AU 1982/83:24

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1982/83:24

om utveckling i Norrbotten (prop. 1982/83:120)

I betänkandet behandlas proposition 1982/83:120 bilaga 4 (arbetsmarknadsdepartementet)
och bilaga 6 (industridepartementet) avsnitt C Regional
utveckling samt 13 motioner varav fem väckta under allmänna motionstiden
1983.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet behovet av arbetsmarknadspolitiska
och regionalpolitiska åtgärder i Norrbottens län. Till grund för betänkandet
ligger proposition 1982/83:120 samt bilaga 4 och del av bilaga 6 till propositionen
samt 13 motioner. Till betänkandet har fogats 43 reservationer och
tre särskilda yttranden.

Utskottet godkänner de riktlinjer för utvecklingen i Norrbotten som
läggs fram i propositionen och som grundar sig på den utvecklingsplan för
Norrbotten som socialdemokraterna antog våren 1982. De andra partiernas
företrädare i utskottet avstyrker propositionens förslag och reserverar
sig till förmån för de riktlinjer för utvecklingen i Norrbotten som de har lagt
fram i sina resp. motioner.

En särskild arbetsförmedlingsorganisation vid LKAB jämte vissa andra
åtgärder för att förstärka arbetsmarknadspolitiken i Norrbotten tillstyrks
av utskottet, bl. a. föreslås mera generösa regler för flyttningsbidrag och
inlösen av egnahem samt särskilda insatser för övertaliga vid LKAB.
Centerns och folkpartiets företrädare reserverar sig mot den särskilda
förmedlingsorganisationen vid LKAB. Centerpartiet motsätter sig också
ändrade regler för flyttningsbidrag och inlösen av egnahem.

Totalt tillstyrker utskottet för insatser på det arbetsmarknadspolitiska
området drygt 342 milj. kr. Moderaterna vill i en reservation sänka detta
belopp med 313 milj. kr. och förordar i stället att huvuddelen av kostnaderna
i övrigt täcks genom omprioriteringar av tidigare anvisade medel
(AU 1982/83:21). Centern föreslår i reservationer att det av utskottet
förordade beloppet reduceras med 70 milj. kr. samt att det senare beloppet
används till förlängd gruvdrift i Svappavaara.

På det regionalpolitiska området tillstyrker utskottet regeringens principförslag
om att förstärka företagens konkurrenskraft i Norrbottens län
genom nedsättning av socialavgifterna med tio procentenheter inom industri,
gruvbrytning, uppdragsverksamhet m. m. Dessutom tillstyrks en ytterligare
avgiftsnedsättning vid sysselsättningsökning. Kostnaderna för
1 Riksdagen 1982/83.18 sami. Nr 24

AU 1982/83:24

reformen beräknas till 300 milj. kr. Den definitiva utformningen av avgiftsnedsättningen
beräknas ske efter förslag av regeringen i höst.

Vpk motsätter sig i en reservation att sänkning av socialavgifterna
används som regionalpolitisk! medel. De borgerliga partierna förordar i en
gemensam reservation att all icke-offentlig verksamhet skall omfattas av
nedsättningen. Utöver moderata samlingspartiets tidigare förslag om
sänkta avgifter i stödområdena A och B föreslår moderaterna att en ytterligare,
regionalt differentierad, nedsättning skall övervägas i den fortsatta
beredningen av frågan. Folkpartiet vill begränsa sänkningen till inlandskommunerna
och centerpartiet till stödområdena A och B.

Regeringens förslag att verksamheter inom industrin m.m. i Svappavaara
skall helt befrias från socialavgifter för nytillkommande sysselsättning
tillstyrks av utskottet. Moderata samlingspartiet och vpk motsätter
sig en sådan reduktion. Folkpartiet förordar att avgiftsbefrielsen i Svappavaara
skall gälla alla icke-offentliga verksamheter - både nu befintliga och
nytillkommande. Centerpartiet föreslår att avgiftsbefrielsen skall gälla hela
Kiruna kommun utom centralorten samt i viss omfattning småföretag i
stödområdena A och B. %» '* v >

Utskottet tillstyrker vidare att 200 milj. kr. anvisas för särskilda regionalpolitiska
åtgärder i länet. Medlen är avsedda för stöd till bl. a. utvecklingsfonden,
Svenska Rymdbolaget, glesbygdsinsatser och utbyggnad av
administrativ tjänsteproduktion i malmfälten.

I skilda reservationer föreslås att detta anslag förs upp med andra
belopp. Moderaterna föreslår 52 milj. kr., centerpartiet 215 milj. kr.,
folkpartiet 225 milj. kr. och vpk 260 milj. kr.

Regeringens förslag

Proposition 1982183:120
I propositionen föreslår regeringen efter föredragning av statsminister
Palme

dels att riksdagen ges tillfälle att ta del av vad regeringen anfört om
sysselsättningssituationen i Norrbottens län,
dels att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för utveckling i
Norrbotten som förordats i propositionen.

Propositionens bilaga 4 (arbetsmarknadsdepartementet)

I bilagan föreslår regeringen efter föredragning av statsrådet Leijon att
riksdagen

1. godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen om en särskild
arbetsförmedlings- och arbetsmarknadsinstitutsverksamhet under länsarbetsnämnden
i Norrbottens län,

2. godkänner vad i propositionen förordats i fråga om försöksverksamhet
med flyttningsbidrag och inlösen av egnahem m. m.,

3. till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1983/84 under tionde hu -

AU 1982/83:24

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

vudtiteln anvisar ett i förhållande till proposition 1982/83:100 bilaga 12
punkt B 1 med 28900000 kr. förhöjt förslagsanslag av 1 258982000 kr.,

4. till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1983/84 under tionde 22 20

huvudtiteln anvisar ett i förhållande till proposition 1982/83:100 bilaga 12

punkt B 2 med 2750000 kr. förhöjt reservationsanslag av 1914342000 kr.,

5. godkänner den i propositionen förordade utvidgningen av möjlighe- 18 16

tema att anordna beredskapsarbeten i Norrbottens län,

6. medger att projekteringsbidrag får beviljas i Norrbottens län enligt de 23 17

i propositionen förordade riktlinjerna,

7. till Medel för särskilda insatser för övertalighet inom Luosavaara- 31 22

Kiirunavaara AB (LKAB) för budgetåret 1983/84 under tionde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag av 309000000 kr.,

8. till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1983/84 under tionde 23 21

huvudtiteln anvisar ett i förhållande till proposition 1982/83:100 bilaga 12

punkt C 5 med 1 300000 kr. förhöjt reservationsanslag av 462645000 kr.

Propositionens bilaga 6 (industridepartementet)

I propositionen föreslår regeringen efter föredragning av statsrådet Peterson
under avsnittet C Regional utveckling
dels att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om nedsättning 26 23

av socialavgifter för verksamheter i Norrbottens län,
dels att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens 31 30

län för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 200000000 kr.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1983
1982183:345 av Lars Wemer m. fl. (vpk) 16 11

I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för en strategi för utveckling av
malmfälten i enlighet med motionen och hemställer hos regeringen om
åtgärder och förslag härom.

1982183:816 av Per-Ola Eriksson m. fl. (c) 33 33

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts beträffande ett höjt anslag för
regionala utvecklingsinsatser i Norrbotten och Västerbotten.

En del av yrkandet behandlas i utskottets betänkande AU 1982/83:23.

1982/83:1531 av Per Petersson (m) 13 5,8

I motionen yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att motionen
överlämnas till den regionalpolitiska utredningen för beaktande.

AU 1982/83:24

1982/83:1665 av Sören Häggroth m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om att regeringen
låter utreda förutsättningarna för en fri och gemensam arbetsmarknad
på Nordkalotten.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1982/83:1662.

1982/83:2147 av Rune Ångström (fp) och Elver Jonsson (fp)

I motionen yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda insatser i Norrbotten.

Yrkande 1 behandlas i utskottets betänkande AU 1982/83:23.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

Motioner väckta med anledning av proposition 1982/83:120

1982/83:2259 av Christer Eirefelt (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 29 28

motionen anförts beträffande risken för konkurrenssnedvridning i samband
med vissa regionalpolitiska åtgärder.

Yrkande 2 behandlas av näringsutskottet.

1982/83:2261 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen ansluter till riktlinjerna för regionalpolitikens inriktning 13,14 6,8
i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening uttalar att gällande planeringstal för 14 7

befolkningen i Norrbottens län 1990 skall ligga fast,

3. att riksdagen ansluter sig till vad som anförts i motionen beträffande 15 10

vikten av en differentierad näringsstruktur i Norrbotten,

4. att riksdagen beträffande socialavgifter för verksamheter i Norrbot- 27, 29 24, 25,

tens län beslutar dels att avslå proposition 1982/83:120, dels beslutar att en 27

generell nedsättning med 10% av socialavgifterna skall gälla i stödområde

A och B inom Norrbottens län enligt de riktlinjer som anges i motionen,
dels beslutar att såväl befintliga som nytillkommande privata, kooperativa
och statliga företag inom Kiruna kommun med undantag för centralorten
helt befrias från att erlägga sociala avgifter, dels beslutar att såväl befintliga
som nytillkommande privata, kooperativa och statliga företag inom
stödområde A och B i Norrbottens län befrias från att erlägga socialavgifter
för en lönesumma om 400000 kr. i enlighet med vad som anförts i
motionen,

5. att riksdagen beslutar anvisa 70 milj. kr. för förlängning av driften vid 17 12

Svappavaaragruvan ytterligare ett år,

6. att riksdagen beslutar att till utvecklingsfonden i Norrbottens län 31 30

AU 1982/83:24

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

anvisa 10 milj. kr. utöver vad som föreslås i proposition 1982/83:120 för
utbyggnad av en decentraliserad konsultorganisation,

8. att riksdagen ansluter till vad som i motionen anförts beträffande 31 30
användningen av det regionalpolitiska stödet för främjande av jordbruk,

skogsbruk, turism, service, handel m. m.,

14. att riksdagen avslår regeringens begäran att till Arbetsmarknadsser- 24 6, 15
vice för budgetåret 1983/84 anvisa ytterligare 28,9 milj. kr.,

15. att riksdagen med avslag på regeringens förslag i proposition 1982/ 20, 24 14, 22

83:120 om medel för särskilda insatser för övertalighet inom Luossavaara Kiirunavaara

AB (LKAB) till beredskapsarbeten och särskilda projekt för
övertalig personal vid LKAB anvisar 262 milj. kr. i enlighet med vad som
anförts i motionen,

Yrkandena 7, 9, 12, 13 och 17 behandlas av näringsutskottet, yrkandena
10 och 11 av jordbruksutskottet samt yrkande 16 av utbildningsutskottet.

1982/83:2267 av Per Petersson (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar om differentierad sänkning av socialavgifterna i 28 25

Norrbotten i enlighet med motionens förslag,

4. att riksdagen beslutar att till den arbetande regionalpolitiska kommit- 30 29

tén överlämna i motionen nämnda förslag rörande transport- och marknadsföringsstöd
samt lägre elskatt.

Yrkande 2 behandlas av jordbruksutskottet och yrkande 3 av näringsutskottet.

1982183:2268 av Bruno Poromaa (s) och Sören Häggroth (s)

I motionen yrkas

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 32 30

som i motionen anförts angående ADB-utnyttjande.

Yrkande 1 behandlas av trafikutskottet.

1982/83:2269 av Bruno Poromaa (s) och Sören Häggroth (s) 32 32

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som anförs i motionen om användande av regionalpolitiskt
stöd för ombyggnad av outnyttjade bostadslägenheter till kontorslokaler
m.m.

1982183:2271 av Lars Wemer m.fl. (vpk)

I motionen yrkas

3. att riksdagen beslutar avslå de i propositionen föreslagna sänkning- 26 23, 26

arna av socialförsäkringsavgiften,

4. att riksdagen bifaller övriga i propositionen framlagda förslag, 16 11, 34

9. att riksdagen beslutar bevilja 50 milj. kr. till extra stöd åt regionalt 32 30

förankrad enskild eller kooperativ småföretagsamhet i Norrbotten,

AU 1982/83:24

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

10. att riksdagen beslutar bevilja ett förstaårsanslag på 10 milj. kr. för
idé- och förslagsverksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en omformning av
vissa arbeten i den arbetsmarknadspolitiska sektorn till anställningar av
fast karaktär.

Yrkandena 1-2 och 5-8 behandlas av näringsutskottet.

1982/83:2272 av Rune Ångström m.fl. (fp)

I motionen yrkas

I. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för utvecklingen i
Norrbottens län som anförs i motionen,

6. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts om nedsättning
av socialavgifter för icke-offentlig verksamhet i inlandskommunerna i
Norrbottens län,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts i fråga om medel för kommunala oljereduktionsplaner,

9. att riksdagen anvisar ramanslag på 25 milj. kr. för glesbygdsinsatser
m. m. till länsstyrelsen i Norrbottens län för budgetåret 1983/84,

II. att riksdagen beslutar att nedsättning till noll av socialavgifter (inkl.
allmänna löneavgiften) skall ske i Svappavaara för all icke-offentlig verksamhet,

17. att riksdagen godkänner de organisatoriska riktlinjer som förordas i
motionen i fråga om en särskild arbetsförmedlings- och arbetsmarknadsinstitutverksamhet,

18. att riksdagen avslår förslaget att projekteringsbidrag får beviljas i
Norrbottens län enligt de i propositionen förordade riktlinjerna.

Yrkandena 2 och 13 behandlas av trafikutskottet, 3—5 och 12 av civilutskottet,
7 och 14 av näringsutskottet, 10 av finansutskottet, 15 av skatteutskottet,
16 av jordbruksutskottet samt 19 av utbildningsutskottet.

1982/83:2273 av Alf Wennerfors m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för utveckling i Norrbotten
som i motionen förordats,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om nedsättning av socialavgifter,

3. att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 52 000 000 kr.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utvärdering av verksamheten vid den statliga servicecentralen
i Gällivare (SIGA),

9, 34
24

11,15 3,5,

27 25

AU 1982/83:24

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

5. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Arbetsmarknadsutbild- 25 20
ning för budgetåret 1983/84 under tionde huvudtiteln anvisa ett i förhållande
till prop. 1982/83:100 bil. 12 punkt B 2 med 2750000 kr. förhöjt reservationsanslag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 12 4

motionen anförts om åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Medel för särskilda 24 22

insatser för övertalighet inom Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) för

budgetåret 1983/84 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 309000000 kr.,

8. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts om omställnings- 20 18

bidrag för personal vid LKAB,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Yrkesinriktad re habili- 25 21

tering för budgetåret 1983/84 under tionde huvudtiteln anvisa ett i förhållande
till prop. 1982/83:100 bil. 12 punkt C 5 med 1300000 kr. förhöjt
reservationsanslag.

Utskottet

Riktlinjer m. m.

Utvecklingen i Norrbotten

I propositionen redogör statsministern och industriministern inledningsvis
för sysselsättningssituationen i Norrbottens län (s. 2-3 resp. s. 4-5).
Av redogörelserna framgår att regionala utvecklingsproblem inte är en ny
företeelse i Norrbotten. Under 1950- och 1960-talen berodde dessa problem
främst på strukturförändringar inom jord- och skogsbruk. Sysselsättningen
minskade samtidigt som arbetskraftsutbudet ökade från en i genomsnitt
ungdomlig befolkning. Nettoutflyttningen under 1960-talet uppgick
till ca 30000 personer.

Under första delen av 1970-talet blev utvecklingen bättre. Befolkningen i
länet ökade och under tiden fram t. o. m. år 1976 hade Norrbotten inflyttningsöverskott.
Antalet sysselsatta ökade under perioden 1970-1975 med
drygt 16%. Alla näringsgrenar utom jord- och skogsbruk växte till, kraftigast
offentliga tjänster som ökade sin sysselsättning med över 30%. Sysselsättningen
inom industrin ökade under samma period med 19%.

I slutet på 1970-talet stagnerade befolkningsutvecklingen i Norrbotten.
De senaste åren har befolkningen i länet minskat. En orsak till den svagare
utvecklingen är de strukturproblem som drabbat järn-, stål-, gruv- och
skogsindustrin. Dessa branscher svarar i Norrbotten för ca 70% av industrisysselsättningen.
Trots sysselsättningsproblemen inom industrin

AU 1982/83:24

Andel arbetslösa 1982
%

PAJALA

HAPARANDA

ÖVERTORNEÅ

ÖVERKALIX

KIRUNA

ÄLVSBYN

KALIX

GÄLLIVARE
ARVIDSJAUR .

#• ARJEPLOG, PITEA
• LULEA

•• JOKKMOKK: BODEN

RIKET

ökade den totala sysselsättningen under slutet av 1970-talet i Norrbotten.
Sysselsättningsgraden fortsatte att öka men var år 1980 ändå betydligt
lägre än i riket.

Även om länet som helhet periodvis haft en ganska gynnsam utveckling
har vissa delar av Norrbotten genomgående haft svåra sysselsättningsproblem.
Det gäller framför allt kommunerna i Kalixälvens och Tomeälvens
dalgångar. Problemen vid Luossavaara-Kiirunavaara AB:s (LKAB)
gruvor i malmfälten har ytterligare förvärrat det redan tidigare besvärliga
arbetsmarknadsläget i den norra delen av länet. Krisen förstärks nu i
framför allt Kiruna kommun men även i andra kommuner eftersom många
människor arbetspendlar till malmfälten.

Arbetsmarknadssituationen i februari 1983 innebar att 6,3% av befolkningen
i åldrarna 16-64 år i Norrbotten var arbetslös. Ytterligare 7,2%
omfattades av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Totalt stod således

AU 1982/83:24

13,5% utanför den reguljära arbetsmarknaden. Motsvarande andel för
riket som helhet var 6,8%. Länet med det efter Norrbotten högsta värdet
var Värmland med 10%, följt av Västerbottens län och Gävleborgs län.

Det kan också konstateras att sysselsättningsgraden, dvs. andelen förvärvsarbetande
av befolkningen i åldrarna 16—64 år, är den lägsta i riket.
År 1980 uppgick denna andel av arbetskraften totalt sett till 70%. Motsvarande
värde för riket var 75,5%. Sysselsättningsgraden är lägre i Norrbotten
än i riket för både män och kvinnor. Värdena för år 1980 är 77,0% resp.
81,7% för männen och 62,5% resp. 69,1 % för kvinnorna.

Den relativa arbetslösheten under år 1982 i Norrbottens olika kommuner
redovisas i figuren på s. 8. Som jämförelse visas värden även för ett antal
län med den efter Norrbotten högsta arbetslösheten. Som framgår hade
Norrbottens län dubbelt så hög arbetslöshet som riket i genomsnitt, och
Pajala kommun hade dubbelt så höga värden som Norrbottens län. Ser
man till det aktuella sysselsättningsläget i malmfälten kan noteras att
Kiruna nu har en betydligt större arbetslöshet än Gällivare. Det kan också
konstateras att de förändringar som nu förestår inom LKAB främst drabbar
Kiruna kommun.

Skälen till det besvärliga sysselsättningsläget är enligt propositionen
flera. En viktig orsak är industrins förhållandevis begränsade omfattning.
En annan är att den industri som finns har en svag utveckling och har
drabbats av strukturproblem. Hela 70% av länets industrisysselsättning
återfinns som tidigare nämnts inom basindustribranscher som gruv-, ståloch
skogsindustri. Den tidigare omfattande sysselsättningen inom byggnads-
och anläggningssektorn minskar kraftigt bl. a. till följd av den minskade
vattenkraftsutbyggnaden i länet. Likaså fortsätter - om än i långsammare
takt - sysselsättningsminskningen inom jord- och skogsbruket. Med
den lägre utbyggnadstakt som råder inom den offentliga sektorn innebär
detta sammantaget att antalet arbetstillfällen nu sjunker i länet. Samtidigt
ökar antalet personer i yrkesverksam ålder beroende på att ålderssammansättningen
hos länets befolkning är gynnsam.

Vad som anförs i propositionen om sysselsättningsläget i Norrbotten
och som utskottet här delvis redogjort för ger inte anledning till ytterligare
kommentarer från utskottets sida. Utskottet föreslår att propositionens
redogörelse för sysselsättningsläget i Norrbottens län med det anförda
läggs till handlingarna.

Den allmänna inriktningen av sysselsättningsåtgärderna

De stora sysselsättningsproblemen i Norrbotten har lett till att länet
sedan länge varit högt prioriterat när det gäller användningen av reguljära
arbetsmarknads- och regionalpolitiska åtgärder. Detta återspeglas t. ex. i
stödområdesindelningen och i de arbetsmarknads- och regionalpolitiska
åtgärdernas omfattning.

Extra medel har också anvisats de senaste åren dels för rekonstruktion

AU 1982/83:24

av de statliga företagen inom basnäringarna, dels för särskilda åtgärder
inom de regional- och arbetsmarknadspolitiska områdena.

