AU 1982/83: 23

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1982/83:23

om regionalpolitik

I betänkandet behandlas dels regeringens framställningar i proposition
1982/83:100 bilaga 14 (industridepartementet) om anslag till Regional utveckling,
dels 58 motioner i samma ämne från allmänna motionstiden i år.
Ärendet har i regeringen föredragits av statsrådet Peterson.

Regeringens förslag redovisas i den löpande framställningen. Med endast
ett par undantag sker det i avsnitten med rubriker som motsvarar
anslagsbeteckningama. Motionerna och deras yrkanden presenteras i en
sammanställning som följer omedelbart efter nedanstående sammanfattning.
Till betänkandet har fogats en tabellbilaga som belyser utvecklingen i
länen. Beträffande dispositionen av framställningen i övrigt hänvisas till
den innehållsförteckning som avslutar betänkandet.

Frågor som rör utvecklingen i Norrbotten behandlas för utskottets del i
betänkandet AU 1982/83:24.

I proposition 1982/83:113 om verksamheten vid statens industriverk
m. m. och däröver angivna motioner behandlas handläggningen på central
myndighetsnivå av det regionalpolitiska stödet och därmed sammanhängande
frågor. Ärendet behandlas för utskottets del i yttrandet 1982/83:4y
till näringsutskottet.

Sammanfattning

Riksdagen fattade på våren 1982 beslut om en rad förändringar i regionalpolitikens
utformning och inriktning. Vid årsskiftet tillsattes en av riksdagen
begärd utredning om det regionalpolitiska stödet till näringslivet.

Regeringen har i årets budgetproposition inte föreslagit någon förändring
i regionalpolitikens allmänna inriktning. Däremot har moderata samlingspartiet,
centerpartiet, folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna i separata
motioner lagt fram program för den fortsatta inriktningen av regionalpolitiken.
Motionerna avstyrks med hänvisning till det utredningsarbete
om de regionalpolitiska stödformerna som nyligen påbörjats. I sammanhanget
bör påpekas att regeringen aktualiserat den centrala administrationen
av det regionalpolitiska stödet och därmed sammanhängande frågor i
proposition 1982/83:113 om verksamheten vid statens industriverk m.m.
Det ärendet behandlas för utskottets del i yttrandet 1982/83:4 y till näringsutskottet.

Vidare behandlas decentraliseringsfrågor med utgångspunkt i några motioner,
av vilka två förordar att datatekniken och annan ny teknik utnyttjas
för att lägga ut arbetsuppgifter till glesbygderna.

1 Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 23

AU 1982/83:23

2

När det gäller de regionalpolitiska stödformerna har regeringen i budgetpropositionen
endast föreslagit ett par smärre förändringar. Dessa biträds
av utskottet, som däremot avstyrker vissa ytterligare ändringsförslag som
aktualiserats i motioner. Detta gäller bl. a. om förslag från moderata samlingspartiet
om att öka inslaget av generella stödmedel i regionalpolitiken
genom att man sänker arbetsgivaravgifterna i stödområdena A och B.

Inte heller finner utskottet skäl att biträda yrkandena i några motioner
om ändringar i den förra året antagna stödområdesindelningen.

Även i fråga om de särskilda stödåtgärderna i glesbygder har motionsledes
framställts krav på förändringar som dock avstyrks av utskottet. I
sammanhanget tar utskottet upp ett förslag från regeringen om att avveckla
bidraget till vissa oljetransporter i glesbygd. Regeringsförslaget tillstyrks.

I ett större sammanhängande avsnitt behandlar utskottet utvecklingsproblemen
i de olika delarna av landet. Utskottets allmänna utgångspunkt
är att statsmakternas prioritering av de olika landsdelarna har kommit till
uttryck i stödområdesindelningen. När det särskilt gäller Bergslagen konstaterar
utskottet att problemen där har uppmärksammats i regeringens
kansli. Problemen i Norrbotten tar utskottet upp separat i det samtidigt
avgivna betänkandet AU 1982/83:24.

