AU 1982/83:30

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1982/83:30

om sysselsättningsskapande åtgärder (prop. 1982/83:150 bilaga 3)

I betänkandet behandlas proposition 1982/83:150 bilaga 3 Sysselsättningsskapande
åtgärder inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde,
m. m. jämte sju motioner varav en väckts under allmänna motionstiden
1983. Ärendet har i regeringen föredragits av statsrådet Leijon såvitt avser
littera B och C och av statsrådet Gradin såvitt avser littera D.

Sammanfattning

Utvecklingen på arbetsmarknaden och behovet av åtgärder på det
arbetsmarknadspolitiska området behandlades av utskottet i betänkandet
AU 1982/83:21. I det nu föreliggande betänkandet behandlas det behov av
ytterligare åtgärder som aktualiserats i kompletteringspropositionen och de
motioner som väckts med anledning av den.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att det nästa budgetår
kommer att behövas arbetsmarknadspolitiska åtgärder i ungefär samma
omfattning som i år. Det föreslås därför att ytterligare 1,5 miljarder kronor
anvisas för arbetsmarknadspolitiska åtgärder under nästa budgetår. Inräknat
tidigare beslutad medelsanvisning innebär detta att sammanlagt 16,5
miljarder kronor anslås för arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret
1983/84. Moderata samlingspartiet avvisar regeringens förslag till anslagsförstärkningar
och utvecklar sin ståndpunkt i en reservation om riktlinjerna för
arbetsmarknadspolitiken. Från partiets sida begärs vidare en snabbutredning
av personalsituationen vid arbetsmarknadsverket samt att möjligheterna att
slopa arbetsförmedlingsmonopolet skall utredas. Vänsterpartiet kommunisterna
efterlyser i en reservation ett samlat program mot arbetslösheten.

I propositionen redovisas aktuella åtgärder mot ungdomsarbetslösheten.
Moderata samlingspartiet och centerpartiet tar i en reservation upp frågor
om bl. a. ingångslöner och om lärlingsutbildning. Folkpartiet hänvisar i ett
särskilt yttrande till partiets ställningstagande i denna fråga vid behandlingen
av budgetpropositionen i betänkandet AU 1982/83:21. Vänsterpartiet
kommunisterna reserverar sig till förmån för att ungdomar i åldern 16-17 år
åter skall kunna sysselsättas i beredskapsarbete.

I fråga om flyttningsbidragen biträder utskottet regeringens förslag om en
höjning av starthjälpen samt att bidragsreglerna förenklas, bl. a. genom att
vissa bidragsformer slopas. Centerpartiet motsätter sig att starthjälpen höjs,
och vänsterpartiet kommunisterna vill inte godta att man slopar bidragen till
pendlingsresor och till s. k. månadsresor.

1 Riksdagen 1982/83. 18 sami. Nr 30

AU 1982/83:30

Regeringen föreslår att anslaget till Arbetsmarknadsutbildning räknas upp
med 100 milj. kr. så att utbildningen kan få en volym av 125 000 deltagare.
Vidare föreslås vidgade möjligheter till fortbildning av anställda inom
industrin. Moderata samlingspartiet och folkpartiet avstyrker förslagen i en
gemensam reservation. Vänsterpartiet kommunisterna vill att utbildning
också skall kunna ges i skogsvård. Dessutom begär partiet en förbättring av
utbildningsbidraget för elever som inte är arbetslöshetsförsäkrade.

Beträffande anslaget till Sysselsättningsskapande åtgärder för beredskapsarbeten
m. m. föreslår regeringen en uppräkning med 1 300 milj. kr., varav
300 milj. kr. är avsedda för bidrag till kommuner och landsting för
tidigareläggning av rekrytering till fasta tjänster. Utskottet tillstyrker
förslagen. Moderata samlingspartiet avstyrker däremot på denna punkt
regeringens förslag i dess helhet. Centerpartiet godtar en anslagsuppräkning
med 850 milj. kr. och föreslår i stället att 150 milj. kr. avsätts till regionala
utvecklingsinsatser och att 300 milj. kr. används till rekryteringsfrämjande
insatser och till skatteutjämning. Folkpartiet föreslår att 800 milj. kr. anvisas
till beredskapsarbeten. Liksom centerpartiet vill folkpartiet anslå ytterligare
150 milj. kr. till regionala utvecklingsinsatser. Dessutom vill folkpartiet att
100 milj. kr. skall anslås till kommunala ungdomsslussar för verksamhet
bland arbetslösa ungdomar.

Utskottet tillstyrker att ett nytt anslag om 100 milj. kr. anvisas för åtgärder
som kan främja industrins rekrytering av arbetskraft, medan moderata
samlingspartiet och folkpartiet vill avslå regeringens förslag härom.
Centerpartiet förordar å andra sidan att anslaget tillförs ytterligare 70 milj.
kr. från medlen till Sysselsättningsskapande åtgärder. Centerpartiet lägger
tonvikten vid att anslaget används för åtgärder till stöd för ungdom.

Av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna tillstyrks därjämte att ytterligare
1 milj. kr. anvisas till Yrkesinriktad rehabilitering för uppsökande
verksamhet bland unga förtidspensionärer. Vänsterpartiet kommunisterna
begär att anslaget skall räknas upp med ytterligare 6 milj. kr. för att
kompensera konsekvenserna för arbetsmarknadsinstituten av pågående
besparingsåtgärder.

Slutligen förordas att ytterligare 0,4 milj. kr. tilldelas Statens invandrarverk
för handläggningen av tillståndsärendena. Moderata samlingspartiet
avstyrker denna extra medelstilldelning.

Propositionen

Regeringen föreslår under avsnittet B 1. Arbetsmarknadsservice
(s. 7-10)

att riksdagen skall godkänna de ändringar i fråga om flyttningsbidragen
som förordats,

AU 1982/83:30

under avsnittet B 2. Arbetsmarknadsutbildning (s. 11-15)
att riksdagen skall

dels godkänna de i propositionen förordade ändringarna i fråga om
arbetsmarknadsutbildningen,
dels till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1983/84 under tionde
huvudtiteln utöver i proposition 1982/83:100 bilaga 12, proposition 1982/
83:120 bilaga 4, proposition 1982/83:130 bilaga 5 och proposition 1982/83:147
bilaga 1 upptagna medel anvisa ett reservationsanslag av ytterligare
100 000 000 kr.,

under avsnittet B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder (s. 16-20)
att riksdagen skall till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret
1983/84 under tionde huvudtiteln utöver i proposition 1982/83:100 bilaga 12
upptagna medel anvisa ett reservationsanslag av ytterligare 1 300 000 000
kr„

under avsnittet B 17. Medel för åtgärder att främja rekrytering till industrin

m. m. (s. 20-22)

att riksdagen skall till Medel för åtgärder att främja rekrytering till
industrin m. m. för budgetåret 1983/84 under tionde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

under avsnittet C 5. Yrkesinriktad rehabilitering (s. 22-23)
att riksdagen skall

dels godkänna vad i propositionen anförts om utnyttjandet av anslaget
Yrkesinriktad rehabilitering,
dels till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1983/84 under tionde
huvudtiteln utöver i proposition 1982/83:100 bilaga 12, proposition 1982/
83:120 bilaga 4 och proposition 1982/83:147 upptagna medel anvisa ett
reservationsanslag av ytterligare 1 000 000 kr.

under avsnittet D 1. Statens invandrarverk (s. 23)
att riksdagen skall till Statens invandrarverk för budgetåret 1983/84 under
tionde huvudtiteln utöver i proposition 1982/83:100 bilaga 12 upptagna
medel anvisa ett förslagsanslag av ytterligare 400 000 kr.

Slutligen har regeringen under avsnittet D 3. Åtgärder för invandrare
(s. 23-24) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i
propositionen om viss omfördelning av medel inom anslaget Åtgärder för
invandrare.

Motionerna

Motion väckt under allmänna motionstiden 1983

1982/83:847 av Karin Andersson m. fl. (c)

I motionen yrkas

3. att riksdagen för anslaget D 1. Statens invandrarverk anvisar ett i

AU 1982/83:30

förhållande till regeringens förslag med 400 000 kr. förhöjt anslag av
2 109 000 kr.

Yrkandena 1 och 2 har behandlats i betänkande AU 1982/83:22.

Motioner väckta med anledning av proposition 1982/83:150

1982/83:2420 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1982/83:150, såvitt avser bil. 3,
arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde utom vad avser
ändringar i fråga om flyttningsbidragen, samt förslag till återupptagen
försöksverksamhet med yrkesinriktad rehabilitering för unga förtidspensionärer,

2. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken
under budgetåret 1983/84 som redovisas i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående snabbutredningen av personalsituationen inom
AMS.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1982/83:2417.

1982/83:2422 av Birgitta Budd m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så att utbildning i
skogsvård anordnas inom arbetsmarknadsutbildningen,

2. att riksdagen med ändring av regeringens förslag i proposition
1982/83:150, bilaga 3, B 1. Arbetsmarknadsservice, beslutar att bidragsformerna
dagliga resor och s. k. månadsresor bibehålls,

3. att riksdagen till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1983/84
under tionde huvudtiteln, utöver i proposition 1982/83:100, bilaga 12,
proposition 1982/83:120, bilaga 4 och proposition 1982/83:147 upptagna
medel, anvisar ett reservationsanslag av ytterligare 7 000 000 kr.,

4. att riksdagen beslutar att utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning
fr. o. m. den 1 juli 1983 lägst skall utgå med 215 kr. per dag, fem dagar i
veckan.

1982/83:2429 av Björn Samuelson m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
beredskapsarbeten för 16-17-åringar.

Yrkande 1 behandlas av utbildningsutskottet.

1982/83:2431 av Karin Söder m. fl. (c)

I motionen yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om arbete eller utbildning för alla ungdomar upp till 21 år,

AU 1982/83:30

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om särskilda medel för ungdomsprojekt,

6. att riksdagen beslutar att till Medel för åtgärder att främja rekrytering
till industrin m. m. för budgetåret 1983/84 under tionde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 170 milj. kr.,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjt flyttningsstöd för
flerpersonshushåll,

8. att riksdagen till Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser
för budgetåret 1983/84 utöver i proposition 1982/83:100 upptagna medel
anvisar ett reservationsanslag av ytterligare 150 000 000 kr.,

9. att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret
1983/84 anvisar utöver i proposition 1982/83:100 upptagna medel ett
reservationsanslag av 850 000 000 kr.

Övriga yrkanden behandlas av finansutskottet och skatteutskottet.

1982/83:2432 av Ola Ullsten m. fl. (fp)

I motionen yrkas

21. att riksdagen anvisar 100 milj. kr. för inrättande av kommunala
ungdomsslussar,

22. att riksdagen avslår vad som i proposition 1982/83:150, bilaga 3,
förordats i fråga om arbetsmarknadsutbildningen,

23. att riksdagen avslår regeringens förslag om reservationsanslag av
ytterligare 100 milj. kr. till Arbetsmarknadsutbildning,

24. att riksdagen anvisar ett reservationsanslag av ytterligare 150 milj. kr.
till Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser,

25. att riksdagen anvisar ett reservationsanslag av ytterligare 800 milj. kr.
till Sysselsättningsskapande åtgärder,

26. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1982/83:150, bilaga 3, att till
Medel för åtgärder att främja rekryteringen till industrin m. m. anvisa ett
reservationsanslag av 100 milj. kr.

Övriga yrkanden behandlas av finans-, skatte-, utbildnings- och civilutskotten.

1982/83:2435 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

13. att riksdagen beslutar att godkänna vad som i motionen anförs om ett
samlat program mot arbetslösheten.

Övriga yrkanden behandlas av finansutskottet och skatteutskottet.

Utskottet

Utgångspunkter och riktlinjer

Utskottet har utförligt behandlat utvecklingen på arbetsmarknaden och
åtgärder på det arbetsmarknadspolitiska området i betänkandet AU
1982/83:21. Betänkandet behandlades i kammaren den 13 april 1983.
1* Riksdagen 1982/83. 18 sami. Nr 30

AU 1982/83:30

Utskottet har nu att ta ställning till behovet av ytterligare arbetsmarknadspolitiska
åtgärder med ledning av det bedömningsunderlag som tillkommit
efter nämnda riksdagsbeslut.

