Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1982/83:29
om vissa åtgärder för tekoindustrin (prop. 1982/83:130 bil. 5)
I detta betänkande behandlas proposition 1982/83:130 om åtgärder för tekoindustrin, m.m, i vad avser bilaga 5 (arbetsmarknadsdepartementet) jämte fem mofioner som väckts med anledning av propositionen.
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande frågor som rör det s, k, äldrestödet och utbildning inom tekoindustrin.
Ett tekoföretag kan i dag få högst 15% av företagets totala lönekostnader för tillverkningsarbete i bidrag i form av äldrestöd. I propositionen och motion 2285 (m) föreslås en nedtrappning av stödet under den kommande treårsperioden enligt följande:
1.7-31,12-83 1,1-30,6-84 1984/85 1985/86
Prop, 130 15% 10% 8% 7%
Mot, 2285 15% 12% 9% 7%
Utskottet förordar med hänsyn tiU den negativa utvecklingen inom branschen förslaget 1 motion 2285 om en långsammare takt i nedtrappningen av stödet. Det sammanlagda bidragsbeloppet för 1983/84 beräknas därmed tiU 264 milj. kr, vUket är 17 milj. kr. mer än i propositionens förslag. Centerpartiet, folkpartiet och vänsterpartiet kommunistema reserverar sig för att nuvarande regler bibehålls under nästa budgetår. Moderata samlingspartiet reserverar sig när det gäller motiveringen.
Utskottet godkänner också att 10 milj, kr, anvisas för en särskild utbildning för tekoindustrin inom arbetsmarknadsutbildningens ram. Moderata samUngspartiet, centerpartiet och folkpartiet yrkar i en reservation avslag på detta förslag.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1982/83:130 bilaga 5 efter föredragning av statsrådet Leijon föreslagit att riksdagen skall
I. godkänna vad som anförts om nedtrappningen av det tillfälliga sysselsättningsbidraget för äldre arbetskraft inom textil- och konfektionsindustrin,
. 2, till Arbetsmarknadsutbildning under tionde huvudtiteln för budgetåret 1983/84 utöver i proposition 1982/83:100 bil. 12 upptagna medel anvisa ytterligare 7000000 kr., 1 Riksdagen 1982/83. 18 samt. Nr 29
AU 1982/83:29
AU 1982/83:29 2
3, till Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag under tionde huvudtiteln för budgetåret 1983/84 utöver i proposition 1982/83:100 bU. 12 upptagna medel anvisa ytterligare 3000000 kr,,
4, tUl Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna under tionde huvudtiteln för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 247000000 kr.
Motionerna
1982/83:2251 av Arne Fransson m, fl, (c)
I motionen yrkas
2. att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att med avslag på regeringens förslag om sänkt s. k. äldrestöd till Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna anvisa ett reservationsanslag av 270 milj. kr,,
5, att riksdagen 1 anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att avslå regeringens förslag om 3000000 kr. tiU Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag,
6, att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att till Arbetsmarknadsutbildning under tionde huvudtiteln för budgetåret 1983/ 84 utöver i proposition 1982/83:100 bU. 12 upptagna medel anvisa ytterUgare 2000000 kr,,
7, att riksdagen i anledning av proposition 1982/83; 130 beslutar att som sin mening ge regeringen tiU känna vad som anförts om omprioritering av AMS-resurser för utbUdning inom tekoområdet.
Yrkandena 1,3,4 och 8 behandlas av näringsutskottet och yrkande 9 av skatteutskottet.
1982/83:2285 av Staffan Burenstam Linder m, fl, (m) 1 motionen yrkas
1, att riksdagen avslår proposition 1982/83:130,
5, att riksdagen beslutar att tiU Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil-och konfektionsindustrierna under tionde huvudtiteln för budgetåret 1983/ 84 anvisa ett reservationsanslag av 264 000 000 kr.
Övriga yrkanden behandlas av näringsutskottet.
1982/83:2286 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson m.fl. (fp) 1 motionen yrkas
2, att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att med avslag på förslaget om sänkt äldrestöd anvisa ett reservationsanslag på 270 milj. kr, tUl TUlfalligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna,
3, att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att avslå förslaget om 3 milj, kr. till Bidrag fiU arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag.
AU 1982/83:29 3
4, att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar avslå förslaget om 7 mUj. kr. tUl Arbetsmarknadsutbildning,
5, att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om omdisponering av medel hos AMS för tekoutbildning,
6, att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att hemställa hos regeringen om förslag tiU nedtrappning av äldrestödet enUgt de riktlinjer som framförs i motionen.
Övriga yrkanden behandlas av näringsutskottet, skatteutskottet och försvarsutskottet.
