernas ansvar för rådgivningsoch
besiktningsverksamheten. Motionärerna anser att bidrag för verksamheten
i likhet med vad som f. n. gäller bör kunna ges både till kommunernas
rådgivningsverksamhet m. m. och till de större bostadsorganisationerna och
de större fastighetsförvaltarna för de informationsinsatser de genomför i
egen regi. Enligt motionärernas uppfattning bör även övervägas om inte
också medel inom oförändrad ram bör kunna avsättas för en regional
samordning av den kommunala besiktnings- och rådgivningsverksamheten i
länsbostadsnämndernas regi. Nämndernas regionala organisation borde
enligt motionärernas uppfattning vara lämplig för de informationsinsatser
m. m. varom nu är i fråga.

Riksdagen har tidigare (prop. 1980/81:33, CU 1980/81:37) medgivit att

CU 1982/83:17

bidrag till kommunerna för rådgivnings- och besiktningsverksamhet m. m.
under budgetåren 1981/82-1985/86 får meddelas intill ett belopp av 130 milj.
kr. per år. Sedermera har riksdagen beslutat (CU 1981/82:16) att stöd till
besiktningsverksamhet m. m. skall kunna utgå direkt till större fastighetsförvaltare
eller till företrädare för dem.

Regeringen har nyligen tillsatt en särskild arbetsgrupp med företrädare
bl. a. för kommunerna för utvärdering av den statsunderstödda kommunala
besiktnings- och rådgivningsverksamheten inom energiområdet. Avsikten är
att arbetet skall avslutas under första hälften av år 1984.

Utskottet förutsätter att i det arbete som nyligen inletts överväganden görs
i avsikt att utforma rådgivningsverksamheten så att medborgarna oavsett
kommuntillhörighet i möjligaste mån får en relevant sammanhållen objektiv
information samt att vad i motion 1572 (s) yrkande 2 föreslagits beaktas utan
någon riksdagens särskilda begäran därom.

Vad i budgetpropositionen förordats om storleken av anslaget till
information och utbildning m. m. i energifrågor för budgetåret 1983/84 har
inte mötts av invändningar i motioner eller eljest. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag.

4.5 Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande besiktning av fastigheter att riksdagen avslår motion
1982/83:1103 yrkande 1,

2. beträffande regler för installation av värmepumpar att riksdagen
avslår motion 1982/83:2091 yrkande 1,

3. beträffande villkor för installation av direktverkande elvärme att
riksdagen avslår motion 1982/83:829,

4. beträffande lägsta godkända kostnad och ramar för lån till
energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1982/83:1550 yrkande 1 i motsvarande del och motion 1982/
83:1557 yrkande 1 a-d beslutar

a. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om den
lägsta godkända kostnaden för lån till energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m..

b. medge att beslut om lån till energibesparande åtgärder i
bostadshus m. m. får meddelas inom en ram av 1 900 000 000
kr. under budgetåret 1983/84,

c. medge att beslut om bidrag till energibesparande åtgärder i
statliga byggnader får meddelas inom en ram av 90 000 000 kr.
under budgetåret 1983/84,

d. medge att beslut om bidrag till kommunerna m. fl. för
rådgivnings- och besiktningsverksamhet m. m. får meddelas

CU 1982/83:17

inom en ram av 158 000 000 kr. under budgetåret 1983/84,

5. beträffande anslag till energibesparande åtgärder m. m. att
riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1982/83:1550 yrkande 2 i motsvarande del och 1982/
83:1557 yrkande 2 under elfte huvudtiteln till Vissa energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 1 350 000 000 kr.,

6. beträffande översyn av energilåneförordningen att riksdagen
avslår motion 1982/83:2091 yrkande 2,

7. beträffande viss försöksverksamhet att riksdagen avslår motion
1982/83:215,

8. beträffande information om bostadsventilation att riksdagen
avslår motion 1982/83:834,

9. beträffande ansvarsfördelningen avseende informationsfrågor
m. m. att riksdagen avslår motion 1982/83:1572 yrkande 1,

10. beträffande utformningen av rådgivnings- och besiktningsverksamheten
att riksdagen avslår motion 1982/83:1572 yrkande
2,

11. beträffande anslag till information m. m. att riksdagen med
bifall till regeringens förslag under elfte huvudtiteln till
Information och utbildning m. m. i energifrågor för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 17 575 000 kr.