När det gäller frågan om de förutsättningar för sysselsättningsutvecklingen
som den ekonomiska politiken ger hänvisar utskottet till det betänkande som
finansutskottet i dagarna avger med anledning av förslag i andra delar av
föreliggande proposition (FiU 1982/83:50).

Med dessa konstateranden övergår utskottet till att behandla de förslag på
det arbetsmarknadspolitiska området som har lagts fram i proposition
1982/83:150 bilaga 3 och i aktuella motioner.

Beträffande bedömningen av arbetsmarknadsutsikterna för nästa budgetår
räknas i propositionen med att minskningen av antalet industrisysselsatta
kommer att avta efter hand under loppet av år 1983. Eventuellt kan en
begränsad återhämtning komma att ske mot slutet av året. Sysselsättningsutvecklingen
inom andra sektorer bedöms bli fortsatt svag. Arbetskraftsutbudet
beräknas samtidigt fortsätta att växa i minst samma takt som under de
senaste åren. Slutsatsen blir i propositionen att arbetsmarknadspolitiska
åtgärder kommer att behövas under budgetåret 1983/84 i ungefär samma
omfattning som under innevarande budgetår. Det anförs vidare att behovet
av åtgärder kommer att vara relativt omfattande under hösten 1983 medan
situationen under våren 1984 är något svårare att förutse. Regeringen har
mot den bakgrunden bedömt det nödvändigt att redan nu lägga fram förslag
till ytterligare åtgärder för nästa budgetår för att hålla sysselsättningen uppe
och minska arbetslösheten. Det anförs slutligen att när man nu kan se tecken
på en begynnande återhämtning måste de sysselsättningspolitiska insatserna
utformas så att de aktivt stödjer utvecklingen inom industrin.

Sedan propositionen avlämnades har uppgifter över arbetsmarknadsläget i
mitten av april i år redovisats. Av dessa framgår bl. a. att antalet arbetslösa
minskat med 27 000 personer sedan mitten av mars i år men att de var 10 000
fler än i april månad 1982. Antalet personer som i april i år omfattades av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder uppgick till 185 000 personer. Motsvarande
tal vid samma tidpunkt förra året var 157 800.

Moderata samlingspartiet tar i sin partimotion 2420 upp riktlinjerna för
arbetsmarknadspolitiken under nästa budgetär. Det anförs i motionen att den
nuvarande arbetsmarknadspolitiken är kortsiktig och problemskapande
samt att den ger ett växande antal kortvariga och konstlade sysselsättningstillfällen
på bekostnad av möjligheterna att få till stånd riktiga arbeten. Det
är enligt motionen anmärkningsvärt att regeringen inte försöker växla över
från nuvarande selektiva stödåtgärder inom arbetsmarknadspolitiken och
industrisubventioner till förmån för sänkta arbetsgivaravgifter. Den arbetsmarknadspolitik
som förordas i motionen skall ha som främsta uppgift att
utjämna konjunkturberoende förändringar i efterfrågan på arbetskraft.
Åtgärderna bör vidare utformas så att de blir ett effektivt stöd för en snabb
strukturomvandling och så att de underlättar marknadsekonomins möjlig -

AU 1982/83:30

heter att fungera. Insatserna bör vara temporära och syfta till yrkesmässig
rörlighet. Ytterligare medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder under
budgetåret 1982/83 avvisas.

Redan tidigare har utskottet i sitt betänkande AU 1982/83:21 om
arbetsmarknadspolitiken behandlat riktlinjerna för denna politik under
budgetåret 1982/83. Utskottet har därvid även behandlat yrkanden i denna
fråga från bl. a. moderata samlingspartiet. Ärendet avgjordes av riksdagen
den 13 april i år. Något nytt har inte tillkommit i ärendet genom vad som
anförs i motionen eller på annat sätt sedan riksdagsbehandlingen.

Regeringens förslag i budgetpropositionen och i föreliggande proposition
följer de riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken som utskottet förordar. De
uppgifter om det aktuella arbetsmarknadsläget som nyligen redovisats ger
inte utskottet anledning ändra regeringens bedömning att beslut om att
förstärka arbetsmarknadspolitiken under nästa budgetår bör tas redan nu.
Mot bakgrund av det anförda avstyrks motion 2420 i denna del.

Motion 2420 tar också upp frågan om effektivering av AMS. Det framhålls
därvid att det under senare år ifrågasatts från många håll om AMS på ett
effektivt sätt handhar de mycket omfattande uppgifter som verket åläggs av
riksdag och regering. Vidare pekas på den rapport som riksdagens revisorer
nyligen redovisat om personalsituationen vid arbetsmarknadsverket. Det
framhålls i motionen att rapporten i stort sett bekräftar den kritik som
moderata samlingspartiet under många år i detta hänseende riktat mot AMS.
Enligt motionen bör regeringen nu låta göra en snabbutredning av
personalsituationen vid AMS. AMS-kommittén bör ges tilläggsdirektiv att
med förtur behandla denna fråga och lägga fram förslag till åtgärder som kan
sättas in redan under hösten 1983.

Utskottet har redan i det ovan nämnda betänkandet AU 1982/83:21
behandlat påstådda brister i redovisning, beslutsunderlag etc. vid AMS.
Utskottet framhöll därvid att AMS fortlöpande vidtagit åtgärder med
anledning av de påpekanden som givits i riksrevisionsverkets förvaltningsrevision
och i den s. k. redovisningsrevisionen. När det gäller den rapport
som utarbetats inom riksdagens revisorers kansli om personalsituationen
vid arbetsmarknadsverket vill utskottet erinra om att rapporten i fråga f. n.
remissbehandlas samt att revisorerna räknar med att kunna ta ställning till
den under hösten 1983. I avvaktan härpå finns det inte anledning för
riksdagen att nu ta upp till behandling yrkandet i motion 2420 om en
snabbutredning av personalsituationen vid AMS. Motionen bör alltså avslås i
aktuell del.

Ett samlat program mot arbetslösheten föreslås i vpk:s partimotion 2435.
Ett sådant program bör enligt förslaget bestå av inte bara arbetsmarknadspolitiska
insatser utan även av åtgärder som leder till ökning av statliga
investeringar och av antalet anställda inom den offentliga sektorn.

Utskottet konstaterar att regeringen under innevarande budgetår genom
utnyttjande av finansfullmakten tidigarelagt statliga investeringar för knappt

AU 1982/83:30

2 900 milj. kr. Om konjunkturläget motiverar det kan sådana insatser göras
även under kommande budgetår. Tillsammans med de övriga åtgärder
utskottet behandlat i det tidigare nämnda betänkandet AU 1982/83:21 och
som utskottet återkommer till i det följande skapas förutsättningar för ett
samlat program mot arbetslösheten. Motion 2435 behöver därför inte
föranleda någon åtgärd i denna del och kan därför avslås.

Innan de konkreta förslagen till förstärkta arbetsmarknadspolitiska
åtgärder tas upp till behandling vill utskottet erinra om att finansutskottet i
ett yttrande till skatteutskottet (FiU 1982/83:7 y) med anledning av den
aktuella propositionen framhållit att bl. a. de ökade insatser som regeringen
föreslår på det arbetsmarknadspolitiska området med hänsyn till det
statsfinansiella läget bör totalfinansieras.

Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

Ungdomsarbetslösheten och åtgärder mot den behandlades av utskottet i
ett särskilt avsnitt av betänkandet AU 1982/83:21 (s. 30-36). Statistiska
uppgifter om läget i februari i år lämnades, och de gav utskottet anledning
konstatera att situationen på arbetsmarknaden för ungdomarna var mycket
allvarlig.

De uppgifter som lämnas i den föreliggande propositionen och som hänför
sig till hela första kvartalet i år förändrar inte bilden. Under detta kvartal var
48 000 ungdomar under 25 år arbetslösa (7,3 %). Lika många ungdomar var i
beredskapsarbete. Dessutom deltog 15-000 ungdomar i arbetsmarknadsutbildning
och ca 17 000 ungdomar i åldern 16-17 år omfattades av skolans
åtgärder för dem. Mellan mars och april sjönk antalet arbetslösa ungdomar
från 47 000 till 39 000, att jämföra med 36 000 april 1982.

På s. 4-5 i propositionen lämnas en översikt över aktuella åtgärder till stöd
för ungdomarna dels på det reguljära utbildningsområdet, dels genom
beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning. I de följande anslagspunkterna
i propositionen återkommer regeringen med synpunkter och
förslag beträffande vissa särskilda åtgärder.

I två av motionerna förespråkas att åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten
skall ges en bestämd inriktning.

Moderata samlingspartiet anser i motion 2420 det nödvändigt att åter peka
på åtgärder som enligt partiets mening kan bygga nya broar mellan skola,
yrkesutbildning och arbetsliv. Till sådana åtgärder hör enligt motionen
rimliga ingångslöner för ungdomar, avreglering av arbetsmarknadslagstiftningen
och nya former för yrkesutbildning. Motionärerna uppehåller sig
särskilt vid behovet av en vidgad lärlingsutbildning, som de anser kunna ge
ungdomarna betydligt förbättrade förutsättningar vid inträdet på arbetsmarknaden.

Centerpartiet erinrar i motion 2431 om att riksdagen förra våren uttalade
sig för att regeringen skulle låta utforma ett åtgärdsprogram som innebär att

AU 1982/83:30

alla ungdomar upp till 21 års ålder kan erbjudas utbildning eller arbete.
Riksdagen bör på nytt göra ett sådant uttalande vari inbegrips en uppmaning
till regeringen att ta alla nödvändiga initiativ för att så långt möjligt begränsa
ungdomsarbetslösheten.

I centerpartimotionen liksom i folkpartimotion 2432 aktualiseras dessutom
frågan om s. k. ungdomsslussar. Till den frågan återkommer utskottet i
det följande.

Åtgärder av det slag som förordas i de båda motionerna från moderata
samlingspartiet och från centerpartiet diskuterades utförligt i det nyssnämnda
betänkandet AU 21. De vann inte anslutning från riksdagens sida. Såvitt
utskottet kan finna har motionärerna inte anfört några nya argument till stöd
för sina förslag. Under den korta tid som förflutit sedan frågan debatterades i
kammaren har inte heller inträffat några nya omständigheter som enligt
utskottets uppfattning skulle kunna ge anledning till en ändrad inställning till
motionsförslagen. Dessa avstyrks alltså av utskottet.

I sammanhanget tar utskottet upp yrkandet i motion 2429 av Björn
Samuelson m. fl. (vpk) om återinförande av beredskapsarbeten för ungdomar
i åldern 16-17 år.

För dem som på grund av arbetslöshet anvisas beredskapsarbete gäller en
nedre åldersgräns, som sedan den 1 juli 1980 är satt vid 18 år. Tidigare var
gränsen 16 år. För de ungdomar under 18 år som inte går vidare i utbildning
eller får anställning sattes in åtgärder av annat slag: ett mer varierat
kursutbud inom gymnasieskolan, yrkesintroduktion och, efter överenskommelse
mellan parterna på arbetsmarknaden, de särskilda ungdomsplatserna.
Samtliga åtgärder faller under skolans uppföljningsansvar för ungdomar
under 18 år. Riksdagen har nyligen på förslag av regeringen anvisat ett
särskilt anslag av 266 milj. kr. för bidrag till ungdomsplatser m. fl. åtgärder
(prop. 1982/83:100 bilaga 10 p. D 25, UbU 1982/83:21). Enligt utskottets
mening får de åtgärder som vidtagits anses tillgodose dessa ungdomars behov
av utbildning, praktik eller arbete, varför utskottet avstyrker motion 2429 i
förevarande del.

Arbetsmarknadsservice

Från anslaget Arbetsmarknadsservice bestrids utgifterna för främst
arbetsförmedlingen och flyttningsbidragen.