Riksdagen har, när det gäller de senare insatserna, vid två tillfallen —
åren 1979 och 1982 - beslutat om särskilda åtgärdsprogram för att främja
sysselsättningen i Norrbotten. Det år 1979 beslutade åtgärdsprogrammet
omfattade stöd till länet på totalt 1 miljard kronor. Riksdagsbeslutet våren
1982 omfattade stödinsatser i länet på totalt ca 350 milj. kr. Dessutom
beslutade riksdagen då om en sänkning av socialavgifterna i kommunerna
Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala.

Trots de omfattande insatser som sålunda gjorts är problemen inom
näringslivet och därmed för sysselsättningen fortfarande mycket stora. Om
den nuvarande utvecklingen fortsätter, hotas viktiga värden i Norrbotten,
det svenska industrisamhället mister en viktig bas, och en betydande del
av landets samlade produktionsförmåga kan gå förlorad.

Som statsministern framhåller i propositionen har Norrbotten under
decennier lämnat viktiga bidrag till vårt lands utveckling. Länets naturliga
tillgångar har tagits till vara, till gagn för det egna länet och för det svenska
folkhushållet.

Extraordinära insatser måste nu sättas in för att vända utvecklingen i
Norrbotten och skapa förutsättningar för en ny framtid i länet.

Propositionens förslag till allmänna riktlinjer för utvecklingen i Norrbotten
utgår från den utvecklingsplan för Norrbotten som arbetarrörelsen
presenterade i böljan av år 1982. Utvecklingsplanen innehåller fem steg.
Nedan redovisas planens olika delar och i anslutning därtill de förslag som
lämnas i propositionen.

I ett första steg skulle, enligt utvecklingsplanen, åtgärder vidtas för att
allmänt stärka konkurrenskraften i det norrbottniska näringslivet. Detta
skulle åstadkommas genom sänkta produktions- och transportkostnader
för industrin.

I propositionen lämnas förslag om medel för en finansiell rekonstruktion
av LKAB. Vidare föreslås bidrag till LKAB:s malmtransporter.

För att göra det möjligt att sänka produktionskostnaderna inom industrin
lämnas förslag om nedsättning av socialavgifterna för företag inom
bl. a. gruvor och tillverkningsindustri. För Svappavaara, där situationen
bedöms som speciellt allvarlig, föreslås i propositionen att företagen helt
befrias från lagstadgade socialavgifter för nytillkommande sysselsättning.

I ett andra steg skulle enligt utvecklingsplanen effektivare system skapas
för statligt finansiellt stöd till näringslivet i länet. Det skulle ske bl. a.
genom förstärkt regionalpolitisk stöd och ytterligare resurser till utvecklingsfonden
i länet.

I propositionen lämnas förslag om tillskott till utvecklingsfonden och
särskilda resurser till bl. a. industriprojekt.

I ett tredje steg skulle enligt utvecklingsplanen företagens konkurrensförmåga
stärkas genom intensifierade insatser inom marknadsföring, teknikutveckling
och utbildning.

AU 1982/83:24

Propositionen innehåller förslag om bl. a. förstärkta resurser till högskolans
forskning och lokalförsörjning. Åtgärderna är i stor utsträckning inriktade
på att stimulera näringslivets utveckling. *

7 ett fjärde steg skulle enligt utvecklingsplanen konkreta investeringsoch
utvecklingsprojekt förverkligas inom skilda näringsgrenar.

I propositionen föreslås resurser till SSAB för vidareutveckling av metallurgin
samt för investeringar i bl. a. miljö- och energiteknik.

Inom kommunikationssektorn lämnas förslag om investeringar i malmbanan,
Kiruna flygplats och vägar med speciell betydelse för skogsindustrins
transporter.

Propositionen innehåller också förslag om resurser till skogsbilvägar och
skogsvård.

Förslag lämnas om en sammanhållen plan för energiproduktion och
energianvändning. Ökat stöd föreslås bl. a. till fastbränsleanläggningar,
energisparåtgärder och ombyggnadsåtgärder. I arbetet med denna planering
får länsstyrelsen en central roll.

Resurser ställs också till förfogande för särskilda projekt och åtgärder
för att öka sysselsättningen i Norrbottens län. Det gäller bl. a. turism,
särskilda glesbygdsinsatser och insatser för att på olika sätt stimulera fram
ny industrisysselsättning och få ytterligare verksamhet inom bl. a. administrativ
tjänsteproduktion till länet.

Det femte steget i utvecklingsplanen skulle bestå av omedelbara arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.

I propositionen lämnas förslag om särskilda resurser till arbetsförmedling,
utbildning och arbetsmarknadspolitiska insatser.

Sedan utvecklingsplanen presenterades har sysselsättningsläget i malmfälten
förvärrats genom de svårigheter som har drabbat LKAB. Förslagen i
propositionen har anpassats härtill.

Sex av de avgivna motionerna tar upp den allmänna inriktningen av
åtgärderna för att lösa sysselsättningsproblemen i Norrbotten.

I motion 2273 av Alf Wennerfors m.fl. (m) anförs inledningsvis att de
åtgärder moderata samlingspartiet i andra sammanhang föreslagit för att
sänka företagens omkostnader skulle ge en bättre förutsättning för näringslivets
utveckling i Norrbotten. Man erinrar i motionen om att moderata
samlingspartiet konsekvent sagt nej till regeringens förslag om ökade pålagor
på näringslivet.

Det framhålls vidare i motion 2273 att om den enskilda sektorn skall
kunna expandera är det nödvändigt att ansträngningarna inriktas på verksamheter
som i huvudsak ligger utanför de traditionella basnäringarna.
Som exempel nämns data- och elektronikområdet. Även den privata tjänstesektorn
sägs ha förutsättningar att expandera.

Lönebildningen och lönekostnaderna har enligt motionen avgörande
betydelse för sysselsättning och företagande i Norrbotten under de kommande
åren. En fortsatt lönestelhet utan anpassning till olika företags,

AU 1982/83:24

branschers och regioners lönebetalningsförmåga minskar förutsättningarna
för en positiv sysselsättningsutveckling. Många viktiga jobb och företag
i Norrbotten torde ha offrats på den solidariska lönepolitikens altare under
årens lopp. Ansvaret för att detta inte fortsätter vilar enligt motionärerna
tungt på arbetsmarknadens parter i kommande års avtalsförhandlingar.

Det påpekas i motionen att ungdomens situation är särskilt svår i Norrbotten
på grund av bristen på ingångsjobb i det norrbottniska näringslivet.
Detta beror i viss utsträckning på den extremt svåra arbetsmarknadssituationen
i länet men kan också förklaras av samma faktorer som är grunden
till ungdomens svårigheter på arbetsmarknaden i Sverige som helhet: höga
ingångslöner, arbetsmarknadslagstiftningen och brister i yrkesutbildningens
organisation. Många ungdomar i Norrbottens inland, som vill skaffa
sig en yrkesutbildning, tvingas göra detta långt hemifrån och med liten
chans att kunna återvända och få jobb i företag på hemorten. Moderata
samlingspartiets förslag till lärlingsutbildning skulle enligt motionen rejält
förändra den nuvarande situationen och öppna nya vägar till utbildning och
jobb för Norrbottens ungdomar.

När det först gäller riktlinjerna för utvecklingen i Norrbottens län godkänner
utskottet vad som anförs i propositionen. Utgångspunkt för propositionen
på denna punkt är den utvecklingsplan för Norrbotten som socialdemokraterna
antog våren 1982.

I fråga om yrkanden som i övrigt rör riktlinjerna för utvecklingen i
Norrbotten kan erinras om att utskottet redan i sitt betänkande om arbetsmarknadspolitiken
(AU 1982/83:21) behandlat de synpunkter som läggs
fram i moderata samlingspartiets partimotion 2273 om de förutsättningar
som den ekonomiska politiken ger för sysselsättningspolitiken generellt
och därmed för Norrbotten. Det gäller företagens kostnader samt de statliga
avgifternas och lönebildningens betydelse för dessa kostnader m.m.
Utskottet avstyrkte de då aktuella yrkandena, och dessa avslogs också av
riksdagen. Detsamma blev fallet med moderata samlingspartiets förslag till
åtgärder mot ungdomsarbetslösheten, bl. a. ett utbyggt lärlingssystem.
Något nytt har inte tillkommit i dessa ärenden som ger riksdagen anledning
till ändrade ställningstaganden i detta sammanhang. Motion 2273 bör alltså
avslås i dessa delar.

Moderata samlingspartiet anför vidare i samma motion att den selektiva
stödpolitik som bedrivits i Norrbotten har misslyckats i grunden. Generellt
verkande åtgärder föreslås därför. Det sägs i motionen att generella insatser
medför att även företag utan problem kan växa utöver sina tidigare
möjligheter. Vidare kan den privata tjänstesektorn utvecklas snabbare,
vilket är betydelsefullt från sysselsättningssynpunkt. Möjligheterna att
starta nya företag förbättras väsentligt om de totala kostnaderna sänks. De
konkurrenssnedvridande effekter som följer i spåren av selektivt företagsoch
sysselsättningsstöd undviks. Arbetstillfällen, som annars riskerar att
konkurreras ut i ett företag som ett resultat av stöd till ett annat företag i
samma bransch, kan därmed bibehållas, avslutar motionärerna.

AU 1982/83:24

Även Per Petersson (m) argumenterar i motion 1531 för användning av
generella medel när det gäller insatser i Norrbotten. Skälet är främst att
förutsättningarna för näringslivets utveckling måste göras mera lika med
övriga landet.

När det gäller avvägningen mellan selektiva och generella medel i arbetsmarknads-
och regionalpolitiken som tas upp i motionerna 2273 och
1531 är det utskottets mening att det i propositionen har gjorts en lämplig
avvägning. Inslaget av selektiva stödåtgärder till bl. a. näringslivet måste
bli stort i regioner med så stora sysselsättningsproblem som Norrbotten.
Att exempelvis öka de generella åtgärderna genom en större nedsättning
av socialavgifterna på bekostnad av företagsinriktade stöd till investeringar
kan utskottet inte acceptera när det gäller Norrbotten. Frågan om
avvägningen mellan dessa båda huvudtyper av stöd i regionalpolitiken
övervägs för övrigt av den pågående utredningen om regionalpolitisk! stöd
till näringslivet. Något ytterligare initiativ när det gäller utredning av dessa
frågor som föreslås i motion 1531 är inte nödvändigt. Med det anförda
avstyrks motionerna 2273 och 1531 i här aktuella delar.

Centerpartiet erinrar i sin partimotion 2261 om de omfattande åtgärder
som vidtagits i Norrbotten efter regeringsskiftet år 1976 då enligt motionen
en ny mera decentralistiskt inriktad regional- och näringspolitik började att
genomföras under centerpartiets ledning.

Det påpekas i motionen att de allmänna ekonomiska förutsättningarna
för regionalpolitiken har förändrats i väsentliga avseenden under 1970-talets lopp. Under 1980-talet kan tillväxten i ekonomin förväntas bli avsevärt
lägre än under 1960-talet och i början av 1970-talet. Politiken måste
därför inriktas på att initiera och stödja nyskapande och nyföretagande
samt att utveckla den verksamhet som finns i de utsatta regionerna. Det är
nödvändigt att samhället förfogar över effektiva medel i syfte att såväl
påverka industriinvesteringarna som den växande andelen sysselsatta
inom service- och tjänstesektorn ur regionalpolitisk synpunkt. De arbetsmarknads-,
regional- och industripolitiska insatserna måste därför samordnas.
Målsättningen måste enligt centerns partimotion vara att ingen av
arbetsmarknadspolitiska skäl skall mot sin vilja tvingas flytta från sin
hemort. Centerpartiet kan enligt motionen inte acceptera en målmedvetet
ökad geografisk rörlighet varken som medel för att öka den ekonomiska
tillväxten eller för att lösa sysselsättningsproblem vid strukturförändringar.
I stället måste en yrkesmässig rörlighet stimuleras mellan olika företag
och branscher.

Det sägs vidare i motionen att förslagen i propositionen huvudsakligen
är av defensiv karaktär och framför allt inriktade på rent finansiellt stöd till
de statliga företagen för täckande av redan upplupna förluster samt rena
arbetsmarknadspolitiska åtgärder i syfte att underlätta en flyttning från
länet. Någon större optimism och framtidstro kan inte skönjas i de socialdemokratiska
förslagen. Det förefaller enligt motionärerna mera vara ett

AU 1982/83:24

eko från 1960-talets koncentrationspolitik. Enligt centerpartiets uppfattning
måste de planeringstal som fastlagts i 1981/82 års regionalpolitiska
beslut gälla och de närings-, regional- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder
som vidtas anpassas efter detta mål. Utgångspunkten för samhällets
insatser skall således vara att Norrbottens län år 1990 skall ha en befolkning
som uppgår till 267 000 - dvs. samma befolkningstal som för år 1981.

Utskottet tar först upp kritiken i centerpartiets partimotion 2261 om att
förslagen till åtgärder i propositionen inte är inriktade på att motverka
befolkningsomflyttning utan tvärtom stimulerar till sådan. Utskottet vill
erinra om att av de ca 4000 milj. kr. som propositionens förslag kostar
under en treårsperiod är endast 28,9 milj. kr. dvs. mindre än 1 % avsedda
för flyttningsbidrag och liknande insatser. Utskottet kan inte heller se att
centerpartiets förslag till sysselsättningsåtgärder har en principiellt sett
annan utformning än propositionen. De åtgärder som centepartiet föreslår
och som avviker från propositionens förslag uppgår — om man bortser från
förslagen om Svappavaara som är av temporär art — till drygt 1 % av
totalbeloppet på 4000 milj. kr. Utskottets slutsats av detta förhållande blir
att propositionens och motionens förslag får ungefär samma inverkan när
det gäller befolkningsomflyttningen i Norrbotten. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 2261 i motsvarande del.

I motion 2261 yrkas också att den planeringsnivå för Norrbotten som
riksdagen beslutade våren 1982 (AU 1981/82:23) skall ligga fast. Utskottet
har ingen annan uppfattning. Beslutet innebar att planeringen skulle inriktas
mot en oförändrad befolkning år 1990. Enligt länsstyrelsens senaste
prognos skulle befolkningen komma att minska med 17000 personer fram
till denna tidpunkt. Den beslutade planeringsnivån för år 1990 är därför ett
mycket ambitiöst mål som förutsätter att nuvarande negativa utveckling
bryts. De åtgärder som läggs fram i propositionen har ett sådant syfte.
Några ytterligare uttalanden med anledning av motion 2261 behövs inte på
denna punkt. Utskottet avstyrker därför motionen i denna del.

När det gäller fördelningen av sysselsättningsåtgärderna inom Norrbotten
vill motion 2261 slå fast att de närings- och regionalpolitiska insatserna
skall utgå från det stödområdessystern som finns. Stödområdesindelningen,
framhålls det vidare, måste ligga till grund för hur de samhälleliga
insatserna fördelas så att satsningarna sker i de områden där de bäst
behövs. Denna principiella inställning är också utgångspunkt för centerpartiets
inställning till hur insatserna i Norrbotten bör ske.

Även Per Petersson (m) framför i motion 1531 synpunkter på hur de
regionalpolitiska insatserna skall fördelas. I motionen stryks under att det
selektiva regionalpolitiska stödet måste koncentreras till regioner med
långvariga sysselsättningsproblem.

Utskottet har samma uppfattning som motionerna 2261 och 1531 att de
delar av länet som har de största problemen skall prioriteras. Det innebär

AU 1982/83:24

t. ex. att ett förmånligare stöd skall ges i inlandet än i de mera tätbefolkade
områdena vid kusten. Det är naturligt att malmfaltskommunerna och kommunerna
i Kalix- och Tomeälvdalarna får ta emot en förhållandevis stor
del av insatserna. Det är också naturligt att det i malmfälten är Kiruna
kommun som prioriteras med hänsyn till att sysselsättningsläget redan nu
är svårt och till att de förestående sysselsättningsminskningarna inom
LKAB i huvudsak drabbar denna kommun. Stödområdesindelningen återspeglar
de regionalpolitiska problemens omfattning och är en självklar
utgångspunkt när det gäller de regionalpolitiska stödinsatsernas fördelning.
Med hänvisning till vad utskottet anfört behöver här aktuella yrkanden
i motionerna 1531 och 2261 inte föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida.

Liksom i motion 2261 erinras i motion 2272 av Rune Ångström m. fl. (fp)
om de insatser som gjorts i Norrbotten under senare år. Det framhålls att
med de stimulansåtgärder som beslutades åren 1979 och 1982 inleddes en
ny och mera aktiv sysselsättningspolitik för Norrbotten. Den innebar
enligt motionen en prioritering av långsiktigt verkande industrifrämjande
insatser framför mera kortsiktiga åtgärder såsom beredskapsarbeten och
tidigareläggning av statliga beställningar. Det fortsatta stödet till Norrbotten
bör ha samma inriktning.

Uppfattningen i motion 2272 om att långsiktigt verkande industrifrämjande
insatser bör prioriteras framför mera kortsiktiga åtgärder på det
arbetsmarknadspolitiska området kan utskottet i och för sig dela. Enligt
utskottets mening kan man emellertid inte minska på de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna förrän de långsiktiga åtgärderna har fått effekt. Med
det sysselsättningsläge som nu råder i Norrbotten skulle en prioritering av
de långsiktiga åtgärderna rimligen leda till att de medel som i motionen blir
anvisade för sådana ändamål borde ökas utöver propositionens förslag. De
åtgärder som förs fram i motion 2272 tyder dock inte på att en annan
avvägning gjorts i detta hänseende i motionen än i propositionen. Någon
åtgärd med anledning av motion 2272 i denna del är därför inte påkallad.

Det sägs slutligen i centerpartiets partimotion 2261 att utvecklingen har
visat hur sårbart länet är vid ekonomiska lågkonjunkturer med sjunkande
priser och minskande efterfrågan på t. ex. skog, malm och stål. Basindustrierna
måste därför kompletteras med ett brett utbud av småföretag. För
att uppnå en utveckling mot en mer differentierad näringsstruktur krävs
kraftiga stimulanser för att öka och stärka småföretagsamheten. Utvecklingsfonden
har enligt motionärerna ett stort ansvar att här bidra till en
sådan utveckling.

Utskottet delar uppfattningen i motion 2261 om behovet av att differentiera
näringslivet i Norrbotten. Liknande synpunkter framförs också i moderata
samlingspartiets kommittémotion 2273. Utskottet konstaterar att
regeringens förslag i propositionen har samma syfte. De aktuella motionsyrkandena
bör därför inte föranleda någon åtgärd.

AU 1982/83:24

Krisen i Norrbotten är enligt vpk:s partimotion 2271 en del av de
lagbundet framträdande motsättningar och mönster som uppträder under
det rådande produktionssättet. Till dessa mönster hör tendensen till ojämn
regional utveckling. Den europeiska industrialiseringen skapade i två etapper
(från 1850 och från 1890) en stark expansion för råvaruexploatering i
norra Sverige. Den därav följande kapitalbildningen överfördes till färdigvaruindustri
i andra delar av landet. Norrbotten blev enligt motionen en
råvaruberoende, ensidig, ”kolonial” ekonomi.

En säregenhet spelade enligt motionärerna roll just för Norrbotten. När
de traditionellt höga födelsetalen och stora ungdomskullarna på 1960-talet
mötte en allt sämre arbetsmarknad, utlöstes en våg av flyttning söderut.
Numera är flyttningen som tvångsmässig utväg borta - krisen i hela landet
gör att arbetslösheten ackumuleras inom länet.

En granskning av propositionen visar enligt motionärerna att den egentligen
inte är relaterad till de verkliga problemen i Norrbotten. Den föreslår
ett knippe åtgärder av uppehållande natur, en kraftig nedskärning av
sysselsättningen inom LKAB och följdriktigt också en avsevärd summa till
arbetsmarknadsåtgärder. Det är egentligen endast de föreslagna trafikinvesteringarna
och byggnadsprojekt inom högskolesektorn, som kan betecknas
som utvecklingsåtgärder, och de är av begränsat omfång. I övrigt
föreslår man åtgärder, som har karaktär av lätt desperata improvisationer.

Vpk underkänner den plan som ligger till grund för propositionens
förslag och anser att en plan, som verkligen är ägnad att effektivt bekämpa
arbetslösheten och de ekonomiska problemen i Norrbotten, måste erkänna
och utgå från vissa grundläggande omständigheter.

De gamla basnäringarnas storhetstid är enligt motionen slut. Något ökat
totalt antal arbeten i dessa näringar i förhållande till nuläget är inte möjligt
att åstadkomma och kan aldrig mer förutses. Däremot kan framtida sysselsättningstillfällen
försvaras genom högre och bättre förädling och eventuell
anknytning till vissa nya marknader. Motionärerna menar vidare att ett
större nettotillskott av arbeten kan tillskapas i nya, av råvarubasen mer
oberoende industrier. Stöd till kommunerna kan vidare stärka den offentliga
sektorn och hindra att dess ekonomiska grund undergrävs. Här beskrivna
synpunkter på differentiering av näringslivet i Norrbotten har
redan behandlats av utskottet ovan.