Utskottet lämnar regeringens förslag till anslag utan erinran. Anslagen
föreslås alltså bli uppförda med följande belopp:

Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet 383 417 000 kr.

Regional politiskt stöd: Lokaliseringslån 500000000 kr.

Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser
198 250 000 kr.

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier
till företag i glesbygder m. m. 1000 kr.

Ersättning för nedsättning av socialavgifter 170 000 000 kr.

Till betänkandet har fogats följande reservationer och särskilda yttranden: Reservationer 1.

Riktlinjer för regionalpolitiken m. m. (m).

5. Decentralisering med utnyttjande av ny teknik (c)

6. Anslag till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet (m)

7. Anslag till Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån (m)

8. Bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd (c, vpk)

9. Riksdagsuttalande om utjämning av priserna på oljeprodukter (vpk)

10. Beloppsgränserna för stöd till glesbygdsföretag m. m. (c)

11. Anslag till Regionalpolitisk stöd: Regionala utvecklingsinsatser (m)

12. Anslag till Regionalpolitisk stöd: Regionala utvecklingsinsatser (c, fp)

2.

3.

4.

(c)

(fp)

(vpk)

AU 1982/83:23

3

13. Anslag till Ersättning för nedsättning av socialavgifter, m. m. (m)

14. Inplacering av Timrå kommun i stödområde (vpk)

15. Medel till regionala utvecklingsinsatser i Jämtlands län (c)

16. Åtgärdsprogram för Västernorrlands län och Söderhamns kommun
(vpk)

17. Åtgärdsprogram för Mellansverige (vpk)

18. Åtgärdsprogram för Stockholms län (vpk)

19. Regionalpolitiska medel till försöksprojekt i den s.k. Inlandsovalen
(vpk)

Särskilda yttranden

1. Utlokalisering av statliga förvaltningsenheter m. m. (m)

2. Lokalisering av ny statlig verksamhet till Stockholm (c)

3. Bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd (m)

4. Sänkning av arbetsgivaravgifterna i Sorsele och Dorotea kommuner (fp)

5. Förutsättningar för utvecklingen i länen (m)

AU 1982/83:23

4

Motionerna

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1982183:260 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c) 30 4

I motionen yrkas

att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om lokalisering av
statlig verksamhet till Kalmar län.

1982183:262 av Björn Samuelson (vpk) 50, 53 39, 41

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utvecklingsplan för
förädlings- och tillverkningsindustri i samhällelig ägo inom Värmlands län,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om tillsättande av en arbetsgrupp
med företrädare för fackföreningar, politiska partier och forskare
med uppgift att upprätta en sådan utvecklingsplan för Värmland som i
motionen framförs,

3. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till statligt stöd till lokala
fackliga studiecirklar om industriell utveckling inom nedläggningshotad
värmländsk industri.

1982/83:306 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Anders Dahlgren (c) 40 19

I motionen yrkas att riksdagen beslutar begära att regeringen ändrar
glesbygdsförordningen så att 78 § slopas. Därigenom kan statligt bidrag
kontinuerligt utgå för transportstöd av ovan nämnda slag utan inskränkningar
i tiden.

1982183:400 av Sven Henricsson m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 38 16

anförts om utjämning av priserna på oljeprodukter,

2. att riksdagen med anledning av proposition 1982/83:100 bil. 14 38 15

Industridepartementet C 3. Regionalpolitisk! stöd: regionala utvecklingsinsatser
och förslag under punkt 1 beslutar avslå regeringens förslag till lag

om upphävande av lagen (1980:564) med bemyndigande om sänkning av
ortstillägg för vissa oljeprodukter och i stället reserverar erforderliga anslag
för ändamålet.

1982183:403 av Karin Ahrland (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp) 63 53

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande åtgärder för att minska verkningen
av den höga arbetslösheten i regionen.

1982/83:504 av Ingrid Hemmingsson m. fl. (m) 47 38

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att motionen
överlämnas till den regionalpolitiska utredningen för iakttagande av vad
där anförs om regionalpolitiska åtgärder i Norrland.