AMS har dels hemställt om ytterligare 30 milj. kr. till förstärkning av
arbetsförmedlingen under budgetåret 1983/84, dels föreslagit vissa ändringar
i reglerna för flyttningsbidrag. Regeringen fullföljer inte AMS hemställan
när det gäller arbetsförmedlingen med förslag till riksdagen, men förordar att
vissa ändringar görs i fråga om flyttningsbidragen. Syftet med dessa
ändringar sägs vara att nedbringa antalet bidragsformer, att inrikta stödet på
de vanligast förekommande flyttningsfallen samt att utforma reglerna så att
de främjar placering i stadigvarande arbeten. De ändringar som föreslås kan

AU 1982/83:30

enligt propositionen finansieras inom den kostnadsram som tidigare beräknats
inom anslaget Arbetsmarknadsservice, dvs. drygt 190 milj. kr.

AMS förslag om ett förenklat traktamentssystem i samband med s. k.
respenning samt om en generösare bedömning vid ansökan om flyttningsbidrag
som inkommit för sent får inte regeringens stöd.

Däremot föreslår regeringen i enlighet med AMS förslag

- att nuvarande samrådsförfarande mellan arbetsförmedlingen på utflyttningsorten
och på inflyttningsorten vid beslut om flyttningsstöd slopas
utom vid flyttning till stödområdena,

- att bidragsformen dagliga resor och s. k. månadsresor slopas utom för
ungdomar under 20 år,

- att starthjälpen för flerpersonshushåll höjs med 1 000 kr. utöver vad
riksdagen nyligen beslutat om (AU 1982/83:21), dvs. till 9 000 kr. samt

- att resekostnadsersättning och traktamente vid återresa till hemorten efter
tillfällig anställning slopas.

Ändringsförslagen bör enligt propositionen träda i kraft den 1 juli
1983.

Centerpartiet anför i motion 2431 att i regeringens attityd till arbetslösheten
ingår att mera inrikta sig på flyttningsbidrag än på nya arbetstillfällen.
Detta är enligt motionen en defensiv hållning. Höjningen av starthjälpen till
9 000 kr. för flerpersonshushåll avstyrks därför.

Utskottet har vid upprepade tillfällen under våren haft anledning
kommentera centerpartiets påståenden om den inverkan starthjälpens
storlek har på flyttningens omfattning. Utskottet vill här hänvisa till utförliga
redovisningar i t. ex. betänkandena AU 1982/83:21 och 24. Utskottet har
därvid konstaterat att det inte finns något stöd för att ökad starthjälp leder till
ökad flyttning. Däremot innebär starthjälpen att förutsättningarna till
anpassning på den nya orten förbättras om starthjälpen höjs. Motion 2431
avstyrks med hänvisning härtill i denna del och propositionens förslag
tillstyrks.

Birgitta Budd m. fl. (vpk) yrkar i motion 2422 att bidragen till dagliga resor
och s. k. månadsresor bibehålls.

Som AMS framhåller i sin framställning till regeringen är det angeläget att
nedbringa antalet former av flyttningsbidrag. Det innebär tidsvinster för
arbetsförmedlingen och förenklar handläggning, informationsinsatser och
administration av bidragen. Härtill kommer att de bidragssökande får bättre
möjligheter att orientera sig om gällande bestämmelser. Utskottet delar den
uppfattning som förs fram av AMS och i propositionen att flyttningsbidraget
bör förenklas genom att ersättningen för dagliga resor mellan bostadsort och
arbetsort samt för månadsresor till personer med bostad på två orter slopas.
Som sägs i propositionen kompenseras kostnaderna för sådana resor i viss
omfattning genom rätt till avdrag vid inkomstbeskattningen. Motion 2422
bör mot denna bakgrund avslås och propositionens förslag godkännas av
riksdagen.

AU 1982/83:30

Vad som i övrigt föreslås i propositionen i fråga om handläggning av
flyttningsbidragen m. m. berörs inte i motionerna och tillstyrks av utskottet.

Utskottet tar till sist i detta avsnitt upp ett yrkande i moderata
samlingspartiets motion 2420 om att arbetsförmedlingsmonopolet skall
slopas. Utskottet har behandlat motsvarande yrkanden i två tidigare
betänkanden under detta riksmöte, nämligen i AU 1982/83:4 om arbetsförmedling
och AU 1982/83:21 om arbetsmarknadspolitiken. Utskottet har
därvid avstyrkt yrkandena i fråga, och riksdagen har därefter avslagit dem.
Utskottet avstyrker mot denna bakgrund även denna gång det aktuella
yrkandet i motion 2420.

Arbetsmarknadsutbildning

I enlighet med förslag i budgetpropositionen har riksdagen för nästa
budgetår till Arbetsmarknadsutbildning anvisat ett anslag av 1 911 592 000
kr. Beloppet är avsett att täcka kostnaderna för en utbildningsvolym om
110 000 deltagare, varav 70 000 i de särskilt anordnade AMU-kurserna. I
anslaget är vidare inräknat en reserv av 90 milj. kr. för att bekosta utbildning
för ytterligare 10 000 personer om utbildningen behöver utökas.

Med anledning av en framställning från AMS föreslår regeringen nu att
utbildningsvolymen ökas till 125 000 deltagare. Vidare förordas att utbildningen
får en mer utpräglad inriktning mot kvalificerat yrkesarbete inom
industrin. I det avseendet anförs bl. a. följande.

Innevarande budgetår har på försök startats fortbildning för anställda
inom verkstadsindustrin i form av bristutbildning för verkstadsmekaniker.
Det föreslås i propositionen att försöksverksamheten skall fortsätta nästa
budgetår och vidgas att omfatta anställda inom hela industrin. Liksom f. n.
skall det vara fråga om en vidareutbildning till ett kvalificerat yrkesarbete
med syfte att minska de flaskhalsproblem som brist på yrkeskunnig personal
kan utgöra i en kommande konjunkturuppgång. På de företag som får
vidareutbildningen av personal tillgodosedd på detta sätt bör kunna ställas
krav på motprestationer som fastställs genom förhandlingar med länsarbetsnämnden.

Med införandet av denna form av fortbildning för anställda anses i
propositionen att man kan slopa en av de nuvarande formerna för bidrag till
utbildning i företag, nämligen bidrag för utbildning av anställd i kombination
med anställning av ersättare. Bidragsformen har fått begränsad användning.
Vid t. ex. utgången av år 1982 var det endast 90 personer som fick utbildning
på detta sätt.

För att stimulera ungdomar i åldern 18-24 år till utbildning har under
innevarande budgetår öppnats möjlighet att varva beredskapsarbete och
arbetsmarknadsutbildning. Åtgärden uppges dock inte ha fått någon större
omfattning. Ett väsentligt hinder sägs vara att denna kombinerade verksam -

AU 1982/83:30

het är förenad med olika ersättningar och utbetalningsrutiner. De administrativa
rutinerna ses nu över inom regeringskansliet.

I fråga om anslagsbehovet anförs att den utökade utbildningsvolymen och
de ökade inslagen av utbildning för kvalificerat yrkesarbete m. m. kräver ett
medelstillskott av 100 milj. kr. Dessutom förutsätter regeringen att den
tidigare nämnda anslagsreserven om 90 milj. kr. skall tas i anspråk från den 1
juli.

Moderata samlingspartiet och folkpartiet yrkar i motionerna 2420 resp.
2432 att propositionens förslag beträffande arbetsmarknadsutbildningen
skall avslås.

Utskottet har i det föregående anslutit sig till regeringens bedömning att de
arbetsmarknadspolitiska insatserna under nästa budgetår behöver utökas i
förhållande till vad som tidigare förutsatts. Med denna utgångspunkt
biträder utskottet förslaget att vidga arbetsmarknadsutbildningens volym, så
att utbildningen kan planeras för 125 000 deltagare.

Enligt utskottets mening är det välbetänkt att på det sätt regeringen
föreslagit vidta åtgärder inom utbildningens ram med syfte att tillgodose
industrins behov av yrkeskunnig arbetskraft. Även vad i övrigt anförts om
utbildningens inriktning godtas av utskottet. Med hänsyn till utbildningens
ökade omfattning och delvis ändrade inriktning bör, såsom regeringen
föreslagit, ytterligare 100 milj. kr. anvisas under anslaget. Det anförda
innebär att utskottet för sin del avvisar moderata samlingspartiets och
folkpartiets avslagsyrkanden.

En komplettering av kursutbudet inom arbetsmarknadsutbildningen
föreslås i motion 2422 av Birgitta Budd m. fl. (vpk). Motionärerna anser att
skogsvården borde prioriteras högre i detta kursutbud än som sker i dag, och
de hävdar att skogsvården behöver ökade arbetsinsatser och ökad utbildning
i t. ex. motormanuell skogsröjning.

Inom arbetsmarknadsutbildningen finns redan ett tiotal utbildningar på
det skogliga området. Dessa utbildningar har liksom andra utbildningslinjer
tillkommit i samråd med arbetsgivar- och arbetstagarparterna inom resp.
bransch. En utbyggnad av den skogliga utbildningen på det sätt som föreslås i
motionen bör ske i samma ordning, och därför är utskottet inte berett att på
grundval av motionen föreslå ett initiativ av det slag som begärs i denna.

I sammanhanget kan erinras om de betydande skogsvårdsinsatser som
årligen görs inom ramen för beredskapsarbetena. Under exempelvis det
senast förflutna budgetåret, 1981/82, utfördes 759 000 dagsverken inom
skogsvården. Totalkostnaden för dessa skogsvårdsarbeten var 462 milj. kr.
varav staten betalade 361 milj. kr.

Till AMU-elever som inte är berättigade till ersättning från arbetslöshetskassa
utgår utbildningsbidrag sedan den 1 juli förra året med 165 kr. per dag.
En framställning från AMS om att beloppet skall höjas till 200 kr. per dag
avstyrks i propositionen. I den nyssnämnda motionen 2422 av Birgitta Budd
m. fl. yrkas att dagpenningbeloppet höjs till 215 kr. Motionärerna åberopar

AU 1982/83:30

bl. a. att dagpenningen för de elever som har rätt till ersättning från
arbetslöshetskassa vid årsskiftet höjdes med 50 kr. De icke försäkrade
eleverna bör nu få en motsvarande bidragshöjning.

Med liknande motivering framställdes yrkande om en bidragshöjning till
215 kr. i den under allmänna motionstiden väckta partimotionen 1541 från
vpk. Denna motion avslogs av riksdagen på förslag av utskottet i betänkande
AU 1982/83:21. Utskottet anser det inte vara motiverat att nu ändra
ståndpunkt och avstyrker således yrkandet om bidragshöjning i
motion 2422.

Avslutningsvis bör erinras om att frågor om medelstilldelning till
arbetsmarknadsutbildningen - förutom i betänkande AU 1982/83:21 -behandlats även i betänkandena AU 1982/83:24 (Norrbotten), 1982/83:26
(varven) och 1982/83:29 (teko). De volymökningar som kan bli en följd av
riksdagens ställningstaganden till dessa betänkanden är avsedda att ligga
utanför den allmänna ram av 125 000 deltagare som nämnts i inledningen till
detta avsnitt.

Sysselsättningsskapande åtgärder

Beredskapsarbeten

Som tidigare nämnts beräknas behovet av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder under nästa budgetår bli av i stort sett samma omfattning som under
innevarande budgetår. I budgetpropositionen utgicks ifrån att antalet
dagsverken i beredskapsarbeten under budgetåret 1983/84 skulle komma att
uppgå till 7,7 miljoner. Med en beräknad bidragskostnad om 500 kr. per
dagsverke innebar detta enligt regeringens budgetförslag en total kostnad på
3 850 milj. kr. Av detta föreslogs att 2 500 milj. kr., motsvarande 5 miljoner
sysselsättningsdagar, skulle ställas till AMS förfogande vid budgetårets
början. Regeringens förslag godtogs av riksdagen (AU 1982/83:21, rskr
1982/83:228).

Under innevarande budgetår beräknar AMS att utfallet av beredskapsarbeten
kommer att bli ca 11 miljoner dagsverken. AMS räknar med att
behovet av sysselsättningsskapande åtgärder kommer att bli ungefär lika
omfattande budgetåret 1983/84 som under detta budgetår.