1982/83:2288 av Hans Nyhage (m) och Ame Svensson (m) I motionen yrkas
1. att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar avslå regeringens förslag om ett minskat äldre stöd och ökade selektiva stödformer,
2. att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om formerna för äldrestödet,
3. att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att för budgetåret 1983/84 anslå 270 milj. kr. tUl äldrestöd,
4. att riksdagen i anledning av proposition 1982/83:130 beslutar att arbetsgivaravgifterna för tekoföretagen för arbetskraft under 25 år helt skaU slopas.
Yrkandena 5—9 behandlas av näringsutskottet,
1982183:2290 av Lars Werner m, fl, (vpk)
I motionen yrkas
4, att riksdagen avslår proposition 1982/83:130 vad avser avveckling av äldrestödet.
Övriga yrkanden behandlas av näringsutskottet och försvarsutskottet.
Bakgrund
Den svenska tekoindustrin har under det senaste decenniet drabbats av kraftiga minskningar i produktion och sysselsättning. Som framgår av nedanstående tabeU sysselsatte företag med minst fem anställda 67500 personer år 1970. Motsvarande antal var 31600 år 1981, Den kraftigaste minskningen inträffade inom beklädnadsindustrin. Antalet arbetsställen har halverats under perioden.
AU 1982/83:29
Antal arbetsställen med mer än fem anställda samt antal sysselsatta åren 1970, 1978 och 1981
|
1970 |
|
1978 |
|
1981(prel,) |
|
Bransch |
Antal arbetsställen |
Antal sysselsatta |
Antal arbetsställen |
Antal sysselsatta |
Antal arbetsställen |
Antal sysselsatta |
Textilind, därav trikå-vaniind, Beklädnadsind. Summa |
527 165 805 1332 |
33 653 8505 33859 67512 |
371 90 404 775 |
21384 4776 16552 37936 |
323 80 348 671 |
18408 4860 13 185 31593 |
Källa: SCB:s industristatistik.
Under år 1982 minskade sysselsättningen ytterligare och beräknades uppgå till ca 29000 personer vid årets slut. Utvecklingen under innevarande år kommer sannolikt att innebära en fortsatt nedgång med ca 3 %,
Tekoproduktionen är mycket ojämnt fördelad över landet och finns koncentrerad tUl de sydvästliga delama. Av det totala antalet sysselsatta inom branschen år 1981 fanns 40% i Älvsborgs län, 11% i Malmöhus län, 8% i Göteborgs och Bohus län samt 6% i Hallands län.
Andelen arbetslösa kassamedlemmar inom beklädnadsarbetamas arbetslöshetskassa var 6,3 % vid slutet av mars i år. 'Vid motsvarande tidpunkt år 1982 var andelen 5,0%. Totalt var 2141 personer anmälda arbetslösa, därav drygt 30% i Älvsborgs län.
Svensk tekoindustri har fått det allt svårare att konkurrera i såväl Sverige som på exportmarknaden. Det gäller gentemot såväl Industriländer som utvecklingsländer. Importens andel av tUlförseln tiU den svenska marknaden har successivt ökat under 1970-talet och utgör nu ca 75% för textUpro-dukter och ca 80% för kläder. En väsentlig del av importen Inom texfilin-dustrin (79%) och inom beklädnadsindustrin (67%) kommer från industriländer. Ungefär hälften av den svenska produktionen exporteras. Därav går närmare 90% tiU EG- och EFTA-länder.
Kostnaderna för de stafliga stödinsatserna under 1982/83 uppgår till ca 420 milj. kr. Den dominerande stödformen är det fillfälliga sysselsättningsbidraget för äldre arbetskraft inom tekoindustrin, det s, k. äldrestödet. Det beräknas tUl ca 280 milj. kr. eller 66% av det totala stödet, I övrigt svarar de försörjningspolitiska åtgärderna, som främst utgörs av beredskapslån, för 16% och de industripolifiska åtgärderna för 13% av stödinsatsema. Bland de senare åtgärderna kan främst nämnas stödet tiU marknadsföringsåtgärder på såväl export- som hemmamarknaden samt stödet till införande av ny teknik, bl. a, genom lån till rationaUseringsinvesteringar,
AU 1982/83:29 5
Propositionens förslag om ändrad inriktning och omfattning av de statliga åtgärdema för tekoindustrin
I proposifionens huvuddel (s. 1-10) framhålls att de stafliga stödinsatsernas hittillsvarande koncentration på äldrestödet visserligen har mildrat tillbakagången inom tekoindustrin men inte kunnat förändra den negativa långsikfiga utvecklingen. Den generella subvenfionspolifiken behöver därför omprövas. Det statliga stödet måste syfta tlU att åstadkomma sådana positiva förändringar inom branschen som stärker konkurrenskraften. Åtgärder bör i högre grad än hittUls inriktas på det som är utvecklingsbart.
Propositionens mål och riktmärken för tekopolitiken kan anges i följande punkter:
1, En viss sänkning av den f. n, fömtsatta
försörjningstandarden bör
vara möjlig. Statsmakternas ställningstagande på detta område bör formu
leras på ett mer övergripande sätt.
