AU 1982/83:26

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1982/83:26

om vissa varvsfrågor (prop. 1982/83:147)

I detta betänkande behandlar utskottet den till proposition 1982/83:147
om vissa varvsfrågor, m. m. fogade bilagan 1 samt yrkanden i åtta med
anledning av propositionen väckta motioner.

Sammanfattning

Regeringen har i proposition 147 lagt fram förslag om den fortsatta
utvecklingen vid varven. Huvudfrågorna i det ärendet behandlas av näringsutskottet.
De frågor arbetsmarknadsutskottet har att ta upp gäller
vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder m.m. Regeringen har nämligen
bedömt att personalen vid Kockums i Malmö och vid Uddevallavarvet
kommer att minska med 900 resp. 400 man. Liksom regeringen anser
utskottet att det är behövligt med särskilda insatser av arbetsmarknadspolitisk!
slag till stöd för den övertaliga personalen. Utskottet tillstyrker en
beloppsförstärkning med sammanlagt 14,6 milj. kr. samt att därutöver 10
milj. kr. av redan anvisade medel får tas i anspråk för löneutfyllnader
m. m.

Moderata samlingspartiet vill att regeringens vårproposition skall avslås
i sin helhet, därmed även förslagen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Centerpartiet godtar åtgärderna och deras omfattning men gör en
markering beträffande deras inriktning, eftersom partiet motsätter sig en
neddragning av Uddevallavarvet. Folkpartiet anser att åtgärdernas omfattning
bör fördubblas.

Avslutningsvis behandlar utskottet några motioner som föreslår åtgärder
av annat slag. Bl. a. begärs i tre motioner att Uddevallaregionen och norra
Bohuslän skall förklaras vara temporärt stödområde. En motion aktualiserar
därjämte frågan om särskild företagspensionering för personal vid
Svenska Varv. Motionen föreslås inte leda till någon åtgärd. Beträffande
motiveringen till ställningstagandet har moderata samlingspartiet reserverat
sig.

Propositionen

I propositionens bilaga 1 föreslår regeringen efter föredragning av statsråden
Leijon

1. att riksdagen skall till Arbetsmarknadsservice under tionde huvudtiteln
för budgetåret 1983/84 utöver i proposition 1982/83:100 bil. 12 och
proposition 1982/83:120 bil. 4 upptagna medel anvisa ytterligare 2100000
kr.,

1 Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 26

AU 1982/83:26

2

2. att riksdagen skall till Arbetsmarknadsutbildning under tionde huvudtiteln
för budgetåret 1983/84 utöver i proposition 1982/83:100 bil. 12,
proposition 1982/83:120 bil. 4 och proposition 1982/83:130 bil. 5 upptagna
medel anvisa ytterligare 10000000 kr.,

3. att riksdagen skall godkänna vad som anförts om utnyttjandet av
anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder under tionde huvudtiteln,

4. att riksdagen skall till Yrkesinriktad rehabilitering under tionde huvudtiteln
för budgetåret 1983/84 utöver i proposition 1982/83: 100 bil. 12
och proposition 1982/83:120 bil. 4 upptagna medel anvisa ytterligare
2500000 kr.

Motionerna

1982/83:2333 av Nils Åsling m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

3. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande inriktningen av de särskilda arbetsmarknadspolitiska
insatserna i varvsortema.

1982183:2338 av Ulf Adelsohn m.fl. (m)

I motionen yrkas

13. att riksdagen avslår regeringens förslag till arbetsmarknadspolitiska
insatser på varvsorterna,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om tidpunkten och allmänna riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska
insatser på varvsortema.

1982/83:2339 av Christer Eirefelt m. fl. (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1983/84 anvisar
ytterligare 5 milj. kr.,

2. att riksdagen till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1983/84
anvisar ytterligare 20 milj. kr.,

3. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts om utnyttjandet
av anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder under tionde huvudtiteln,

4. att riksdagen till Yrkesinriktad rehabilitering anvisar ytterligare 5
milj. kr.

1982/83:2341 av Jens Eriksson (m) och Siri Häggmark (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att UddevallaLysekilsområdet
(inkl. Orust) samt norra Bohuslän i övrigt och Färgelanda
kommun i Älvsborgs län fr. o. m. den 1 juli 1983 bör utpekas som temporärt
stödområde inom vilket lokaliseringsbidrag med högst 30% och lokaliseringslån
med högst 35 % av godkänt stödunderlag för investeringar i indu -

AU 1982/83:26

3

std, industriliknande verksamhet, industriservice, partihandel, industriinriktad
uppdragsverksamhet samt turistprojekt kan utgå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stödet får
användas i omstruktureringssyfte,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anvisade
medel får användas för företagsanknutna export- och utvecklingprojekt
samt för etablerings- och utvecklingsprojekt inom ramen för kommunens
och utvecklingsfondens företagsservice.