AU 1982/83:23

5

1982183:654 av Stig Alemyr m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att
främja sysselsättningen i Kalmar län.

1982183:658 av Sven Henricsson (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en prövning av möjligheterna
att starta ett åtgärdsprogram för Västernorrland med beaktande av
motionens synpunkter och förslag,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
i motionen anförts om Timrå kommuns överförande till stödområde C.

1982/83:660 av Eric Jönsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts rörande insatser för att främja sysselsättningen och näringslivets
utveckling i Malmöområdet.

1982/83:662 av Ingemar Konradsson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär tillkallande av en
särskild kommission med uppgift att utarbeta ett långsiktigt program för
reindustrialisering av Bergslagen.

1982/83:689 av Rune Johansson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hemställer att regeringen tar initiativ till
att ett näringspolitiskt program görs upp för norra Älvsborg.

1982183:816 av Per-Ola Eriksson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts beträffande ett höjt anslag för
regionala utvecklingsinsatser i Norrbotten och Västerbotten.

En del av yrkandet behandlas i utskottets betänkande AT 1982/83:24.

1982/83:817 av Bo Forslund m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen vidtar riktade åtgärder — personellt
och ekonomiskt — med anlitande av tillgängliga regional- och
arbetsmarknadspolitiska medel i syfte att förstärka industristrukturen i
Västernorrlands län i samarbete med länsorgan och näringsliv,

2. att riksdagen uttalar sig för att ytterligare utlokalisering av statliga
förvaltningsenheter tas upp till övervägande.

1982/83:818 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c)

I motionen yrkas

4. att riksdagen beslutar att till Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser
under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1983/84 anvi -

AU 1982/83:23

6

sa ett i förhållande till regeringens förslag med 150 milj. kr. förhöjt reservationsanslag
av 448250000 kr.,

5. att riksdagen beslutar att till nytt konto under fjortonde huvudtiteln
Bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd för budgetåret 1983/84 anvisa ett
reservationsanslag av 20000000 kr.,

Yrkandena 1 -3 och 6 återfinns i betänkande AU 1982/83:21.

1982/83:819 av Olle Göransson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär tillkallande av en
särskild kommission med uppgift att utarbeta ett långsiktigt program för
reindustrialisering av Bergslagen.

1982/83:822 av Yngve Nyquist m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär tillkallande av en
särskild kommission med uppgift att utarbeta ett långsiktigt program för
industriuppbyggnad i Bergslagen.

1982183:1039 av Lars Ahlström (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om behovet av särskilda regionalpolitiska
insatser i den nordbohuslänska skärgården.

1982/83:1043 av Nils Berndtson (vpk) och Bertil Måbrink (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen uttalar att Inlandsovalen i Småland och Östergötland
bör komma i fråga som ett regionalpolitisk! försöksprojekt,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att en statlig kommitté, vari
bl. a. representanter för den fackliga rörelsen ingår, bör utses att följa och
ta initiativ i anslutning till projektet,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om att en offentlig utvärdering
av projektet görs senast år 1986.

1982/83:1046 av Gunhild Bolander (c)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att hänföra de norra och södra lokala arbetsmarknadsområdena
på Gotland till stödområde B (enl. bilaga),

Yrkande 2 återfinns i betänkande AU 1982/83:21.

1982/83:1048 av Claes Elmstedt (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om olika stödåtgärder i Blekinge län.

1982183:1030 av Lars-Ove Hagberg (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen om en utvecklingsplan
för Kopparbergs län enligt motionens syfte.

AU 1982/83:23

7

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1982/83:1051 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c) 60 51

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om nödvändigheten av att svaga regioner — som Kalmar
län — får arbeta på samma förutsättningar som övriga landet,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för ökade arbetsmarknadspolitiska
insatser i Kalmar län.

1982/83:1052 av Lars Hjertén m. fl. (m) 56 45

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om den framtida inriktningen av åtgärder för att främja
sysselsättningen i Skaraborgs län.

1982/83:1053 av Börje Hörnlund m. fl. (c) 38 15

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att avslå den socialdemokratiska
regeringens förslag om höjda oljepriser för befolkningen i Norrlands inland.

