AU 1982/83:29

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1982/83:29

om vissa åtgärder för tekoindustrin (prop. 1982/83:130 bil. 5)

I detta betänkande behandlas proposition 1982/83:130 om åtgärder för
tekoindustrin, m. m. i vad avser bilaga 5 (arbetsmarknadsdepartementet)
jämte fem motioner som väckts med anledning av propositionen.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande frågor som rör det s. k. äldrestödet
och utbildning inom tekoindustrin.

Ett tekoföretag kan i dag få högst 15% av företagets totala lönekostnader
för tillverkningsarbete i bidrag i form av äldrestöd. I propositionen
och motion 2285 (m) föreslås en nedtrappning av stödet under den kommande
treårsperioden enligt följande:

1.7- 31.12-83 1.1-30.6-84 1984/85 1985/86

Prop. 130 15% 10% 8% 7%

Mot. 2285 15% 12% 9% 7%

Utskottet förordar med hänsyn till den negativa utvecklingen inom branschen
förslaget i motion 2285 om en långsammare takt i nedtrappningen av
stödet. Det sammanlagda bidragsbeloppet för 1983/84 beräknas därmed till
264 milj. kr. vilket är 17 milj. kr. mer än i propositionens förslag. Centerpartiet,
folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna reserverar sig för att
nuvarande regler bibehålls under nästa budgetår. Moderata samlingspartiet
reserverar sig när det gäller motiveringen.

Utskottet godkänner också att 10 milj. kr. anvisas för en särskild utbildning
för tekoindustrin inom arbetsmarknadsutbildningens ram. Moderata
samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet yrkar i en reservation avslag
på detta förslag.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1982/83:130 bilaga 5 efter föredragning av
statsrådet Leijon föreslagit att riksdagen skall

1. godkänna vad som anförts om nedtrappningen av det tillfälliga sysselsättningsbidraget
för äldre arbetskraft inom textil- och konfektionsindustrin,

. 2. till Arbetsmarknadsutbildning under tionde huvudtiteln för budgetåret
1983/84 utöver i proposition 1982/83:100 bil. 12 upptagna medel anvisa
ytterligare 7000000 kr.,

1 Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 29

AU 1982/83:29

3. till Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag under
tionde huvudtiteln för budgetåret 1983/84 utöver i proposition 1982/83:100
bil. 12 upptagna medel anvisa ytterligare 3000000 kr.,

4. till Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna
under tionde huvudtiteln för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag
av 247000000 kr.

Motionerna

1982183:2251 av Arne Fransson m. fl. (c)

I motionen yrkas

2. att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att med
avslag på regeringens förslag om sänkt s. k. äldrestöd till Tillfälligt sysselsättningsbidrag
för textil- och konfektionsindustrierna anvisa ett reservationsanslag
av 270 milj. kr.,

5. att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att avslå
regeringens förslag om 3000000 kr. till Bidrag till arbetslöshetsersättning
och utbildningsbidrag,

6. att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att till
Arbetsmarknadsutbildning under tionde huvudtiteln för budgetåret 1983/
84 utöver i proposition 1982/83:100 bil. 12 upptagna medel anvisa ytterligare
2000000 kr.,

7. att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att som
sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om omprioritering av
AMS-resurser för utbildning inom tekoområdet.

Yrkandena 1, 3, 4 och 8 behandlas av näringsutskottet och yrkande 9 av
skatteutskottet.

1982183:2285 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1982/83:130,

5. att riksdagen beslutar att till Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textiloch
konfektionsindustrierna under tionde huvudtiteln för budgetåret 1983/
84 anvisa ett reservationsanslag av 264000000 kr.

Övriga yrkanden behandlas av näringsutskottet.

1982183:2286 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson m. fl. (fp)

I motionen yrkas

2. att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att med
avslag på förslaget om sänkt äldrestöd anvisa ett reservationsanslag på 270
milj. kr. till Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustriema,

3. att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att avslå
förslaget om 3 milj. kr. till Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag,

AU 1982/83:29

4. att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar avslå
förslaget om 7 milj. kr. till Arbetsmarknadsutbildning,

5. att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att som
sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om omdisponering
av medel hos AMS för tekoutbildning,

6. att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att
hemställa hos regeringen om förslag till nedtrappning av äldrestödet enligt
de riktlinjer som framförs i motionen.

Övriga yrkanden behandlas av näringsutskottet, skatteutskottet och försvarsutskottet.

1982/83:2288 av Hans Nyhage (m) och Arne Svensson (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar avslå
regeringens förslag om ett minskat äldrestöd och ökade selektiva stödformer,

2. att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att som
sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om formerna för
äldrestödet,

3. att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att för
budgetåret 1983/84 anslå 270 milj. kr. till äldrestöd,

4. att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att
arbetsgivaravgifterna för tekoföretagen för arbetskraft under 25 år helt
skall slopas.