1982/83:2342 av Kurt Ove Johansson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
behovet av att direktpensionering kan erbjudas vissa anställda i samband
med minskningen av arbetsstyrkan inom Svenska Varv.

1982183:2343 av Lennart Nilsson m. fl. (s)

I motionen yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om inrättande av ett Bohus Invest,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om att Uddevallaregionen och norra Bohuslän temporärt utpekas
som stödområde.

1982183:2345 av Kenth Skårvik (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att UddevallaLysekilsområdet
(inkl. Orust) samt norra Bohuslän i övrigt och Färgelanda
kommun i Älvsborgs län fr. o. m. den 1 juli 1983 bör utpekas som temporärt
stödområde inom vilket lokaliseringsbidrag med högst 30% och lokaliseringslån
med högst 35 % av godkänt stödunderlag för investeringar i industri,
industriliknande verksamhet, industriservice, partihandel, industriinriktad
uppdragsverksamhet samt turistprojekt kan utgå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stödet får
användas i omstruktureringssyfte,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att staten bör
initiera ett regionalt förankrat utvecklingsarbete i samarbete mellan länsstyrelse,
kommuner och näringsliv.

1982183:2346 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförs om AMS-medel till väg- och brobyggande i Bohuslän.

Övriga yrkanden i de ovan redovisade motionerna har hänvisats till
näringsutskottet och behandlas av det utskottet i betänkandet NU 1982/
83:55.

AU 1982/83:26

4

Utskottet

Inledning

Regeringen föreslår i den föreliggande propositionen 147 om åtgärder för
den svenska varvsindustrin att kapaciteten vid Kockums i Malmö och
Uddevallavarvet skall minskas. Däijämte föreslås att Svenska Varvs dotterbolag
Zenit Shipping skall skiljas från moderbolaget. Dotterbolaget
förvaltar och driver fartyg byggda inom koncernen. Ett fortsatt men begränsat
stöd skall utgå till den svenska varvsindustrin.

De finansiella stödåtgärder som förordas i propositionen uppgår för
Svenska Varvs del till 2 155 milj. kr. Zenit Shipping avses få ett tillskott av
3000 milj. kr. Vidare skall enligt propositionen avskrivningslån stå till den
svenska varvsindustrins förfogande intill ett belopp av 465 milj. kr. under
åren 1984 och 1985. Därtill förutsätts att räntestöd och statliga kreditgarantier
skall finnas som tidigare.

De ovan refererade förslagen har i regeringen föredragits av statsrådet
R. Carlsson, och de presenteras i propositionens bilaga 2. Dessa förslag
och med anledning av dem framställda motionsyrkanden har remitterats
till näringsutskottet och behandlas i betänkande NU 1982/83:55.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Neddragningen av produktionskapaciteten vid Kockums och Uddevallavarvet
kommer enligt propositionen att medföra personalminskningar,
som väntas uppgå till ca 900 anställda vid det förstnämnda varvet och till
ca 400 vid det senare. I propositionens bilaga 1 redovisar regeringen med
statsrådet Leijon som föredragande sina överväganden om behovet av
särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Malmö och Uddevalla med
anledning av de väntade personalminskningarna. Det är dessa förslag och
därav föranledda motionsyrkanden som utgör det ärende utskottet nu har
att behandla.

Den aktuella bilagan inleds med uppgifter om befolkningsutveckling och
sysselsättning i de båda kommunerna och de regioner de tillhör. Motsvarande
uppgifter har redovisats i utskottets nyligen avgivna betänkande AU
1982/83:23 om regionalpolitiken (s. 57 och 63 samt i den till betänkandet
fogade tabellbilagan). Av de uppgifterna skall här antecknas att Malmö har
232000 invånare (1982), varav 136000 räknas som sysselsatta. Av denna
sysselsättning svarar Kockums f. n. för ca 4000 personer. Antalet invånare
i Uddevalla uppgick 1982 till 45600 varav 23900 var sysselsatta. Varvet
har ca 3000 anställda. Arbetslösheten, mätt i relativa tal, var år 1982 i
Malmö 5 % och i Uddevalla 2,5%. Riksgenomsnittet var 3,1 %.

Varvsindustrin har stor betydelse för sysselsättningen i Malmö och
Uddevalla. För att lindra omställningsproblemen i de båda kommunerna
på grund av personalminskningarna föreslår regeringen särskilda arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Merkostnaderna härför uppgår till samman -

AU 1982/83:26

5

lagt 14,6 milj. kr. Av det beloppet avses 4,6 milj. kr. för temporära
personalförstärkningar inom arbetsförmedlingen och den yrkesinriktade
rehabiliteringen i Malmö och Uddevalla. Återstående 10 milj. kr. skall
användas för att öka kapaciteten inom arbetsmarknadsutbildningen i
Malmöhus län. Dessutom föreslås att ett belopp på 10 milj. kr. av de medel
som anvisats under anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder (dvs. för
beredskapsarbeten m. m.) skall få utnyttjas för att tillfälligt bekosta löneutfyllnad
och liknande åtgärder för varvsanställda som på grund av övertaligheten
söker och får annan anställning.