Det sägs slutligen i motion 2271 att det privata kapitalet - sett i stort -under detta århundrade inte har visat något egentligt intresse för Norrbotten.
Det är helt tydligt att kapitalbildning och vidare industrialisering till
större delen måste ske i samhällelig regi, under inflytande från länsbefolkning
och fackföreningsrörelse, slutar motionärerna.

Liknande synpunkter på utformningen av en plan för utveckling av
Norrbotten framförs i vpk:s partimotion 345 som väcktes under allmänna
motionstiden år 1983.

När det gäller vpk:s yrkande om en plan för Norrbotten vill utskottet

AU 1982/83:24

erinra om att frågor av det slag som tas upp i motionerna 345 och 2271
behandlas i det löpande länsplaneringsarbetet. Regeringen har också givit
länsstyrelsen i uppdrag att inom ramen för denna verksamhet och i samarbete
med utvecklingsfonden utarbeta ett regionalt industripolitiskt program.
Detta beräknas föreligga under hösten 1983. Med det anförda avstyrks
motionerna 345 och 2271, den senare i aktuell del.

Övriga förutsättningar för utskottets ställningstagande

Den bedömning av insatsbehoven i Norrbotten som utskottet gör i det
följande bygger när det gäller förhållandena i malmfälten på att LKAB:s
nyligen upprättade strukturplan genomförs. LKAB uppger i denna plan att
den fortsatta tillbakagången för högfosformalmer, frånvaron av en tillräckligt
stor marknad för pellets och de kvardröjande kvalitetsnackdelarna hos
lågfosforprodukterna medför att företagets problem koncentreras till Kiruna
och Svappavaara. Malmberget i Gällivare kommun är i dag en gruva
som ur kvalitetssynpunkt inte längre inger oro. Enligt LKAB bör Kiruna
och Malmbergets gruvor med tillhörande pelletsverk fortsättningsvis svara
för LKAB:s hela produktion, medan Svappavaara bör avställas med möjlighet
att vid en kraftigt förbättrad marknadssituation kunna tas i drift igen.
Den produktionsnivå som planen bygger på innebär att en övertalighet
motsvarande ca 1500 personer uppstår inom LKAB inräknat de 320 personer
som redan har sagts upp.

Utskottets överväganden i det följande bygger vidare på att en finansiell
rekonstruktion av LKAB kommer till stånd samt på att företaget får medel
för förlängda uppsägningstider vid friställningar samt för sysselsättningsåtgärder
för övertalig personal under budgetåret 1982/83.

Centerpartiet anser i motion 2261 att driften i Svappavaara skall upprätthållas
ytterligare ett år vilket avses ge människorna ytterligare tid att
försöka skapa nya sysselsättningstillfällen. Kostnaden härför, ca 70 milj.
kr., skall enligt motionen tas från de medel som i propositionen föreslås
dels för flyttningsstimulans, dels för sysselsättningsåtgärder inom LKAB.

Även vpk motsätter sig i motion 2271 att Svappavaara ställs av. Det
yrkandet behandlas i näringsutskottet.

Utskottet konstaterar beträffande förlängd gruvdrift i Svappavaara att
marknad enligt LKAB:s bedömning saknas för den produktionskapacitet
som finns i Svappavaara. Någon motsatt uppfattning förs inte fram i
motion 2261. Några förbättringar i marknadssituationen förutses inte heller.
Frågan är då vad ett uppskov under ett år med upphörande av driften
är värd som sysselsättningspolitisk insats. Erfarenheterna från andra stora
driftinskränkningar visar att ett omedelbart genomförande ofta har varit att
föredra i stället för den fortsatta ovisshet som ett tillfälligt uppskov innebär,
trots de svåra påfrestningar som detta innebär för de enskilda personer
som drabbas. Det är också tydligt att det även vid uppskov med en
2 Riksdagen 1982/83. 18 sami. Nr 24

AU 1982/83:24

driftinskränkning blir nödvändigt att omedelbart vidta åtgärder för att
skapa ny sysselsättning. Det har också visat sig att snabba beslut i dessa
fall framtvingar mera intensiva insatser från alla berörda att omedelbart ta
sig an problemen. Utskottet menar att dessa erfarenheter också är tillämpbara
när det gäller en driftinskränkning i Svappavaara. Utskottet vill också
tillägga att de medel som skulle behövas för fortsatt drift under ett år, dvs.
ca 70 milj. kr., får en bättre användning om de utnyttjas på ett annat sätt.
Mot bakgrund av vad här sagts avstyrks motion 2261 i denna del. Utskottet
återkommer till frågan vid behandlingen av anslagen inom arbetsmarknadsdepartementets
ansvarsområde.

Utskottet tar sist i detta avsnitt upp motion 1982/83:1665 av Sören
Häggroth m.fl. (s) som också gäller förutsättningarna för sysselsättningspolitiken.
I motionen stryks under behovet av ett ökat industriellt samarbete
på Nordkalotten för att motverka den höga arbetslösheten inom
området samt att förekommande hinder för en fri nordisk arbetsmarknad
undanröjs. En utredning av den senare frågan begärs i motionen.

När det gäller förslaget i motion 1665 om en utredning om en fri arbetsmarknad
på Nordkalotten vill utskottet erinra om det omfattande gränssamarbete
som sker inom ramen för Nordiska Ministerrådets regionalpolitiska
verksamhet. Av särskild betydelse i sammanhanget är Nordkalottkommittén.
I detta arbete sker en fortlöpande uppföljning av vad som
upplevs som hinder för samarbetet. Det kan gälla olikheter i skatte- och
sociallagstiftningen som försvårar arbetskraftspendling eller skillnader i
anbudsförfarandet vid offentlig upphandling som missgynnar företag i annat
nordiskt land. Syftet med den uppföljning som sker är att aktualisera
förslag till ändringar som undanröjer begränsningarna i samarbetsmöjlighetema.
Utskottet konstaterar att de problem som tas upp i motionen sålunda
redan har uppmärksammats. Motionen bör därför inte föranleda någon
åtgärd.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Utskottet behandlar i detta avsnitt bilaga 4 till proposition 1982/83: 120.
Föredragande inom regeringen har varit arbetsmarknadsminister Leijon.

Åtgärder under budgetåret 1982183
Det svåra sysselsättningsläget i Norrbotten har lett till att regeringen
redan under hösten 1982 vidtog en rad åtgärder inom det arbetsmarknadspolitiska
området. Statliga investeringar för ca 180 milj. kr. har tidigarelagts
i Norrbotten och av de medel för beredskapsarbeten som riksdagen
beviljat med anledning av regeringens proposition 1982/83:50 om vissa
ekonomisk-politiska åtgärder m.m. har AMS tilldelat länet 165 milj. kr.
Därmed har Norrbotten för innevarande budgetår tilldelats totalt 730 milj.

AU 1982/83:24

kr. för beredskapsarbeten. Statsbidraget till beredskapsarbeten har av
AMS jämkats uppåt väsentligt i länets kommuner och då främst i malmfältskommunerna.
AMS har tilldelats 100 milj. kr. för rådrumsbeställningar
och har därigenom fått möjlighet att prioritera verkstadsindustrin i malmfälten.
Hittills har under innevarande budgetår ca 40 milj. kr. lagts ut i
rådrumsbeställningar i Norrbottens län. Vidare har förmedlingarna i Gällivare
och Kiruna förstärkts med tio arbetsförmedlare. Dessutom har under
innevarande budgetår arbetsförmedlingen i Norrbottens län tidigarelagt
anställning av 20 tjänstemän. Vidare har terminaler för sökning av lediga
platser placerats hos LKAB i Kiruna och Gällivare kommuner. För att
bättre kunna anpassa arbetsmarknadsutbildningens resurser till de speciella
förhållanden som råder i Norrbottens län har regeringen uppdragit åt
AMS och skolöverstyrelsen (SÖ) att låta kursstyrelsen i länet inom en
given medelsram få möjlighet att, när så bedöms lämpligt, tillämpa lokala
läroplaner.

I propositionen föreslås nu åtgärder för att dels underlätta för den
övertaliga personalen inom LKAB att finna nya arbeten, dels ytterligare
förstärka de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i Norrbottens län i övrigt.

Insatser för övertaliga inom LKAB

För att underlätta för den övertaliga personalen vid LKAB i Kiruna och
Gällivare kommuner att finna arbeten inom annan verksamhet föreslås i
propositionen särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det föreslås vidare
att en särskild organisation inrättas för ändamålet. För att denna
organisation skall kunna arbeta inom det för de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna befintliga regelsystemet föreslås att organisationen får formen
av en särskild arbetsförmedling (af/ami-LKAB). Verksamheten skall enligt
förslaget inrättas direkt under länsarbetsnämnden i Norrbottens län och
fungera under tiden den 1 juli 1983-den 30 juni 1985, varefter verksamheten
bör upphöra.

Ledningen för af/ami-LKAB bör enligt propositionen bestå av en delegation
som utses av länsarbetsnämnden i Norrbottens län. Delegationen bör
få samma befogenheter som en distriktsarbetsnämnd och disponera de
särskilda medel som föreslås för sysselsättningsskapande åtgärder m. m.
inom malmfältskommunerna för de övertaliga inom LKAB. Delegationen
föreslås dessutom få möjlighet att i länsarbetsnämndens ställe inom ramen
för ordinarie anslag besluta om arbetsmarknadspolitiska åtgärder som det
nu ankommer på nämnden att besluta om. Förutom att af/ami-LKAB bör
ha tillgång till de vanliga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som alla
arbetsförmedlingar har bör till delegationens förfogande stå fem extra amilag
varav tre i Svappavaara och två i Kiruna. Arbetsförmedlingen bör i
övrigt ha det antal tjänstemän som är erforderligt. Vid fullt kapacitetsutnyttjande
bedöms behovet till 50 arbetsförmedlare.

Af/ami-LKAB bör vidare få möjlighet att inom arbetsmarknadsutbild -

AU 1982/83:24

ningens ram köpa utbildning inom det reguljära skolväsendet och i företag
samt att anordna nya utbildningar. Af/ami-LKAB bör även anvisas särskilda
medel för att kunna anordna beredskapsarbeten för övertaliga och för
att starta särskilda projekt som kan leda till anställning för sådan personal.
För att öka intresset för att genomgå utbildning föreslås att en särskild
utbildningspremie införs så att alla som fullföljer påbörjad utbildning erhåller
högst 4000 kr. vid kursens slut.

Ett förhöjt lönebidrag föreslås i propositionen för de arbetstagare inom
LKAB i malmfälten, som varit föremål för särskilda rehabiliteringsåtgärder
inom LKAB eller vid arbetsmarknadsinstitut eller som beretts
särskild sysselsättning inom LKAB på grund av varaktigt nedsatt arbetsförmåga.
Sysselsättningseffekten av denna åtgärd beräknas till ca 100
personer.

Slutligen anmäler arbetsmarknadsministern att Stiftelsen Samhällsföretag
kommer att fa i uppdrag att undersöka möjligheterna till utökning av
den skyddade verksamheten i malmfaltsområdet.

Kostnaderna för förslagen behandlas nedan under anslagsfrågor.

Alf Wennerfors m. fl. (m) accepterar i motion 2273 i huvudsak den
principmodell föraf/ami-LKAB som skisseras i propositionen. Detta gäller
också de redovisade huvuduppgifterna. Dock understryks vikten av största
möjliga flexibilitet vad gäller såväl organisation som verksamhetens
uppläggning.

Det bör enligt motionen ankomma på AMS och länsarbetsnämnden samt
af/ami-LKAB att inom befintliga ramar omfördela de resurser och finna de
former som bäst tillgodoser arbetsuppgiften att ta hand om övertalig personal.
Regeringens förslag om möjligheter för af/ami-LKAB att köpa och
anordna utbildningar tillstyrks också. Verksamheten bör bekostas inom
ramen för befintliga resurser.

Inrättandet av af/ami-LKAB avstyrks däremot i centerpartiets partimotion
2261 och motion 2272 av Rune Ångström m.fl. (fp). Något nytt organ
är enligt dessa motioner inte befogat. De medel som föreslås till beredskapsarbeten
och särskilda projekt bör ställas till de reguljära arbetsförmedlingarnas
förfogande.

Utskottet tillstyrker att en särskild organisation tillskapas vid LKAB för
att hantera de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som behövs. Erfarenheterna
från avvecklingarna av varven i Väst- och Sydsverige visar att detta
är en ändamålsenlig lösning bl. a. med hänsyn till den betydande förstärkning
av arbetsförmedlingens resurser som är aktuell. Genom att länsarbetsnämnden
tillsätter den delegation som skall leda af/ami-LKAB blir
verksamheten i motsats till vad som antyds i motionerna 2261 och 2272
inordnad i arbetsmarknadsverkets ordinarie verksamhet. Utskottet tillstyrker
de principer för en särskild arbetsförmedlingsverksamhet m. m. vid
LKAB som redovisas i propositionen och avstyrker därmed de båda motionerna
i motsvarande delar. Det bör få ankomma på regeringen att

AU 1982/83:24

besluta om den närmare utformningen av organisationen och verksamhetens
inriktning. Vad regeringen i övrigt anför i sammanhanget om utbildningspremie
vid genomgången utbildning, om användning av förhöjt lönebidrag
för arbetshandikappade i vissa fall m. m. tillstyrks från utskottets
sida.

Flyttningsbidrag och inlösen av egnahem

För att underlätta för arbetssökande som vill flytta till annan ort att där
ta arbete finns olika former av flyttningsbidrag. Riksdagen har nyligen (AU
1982/83:21) beslutat om en höjning av den delen av detta bidrag som utgörs
av s. k. starthjälp.

Det sägs i propositionen att de betydande kostnader för den enskilde och
hans eller hennes familj som en etablering på en annan ort vanligtvis
medför ofta inte täcks av de nu gällande bidragsformerna. I ett läge där det
behövs såväl geografisk som yrkesmässig rörlighet är detta inte tillfredsställande.
I propositionen föreslås därför försöksverksamhet med dels en
ny bidragsform, traktamente vid dubbel bosättning, dels en förlängning av
den tid under vilken månadsresor vid dubbel bosättning kan utgå. Försöksverksamheten
bör pågå under tre år och omfatta personer som har eller har
haft sina arbetsplatser i Kiruna eller Gällivare kommun. Försöksverksamheten
bör bara omfatta dem som blir arbetslösa den 1 juli 1983 eller senare.
De allmänna villkoren för flyttningsbidrag bör gälla även dessa bidragsformer.
Traktamente bör utgå till dels den som har kostnader för dubbel
bosättning genom att en del av familjen stannar på utflyttningsorten, dels
den som endast har kvar sin bostad på utflyttningsorten.

Det föreslås att traktamentet differentieras med hänsyn till försörjningsbördan
och uppgår till 50 kr. per dag för den som har enpersonshushåll och
75 kr. för den som har flerpersonshushåll. Traktamentet bör få utgå under
fem dagar per vecka under högst tolv månader. Det bör liksom övriga
former av flyttningsbidrag vara skattefritt.

Månadsresor vid dubbel bosättning utgår f. n. under sex månader till den
som har beviljats starthjälp och har kostnader för egen bostad på två orter.
Tidsperioden under vilken resorna kan utgå föreslås nu bli förlängd för den
som beviljas traktamente vid dubbel bosättning till högst tolv månader i
konsekvens med att traktamentet föreslås kunna utgå under den tiden.

Inlösen av egnahemsfastigheter och bostadsrättslägenheter av arbetsmarknadspolitiska
skäl får f. n. ske i bl. a. Norrbottens län. Frågan om
inlösen prövas av AMS efter samråd med bostadsstyrelsen. De nuvarande
riktlinjerna för inlösenverksamheten lades fast av riksdagen år 1971 (prop.
1971:1 bil. 13, InU 3, rskr56).

Vid bestämmande av inlösenvärdet för en fastighet utgår man f. n. som
regel från fastighetens taxeringsvärde. Jämkning uppåt kan ske i vissa fall.
Inlösenvärdet för bostadsrätter utgör högst summan av den av bostadsrättsinnehavaren
till bostadsrättsföreningen erlagda grundavgiften och
gjorda amorteringar.

AU 1982/83:24

Det inlösenvärde som nu kan åsättas en fastighet tar i princip inte
hänsyn till värdet av eget arbete som lagts ned på fastighetens förbättring
efter den senaste fastighetstaxeringen. För att möjliggöra kompensation
även för sådant arbete föreslås i propositionen att inlösenvärdet för fastighet
också skall få jämkas uppåt med det fulla värdet av investeringar gjorda
efter 1981 års taxering enligt de grunder som gäller vid fastighetstaxering.

AMS föreslås även fortsättningsvis ansvara för inlösenverksamheten
men den ekonomiska förvaltningen av inlösta fastigheter, som inte kan
avyttras omgående, bör handhas av länsbostadsnämnd. AMS bör också ha
rätt att mot skälig ersättning anlita kommunala organ för den faktiska
förvaltningen av inlösta fastigheter, dvs. för tillsyn och andra åtgärder som
är nödvändiga för att förhindra kapitalförstöring.

Här beskrivna ändringar föreslås bli prövade under en försöksperiod på
tre år fr. o. m. den 1 juli 1983 och bör begränsas till fastigheter i Kiruna och
Gällivare kommuner.

Centerpartiet avvisar i motion 2261 den förstärkning av nuvarande flyttningsbidrag
som föreslås i propositionen och likaså den förändring som
föreslås när det gäller bidragsreglerna för inlösen av fastigheter. Man vill
som utskottet redogjort för tidigare i betänkandet inte stimulera till geografisk
rörlighet som innebär att regionen tappas på ytterligare invånare.

Utskottet har tidigare i år i betänkandet AU 1982/83:21 om arbetsmarknadspolitik
behandlat frågan om flyttningsbidragets inverkan på befolkningsomflyttningen.
Utskottet erinrade därvid om att det antal flyttande
som får flyttningsbidrag är litet i relation till den totala befolkningsomflyttningen
samt att de variationer som uppträder i detta antal år från år mer
synes bero på konjunkturväxlingar än på förändringar i bidragets storlek.
Utskottet anförde vidare att man inte trodde att ett ökat flyttningsstöd
skulle stimulera till ökad flyttning. Detta är inte heller flyttningsbidragets
syfte. Syftet är främst att göra det möjligt för dem som i brist på sysselsättning
i en region flyttar till andra delar av landet att kunna göra detta utan
alltför stora ekonomiska uppoffringar. Ett lågt flyttningsbidrag skulle antagligen
inte minska befolkningsomflyttningen, men det skulle ge dem som
flyttar en sämre start på den nya orten och därmed antagligen försvåra
deras anpassning där. Dessa allmänna synpunkter äger tillämpning även på
de föreliggande regeringsförslagen. De tillstyrks av utskottet som därmed
anser att motion 2261 bör avslås i motsvarande delar.

Övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder

När det gäller arbetsmarknadsutbildning erinras i propositionen om att
kursstyrelsen i Norrbotten har bemyndigats att fastställa lokala läroplaner.
Därigenom har möjligheten ökat att inom arbetsmarknadsutbildningens
ram anordna kurser inriktade på arbete i mindre företag vars behov av
utbildad arbetskraft inte alltid kan tillgodoses genom kurser vid AMUcentra
eller inom det reguljära skolväsendet. Genom en utökning av resur -

AU 1982/83:24

serna för köp av utbildningskapacitet kan också arbetslösa som är bosatta
på orter på långt avstånd från ett AMU-centrum ges ökade möjligheter att
genomgå arbetsmarknadsutbildning.

I propositionen föreslås vidare utbildning av arbetslösa ungdomar för
servicearbeten inom turistnäringen. Den planerade utbildningen skall omfatta
såväl praktiska som teoretiska moment och bör därför kunna anordnas
genom värvning av arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbete
enligt de riktlinjer som AMS har gett länsarbetsnämnderna. Kursstyrelsen
i Norrbottens län har möjlighet att själv fastställa läroplaner för sådan
utbildning i länet.

1 fråga om medel för beredskapsarbeten föreslås i propositionen att
beredskapsarbete skall kunna aktualiseras i fråga om turistanläggningar
typ Karlsviksområdet i Luleå och husvagnsparkeringar vid Silvervägen,
energianläggningar av typ fastbränsleanläggningar, exploatering av torvtäkter
och insatser för investeringar för att uppnå energibesparingar i
kommunala och landstingskommunala byggnader. Med hänsyn till den
höga arbetslösheten bland byggnadsarbetar bör byggnadsarbeten även få
utföras inom boendemiljöprojektet Örnäset i Luleå under budgetåren 1983/
84, 1984/85 och 1985/86. Denhär föreslagna utvidgningen av möjligheterna
att anordna beredskapsarbete i Norrbottens län tillstyrks av utskottet.