Yrkandena 5—9 behandlas av näringsutskottet.

1982183:2290 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas

4. att riksdagen avslår proposition 1982/83:130 vad avser avveckling av
äldrestödet.

Övriga yrkanden behandlas av näringsutskottet och försvarsutskottet.

Bakgrund

Den svenska tekoindustrin har under det senaste decenniet drabbats av
kraftiga minskningar i produktion och sysselsättning. Som framgår av
nedanstående tabell sysselsatte företag med minst fem anställda 67500
personer år 1970. Motsvarande antal var 31600 år 1981. Den kraftigaste
minskningen inträffade inom beklädnadsindustrin. Antalet arbetsställen
har halverats under perioden.

AU 1982/83:29

Antal arbetsställen med mer än fem anställda samt antal sysselsatta åren 1970, 1978
och 1981

	1970		1978		1981(prel.)
Bransch	Antal arbets- ställen	Antal syssel- satta	Antal arbets- ställen	Antal syssel- satta	Antal arbets- ställen	Antal syssel- satta
Textilind. därav trikå-	527	33653	371	21384	323	18408
varuind.	165	8505	90	4776	80	4860
Beklädnadsind.	805	33 859	404	16552	348	13185
Summa	1332	67512	775	37936	671	31593

Källa: SCB:s industristatistik.

Under år 1982 minskade sysselsättningen ytterligare och beräknades
uppgå till ca 29000 personer vid årets slut. Utvecklingen under innevarande
år kommer sannolikt att innebära en fortsatt nedgång med ca 3%.

Tekoproduktionen är mycket ojämnt fördelad över landet och finns
koncentrerad till de sydvästliga delarna. Av det totala antalet sysselsatta
inom branschen år 1981 fanns 40% i Älvsborgs län, 11% i Malmöhus län,
8% i Göteborgs och Bohus län samt 6% i Hallands län.

Andelen arbetslösa kassamedlemmar inom beklädnadsarbetarnas arbetslöshetskassa
var 6,3% vid slutet av mars i år. Vid motsvarande tidpunkt
år 1982 var andelen 5,0%. Totalt var 2 141 personer anmälda arbetslösa,
därav drygt 30% i Älvsborgs län.

Svensk tekoindustri har fått det allt svårare att konkurrera i såväl Sverige
som på exportmarknaden. Det gäller gentemot såväl industriländer som
utvecklingsländer. Importens andel av tillförseln till den svenska marknaden
har successivt ökat under 1970-talet och utgör nu ca 75 % för textilprodukter
och ca 80% för kläder. En väsentlig del av importen inom textilindustrin
(79%) och inom beklädnadsindustrin (67%) kommer från industriländer.
Ungefär hälften av den svenska produktionen exporteras. Därav
går närmare 90% till EG- och EFTA-länder.

Kostnaderna för de statliga stödinsatserna under 1982/83 uppgår till ca
420 milj. kr. Den dominerande stödformen är det tillfälliga sysselsättningsbidraget
för äldre arbetskraft inom tekoindustrin, det s. k. äldrestödet. Det
beräknas till ca 280 milj. kr. eller 66% av det totala stödet. I övrigt svarar
de försöijningspolitiska åtgärderna, som främst utgörs av beredskapslån,
för 16% och de industripolitiska åtgärderna för 13% av stödinsatserna.
Bland de senare åtgärderna kan främst nämnas stödet till marknadsföringsåtgärder
på såväl export- som hemmamarknaden samt stödet till införande
av ny teknik, bl. a. genom lån till rationaliseringsinvesteringar.

AU 1982/83:29

Propositionens förslag om ändrad inriktning och omfattning av de statliga
åtgärderna för tekoindustrin

I propositionens huvuddel (s. 1-10) framhålls att de statliga stödinsatsernas
hittillsvarande koncentration på äldrestödet visserligen har mildrat
tillbakagången inom tekoindustrin men inte kunnat förändra den negativa
långsiktiga utvecklingen. Den generella subventionspolitiken behöver därför
omprövas. Det statliga stödet måste syfta till att åstadkomma sådana
positiva förändringar inom branschen som stärker konkurrenskraften. Åtgärder
bör i högre grad än hittills inriktas på det som är utvecklingsbart.

Propositionens mål och riktmärken för tekopolitiken kan anges i följande
punkter:

1. En viss sänkning av den f. n. förutsatta försöijningstandarden bör
vara möjlig. Statsmakternas ställningstagande på detta område bör formuleras
på ett mer övergripande sätt.

2. Tekopolitiken bör även fortsättningsvis baseras på riktmärket om
1978 års produktionsvolym och målet om en svensk marknadsandel på
hemmamarknaden om 30% eller mer.