2. Tekopolitiken bör även fortsättningsvis baseras på
riktmärket om
1978 års produktionsvolym och målet om en svensk marknadsandel på
hemmamarknaden om 30% eUer mer.
I ett vidare industripolitiskt perspektiv sägs målet vara att branschen genom omställningar stärker sin konkurrenskraft och därmed främjar sysselsättningen på lång sikt.
För att nå de redovisade målen framhålls i propositionen
behovet av en
långsikfig planering av de statliga åtgärdema. Därför förordas att dessa
läggs fast för en treårsperiod omfattande budgetåren 1983/84-1985/86.
Tyngdpunkten i stödet bör under en övergångsperiod förskjutas från gene
reUa till mer selektiva åtgärder. Stödet till tekoindustrin föreslås således få
en annan profil än tidigare genom en kraffig satsning på effektivitetsfräm
jande och marknadsstödjande åtgärder och en neddragning av äldrestödet.
Den inriktning av åtgärderna för tekoindustrin som föreslås sägs tillsam
mans med den år 1982 vidtagna devalveringen kunna skapa fömtsättningar
för en förbättrad konkurrenskraft inom branschen på sikt och därmed ge:
en ökning av produktionsvolymen och en förbättring av självförsörjnings-1
graden. i
De förslag om sammansättningen av tekostödet under de kommande tre budgetåren som industriministern i samråd med chefema för försvars- och arbetsmarknadsdepartementen samt utrikeshandelsminlstem lägger fram kan redovisas på följande sätt:
1982/83 1983/84 1984/85 1985/86
Totalt stöd, mkr 420 420 380 354
därav industri- och försörjningspoli-
tiska åtgärder, i % 30 41 49 53
äldrestöd, i % 66 59 51 47
AU 1982/83:29 6
Utskottet
Av de olika förslag som propositionen Innehåller har arbetsmarknadsutskottet att ta ställning till de i bilaga 5 framlagda förslagen om förändringar i reglerna för det s. k. äldrestödet och Införande av en särskild utbildning för tekoindustrin inom arbetsmarknadsutbildningens ram. Utskottet har således inte till uppgift att göra en övergripande bedömning av de totala insatsemas storlek och deras fördelning på olika stödformer.
Äldrestödet
Det tillfälliga sysselsättningsbidraget inom textil- och konfektionsindustrin - det s, k, äldrestödet - infördes år 1977, Syftet med bidraget var att hålla tillbaka utslagningen av hela eUer delar av företag med en hög andel äldre arbetskraft. Stödet utgår f. n. med 28 kr. per arbetad timme för arbetstagare som fyllt 50 år men inte 65 år och som sysselsätts med tillverkningsarbete. Bidragssumman får inte överstiga 15% av företagets totala lönekostnader för tillverkningsarbete. Ett företag får inte uppbära stödet samtidigt som personalen minskas. Om företaget varslar om driftsinskränkning upphör stödet tiU dess personalminskningen är genomförd. Från detta sysselsättningsviUkor kan dock ges dispens. För budgetåren 1980/81 och 1981/82 utbetalades 314 resp, 275 milj. kr. i äldrestöd,
I propositionens bilaga 5 framhålls att äldrestödet spelar en viktig roll för tekoindustrin. En utveckling tiU en på sikt konkurrenskraftig bransch sägs dock kräva avsevärda stmkturella förändringar. Som redovisats fidigare i betänkandet föreslås också i propositionen kraftigt ökade åtgärder för att effektivera och stärka branschen. Mot bakgrund härav samt den i höstas genomförda devalveringen föreslås en nedtrappning av äldrestödet med början den 1 januari 1984, Bidragsbeloppets maximala storlek skall då minskas från 15% till 10% av företagets totala lönekostnader för fiUverk-ningsarbete. Nedtrappningen föreslås sedan fortsätta tiU 8% resp. 7% för budgetåren 1984/85 och 1985/86, Förslaget innebär att det sammanlagda bidragsbeloppet beräknas minska tUl 247 milj, kr, budgetåret 1983/84, 192 milj. kr, budgetåret 1984/85 och fill 166 milj, kr. budgetåret 1985/86,
Nedtrappningen av äldrestödet behandlas i fem motioner. Arne Fransson m, fl. (c) framhåUer 1 mofion 2251 att enskilda Individer, vissa regioner och branscher skulle drabbas mycket hårt av en snabb neddragning av äldrestödet. För kvinnosysselsättningen skuUe konsekvensema bli förödande. Enligt motionärerna finns betydande utvecklingsmöjligheter inom svensk tekoindustri, men det gäUer att skapa ett allmänt bra klimat för företagen. Det är därför felaktigt att avveckla det generella stödet för att kunna utveckla det selekfiva. Avtrappningen bör således enUgt mofionen ske först efter en utvärdering som visar att förutsättningar finns härför, T. v, föreslås äldrestödet ligga kvar på l5-procentsnivån. För budgetåret 1983/84 äskas 270 milj. kr.