Det framhålls vidare i propositionen att de senaste årens stora insatser
på investeringssidan av arbetsmarknadspolitiska skäl har medfört att såväl
den statliga som den kommunala investeringsreserven har minskat kraftigt.
Kommunernas ansträngda ekonomi har lett till att nya investeringsobjekt
inte tas fram i någon större utsträckning. För att stimulera till att
ytterligare objekt projekteras föreslås att de ordinarie medlen för beredskapsarbeten
i Norrbottens län får användas även för att ge bidrag till
projektering. Bidrag bör under budgetåren 1983/84, 1984/85 och 1985/86 få
beviljas för totalt 10 milj. kr. Till statlig projektering av skogsvägar och
skogsvårdsarbeten och inventering av naturvårdsobjekt bör bidrag utgå
med 100%. Till projektering av kommunala anläggnings- och husbyggnadsarbeten
bör enligt förslaget bidrag utgå med 75 % av de kostnader som
godkänts av AMS.

Förslaget i propositionen om att medelsramen för beredskapsarbeten
skall få användas för projekteringsbidrag i Norrbottens län avstyrks i
motion 2272 av Rune Ångström m. fl. (fp). Utskottet finner med hänsyn till
behovet att stimulera byggnadsverksamheten i Norrbotten att regeringens
förslag är välgrundat och bör genomföras. Motionen avstyrks därför i
denna del.

Anslagsfrågor

För de ändamål utskottet har tillstyrkt i det föregående föreslår regeringen
följande när det gäller medelsbehovet under budgetåret 1983/84.

För försöksverksamheten med flyttningsbidrag och inlösen av egnahetn

AU 1982/83:24

föreslås en uppräkning av anslaget Bl. Arbetsmarknad sservice under
tionde huvudtiteln med 28.9 milj. kr. Anslaget B 2. Arbetsmarknadsutbildning
under samma huvudtitel föreslås utökat med 2,75 milj. kr. Vidare
föreslås i propositionen att ett nytt anslag under tionde huvudtiteln inrättas
benämnt B 16. Medel för särskilda insatser för övertalighet inom Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB) samt att det anslaget tas upp med 309
milj. kr. för budgetåret 1983/84. Slutligen föreslås att anslaget C 5. Yrkesinriktad
rehabilitering får ett tillskott för budgetåret 1983/84 av 1,3 milj. kr.
Förutom kostnader för insatser som utskottet tillstyrkt i det föregående
ingår här medel för ett ami-lag i Kalix och ett i Piteå.

Av här beskrivna anslagsökningar avstyrks alla utom den som gäller
Arbetsmarknadsservice i motion 2273 av Alf Wennerfors m.fl. (m). Man
menar att de åtgärder man tillstyrkt med anledning av regeringens förslag
bör kunna finansieras genom omfördelning inom de anslag som står till
AMS förfogande.

I fråga om åtgärder inom LKAB föreslås i motionen att det s. k. omställningsbidraget
kommer till användning. Omställningsbidrag utgår vid sådana
sysselsättningskriser som på ett avgörande sätt påverkar den lokala
arbetsmarknaden och där sysselsättningsproblemen inte kan lösas med
normala arbetsmarknadspolitiska åtgärder och tillgängliga lokala arbetsförmedlingsresurser.
Bidraget kan utgå när den aktuella driftsinskränkningen
berör fler än 300 personer och när antalet berörda utgör minst 20%
av företagets hela personalstyrka. Beslut om bidrag fattas av AMS. Bidraget
är enligt motionen tillämpbart på LKAB. Bidragets konstruktion, som
befrämjar rörlighet på arbetsmarknaden, sägs vara angelägen med tanke på
sysselsättningsproblemens permanenta karaktär. Medelsåtgången för omställningsbidraget
beräknas i motionen till ungefär 150 milj. kr.

I motion 2261 avstyrker centerpartiet anslagshöjningen i fråga om arbetsmarknadsservice
med hänsyn till åtgärdernas flyttningsstimulerande
effekter. De inbesparade medlen jämte en del av medlen avsedda för
insatser för övertalighet inom LKAB tillsammans 70 milj. kr. föreslås bli
använda för att upprätthålla driften i Svappavaara under ytterligare ett år.
Medlen för övertalighet inom LKAB bör enligt motionen sänkas till 262
milj. kr.

Slutligen föreslår vpk i motion 2271 att den del av här aktuella medel
som avser insatser i Svappavaara bör användas till anställningar av fast
karaktär inom den offentliga sektom.

Vad först gäller förslaget i motion 2273 om användning av omställningsbidraget
för att skapa rådrum vid LKAB vill utskottet framhålla att regeringens
förslag om stöd till företaget i andra former är att föredra med
hänsyn till problemens omfattning. I motionen beräknas kostnader för
användning av omställningsbidraget till 150 milj. kr. Inom anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder har i årets budgetproposition beräknats ett
belopp för omställningsbidrag under budgetåret 1983/84 om 50 milj. kr.

AU 1982/83:24

dvs. 100 milj. kr. mindre än som behövs för att genomföra förslaget i
motion 2273. En motsvarande anslagsökning föreslås inte i motionen.
Utskottet kan tvärtom konstatera att moderata samlingspartiet i annat
sammanhang föreslagit en nedräkning av anslaget till sysselsättningsskapande
åtgärder med 1550 milj. kr. Förslaget att använda omställningsbidraget
inom LKAB blir mot den här bakgrunden inte meningsfullt. Motion
2273 avstyrks därför i denna del.

Även centerpartiets yrkanden i motion 2261 om avslag på ökningen av
anslaget Arbetsmarknadsservice avstyrks. Utskottet har nämligen i det
föregående inte biträtt centerpartiets yrkande om avslag på regeringens
förslag om höjt flyttningsbidrag m. m. Av utskottets ställningstagande
följer att regeringens förslag om ytterligare 28,9 milj. kr. till arbetsmarknadsservice
tillstyrks.

Vad härefter gäller medel till arbetsmarknadsutbildning tillstyrks i motion
2273 de ändamål för vilka propositionen föreslår medel. Sådan medelsanvisning
avstyrks emellertid i motionen. I stället föreslås att arbetsmarknadsverket
skall göra omprioriteringar inom redan anvisade ramar.
Detta betraktar utskottet som otänkbart i nuvarande arbetsmarknadsläge.
Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag att ytterligare 2,75 milj. kr.
anvisas för arbetsmarknadsutbildning. Utskottet tillstyrker i sammanhanget
också regeringens förslag till medelsanvisning för yrkesinriktad rehabilitering,
dvs. en anslagsökning med 1,3 milj. kr. Även i fråga om denna
anslagsökning yrkas avslag i motion 2273. Utskottets ställningstagande i
frågan om medel till arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering
medför att motion 2273 bör avslås i motsvarande delar.

Vad slutligen gäller medel till särskilda insatser för övertaliga inom
LKAB har utskottet redan i det föregående tillstyrkt de åtgärder som skall
bekostas från detta anslag. Utskottet konstaterar att motion 2273 också
tillstyrkt åtgärderna men motsatt sig att medel anvisas. Man hänvisar till
att omprioriteringar skall göras inom anvisade ramar. Som utskottet framhållit
ovan är detta inte möjligt i nuvarande arbetsmarknadsläge. Ännu
svårare skulle det ha varit om riksdagen bifallit moderata samlingspartiets
förslag till kraftiga prutningar på arbetsmarknadsanslagen i årets budgetproposition.
Med det anförda avstyrks motion 2273 i aktuell del.

Utskottet avstyrker vidare förslaget i centerpartiets partimotion 2261 om
reducering av anslaget med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående
beträffande samma motions yrkande om fortsatt gruvdrift i Svappavaara.

Vad utskottet anfört innebär att utskottet tillstyrker propositionens förslag
om att 309 milj. kr. anvisas för särskilda åtgärder för övertaliga inom
LKAB.

Slutligen avstyrker utskottet yrkandet i motion 2271 att den del av
anslaget som motsvarar kostnaderna för de arbetsmarknadspolitiska insatserna
i Svappavaara skall användas till bidrag till fasta anställningar inom

AU 1982/83:24

offentlig sektor, med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående
om fortsatt drift i Svappavaara.

Regionalpolitiska åtgärder

Utskottet behandlar i denna del av betänkandet bilaga 6 avsnitt C till
proposition 1982/83: 120. Föredragande inom regeringen har varit industriminister
Peterson.

Åtgärder för att höja konkurrenskraften i näringslivet

För att höja konkurrenskraften i det norrbottniska näringslivet föreslås i
propositionen en sänkning av personalkostnaderna genom nedsättning av
de avgifter företagen har att erlägga enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.
En sådan åtgärd bedöms leda till att företagens ställning på marknaden
stärks, vilket i sin tur bör medföra ökad produktion och ökad sysselsättning.
Av grundläggande betydelse är enligt propositionen att gruv- och
tillverkningsindustrin kan fa ett bättre kostnadsläge. En sänkning av personalkostnaderna
bör därför i första hand komma dessa näringsgrenar till
del. Sänkningen föreslås dessutom omfatta vissa andra näringsgrenar och
branscher, som t. ex. uppdragsverksamhet som dels har indirekt betydelse
för industrins utveckling, dels till följd av den teknologiska utvecklingen
kan bli av väsentlig betydelse för sysselsättningsutvecklingen i vissa regioner.
Det kan enligt propositionen även finnas skäl att inbegripa producentvaruinriktad
partihandel och turistverksamhet i den grupp av verksamheter
som bör omfattas av åtgärder för att sänka personalkostnaderna.

Den procentsats som socialavgifterna sammanlagt utgår med föreslås bli
nedsatt med 10 procentenheter i Norrbottens län under en längre period för
verksamheter av den typ som nyss nämnts. Kostnaden i form av minskade
avgiftsintäkter till följd av en sådan sänkning av socialavgifterna beräknas
till ca 330 milj. kr. per år. Detta kan jämföras med en kostnad av ca 170
milj. kr. per år för den nedsättning av socialavgifter som gäller fr. o. m. den
I januari 1983 i Gällivare, Jokkmokks. Kiruna och Pajala kommuner.
Utöver denna nedsättning bör enligt propositionen ytterligare reducering
av socialavgifterna ske vid en sysselsättningsökning i företag inom de nyss
nämnda kategorierna. Tillsammans med det regionalpolitiska sysselsättningsstödet
bedöms detta ge stimulans till nyrekrytering av personal.

Frågan om den tekniska utformningen och administrationen av en nedsättning
av socialavgifter för verksamheter i Norrbottens län efter här
beskrivna riktlinjer bereds f. n. inom regeringskansliet. Industriministern
har för avsikt att under hösten 1983 lägga fram förslag om lagstiftning för
nedsättning av socialavgifterna i Norrbottens län. Härvid tas också upp
frågan om det ökade medelsbehov som förslagen kan leda till. Nedsättningen
av avgifterna kan ske fr. o. m. den 1 januari 1984.

AU 1982/83:24

Eftersom ett fullföljande av LKAB:s långsiktsplan leder till en avställning
av Svappavaara gruva - vilket får vittgående konsekvenser för människorna
i samhället - bör enligt propositionen särskilda insatser göras i
Svappavaara. Det föreslås att de verksamheter som enligt förslaget ovan
skulle få nedsättning av socialavgifterna helt befrias från sådana avgifter i
Svappavaara för nytillkommande sysselsättning. Denna avgiftsbefrielse
föreslås gälla i tio år fr. o. m. den 1 januari 1984.

Frågan om nedsättning av socialavgifterna som medel i regionalpolitiken
för Norrbotten tas upp i flera motioner.

I motion 1982/83:2273 anför Alf Wennerfors m. fl. (m) att man är positiv
till sänkta socialförsäkringsavgifter i Norrbotten. Det framhålls vidare att
med det underlag som nu presenteras är det inte meningsfullt att f. n. i
detalj granska förslaget. Det får anstå till regeringens fullständiga förslag
kommer till hösten. Motionärerna riktar emellertid kritik mot att förslaget
bär alltför mycket av den selektiva stödpolitikens märke för att kunna bli
effektivt. Man betvivlar också att den totala avgiftsbefrielsen i Svappavaara
får nämnvärd effekt. Till frågor som motionärerna vill ha behandlade
i det fortsatta beredningsarbetet hör en differentiering av avgiftsnedsättningen
inom Norrbotten, slopad energibeskattning m. m.

Enligt centerpartiets partimotion 2261 har regeringens förslag flera nackdelar.
Den generella sänkningen i länets samtliga kommuner sägs innebära
att kommunerna med de svåraste problemen missgynnas. Kustkommunernas
”konkurrensläge” gentemot de fyra malmfältskommunerna förbättras
kraftigt. Åtgärderna bedöms leda till en förstärkt inomregional obalans.

Enligt centerpartiets mening måste insatserna utgå från gällande stödområdesindelning
och läggas där de bäst behövs. En generell sänkning
med 10% av socialavgifterna föreslås ske inom stödområdena A och B
enligt samma grunder som nu gäller för nedsättningen av socialavgifterna i
de fyra malmfältskommunerna vilket bör ge inlandskommunerna en stärkt
ställning gentemot de bättre lottade kommunerna i kustbygderna.

Förslaget att införa en frizon för Svappavaara bör enligt motionen vidgas
till att gälla hela Kiruna kommun utom centralorten med hänsyn till vikten
av att upprätthålla service och befolkningsunderlag i kommunens ytterområden.
Särskilda lättnader föreslås därutöver för småföretagsamheten i de
geografiska områden som omfattas av stödområde A och B. Inom detta
område bör såväl befintliga som nytillkommande företag, tills balans uppnåtts,
befrias från att betala socialavgifter för en lönesumma (exkl. socialavgifter)
upp till 400000 kr. vilket sägs motsvara lönekostnaderna för fem
årsanställda. En sådan åtgärd bör enligt motionärerna kunna ge en kraftig
stimulans för utvecklingen av småföretagsamheten i inlandet.

Befrielsen från socialavgifter bör enligt motion 2261 omfatta såväl arbetsgivar-
som egenavgifter. Med den geografiska utformning som centerpartiet
förordar finns det heller ingen anledning att undanta någon kategori
av företag från befrielsen utan den bör gälla samtliga privata, kooperativa
och statliga företag slutar motionärerna.

AU 1982/83:24

Det framhålls i motion 2272 av Rune Ångström m.fl. (fp) att den föreslagna
avgiftsnedsättningen kommer att medföra en relativ försämring av
konkurrensläget för näringslivet i de inlandskommuner som redan i dag har
lägre avgifter. Deras relativa fördel jämfört med t. ex. kustorterna försvinner,
om hela länet får samma avgiftsnedsättning. Motionärerna menar att
detta inte är acceptabelt. Insatserna måste i stället koncentreras till de
områden som har de största problemen vilket otvivelaktigt är malmfaltskommunerna
och övriga inlandskommuner.

I motionen föreslås därför att nu gällande nedsättning av socialförsäkringsavgifterna
utökas med 10 procentenheter till 20 procentenheter för
näringslivet i de kommuner som huvudsakligen är inlandskommuner. Någon
nedsättning av avgifterna i kustkommunerna bör enligt motionärerna
inte göras.

Kostnaderna i form av uteblivna intäkter uppskattas till 170 milj. kr.
Jämfört med regeringens förslag minskar således belastningen på statsbudgeten
med 160 milj. kr. per år.

Det anförs vidare i motionen att all icke-offentlig verksamhet bör få del
av den reducerade avgiften. Begränsningen till gruv- och tillverkningsindustrin
och några ytterligare exemplifieringar enligt propositionen biträds
inte. Därtill kommer att ett beslut enligt propositionens förslag redan efter
ett år skulle ändra förutsättningarna för vissa av de näringsverksamheter
som har nedsättning sedan den 1 januari i år. Det är enligt motionen
nödvändigt med långsiktigt stabila spelregler för att få i gång en expansion.

Slutligen förordas i motion 2272 att den avgiftsbefrielse som föreslås för
nytillkommande verksamhet i Svappavaara skall gälla både existerande
och nytillkommande sysselsättning inom icke-offentlig verksamhet.

Regeringens förslag till nedsättning av socialavgifterna avvisas helt i
vpk:s partimotion 2271.1 motionen anförs att socialavgifterna bör ligga på
samma nivå över hela landet. Det är betänkligt att införa förmåner som
innebär en urholkning av grunden för socialförsäkringssystemet. Däremot
kan man diskutera en förändring i själva grunden för uttaget, så att den
knyts till omsättning snarare än till antal arbetande. Sänkningar av avgifterna
riskerar att attrahera ekonomiska äventyrare och mindre stabila
verksamheter. Arbetarrörelsen bör avstå från det frizonstänkande som har
sitt upphov i nyliberala kretsar, slutar motionärerna.

Per Petersson (m) föreslår i motion 2267 att nedsättningen av socialavgifterna
skall differentieras inom länet. Förslaget innebär att de fyra kommunerna
Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala som nu har 10% nedsättning
bör få 15%. Inom övriga ”A-kommuner” inom länet Övertorneå,
Överkalix och Arjeplog bör nedsättningen vara 10%. Inom ”B-kommunerna”
Haparanda, Kalix, Älvsbyn och Arvidsjaur bör sänkningen vara 8%
och inom Boden, Luleå och Piteå 5%. En sådan trappstegsvis avgiftssänkning
till all verksamhet i länet (utom offentlig förvaltning) skulle enligt
motionen innebära en verklig stimulans till Norrbotten utan risker för

AU 1982/83:24

arbetslöshetsomflyttning mellan orterna. De regler som redan finns för de
fyra nordligaste kommunerna bör enligt motionären anpassas till här
nämnda områden och procentsatser.

Christer Eirefelt (fp) påpekar i motion 2259 risken för konkurrenssnedvridning
i samband med regionalpolitiska åtgärder. Han föreslår att effekterna
av den föreslagna nedsättningen av socialavgifterna måste följas
kontinuerligt.

Utskottet kan först konstatera att det råder en bred politisk enighet om
att nedsättning av socialavgifterna skall användas som medel i regionalpolitiken
i Norrbotten. Utskottet har samma uppfattning och avstyrker yrkandet
i motion 2271 om att denna typ av medel inte skall användas i
regionalpolitiken.

När det gäller utformningen av avgiftsnedsättningen förordas i motionerna
2261, 2272 och 2273 den uppläggning som nu gäller för nedsättningen
av arbetsgivaravgiften i Gällivare, Jokkmokks, Kiruna och Pajala kommuner.
Det gäller t. ex. i fråga om vilka verksamheter som skall omfattas
av nedsättningen. Enligt nuvarande regler omfattas all verksamhet utom
den offentliga av nedsättningen. Enligt propositionens förslag begränsas
sänkningen till de näringsgrenar som är av särskild betydelse för utvecklingen.
En sådan begränsning är välbetänkt mot bakgrund av bl. a. de höga
kostnader som uppstår vid utvidgningen av den krets av företag som skall
omfattas av nedsättningen. Mot bakgrund av att syftet med sänkningen av
den aktuella avgiften är att nå ökad sysselsättning är det särskilt motiverat
att som föreslås i propositionen medge en extra nedsättning för den sysselsättningsökning
som sker. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag till allmän utformning av nedsättningen av socialavgifterna och
avstyrker motionerna 2261, 2272 och 2273 i motsvarande delar.

I fråga om regioner som skall omfattas av nedsättningen av socialavgifterna
delar utskottet den uppfattning som förs fram i propositionen och
motion 2273 att hela Norrbotten skall omfattas. Sysselsättningsproblemen
är så stora och utbredda att en generell förbättring av förutsättningarna för
näringslivets utveckling behövs i hela länet. Behovet av ett ytterligare
förhöjt stöd i t. ex. inlandet för att få till stånd utveckling inom näringslivet
tillgodoses av det reguljära regionalpolitiska stödet. Utskottet vill här
erinra om att lokaliseringsbidraget i stödområde A (motsvarande malmfaltskommunerna)
kan uppgå till 70% medan motsvarande värde i stödområde
C dvs. kustkommunerna i Norrbottens län är 30%. Sysselsättningsstödet
i område C utgår med 40000 kr. fördelat på tre år medan det i
område A uppgår till 130000 kr. fördelat på sju år. Därtill skall läggas de
insatser i övrigt som föreslås i propositionen rörande förstärkning av
utvecklingsfondens verksamhet i malmfälten m. m. Det är utskottets uppfattning
att den nedsättning av socialavgifterna som nu föreslås i kombination
med det omfattande regionalpolitiska stödet innebär en mycket kraftig
stimulans till utveckling av Norrbottens näringsliv. Utskottet vill särskilt

AU 1982/83:24

peka på sysselsättningsstödets roll i sammanhanget. Någon ytterligare
differentiering av stödinsatserna anser utskottet inte påkallad. Med det
anförda avstyrks yrkandena i motionerna 2261, 2267, 2272 och 2273 om att
nedsättningen av socialavgifterna skall begränsas till en viss del av länet
eller differentieras inom detta.