Regeringens förslag till särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser har
föranlett skilda ståndpunkter i de tre motioner som tar upp förslagen till
behandling.

Moderata samlingspartiet yrkar avslag på regeringens förslag. Partiet
anger som en grundläggande utgångspunkt i partimotion 2338 att det är en
felaktig metod att begränsa kapaciteten inom Svenska Varv genom att
reducera en del av kapaciteten vid båda storvarven. 1 stället bör enligt
motionärernas uppfattning ett av de båda storvarven läggas ned. Vilket
varv det skall gälla bör styrelsen för Svenska Varv avgöra. Moderata
samlingspartiets slutsats är att riksdagen bör avslå regeringens förslag till
riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri m. m. enligt den till näringsutskottet
remitterade bilagan 2 till propositionen. Med denna inställning
anser moderata samlingspartiet att det inte är möjligt att i dag bedöma vilka
arbetsmarknadspolitiska insatser som behöver göras. Regeringens nu föreliggande
förslag till sådana insatser bör därför avslås.

När det blivit klarlagt vilket varv som på företagsekonomiska grunder
bör läggas ned, tillägger moderata samlingspartiet, bör regeringen återkomma
i frågan om de sysselsättningsmässiga konsekvenserna. Riksdagen
bör dock redan nu fastställa riktlinjer för kommande insatser. Dessa måste
stimulera till yrkesmässig och geografisk rörlighet för de varvsanställda.
Särskild förmedlingspersonal måste kunna avdelas inom tillgängliga resurser.
Erfarenheterna från nedläggningen av Öresundsvarvet i Landskrona
måste tas till vara.

Utskottet kan hålla med om att behovet av särskilda arbetsmarknadspolitiska
insatser blir beroende av prövningen av den fortsatta verksamheten
vid de båda storvarven i Malmö och Uddevalla. Kommer verksamheten
åtminstone temporärt att fortgå i oförändrad omfattning är det självklart
inte motiverat att nu sätta in särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Lika självklart är det att konstatera att en prövning som leder till att ett av
varven helt skall läggas ned kommer att kräva en betydande utökning av de
ganska måttliga resursförstärkningar som regeringen föreslagit i detta sammanhang.

För utskottets fortsatta behandling av ärendet är det en allmän utgångspunkt
att riksdagen redan i vår fattar beslut som innebär en nedskärning av
varvskapaciteten med personalminskningar som följd. Det kan därför inte

AU 1982/83:26

6

sättas i fråga att det kommer att behövas vissa resursförstärkningar av
arbetsmarknadspolitiskt slag. Hur dessa förstärkningar bör fördelas och
dimensioneras kommer att diskuteras i det följande. Den slutsats som nu
kan dras av vad som anförts är att utskottet avvisar moderata samlingspartiets
yrkande om avslag på regeringens förslag till särskilda arbetsmarknadspolitiska
insatser. Därav följer att det inte heller är aktuellt att av
regeringen begära att framtida insatser skall ges den av moderata samlingspartiet
begärda inriktningen. Motion 2338 avstyrks alltså i de båda nu
behandlade delarna.

I kommittémotion 2333 med Nils Åsling (c) som första namn godtas att
de av regeringen begärda beloppen anvisas som en extra resurs att tillgå
vid ytterligare påfrestningar på arbetsmarknaden i varvsorterna. Motionärerna
vill dock ha ett tillkännagivande till regeringen om inriktningen av de
särskilda arbetsmarknadspolitiska insatserna. Bakgrunden är att de särskilda
insatserna i Göteborgs och Bohus län från motionärernas utgångspunkt
måste anpassas till att de motsätter sig en neddragning av kapaciteten
vid Uddevallavarvet som leder till att sysselsättningen där minskar
med 400 anställda.

Det är givet att om man håller sysselsättningen intakt vid Uddevallavarvet
så är det omotiverat att göra särskilda arbetsmarknadspolitiska
insatser för personalen vid varvet. Utskottet utgår emellertid vid behandlingen
av ärendet från att, såsom regeringen förutskickat, neddragningarna
kommer att beröra både Kockums i Malmö och Uddevallavarvet. Från
denna utgångspunkt finns det inte anledning för utskottet att föreslå riksdagen
att göra det i motion 2333 begärda tillkännagivandet till regeringen.
Utskottet avstyrker alltså yrkandet härom.

Christer Eirefelt m.fl. (fp) anför i motion 2339 att folkpartiet avvisar
regeringens varvspolitik. Motionärerna förordar att Svenska Varv av budgetmedel
får ett finansiellt tillskott som är drygt 2 100 milj. kr. lägre än
regeringen föreslagit. I gengäld föreslår de en fördubbling av de arbetsmarknadspolitiska
insatser som aktualiserats av regeringen.