I ett vidare industripolitiskt perspektiv sägs målet vara att branschen
genom omställningar stärker sin konkurrenskraft och därmed främjar sysselsättningen
på lång sikt.

För att nå de redovisade målen framhålls i propositionen behovet av en
långsiktig planering av de statliga åtgärderna. Därför förordas att dessa
läggs fast för en treårsperiod omfattande budgetåren 1983/84—1985/86.
Tyngdpunkten i stödet bör under en övergångsperiod förskjutas från generella
till mer selektiva åtgärder. Stödet till tekoindustrin föreslås således få
en annan profil än tidigare genom en kraftig satsning på effektivitetsfrämjande
och marknadsstödjande åtgärder och en neddragning av äldrestödet.
Den inriktning av åtgärderna för tekoindustrin som föreslås sägs tillsammans
med den år 1982 vidtagna devalveringen kunna skapa förutsättningar
för en förbättrad konkurrenskraft inom branschen på sikt och därmed ge
en ökning av produktionsvolymen och en förbättring av självförsöijningsgraden.

De förslag om sammansättningen av tekostödet under de kommande tre
budgetåren som industriministern i samråd med cheferna för försvars- och
arbetsmarknadsdepartementen samt utrikeshandelsministem lägger fram
kan redovisas på följande sätt:

	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
Totalt stöd, mkr	420	420	380	354
därav industri- och försötjningspoli-
tiska åtgärder, i %	30	41	49	53
äldrestöd, i %	66	59	51	47

AU 1982/83:29

Utskottet

Av de olika förslag som propositionen innehåller har arbetsmarknadsutskottet
att ta ställning till de i bilaga 5 framlagda förslagen om förändringar
i reglerna för det s. k. äldrestödet och införande av en särskild utbildning
för tekoindustrin inom arbetsmarknadsutbildningens ram. Utskottet har
således inte till uppgift att göra en övergripande bedömning av de totala
insatsernas storlek och deras fördelning på olika stödformer.

Äldrestödet

Det tillfälliga sysselsättningsbidraget inom textil- och konfektionsindustrin
— det s. k. äldrestödet - infördes år 1977. Syftet med bidraget var att
hålla tillbaka utslagningen av hela eller delar av företag med en hög andel
äldre arbetskraft. Stödet utgår f. n. med 28 kr. per arbetad timme för
arbetstagare som fyllt 50 år men inte 65 år och som sysselsätts med
tillverkningsarbete. Bidragssumman får inte överstiga 15% av företagets
totala lönekostnader för tillverkningsarbete. Ett företag får inte uppbära
stödet samtidigt som personalen minskas. Om företaget varslar om driftsinskränkning
upphör stödet till dess personalminskningen är genomförd.
Från detta sysselsättningsvillkor kan dock ges dispens. För budgetåren
1980/81 och 1981/82 utbetalades 314 resp. 275 milj. kr. i äldrestöd.

I propositionens bilaga 5 framhålls att äldrestödet spelar en viktig roll för
tekoindustrin. En utveckling till en på sikt konkurrenskraftig bransch sägs
dock kräva avsevärda strukturella förändringar. Som redovisats tidigare i
betänkandet föreslås också i propositionen kraftigt ökade åtgärder för att
effektivera och stärka branschen. Mot bakgrund härav samt den i höstas
genomförda devalveringen föreslås en nedtrappning av äldrestödet med
böljan den 1 januari 1984. Bidragsbeloppets maximala storlek skall då
minskas från 15% till 10% av företagets totala lönekostnader för tillverkningsarbete.
Nedtrappningen föreslås sedan fortsätta till 8% resp. 7% för
budgetåren 1984/85 och 1985/86. Förslaget innebär att det sammanlagda
bidragsbeloppet beräknas minska till 247 milj. kr. budgetåret 1983/84, 192
milj. kr. budgetåret 1984/85 och till 166 milj. kr. budgetåret 1985/86.

Nedtrappningen av äldrestödet behandlas i fem motioner. Arne Fransson
m. fl. (c) framhåller i motion 2251 att enskilda individer, vissa regioner
och branscher skulle drabbas mycket hårt av en snabb neddragning av
äldrestödet. För kvinnosysselsättningen skulle konsekvenserna bli förödande.
Enligt motionärerna finns betydande utvecklingsmöjligheter inom
svensk tekoindustri, men det gäller att skapa ett allmänt bra klimat för
företagen. Det är därför felaktigt att avveckla det generella stödet för att
kunna utveckla det selektiva. Avtrappningen bör således enligt motionen
ske först efter en utvärdering som visar att förutsättningar finns härför.
T. v. föreslås äldrestödet ligga kvar på 15-procentsnivån. För budgetåret
1983/84 äskas 270 milj. kr.