Den särskilda nedsättningen av socialavgifterna i Svappavaara som
föreslås i propositionen avstyrks i motion 2271. I motion 2272 föreslås att
nedsättningen skall utvidgas till en total avgiftsbefrielse för all icke offentlig
verksamhet, medan den i motion 2261 föreslås bli utbyggd till att
omfatta hela Kiruna kommun utom centralorten Kiruna. Med hänsyn till
den kraftiga minskning av antalet sysselsatta som förutses i Svappavaara
är det nödvändigt att extraordinära åtgärder vidtas där. Utskottet tillstyrker
att socialavgiften tas bort helt för nytillkommande sysselsättning inom
de branscher som anges i propositionen under tio år fr. o. m. den 1 januari
1984. Att utvigda nedsättningen till att omfatta även andra glesbygdsdelar
av Kiruna kommun, vilket yrkas i motion 2261, skulle innebära en minskad
prioritering av Svappavaara vilket utskottet inte vill medverka till. Att å
andra sidan helt befria all icke offentlig verksamhet från socialavgifter blir
inte meningsfullt med hänsyn till näringslivets struktur i denna ort.

Utskottet tillstyrker alltså propositionen på denna punkt och avstyrker
därmed motionerna 2261, 2271 och 2272 i motsvarande delar.

Kravet i motion 2261 om en särskild nedsätttning av socialavgifterna för
småföretag inom stödområdena A och B i Norrbottens län avstyrks av
utskottet. Eftersom nedsättningen av här aktuella avgifter görs för att
stimulera till ökad sysselsättning bör denna stimulans vara neutral med
hänsyn till företagens storlek. Motion 2261 bör därför avslås i denna del.

Yrkandet i motion 2259 om uppföljning av effekterna av den föreslagna
avgiftssänkningen bör enligt utskottets mening inte föranleda någon åtgärd.
Utskottet vill här erinra om den fortlöpande utvärdering av de
regionalpolitiska medlens effekter som sker inom expertgruppen för forskning
om regional utveckling (ERU), en utvärdering som rimligen även bör
komma att omfatta en nedsättning av socialavgifterna.

När det gäller åtgärder i övrigt som syftar till att höja konkurrenskraften
inom näringslivet erinras i propositionen om det arbete som pågår inom
utredningen om regionalpolitisk! stöd till näringslivet. Detta utredningsuppdrag
omfattar också frågor som rör transportstödets roll i regionalpolitiken.
Utredningen skall i det sammanhanget överväga bl. a. stöd till sjötransporter,
persontransporter m. m. Utredningsarbetet torde därmed i
huvudsak tillgodose de krav som förs fram i motion 2267 av Per Petersson
(m). Denna motion bör därför inte föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida.

AU 1982/83:24

Medel för särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbotten
I propositionen föreslås att 200 milj. kr. ställs till regeringens förfogande
för särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbotten. De projekt som avses
få stöd har i dagsläget olika grad av konkretisering. Flertalet kräver viss
ytterligare bearbetning. Medlen skall ses som ett komplement till gängse
stödformer inom t. ex. regional-, industri-, arbetsmarknads-, jordbruksoch
energipolitiken. Prövning av ärende som rör anspråk på dessa medel
bör enligt propositionens förslag ligga hos regeringen. För vissa typer av
stöd kan, liksom tidigare, medel ställas till länsstyrelsens eller annan
myndighets förfogande.

Bland ändamål som enligt propositionens förslag skall kunna stödjas
med medel från detta anslag kan följande nämnas

- medelstillskott till den regionala utvecklingsfonden med 15 milj. kr. så
att fonden kan bibehålla sin reala lånekapacitet,

— resurser till utvecklingsfonden för placering av två å tre handläggare i
Gällivare resp. Kiruna,

- utbyggnad av administrativ tjänsteproduktion i malmfälten och Norrbotten,
bl. a. berörs Servicecentralen i Gällivare (SIGA),

- utbyggnad i Kiruna av Svenska Rymdbolagets dotterbolag Satellitbild
AB,

— utplacering av nyexaminerade civilingenjörer och högskoleutbildade civilekonomer
vid små och medelstora företag i Norrbotten,

— stöd till handelskonsulent på Nordkalotten,

- särskilda glesbygdsinsatser bl. a. tillvaratagande av bär och svamp,

— kompletterande insatser inom turistnäringen,

— kompletterande stöd till fastbränsleanläggningar,

- ytterligare resurser för utrednings- och projektarbete i länet.

Alf Wennerfors m.fl. (m) vill i motion 2273 begränsa det begärda anslaget
till 52 milj. kr. Bakgrunden härtill är att man avstyrker medel för vissa
ändamål t. ex. ytterligare stöd till utvecklingsfonden och förhöjt bidrag till
fastbränsleanläggningar. När det gäller utbyggnaden av administrativ produktion
i malmfälten föreslås i motion 2273 att verksamheten vid Servicecentralen
i Gällivare (SIGA) utvärderas innan större utbyggnad sker. Vidare
föreslås att 20 milj. kr. av de medel som anvisas skall ställas till
länsstyrelsens förfogande för att användas på samma sätt som de medel
den tilldelats från anslaget Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser.

I centerpartiets partimotion 2261 föreslås att 15 milj. kr. skall anvisas
utöver regeringens förslag samt att dessa medel skall dels tillföras den
regionala utvecklingsfonden för att användas till filialkontor på flera orter i
länet, dels användas för stöd till projekt inom de areella näringarna.

Större anslag än vad som begärs i propositionen föreslås också i motion
2272 av Rune Ångström m. fl. (fp). Anslagsökningen på 25 milj. kr. föreslås
tilldelas länsstyrelsen för glesbygdsinsatser m. m. Motionärerna avstyrker
att medel från anslaget får användas till kommunala oljereduktionsplaner.

AU 1982/83:24

I vpk:s partimotion 2271 begärs utöver regeringens förslag 60 milj. kr.
dels för stöd till småföretagsverksamhet, dels för idé- och förslagsverksamhet.
För det senare ändamålet föreslås 10 milj. kr.

Åtgärder för att stimulera ADB-användning i malmfälten i skilda sammanhang
föreslås slutligen i motion 2268 av Bruno Poromaa (s) och Sören
Häggroth (s).

Vad först gäller storleken på anslaget till särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbotten anser utskottet att regeringens förslag om 200 milj.
kr. är väl avvägt med hänsyn till kostnaden för färdigutvecklade projekt
och till behovet av medel för att vidareutveckla nya uppslag. När det gäller
medlens fördelning på olika ändamål finns det anledning att ge regeringen
en betydande frihet. Det finns inte anledning för riksdagen att vare sig
besluta om särskilda belopp för vissa ändamål eller prioritera enskilda
projekt. Det finns inte heller anledning för riksdagen att utesluta några av
de i propositionen exemplifierade ändamålen från stöd. Med det anförda
tillstyrker utskottet den av regeringen föreslagna storleken på anslaget till
särskilda regionalpolitiska åtgärder i Norrbotten. Utskottet godtar också
vad som i övrigt anförs i fråga om medlens användning. Härav följer att
utskottet avstyrker motionerna 2261, 2268, 2271, 2272 och 2273 i aktuella
delar.

Vad slutligen gäller kravet på utvärdering av verksamheten vid Servicecentralen
i Gällivare (SIGA) innan större utbyggnad av hithörande verksamhet
sker har utskottet erfarit att den statliga stiftelse som äger SIGA
har fått i uppdrag av regeringen att till den 1 september 1983 redovisa hur
en utbyggnad av administrativ tjänsteproduktion i malmfälten med ytterligare
300 sysselsatta kan ske. Uppdraget innefattar även att pröva en
utbyggnad i Svappavaara. Det får ankomma på regeringen att på grundval
av den redovisning stiftelsen lämnar bedöma verksamhetens utvecklingsförutsättningar.
Någon särskild utvärdering därutöver behövs enligt utskottets
mening inte. Motion 2273 bör därför avslås i denna del.

Övriga förslag till regionalpolitiska åtgärder

Industriministern anmäler i propositionen en rad åtgärder som han anser
bör vidtas för att aktivera arbetet på det regionalpolitiska området. Han
avser sålunda tillkalla särskilda förhandlare för etableringar dels i Norrbotten
som helhet, dels i Svappavaara. Han anmäler vidare att lokaliseringssamrådet
med de stora industriföretagen nu kan drivas med utökade personella
resurser, varvid insatser för att öka sysselsättningen i Norrbotten
intar en framträdande plats. Vidare anförs att arbetet med systematisk
produktsökning och förmedling av legoarbeten samt lokaliseringssamrådet
med företag inom den privata service- och tjänstesektorn kommer att
fortsätta i samma former som hittills.

I propositionen föreslås inga ändringar i användningen av det regionalpolitiska
stödet. Men i motion 1982/83:2269 av Bruno Poromaa

AU 1982/83:24

(s) och Sören Häggroth (s) föreslås att regionalpolitisk! stöd skall få användas
för ombyggnad av outnyttjade bostadslägenheter i Kiruna till kontorslokaler
m. m. Enligt motionärerna bör sådant stöd också få användas för
inlösning av bostadslånen. Bakgrunden är att det finns outnyttjade lägenheter
och ett behov av lokaler för den utbyggnad av administrativ tjänsteproduktion
i malmfälten som förordas i propositionen. Det föreslås vidare
att stödet skall anpassas så att hyran i de ombyggda lokalerna kan motsvara
den som erbjuds i Stiftelsen Industricentras nyproduktion i Norrbotten.

Utskottet konstaterar att riksdagen hösten 1982 under trettonde huvudtiteln
anvisade 50 milj. kr. för åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter (CU 1982/83:8). Utskottet vill när det gäller åtgärder
av det slag motionärerna efterfrågar i första hand hänvisa till användningen
av dessa medel. Om dessa insatser inte räcker till för att nå en hyresnivå
som är konkurrenskraftig med andra orter vid nyetableringar och utbyggnad
bör regeringen kunna använda regionalpolitisk! stöd på det sätt som
föreslås i motionen. Vad utskottet här anfört med anledning av motion
2269 bör regeringen underrättas om.

Per-Ola Eriksson m. fl. (c) föreslår i motion 1982/83:816 att Norrbottens
län tilldelas en ökad del av anslaget Regionala utvecklingsinsatser. Utskottet
vill när det gäller detta anslag hänvisa till årets betänkande om
regionalpolitiken (1982/83:23) men också erinra om att det ovan tillstyrkta
anslaget Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län vid behov
även kan användas för den begärda medelsförstärkningen. Någon åtgärd
med anledning av motion 816 är därför inte påkallad. Motionen bör därför
avslås.

En rad konkreta industriprojekt tas upp i tre motioner. Det gäller motion
2147 av Rune Ångström (fp) och Elver Jonsson (fp) som tar upp uppförandet
av apatitverk i Malmberget och överflyttning av rälstillverkning till
Luleå, motion 2271 av Lars Werner m.fl. (vpk) som berör bl. a. handelsgödselfabrik
och nya fardigvaruindustrier samt motion 2272 av Rune Ångström
m.fl. (fp) som nämner aluminiumsmältverk i Piteå och apatitverk i
Malmberget.

Utskottet har i det föregående förordat insatser som innebär en betydande
förbättring av näringslivets konkurrensförutsättningar i Norrbotten.
Utskottet har också tillstyrkt medel som kan användas för projektverksamhet
av skilda slag, bl. a. utredningar. Utskottet vill vidare peka på det
omfattande regionalpolitiska stöd som kan lämnas vid etableringar i Norrbotten.
Näringsutskottet behandlar i annat sammanhang särskilda medelstillskott
till vissa statliga företag. Enligt vad utskottet har inhämtat behandlas
dessutom en del av de berörda projekten av malmfältsutredningen.
Motionerna 2147, 2271 och 2272 avstyrks därför i här aktuella delar.

3 Riksdagen 1982/83. 18 sami. Nr 24

AU 1982/83:24

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

Riktlinjer m. m.

1. beträffande sysselsättningsläget i Norrbottens län

att utskottet lägger regeringens redogörelse till handlingarna,

2. beträffande riktlinjerna för utvecklingen i Norrbottens län att res. 1 (m)

riksdagen godkänner propositionens förslag, 2 (vpk)

3. beträffande förutsättningarna för sysselsättningspolitiken i res. 3 (m)

Norrbottens län

att riksdagen avslår motion 1982/83:2273 yrkande 1 i motsvarande
del,

4. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslösheten i Norrbottens res. 3 (m)
län

att riksdagen avslår motion 1982/83:2273 yrkande 6,

5. beträffande avvägningen mellan selektiva och generella medel i res. 4 (m)

arbetsmarknads- och regionalpolitiken 5 (c, fp)

att riksdagen med avslag på motionerna 1982/83:2273 yrkande 1 i
motsvarande del och 1982/83:1531 i motsvarande del godkänner
propositionens förslag,

6. beträffande åtgärder för att motverka befolkningsomflyttning i res. 6 (c)

Norrbottens län 7 (m)

att riksdagen avslår motion 1982/83:2261 yrkandena 1 i motsvarande
del och 14 i motsvarande del,

7. beträffande planeringsnivån för Norrbottens län res. 8 (c)
att riksdagen avslår motion 1982/83:2261 yrkande 2,

8. beträffande fördelningen av sysselsättningsåtgärderna inom res. 9 (c)
Norrbottens län

att riksdagen med avslag på motionerna 1982/83:1531 i motsvarande
del och 1982/83:2261 yrkande 1 i motsvarande del godkänner
propositionens förslag,

9. beträffande prioritering av långsiktigt verkande industrifräm- res. 10 (m, c, fp)
jande åtgärder i Norrbottens län

att riksdagen avslår motion 1982/83:2272 yrkande 1 i motsvarande
del,

10. beträffande differentiering av näringslivet i Norrbottens län res. 11 (m)

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:2261 yrkande 3 och 12 (c)

1982/83:2273 yrkande 1 i motsvarande del,

11. beträffande plan för utveckling av Norrbottens län res. 13 (vpk)

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:345 och 1982/83:2271

yrkande 4 i motsvarande del,

12. beträffande förlängd gruvdrift i Svappavaara res. 14 (c)

att riksdagen avslår motion 1982/83:2261 yrkande 5,

AU 1982/83:24

13. beträffande utredning av förutsättningarna för en fri arbetsmarknad
på Nordkalotten

att riksdagen avslår motion 1982/83:1665,

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

14. beträffande särskild arbetsförmedlingsverksamhet m.m. under
länsarbetsnämnden i Norrbottens län

att riksdagen med avslag på motionerna 1982/83:2261 yrkande 15
i motsvarande del och 1982/83:2272 yrkande 17 godkänner propositionens
förslag,

15. beträffande försöksverksamhet med flyttningsbidrag och inlösen
av egnahem m. m.,

att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2261 yrkande 14 i
motsvarande del godkänner propositionens förslag,

16. beträffande utvidgning av möjligheterna att anordna beredskapsarbete
i Norrbottens län

att riksdagen godkänner propositionens förslag,

17. beträffande projekteringsbidrag i Norrbottens län

att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2272 yrkande 18
godkänner propositionens förslag,

18. beträffande användning av omställningsbidraget inom LKAB
att riksdagen avslår motion 1982/83:2273 yrkande 8,

19. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motion 1982/83:2261 yrkande 14 i motsvarande del -med tillägg till tidigare beslut' - till förslagsanslaget Arbetsmarknadsservice
för budgetåret 1983/84 under tionde huvudtiteln
anvisar ytterligare 28 900 000 kr.,

20. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motion 1982/83:2273 yrkande 5 - med tillägg till tidigare
beslut1 - till reservationsanslaget Arbetsmarknadsutbildning
för budgetåret 1983/84 under tionde huvudtiteln anvisar
ytterligare 2750000 kr.,

21. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motion 1982/83:2273 yrkande 9 - med tillägg till tidigare
beslut1 - till reservationsanslaget Yrkesinriktad rehabilitering
för budgetåret 1983/84 under tionde huvudtiteln anvisar
ytterligare 1 300000 kr.,

22. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motionerna 1982/83:2261 yrkande 15 i motsvarande
del, 1982/83:2271 yrkande 11 samt 1982/83:2273 yrkande 7 till
Medel för särskilda insatser för övertaliga inom LuossavaaraKiirunavaara
AB (LKAB) för budgetåret 1983/84 under tionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 309000000 kr.,

res. 15 (c, fp)
res. 16 (c)

res. 17 (fp)

res. 18 (m)
res. 19 (c)

res. 20 (m)

res. 21 (m)

22 (c, fp)

23 (vpk)

1 AU 1982/83:21

AU 1982/83:24

Regionalpolitiska åtgärder

23. beträffande nedsättning av socialavgifterna som medel i regio- res. 24 (vpk)
nalpolitiken i Norrbotten

att riksdagen avslår motion 1982/83:2271 yrkande 3 i motsvarande
del,

24. beträffande utformning av nedsättningen av socialavgifter i res. 25 (m)

Norrbottens län 26 (c, fp)

att riksdagen med avslag på motionerna 1982/83:2261 yrkande 4 i
motsvarande del, 1982/83:2272 yrkande 6 i motsvarande del och

1982/83:2273 yrkande 2 i motsvarande del godkänner propositionens
förslag,

25. beträffande regioner som skall omfattas av nedsättningen av res. 27 (m)

socialavgifter i Norrbottens län m. m. 28 (c)

att riksdagen med avslag på motionerna 1982/83:2261 yrkande 4 i 29 (fp)

motsvarande del, 1982/83:2267 yrkande 1, 1982/83:2272 yrkande

6 i motsvarande del och 1982/83:2273 yrkande 2 i motsvarande
del godkänner propositionens förslag,

26. beträffande särskild nedsättning av socialavgifterna i Svappa- res. 30 (m)

vaara 31 (c)

att riksdagen med avslag på motionerna 1982/83:2261 yrkande 4 i 32 (fp)

motsvarande del, 1982/83:2271 yrkande 3 i motsvarande del och 33 (vpk)

1982/83:2272 yrkande 11 godkänner propositionens förslag,

27. beträffande särskild nedsättning av socialavgifterna för småfö- res. 34 (m)

retag 35 (c)

att riksdagen avslår motion 1982/83:2261 yrkande 4 i motsvarande
del,

28. beträffande uppföljning av nedsättningen av socialavgifterna
att riksdagen avslår motion 1982/84:2259 yrkande 1,

29. beträffande transportstödets roll i regionalpolitiken m. m.
att riksdagen avslår motion 1982/83:2267 yrkande 4,

30. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med res. 36 (m)

avslag på motionerna 1982/83:2261 yrkandena 6 och 8, 1982/ 37 (c)

83:2268 yrkande 2, 1982/83:2271 yrkandena 9 och 10, 1982/ 38 (fp)

83:2272 yrkandena 8 och 9 samt 1982/83:2273 yrkande 3 till 39 (vpk)

Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län för budgetåret
1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 200000000 kr.,

31. beträffande utvärdering av verksamheten vid Servicecentralen i res. 40 (m)
Gällivare (SIGA)

att riksdagen avslår motion 1982/83:2273 yrkande 4,

32. beträffande regionalpolitiskt stöd för ombyggnad av outnyttjade res. 41 (m)
bostadslägenheter

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:2269 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

AU 1982/83:24

res. 42 (c)

res. 43 (vpk)

Stockholm den 26 april 1983

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Alf Wennerfors (m), Lars Ulander (s),
Anders Högmark (m), Karin Flodström (c), Arne Fransson (c), Lahja
Exner (s), Gustav Persson (s), Elver Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson
(m), Sten Östlund (s), Håkan Stjernlöf (m), Bo Nilsson (s), Ingvar Karlsson
i Bengtsfors (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk).

Reservationer

1. Riktlinjer för utvecklingen i Norrbottens län (mom. 2)

Alf Wennerfors (m), Anders Högmark (m), Arne Fransson (c), Elver
Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson (m), Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som böljar ”När det” och
slutar ”våren 1982” bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker de i propositionen framförda allmänna riktlinjerna
för utvecklingen i Norrbottens län. Utskottet konstaterar att propositionen
i och för sig är mera realistisk än den plan som socialdemokraterna antog
våren 1982. Förändringarna är så pass omfattande att det nu framstår som
om planens huvudsyfte endast varit att ge sken av offensiva satsningar.
Utskottet återkommer nedan till skilda förslag i motionerna som mera i
detalj tar upp riktlinjer för utvecklingen i Norrbotten.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande riktlinjerna för utvecklingen i Norrbottens län
att riksdagen med avslag på propositionens förslag som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

33. beträffande anslaget Regionalpolitisk stöd: Regionala utvecklingsinsatser
i Norrbottens län

att riksdagen avslår motion 1982/83:816 i motsvarande del,

34. beträffande konkreta industriprojekt i Norrbottens län

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:2147 yrkande 2, 1982/
83:2271 yrkande 4 i motsvarande del samt 1982/83:2272 yrkande
1 i motsvarande del.