De anslagsförstärkningar för nästa budgetår som det nu gäller är följande.

Regeringen föreslår ett ytterligare belopp av 2,1 milj. kr. under anslaget
Arbetsmarknadsservice för tillfällig förstärkning av arbetsförmedlingarna i
Malmö och Uddevalla med högst tio resp. högst fem förmedlare. I den
ovannämnda folkpartimotionen 2339 föreslås en anslagsförstärkning med 5
milj. kr.

Anslaget Arbetsmarknadsutbildning föreslås av regeringen bli förstärkt
med 10 milj. kr. för att temporärt öka utbildningskapaciteten i Malmöhus
län med 500 platser. I motion 2339 föreslås en förstärkning med 20 milj. kr.

I fråga om anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder föreslår regeringen
att 10 milj. kr. av anvisade medel får avsättas för särskilda åtgärder som
kan lindra omställningen för den övertaliga personalen, t. ex. löneutfyllnad

AU 1982/83:26

7

under viss tid eller liknande åtgärder för att hjälpa varvsanställda att
övergå till nya anställningar. I motion 2339 föreslås att upp till 20 milj. kr.
skall få användas om det uppkommer behov härav.

Slutligen föreslår regeringen att ytterligare 2,5 milj. kr. anvisas till
Yrkesinriktad rehabilitering för att tillfälligt förstärka arbetsmarknadsinstituten
i Malmöhus samt i Göteborgs och Bohus län med två resp. ett
arbetslag. I motion 2339 föreslås en anslagsförstärkning med 5 milj. kr.

Utskottet har i den föregående framställningen konstaterat att om man
bestämmer sig för åtgärder vid storvarven som leder till större sysselsättningsminskningar
än regeringen förutsatt, så blir den självklara följden ett
ökat behov av arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder. Det finns dock enligt
utskottets mening inte anledning att frångå regeringens bedömning att
åtgärderna bör dimensioneras med tanke på en väntad sysselsättningsminskning
vid Kockums med ca 900 anställda och vid Uddevallavarvet
med ca 400 anställda. De resurstillskott regeringen föreslagit är rimligt
avvägda och tillstyrks av utskottet. Samtidigt avstyrks de i motion 2339
föreslagna högre anslagsbeloppen.

I motion 2346 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) aktualiseras vissa brooch
vägbyggen i Bohuslän som lämpliga objekt för beredskapsarbeten att
utföras inom ramen för de medel som tilldelas länet för sådana arbeten.

Utskottet har i betänkandet AU 1982/83:21 behandlat ett antal motioner
från den allmänna motionstiden i år i vilka begärts att riksdagen skall ange
att olika objekt, däribland vissa vägbyggen, bör utföras som beredskapsarbeten.
Dessa motioner har på utskottets förslag lämnats utan bifall. Skälet
till detta ställningstagande har varit att statsmakterna hittills har anförtrott
arbetsmarknadsverket att fördela mellan länen de medel som ställs till
verkets förfogande för beredskapsarbeten och andra arbetsmarknadspolitiska
åtgärder samt att med hänsyn till de föreliggande behoven av sysselsättning
anordna lämpliga beredskapsarbeten. Det finns enligt utskottets
mening inte skäl för riksdagen att frångå dessa principer med anledning av
den föreliggande motionen, som alltså avstyrks.

Regionalpolitiska åtgärder

Genom 1982 års regionalpolitiska beslut infördes en ny stödområdesindelning,
dvs. angivande av de delar av landet som i första hand skall
komma i fråga för regionalpolitiskt stöd. Dessa delar av landet hänförs nu
till något av stödområdena A—C. Den nya indelningen innebär bl. a. att
inte någon av kommunerna i Göteborgs och Bohus län ingår i ett stödområde.

Det har under den tid den regionalpolitiska stödverksamheten har pågått
varit möjligt att ge stöd även utanför stödområdena, och genom 1982 års
beslut vidgades dessa möjligheter. Länsstyrelserna har nu befogenhet att
inom ramen för tilldelade medel bevilja investeringsbidrag med 20% av
kostnaderna för mindre projekt. Vidare kan regeringen ange att stöd skall

AU 1982/83:26

8

temporärt kunna utgå i en eller flera kommuner som drabbats av strukturförändringar
i näringslivet av sådan omfattning att det uppstått allvarliga
störningar på arbetsmarknaden. I de temporära stödkommunerna kan stöd
beviljas även till större projekt. Dessutom kan stöd i form av lokaliseringsbidrag
kompletteras med lokaliseringslån, och bidragsnivån kan i undantagsfall
höjas från 20 till 30%.