AU 1982/83:29 7
Enligt Staffan Burenstam Linder m, fl, (m) i motion 2285 bör ett nytt förslag upprättas där de selekfiva industri- och branschpolifiska stödfor-mema i princip avvecklas till förmån för genereUt verkande åtgärder, 1 avvaktan härpå måste stödet till tekobranschen i viss utsträckning ligga kvar. Den totala stödnivån bör emellertid sänkas och en förskjutning åstadkommas från selekfiva fill generellt verkande åtgärder. När det gäller äldrestödet framhålls i motionen dess avgörande betydelse för lönsamheten inom tekoindustrin. Det anses därför inte välbetänkt att minska denna stödform i den grad som regeringen föreslår, Motionärema föreslår således att bidragsbeloppets maximala storlek bör minska från 15% till 12% under första halvåret 1984, Nedtrappningen bör sedan fortsätta på motsvarande sätt till 9% resp, 7% budgetåren 1984/85 och 1985/86. Det sammanlagda bidragsbeloppet för budgetåret 1983/84 beräknas fill 264 milj, kr.
Tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson m.fl, (fp) avvisar i motion 2286 regeringens förslag fill nedtrappning av äldrestödet. Enligt motionärema saknas altemafiva sysselsättningsmöjligheter vid en snabb minskning av tekobranschen. Framför allt kvinnorna skuUe drabbas hårt. Äldrestödet bör därför behållas i sin nuvarande omfattning under budgetåret 1983/84, I stället föreslås att regeringen redovisar ett förslag tUl framfida nedtrappning av äldrestödet som är baserat på åldersklasser. En form som kan övervägas är enligt motionärerna en successiv höjning av åldersgränsen 50 år. Takten i höjningen bör avgöras med hänsyn fill rådande och förväntat sysselsättningsläge. Ett första steg sägs kunna tas under budgetåret 1984/85, För budgetåret 1983/84 beräknas 270 milj, kr, fiU äldrestödet.
Enligt motion 2290 av Lars Wemer m,fl. (vpk) är det inte tillrådligt att snabbt avveckla äldrestödet. Det skulle ge alltför drasfiska effekter. Motionärerna föreslår därför att äldrestödet bör vara kvar i sin nuvarande form såvitt branschens situation inte kan förbättras på annat sätt.
Även Hans Nyhage (m) och Arne Svensson (m) avvisar i motion 2288 förslaget om nedtrappning av äldrestödet. Om förändringar skaU ske bör i stället timbeloppet höjas samtidigt som procentandelen av lönesumman minskas, 1 ett första steg föreslås en förändring tiU 30 kr, resp. 13 %, Enligt motionärema bör även ungdomar under 25 år räknas in i bidragsunderlaget. Anslaget för budgetåret 1983/84 bör föras upp med 270 milj, kr, I syfte att stärka konkurrenskraften inom branschen föreslås även ett slopande av arbetsgivaravgiften för arbetskraft under 25 år. Därmed skulle ett stort antal arbetslösa ungdomar få arbete.
Utskottet vill betona den betydelse stödet haft för tekobranschen, Utslagningen av företag och anställda har blivit mindre än vad som annars skulle ha varit fallet. Utan äldrestöd skulle andelen lönsamma tekoföretag i dag vara avsevärt lägre. Behovet av bidragsformen har förstärkts av att branschen har stark regional koncentration och sysselsätter en stor andel kvinnor och äldre.
Förslaget i propositionen och moderata samlingspartiets motion om en
Rättelse: S. 10 Närvarandeförteckning fillkommer.
AU 1982/83:29 8
nedtrappning av äldrestödet görs bl, a. mot bakgmnd av de försvagade statsfinanserna. En nödvändig minskning av de totala subventionerna till näringslivet måste även gå ut över stödet till tekoindustrin. En minskning av äldrestödet är också ett led i en på sikt nödvändig stmkturell omställning av tekoindustrin. Utskottet ställer sig bakom förslagen om en gradvis neddragning av äldrestödet. Nackdelen med en sådan åtgärd bör till en del kunna uppvägas av den i höstas genomförda devalveringen som medfört en förbättring av branschens konkurrenskraft på såväl export- som hemmamarknaden.
När det gäller takten i nedtrappningen viU utskottet erinra om att utvecklingen inom branschen fortfarande är negativ. En förbättring av den allmänna sysselsättningssituationen kan enligt proposifionen inte väntas förrän under våren 1984. Mot den bakgmnden bör äldrestödet under en övergångsperiod ligga på en högre nivå än vad som föreslås i proposifionen. Enligt utskottet är förslaget i motion 2285 väl avvägt i detta avseende. Bidragsbeloppets maximala storlek bör således uppgå till 12 % under första halvåret 1984. Under budgetåren 1984/85 och 1985/86 bör motsvarande procenttal minskas till 9% resp, 7%, Det är vidare vikfigt att ett långsikfigt beslut fattas så att branschen i god tid för sin framtida planering får besked om vilka villkor som kommer att gälla.