I kompletteringspropositionen föreslås mot denna bakgrund att medel
beräknas för beredskapsarbeten som tillsammans med de medel som föreslås
för tidigareläggning av kommunala tjänster - ett förslag som redovisas nedan
- motsvarar det av AMS bedömda behovet av sysselsättningsdagar. Vidare
anförs att AMS bör ges i uppdrag att planera för ca 5 miljoner sysselsättningsdagar
redan under första budgethalvåret 1983/84. Det innebär enligt
propositionen att ytterligare 1 000 milj .kr. - utöver det belopp som förordats
i budgetpropositionen och anvisats av riksdagen - bör anvisas för beredskapsarbeten
under kommande budgetår.

1** Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 30

AU 1982/83:30

Förslaget om ytterligare 1 000 milj. kr. till beredskapsarbeten för nästa
budgetår avvisas i motion 2420 av moderata samlingspartiet. Centerpartiet
föreslår i motion 2431 en anslagsökning för detta ändamål av 850 milj. kr.

Härutöver återkommer centerpartiet till sitt tidigare i år framförda
yrkande om ytterligare 150 milj. kr. till regionala utvecklingsinsatser. Bl. a.
framhålls glesbygdsstödets stora betydelse i vissa utsatta delar av landet. I
folkpartiets partimotion 2432 föreslås att 800 milj. kr. anvisas till beredskapsarbeten
och 150milj. kr. till regionala utvecklingsinsatser.

Enligt utskottets uppfattning är det obestridligt att det kommer att finnas
ett betydande behov av beredskapsarbeten även under nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag på denna
punkt. Beträffande förslaget från centerpartiet och folkpartiet om ytterligare
medel till regionala utvecklingsinsatser vill utskottet erinra om att riksdagen i
dagarna avvisat ett likalydande yrkande och anvisat sammanlagt inemot 300
milj. kr. till detta anslag (AU 1982/83:23, rskr 1982/83:310). Regeringen har
f. ö. möjlighet att under nästa budgetår återkomma till riksdagen med
begäran om ytterligare medel till regionala utvecklingsinsatser om behov
därav föreligger. Med det anförda avstyrks i sammanhanget upptagna
motioner. Ytterligare 1 000 milj. kr. till beredskapsarbeten bör följaktligen i
enlighet med propositionens förslag tillföras anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder för nästa budgetår.

I syfte att begränsa långtidsarbetslösheten förordas i propositionen att
enskilda beredskapsarbeten i begränsad utsträckning och i samråd med de
fackliga organisationerna bör kunna prövas även för långtidsarbetslösa över
25 år.

I propositionen betonar departementschefen vidare vikten av beredskapsarbeten
inom turismens tjänste- och servicesektor. Det sägs vidare att under
viss förutsättning kommer för kommande budgetår att avsättas 15 milj. kr. av
medlen för beredskapsarbeten till turistinvesteringar i Åres alpina centrum.

För riksdagens kännedom meddelar också departementschefen sin avsikt
att pröva möjligheterna att som beredskapsarbete dels rusta upp äldre
arbetslokaler i enskild ägo, dels också handikappanpassa offentliga miljöer.

Slutligen anmäls att en arbetsgrupp inom regeringens kansli fått i uppdrag
att finna en lösning på den framtida verksamheten vid Databasens i
Haparanda filialer i Jörn, Jokkmokk och Pajala samt landsarkivets i
Härnösand registreringsbas i Ramsele och Svensk arkivinformation i
Ramsele (SVAR). Samtliga dessa verksamheter bedrivs nu som beredskapsarbeten.
Arbetsgruppens förslag skall redovisas i budgetarbetet under
hösten 1983. Enligt propositionen bör verksamheterna vid nämnda s. k.
registreringsbaser fortsättningsvis bedrivas som beredskapsarbete längst
t. o. m. nästa budgetår. Beträffande SVAR måste emellertid en särskild
finansiering ske fr. o. m. den 1 juli 1983 fram till årsskiftet 1983-1984 då en

AU 1982/83:30

eventuell fortsatt verksamhet beräknas ha en finansiell lösning av permanent
karaktär. För riksdagens kännedom anmäler departementschefen sin avsikt
att föreslå regeringen att för budgetåret 1983/84 över förevarande anslag
anvisa 2 milj. kr. för SVAR för tiden den 1 juli-den 31 december 1983.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen i dessa
delar.

Tidigareläggning av kommunala tjänster

Mer än 44 000 personer hade i februari månad 1983 beredskapsarbete hos
kommuner och landstingskommuner. Detta motsvarar ca 4 % av deras
anställda. Aven under det kommande budgetåret beräknas behovet av
beredskapsarbeten hos kommuner och landstingskommuner bli omfattande.
Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att AMS för vidare befordran
till länsarbetsnämnderna får disponera 300 milj. kr. under budgetåret
1983/84 för att stödja tidigareläggning av fasta arbeten i kommuner och
landstingskommuner. De fasta arbetena skall utgöra ett nettotillskott och
således ligga utöver vad som annars skulle kommit till stånd. Detta
nettotillskott kan nås genom t. ex. satsning på ny verksamhet eller genom att
ersättningsrekrytering tidigareläggs.

Vid länsarbetsnämndernas prövning av aktuella arbeten skall prioritet ges
åt arbetsuppgifter som ligger inom områdena öppen psykiatrisk vård, äldreoch
handikappomsorg samt barnomsorg - speciellt barn med särskilda
behov. Andra områden som också kan komma i fråga är öppen socialjour,
tolktjänst inom socialtjänsten, behandling av kvinnor utsatta för misshandel
eller fritidsverksamhet för barn och ungdom. Missbruksvård är ett ytterligare
område som kan komma i fråga.

Statsbidrag föreslås utgå med 75 % av de totala lönekostnaderna. För
anställningar inom barnomsorg och social hemhjälp skall dock enligt
förslaget statsbidraget begränsas till 50 % eftersom ordinarie statsbidrag
dessutom lämnas i dessa fall. Bidraget föreslås vidare utgå för den period
tidigareläggningen avser dock högst tolv månader och endast för anställning
som görs under andra halvåret 1983.

Alla arbeten skall anmälas till arbetsförmedlingen. Rekrytering förutsätts
ske enligt principer som normalt tillämpas vid fast anställning. En strävan bör
enligt propositionen vara att arbetena kommer anmälda arbetslösa till
del.

I propositionen anförs vidare att det bör ankomma på regeringen att efter
samråd med kommun- och landstingsförbunden utforma de närmare
föreskrifter som krävs för systemets tillämpning. Slutligen framhålls att AMS
kontinuerligt bör följa verksamheten och ge regeringen underlag för en
utvärdering av systemet.

Propositionens förslag beträffande tidigareläggning av kommunala tjänster
avstyrks av moderata samlingspartiet och centerpartiet i motionerna 2420

AU 1982/83:30

resp. 2431. Centerpartiet föreslår att det för ändamålet föreslagna beloppet
på 300 milj. kr. i stället skall användas till rekryteringsbidrag till industrin (70
milj. kr.) och till skatteutjämningssystemet (230 milj. kr.). Centerpartiet är
bl. a. tveksamt till att regeringens förslag skulle innebära ett stöd för de
kommuner som har det sämst på arbetsmarknaden. Inte heller i folkpartiets
motion 2431 anvisas medel till den aktuella verksamheten.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om tidigareläggningar av
kommunala tjänster. Initiativet är konstruktivt och bör på ett positivt sätt
medverka till att begränsa arbetslösheten i åtskilliga kommuner. Förslaget
har också den fördelen att ett ökat antal fasta arbeten kan erbjudas de
arbetslösa. Utskottet uppfattar inte den uppräkning som görs i propositionen
över vilka tjänster som kan komma i fråga som fullständig. Även andra
kommunala tjänster än dem som nämns bör kunna bli aktuella. Motionerna
2420, 2431 och 2432 avstyrks följaktligen i motsvarande delar. Riksdagen
bör därför anvisa 300 milj. kr. till det angivna ändamålet.

Anslagsberäkning

Med hänvisning till utskottets ovan gjorda ställningstaganden beträffande
beredskapsarbeten och tidigareläggning av kommunala tjänster bör anslaget
Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1983/84 i enlighet med
regeringens förslag tillföras ytterligare 1 300 milj. kr. Motionerna 2420, 2431
och 2432 avstyrks i motsvarande delar.

Medel för åtgärder att främja rekrytering till industrin m. m.

Regeringen föreslår att ett nytt reservationsanslag på 100 milj. kr. förs upp
på riksstaten för nästa budgetår under ovanstående rubrik.

Anslaget är avsett att finansiera åtgärder som kan främja rekryteringen till
industrin. Vilka åtgärder det är fråga om kommer att fastställas efter samråd
med arbetsmarknadens parter. Ett sådant samråd har enligt propositionen
redan inletts. Medlen skall främst användas för att stödja en tidigareläggning
av industrins rekrytering av arbetskraft. En mindre del av anslaget - i
propositionen angiven till ca 10 milj. kr. - bör få användas för olika slags
projekt som stimulerar ungdomars intresse för industriyrken eller för att
tillgodose andra uppslag som främjar sysselsättning bland ungdom.

I motionerna 2420 och 2432 yrkar moderata samlingspartiet resp.
folkpartiet att riksdagen skall avslå regeringens förslag beträffande det nya
anslaget. Centerpartiet föreslår å andra sidan i motion 2431 att anslag skall
anvisas med 170 milj. kr. Förslaget bygger på att den nyss behandlade
uppräkningen av anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder i enlighet med
vad centerpartiet yrkat reduceras med 300 milj. kr. så att 70 milj. kr. av
medel som på det sättet frigörs kan föras över till det nu aktuella
anslaget.

AU 1982/83:30

Utskottet delar regeringens uppfattning att särskilda åtgärder bör vidtas
för att främja rekryteringen till industrin. Åtgärder av skilda slag kan bli
aktuella, och det är rimligt att regeringen och arbetsmarknadsmyndigheterna
får relativt fria händer att tillsammans med företrädare för arbetsgivarna och
arbetstagarna utforma dessa åtgärder på ett ändamålsenligt sätt. I motsats till
moderata samlingspartiet och folkpartiet - vars avslagsyrkanden avstyrks -anser utskottet att ett anslag med det av regeringen föreslagna syftet skall
anvisas.

När det gäller storleken på anslaget har centerpartiet förordat ett belopp
av 170 milj. kr. Denna uppräkning i förhållande till regeringens förslag
bygger, som nyss nämnts, på att 70 milj. kr. kan föras över från anslaget
Sysselsättningsskapande åtgärder. Med hänsyn till vad utskottet anfört under
det anslaget är en medelsöverföring inte längre aktuell. Utskottet är inte
heller av andra skäl berett att tillstyrka ett högre belopp än regeringen
föreslagit, dvs. 100 milj. kr.

Som redan nämnts är det enligt propositionen avsett att ca 10 milj. kr. skall
disponeras för olika ungdomsprojekt. Centerpartiet anser att ytterligare 10
milj. kr. av anslaget skall användas för sådana projekt. Dessutom bör de 70
milj. kr. varmed centerpartiet vill räkna upp anslaget enligt partiets mening
användas till en ”ungdomssluss”, där kommunerna hjälper arbetslösa
ungdomar till anställningar utanför den kommunala sektorn.

Utskottet anser att anslaget i enlighet med regeringens förslag bör föras
upp med 100 milj. kr. Med det ställningstagandet finns inte utrymme för det
av centerpartiet föreslagna stödet till kommunala rekryteringsåtgärder till en
kostnad av 70 milj. kr. När det gäller dispositionen av det av regeringen
föreslagna beloppet kan diskuteras om 10 milj. kr. eller, som centerpartiet
vill, 20 milj. kr. skall avsättas för ungdomsprojekt. Utskottet ser det av
regeringen angivna beloppet som en allmän riktpunkt för fördelningen av
medlen mellan ungdomsprojekt och övriga rekryteringsfrämjande åtgärder.
Under förhandenvarande omständigheter bör man inte låsa sig vid en viss
beloppsnivå utan låta fördelningen av medlen påverkas av projektens
angelägenhetsgrad och av de prioriteringar som framkommer vid samrådet
med arbetsmarknadens parter.