I tre motioner — 2341 av Jens Eriksson (m) och Siri Häggmark (m), 2343
av Lennart Nilsson m.fl. (s) och 2345 av Kenth Skårvik (fp) - begärs att
Uddevallaregionen och norra Bohuslän skall anges som temporärt stödområde.
Detta bör enligt motionerna 2341 och 2345 även omfatta Färgelanda
kommun i Älvsborgs län. De båda motionerna förordar vidare att det
stöd som lämnas får användas i omstruktureringssyfte.

Man hänvisar i samtliga tre motioner till att den personalneddragning
som kan komma att ske vid Uddevallavarvet kommer att förvärra den
sysselsättningsminskning inom industri och handel som redan inletts i
Uddevallaregionen och som väntas leda till en svår situation på arbetsmarknaden.
Detta har betydelse även för de kringliggande kommunerna på
grund av den omfattande inpendlingen av arbetskraft till regionen.

Det för den nu gällande stödområdesindelningen grundläggande beslutet
antogs av riksdagen för mindre än ett år sedan. Situationen ansågs då
motivera att kommunerna i norra Bohuslän inte längre borde tillhöra
stödområdet. Utskottet har förståelse för den oro motionärerna ger till
känna för konsekvenserna av de beslut som kan fattas om den fortsatta
verksamheten vid Uddevallavarvet i förening med andra aktuella sysselsättningsproblem.
Det är emellertid inte i första hand utskottets eller
riksdagens sak att pröva frågor av detta slag. Som ovan sagts har det lagts i
regeringens hand att avgöra frågor om utpekande av temporära stödkommuner.
Det är möjligt att situationen i Uddevalla eller i Malmö på grund av
utvecklingen vid varven eller av andra skäl kan göra det väl motiverat att
komplettera arbetsmarknadspolitiska åtgärder med särskilda regionalpolitiska
stödinsatser. Överväganden härom från regeringens sida bör dock
inte föregripas av ett beslut av riksdagen, och därför anser utskottet att de
tre motionerna i aktuella delar inte bör leda till någon riksdagens åtgärd.

Av utskottets ställningstagande till frågan om Uddevallaregionen som
temporärt stödområde följer att utskottet inte heller är berett att biträda
övriga förslag som i anslutning till den frågan aktualiserats i de tre motionerna.
Utskottet avstyrker alltså ett i motion 2343 framfört förslag om
inrättande av ett utvecklingsbolag, benämnt Bohus Invest, liksom förslaget
i motion 2341 att anvisade medel skall få användas till bl. a. företagsanknutna
export- och utvecklingsprojekt samt den i motion 2345 väckta
tanken på ett av regeringen initierat regionalt samarbete. Såvitt utskottet
kan finna bör de önskemål som framförs i motionerna 2341 och 2345
åtminstone i vissa delar kunna tillgodoses inom ramen för länsstyrelsens
regionala utvecklings- och industriplanering.

AU 1982/83:26

9

Personalpolitiska åtgärder

Kurt Ove Johansson m. fl. (s) väcker i motion 2342 frågan om en särskild
företagspensionering vid Svenska Varv. Motionärerna hänvisar till att
ordningen för avgångarna från varven kommer att bestämmas genom förhandlingar
mellan bolaget och de fackliga organisationerna. Möjlighet till
en frivillig direktpensionering skulle underlätta dessa förhandlingar. Till
fördelarna hör enligt motionärerna att man kan erbjuda trygga lösningar för
personalgrupper som väljer att lämna varven i förtid. Kostnaderna sägs
vidare bli lägre än om man använder andra metoder som brukar tillämpas
vid s. k. äldreavgångar. Motionärerna vill att regeringen skall ges till känna
det behov som föreligger av att direktpensionering kan erbjudas vissa
anställda vid minskningen av arbetsstyrkan inom Svenska Varv.

Den fråga motionärerna tar upp har berörts i propositionen (bilaga 2 s.
38). Där hänvisas till att frågor av det aktuella slaget kommer att övervägas
inom delegationen för arbetstidsfrågor (DELFA). För egen del får utskottet
anföra följande.

Vid driftinskränkningar och företagsnedläggningar har utvecklats en
form för att låta den äldre personalen avgå ur tjänst med utnyttjande av
ersättningarna från arbetslöshetskassa och möjligheten att inom den allmänna
försäkringens ram ge förtidspension av arbetsmarknadsskäl. Det är
denna metod som motionärerna vill ersätta med en särskild förtidspensionering
finansierad av Svenska Varv. Motionärerna framhåller fördelarna
med en sådan pensioneringsform. Den är emellertid enligt utskottet inte
utan problem.

Motionärerna har inte gått in på vilka pensionsnivåer som är aktuella i
sammanhanget. Dessa nivåer har givetvis betydelse för de kostnader som
kommer att uppstå men också för den principiella frågan om det enbart för
Svenska Varvs vidkommande är motiverat med särskilda pensionslösningar.
Det ligger i öppen dag att sådana lösningar kommer att åberopas i andra
sammanhang. Ett annat problem som man inte kan blunda för är att man
genom att medverka till förtidspensioneringar, oavsett metod, samtidigt
bidrar till att luckra upp det turordningssystem som är en av grunderna för
lagen om anställningsskydd.