AU 1982/83:24

2. Riktlinjer för utvecklingen i Norrbottens län (morn. 2)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”När det” och
slutar ”våren 1982” bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker de riktlinjer för utvecklingen i Norrbottens län som
läggs fram i propositionen. Förslagen sägs bygga på den plan för Norrbotten
som socialdemokraterna antog våren 1982. Denna plan kan inte accepteras
som en arbetarrörelsens plan för utvecklingen av Norrbotten. Utskottet
återkommer i det följande till skilda förslag i motionerna som mera i
detalj berör utvecklingen i Norrbotten.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande riktlinjer för utvecklingen i Norrbottens län

att riksdagen med avslag på propositionens förslag som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Förutsättningarna för sysselsättningspolitiken i Norrbottens län m. m.
(mom. 3 och 4)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”1 fråga” och
slutar ”dessa delar” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 2273 skall regeringens Norrbottensproposition
ses mot bakgrund av Sveriges utomordentligt allvarliga ekonomiska läge.
De djupgående strukturproblemen och bristen på rörlighet i ekonomin ökar
så länge de grundläggande obalanserna inte angrips. Om Sverige skall ha
rimlig möjlighet att åter få en ekonomi i balans krävs bl. a. att näringslivets
relativa kostnadsläge väsentligt förbättras. Utskottet delar därvid moderata
samlingspartiets uppfattning att höjda arbetsgivaravgifter, utdelningsskatt,
vinstskatt, elenergiskatt m.m. måste avvisas. Politiken måste syfta
till att generellt förbättra näringslivets konkurrenskraft.

Det allmänna ekonomiska läget påverkar självfallet också Norrbottens
näringsliv. Utskottet delar uppfattningen i motion 2273 att regeringens
förslag till bransch- och företagsvis begränsade sänkningar av arbetsgivaravgifterna,
trots dess i grunden positiva karaktär, inte är en tillräcklig
stimulans för företagen i Norrbotten för att den negativa utvecklingen skall
kunna brytas. För att ge full effekt åt arbetsgivaravgiftssänkningar måste
den ekonomiska politiken för landet som helhet läggas om. De tillväxtskapande
drivkrafterna i ekonomin behöver stimuleras. Den fortgående ökningen
av budgetunderskotten måste brytas. Den förbättring av konkurrenskraften
som en sänkning av arbetsgivaravgifterna ger måste dessutom
komma hela Norrbottens näringsliv till del. Rörligheten i det ekonomiska

AU 1982/83:24

livet och på arbetsmarknaden i Norrbotten måste öka. Den politik utskottet
förordar skapar förutsättningar för en bättre utveckling av framför allt
mindre och medelstora företag.

Ett villkor för en bättre utveckling I Norrbotten är att den enskilda
sektorns andel av produktion och sysselsättning växer i förhållande till den
offentliga sektorn och de statliga företagen. Det är betecknande att den
region i landet som i dag har den i särklass högsta andelen anställda inom
statlig industri och annan offentlig verksamhet också brottas med de största
problemen. Frånvaron av en dynamisk enskild sektor har verkat hämmande
på tillverkningsindustrin och den privata tjänstesektorn.

Lönebildningen och lönekostnaderna har avgörande betydelse för sysselsättning
och företagande i Norrbotten under de kommande åren. En
fortsatt lönestelhet utan anpassning till olika företags, branschers och
regioners lönebetalningsförmåga minskar förutsättningarna för en positiv
sysselsättningsutveckling. Många viktiga arbeten och företag i Norrbotten
torde ha offrats på den solidariska lönepolitikens altare under årens lopp.
Utskottet vill här stryka under det ansvar som i detta sammanhang vilar på
arbetsmarknadens parter i kommande års avtalsförhandlingar.

Utskottet vill särskilt peka på att ungdomens situation är särskilt svår i
Norrbotten på grund av bristen på ingångsjobb i det norrbottniska näringslivet.
Detta beror i viss utsträckning på den extremt svåra arbetsmarknadssituationen
i länet, men kan också förklaras av samma faktorer som är
grunden till ungdomens svårigheter på arbetsmarknaden i Sverige som
helhet: höga ingångslöner, arbetsmarknadslagstiftningen och brister i yrkesutbildningens
organisation. Många ungdomar i Norrland, som vill skaffa
sig en yrkesutbildning, tvingas göra detta långt hemifrån och med liten
chans att kunna återvända och få arbete i företag på hemorten. Moderata
samlingspartiets förslag till lärlingsutbildning skulle rejält förändra den
nuvarande situationen och öppna nya vägar till utbildning och sysselsättning
för Norrbottens ungdomar.

Vad utskottet anfört här med anledning av motion 2273 om förutsättningarna
för sysselsättningspolitiken i Norrbotten och om åtgärder mot
ungdomsarbetslösheten bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 3 och 4 bort ha följande lydelse:

3. beträffande förutsättningarna för sysselsättningspolitiken i
Norrbottens län

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2273 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslösheten i Norrbottens
län

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2273 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1982/83:24

4. Avvägningen mellan selektiva och generella medel i arbetsmarknads- och
regionalpolitiken (mom. 5)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som böljar ”När det” och
slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion 2273 om de
generella arbetsmarknads- och regionalpolitiska medlens uppenbara fördelar.
Generella insatser medför att även företag utan problem kan växa
utöver sina tidigare möjligheter. Den privata tjänstesektorn kan utvecklas
snabbare, vilket är betydelsefullt från sysselsättningssynpunkt. Möjligheterna
att starta nya företag förbättras väsentligt om de totala kostnaderna
sänks. De konkurrenssnedvridande effekter som följer i spåren av selektivt
företags- och sysselsättningsstöd undviks. Arbetstillfällen, som riskerar att
konkurreras ut i ett företag som ett resultat av stöd till ett annat företag i
samma bransch, kan därmed bibehållas.

Den största fördelen med en generellt inriktad arbetsmarknads- och
regionalpolitik är enligt utskottets mening att den bygger på de marknadsekonomiska
förutsättningar som måste finnas för att tillväxt skall kunna
ske. Politikernas och den offentliga byråkratins ofta felaktiga prioriteringar
måste ge vika för beslutsprocesserna på marknaden och i företagen. Där
finns kunskap och kompetens och därför också grundläggande förutsättningar
för själva beslutsfattandet. De enskilda företagen måste ges möjlighet
att investera och växa på marknadsekonomins grund i stället för på
politikers och byråkratins villkor. Möjligheterna att bryta Norrbottens
negativa utveckling blir då väsentligt större. Vad utskottet anfört här med
anledning av motionerna 1531 och 2273 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande avvägningen mellan selektiva och generella medel i
arbetsmarknads- och regionalpolitiken

att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2273 yrkande 1 i
motsvarande del och 1982/83:1531 i motsvarande del samt med
avslag på propositionens förslag som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört.

5. Avvägningen mellan selektiva och generella medel i arbetsmarknads- och
regionalpolitiken (mom. 5 — motiveringen)

Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) anser att den del av utskottets yttrande på s. 13 som böljar ”När det”
och slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i fråga om avvägningen mellan selektiva och generella
medel i arbetsmarknads- och regionalpolitiken som tas upp i motionerna

AU 1982/83:24

1531 och 2273 erinra om utskottets uttalande vid behandlingen av regionalpolitiken
förra året (AU 1981/82:23).

De regionalpolitiska problemens stora omfattning och skiftande art gör
det enligt utskottets mening nödvändigt att använda olika slag av medel.
Generellt verkande stöd syftar till att göra förutsättningarna för näringslivets
utveckling mera likartade i olika delar av landet. De generellt verkande
medlen har den fördelen att de ger stimulans till alla företag i en region.
De ger en prispåverkan som lätt kan uppfattas av alla företag och påverkar
därmed deras underlag för beslut om verksamheters omfattning och inriktning.
En annan fördel är att de generella medlen är lätta att administrera.
En slutsats av vad utskottet anfört är att en förskjutning av insatserna mot
generella medel bör eftersträvas.

Grundläggande för de generellt verkande medlen är alltså att de ändrar
förutsättningarna för näringslivets utveckling i en region. Men inom stora
delar av vårt land är näringslivet inte ännu så väl utvecklat att det kan dra
nytta av de fördelar som de generella medlen ger i sådan grad att sysselsättningsproblemen
därigenom löses. Selektiva åtgärder behövs därför
enligt utskottets mening under överskådlig tid. De två typerna av medel
bör inte ses som varandras motsatser utan som komplement till varandra.

Utskottet vill slutligen erinra om att utredningen om regionalpolitisk!
stöd till näringslivet överväger de frågor som aktualiseras i motionerna
1531 och 2273. Några ytterligare åtgärder med anledning av de båda
motionerna är inte påkallade. Dessa motioner avstyrks därför.

6. Åtgärder för att motverka befolkningsomflyttning i Norrbottens län
(mom. 6)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som böljar ”Utskottet
tar” och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Som anförs i centerpartiets partimotion 2261 kan utskottet inte acceptera
en målmedvetet ökad geografisk rörlighet varken som medel för att öka
den ekonomiska tillväxten eller för att lösa sysselsättningsproblem vid
strukturförändringar. I stället måste en yrkesmässig rörlighet stimuleras
mellan olika företag och branscher. Man måste dock vara medveten om att
yrkesmässig rörlighet genom t. ex. utbildning och omskolning i regioner
med ensidig arbetsmarknad kan innebära geografisk rörlighet. Utbildningsinsatser
måste därför kompletteras med kraftfulla åtgärder för att skapa
nya arbetstillfällen genom nyetablering av företag i syfte att uppnå ett mer
differentierat näringsliv i dessa områden.

Utskottet vill här erinra om den nya och mera decentralistiskt inriktade
regional- och näringspolitik som under centerpartiets ledning inleddes efter
regeringsskiftet år 1976. De omfattande satsningarna på regional-, industri -

AU 1982/83:24

och sysselsättningsskapande åtgärder fick då en mycket markerad inriktning
på skogslänen, framför allt på Norrbotten. Bland viktiga åtgärder som
vidtogs kan nämnas inrättandet av de regionala utvecklingsfonderna. Vidare
var beslutet våren 1982 att införa ett nytt anslag för utvecklingsinsatser,
administrerat på länsnivå, särskilt betydelsefullt för möjligheterna
att göra insatserna där de regionalt och lokalt bäst behövs.

Norrbotten har omfattande naturtillgångar i form av malm, skog, åkermark
och vattenkraft. T. ex. finns större delen av landets jämmalmstillgångar
inom länet. Älvarna svarar för en betydande del av landets vattenkraftsproduktion.
Norrbotten har länge varit av stor betydelse för landets
försörjning, samtidigt som intäkterna i stor utsträckning kommit andra
delar av landet till del.

Den socialdemokratiska regeringspolitiken under efterkrigstiden medförde
emellertid att Norrbotten mer än något annat län drabbades av
befolkningsutflyttning, strukturförändringar och allt svårare sysselsättningsproblem.

Utskottet delar centerpartiets uppfattning att likvärdiga förutsättningar
måste skapas mellan olika delar av länet. Socialdemokratins bastiontänkande
innebar att det inom länet ägde rum en koncentration till kustregionens
tätorter. Denna koncentration är ett hot mot glesbygden och länets
inland. Insatserna från samhällets sida måste därför enligt utskottets mening
vara så inriktade att balans skapas inom länet, mellan såväl kust och
inland som mellan tätort och glesbygd. Utifrån dessa utgångspunkter är
satsningar som skapar arbetstillfällen i glesbygd mera nödvändiga ur länets
synpunkt än åtgärder som är inriktade på kustbygdemas befolkningscentra.

Utskottet delar också centerpartiets farhågor för att socialdemokraterna
på nytt kommer att medverka till en förödande avtappning av befolkningen
från skogslänen och då framför allt från Norrbotten. Regeringspropositionen
- med den oegentliga titeln Utveckling i Norrbotten - innehåller
huvudsakligen förslag av defensiv karaktär och är framför allt inriktade på
rent finansiellt stöd till de statliga företagen för täckande av redan upplupna
förluster samt rena arbetsmarknadspolitiska åtgärder i syfte att underlätta
en flyttning från länet. Någon större optimism och framtidstro kan
inte skönjas i de socialdemokratiska förslagen. De förefaller mera vara
ekon från 1960-talets koncentrationspolitik.

Vad utskottet anfört här med anledning av centerpartiets partimotion
2261 bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande åtgärder för att motverka befolkningsomflyttning i
Norrbottens län

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2261 yrkandena 1 i
motsvarande del och 14 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1982/83:24

7. Åtgärder för att motverka befolkningsomflyttning i Norrbottens län
(mom. 6 — motiveringen)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar ”Utskottet tar” och slutar ”motsvarande del" bort ha följande
lydelse:

När det gäller kraven i motion 2261 att åtgärderna i Norrbotten skall
inriktas på att motverka befolkningsomflyttning, vill utskottet hänvisa till
vad utskottet anfört i det föregående med anledning av motion 2273 om
insatsernas allmänna inriktning i detta län. De åtgärder som utskottet
därvid förordat syftar bl. a. till att åstadkomma en ökad rörlighet på arbetsmarknaden
och motverka de låsningseffekter som en selektiv stödpolitik
leder till. Med det anförda avstyrker utskottet motion 2261 i denna del.

8. Planeringsnivån för Norrbottens län (mom. 7)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”1 motion”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet stödjer yrkandet i motion 2261 om att den planeringsnivå för
Norrbotten som riksdagen beslutade våren 1982 (AU 1981/82:23) skall
ligga fast. De närings-, regional- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som
vidtas måste anpassas härtill. Utgångspunkten för samhällets insatser skall
således vara att Norrbottens län år 1990 skall ha en befolkning som uppgår
till 267 000 — dvs. samma befolkningstal som för år 1981. Eftersom länsstyrelsens
aktuella prognos tyder på en minskning av länets befolkning med
17000 personer bör regeringen uppmanas av riksdagen att lägga fram
förslag till kompletterande åtgärder så att målet i fråga om befolkningsutveckling
kan nås. Detta bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande planeringsnivån för Norrbotten

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2261 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Fördelningen av sysselsättningsåtgärderna inom Norrbotten (mom. 8)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 böljar ”Utskottet
har” och på s. 15 slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion 2261 att insatserna skall göras i
de delar av Norrbotten som har de största problemen. Som utskottet

AU 1982/83:24

tidigare anfört ledde socialdemokraternas politik under 1960-talet och
1970-talet till en koncentration av befolkningen i Norrbotten till kustregionens
tätorter. Denna koncentration är ett hot mot glesbygden och länets
inland. Insatserna från samhällets sida måste därför enligt utskottets mening
vara så inriktade att balans skapas inom länet, mellan såväl kust och
inland som mellan tätort och glesbygd. Utifrån dessa utgångspunkter är
insatser som skapar arbetstillfällen i glesbygd mera nödvändiga från länets
synpunkt än åtgärder som är inriktade på kustbygdernas befolkningscentra.

Utskottet vill även i likhet med motion 2261 slå fast att de närings- och
regionalpolitiska insatserna skall utgå från det stödområdessystem som
finns. Stödområdesindelningen måste ligga till grund för hur de samhälleliga
insatserna fördelas så att satsningarna sker i områden där de bäst
behövs.

En av de viktigaste delarna i regionalpolitiken är glesbygdspolitiken.
Samhällets insatser måste här grundas på en positiv syn på glesbygdens
betydelse för det svenska folkhushållet.

Regeringen bör underrättas om vad utskottet här har anfört. Härigenom
tillgodoses också motion 1531 som alltså inte behöver föranleda någon
åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande fördelningen av sysselsättningsåtgärderna inom
Norrbottens län

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2261 yrkande 1 i
motsvarande del samt med avslag på propositionens förslag och
motion 1982/83:1531 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

10. Prioritering av långsiktigt verkande industrifrämjande åtgärder i Norrbottens
län (mom. 9)

Alf Wennerfors (m), Anders Högmark (m), Arne Fransson (c), Elver
Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson (m), Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som böljar ”Uppfattningen
i” och slutar ”inte påkallad” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 2272 om att mera långsiktigt
verkande insatser bör prioriteras framför mera kortsiktiga åtgärder på det
arbetsmarknadspolitiska området. Detta är viktigt i synnerhet på arbetsmarknader
med långvariga sysselsättningsproblem som Norrbotten. Genom
en sådan inriktning av politiken kan arbetsmarknaden i Norrbotten på

AU 1982/83:24

sikt förbättras och behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser kan efter
hand minskas. Vad utskottet har anfört bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande prioritering av långsiktigt verkande industrifrämjande
åtgärder i Norrbottens län

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2272 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

11. Differentiering av näringslivet i Norrbottens län (mom. 10)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som böljar ”Utskottet
delar” och slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 2273 är en förutsättning för att Norrbottens
sysselsättningsproblem skall kunna lösas att näringslivet differentieras.

Om den enskilda sektorn skall kunna expsndera är det enligt utskottets
mening nödvändigt att ansträngningarna inriktas på verksamheter som i
huvudsak ligger utanför de traditionella basnäringarna. Det är angeläget att
ta fasta på de möjligheter som ny teknik erbjuder inom bl. a. data- och
teleområdet. Även den privata tjänstesektorn har förutsättningar att expandera.

I strävandena att utveckla den enskilda sektorn spelar den sänkning av
arbetsgivaravgiften som utskottet förordar i det följande en stor roll. Med
det anförda tillstyrks motion 2273 i motsvarande del. Motion 2261 har i
huvudsak tillgodosetts med vad utskottet har anfört och bör inte föranleda
någon riksdagens åtgärd. Regeringen bör underrättas om utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande differentiering av näringslivet i Norrbottens län

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2273 yrkande 1 i
motsvarande del samt med avslag på motion 1982/83:2261 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

12. Differentiering av näringslivet i Norrbottens län (mom. 10)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som böljar ”Utskottet
delar” och slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Målsättningen för Norrbotten att år 1990 bibehålla samma befolknings -

AU 1982/83:24

nivå som år 1981 kräver enligt utskottets mening kraftiga, offensiva och
framtidsinriktade åtgärder. Norrbottens stora problem är den ensidiga
industristrukturen. Länets näringsliv domineras av de stora statliga basindustrierna
ASSI, SSAB (NJA) och LKAB. Utvecklingen har visat hur
sårbart länet är vid ekonomiska lågkonjunkturer med sjunkande priser och
minskande efterfrågan på t. ex. skog, malm och stål. Basindustrierna måste
därför kompletteras med ett brett utbud av småföretag. För att uppnå en
utveckling mot en mer differentierad näringsstruktur krävs som anförs i
motion 2261 kraftiga stimulanser för att öka och stärka småföretagsamheten.
De stora statliga basindustrierna kommer inte i framtiden att kunna
vara samma garant för sysselsättning som tidigare. Utskottet förordar
därför en näringspolitik som stimulerar småföretagandet i Norrbotten.
Utvecklingsfonden har givetvis ett stort ansvar när det gäller en sådan
utveckling. Decentraliserad produktion av nyttigheter i länet ger möjligheter
för människor att bo kvar i sin hembygd och därmed utnyttja de
investeringar som redan gjorts i t. ex. bostäder, service och kommunikationer.
Med det anförda tillstyrks motion 2261 i aktuell del. Även synpunkterna
i motion 2273 i motsvarande del är tillgodosedda. De behöver därför
inte föranleda någon åtgärd. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande differentiering av näringslivet i Norrbottens län
att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2261 yrkande 3 och
med avslag på motion 1982/83:2273 yrkande 1 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Plan för utveckling av Norrbottens län (mom. 11)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 boljar ”När det” och
på s. 17 slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Som sägs i vpk:s partimotion 2271 och som utskottet påpekat ovan kan
propositionens åtgärder inte accepteras som någon ”arbetarrörelsens utvecklingsplan”.
Utskottet tillstyrker därför de förslag till en sådan plan
som läggs fram i nyss nämnda motion och i motion 345.

En plan, som verkligen är ägnad att effektivt bekämpa arbetslösheten
och de ekonomiska problemen i Norrbotten, måste utgå från att de gamla
basnäringarnas storhetstid är slut. Något ökat antal arbeten i dessa näringar
i förhållande till nuläget är enligt utskottets mening inte möjligt att
åstadkomma. Däremot kan framtida sysselsättningstillfällen försvaras genom
högre och bättre förädling och eventuell anknytning till vissa nya
marknader. Nettotillskottet av nya arbeten måste tillskapas i nya, av
råvarubasen mer oberoende industrier. Stöd till kommunerna kan stärka
den offentliga sektorn och hindra att dess ekonomiska grund undergrävs.

AU 1982/83:24

Vidare måste länet självt i ökad utsträckning kunna producera konsumtionsvaror
och kanalisera den regionala efterfrågan till kapitalbildning
inom länet.