AU 1982/83:29

Enligt Staffan Burenstam Linder m.fl. (m) i motion 2285 bör ett nytt
förslag upprättas där de selektiva industri- och branschpolitiska stödformerna
i princip avvecklas till förmån för generellt verkande åtgärder. I
avvaktan härpå måste stödet till tekobranschen i viss utsträckning ligga
kvar. Den totala stödnivån bör emellertid sänkas och en förskjutning
åstadkommas från selektiva till generellt verkande åtgärder. När det gäller
äldrestödet framhålls i motionen dess avgörande betydelse för lönsamheten
inom tekoindustrin. Det anses därför inte välbetänkt att minska denna
stödform i den grad som regeringen föreslår. Motionärerna föreslår således
att bidragsbeloppets maximala storlek bör minska från 15 % till 12% under
första halvåret 1984. Nedtrappningen bör sedan fortsätta på motsvarande
sätt till 9% resp. 7% budgetåren 1984/85 och 1985/86. Det sammanlagda
bidragsbeloppet för budgetåret 1983/84 beräknas till 264 milj. kr.

Tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson m.fl. (fp) avvisar i motion
2286 regeringens förslag till nedtrappning av äldrestödet. Enligt motionärerna
saknas alternativa sysselsättningsmöjligheter vid en snabb minskning
av tekobranschen. Framför allt kvinnorna skulle drabbas hårt. Äldrestödet
bör därför behållas i sin nuvarande omfattning under budgetåret
1983/84. I stället föreslås att regeringen redovisar ett förslag till framtida
nedtrappning av äldrestödet som är baserat på åldersklasser. En form som
kan övervägas är enligt motionärerna en successiv höjning av åldersgränsen
50 år. Takten i höjningen bör avgöras med hänsyn till rådande och
förväntat sysselsättningsläge. Ett första steg sägs kunna tas under budgetåret
1984/85. För budgetåret 1983/84 beräknas 270 milj. kr. till äldrestödet.

Enligt motion 2290 av Lars Wemer m.fl. (vpk) är det inte tillrådligt att
snabbt avveckla äldrestödet. Det skulle ge alltför drastiska effekter. Motionärerna
föreslår därför att äldrestödet bör vara kvar i sin nuvarande
form såvitt branschens situation inte kan förbättras på annat sätt.

Även Hans Nyhage (m) och Arne Svensson (m) avvisar i motion 2288
förslaget om nedtrappning av äldrestödet. Om förändringar skall ske bör i
stället tiinbeloppet höjas samtidigt som procentandelen av lönesumman
minskas. 1 ett första steg föreslås en förändring till 30 kr. resp. 13%. Enligt
motionärerna bör även ungdomar under 25 år räknas in i bidragsunderlaget.
Anslaget för budgetåret 1983/84 bör föras upp med 270 milj. kr. I syfte
att stärka konkurrenskraften inom branschen föreslås även ett slopande av
arbetsgivaravgiften för arbetskraft under 25 år. Därmed skulle ett stort
antal arbetslösa ungdomar få arbete.

Utskottet vill betona den betydelse stödet haft för tekobranschen. Utslagningen
av företag och anställda har blivit mindre än vad som annars
skulle ha varit fallet. Utan äldrestöd skulle andelen lönsamma tekoföretag i
dag vara avsevärt lägre. Behovet av bidragsformen har förstärkts av att
branschen har stark regional koncentration och sysselsätter en stor andel
kvinnor och äldre.

Förslaget i propositionen och moderata samlingspartiets motion om en

Rättelse: S. 10 Närvarandeförteckning tillkommer.

AU 1982/83:29

nedtrappning av äldrestödet görs bl. a. mot bakgrund av de försvagade
statsfinanserna. En nödvändig minskning av de totala subventionerna till
näringslivet måste även gå ut över stödet till tekoindustrin. En minskning
av äldrestödet är också ett led i en på sikt nödvändig strukturell omställning
av tekoindustrin. Utskottet ställer sig bakom förslagen om en gradvis
neddragning av äldrestödet. Nackdelen med en sådan åtgärd bör till en del
kunna uppvägas av den i höstas genomförda devalveringen som medfört en
förbättring av branschens konkurrenskraft på såväl export- som hemmamarknaden.

När det gäller takten i nedtrappningen vill utskottet erinra om att utvecklingen
inom branschen fortfarande är negativ. En förbättring av den allmänna
sysselsättningssituationen kan enligt propositionen inte väntas förrän
under våren 1984. Mot den bakgrunden bör äldrestödet under en övergångsperiod
ligga på en högre nivå än vad som föreslås i propositionen.
Enligt utskottet är förslaget i motion 2285 väl avvägt i detta avseende.
Bidragsbeloppets maximala storlek bör således uppgå till 12 % under första
halvåret 1984. Under budgetåren 1984/85 och 1985/86 bör motsvarande
procenttal minskas till 9% resp. 7%. Det är vidare viktigt att ett långsiktigt
beslut fattas så att branschen i god tid för sin framtida planering får besked
om vilka villkor som kommer att gälla.