Sammanfattningsvis biträder alltså utskottet regeringens förslag när det
gäller såväl det nya anslagets belopp som dess användning och avstyrker
motsvarande yrkanden i moderata samlingspartiets, folkpartiets och centerpartiets
motioner.

Folkpartiet framställer i motion 2432 på nytt sitt förslag om kommunala
ungdomsslussar och föreslår att 100 milj. kr. anvisas för ändamålet.

De av folkpartiet förordade ungdomsslussarna är avsedda att ge sysselsättning
åt ungdomar som väntar på utbildning eller arbete. Folkpartiet lade
fram förslag härom i en partimotion, 1114, under allmänna motionstiden i år.
Motionsförslaget avslogs av riksdagen på förslag av utskottet (AU 1982/83:21
s. 36). Folkpartiet har inte anfört några nya argument som motiverar ett

AU 1982/83:30

ändrat ståndpunktstagande från riksdagens sida. Utskottet avstyrker sålunda
även det nu framställda yrkandet om ungdomsslussar.

Yrkesinriktad rehabilitering

I propositionen framhålls att stora ansträngningar måste göras för att ta till
vara förtidspensionerade ungdomars arbetsförmåga och arbetsvilja. Därvid
erinras om de försök som AMS bedrev åren 1979-1980 med uppsökande
verksamhet bland unga förtidspensionärer för att praktiskt pröva deras
möjligheter till rehabilitering och sysselsättning. Försöket ledde till att ca en
fjärdedel av ungdomarna fick arbete eller utbildning med sikte på senare
anställning. Detta visar enligt propositionen att aktiva insatser kan hindra
utslagning och utestängning från arbetsmarknaden av många unga förtidspensionerade.
Mot den bakgrunden föreslås i propositionen att 1 milj. kr.
tillförs anslaget C 5. Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1983/84 och
att medlen skall användas för försöksverksamhet inriktad på unga handikappade
som uppbär förtidspension/sjukbidrag eller löper risk att förtidspensioneras.

Vidare föreslås att AMS skall kunna använda ytterligare högst 1 milj. kr.
av särskilda projektmedel om 2 254 000 kr., som har anvisats (prop.
1982/83:100, bil. 12, AU 1982/83:21, rskr 1982/83:228) för budgetåret
1983/84. Försöken avseende de unga handikappade bör enligt propositionen
inriktas på att nå konkreta resultat i form av arbetsplaceringar eller
arbetsförberedande åtgärder som bedöms kunna leda till arbete.

AMS har i en skrivelse den 11 mars 1983 begärt att 6 milj. kr. ställs till
styrelsens förfogande så att den neddragning som avses träda i kraft vid
arbetsmarknadsinstituten fr. o. m. den 1 juli 1983 inte skulle behöva
genomföras. I propositionen avvisas AMS begäran. Birgitta Budd m. fl.
(vpk) föreslår i motion 2422 att AMS krav skall tillgodoses. Sammanlagt bör
enligt motionärerna 7 milj. kr. tillföras anslaget Yrkesinriktad rehabilitering.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att 1 milj. kr. anvisas till
en försöksverksamhet som syftar till rehabilitering av och sysselsättning för
unga handikappade. Tidigare verksamhet på området visar att man genom
förstärkta personalinsatser och åtgärder från olika rehabiliteringsorgan kan
nå goda resultat. AMS bör också, som föreslås i propositionen, för detta
ändamål kunna använda högst 1 milj. kr. av de särskilda projektmedel som
riksdagen tidigare har anvisat.

Utskottet är däremot inte berett att ompröva sitt tidigare beslut om
anslaget till arbetsmarknadsinstituten. Medel till verksamheten bör för
1983/84 beräknas enligt huvudförslaget, vilket innebär en 2-procentig
minskning av anslaget efter uppräkning med hänsyn till pris- och löneutveckling.
Därmed avstyrks motion 2422 i denna del.

AU 1982/83:30

Invandring

Statens invandrarverk

Statens invandrarverk har tidigare enligt förslag i budgetpropositionen
anvisats 51,7 milj. kr. för nästa budgetår (AU 1982/83:22). Detta innebär att
den tillfälliga förstärkningen av tillståndsverksamheten kommer att upphöra
den 1 juli 1983. Invandrarministern framhöll dock i budgetpropositionen att
hon var beredd att pröva en fortsatt temporär förstärkning av verkets
resurser för tillståndsgivningen för budgetåret 1983/84 om arbetssituationen
motiverade detta.

Invandrarverket har i en skrivelse den 2 mars 1983 begärt att verkets
tillståndsbyrå skall få en temporär förstärkning även under budgetåret
1983/84. Med hänvisning härtill föreslås i kompletteringspropositionen att
invandrarverket anvisas ytterligare 400 000 kr. för nästa budgetår.

Arbetssituationen vid tillståndsbyrån tas också upp av Karin Andersson
m. fl. (c) i motion 847 från den allmänna motionstiden. Med hänvisning till
de höga socialhjälpskostnader som de långa väntetiderna ger upphov till
föreslår motionärerna att invandrarverket för budgetåret 1983/84 får behålla
den tillfälliga personalförstärkning om tre handläggare motsvarande en
kostnad på 400 000 kr. som riksdagen beslutade om våren 1982. Ulf
Adelsohn m. fl. (m) yrkar i motion 2420 avslag på regeringens förslag.

Utskottet har tidigare konstaterat (AU 1982/83:22) att ärendebalanserna
på invandrarverkets tillståndsbyrå är lägre och handläggningstiderna kortare
än på många år till följd av bl. a. ökade resurser. Med hänvisning till att
flyktinginvandringen hastigt kan öka på grund av händelser i vår omvärld
pekade utskottet dock på behovet av hög beredskap i tillståndsverksamheten.
Utskottet förutsatte att regeringen noggrant följer utvecklingen på detta
område och att invandrarverket vid behov får de extra resurser som ett
försämrat arbetsläge kan kräva.

Riksdagen beslutade förra våren om en temporär förstärkning av
tillståndsbyrån med tre handläggare. Regeringen gör nu bedömningen att
detta tillskott behövs även under nästa budgetår. Med hänvisning till sitt
tidigare ställningstagande om vikten av korta handläggningstider i utlänningsärenden
ställer sig utskottet bakom förslaget om en anslagsförstärkning
om 400 000 kr. Därmed tillgodoses även motion 847 i denna del. Utskottets
ståndpunkt innebär att förslaget i motion 2420 avstyrks.

Åtgärder för invandrare

Statsrådet Gradin anmäler att regeringen har beslutat att för budgetåret
1982/83 göra en omfördelning av anvisade medel under rubricerade anslag. I
syfte att medverka till en lösning av de akuta ekonomiska problem som
uppkommit i några av invandrarnas riksorganisationer har 500 000 kr. förts
över från anslagsposten Bidrag till avgränsade projekt m. m. till anslagspos -

ÅU 1982/83:30

ten Bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers verksamhet. Utskottet
har inte funnit anledning till någon erinran mot regeringens beslut utan
föreslår att denna punkt i propositionen läggs till handlingarna.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken under budgetåret
1983184

att riksdagen avslår motion 1982/83:2420 yrkande 2 i motsvarande
del,

2. beträffande snabbutredning av personalsituationen vid AMS
att riksdagen avslår motion 1982/83:2420 yrkande 3,

3. beträffande ett samlat program mot arbetslösheten
att riksdagen avslår motion 1982/83:2435 yrkande 13,

4. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:2420 yrkande 2 i
motsvarande del och 1982/83:2431 yrkande 4,

5. beträffande beredskapsarbeten för ungdomar 16-17 år
att riksdagen avslår motion 1982/83:2429 yrkande 2

6. beträffande höjning av starthjälpen

att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2431 yrkande 7
godkänner propositionens förslag,

7. beträffande bidragsformen dagliga resor m. m.

att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2422 yrkande 2
godkänner propositionens förslag,

8. beträffande handläggning av flyttningsbidragen m. m.
att riksdagen godkänner propositionens förslag,

9. beträffande slopande av arbetsförmedlingsmonopolet

att riksdagen avslår motion 1982/83:2420 yrkande 2 i motsvarande
del,

10. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motionerna 1982/83:2420 yrkande 1 i motsvarande del
och 1982/83:2432 yrkandena 22 och 23

dels godkänner de ändringar i fråga om arbetsmarknadsutbildningen
som förordats i propositionen,

dels - med tillägg till tidigare beslut1 - under det på tionde
huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Arbetsmarknadsutbildning
för budgetåret 1983/84 anvisar ytterligare 100 000 000
kr.,

1 AU 1982/83:21, hemställan mom. 29, AU 1982/83:24, hemställan mom. 20,
AU 1982/83:26, hemställan mom. 4, AU 1982/83:29, hemställan mom. 3.

AU 1982/83:30

11. beträffande kurser i skogsvård

att riksdagen avslår motion 1982/83:2422 yrkande 1,

12. beträffande utbildningsbidrag till icke arbetslöshetsförsäkrade
att riksdagen avslår motion 1982/83:2422 yrkande 4,

13. att riksdagen med avslag på motionerna 1982/83:2420 yrkande
1 i motsvarande del, 1982/83:2431 yrkandena 8 och 9 samt
1982/83:2432 yrkandena 24 och 25 - med tillägg till tidigare
beslut1 - under det på tionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret
1983/84 anvisar ytterligare 1 300 000 000 kr.,

14. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motionerna 1982/83:2420 yrkande 1 i motsvarande
del, 1982/83:2431 yrkandena 5 och 6 och 1982/83:2432 yrkande
26 till Medel för åtgärder att främja rekrytering till industrin
m. m. för budgetåret 1983/84 under tionde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

15. beträffande kommunala ungdomsslussar

att riksdagen avslår motion 1982/83:2432 yrkande 21,

16. beträffande utnyttjandet av anslaget Yrkesinriktad rehabilitering att

riksdagen godkänner propositionens förslag,

17. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motion 1982/83:2422 yrkande 3 - med tillägg till
tidigare beslut2 - under det på tionde huvudtiteln uppförda
reservationsanslaget Yrkesinriktad rehabilitering anvisar ytterligare
1 000 000 kr.,

18. att riksdagen med bifall till propositionens förslag och motion
1982/83:847 yrkande 3 samt med avslag på motion 1982/83:2420
yrkande 1 i motsvarande del - med tillägg till tidigare beslut3 -under det på tionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
Statens invandrarverk för budgetåret 1983/84 anvisar ytterligare
400 000 kr.,

19. att riksdagen lägger till handlingarna punkt D 3 i bilaga 3 till
proposition 1982/83:150.

Utskottet hemställer dessutom

att ärendet avgörs efter endast en bordläggning om betänkandet
anmäls för bordläggning första gången den 1 juni 1983.

1 AU 1982/83:21, hemställan mom. 71.

2 AU 1982/83:21, hemställan mom. 95.

AU 1982/83:24, hemställan mom. 21.

AU 1982/83:26, hemställan mom. 6.

3 AU 1982/83:22, hemställan mom. 1.

AU 1982/83:30

Stockholm den 26 maj 1983

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Alf Wennerfors (m), Erik Johansson (s),
Karin Andersson (c), Lars Ulander (s), Anders Högmark (m), Karin
Flodström (s), Bengt Wittbom (m), Arne Fransson (c), Sonja Rembo (m),
Elver Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Christer Skoog (s), Bo Nilsson (s) och
Alexander Chrisopoulos (vpk).

Reservationer

1. Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken under budgetåret 1983/84 (mom.
1)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Redan tidigare”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Som sägs i moderata samlingspartiets motion 2420 har den negativa
utvecklingen på arbetsmarknaden under 1970-talet främst berott på en
bristande anpassning av den ekonomiska politiken till de strukturförändringar
som kunde skönjas redan under andra hälften av 1960-talet. Resultatet har
blivit en dåligt fungerande arbetsmarknad och en omfattande konjunkturell,
strukturell och åldersbetingad arbetslöshet.