Vad utskottet anfört om nedtrappningen av äldrestödet bör regeringen underrättas om. Utskottet avstyrker därmed förslagen i motionerna 2251, 2286, 2288 och 2290 om ett bibehållande av äldrestödet i nuvarande omfattning.
Utskottets avslagsyrkande omfattar även förslagen i mofion 2288 om ändrade former för äldrestödet och om slopandet av arbetsgivaravgifterna för arbetskraft under 25 år som arbetar i tekoföretag.
Med hänsyn tiU utskottets ställningstagande om äldrestödets utveckling bör som föreslås i motion 2285 det sammanlagda bidragsbeloppet för 1983/ 84 beräknas till 264 milj. kr. vilket är en ökning i jämförelse med proposi-' tionens förslag med 17 milj. kr. men en minskning jämfört med förslagen i motionema 2251, 2286 och 2288 med 6 milj, kr. Propositionen och motionerna avstyrks följaktligen i aktuella delar.
Utbildning inom tekoindustrin
I propositionen anmäler departementschefen sin avsikt att ge AMS i uppdrag att planera en särskild arbetsmarknadsutbildning för tekoindustrin. Önskemål om sådan utbildning har framförts från både branschorganisationerna inom tekoindustrin och de fackliga organisationerna. Utbildningen motiveras av de stora avgångama och den höga specialiseringen inom tekoindustrin. Enligt det i propositionen redovisade förslaget skall utbildningen endast erbjudas de personer som nyanställs inom tekoindustrin och som får fast anställning hos det aktuella företaget. Utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) kommer att utgå till deltagarna.
AU 1982/83:29 9
Enligt statsrådets bedömning kommer den föreslagna utbildningen att under nästa budgetår utnyttjas vid ca en femtedel av nyrekryteringarna inom tekoindustrin. Det innebär att 350 personer kan genomgå utbildningen. Kostnadema härför beräknas till 10 milj. kr. Därav utgörs 7 milj. kr. av kurskostnader och 3 milj. kr. av utbildningsbidrag. I propositionen föreslås utöver vad som tidigare beslutats att dessa belopp skall anvisas till .Arbetsmarknadsutbildning resp. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgetåret 1983/84.
Förslaget om utbildning tas upp i tre motioner.
Arne Fransson m. fl. (c) anser i motion 2251 att utbildning på tekoområdet är viktigt och att AMS bör möta detta nya behov genom omdisponeringar av befintliga anslag. Enligt motionärerna finns en betydande risk att en riktad total medelsanvisning för detta ändamål mera kommer att uppfattas som ett tak än som en garanti för att nödvändiga utbildningsinsatser kommer i gång. Det anses dock rimligt att ett begränsat belopp på 2 milj. kr, anslås för att utbildningen snabbt skall kunna sättas i gång. Även tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson m, fl. (fp) framhåller i motion 2286 att den föreslagna utbildningen är nödvändig med hänsyn till ålderssammansättningen och den höga tekniska nivån inom branschen. Motionärema avvisar emellertid förslaget om särskilda medel till verksamheten och anser att detta utbildningsbehov bör kunna tillgodoses genom omdisponeringar inom AMS budget. Samma uppfattning när det gäller utbildningens finansiering redovisas i motion 2285 av Staffan Burenstam Linder m.fl, (m).
Utskottet delar propositionens och motionärernas uppfattning om behovet av en särskild utbildning för tekoindustrin. Den är väl motiverad med hänsyn till de speciella förhållanden som råder inom branschen i fråga om teknisk specialisering samt hög genomsnittlig ålder hos de anställda med åtföljande stora pensionsavgångar.
Utskottet ställer sig också bakom proposifionens förslag att extra medel skall anvisas för kurskostnader med 7 milj, kr. Därmed avstyrks motionerna 2251, 2285 och 2286 i dessa delar.