Vad utskottet anfört om nedtrappningen av äldrestödet bör regeringen
underrättas om. Utskottet avstyrker därmed förslagen i motionerna 2251,
2286, 2288 och 2290 om ett bibehållande av äldrestödet i nuvarande omfattning.

Utskottets avslagsyrkande omfattar även förslagen i motion 2288 om
ändrade former för äldrestödet och om slopandet av arbetsgivaravgifterna
för arbetskraft under 25 år som arbetar i tekoföretag.

Med hänsyn till utskottets ställningstagande om äldrestödets utveckling
bör som föreslås i motion 2285 det sammanlagda bidragsbeloppet för 1983/
84 beräknas till 264 milj. kr. vilket är en ökning i jämförelse med proposi-'
tionens förslag med 17 milj. kr. men en minskning jämfört med förslagen i
motionerna 2251, 2286 och 2288 med 6 milj. kr. Propositionen och motionerna
avstyrks följaktligen i aktuella delar.

Utbildning inom tekoindustrin

I propositionen anmäler departementschefen sin avsikt att ge AMS i
uppdrag att planera en särskild arbetsmarknadsutbildning för tekoindustrin.
Önskemål om sådan utbildning har framförts från både branschorganisationerna
inom tekoindustrin och de fackliga organisationerna. Utbildningen
motiveras av de stora avgångarna och den höga specialiseringen
inom tekoindustrin. Enligt det i propositionen redovisade förslaget skall
utbildningen endast erbjudas de personer som nyanställs inom tekoindustrin
och som får fast anställning hos det aktuella företaget. Utbildningsbidrag
enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) kommer att utgå till
deltagarna.

AU 1982/83:29

Enligt statsrådets bedömning kommer den föreslagna utbildningen att
under nästa budgetår utnyttjas vid ca en femtedel av nyrekryteringarna
inom tekoindustrin. Det innebär att 350 personer kan genomgå utbildningen.
Kostnaderna härför beräknas till 10 milj. kr. Därav utgörs 7 milj.
kr. av kurskostnader och 3 milj. kr. av utbildningsbidrag. I propositionen
föreslås utöver vad som tidigare beslutats att dessa belopp skall anvisas till
Arbetsmarknadsutbildning resp. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag
för budgetåret 1983/84.

Förslaget om utbildning tas upp i tre motioner.

Arne Fransson m. fl. (c) anser i motion 2251 att utbildning på tekoområdet
är viktigt och att AMS bör möta detta nya behov genom omdisponeringar
av befintliga anslag. Enligt motionärerna finns en betydande risk att
en riktad total medelsanvisning för detta ändamål mera kommer att uppfattas
som ett tak än som en garanti för att nödvändiga utbildningsinsatser
kommer i gång. Det anses dock rimligt att ett begränsat belopp på 2 milj.
kr. anslås för att utbildningen snabbt skall kunna sättas i gång. Även tredje
vice talmannen Karl Erik Eriksson m.fl. (fp) framhåller i motion 2286 att
den föreslagna utbildningen är nödvändig med hänsyn till ålderssammansättningen
och den höga tekniska nivån inom branschen. Motionärerna
avvisar emellertid förslaget om särskilda medel till verksamheten och
anser att detta utbildningsbehov bör kunna tillgodoses genom omdisponeringar
inom AMS budget. Samma uppfattning när det gäller utbildningens
finansiering redovisas i motion 2285 av Staffan Burenstam Linder m.fl.
(m).

Utskottet ställer sig också bakom propositionens förslag att extra medel
skall anvisas för kurskostnader med 7 milj. kr. Därmed avstyrks motionerna
2251, 2285 och 2286 i dessa delar.

Enligt utskottets mening bör även propositionens förslag om 3 milj. kr.
till utbildningsbidrag tillstyrkas. Motionerna 2251, 2285 och 2286 bör därmed
avslås i aktuella delar.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande äldrestödet

att riksdagen dels med bifall till motion 1982/83: 2285 yrkande 5 i
motsvarande del, dels med anledning av propositionens förslag
samt dels med avslag på motionerna 1982/83:2251 yrkande 2 i
motsvarande del, 1982/83:2286 yrkandena 2 i motsvarande del

AU 1982/83:29

och 6, 1982/83:2288 yrkande 1 samt 1982/83:2290 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
nedtrappningen av det tillfälliga sysselsättningsbidraget för äldre
arbetskraft inom textil- och konfektionsindustri,