Den konjunkturberoende arbetslösheten kan enligt utskottets mening
bara minskas i takt med en förbättrad ekonomisk utveckling i industriländerna
och en omläggning av den ekonomiska politiken i vårt land.
Arbetsmarknadspolitikens främsta uppgift är att utjämna konjunkturberoende
förändringar i efterfrågan på arbetskraft. En effektiv arbetsförmedling
som snabbt förmedlar nya arbetstillfällen till arbetssökande är här det
främsta instrumentet. Arbetsförmedlingsmonopolet måste brytas och möjligheter
till privat arbetsförmedling öppnas.

Det är enligt utskottets uppfattning betydligt svårare att komma till rätta
med den strukturberoende arbetslösheten eftersom den är en reflex av
djupgående förändringar i världsekonomin och näringsstrukturen. För
Sveriges del har problemen accentuerats av den förda industri- och
sysselsättningspolitiken. Strukturarbetslöshetens nuvarande omfattning
visar att en politik som baseras på garantier från riksdag och regering om full
sysselsättning oberoende av löne- och kostnadsutvecklingens påverkan på
sysselsättningen inte fungerar. Den stora omfattningen av industrisubven -

AU 1982/83:30

tioner och arbetsmarknadspolitiska åtgärder har fått allvarliga konsekvenser
för utvecklingen på arbetsmarknaden. Nödvändig strukturomvandling har
fördröjts och stora felinvesteringar genomförts i föråldrad teknik i olönsamma
branscher. Människor har bundits i sysselsättning vars existens inte beror
på marknadens efterfrågan utan på politiska beslut om fortsatta subventioner.
1970-talets politik på dessa områden måste läggas om. Den ekonomiska
politikens uppgift är att skapa förutsättningar för lönsamhet och tillfredsställande
vinster. God lönsamhet resulterar i ökande investeringar och ökad
sysselsättning.

1980-talets sysselsättningspolitik måste enligt utskottets mening inriktas på
att underlätta strukturomvandlingen och att skapa nya arbetsmarknader. De
kortsiktiga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall som framhålls i motion
2420 utformas så att de blir ett effektivt stöd för en snabb strukturomvandling
och så att de underlättar marknadsekonomins möjligheter att fungera.
Insatserna måste vara temporära och syfta till yrkesmässig och geografisk
rörlighet. Lönebildningen måste anpassas efter olika företags och branschers
betalningsförmåga. En rimlig lönekostnadsutveckling är en grundläggande
förutsättning för att en balanserad utveckling på arbetsmarknaden skall
kunna skapas under 1980-talet. De bästa förutsättningarna till expansion
finns inom tjänstesektorn. Men då krävs att de stora offentliga servicemonopolen
bryts upp och att den offentliga serviceverksamheten gentemot
medborgarna öppnas för konkurrens och möjligheter till privata etableringar
inom tjänstesektorn.

Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att de medel som redan
anvisats för arbetsmarknadspolitiska åtgärder är till fyllest för att undanröja
negativa sociala konsekvenser av arbetslösheten.

För att komma till rätta med de underliggande orsakerna till den höga
arbetslösheten förordar utskottet en konsekvent omläggning av politiken.
En gradvis växande del av de resurser som i dag satsas på arbetsmarknadspolitik
och subventioner till olönsamma företag bör i stället inriktas på
generella stimulansåtgärder som ökar rörligheten i ekonomin och ger
långsiktiga konkurrensförbättrande effekter för näringslivet.

Vad utskottet här anfört om riktlinjerna för arbetsmarknadspolitiken
under nästa budgetår bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken under budgetåret
1983184

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2420 yrkande 2 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

AU 1982/83:30

2. Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken under budgetåret 1983/84 (mom. 1
- motiveringen)

Karin Andersson (c), Arne Fransson (c) och Elver Jonsson (fp) anser att
den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Regeringens förslag” och
slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

De riktlinjer som då utvecklades i gemensamma reservationer av
centerpartiet och folkpartiet fullföljs i det följande i utskottets behandling av
de motioner från nämnda partier som har väckts med anledning av
regeringens kompletteringsproposition. Utskottet konstaterar med beklagande
att den politik regeringen fört sedan valet lett till att sysselsättningsläget
fortfarande är mycket allvarligt. Utskottet finner det därför nödvändigt
att redan nu anvisa ytterligare medel för arbetsmarknadspolitiken under
nästa budgetår. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion 2420 i
aktuell del.

3. Snabbutredning av personalsituationen vid AMS (mom. 2)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker yrkandet i motion 2420 om en snabbutredning av
personalsituationen vid AMS. De arbetsmarknadspolitiska anslagen för
kommande budgetår närmar sig nu 20 miljarder kronor. Det är då
illavarslande att det finns tydliga tecken på att den myndighet som har att
förvalta dessa mycket omfattande medel inte arbetar på ett effektivt sätt.
Moderata samlingspartiet har tidigare i en reservation till utskottets
betänkande AU 1982/83:21 behandlat denna fråga och menar att den rapport
som nu redovisas av riksdagens revisorers kansli visar på ytterligare
effektivitetsbrister som måste rättas till med det snaraste. Utskottet menar
för sin del att rapporten visar på stora brister i organisationen och i den
interna prioriteringen inom denna. Sysselsättningsläget i landet medger inte
att åtgärder för att effektivisera AMS verksamhet skjuts på framtiden. En
snabbutredning av personalförhållandena inom verket är därför synnerligen
angelägen. Den redan arbetande utredningen om arbetsmarknadsverkets
ansvarsområde och organisation bör därför ges tilläggsdirektiv som ansluter
till vad som anförs i motion 2420 av moderata samlingspartiet. Vad utskottet
anfört här med anledning av motion 2420 bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande snabbutredning av personalsituationen vid AMS
att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2420 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1982/83:30

4. Ett samlat program mot arbetslösheten (mom. 3)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet
konstaterar” och på s. 8 slutar ”därför avslås” bort ha följande lydelse:

Kravet i vpk:s partimotion 2435 om ett samlat program mot arbetslösheten
finner utskottet synnerligen välmotiverat, och det tillstyrks av utskottet. Ett
sådant program kan inte bara bestå av arbetsmarknadspolitiska insatser som
samtidigt motverkas av en efterfrågedämpande politik. Det måste i stället
bidra till en inhemsk efterfrågeökning utan att importen därför alltför
kraftigt tillåts öka.

Programmet kan inte realiseras om den offentliga sektorn krymps ned.
Samtidigt torde det inte heller kunna förverkligas utan nya industriella
satsningar. Sådana industriella satsningar kan till en del äga rum i samverkan
med ett program för en utbyggd offentlig sektor. Härigenom kan efterfrågan
stimuleras samtidigt som den styrs mot inhemsk produktion. Ett program för
förbättringar inom den offentliga servicen: barnomsorgen, äldrevården,
sjukvården, en utbyggnad och förbättring av den kollektiva trafiken och en
kraftig satsning på inhemska förnybara energikällor bildar basen för en
offensiv mot arbetslösheten. Det ger en ökad efterfrågan som har en stark
inriktning på inhemsk produktion. Ett sådant program skapar också behov
av ny inhemsk industriell och annan produktiv kapacitet.

Beräkningar av en tänkt storleksordning av ett sådant program, utförda
enligt en ekonometrisk modell för att belysa effekterna av finanspolitiken
(KLASK-modellen) visar att även ett tämligen brett program har begränsade
effekter på budgetunderskott och import, men stora sysselsättningsvinster.

En ökning av antalet anställda inom offentlig sektor med 50 000 personer
och en ökning av offentliga investeringar med 3,5 miljarder kronor kommer
att efter 12 månader ha minskat arbetslösheten med 61 000 personer till följd
av gynnsamma spridningseffekter i ekonomin. Detta skulle halvera den
öppna arbetslösheten på ett år. En sådan politik skulle medföra att
statsbudgetens underskott skulle växa med 3,7 miljarder kronor, dvs. ca 5 %
av det nuvarande underskottet. Importen skulle öka med ca 1 % eller
omkring 2 miljarder kronor. I förhållande till den stora positiva effekten på
sysselsättningen är de negativa effekterna på statsbudgeten och bytesbalansen
marginella.

Riksdagen bör uppdra åt regeringen att i anslutning till tilläggsbudget I för
budgetåret 1983/84 lägga fram ett program mot arbetslösheten med det
innehåll som utskottet beskrivit ovan. Regeringen bör underrättas om
utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ett samlat program mot arbetslösheten

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2435 yrkande 13

AU 1982/83:30

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

5. Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten (mom. 4)

Alf Wennerfors (m). Karin Andersson (c). Anders Högmark (m), Bengt
Wittbom (m), Arne Fransson (c) och Sonja Rembo (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Åtgärder av” och
slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Riksdagen uttalade sig förra året för att regeringen bör utforma ett
åtgärdsprogram som leder till att alla arbetslösa ungdomar upp till 21 år kan
erbjudas arbete eller utbildning i stället för arbetslöshetsersättning eller
annat ekonomiskt stöd från det allmänna. Ungdomarnas situation i dag
motiverar enligt utskottets mening att riksdagen på nytt framställer en
motsvarande begäran till regeringen. Erfarenheterna från den gångna
vintern visar att de traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärderna inte
förmår pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten. Åtgärder måste till som
bygger nya broar mellan skola, yrkesutbildning och arbetsliv. Detta har
närmare utvecklats i den för moderata samlingspartiet, centerpartiet och
folkpartiet gemensamma reservationen, nr 7, till utskottets tidigare i vår
avgivna betänkande AU 1982/83:21.

En av de frågor som berördes i den gemensamma reservationen, om
formerna för kommunernas medverkan, blir det anledning återkomma till i
avsnittet om åtgärder för att främja rekryteringen till industrin.

Det finns vidare anledning att i likhet med moderata samlingspartiet och
centerpartiet betona att ingångslönerna är en av de faktorer som måste
komma i blickpunkten. Löner och övriga anställningsvillkor måste anpassas
så att oerfaren arbetskraft blir attraktiv på arbetsmarknaden. Regeringen
och arbetsmarknadens parter kan inte dra sig undan det ansvar de har för att
dessa villkor underordnas det övergripande samhällsmålet att ungdomar
skall kunna erbjudas arbete när utbildning av olika skäl inte är aktuell för
dem.

Därutöver vill utskottet i detta sammanhang särskilt understryka följande.

Situationen på arbetsmarknaden är särskilt allvarlig för ungdomar med
ingen eller endast ringa yrkesutbildning, men även många av de ungdomar
som genomgått yrkesutbildning inom gymnasieskolans ram har problem att
snabbt komma in i yrkeslivet. För dem behövs nya och mer verklighetsanpassade
former för yrkesutbildning än skolan kan erbjuda i dag. En av de
vägar som bör prövas är en väsentlig utbyggnad av lärlingsutbildningen, som
hittills haft en blygsam plats i den svenska yrkesutbildningen. Denna
utbildningsform har flera fördelar. Rätt utformad kan lärlingsutbildningen
bättre svara mot företagens och arbetsmarknadens krav på yrkeskunnande
och erfarenhet hos den arbetskraft som skall rekryteras. Den kan bl. a.an -

AU 1982/83:30

passas till de särskilda krav som ställs från de små och medelstora företagens
sida. Därmed underlättar den för de som regel mindre företagen i
glesbygderna att göra sin rekrytering på den lokala arbetsmarknaden, till
gagn för sysselsättningen där.

Den lärlingsutbildning som nu finns bedrivs inom gymnasieskolans ram.
Även en utbyggd lärlingsutbildning får förutsättas ske i anslutning till
gymnasieskolan. Denna organisatoriska fråga liksom andra praktiska och
principiella frågor kan behöva närmare övervägas och lämnas därför därhän i
detta sammanhang. Det väsentliga nu är att ställa in siktet mot en
lärlingsutbildning på bred bas. Därmed skapas en yrkesutbildning som sker i
nära kontakt med arbetslivet och leder till ett bra yrkeskunnande. Dessutom
får man en yrkesutbildning som ger ungdomarna goda möjligheter till en fast
anställning vid utbildningens slut.