Det privata kapitalet har som sägs i motionen inte under detta århundrade
visat något egentligt intresse för Norrbotten. Utskottet har uppfattningen
att kapitalbildning och vidare industrialisering till större delen måste ske
i samhällelig regi, under inflytande från länsbefolkning och fackföreningsrörelse.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna 345 och 2271 bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande plan för utveckling av Norrbottens län

att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:345 och 1982/
83:2271 yrkande 4 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

14. Förlängd gruvdrift i Svappavaara (mom. 12)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 böljar ”Utskottet
konstaterar” och på s. 18 slutar ”arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde”
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående instämt i förslag i centerpartiets partimotion
2261 om att sysselsättningsåtgärdema i Norrbotten skall inriktas på att
motverka befolkningomflyttning och stärka glesbygderna i Norrbotten.
Det finns därför inte anledning att anvisa medel för flyttningsstimulanser.
Dessa medel bör enligt utskottets mening i stället användas för att stärka
sysselsättningen i länet. Som föreslås i motion 2261 bör medlen användas
för att upprätthålla driften i Svappavaara ytterligare ett år. Flyttningsbidragen
leder till ytterligare utarmning av Norrbotten medan en förlängning av
driften i Svappavaara ger människorna ytterligare tid för att försöka skapa
nya sysselsättningstillfällen. Utskottet vill erinra om att ett sådant andrum
beviljats vid avveckling av statliga företag i södra Sverige t. ex. i varvsregionerna.
Lokaliseringsförutsättningarna för alternativ produktion är i dessa
områden mycket goda. Det är ett rimligt rättvisekrav att Svappavaara
med långt sämre lokaliseringsförutsättningar för ny verksamhet får åtminstone
samma tid som de statliga varven att lösa sysselsättningsproblemen.
Vad utskottet anfört här med anledning av motion 2261 bör regeringen
underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande förlängd gruvdrift i Svappavaara

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2261 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1982/83:24

15. Särskild arbetsförmedlingsverksamhet m. m. inom LKAB (mom. 14)

Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och på s. 21 slutar ”utskottets sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i de uttalanden som görs i motionerna 2261 och
2272 om att det är olämpligt att inrätta en särskild arbetsförmedlingsorganisation
inom LKAB. Enligt utskottets uppfattning innebär detta förslag en
omyndigförklaring av den nu fungerande arbetsförmedlingen. Är denna
enligt regeringens bedömning ineffektiv bör i stället förändringar ske inom
ramen för den ordinarie organisationen. De medel som föreslås anvisade
till beredskapsarbeten och särskilda projekt bör ställas till de reguljära
arbetsförmedlingarnas förfogande och utnyttjas i samråd med LKAB.
Regeringen bör ges till känna vad utskottet här anfört med anledning av
motionerna 2261 och 2272 vilka tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande särskild arbetsförmedlingsverksamhet m.m. under
länsarbetsnämnden i Norrbottens län

att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2261 yrkande 15 i
motsvarande del och 1982/83:2272 yrkande 17 samt med avslag
på propositionens förslag som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

16. Försöksverksamhet med flyttningsbidrag och inlösen av egnahem m. m.
(mom. 15)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Den inriktning av sysselsättningsåtgärderna i Norrbotten som utskottet
förordat i det föregående med anledning av centerpartiets partimotion 2261
och som utskottet senare återkommer till ger ökade möjligheter för enskilda
individer, för företagen och för regionerna att stå emot arbetslösheten.
Detta gäller särskilt de hårdast drabbade delarna av Norrbotten. Det finns
mot den bakgrunden inte anledning att som föreslås i propositionen ytterligare
underlätta människors flyttning från regioner med svag sysselsättning.
Tvärtom skulle detta innebära ett ytterligare slag mot framtidstron i
dessa redan hårt drabbade regioner. Att lösa regionernas problem genom
att flytta människorna därifrån är med erfarenheterna från flyttlasspolitiken
under 1960-talet och böljan av 1970-talet oacceptabelt.

Av denna anledning avstyrker utskottet regeringens förslag såväl till

AU 1982/83:24

ökade flyttningsbidrag som ändrade regler för inlösen av egna hem. Motion
2261 tillstyrks alltså i denna del.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande försöksverksamhet med flyttningsbidrag och inlösen
av egnahem m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2261 yrkande 14 i
motsvarande del samt med avslag på propositionens förslag som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. Projekteringsbidrag i Norrbottens län (mom. 17)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar ”Förslaget i”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

I motion 2272 av Rune Ångström m. fl. (fp) avstyrks regeringens förslag
om att medelsramen för beredskapsarbeten skall få användas för projekteringsbidrag
i Norrbottens län. Utskottet vill här erinra om att det s.k.
detaljplaneringsbidraget i besparingssyfte slopades så sent som hösten
1981 (AU 1981/82:1). Utskottet pekade därvid på bl. a. bidragets ringa
betydelse för arbetsmarknadspolitikens effektivitet. Projekteringskostnaderna
utgör nämligen normalt en relativt liten del av kostnaden för investeringen.
Några hållbara skäl för att utskottet nu skall ändra ståndpunkt
framförs inte i propositionen. Utskottet tillstyrker alltså motion 2272 i
denna del och föreslår att propositionens förslag avslås.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande projekteringsbidrag i Norrbottens län

att utskottet med bifall till motion 1982/83:2272 yrkande 18 samt
med avslag på propositionens förslag som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

18. Användning av omställningsbidraget inom LKAB (mom. 18)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 böljar ”Vad först”
och på s. 25 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Uppfattningen som förs fram i motion 2273 att det s. k. omställningsbidraget
skall användas för att skapa rådrum vid LKAB har utskottets stöd.
Därmed anpassas åtgärderna inom LKAB till vad som gäller för resten av
arbetsmarknaden. Kostnaderna för en sådan användning av omställningsbidraget
uppgår till ca 150 milj. kr. Inom anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder har i årets budgetproposition beräknats ett belopp för ändamålet
4 Riksdagen 1982/83. 18 sami. Nr 24

AU 1982/83:24

om 50 milj. kr. dvs. 100 milj. kr. mindre än vad som behövs för att
genomföra det av utskottet förordade stödet. Frågan om ytterligare medel
kommer att behandlas i anslutning till årets kompletteringsproposition.
Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört här med anledning av
motion 2273 som alltså tillstyrks i denna del.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande användning av omställningsbidraget inom LKAB
att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2273 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Medelsanvisning till Arbetsmarknadsservice (mom. 19)
under förutsättning av bifall till reservation 16

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som böijar ”Även
centerpartiet” och slutar ”arbetsmarknadsservice tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt centerpartiets förslag i motion
2261 om att insatserna i Norrbottens län skall inriktas på att motverka
befolkningsomflyttning. Utskottet har också avstyrkt regeringens förslag
om ändrade bidragsregler för flyttningsbidrag och inlösen av egna hem.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet även propositionens förslag till
anslagshöjning för dessa ändamål.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:261 yrkande 14 i
motsvarande del avslår regeringens förslag att - med tillägg till
tidigare beslut — till förslagsanslaget Arbetsmarknadsservice för
budgetåret 1983/84 under tionde huvudtiteln anvisa ytterligare
28900000 kr.

20. Medelsanvisning till Arbetsmarknadsutbildning och Yrkesinriktad rehabilitering
(mom. 20 och 21)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som böijar ”Vad härefter”
och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att en rad åtgärder vidtas inom
främst malmfälten i Norrbotten vilka belastar anslagen till arbetsmarknadsutbildning
och yrkesinriktad rehabilitering. Som anförs i motion 2273
bör det vara möjligt att göra en omprioritering inom de betydande anslag

AU 1982/83:24

AMS får för dessa ändamål så att de föreslagna åtgärderna kan genomföras
i Norrbotten. Propositionens förslag till anslagshöjningar avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 20 och 21 bort ha följande lydelse:

20. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2273 yrkande 5 avslår
regeringens förslag att - med tillägg till tidigare beslut - till
reservationsanslaget Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret
1983/84 under tionde huvudtiteln anvisa ytterligare 2750000 kr.,

21. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2273 yrkande 9 avslår
regeringens förslag att - med tillägg till tidigare beslut - till
reservationsanslaget Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret
1983/84 under tionde huvudtiteln anvisa ytterligare 1300000 kr.

21. Medelsanvisning till Medel för särskilda insatser för övertaliga inom
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) (mom. 22)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som böijar ”Vad slutligen”
och slutar ”inom LKAB” bort ha följande lydelse:

När det gäller anvisning av medel till särskilda insatser för övertaliga
inom LKAB vill utskottet hänvisa till de mycket betydande belopp som
riksdagen nyligen har anvisat för sysselsättningsskapande åtgärder. Kostnaderna
för de behövliga åtgärderna inom LKAB bör enligt utskottets
uppfattning liksom när det gäller arbetsmarknadsutbildning m. m. i första
hand täckas genom omprioriteringar mellan olika delar av landet och inom
Norrbottens län. För vissa av de åtgärder som är aktuella torde regeringen
kunna utnyttja finansfullmakten om ytterligare medel skulle behövas. Utskottet
avstyrker alltså propositionens förslag på denna punkt och tillstyrker
motion 2273 i aktuell del. Av utskottets ställningstagande följer att
motion 2261 bör avslås i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2273 yrkande 7
dels avslår motionerna 1982/83:2261 yrkande 15 i motsvarande
del och 1982/83:2271 yrkande 11,

dels avslår propositionens förslag att till Medel för särskilda
insatser för övertaliga inom Luossavaara-Kiirunavaara AB
(LKAB) för budgetåret 1983/84 under tionde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 309000000 kr.

AU 1982/83:24

22. Medelsanvisning till Medel för särskilda insatser för övertaliga inom
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) (mom. 22)

under förutsättning av bifall till reservation 19

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar ”Utskottet
avstyrker” och slutar ”inom LKAB” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslaget i motion 2261 om
förlängd gruvdrift i Svappavaara. Som en följd härav tillstyrker utskottet
att en del av kostnaderna härför täcks genom att det av regeringen föreslagna
anslaget för insatser för övertaliga inom LKAB minskas med 47
milj. kr. till 262 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2261 yrkande 15 i
motsvarande del

dels till Medel för särskilda insatser för övertaliga inom Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB) för budgetåret 1983/84 under
tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 262000000
kr.,

dels avslår motionerna 1982/83:2271 yrkande 11 och 1982/
83:2273 yrkande 7.

23. Medelsanvisning till Medel för särskilda insatser för övertaliga inom
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) (mom. 22)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 böljar ”Slutligen
avstyrker” och på s. 26 slutar ”i Svappavaara” bort ha följande lydelse:

Vpk har i annat sammanhang föreslagit att medel tillförs LKAB för
fortsatt gruvdrift i Svappavaara. Mot den bakgrunden tillstyrker utskottet
förslaget i vpk:s partimotion 2271 om att en del av de medel som anvisas
för insatser för övertaliga inom LKAB används som bidrag till fasta anställningar
inom offentlig sektor i malmfälten. Vad utskottet anfört här bör
ges regeringen till känna. Motionerna 2261 och 2273 avstyrks i aktuella
delar.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen

dels med anledning av propositionens förslag samt med avslag på
motionerna 1982/83:2261 yrkande 15 i motsvarande del och 1982/
83:2273 yrkande 7 till Medel för särskilda insatser för övertaliga
inom Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) för budgetåret

AU 1982/83:24

1983/84 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 309000000 kr.,

dels med bifall till motion 1982/83:2271 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om användningen
av nämnda anslag.

24. Nedsättning av socialavgifterna sorn medel i regionalpolitiken (mom. 23)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar ”Utskottet
kan” och slutar ”i regionalpolitiken” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i vpk:s partimotion 2271
att socialavgifterna bör ligga på samma nivå i hela landet. Det är betänkligt
att införa förmåner som innebär en urholkning av grunden för socialförsäkringssystemet.
Sänkningen av avgifterna innebär dessutom stora risker för
att ekonomiska äventyrare och mindre seriösa företagare dras till Norrbotten.
Riskerna för att man därigenom skapar en otrygg och osäker arbetsmarknad
är mycket stora. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande nedsättning av socialavgifterna som medel i regionalpolitiken att

riksdagen med bifall till motion 1982/83:2271 yrkande 3 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

25. Utformning av nedsättningen av socialavgifter i Norrbottens län (mom.
24)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den de! av utskottets yttrande på s. 29 som börjar ”När det” och
slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar som sägs i motion 2273 att regeringen nu indirekt
erkänner problemen med det alltför höga kostnadsläget inom näringslivet
när den nu föreslår en sänkning av socialavgifterna i Norrbotten med 10
procentenheter. Detta är ett steg i rätt riktning. Förslaget är emellertid till
sin utformning vagt och oprecist. Det har också klart selektiva drag. Det
framgår dessutom inte klart vilka branscher som skall omfattas och vilka
som skall stå utanför systemet. Det förefaller som om t. o.m. delar av
samma bransch kommer att behandlas olika. Stora, olösliga gränsdragningsproblem
som ger utrymme för godtycke kommer enligt utskottets
5 Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 24

AU 1982/83:24

mening att uppstå. Systemet kommer dessutom att kräva omfattande administration
och kontroll.

Vidare framgår inte om regeringen har för avsikt att ändra de principer
för avgiftsnedsättning som enligt tidigare riksdagsbeslut gäller i de fyra
nordligaste kommunerna fr. o. m. den 1 januari 1983. Inte heller framgår
hur man tänkt sig konstruktionen av ett eventuellt nyanställningsstöd,
vilket riksdagen så sent som våren 1982 sade nej till. Socialdemokraterna
framförde då samma förslag som alternativ till en generell sänkning av
avgiftsnivån i de fyra nordligaste kommunerna.

I propositionen redovisas att ett beredningsarbete pågår i regeringskansliet
rörande dén tekniska utformningen av ett system med sänkta socialförsäkringsavgifter.
Vidare aviserar regeringen sin avsikt att i höst återkomma
med en proposition i ärendet. Med det underlag som nu förelagts
riksdagen är det inte meningsfullt att i detalj granska förslaget.

Utskottet vill dock som vägledning för det fortsatta beredningsarbetet
klargöra att de sänkta avgifterna bör tillämpas generellt över hela näringslivet.
Vad utskottet anfört tillgodoser också yrkanden i motionerna 2261 och
2272 vilka därför inte behöver föranleda någon ytterligare åtgärd. Utskottets
uttalande om avgiftsnedsättningens allmänna utformning bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande utformning av nedsättningen av socialavgifter i
Norrbottens län

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2273 yrkande 2 i
motsvarande del samt med avslag på propositionens förslag och
motionerna 1982/83:2261 yrkande 4 i motsvarande del och 1982/
83:2272 yrkande 6 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

26. Utformning av nedsättningen av socialavgifter i Norrbottens län (mom.
24)

Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som böljar ”När det” och
slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner med anledning av motionerna 2261 och 2272 att propositionens
förslag till utformning av nedsättningen av socialavgifterna i Norrbottens
län blir alltför svårhanterlig och byråkratisk. Problemen vid avgränsning
av verksamheter som är berättigade resp. inte berättigade till
avgiftsnedsättning blir alltför stora. Utskottet förordar därför att regeringens
fortsatta beredning av ärendet utgår ifrån att den allmänna utformningen
följer de regler som nu gäller för nedsättningen av arbetsgivaravgifterna

AU 1982/83:24

i fyra av länets kommuner. Det innebär att alla företag utanför den offentliga
sektorn bör omfattas av nedsättningen. För att sänkningen av socialavgifterna
skall få avsedd verkan är det naturligtvis väsentligt att avgiftsnedsättningen
verkligen används för att sänka kostnadsläget och därmed stärka
företagens konkurrenskraft. Den bör således inte tas ut i form av högre
löner eller omotiverade vinstökningar. Utskottet vill också tillägga att det
är viktigt att stabila spelregler införs i fråga om nedsättningens utformning.
Nuvarande regler infördes så sent som den 1 januari i år. Utskottet anser
av samma skäl att någon särskild nedsättning för sysselsättningsökning
inte bör förekomma. Utskottet vill här hänvisa till att ett stöd som stimulerar
sysselsättningsökning redan finns, nämligen sysselsättningsstödet.
Att införa ytterligare ett sådant stöd blir förvirrande och är enligt utskottets
mening dessutom obehövligt. Utskottet har genom sitt ställningstagande
på denna punkt även tillgodosett yrkanden i motion 2273 som därför
avstyrks. Vad utskottet anför bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande utformning av nedsättningen av socialavgifter i
Norrbottens län

att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:2261 yrkande 4 i
motsvarande del och 1982/83:2272 yrkande 6 i motsvarande del
samt med avslag på propositionens förslag och motion 1982/
83:2273 yrkande 2 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

27. Regioner som skall omfattas av nedsättningen av socialavgifter i Norrbottens
län m. m. (mom. 25)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 böljar ”1 fråga” och
på s. 30 slutar ”inom detta” bort ha följande lydelse:

En viktig fråga i det fortsatta beredningsarbete som enligt utskottets
mening skall ske är vilka regioner som skall omfattas av avgiftssänkningen.
Skall sänkningen t. ex. ske i samtliga kommuner i Norrbotten eller endast i
malmfaltskommunerna? I det senare fallet skulle man inom samma kostnadsram
kunna genomföra en kraftigare sänkning av avgifterna i dessa
kommuner utöver redan beslutade nedsättningar.

Det kan, som utskottet ser det, finnas skäl att pröva ytterligare sänkta
avgifter i de s. k. malmfältskommunerna. Om t. ex. energibeskattningen
tas bort, vilket moderata samlingspartiet föreslagit i motion 1982/83:1594,
samt om det tidigare nämnda förslaget till lärlingsutbildning genomförs
förbättras förutsättningarna för näringslivet i dessa kommuner mycket
kraftigt.

AU 1982/83:24

Regeringens förslag om en geografiskt likvärdig sänkning av avgifterna i
hela Norrbotten innebär, enligt utskottets mening, en ny syn på hur regionalpolitisk!
stöd skall fördelas. Vid de beslut om regionalpolitiken som
riksdagen senast tog rådde enighet om att koncentrera insatserna till ett
geografiskt mera avgränsat område, främst Norrlands inland. Det kan
också finnas skäl att påpeka att den nyligen tillsatta regionalpolitiska
utredningen har som en av sina främsta uppgifter att pröva eventuellt nya
principer för stödområdesindelning samt olika former av generella stödåtgärder
av det slag som nu är aktuella.

I avvaktan på regeringens förslag om den närmare utformningen av
nedsättningen av socialavgifterna stöder utskottet moderata samlingspartiets
i annat sammanhang framlagda förslag att sänkningen av arbetsgivaravgiften
bör uppgå till 5 % i de delar av stödområde A som inte redan har
nedsättning samt till 3 % i stödområde B.

Vad utskottet anfört här bör regeringen underrättas om. Motionerna
2261, 2267 och 2272 som tar upp andra regionala differentieringar och
avgränsningar avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande regioner som skall omfattas av nedsättningen av
socialavgifter i Norrbottens län m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2273 yrkande 2 i
motsvarande del samt med avslag på propositionens förslag och
motionerna 1982/83:2261 yrkande 4 i motsvarande del, 1982/
83:2267 yrkande 1 och 1982/83:2272 yrkande 6 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

28. Regioner som skall omfattas av nedsättningen av socialavgifter i Norrbottens
län m.m. (mom. 25)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som böljar i ”1 fråga” och
på s. 30 slutar ”inom detta” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslaget i centerpartiets partimotion
2261 att insatserna i Norrbotten skall koncentreras till de regioner
som har de största problemen samt att stödområdesindelningen skall vara
utgångspunkt för insatsernas fördelning över länet. När det gäller de regioner
i vilka nedsättning av socialavgifterna i Norrbottens län skall ske
föreslår utskottet därför att kommunerna inom stödområdena A och B
skall omfattas av sänkningen. Nedsättningen bör uppgå till 10 procentenheter
enligt samma regler i övrigt som nu gäller för de fyra malmfältskommunerna.
Detta bör enligt utskottets mening ge inlandskommunerna en
stärkt ställning gentemot de bättre lottade kustkommunerna. Andra yrkanden
om avgränsningar av regioner i Norrbotten som bör få avgiftssänkning

AU 1982/83:24

avstyrks av utskottet. Det gäller förutom propositionens förslag motionerna
2267, 2272 och 2273 i aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande regioner som skall omfattas av nedsättningen av
socialavgifter i Norrbottens län m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2261 yrkande 4 i
motsvarande del samt med avslag på propositionens förslag samt
motionerna 1982/83:2267 yrkande 1, 1982/83:2272 yrkande 6 i
motsvarande del och 1982/83:2273 yrkande 2 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

29. Regioner som skall omfattas av nedsättningen av socialavgifter i Norrbottens
län m. m. (mom. 25)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 böljar ”1 fråga” och
på s. 30 slutar ”inom detta” bort ha följande lydelse:

Den av regeringen föreslagna avgiftsnedsättningen i hela Norrbottens
län kommer att medföra en relativ försämring av konkurrensläget för
näringslivet i de inlandskommuner som redan i dag har lägre avgifter.
Deras relativa fördel jämfört med t. ex. kustortema försvinner, om hela
länet får samma avgiftsnedsättning. Detta kan utskottet inte acceptera.
Insatserna måste i stället prioriteras till de områden som har de största
problemen. Utskottet föreslår därför i överensstämmelse med motion 2272
en avgiftsnedsättning med 20 procentenheter, dvs. med 10 procentenheter
utöver nuvarande regler, i de kommuner som huvudsakligen är inlandskommuner.
Någon nedsättning av avgifterna i kustkommunerna bör inte
göras. Kostnaderna i form av uteblivna intäkter för staten kan uppskattas
till 170 milj. kr. Jämfört med regeringens förslag minskar således belastningen
på statsbudgeten med 160 milj. kr. per år.