2. beträffande ändrade former för äldrestödet

att riksdagen avslår motion 1982/83:2288 yrkande 2,

3. beträffande slopande av arbetsgivaravgifterna

att riksdagen avslår motion 1982/83:2288 yrkande 4,

4. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2285 yrkande 5 i
motsvarande del samt med avslag på propositionens förslag och
motionerna 1982/83:2251 yrkande 2 i motsvarande del, 1982/
83: 2286 yrkande 2 i motsvarande del och 1982/83:2288 yrkande 3
till Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna
under tionde huvudtiteln för budgetåret 1983/84 anvisar
ett reservationsanslag av 264000000 kr.,

5. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motionerna 1982/83:2251 yrkandena 6 och 7 i motsvarande
del, 1982/83: 2285 yrkande 1 i motsvarande del och 1982/
83:2286 yrkandena 4 och 5 i motsvarande del - med tillägg till
tidigare beslut1 - under det på tionde huvudtiteln uppförda
reservationsanslaget till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret
1983/84 anvisar ytterligare 7000000 kr.,

6. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motionerna 1982/83:2251 yrkandena 5 och 7 i motsvarande
del, 1982/83:2285 yrkande 1 i motsvarande del och 1982/
83:2286 yrkandena 3 och 5 i motsvarande del - med tillägg till
tidigare beslut2 - under det på tionde huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag
för budgetåret 1983/84 anvisar ytterligare 3000000
kr.

Stockholm den 3 maj 1983

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Alf Wennerfors (m), Erik Johansson (s),
Lars Ulander (s), Marianne Stålberg (s), Arne Fransson (c), Lahja Exner
(s), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson (fp). Ingrid Hemmingsson (m), Sten
Östlund (s), Christer Skoog (s), Håkan Stjernlöf (m), Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c) och Birgitta Budd (vpk).

1 Prop. 1982/83:100 bil. 12, punkt B 2, AU 1982/83:21, hemställan mom. 29.
Prop. 1982/83:120 bil. 4, AU 1982/83:24 hemställan mom. 20.

2 Prop. 1982/83:100 bil. 12, punkt B 3, AU 1982/83:21, hemställan mom. 39.

AU 1982/83:29

Reservationer

1. Äldrestödet (morn. 1)

Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 boljar ”Förslaget i”
och på sid. 8 slutar ”nuvarande omfattning” bort ha följande lydelse:

Utvecklingen inom tekobranschen är fortfarande negativ. Antalet sysselsatta
under år 1983 kommer att minska med ca 1 000 personer. Någon
förbättring av den allmänna sysselsättningssituationen kan enligt propositionen
inte väntas förrän under år 1984. Mot den bakgrunden kommer
enligt utskottets mening en neddragning av äldrestödet att medföra stora
svårigheter för tekobranschen. I regioner med hög andel tekosysselsatta
kan konsekvenserna bli förödande. Särskilt kvinnorna kommer här att
drabbas hårt eftersom alternativa arbetsuppgifter som regel saknas. Trots
att något försök att redovisa effekterna av ett minskat äldrestöd inte gjorts
i propositionen står det klart att en genomgripande strukturrationalisering
av branschen därmed inleds. Andelen lönsamma företag kommer att minska
drastiskt. De selektiva åtgärder som föreslås i propositionen kommer i
få fall att kunna utnyttjas direkt av de många småföretag, underleverantörer,
lönsömmare och beredningsverk som har en nyckelfunktion inom
branschen. En utslagning av dessa enheter kommer att få allvarliga följder
för tekoindustrin.

Enligt utskottets mening är det viktigt att tidpunkten och takten för
neddragningen av äldrestödet bestäms med hänsyn till det rådande sysselsättningsläget.
Samma uppfattning hade utskottet då äldrestödet behandlades
våren 1982. Med hänvisning härtill och till vad som sagts ovan bör
nedtrappningen av äldrestödet skjutas upp. En nedtrappning bör inledas
först när det kan visas att det finns arbetsmarknadsmässiga förutsättningar
härför. Propositionen och motion 2285 bör således avslås i denna del.
Därmed tillgodoses motionerna 2251, 2286, 2288 och 2290 på denna punkt.
Regeringen bör underrättas om utskottets ståndpunkt.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande äldrestödet

att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2251 yrkande 2 i
motsvarande del, 1982/83:2286 yrkandena 2 i motsvarande del
och 6, 1982/83:2288 yrkande 1 samt 1982/83:2290 yrkande 4 samt
med avslag på propositionens förslag och motion 1982/83:2285
yrkande 5 i motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört om nedtrappningen av det tillfälliga sysselsättningsbidraget
för äldre arbetskraft inom textil- och konfektionsindustrin.