Vad ovan anförts i anslutning till de båda partimotionerna från moderata
samlingspartiet och centerpartiet bör bringas till regeringens kännedom.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2420 yrkande 2
i motsvarande del och 1982/83:2431 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Beredskapsarbeten för ungdomar 16-17 år (mom. 5)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”För dem” och
slutar ”förevarande del” bort ha följande lydelse:

För beredskapsarbeten liksom andra åtgärder mot arbetslöshet gällde
tidigare en nedre åldersgräns av 16 år. Åldersgränsen höjdes beträffande
beredskapsarbetena till 18 år från den 1 juli 1980. I stället har för
16-17-åringarna tillkommit olika åtgärder som introduktionsprogram, yrkesintroduktion
och ungdomsplatser. Det är åtgärder som varken är utbildning
eller arbete. Därför ger de inte någon formell kompetens.

Beredskapsarbeten är inte en problemfri form att skapa sysselsättning. De
har dock jämfört med de ovan nämnda åtgärderna fördelen av att de ger
arbete till avtalsenlig lön. Dessutom får samhället något meningsfullt
uträttat. Man kommer heller inte ifrån det värde som ligger i att skoltrötta
ungdomar får möjlighet att tänka över sin situation och kan göra ett bättre
yrkes- och utbildningsval om de får arbeta en tid.

Slutsatsen av det anförda är att det bör öppnas möjlighet för ungdomar
16-17 år att anvisas beredskapsarbete. Detta bör från riksdagens sida delges
regeringen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande beredskapsarbeten för ungdomar 16-17 år

AU 1982/83:30

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2429 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Höjning av starthjälpen (mom. 6)

Karin Andersson (c) och Arne Fransson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Frågan om höjning av starthjälpen har av centerpartiet behandlats i
reservationer till arbetsmarknadsutskottets betänkanden AU 1982/83:21 och
24. Utskottet stödjer de ståndpunkter som där redovisas. De åtgärder som i
skilda sammanhang föreslagits ger ökade förutsättningar för enskilda
personer och regioner att stå emot arbetslösheten. Utskottet vill här särskilt
peka på den förstärkning av de regionalpolitiska insatserna som centerpartiet
har föreslagit. Att mot den bakgrunden ytterligare underlätta människors
flyttning från regioner med svag sysselsättning innebär ett slag mot
framtidstron i dessa redan hårt drabbade områden. En ytterligare höjning av
starthjälpen som nu föreslås ligger inte i linje med den aktiva regionalpolitik
som utskottet i likhet med centerpartiet förordar. Utskottet tillstyrker därför
yrkandet i centerpartiets motion 2431 om att regeringens förslag till höjning
av starthjälpen avslås.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande höjning av starthjälpen

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2431 yrkande 7
avslår propositionens förslag.

8. Bidragsformen dagliga resor m. m. (mom. 7)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Sorn AMS” och
slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Som yrkas i motion 2422 bör bidragsformen dagliga resor och s. k.
månadsresor bibehållas. Regeringens förslag att detta bidrag skall avvecklas
bör alltså avslås av riksdagen. Utskottet anser det angeläget att sysselsättningsproblemen
i största möjliga utsträckning löses genom daglig arbetspendling.
Detta underlättas i hög grad genom att här aktuellt bidrag
bibehålls. Genom ett sådant stöd minskar också behovet av befolkningsomflyttning.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande bidragsformen dagliga resor m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2422 yrkande 2
avslår propositionens förslag.

AU 1982/83:30

9. Slopande av arbetsförmedlingsmonopolet (moni. 9)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet tar”
och slutar ”motion 2420” bort ha följande lydelse:

Förslaget i motion 2420 av moderata samlingspartiet om att slopa
arbetsförmedlingsmonopolet har utskottets fulla stöd. Utskottet vill här
erinra om vad som anförs i denna fråga i moderata samlingspartiets
reservation till utskottets betänkande AU 1982/83:21. Det innebär att
utskottet ställer sig bakom kravet på att utredningen om arbetsmarknadsverkets
ansvarsområde och organisation får i uppdrag att utreda ett
avskaffande av arbetsförmedlingsmonopolet. Fri etableringsrätt på arbetsförmedlingsområdet
medför enligt utskottets mening att den arbetsförmedlande
verksamheten kan spela en framträdande roll i den framtida
arbetsmarknadspolitiken. Regeringen bör underrättas om vad utskottet här
har anfört.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande slopande av arbetsförmedlingsmonopolet

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2420 yrkande 2 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

10. Ytterligare medel till arbetsmarknadsutbildning (mom. 10)

Alf Wennerfors (m), Anders Högmark (m), Bengt Wittbom (m), Sonja
Rembo (m) och Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”folkpartiets avslagsyrkanden” bort ha följande lydelse:

Utskottet har inte kunnat övertygas om att det anslag på i det närmaste två
miljarder kronor som redan anvisats till arbetsmarknadsutbildning behöver
förstärkas med 100 milj. kr. Det bör genom effektiviseringar, besparingar
och omprioriteringar inom anslaget vara möjligt att ge den i propositionen
önskade inriktningen av utbildningen på kvalificerade yrken inom industrin.
Med det anförda avstyrks regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2420 yrkande 1
i motsvarande del och 1982/83:2432 yrkandena 22 och 23
avslår

dels de ändringar i fråga om arbetsmarknadsutbildningen som
förordats i propositionen,

dels propositionens förslag om anvisning av ytterligare
100 000 000 kr. till Arbetsmarknadsutbildning.

AU 1982/83:30

11. Kurser i skogsvård, m. m. (mom. 11 och 12)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Inom
arbetsmarknadsutbildningen” och slutar ”milj. kr.” bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion 2422 av Birgitta Budd m. fl. (vpk) bör skogsvården
prioriteras mer än som sker i dag i kursutbudet inom arbetsmarknadsutbildningen.
Den skogliga utbildning som nu kan ges bör sålunda kompletteras på
det sätt som motionen förordar.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Med liknande”
och slutar ”motion 2422” bort ha följande lydelse:

Utbildningsbidraget för elever med rätt till ersättning från arbetslöshetskassa
höjdes vid årsskiftet med 50 kr. till högst 280 kr. per dag. Det är rimligt
att man också höjer bidraget till icke-försäkrade med samma belopp, dvs.
från 165 till 215 kr. per dag.

dels att utskottets hemställan under 11 och 12 bort ha följande lydelse:

11. beträffande kurser i skogsvård

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2422 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande utbildningsbidrag till icke-arbetslöshetsförsäkrade
att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2422 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Medelsanvisningen till Sysselsättningsskapande åtgärder m. m. (mom.

13)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:

Utskottet avvisar i likhet med moderata samlingspartiet propositionens
förslag om ytterligare medel till beredskapsarbeten. Utskottet vill i
sammanhanget hänvisa till de alternativ till en utbyggnad av de traditionella
arbetsmarknadspolitiska medlen som moderata samlingspartiet för fram i sin
partimotion 2420 och som behandlas på annan plats i detta betänkande.
Utskottets ställningstagande innebär ett bifall till moderata samlingspartiets
partimotion 2420 i motsvarande del. Som en konsekvens härav avstyrker
utskottet centerpartiets och folkpartiets partimotioner 2431 resp. 2432 i
motsvarande delar.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

AU 1982/83:30

Förslaget i propositionen om tidigareläggningar av kommunala tjänster
avstyrks av utskottet. Som framhålls i moderata samlingspartiets partimotion
2420 finns andra alternativ som kan skapa flera arbetstillfällen på lång sikt.
Starka principiella skäl talar också mot att binda upp stora arbetsmarknadspolitiska
resurser för att driva på den kommunala expansionen.

Med hänvisning till att utskottet i likhet med moderata samlingspartiet
avvisat regeringens förslag beträffande beredskapsarbeten och tidigareläggning
av kommunala tjänster bör propositionens förslag om ytterligare medel
till anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder avslås av riksdagen. Utskottets
ställningstagande innebär även att de medelsberäkningar som föreslås i
centerpartiets och folkpartiets partimotioner 2431 resp. 2432 bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2420 yrkande 1 i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1982/83:2431
yrkandena 8 och 9 och 1982/83:2432 yrkandena 24 och 25 avslår
propositionens förslag om ytterligare medel till Sysselsättningsskapande
åtgärder för budgetåret 1983/84.

13. Medelsanvisningen till Sysselsättningsskapande åtgärder m. m. (mom.

13)

Karin Andersson (c) och Arne Fransson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med centerpartiet att ytterligare 850 milj. kr. bör
anvisas till beredskapsarbeten för nästa budgetår. Härtill bör 150 milj. kr.
anvisas för regionala utvecklingsinsatser. Som framhålls i centerpartiets
partimotion 2431 har bl. a. glesbygdsstödet stor betydelse för sysselsättningen
i betydande delar av landet. Att satsa på denna stödform kan i många fall
visa sig vara mer effektivt än de traditionella arbetsmarknadspolitiska
insatserna. Vad utskottet anfört om medelsberäkningen för beredskapsarbeten
och regionala utvecklingsinsatser innebär att centerpartiets partimotion
2431 tillstyrks i denna del. Utskottets ställningstagande beträffande
regionala utvecklingsinsatser innebär även att folkpartiets partimotion 2432
tillstyrks i motsvarande del.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker förslaget i propositionen om tidigareläggningar av
kommunala tjänster. Som framhålls i centerpartiets partimotion 2431
framstår det som tveksamt om ett genomförande av regeringens förslag

1 AU 1982/83:21, hemställan mom. 71.

2 AU 1982/83:23, hemställan mom. 20.

AU 1982/83:30

skulle innebära ett stöd för de kommuner som f. n. har de största problemen
på arbetsmarknaden. Som behandlas i andra sammanhang har centerpartiet i
stället förordat att de föreslagna medlen - 300 milj. kr. - används på annat
sätt. Det gäller rekryteringsbidrag till industrin och skatteutjämningssystemet.

Utskottets ställningstagande innebär att ytterligare 850 milj. kr. bör
anvisas under anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. A. Att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2431 yrkande 9
samt med avslag på dels propositionens förslag, dels motionerna
1982/83:2420 yrkande 1 i motsvarande del och 1982/83:2432
yrkande 25 - med tillägg till tidigare beslut1 - under det på
tionde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder för budgetåret 1983/84 anvisar ytterligare
850 000 000 kr.,

B. att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2431 yrkande
8 och 1982/83:2432 yrkande 24 - med tillägg till tidigare
beslut2 - under det på tolfte huvudtiteln upptagna reservationsanslaget
Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser
för budgetåret 1983/84 anvisar ytterligare 150 000 000 kr.

14. Medelsanvisningen till Sysselsättningsskapande åtgärder m. m. (mom.

13)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker folkpartiets i partimotionen 2432 presenterade förslag
som innebär att ytterligare 800 milj. kr. skall anvisas till beredskapsarbeten.
Utskottet ansluter sig även till folkpartiets och centerpartiets förslag att
ytterligare 150 milj. kr. skall tillföras det regionalpolitiska anslaget för
regionala utvecklingsinsatser. Medlen för regionala utvecklingsinsatser har i
synnerhet i de mest utsatta delarna av landet visat sig ha stor betydelse för att
skapa ny sysselsättning.

Utskottets ställningstagande i dessa delar innebär samtidigt att moderata
samlingspartiets partimotion 2420 avstyrks i motsvarande del.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet avvisar propositionens förslag om tidigareläggning av kommunala
tjänster. Förslaget inger starka betänkligheter.