Invändningar av det ovan redovisade slaget gör att utskottet inte är
berett att ställa sig bakom kravet att någon form av direktpensionering
skall införas för de anställda vid Svenska Varv. Det kan dock vid den
fortsatta utvecklingen av övertalighetsfrågoma visa sig vara nödvändigt att
använda kompletterande möjligheter till förtidspension som en av flera
vägar för att få en smidig lösning av problemen. Förtidspensionering bör
dock tillgripas först när man har prövat alla möjligheter att genom arbetsmarknadspolitiska
åtgärder m. m. ge övertalig personal vid varven en ny
sysselsättning. Utskottet utgår från att detta är en sak som regeringen
kommer att väga in i det fortsatta arbetet på att lindra omställningarna för

AU 1982/83:26

10

den personal som kommer att bli övertalig. Med det anförda får motionen
anses vara besvarad, och den bör därför inte leda till någon åtgärd från
riksdagens sida.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på regeringens förslag m. m.

att riksdagen avslår motion 1982/83:2338 yrkandena 13 och 14,

2. beträffande de särskilda arbetsmarknadspolitiska insatsernas inriktning att

riksdagen avslår motion 1982/83:2333 yrkande 3,

3. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motion 1982/83:2339 yrkande 1 — med tillägg till tidigare
beslut1 — under det på tionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1983/84 anvisar
ytterligare 2 100000 kr.,

4. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motion 1982/83:2339 yrkande 2 - med tillägg till tidigare
beslut2 — under det på tionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
Arbetsmarknadsutbildning anvisar ytterligare
10000000 kr.,

5. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motion 1982/83:2339 yrkande 3 godkänner vad som
anförts om utnyttjandet av det på tionde huvudtiteln uppförda
reservationsanslaget Sysselsättningsskapande åtgärder,

6. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motion 1982/83:2339 yrkande 4 - med tillägg till tidigare
beslut3 - under det på tionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
Yrkesinriktad rehabilitering anvisar ytterligare
2500000 kr.,

7. beträffande bro- och vägbyggen i Bohuslän som beredskapsarbeten att

riksdagen avslår motion 1982/83: 2346,

8. beträffande angivande av Uddevallaregionen som temporärt
stödområde m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:2341 yrkandena 1 och 2,
1982/83:2343 yrkande 3 och 1982/83:2345 yrkandena 1 och 2,

9. beträffande inrättande av ett Bohus Invest

att riksdagen avslår motion 1982/83:2343 yrkande 2,

1 AU 1982/83:21, hemställan mom. 28, rskr 228, AU 1982/83:24, hemställan mom.
19, rskr 305.

2 AU 1982/83:21, hemställan mom. 29, AU 1982/83:24, hemställan mom. 20, AU

1982/83:29, hemställan mom. 3, rskr 322.

3 AU 1982/83:21, hemställan morn. 95, AU 1982/83:24, hemställan mom. 21.

AU 1982/83:26

11

10. beträffande stöd till företagsanknutna export- och utvecklingsprojekt att

riksdagen avslår motion 1982/83:2341 yrkande 3,

11. beträffande ett av regeringen initierat regionalt utvecklingsprogram att

riksdagen avslår motion 1982/83: 2345 yrkande 3,

12. beträffande särskild företagspensionering vid Svenska Varv
att riksdagen avslår motion 1982/83:2342.

Stockholm den 5 maj 1983

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Erik Johansson (s), Karin Flodström (s),
Bengt Wittbom (m), Arne Fransson (c), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson
(fp), Gustav Persson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Sten Östlund (s), Christer
Skoog (s), Håkan Stjernlöf (m), Bo Nilsson (s), Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk).

Reservationer

1. Avslag på regeringens förslag m. m. (mom. 1)

under förutsättning av bifall till reservation 1 till näringsutskottets betänkande
NU 1982/83:55

Bengt Wittbom, Sonja Rembo, Ingrid Hemmingsson och Håkan Stjernlöf
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet
kan” och på s. 6 slutar ”behandlade delarna” bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet har vid sin behandling av ärendet tagit avstånd från
regeringens tanke att kapaciteten skall reduceras vid både Kockums och
Uddevallavarvet. I stället förordas att ett av varven skall läggas ned.
Vilket varv det skall gälla får avgöras av styrelsen för Svenska Varv.

Med hänsyn härtill föreligger inte längre de förutsättningar som har gällt
för regeringens förslag till särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser. Det
är i dag inte möjligt att bedöma vilka särskilda insatser av detta slag som
kommer att behövas när det har blivit klarlagt vilket av de båda varven
som bör läggas ned. Regeringens nu föreliggande förslag bör alltså avslås i
enlighet med yrkandet härom i moderata samlingspartiets motion 2338.