Enligt utskottets mening bör även propositionens förslag om 3 milj, kr, till utbildningsbidrag tillstyrkas, Mofionema 2251, 2285 och 2286 bör därmed avslås i aktuella delar.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1, beträffande äldrestödet
att riksdagen dels med bifall till motion 1982/83:2285 yrkande 5 i motsvarande del, dels med anledning av proposifionens förslag samt dels med avslag på motionema 1982/83:2251 yrkande 2 i motsvarande del, 1982/83:2286 yrkandena 2 i motsvarande del
AU 1982/83:29 10
och 6, 1982/83: 2288 yrkande I samt 1982/83: 2290 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om nedtrappningen av det tillfälliga sysselsättningsbidraget för äldre arbetskraft inom textil- och konfektionsindustrin,
2, beträffande ändrade former för äldrestödet
att riksdagen avslår motion 1982/83:2288 yrkande 2,
3, beträffande slopande av arbetsgivaravgifterna
att riksdagen avslår motioti 1982/83:2288 yrkande 4,
4, att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2285 yrkande 5 i motsvarande del samt med avslag på propositionens förslag och motionerna 1982/83:2251 yrkande 2 i motsvarande del, 1982/ 83:2286 yrkande 2 i motsvarande del och 1982/83: 2288 yrkande 3 till TUlfalligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna under tionde huvudtiteln för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 264000000 kr,,
5, att riksdagen med bifall tUl propositionens förslag samt med avslag på motionerna 1982/83:2251 yrkandena 6 och 7 i motsvarande del, 1982/83:2285 yrkande 1 i motsvarande del och 1982/ 83:2286 yrkandena 4 och 5 i motsvarande del - med tillägg till tidigare beslut' - under det på tionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till ArbetsmarknadsutbUdning för budgetåret 1983/84 anvisar ytteriigare 7000000 kr,,
6, att riksdagen med bifall till proposifionens förslag samt med avslag på motionerna 1982/83:2251 yrkandena 5 och 7 i motsvarande del, 1982/83:2285 yrkande I i motsvarande del och 1982/ 83:2286 yrkandena 3 och 5 i motsvarande del - med tillägg fill tidigare beslut - under det på tionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgetåret 1983/84 anvisar ytteriigare 3000000 kr,
Stockholm den 3 maj 1983
På arbetsmarknadsutskottets vägnar FRIDA BERGLUND
Närvarande: Frida Berglund (s), Alf Wennerfors (m), Erik Johansson (s), Lars Ulander (s), Marianne Stålberg (s), Arne Fransson (c), Lahja Exner (s), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson (m), Sten Ösflund (s), Christer Skoog (s), Håkan Stjernlöf (m), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) och Birgitta Budd (vpk).
' Prop, 1982/83: 100 bil, 12, punkt B 2, AU 1982/83:21, hemställan mom, 29.
Prop. 1982/83: 120 bil. 4, AU 1982/83: 24 hemställan mom. 20. Prop. 1982/83: 100 bil. 12, punkt B 3, AU 1982/83:21, hemställan mom. 39.
AU 1982/83:29 11
Reservationer
1. Äldrestödet (mom. 1)
Ame Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "Förslaget i" och på sid. 8 slutar "nuvarande omfattning" bort ha följande lydelse:
Utvecklingen inom tekobranschen är fortfarande negativ. Antalet sysselsatta under år 1983 kommer att minska med ca 1000 personer. Någon förbättring av den allmänna sysselsättnlngssituafionen kan enligt propositionen inte väntas förrän under år 1984, Mot den bakgrunden kommer enligt utskottets mening en neddragning av äldrestödet att medföra stora svårigheter för tekobranschen, I regioner med hög andel tekosysselsatta kan konsekvensema bli förödande. Särskilt kvinnorna kommer här att drabbas hårt eftersom alternativa arbetsuppgifter som regel saknas. Trots att något försök att redovisa effekterna av ett minskat äldrestöd inte gjorts i propositionen står det klart att en genomgripande stmkturrationalisering av branschen därmed inleds. Andelen lönsamma företag kommer att minska drastiskt. De selektiva åtgärder som föreslås i propositionen kommer i få fall att kunna utnyttjas direkt av de många småföretag, underleverantörer, lönsömmare och beredningsverk som har en nyckelfunkfion inom branschen. En utslagning av dessa enheter kommer att få allvarUga följder för tekoindustrin.
Enligt utskottets mening är det viktigt att tidpunkten och takten för neddragningen av äldrestödet bestäms med hänsyn till det rådande sysselsättningsläget. Samma uppfattning hade utskottet då äldrestödet behandlades våren 1982. Med hänvisning härtill och till vad som sagts ovan bör nedtrappningen av äldrestödet skjutas upp. En nedtrappning bör inledas först när det kan visas att det finns arbetsmarknadsmässiga fömtsättningar härför. Propositionen och mofion 2285 bör således avslås i denna del. Därmed tillgodoses motionerna 2251, 2286, 2288 och 2290 på denna punkt. Regeringen bör underrättas om utskottets ståndpunkt,
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande äldrestödet
att riksdagen med bifaU tUl motionema 1982/83:2251 yrkande 2 i motsvarande del, 1982/83:2286 yrkandena 2 i motsvarande del och 6, 1982/83:2288 yrkande 1 samt 1982/83:2290 yrkande 4 samt med avslag på propositionens förslag och motion 1982/83:2285 yrkande 5 i motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om nedtrappningen av det tillfälliga sysselsättningsbidraget för äldre arbetskraft inom textil- och konfektionsindustrin.