1 AU 1982/83:21, hemställan mom. 71.

2 AU 1982/83:23, hemställan mom. 20.

AU 1982/83:30

Vad utskottet anfört innebär att ytterligare 800 milj. kr. i enlighet med
folkpartiets förslag bör föras upp under anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder för nästa budgetår. Övriga i sammanhanget upptagna motioner
avstyrks i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. A. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2432 yrkande 25
samt med avslag på dels propositionens förslag, dels motionerna
1982/83:2420 yrkande 1 i motsvarande del och 1982/83:2431
yrkande 9 - med tillägg till tidigare beslut1 - under det på tionde
huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder för budgetåret 1983/84 anvisar ytterligare
800 000 000 kr.,

B. att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2431 yrkande
8 och 1982/83:2432 yrkande 24 - med tillägg till tidigare
beslut2 - under det på tolfte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser
för budgetåret 1983/84 anvisar ytterligare 150 000 000 kr.

15. Medel för åtgärder att främja rekrytering till industrin m. m. (mom.

14)

Alf Wennerfors (m), Anders Högmark (m). Bengt Wittbom (m), Sonja
Rembo (m) och Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”centerpartiets motioner” bort ha följande lydelse:

Det nya anslaget är avsett för kampanj åtgärder som kan främja industrins
rekrytering av arbetskraft. Utskottet vill först särskilt understryka att
industrins rekryteringsproblem är beroende av underliggande orsaker i
ekonomin och på arbetsmarknaden. Det är dessa problem som i första hand
måste angripas. När det sedan gäller de tilltänkta kampanj åtgärderna är att
märka att regeringen inte konkretiserat vad för slags åtgärder det här är fråga
om. Detsamma gäller om den mindre del av anslaget som är avsett för olika
ungdomsprojekt. Utskottet är inte berett tillstyrka att ett anslag anvisas på
detta sätt. Regeringens förslag bör avslås. Därav följer att utskottet även
avstyrker centerpartiets yrkanden om ett till 170 milj. kr. förhöjt anslag
m. m.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2420 yrkande 1
i motsvarande del och 1982/83:2432 yrkande 26 avslår

•AU 1982/83:21, hemställan mom. 71.

2 AU 1982/83:23, hemställan mom. 20.

AU 1982/83:30

dels propositionens förslag om ett nytt anslag till Medel för
åtgärder att främja rekrytering till industrin m. m.,
dels motion 1982/83:2431 yrkandena 5 och 6.

16. Medel för åtgärder att främja rekrytering till industrin m. m. (mom.

14)

under förutsättning av bifall till reservation 13

Karin Andersson (c) och Arne Fransson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”centerpartiets motioner” bort ha följande lydelse:

Utskottet godtar regeringens bedömning att ett särskilt anslag bör anvisas
med syfte att bekosta åtgärder som kan främja rekryteringen till industrin.
Avslagsyrkandena från moderata samlingspartiet och folkpartiet kan alltså
inte biträdas.

När det gäller anslagets storlek följer av utskottets ställningstagande
beträffande medelsförstärkningen till Sysselsättningsskapande åtgärder att
70 milj. kr. kan frigöras för de rekryteringsfrämjande åtgärder som avses
med det nu förevarande anslaget, som alltså bör uppföras med 170 milj.
kr.

Av anslaget bör en väsentligt större del än regeringen räknat med
användas för åtgärder till stöd för arbetslösa ungdomar. Anslagsuppräkningen
med 70 milj. kr. bör således helt användas för sådana åtgärder. Dessutom
bör 20 milj. kr. av det belopp regeringen föreslagit utnyttjas för samma
ändamål. Framför allt bör dessa medel ställas till kommunernas förfogande,
att av dem användas för att hjälpa arbetslösa ungdomar till jobb utanför den
egna sektorn.

Resterande del av anslaget, 80 milj. kr., kommer att kunna disponeras för
de mer allmänna rekryteringsåtgärder som regeringen avsett.

Avslutningsvis vill utskottet i likhet med centerpartiet framhålla att
riksdagen inte på egen hand kan besluta om åtgärder som fordrar många
parters gemensamma ansträngningar. Det måste ankomma på regeringen att
i samverkan med arbetsmarknadens parter, kommuner och landsting,
politiska rörelser och folkrörelser i övrigt nå resultat. I sammanhanget bör
uppmärksammas möjligheterna för ungdomens egna organisationer att
positivt bidra genom att arbetslösa ungdomar kan beredas sysselsättning i
organisationen. Det ovan nämnda rekryteringsstödet bör även kunna
användas i detta sammanhang.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen

A. med anledning av propositionens förslag och med bifall till
motion 1982/83:2431 yrkande 6 samt med avslag på motionerna

AU 1982/83:30

1982/83:2420 yrkande 1 i motsvarande del och 1982/83:2432
yrkande 26 till Medel för åtgärder att främja rekrytering till
industrin m. m. för budgetåret 1983/84 under tionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 170 000 000 kr.,

B. med bifall till motion 1982/83:2431 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om användningen
av rekryteringsstödet till ungdomsorganisationer.

17. Kommunala ungdomsslussar (mom. 15)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”De av” och på
s. 18 slutar ”om ungdomsslussar” bort ha följande lydelse:

Ungdomsarbetslösheten drabbar nu även de något äldre ungdomarna och
det även ungdomar med utbildning utöver grundskolan. Det kan dröja innan
dessa ungdomar kan placeras i arbete eller i en för dem lämplig vidareutbildning.
Väntetiden bör utnyttjas på ett meningsfullt sätt. De aktiviteter
som kan bli aktuella organiseras bäst på lokal nivå. Detta bör därför
naturligen vara en kommunal uppgift. Kommunerna bör genom ett statligt
stöd stimuleras till en sådan verksamhet, som i folkpartimotionen har
benämnts ”ungdomsslussar”. För att locka ungdomarna till de verksamheter
som erbjuds dem bör utgå en närvaropremie. Kostnaden härför bör
inkluderas i det statliga bidraget till kommunerna.

Med det anförda ställer sig utskottet bakom folkpartiets förslag om
kommunala ungdomsslussar. Såsom föreslås i motionen bör för nästa
budgetår anvisas ett anslag av 100 milj. kr. för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande kommunala ungdomsslussar

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2432 yrkande 21 till
Kommunala ungdomsslussar för budgetåret 1983/84 på tionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.

18. Yrkesinriktad rehabilitering (mom. 17)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Utskottet är”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

När det gäller frågan om resurser till arbetsmarknadsinstituten (Ami)
delar utskottet vpk:s uppfattning att den tidigare beslutade minskningen av
verksamheten med två procent är oacceptabel. Denna neddragning kommer
att innebära försämrade möjligheter för Ami att stödja olika grupper med
svag ställning på arbetsmarknaden. Detta är särskilt olyckligt i ett läge då

AU 1982/83:30

arbetsmarknadsverket med olika medel söker motverka en ytterligare
ökning av långtidsarbetslösheten. Utskottet tillstyrker av detta skäl förslaget
i motion 2422 om en förstärkning av anslaget till Ami med 6 milj .kr. Anslaget
Yrkesinriktad rehabilitering bör därmed räknas upp med 7 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2422 yrkande 3 samt
med avslag på propositionens förslag - med tillägg till tidigare
beslut1 - under det på tionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1983/
84 anvisar ytterligare 7 000 000 kr.

19. Statens invandrarverk (mom. 18)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”2420 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet kunde i slutet av april i betänkande AU 1982/83:22 konstatera
att ärendebalanserna på invandrarverkets tillståndsbyrå var lägre och
handläggningstiderna kortare än på många år. Mot bl. a. den bakgrunden
tillstyrkte utskottet enhälligt det i budgetpropositionen föreslagna beloppet
till statens invandrarverk. Som underlag för utskottets beslut ingick bl. a.
invandrarverkets skrivelse till regeringen den 2 mars 1983 om en temporär
förstärkning till verkets tillståndsbyrå. Utskottets ställningstagande innebar
att någon hänsyn till invandrarverkets krav på anslagsförstärkning inte
togs.

Förslaget i kompletteringspropositionen om ytterligare medel till tillståndsverksamheten
görs med hänvisning till den ovan angivna skrivelsen
från invandrarverket. Då de skäl som där redovisas för en anslagshöjning
redan avvisats av utskottet och eftersom inte heller något annat tillkommit
som motiverar en ändring av utskottets tidigare beslut delar utskottet
uppfattningen i motion 2420 att regeringens förslag bör avstyrkas. Därmed
avstyrks även motion 847 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2420 yrkande 1 i
motsvarande del avslår förslagen i propositionen och motion
1982/83:847 yrkande 3 om ytterligare medel till Statens invandrarverk
för budgetåret 1983/84.

'AU 1982/83:21, hemställan mom. 95.
AU 1982/83:24, hemställan mom. 21.
AU 1982/83:26, hemställan mom. 6.

AU 1982/83:30

Särskilda yttranden

1. Utgångspunkter och riktlinjer (moni. 1)

Alf Wennerfors (m), Karin Andersson (c), Anders Högmark (m), Bengt
Wittbom (m), Arne Fransson (c), Sonja Rembo (m) och Elver Jonsson (fp)
anför:

Vi konstaterar att socialdemokraterna med stöd av vpk fullföljer en
ekonomisk politik som ytterligare försämrar förutsättningarna för näringslivets
utveckling. Den höjning av löneskatten som aktualiserats vid skatteutskottets
behandling av kompletteringspropositionen kommer att leda till
bortfall av arbetstillfällen inom näringslivet och i kommunerna.

Denna försämring i förutsättningarna för sysselsättningspolitiken har vi
fått kunskap om på ett så sent stadium att vi inte kunnat beakta det i våra
ställningstaganden. Inte heller utskottsmajoriteten har beaktat den försämring
av arbetsmarknadsläget som följer av den föreslagna avgiftshöjningen.

2. Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten (mom. 4)

Elver Jonsson (fp) anför:

Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten diskuterades utförligt i utskottets
betänkande AU 1982/83:21. Folkpartiet har utvecklat sin syn på hithörande
frågor i motionerna 1982/83:1114 och 1982/83:2432.

Folkpartiets ståndpunkter har därutöver redovisats i en med centerpartiet
och moderata samlingspartiet gemensam reservation, nr 7, till det ovannämnda
betänkandet AU 21. Efter det att ärendet debatterades i kammaren,
den 13 april, har inte tillkommit något nytt varför jag i detta sammanhang
hänvisar till vad som anfördes i den nyssnämnda reservationen. I den förs en
nyanserad diskussion om möjliga åtgärder på skilda områden, t. ex. det
kommunala medansvaret för ungdomars sysselsättning, inriktningen av
arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten, ungdomsplatser även för
de något äldre ungdomarna, behovet av en fortlöpande anpassning av den
arbetsrättsliga lagstiftningen samt parternas ansvar och löneproblematiken.
Självfallet ägnades ett betydelsefullt avsnitt av reservationen åt yrkesutbildningen,
inte minst lärlingsutbildningen.

I den gemensamma reservationen kom man att inte närmare gå in på de av
folkpartiet lanserade kommunala ungdomsslussarna. Den frågan har nu på
nytt aktualiserats av folkpartiet som förordar en kraftfull satsning på denna
typ av åtgärder. Detta behandlas senare i detta betänkande, och jag hänvisar
särskilt till reservation 17 med förslag om att 100 milj. kr. skall anvisas till
verksamheten med kommunala ungdomsslussar.

AU 1982/83:30

3. Åtgärder för invandrare (mom. 19)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo
(alla m) anför:

Invandrarnas riksorganisationer har genom riksdagsbeslut erhållit drygt 4
milj. kr. till sin verksamhet under detta budgetår. Därutöver anmäls i
kompletteringspropositionen att ett antal organisationer med särskilt dålig
ekonomi genom regeringsbeslut tilldelats ytterligare 0,5 milj. kr. Vi vill i
anslutning härtill framhålla vikten av att organisationerna själva tar ansvar
för att omfattningen av deras verksamhet anpassas till de ekonomiska
förutsättningar som gäller. Det kan för organisationer som redovisar
underskott innebära att verksamhet och kostnader måste skäras ned för att
motsvara intäkterna eller att medlemmarnas egna insatser i form av avgifter,
eget arbete etc. ökas. I rådande ekonomiska läge kan hjälp från staten inte
alltid påräknas. De krav på besparingar som i dag ställs inom alla områden
måste således omfatta även invandrarnas riksorganisationer.