Framdeles kommer frågan om särskilda insatser att aktualiseras på nytt,
nämligen när styrelsen för Svenska Varv har tagit ställning i nedläggningsfrågan.
Det är regeringens sak att då återkomma, men riksdagen bör redan

AU 1982/83:26

12

nu ange riktlinjer för kommande insatser. I moderata samlingspartiets
motion har lagts fram förslag till sådana riktlinjer." Utskottet ställer sig
bakom förslaget och vill i detta sammanhang betona betydelsen av att de
kommande insatserna utformas så. att de stimulerar de varvsanställda till
en yrkesmässig och geografisk rörlighet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på regeringens förslag m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2338 yrkandena 13
och 14

dels avslår de i proposition 1982/83:147 bilaga 1 framlagda förslagen,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om riktlinjer för kommande insatser med hänsyn till sysselsättningskonsekvenserna
vid storvarven i Malmö och Uddevalla.

2. De särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärdernas inriktning (mom. 2)

under förutsättning av bifall till reservation 2 till näringsutskottets betänkande
NU 1982/83:55

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Det är” och
slutar ”yrkandet härom” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har vid sin behandling av ärendet ställt sig bakom
yrkandet i centerns partimotion 2333 att riksdagen skall avvisa regeringens
förslag om en neddragning av verksamheten vid Uddevallavarvet. Samtidigt
förordas en hårdare satsning för att omstrukturera Kockums. Därmed
ändras förutsättningarna för den fördelning av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna mellan Malmöhus resp. Göteborgs och Bohus län som regeringen
har avsett med sina förslag. Inriktningen av de aktuella åtgärderna
måste självfallet kunna anpassas till de nya förutsättningar som kommer
att gälla. Regeringen bör således vara oförhindrad att göra erforderliga
omdispositioner av de föreslagna särskilda insatserna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande de särskilda arbetsmarknadspolitiska insatsernas inriktning att

riksdagen med bifall till motion 1982/83:2333 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1982/83:26

13

3. Dimensioneringen av de särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
(mom. 3—6)

under förutsättning av bifall till reservation 3 till näringsutskottets betänkande
NU 1982/83:55

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”högre anslagsbeloppen” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har för sin del anslutit sig till uppfattningen i folkpartimotion
2339 att stödgivningen till Svenska Varv bör vara mindre omfattande
än regeringen har föreslagit. Som följd av detta ställningstagande bör
de arbetsmarknadspolitiska insatserna ytterligare förstärkas. Samhället
måste vara berett att ge ett generöst stöd till de varvsanställda som kommer
att friställas. De resurstillskott som föreslås av folkpartiet och som är
en fördubbling av regeringens anslagsbelopp är med hänsyn till det anförda
lämpligt avvägda.

I enlighet härmed föreslås att anslagen till Arbetsmarknadsservice förstärks
med 5 milj. kr., till Arbetsmarknadsutbildning med 10 milj. kr. och
till Yrkesinriktad rehabilitering med 5 milj. kr. Av de medel som har
anvisats under anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder bör regeringen
fa disponera upp till 20 milj. kr. för löneutfyllnader m. m.

dels att utskottets hemställan under 3—6 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2339 yrkande 1 samt
med avslag på propositionens förslag - med tillägg till tidigare
beslut1 - under det på tionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1983/84 anvisar ytterligare
5000000 kr.,

4. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2339 yrkande 2 samt
med avslag på propositionens förslag - med tillägg till tidigare
beslut2 — under det på tionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
Arbetsmarknadsutbildning anvisar ytterligare 20000000
kr.,

5. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2339 yrkande 3 godkänner
vad som i övrigt anförts i propositionen om utnyttjandet
av det på tionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder,

6. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2339 yrkande 4 samt
med avslag på propositionens förslag - med tillägg till tidigare
beslut3 — under det på tionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
Yrkesinriktad rehabilitering anvisar ytterligare 5000000
kr.

1 AU 1982/83:21, hemställan mom. 28, rskr 228, AU 1982/83:24, hemställan mom.
19, rskr 305.

2 AU 1982/83:21, hemställan mom. 29, AU 1982/83:24, hemställan mom. 20, AU

1982/83:29, hemställan mom. 3, rskr 322.

3 AU 1982/83:21, hemställan mom. 95, AU 1982/83:24, hemställan mom. 21.

AU 1982/83:26

14

4. Särskild företagspensionering vid Svenska Varv (moni. 12 — motiveringen) Bengt

Wittbom, Sonja Rembo, Ingrid Hemmingsson och Håkan Stjernlöf
(alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 9 boljar ”Vid
driftinskränkningar” och på s. 10 slutar ”riksdagens sida” bort ha följande
lydelse:

Motionärerna har inte funnit anledning att gå in på kostnaderna för den
särskilda förtidspensionering de föreslår för den arbetskraft som blir övertalig
vid Svenska Varv. Än mindre tar de upp frågan i vilken ordning dessa
kostnader skall finansieras. Redan denna ofullständighet i beslutsunderlaget
är i sig skäl nog för att avvisa förslaget.