AU 1982/83; 29 12
2. Äldrestödet (mom. 1 — motiveringen)
Alf Wennerfors, Sonja Rembo, Ingrid Hemmingsson och Håkan Stjernlöf (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "Utskottet vUl" och på sid. 8 slutar "att gälla" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis framhålla att gmndproblemet inom svensk tekoindustri är en alltför svag kostnadsmässig konkurrenskraft. Tekoföretagen har till följd av den solidariska lönepolifiken, höjda arbetsgivaravgifter och andra statliga pålagor fatt ett för högt kostnadsläge i jämförelse med sina konkurrenter i andra industriländer. Det medför att företagen har svårt att av egen kraft uppnå den lönsamhet som är en fömtsättning för utveckling och expansiva satsningar.
Enligt regeringens förslag kan branschens problem lösas genom en förskjutning av de statliga insatsema från generella till selektiva stödformer. Utskottet kan inte ställa sig bakom denna uppfattning, som tyder på en överskattning av politikers och myndigheters förmåga att effektivt styra branschens utveckling. I stället bör ett förbättrat konkurrensläge skapas genom generella kostnadssänkande åtgärder av olika slag som stärker efterfrågan, konkurrensläget och marknadsekonomins funktionssätt. Utskottet förordar således en i gmnden annan ekonomisk politik än den regeringen nu för. Politiken bör bl. a. syfta till lägre skatter och avgifter, minskande offentlig utgiftsandel, ett minskande budgetunderskott och färre regleringar. En sådan politik skulle för tekoindustrin varaktigt öka lönsamheten, vitaliteten och omställningsförmågan.
Äldrestödet har enligt utskottets mening haft en avgörande betydelse för tekoindustrins lönsamhet. Utan detta stöd hade andelen lönsamma företag i dag varit avsevärt lägre. Behovet av bidragsformen har förstärkts av att branschen har stark regional koncentratlon och sysselsätter en stor andel kvinnor och äldre.
Utskottet ställer sig bakom förslagen om en nedtrappning av äldrestödet. När det gäller takten i neddragningen är det dock inte välbetänkt att i nuvarande situation minska stödet i den grad som regeringen föreslår. Utskottet förordar i stäUet det förslag som redovisas i motion 2285. Bidragets maximala storlek bör således uppgå tiU 12% under första halvåret 1984, Under budgetåren 1984/85 och 1985/86 bör motsvarande procentttal minskas tiU 9% resp. 7%.
3. Äldrestödet (mom. 1)
Alexander Chrisopoulos (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s, 7 börjar "Förslaget i' och på sid, 8 slutar "nuvarande omfattning" bort ha följande lydelse:
AU 1982/83:29 13
Utvecklingen inom tekobranschen är fortfarande negativ. Antalet sysselsatta under år 1983 kommer att minska med ca 1000 personer och denna tendens kommer av aUt att döma att fortsätta. Mot den bakgmnden kommer enligt utskottets mening en neddragning av äldrestödet att medföra stora svårigheter för tekobranschen, I regioner med hög andel tekosysselsatta kan konsekvenserna bli förödande. SärskUt kvinnorna kommer här att drabbas hårt eftersom alternativa arbetsuppgifter som regel saknas.
Utskottet vill framhålla att äldrestödet aldrig harvarit någon lämplig stödform för tekoindustrin, 1 den situation som nu råder och som beskrivits ovan är det dock enligt utskottet inte tillrådUgt att minska äldrestödet på det sätt som föreslås i propositionen. Med hänvisning till rådande sysselsättningsläge bör äldrestödet behållas i avvaktan på att bättre medel kan tas fram för att förbättra branschens situation. Med hänvisning härtill bör förslagen i propositionen och motion 2285 i denna del avslås. Därmed tillgodoses motionerna 2251, 2286, 2288 och 2290 på denna punkt. Regeringen bör underrättas om utskottets ståndpunkt.
dels att utskottets hemställan under I bort ha följande lydelse: 1. beträffande äldrestödet
att riksdagen dels med bifall tiU motionema 1982/83:2251 yrkande 2 i motsvarande del, 1982/83:2286 yrkandena 2 i motsvarande del och 6, 1982/83:2288 yrkande I samt 1982/83:2290 yrkande 4, dels med avslag på propositionens förslag samt motion 1982/83:2285 yrkande 5 i motsvarande del ger regeringen tUl känna vad utskottet har anfört om nedtrappningen av det tillfälliga sysselsättningsbidraget för äldre arbetskraft inom textU- och konfektionsindustrin.
4. Anslaget till äldrestödet (mom. 4)
Under fömtsättning av bifall tiU reservation 1
Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar "Med hänsyn" och slutar "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till utskottets stäUningstagande om ett bibehållande av äldrestödet enligt nuvarande regler bör, som föreslås i motionerna 2251, 2286 och 2288, det sammanlagda bidragsbeloppet för 1983/84 beräknas tiU 270 milj. kr. Propositionen och motion 2285 avstyrks följaktligen i aktueUa delar.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. att riksdagen med bifall tUl motionerna 1982/83:2251 yrkande 2 i motsvarande del, 1982/83:2286 yrkande 2 i motsvarande del och
AU 1982/83:29 14
1982/83:2288 yrkande 3 samt med avslag på propositionens förslag och motion 1982/83:2285 yrkande 5 i motsvarande del fill TillfälUgt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna under tionde huvudtiteln för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 270000000 kr.