AU 1982/83:29

2. Äldrestödet (mom. 1 — motiveringen)

Alf Wennerfors, Sonja Rembo, Ingrid Hemmingsson och Håkan Stjernlöf
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 boljar ”Utskottet vill”
och på sid. 8 slutar ”att gälla” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis framhålla att grundproblemet inom svensk
tekoindustri är en alltför svag kostnadsmässig konkurrenskraft. Tekoföretagen
har till följd av den solidariska lönepolitiken, höjda arbetsgivaravgifter
och andra statliga pålagor fått ett för högt kostnadsläge i jämförelse
med sina konkurrenter i andra industriländer. Det medför att företagen har
svårt att av egen kraft uppnå den lönsamhet som är en förutsättning för
utveckling och expansiva satsningar.

Enligt regeringens förslag kan branschens problem lösas genom en förskjutning
av de statliga insatserna från generella till selektiva stödformer.
Utskottet kan inte ställa sig bakom denna uppfattning, som tyder på en
överskattning av politikers och myndigheters förmåga att effektivt styra
branschens utveckling. I stället bör ett förbättrat konkurrensläge skapas
genom generella kostnadssänkande åtgärder av olika slag som stärker
efterfrågan, konkurrensläget och marknadsekonomins funktionssätt. Utskottet
förordar således en i grunden annan ekonomisk politik än den
regeringen nu för. Politiken bör bl. a. syfta till lägre skatter och avgifter,
minskande offentlig utgiftsandel, ett minskande budgetunderskott och färre
regleringar. En sådan politik skulle för tekoindustrin varaktigt öka
lönsamheten, vitaliteten och omställningsförmågan.

Äldrestödet har enligt utskottets mening haft en avgörande betydelse för
tekoindustrins lönsamhet. Utan detta stöd hade andelen lönsamma företag
i dag varit avsevärt lägre. Behovet av bidragsformen har förstärkts av att
branschen har stark regional koncentration och sysselsätter en stor andel
kvinnor och äldre.

Utskottet ställer sig bakom förslagen om en nedtrappning av äldrestödet.
När det gäller takten i neddragningen är det dock inte välbetänkt att i
nuvarande situation minska stödet i den grad som regeringen föreslår.
Utskottet förordar i stället det förslag som redovisas i motion 2285. Bidragets
maximala storlek bör således uppgå till 12% under första halvåret
1984. Under budgetåren 1984/85 och 1985/86 bör motsvarande procentttal
minskas till 9% resp. 7%.

3. Äldrestödet (mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 böljar ”Förslaget i”
och på sid. 8 slutar ”nuvarande omfattning” bort ha följande lydelse:

AU 1982/83:29

Utvecklingen inom tekobranschen är fortfarande negativ. Antalet sysselsatta
under år 1983 kommer att minska med ca 1000 personer och denna
tendens kommer av allt att döma att fortsätta. Mot den bakgrunden kommer
enligt utskottets mening en neddragning av äldrestödet att medföra
stora svårigheter för tekobranschen. I regioner med hög andel tekosysselsatta
kan konsekvenserna bli förödande. Särskilt kvinnorna kommer här
att drabbas hårt eftersom alternativa arbetsuppgifter som regel saknas.

Utskottet vill framhålla att äldrestödet aldrig har varit någon lämplig
stödform för tekoindustrin. I den situation som nu råder och som beskrivits
ovan är det dock enligt utskottet inte tillrådligt att minska äldrestödet
på det sätt som föreslås i propositionen. Med hänvisning till rådande
sysselsättningsläge bör äldrestödet behållas i avvaktan på att bättre medel
kan tas fram för att förbättra branschens situation. Med hänvisning härtill
bör förslagen i propositionen och motion 2285 i denna del avslås. Därmed
tillgodoses motionerna 2251, 2286, 2288 och 2290 på denna punkt. Regeringen
bör underrättas om utskottets ståndpunkt.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande äldrestödet

att riksdagen dels med bifall till motionerna 1982/83:2251 yrkande
2 i motsvarande del, 1982/83:2286 yrkandena 2 i motsvarande
del och 6, 1982/83:2288 yrkande 1 samt 1982/83:2290
yrkande 4, dels med avslag på propositionens förslag samt motion
1982/83: 2285 yrkande 5 i motsvarande del ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört om nedtrappningen av det tillfälliga
sysselsättningsbidraget för äldre arbetskraft inom textil- och
konfektionsindustrin.

4. Anslaget till äldrestödet (mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som böljar ”Med hänsyn”
och slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till utskottets ställningstagande om ett bibehållande av
äldrestödet enligt nuvarande regler bör, som föreslås i motionerna 2251,
2286 och 2288, det sammanlagda bidragsbeloppet för 1983/84 beräknas till
270 milj. kr. Propositionen och motion 2285 avstyrks följaktligen i aktuella
delar.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2251 yrkande 2 i
motsvarande del, 1982/83:2286 yrkande 2 i motsvarande del och

AU 1982/83:29

1982/83:2288 yrkande 3 samt med avslag på propositionens förslag
och motion 1982/83:2285 yrkande 5 i motsvarande del till
Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna
under tionde huvudtiteln för budgetåret 1983/84 anvisar
ett reservationsanslag av 270000000 kr.