Emellertid kan man i detta sammanhang inte undgå att beröra att den
aktualiserade tanken på en särskild förtidspensionering har en principiell
och ekonomisk räckvidd som går långt utöver det föreliggande ärendet. En
pensionering av det slag motionärerna tänker sig kan inte begränsas till de
anställda vid Svenska Varv. Snart nog får man räkna med att bl. a. rättviseskäl
kommer att åberopas för att personal som blir övertalig vid andra
driftinskränkningar skall fa sin försörjning tryggad på motsvarande sätt
som gäller för de anställda vid Svenska Varv.

I själva verket är det så att den förtidspensionering som motionärerna
förespråkar ganska väl illustrerar ineffektiviteten i det traditionella arbetsmarknadspolitiska
åtgärdssystemet. Dessutom kan deras förslag sägas visa
hur bräcklig den lagstadgade anställningstryggheten är. En förtidspensionering,
vare sig den sker efter den modell som börjat utvecklas under de
senaste åren på den svenska arbetsmarknaden eller enligt motionens alternativ,
förutsätter nämligen att man genom avtal gör avsteg från anställningsskyddslagens
turordningsregler, vilka tillkommit i syfte att värna om
de äldre arbetstagarnas anställningstrygghet. Detta visar på behovet av en
bättre fungerande lagstiftning.

I praktiken vill motionärerna bygga ut det offentliga pensionssystemet
med en ny form av förtidspension på grund av arbetsmarknadsskäl. Pensionssystemet
ställer emellertid redan nu så stora krav på samhällsekonomin
att det närmast är oansvarigt att ytterligare belasta det med särskilda
förmåner till arbetstagare som friställs vid större driftinskränkningar. I
stället bör åtgärder av annat slag sättas in till stöd för personal som drabbas
av sådana omställningar. När det särskilt gäller personalen vid Svenska
Varv har moderata samlingspartiet för sin del framhållit betydelsen av att
man förstärker de åtgärder som underlättar övergången till andra anställningar,
bl. a. genom att man vidareutvecklar omställningsbidragets möjligheter
till förstärkta avlöningsförmåner för dem som byter anställning.

Med åberopande av det anförda avstyrker utskottet motion 2342 av Kurt
Ove Johansson m. fl. (s).

AU 1982/83:26

15

Särskilda yttranden

1. De arbetsmarknadspolitiska åtgärdernas inriktning och dimensionering
(mom. 2—6)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo, Ingrid Hemmingsson och Håkan Stjernlöf
(aila m) anför:

Som framgår av reservation 1 anser vi att riksdagen bör avslå regeringens
nu föreliggande förslag till särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Vid bifall till reservationen kommer tilläggsförslagen i centerpartimotion
2333 om åtgärdernas inriktning och i folkpartimotion 2339 om åtgärdernas
dimensionering att sakna aktualitet. Med hänsyn härtill har vi inte anledning
ta ställning till de skrivningar varmed utskottsmajoriteten avstyrker
dessa motionsförslag.

2. Angivande av Uddevallaregionen som temporärt stödområde m. m.
(mom. 8)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anför:

Utskottet har avstyrkt de föreliggande motionsyrkandena om att man
skall ange Uddevallaregionen och norra Bohuslän som ett temporärt stödområde.
Därvid har utskottet hänvisat till att detta är en åtgärd som i första
hand ankommer på regeringen. Till detta vill vi för vår del foga att centerpartiet
har motsatt sig att man drar ned kapaciteten och därmed sysselsättningen
vid Uddevallavarvet. Om riksdagen ansluter sig till centerpartiets
uppfattning bortfaller det skäl som utlöst stödområdeskravet i de aktuella
motionerna.

3. Angivande av Uddevallaregionen som temporärt stödområde m. m.
(mom. 8)

Elver Jonsson (fp) anför:

I detta fall, som gäller Uddevallaregionen och norra Bohuslän, anser
utskottet att riksdagen inte skall ta över regeringens befogenhet att förklara
en eller flera kommuner som temporärt stödområde. Jag har kunnat
ansluta mig till den uppfattningen, och jag har då bl. a. tagit hänsyn till att
man från folkpartiets sida har föreslagit avsevärt större arbetsmarknadspolitiska
insatser i varvsregionerna än regeringen har gjort. Jag har vidare
beaktat att folkpartiet har förordat en väsentlig vidgning av ramen för de
regionala utvecklingsinsatser som kan göras även utanför stödområdena. I
det hänseendet vill jag peka på att folkpartiet i motion 2432 med anledning
av den i vår framlagda kompletteringspropositionen vidhåller sitt krav att
nästa budgetårs anslag för ändamålet på 298 milj. kr. skall förstärkas med
150 milj. kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983