5. Utbildning inom tekoindustrin (mom.5)
Alf Wennerfors (m), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson (m) och Håkan Stjernlöf (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar "Utskottet delar" och slutar "dessa delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar propositionens och motionärernas uppfattning om behovet av en särskUd utbildning för tekoindustrin. Den är väl motiverad med hänsyn till de speciella förhållanden som råder inom branschen i fråga om teknisk specialisering och hög genomsnittlig ålder hos de anstäUda med åtföljande stora pensionsavgångar. Den föreslagna utbUdningen bör dock rymmas inom redan anvisade anslag tiU arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet ställer sig således inte bakom propositionens förslag om särskilda medel om 7 milj. kr. till kurskostnader. Utskottet avvisar även motion 2251 om ett begränsat belopp till utbildningen. I övrigt tiUstyrks motionema 2285 och 2286 i aktuella delar,
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5, att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2285 yrkande 1 i motsvarande del och 1982/83:2286 yrkandena 4 och 5 i motsvarande del avslår propositionens förslag och mofion 1982/83:2251 yrkandena 6 och 7 i motsvarande del om ytterligare medel tUl Arbetsmarknadsutbildning.
6. Utbildning inom tekoindustrin (mom. 5)
Ame Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s, 9 som börjar "Utskottet delar" och slutar "dessa delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar propositionens och motionärernas uppfattning om behovet av en särskild utbildning för tekoindustrin. Den är väl motiverad med hänsyn tiU de speciella förhåUanden som råder inom branschen i fråga om teknisk specialisering och hög genomsnittlig ålder hos de anstäUda med åtföljande stora pensionsavgångar. Den föreslagna utbUdningen bör rymmas inom redan anvisade anslag tiU arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet ställer sig således inte bakom förslaget om särskilda medel om 10 milj. kr. till denna verksamhet. Det finns betydande risk att en sådan anvisning
AU 1982/83:29 15
mer kan uppfattas som ett tak än som en garanti för att nödvändiga utbUdningsinsatser kommer i gång. Det kan dock som föreslås i motion 2251 vara rimligt att ett mindre belopp, 2 milj, kr,, anvisas för att utbildningen snabbt skall kunna komma i gång. Utskottet fiUstyrker mofion 2251 i denna del. Därmed avstyrks förslagen i propositionen och motionerna 2285 och 2286 på denna punkt.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5, att riksdagen med bifall tiU motion 1982/83:2251
yrkandena 6 och
7 i motsvarande del samt med avslag på propositionens förslag
samt motionema 1982/83:2285 yrkande I i motsvarande del och
1982/83:2286 yrkandena 4 och 5 i motsvarande del - med tillägg
tUl tidigare beslut - under det på tionde huvudtiteln uppförda
reservationsanslaget tUl Arbetsmarknadsutbildning för budget
året 1983/84 anvisar ytteriigare 2000000 kr,
7. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag (mom. 6)
Alf Wennerfors (m), Arne Fransson (c), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson (m), Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som böljar "Enligt utskottet" och slutar "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motionerna 2251, 2285 och 2286 att propositionens förslag om ytterligare 3 milj, kr. tiU utbildningsbidrag bör avslås,
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. att riksdagen med bifall tUl mofionerna
1982/83:2251 yrkandena
5 och 7 i motsvarande del, 1982/83:2285 yrkande I i motsvarande
del och 1982/83:2286 yrkandena 3 och 5 i motsvarande del avslår
propositionens förslag om ytterligare medel fill Bidrag tiU arbets
löshetsersättning och utbildningsbidrag.
Särskilt yttrande
Äldrestödet (mom. 1)
Elver Jonsson (fp) anför
Folkpartiet avvisar med hänvisning till den rådande sysselsättningssituationen regeringens förslag om en minskning av äldrestödet fr. o. m. år 1984. Det första steget i en nedtrappning bör skjutas fram och tas under budgetåret 1984/85. Takten i neddragningen måste bestämmas med hänsyn tiU det rådande arbetsmarknadsläget.
AU 1982/83:29 16
Enligt vår mening bör den framtida avvecklingen av stödet baseras på åldersklasser. Det finns således anledning att pröva den modell som redovisades av fp-c-regeringen våren 1982 (AU 1981/82:25), Den innebar att den lägsta åldersgränsen för att få bidrag höjs från 50 år tUl 51 år i ett första steg. Därmed kan nivån om 15% på äldrestödet behållas samtidigt som hänsyn tas tiU kraven på besparingar i den statliga verksamheten.
Norstedts Tryckeri, Stockholin 1983