Stockholm den 17 mars 1983

På civilutskottets vägnar

KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s). Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Magnus Persson (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta
Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s), Lennart Nilsson (s), Margareta
Gard (m), Tore Claeson (vpk), Margareta Palmqvist (s). Rune Evensson (s),
Jan-Eric Virgin (m) och Olle Grahn (fp).

Reservationer

1. Villkor för installation av direktverkande elvärme

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c) och Tore Claeson (vpk)
anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Civilutskottet
har” och slutar ”år 1985” bort lyda:

CU 1982/83:17

Det finns enligt utskottets uppfattning skäl för riksdagen att begära att nya
regler utarbetas beträffande vad som skall anses vara energisnål byggnad.
Som anförs i motion 829 (c) får de nuvarande reglerna anses ge en alltför
blygsam energibesparing.

En omprövning av energiprogrammet kommer att ske omkring år 1985.1
samband med denna omprövning bör övervägas en skärpning av villkoret för
undantaget från förbudet mot direktverkande el. Utskottet föreslår att
riksdagen genom att ansluta sig till vad i motion 829 (c) anförts begär att
riksdagen föreläggs förslag till skärpta regler i huvudsak enligt förslaget i
motionen. Detta bör ges regeringen till känna.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande villkor för installation av direktverkande elvärme att
riksdagen med anledning av motion 1982/83:829 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Lägsta godkända kostnad och ramar för lån till energibesparande åtgärder
i bostadshus m. m.

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Jan-Eric Virgin
(alla m) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Vad beträffar”
och slutar ”rådgivnings- och besiktningsverksamheten m. m.” bort lyda:

Sedan år 1974 lämnar staten ekonomiskt stöd bl. a. till energibesparande
åtgärder i bostadshus och allmänna samlingslokaler. Sedan stödet infördes
och t. o. m. utgången av september månad år 1982 har enligt budgetpropositionen
(bil. 13 s. 81) stöd beslutats för åtgärder i bostadshus, allmänna
samlingslokaler, kommunala och landstingskommunala byggnader till ett
belopp av knappt 7,4 miljarder kronor.

Detta stöd har varit motiverat bl. a. för att initiera ett energisparande och
därmed bringa ned den kostsamma oljeimporten. Emellertid finns nu
bärande skäl för att såväl från sakliga som samhällsekonomiska utgångspunkter
upphöra med den statliga bidrags- och långivningen till energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m. Som i skilda sammanhang visats är
energisparinvesteringar i allmänhet mycket lönsamma. Fastighetsägarna får i
regel mycket snart igen satsade pengar. Det viktiga i sammanhanget är att ett
kreditutrymme för dessa investeringar garanteras på den prioriterade
kreditmarknaden utanför statsbudget. Denna fråga kommer utskottet att
behandla senare under våren.

Utskottet delar sålunda den uppfattning som framförs i motionerna 1550
(m) och 1557 (m) om att förslagen i budgetpropositionen om lägsta godkända
kostnad och om ramar för beslut om energibesparande åtgärder m. m. inte
bör godkännas av riksdagen. Enligt utskottets uppfattning finns motiv att

CU 1982/83:17

avbryta statens direkta ekonomiska ansvar för energisparandet i bostäder
m. m. Härigenom uppnås också en eftersträvad minskning av budgetunderskottet.

Sammanfattningsvis finns enligt utskottets uppfattning goda skäl anta att
ett energisparande kommer till stånd även vid en finansiering av dessa
investeringar på kreditmarknaden. Utskottet föreslår därför att riksdagen
genom ett bifall till de båda (m)-motionerna i motsvarande delar beslutar att
statens direkta ekonomiska ansvar för energisparandet i bostäder skall
upphöra i och med utgången av budgetåret 1982/83. Anslagsfrågan
behandlas nedan.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande lägsta godkända kostnad och ramar för lån till
energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. att riksdagen med
bifall till motionerna 1982/83:1550 yrkande 1 i motsvarande del
och 1982/83:1557 yrkande 1 a-d avslår regeringens förslag i
motsvarande delar,

3. Anslag till energibesparande åtgärder m. m.

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Jan-Eric Virgin
(alla m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 2 - att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”tillstyrks sålunda” bort lyda:

Utskottet har ovan avstyrkt förslagen i budgetpropositionen om bl. a.
ramar för lån och bidrag till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m.
under budgetåret 1983/84 och tillstyrkt motionerna 1550 (m) och 1557 (m)
om att lån- och bidragsgivningen skall upphöra i och med utgången av
innevarande budgetår. Enligt utskottets beräkningar kommer åtgärderna
under innevarande budgetår att kunna tillgodoses genom redan beviljade
anslag och genom den ingående reservation på inte mindre än 955 milj. kr.
som finns på anslaget. Utskottet tillstyrker med hänvisning till det nu anförda
motionerna 1550 (m) och 1557 (m) även såvitt däri förordas att anslag för
energibesparande åtgärder inte skall anvisas för nästa budgetår.