5. Utbildning inom tekoindustrin (mom.5)

Alf Wennerfors (m), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson
(m) och Håkan Stjernlöf (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som böljar ”Utskottet
delar” och slutar ”dessa delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar propositionens och motionärernas uppfattning om behovet
av en särskild utbildning för tekoindustrin. Den är väl motiverad med
hänsyn till de speciella förhållanden som råder inom branschen i fråga om
teknisk specialisering och hög genomsnittlig ålder hos de anställda med
åtföljande stora pensionsavgångar. Den föreslagna utbildningen bör dock
rymmas inom redan anvisade anslag till arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet
ställer sig således inte bakom propositionens förslag om särskilda
medel om 7 milj. kr. till kurskostnader. Utskottet avvisar även motion 2251
om ett begränsat belopp till utbildningen. I övrigt tillstyrks motionerna
2285 och 2286 i aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2285 yrkande 1 i
motsvarande del och 1982/83:2286 yrkandena 4 och 5 i motsvarande
del avslår propositionens förslag och motion 1982/83:2251
yrkandena 6 och 7 i motsvarande del om ytterligare medel till
Arbetsmarknadsutbildning.

6. Utbildning inom tekoindustrin (mom. 5)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som boljar ”Utskottet
delar” och slutar ”dessa delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar propositionens och motionärernas uppfattning om behovet
av en särskild utbildning för tekoindustrin. Den är väl motiverad med
hänsyn till de speciella förhållanden som råder inom branschen i fråga om
teknisk specialisering och hög genomsnittlig ålder hos de anställda med
åtföljande stora pensionsavgångar. Den föreslagna utbildningen bör rymmas
inom redan anvisade anslag till arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet
ställer sig således inte bakom förslaget om särskilda medel om 10 milj.
kr. till denna verksamhet. Det finns betydande risk att en sådan anvisning

AU 1982/83:29

mer kan uppfattas som ett tak än som en garanti för att nödvändiga
utbildningsinsatser kommer i gång. Det kan dock som föreslås i motion
2251 vara rimligt att ett mindre belopp, 2 milj. kr., anvisas för att utbildningen
snabbt skall kunna komma i gång. Utskottet tillstyrker motion 2251
i denna del. Därmed avstyrks förslagen i propositionen och motionerna
2285 och 2286 på denna punkt.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2251 yrkandena 6 och
7 i motsvarande del samt med avslag på propositionens förslag
samt motionerna 1982/83:2285 yrkande 1 i motsvarande del och
1982/83:2286 yrkandena 4 och 5 i motsvarande del — med tillägg
till tidigare beslut - under det på tionde huvudtiteln uppförda
reservationsanslaget till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret
1983/84 anvisar ytterligare 2000000 kr.

7. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag (mom. 6)

Alf Wennerfors (m), Arne Fransson (c), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson
(fp), Ingrid Hemmingsson (m), Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar Karlsson
i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som böijar ”Enligt
utskottet” och slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motionerna 2251, 2285 och 2286 att
propositionens förslag om ytterligare 3 milj. kr. till utbildningsbidrag bör
avslås.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2251 yrkandena
5 och 7 i motsvarande del, 1982/83:2285 yrkande 1 i motsvarande
del och 1982/83:2286 yrkandena 3 och 5 i motsvarande del avslår
propositionens förslag om ytterligare medel till Bidrag till arbetslöshetsersättning
och utbildningsbidrag.

Särskilt yttrande

Äldrestödet (mom. 1)

Elver Jonsson (fp) anför

Folkpartiet avvisar med hänvisning till den rådande sysselsättningssituationen
regeringens förslag om en minskning av äldrestödet fr. o. m. år 1984.
Det första steget i en nedtrappning bör skjutas fram och tas under budgetåret
1984/85. Takten i neddragningen måste bestämmas med hänsyn till det
rådande arbetsmarknadsläget.

AU 1982/83:29

Enligt vår mening bör den framtida avvecklingen av stödet baseras på
åldersklasser. Det finns således anledning att pröva den modell som redovisades
av fp-c-regeringen våren 1982 (AU 1981/82:25). Den innebar
att den lägsta åldersgränsen för att få bidrag höjs från 50 år till 51 år i ett
första steg. Därmed kan nivån om 15% på äldrestödet behållas samtidigt
som hänsyn tas till kraven på besparingar i den statliga verksamheten.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983