Innan ytterligare förändringar görs i det geografiska området eller storleken
av avgiftsnedsättningen i övrigt måste enligt utskottets mening göras
en utvärdering av effekterna.

Utskottet avstyrker andra yrkanden i fråga om regioner som skall omfattas
av avgiftsnedsättningen i propositionen och motionerna 2261, 2267 och
2273.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande regioner som skall omfattas av nedsättningen av
socialavgifter i Norrbottens län m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2272 yrkande 6 i
motsvarande del samt med avslag på propositionens förslag och
motionerna 1982/83:2261 yrkande 4 i motsvarande del, 1982/
83:2267 yrkande 1, 1982/83:2273 yrkande 2 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1982/83:24

30. Särskild nedsättning av socialavgifterna i Svappavaara (moni. 26)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som böljar ”Den särskilda”
och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker propositionens förslag om en särskild nedsättning
av socialavgifterna i Svappavaara liksom yrkanden i motionerna 2261 och
2272 som berör denna avgiftssänkning. Utskottet vill här peka på de
omfattande insatser som föreslagits för att stärka näringslivets utveckling i
bl. a. malmfälten. Näringslivet i Svappavaara och Kiruna kommuns glesbygder
har dessutom inte en struktur som gör en ytterligare nedsättning av
socialavgifterna där meningsfull. Med det anförda tillgodoses också yrkanden
i motion 2271 som därför inte behöver föranleda någon åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande särskild nedsättning av socialavgifterna i Svappavaara att

riksdagen med avslag på propositionens förslag samt motionerna
1982/83:2261 yrkande 4 i motsvarande del, 1982/83:2271
yrkande 3 i motsvarande del och 1982/83:2272 yrkande 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

31. Särskild nedsättning av socialavgifterna i vissa delar av Kiruna kommun
(mom. 26)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som böljar ”Den särskilda”
och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Tanken i propositionen på en total nedsättning av socialavgifterna i en
del av Kiruna kommun - införandet av en frizon i Svappavaara - är enligt
utskottets mening riktig. Som föreslås i centerpartiets partimotion bör
denna frizon emellertid omfatta inte bara Svappavaara utan hela Kiruna
kommun utom centralorten. Härigenom blir det möjligt att upprätthålla
service och befolkningsunderlag i kommunens ytterområden. Yrkandena i
propositionen och i motionerna 2271 och 2272 som rör avgiftsnedsättning i
Svappavaara avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande särskild nedsättning av socialavgifterna i Svappavaara att

riksdagen med bifall till motion 1982/83: 2261 yrkande 4 i
motsvarande del samt med avslag på propositionens förslag och
motionerna 1982/83:2271 yrkande 3 i motsvarande del och 1982/
83:2272 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om en frizon i vissa delar av Kiruna kommun.

AU 1982/83:24

32. Särskild nedsättning av socialavgifterna i Svappavaara (morn. 26)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som boljar ”Den särskilda”
och slutar ”motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion 2272 att nedsättningen av socialavgifterna
i Svappavaara skall gälla all icke offentlig verksamhet, både
redan existerande och nytillkommande sysselsättning. Nedsättningens syfte
är att stimulera fram ny sysselsättning. Enligt utskottets mening bör
redan befintlig verksamhet ges samma stimulans härför som nylokaliserad.
Detta är syftet med förslaget i motion 2272. Propositionens förslag bör
alltså avslås i denna del likaså motionerna 2261 och 2271 i motsvarande
delar.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande särskild nedsättning av socialavgifterna i Svappavaara att

riksdagen med bifall till motion 1982/83:2272 yrkande 11 samt
med avslag på propositionens förslag och motionerna 1982/
83:2261 yrkande 4 i motsvarande del och 1982/83:2271 yrkande 3
i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

33. Särskild nedsättning av socialavgifterna i Svappavaara (mom. 26)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som böljar ”Den särskilda”
och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan på förslag av vpk avstyrkt nedsättning av socialavgifterna
som medel i regionalpolitiken. Att helt ta bort avgiften i Svappavaara
tar utskottet bestämt avstånd från. Arbetarrörelsen bör avstå från det
frizonstänkande som har sitt upphov i nyliberala kretsar. Med det anförda
avstyrker utskottet propositionens förslag och aktuella yrkanden i motionerna
2261 och 2272.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande särskild nedsättning av socialavgifterna i Svappavaara att

riksdagen med bifall till motion 1982/83:2271 yrkande 3 i
motsvarande del samt med avslag på propositionens förslag samt
motionerna 1982/83: 2261 yrkande 4 i motsvarande del och 1982/
83:2272 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

AU 1982/83:24

34. Särskild nedsättning av socialavgifterna för småföretag (mom. 27 —
motiveringen)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar ”Kravet i” och
slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående uttalat sitt stöd för moderata samlingspartiets
förslag att sänka arbetsgivaravgiften med 5 % i stödområde A och 3 %
i stödområde B. Utskottet är inte berett att nu tillstyrka den ytterligare
nedsättning för småföretag som föreslås i motion 2261. Motionen bör
därför avslås i denna del.

35. Särskild nedsättning av socialavgifterna för småföretag (mom. 27)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som böljar ”Kravet i”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i centerpartiets partimotion 2261 om en
särskild nedsättning av socialavgifterna för småföretag i stödområdena A
och B i Norrbottens län.

Inom detta område bör såväl befintliga som nytillkommande företag,
tills balans uppnås, befrias från att betala socialavgifter för en lönesumma
upp till 400000 kr. per år, vilket i stort sett motsvarar lönekostnaderna för
fem årsanställda. En sådan åtgärd innebär en mycket kraftig stimulans för
utvecklingen av småföretagsamheten i inlandet. Därmed förbättras förutsättningarna
för att nå regional balans i Norrbotten. Även strävandena till
ökad differentiering av näringslivet i malmfälten underlättas i hög grad av
denna särskilda avgiftsnedsättning för småföretagen. Dessa generella insatser
bör sedan följas upp med förstärkt rådgivning och konsultinsatser
från företagareföreningen. Utskottet återkommer senare till denna fråga.
Regeringen bör ges till känna vad utskottet har anfört här.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande särskild nedsättning av socialavgifterna för småföretag att

riksdagen med bifall till motion 1982/83:2261 yrkande 4 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört.

36. Medelsanvisning till Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län (mom. 30)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

AU 1982/83:24

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar "Vad först”
och slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

När det gäller regeringens förslag till anvisning av medel till särskilda
regionalpolitiska insatser i Norrbotten delar utskottet den uppfattning som
förs fram i motion 2273 att de av regeringen redovisade projekten i sin
nuvarande form bara i undantagsfall kan läggas till grund för en beräkning
av medelsbehovet. Det bör ankomma på regeringen att återkomma till
riksdagen med mer genomarbetade medelsberäkningar. Det är därför inte
meningsfullt att anvisa medel för mer än ett budgetår. Riksdagen bör
därför nu anvisa 52 milj. kr. till detta anslag.

Härav bör 20 milj. kr. föras över till länsstyrelsen att användas på
samma sätt som anslaget Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser.
De medel som nu föreslås bör också få användas för aktiva satsningar
i glesbygderna. Däremot finns det enligt utskottets mening inte
tillräckliga motiv för att bevilja medel till utvecklingsfonden i Norrbottens
län. Fondens uppgift är bl. a. att satsa på riskfyllda projekt. Bakom beslut
om sådana satsningar måste emellertid alltid ligga en bedömning av projektets
kommersiella utvecklingsbarhet. Fondens nuvarande anslag torde enligt
utskottets mening räcka även för mer riskfyllda projekt.

Vad utskottet anfört innebär samtidigt att motionerna 2261, 2268, 2271
och 2272 avstyrks i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2273 yrkande 3 samt
med avslag på propositionens förslag och motionerna 1982/
83:2261 yrkandena 6 och 8, 1982/83:2268 yrkande 2, 1982/
83:2271 yrkandena 9 och 10 och 1982/83:2272 yrkandena 8 och 9
till Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län för
budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 52000000 kr.

37. Medelsanvisning till Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län (mom. 30)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar ”Vad först”
och slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

När det gäller anslaget till Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län finns det som föreslås i motion 2261 anledning att bevilja ett
belopp som är 15 milj. kr. större än det regeringen föreslår. Skälen härtill
är att utskottet förordar att även vissa projekt inom de areella näringarna
bör stödjas samt att utvecklingsfonden bör få extra resurser så att filialkontor
kan öppnas på flera orter i länet. Därmed fullföljs den satsning på
småföretagen som utskottet tidigare förordat med anledning av förslag i

AU 1982/83:24

motion 2261. Vad utskottet anfört innebär att motionerna 2268, 2271, 2272
och 2273 i aktuella delar bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2261 yrkandena 6 och

8 samt med avslag på propositionens förslag och motionerna
1982/83:2268 yrkande 2, 1982/83:2271 yrkandena 9 och 10, 1982/
83:2272 yrkandena 8 och 9 samt 1982/83:2273 yrkande 3 till
Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län för budgetåret
1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 215000000 kr.

38. Medelsanvisning till Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län (morn. 30)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar ”Vad först”
och slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Som föreslås i motion 2272 bör enligt utskottets mening de medel som
anvisas för särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län utökas
med 25 milj. kr. utöver regeringens förslag. Dessa extra medel bör ställas
till länsstyrelsernas förfogande. Utskottet tillstyrker propositionens förslag
när det gäller de ändamål för vilka anslaget skall få användas med
undantag för bidrag till upprättandet av kommunala oljereduktionsplaner.
Arbetet med sådana planer pågår redan och medel finns tillgängliga inom
ramen för energipolitiken. Vad utskottet här anfört innebär att utskottet
tillstyrker motion 2272 och avstyrker propositionen samt motionerna 2261,
2268, 2271 och 2273 i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2272 yrkandena 8 och

9 samt med avslag på propositionens förslag och motionerna
1982/83:2261 yrkandena 6 och 8, 1982/83:2268 yrkande 2, 1982/
83:2271 yrkandena 9 och 10 samt 1982/83:2273 yrkande 3 till
Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län för budgetåret
1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 225000000 kr.

39. Medelsanvisning till Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län (mom. 30)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som böljar ”Vad först”
och slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

AU 1982/83:24

Utskottet tillstyrker ett särskilt anslag för sysselsättningsskapande åtgärder
i Norrbottens län men föreslår i enlighet med yrkanden i motion
2271 ett med 60 milj. kr. utökat belopp i förhållande till regeringens förslag.
Av denna anslagsökning bör 10 milj. kr. avsättas som förstaårsanslag till en
fond med syfte att stimulera idéer, förslag och konstruktioner. Bland dem
som arbetar i länets stora industrier, liksom bland länsbefolkningen i
allmänhet, finns ett stort intresse för de regionala näringarna och för
utveckling av länet. Det är därför väsentligt att på bred front få detta
intresse att bära frukt i form av idé- och förslagsverksamhet.

Vidare bör 50 milj. kr. användas som extra stöd åt regionalt förankrad
enskild eller kooperativ småföretagsamhet i Norrbotten. Med det anförda
avstyrks propositionens förslag och motionerna 2261, 2268, 2272 och 2273 i
motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2271 yrkandena 9 och
10 samt med avslag på propositionens förslag och motionerna
1982/83:2261 yrkandena 6 och 8, 1982/83:2268 yrkande 2, 1982/
83:2272 yrkandena 8 och 9 samt 1982/83:2273 yrkande 3 till
Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län för budgetåret
1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 260000000 kr.

40. Utvärdering av verksamheten vid Servicecentralen i Gällivare (SIGA)
(mom. 31)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar ”Vad slutligen”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Den statliga servicecentralen i Gällivare (SIGA) har nu varit i tjänst i ett
par år. Verksamheten har mött många problem. Att verksamheten av olika
skäl inleddes på en alltför omfattande nivå skapade svårigheter. En viss
stabilisering förefaller dock nu ha uppnåtts.

Innan man går vidare med en utbyggnad bör enligt utskottets mening en
utvärdering av verksamheten snarast göras. Resultatet av denna bör därefter
ligga till grund för beslut i riksdagen om eventuell utökning av verksamheten
och på vilka orter detta i så fäll skall ske.

Detta hindrar självfallet inte att SIGA aktivt arbetar för att genom
marknadsföring mot exempelvis statliga verk och myndigheter, men även
mot den enskilda sektorn, öka sin orderingång och därmed beläggning i
syfte att förbättra lönsamheten och skapa förutsättningar för en gradvis
utbyggnad.

Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till känna.

AU 1982/83:24

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande utvärdering av verksamheten vid Servicecentralen i
Gällivare (SIGA)

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2273 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

41. Regionalpolitisk! stöd för ombyggnad av outnyttjade bostadslägenheter
(mom. 32)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som böljar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”underrättas om” bort ha följande lydelse:
Utskottet motsätter sig för sin del att en sammanblandning sker av
bostadspolitiskt och regionalpolitisk motiverat stöd på det sätt som föreslås
i motion 2269. Motionen bör därför avslås.

dels att hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande regionalpolitiskt stöd för ombyggnad av outnyttjade
bostadslägenheter

att riksdagen avslår motion 1982/83: 2269.

42. Anslaget Regionalpolitisk stöd: Regionala utvecklingsinsatser (mom.
33)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Per-Ola
Eriksson” och slutar ”därför avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 816 att bl. a. länsstyrelsen i
Norrbottens län skall tilldelas en ökad del av anslaget Regionala utvecklingsinsatser
för budgetåret 1983/84. En uppräkning är motiverad på grund
av utvecklingen av kostnaderna för de åtgärder som skall bekostas i bl. a.
glesbygderna. Här bör nämnas den ökning av förevarande anslag med 150
milj. kr. som föreslås i motion 1982/83:2138 och som utskottet behandlar i
betänkandet (AU 1982/83:23) om regionalpolitiken. Vad utskottet anfört
med anledning av motion 816 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande anslaget Regionalpolitisk stöd: Regionala utvecklingsinsatser att

riksdagen med bifall till motion 1982/83:816 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1982/83:24

43. Konkreta industriprojekt i Norrbottens län (mom. 34)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående på förslag i bl. a. vpk:s partimotion 2271
förordat att en plan för utvecklingen av Norrbotten utarbetas. En väsentlig
del av denna plan är ett antal industriprojekt som tas upp i motionen. Det
gäller bl. a. handelsgödselfabrik och nya fardigvaruindustrier. Utskottet
föreslår att motion 2271 i denna del överlämnas till malmfältsutredningen
för närmare överväganden. Regeringen bör underrättas härom. Motion
2272 som delvis berör samma projekt har därmed till en del tillgodosetts
och behöver därför inte föranleda någon ytterligare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande konkreta industriprojekt i Norrbottens län

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2271 yrkande 4 i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1982/83:2147
yrkande 2 och 1982/83:2272 yrkande 1 i motsvarande del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Utvidgning av möjligheterna till beredskapsarbete m. m. (mom. 16)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anför:

Vi har inte framfört någon erinran mot att möjligheterna till beredskapsarbete
m. m. i Norrbotten vidgas utöver vad som nu gäller, eftersom vi
anser att detta är frågor som det bör ankomma på regeringen att besluta
om. Vi vill emellertid kraftigt understryka att besluten om stöd skall
rymmas inom de anslagsramar som står till AMS resp. länsarbetsnämndens
förfogande.

2. Konkreta industriprojekt (mom. 34)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anför:

Vi vill här erinra om vad vi anfört i reservationer till majoritetens text
om betydelsen av att utvecklingen av industrin i Norrbotten sker inom den
privata sektorn. Det statliga företagandet i Norrbotten är redan alltför
omfattande. De projekt som nämns i motionerna bör om de är företagsekonomiskt
motiverade — och endast sådana bör genomföras — kunna realiseras
utan annan statlig medverkan än genom reguljärt arbetsmarknadsoch
regionalpolitisk! stöd.

AU 1982/83:24

3. Konkreta industriprojekt (morn. 34)

Elver Jonsson (fp) anför:

Utskottet har i det föregående förordat en rad åtgärder för att förbättra
förutsättningarna för näringslivets utveckling i Norrbotten. Det finns mot
den bakgrunden anledning att mera aktivt pröva möjligheterna till industriutbyggnader
under de nya förutsättningarna. Jag utgår ifrån att de förslag
till konkreta industriprojekt som förs fram i motionerna 2147 och 2272 tas
upp till prövning i det fortsatta arbetet med sysselsättningsfrågorna i Norrbotten
bl. a. i malmfältsutredningen. Mot den bakgrunden har jag avstått
från att avlämna reservation på denna punkt.

AU 1982/83:24 67

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Regeringens förslag 2

Motionerna 3

Utskottet 7

Riktlinjer m. m 7

Utvecklingen i Norrbotten 7

Den allmänna inriktningen av sysselsättningsåtgärdema 9

Övriga förutsättningar för utskottets ställningstagande 17

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 18

Åtgärder under budgetåret 1982/83 18

Insatser för övertaliga inom LKAB 19

Flyttningsbidrag och inlösen av egnahem 21

Övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder 22

Anslagsfrågor 23

Regionalpolitiska åtgärder 26

Åtgärder för att höja konkurrenskraften i näringslivet 26

Övriga förslag till regionalpolitiska åtgärder 32

Utskottets hemställan 34

Reservationer

1. Riktlinjer för utvecklingen i Norrbottens 'län (m, c, fp) 37

2. Riktlinjer för utvecklingen i Norrbottens län (vpk) 38

3. Förutsättningarna för sysselsättningspolitiken i Norrbottens län

m. m. (m) 38

4. Avvägningen mellan selektiva och generella medel i arbetsmarknads-
och regionalpolitiken (m) 40

5. Avvägningen mellan selektiva och generella medel i arbetsmarknads-
och regionalpolitiken (c, fp) 40

6. Åtgärder för att motverka befolkningsomflyttning i Norrbottens

län (c) 41

7. Åtgärder för att motverka befolkningsomflyttning i Norrbottens

län (m) 43

8. Planeringsnivån för Norrbottens län (c) 43

9. Fördelningen av sysselsättningsåtgärdema inom Norrbotten (c) . 43

10. Prioritering av långsiktigt verkande industrifrämjande åtgärder i
Norrbottens län (m, c, fp) 44

11. Differentiering av näringslivet i Norrbottens län (m) 45

12. Differentiering av näringslivet i Norrbottens län (c) 45

13. Plan för utveckling av Norrbottens län (vpk) 46

14. Förlängd gruvdrift i Svappavaara (c) 47

15. Särskild arbetsförmedlingsverksamhet m. m. inom LKAB (c, fp) 48

16. Försöksverksamhet med flyttningsbidrag och inlösen av egnahem

17. Projekteringsbidrag i Norrbottens län (fp) 49

18. Användning av omställningsbidrag inom LKAB (m) 49

19. Medelsanvisning till Arbetsmarknadsservice (c) 50

20. Medelsanvisning till Arbetsmarknadsutbildning och Yrkesinriktad
rehabilitering (m) 50

21. Medelsanvisning till Medel för särskilda insatser för övertaliga
inom Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) (m) 51

AU 1982/83:24

22. Medelsanvisning till Medel för särskilda insatser för övertaliga
inom Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) (c) 52

23. Medelsanvisning till Medel för särskilda insatser för övertaliga
inom Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) (vpk) 52

24. Nedsättning av socialavgifterna som medel i regionalpolitiken
(vpk) 53

25. Utformning av nedsättningen av socialavgifter i Norrbottens län

(m) 53

26. Utformning av nedsättningen av socialavgifter i Norrbottens län

(c, fp) 54

27. Regioner som skall omfattas av nedsättningen av socialavgifter i
Norrbottens län m. m. (m) 55

28. Regioner som skall omfattas av nedsättningen av socialavgifter i
Norrbottens län m. m. (c) 56

29. Regioner som skall omfattas av nedsättningen av socialavgifter i
Norrbottens län m. m. (fp) 57

30. Särskild nedsättning av socialavgifterna i Svappavaara (m) 58

31. Särskild nedsättning av socialavgifterna i vissa delar av Kiruna
kommun (c) 58

32. Särskild nedsättning av socialavgifterna i Svappavaara (fp) 59

33. Särskild nedsättning av socialavgifterna i Svappavaara (vpk) 59

34. Särskild nedsättning av socialavgifterna för småföretag (m) 60

35. Särskild nedsättning av socialavgifterna för småföretag (c) 60

36. Medelsanvisning till Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län (m) 60

37. Medelsanvisning till Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län (c) 61

38. Medelsanvisning till Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län (fp) 62

39. Medelsanvisning till Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län (vpk) 62

40. Utvärdering av verksamheten vid Servicecentralen i Gällivare
(SIGA) (m) 63

41. Regionalpolitisk stöd för ombyggnad av outnyttjade bostadslägenheter
(m) 64

42. Anslaget Regionala utvecklingsinsatser (c) 64

43. Konkreta industriprojekt i Norrbottens län (vpk) 65

Särskilda yttranden

1. Utvidgning av möjligheterna till beredskapsarbete m. m. (m) ... 65

2. Konkreta industriprojekt (m) 65

3. Konkreta industriprojekt (fp) 66

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983