dels utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande anslag till energibesparande åtgärder m. m. att
riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:1550 yrkande 2 i
motsvarande del och 1982/83:1557 yrkande 2 avslår regeringens
förslag om anslag till Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m. för budgetåret 1983/84,

CU 1982/83:17

4. Översyn av energilåneförordningen

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Jan-Eric Virgin
(alla m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 2 - att det stycke i
utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Vad beträffar” och slutar
”kommunal energiplanering” bort lyda:

Även enligt utskottets uppfattning är det viktigt att energisparåtgärderna
vidtas i ”rätt” ordning. Eftersom utskottet ovan anslutit sig till de två
(m)-motionerna i vilka yrkas att det statliga energisparstödet skall upphöra
är det inte meningsfullt att som förutsättning för statliga lån och bidrag
föreskriva att energisparåtgärderna skall vidtas i viss ordning. I sakfrågan har
utskottet ingen annan uppfattning än motionären; det finns mycket att vinna
på att sparåtgärderna vidtas så att energibesparingen ger största möjliga
effekt per insatt krona. Utskottet utgår ifrån att i den kommande
propositionen om kommunal energiplanering den i motionen upptagna
frågan kan lösas även om statens direkta ekonomiska stöd till energibesparande
åtgärder avskaffats. Med det anförda avstyrker utskottet motion 2091
(s) yrkande 2.

5. Viss försöksverksamhet

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Jan-Eric Virgin
(alla m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 2 - att det stycke i
utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Det ankommer” och slutar ”det
anförda” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt motioner (m) om att statens direkta ansvar för
energisparverksamheten skall upphöra. Mot denna bakgrund finns ingen
anledning att i sak diskutera hur en försöksverksamhet med decentralisering
av beslut om statligt energisparstöd skall utformas. Som i motion 1557 (m)
anförts torde kreditinstituten få förutsättas besitta den nödvändiga kreditbedömningskompetensen
när det gäller frågor om lån till energisparinvesteringar
i bostäder m. m.

6. Utformning av rådgivnings- och besiktningsverksamheten

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Jan-Eric Virgin
(alla m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 2 - att det stycke i
utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”Utskottet förutsätter” och slutar
”begäran därom” bort lyda:

Utskottet har ovan avstyrkt regeringens förslag om ram för rådgivningsoch
besiktningsverksamheten m. m. för nästa budgetår. Skäl saknas därför
att närmare gå in på vad i motion 1572 yrkande 2 förordats om hur
verksamheten skall organiseras.

CU 1982/83:17

7. Anslag till information m. m.

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Jan-Eric Virgin
(alla m) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”Vad i” och
slutar ”regeringens förslag” bort lyda:

I ett samhällsekonomiskt ansträngt läge måste alla möjligheter till
besparingar tillvaratas. Utskottet har självfallet ingen erinran mot att
information och utbildning m. m. i energifrågor ges men anser att berörda
myndigheter m. fl. bör finansiera verksamheten inom ramen för ordinarie
resurser eller omprioritera mellan i sig angelägna arbetsuppgifter.

Med det anförda avstyrker utskottet regeringens förslag om anslag till
information och utbildning m. m. i energifrågor för nästa budgetår.

dels utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande anslag till information m. m. att riksdagen avslår
regeringens förslag om anslag till Information och utbildning
m. m. i energifrågor för budgetåret 1983/84.

Särskilt yttrande

Besiktning av fastigheter

Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anför:

I centerpartiets partimotion 1103 anförs att en obligatorisk besiktning av
fastigheter med möjligheter att ålägga fastighetsägarna att vidta lämpliga
energisparåtgärder innebär en hård styrning av energisparåtgärderna i
befintlig bebyggelse och med såväl stora risker för en kostnadskrävande
byråkratisering som en passivisering av fastighetsägarna.

Vi vill fästa uppmärksamhet på dessa negativa aspekter avseende frågan
om obligatorisk besiktning. Emellertid har riksdagen inte förelagts förslag i
frågan. Vi förutsätter att ett eventuellt nytt förslag från regeringen utformas
med utgångspunkt i att den frivillighet som f. n. finns avseende energibesiktning
av bostäder skall bibehållas.

minab/gotab Stockholm 1983 75016