1982/83:1058 av Jan-Erik Wikström (fp) 47,50 37,39

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av arbetsmarknadspolitiska
insatser i Gävleborgs län.

1982/83:1068 av Paul Jansson m. fl. (s) 56 45

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande sysselsättningsskapande åtgärder i
Skaraborgs län.

1982/83:1117 av Tommy Franzén m. fl. (vpk) 55 44

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförs beträffande åtgärder för sysselsättningen och
hemställer om förslag härom.

1982/83:1153 av Arne Fransson m. fl. (c) 31 7

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om decentralisering av verksamheter inom
företag och myndigheter med hjälp av datatekniken.

1982183:1512 av Wivi-Anne Cederqvist (s) och Olle Westberg (s) 50 39

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att
åtgärder snarast vidtas för att trygga sysselsättningen på bruksorterna i
Gästrikland.

1982/83:1513 av Wivi-Anne Cederqvist m. fl. (s) 43 27

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Sandvikens
kommun under åren 1983 — 1985 inplaceras i stödområde C.

AU 1982/83:23

1982183:1515 av Ingegerd Elm (s) och Nils Nordh (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av snara åtgärder för att kompensera
bortfallet av arbeten vid nedläggningen av A 6 i Jönköping.

1982/83:1529 av Sven-Erik Nordin (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att vid fördelningen på länsstyrelserna
av 1983/84 års medel under tolfte huvudtiteln C 3. Regionalpolitiskt
stöd: Regionala utvecklingsinsatser skall 5 milj. kr. ställas till Köpmanholmengruppens
förfogande för dess fortsatta arbete.

1982183:1537 av Marianne Stålberg m. fl. (s)

I motionen yrkas

3. att riksdagen begär att regeringen snarast vidtar åtgärder i enlighet
med vad i motionen anförts som möjliggör för den offentliga och den
enskilda tjänstesektorn att bygga upp arbetsplatser i Norrlands inland,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att ur anslaget C 3.
Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1983/84 anvisa i förhållande
till innevarande budgetår större andel till Jämtlands län,

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att motionen till
den del den behandlar behovet av förändringar av de regionalpolitiska
stöden överlämnas till den regionalpolitiska utredningen,

6. att riksdagen beslutar att flytta upp Bräcke kommun från stödområde
B till stödområde A.

Yrkandena 1 och 2 återfinns i betänkande AU 1982/83:21.

1982/83:1543 av Bengt Wittbom (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts angående utvecklingen i Hällefors, Ljusnarsbergs,
Lindesbergs och Nora kommuner.

1982/83:1582 av Olle Westberg m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om motiven för temporär placering av Sandvikens kommun i stödområde
C,

2. att riksdagen inom ramen för anvisade medel till regionalt utvecklingsarbete
tilldelar Gävleborgs län en större andel därav,

3. att riksdagen uttalar att nya statliga organisationer endast som undantag
bör lokaliseras till Stockholm,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statliga medel till uppbyggnad av ett regionalt utvecklingsbolag.
Yrkande 4 återfinns i betänkande AU 1982/83:21.

Behandlas i
utskottets

yttr. s. hemst. p.
59 49

46 33

31

47

34

43

51

32

10

25

39

43 27

47, 50 37, 39

30 3

47, 50 37, 39

AU 1982/83:23

9

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1982183:1594 av Alf Wennerfors m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 24 1

motionen anförts om riktlinjer för den framtida regionalpolitiken,

2. att riksdagen hos regeringen begär att motionen överlämnas till den 24 1

nyligen tillsatta regionalpolitiska utredningen för beaktande i utredningsarbetet,

3. att riksdagen till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för bud- 35 12

getåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 288000000 kr.,

4. att riksdagen avslår regeringens framställning om att till Regio- 36 14

nalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag
av 500000000 kr.,

5. att riksdagen till Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsin- 40 20

satser för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 312000000

kr.,

6. att riksdagen till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för 41 23

budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 355000000 kr.

1982183:1621 av Karl-Eric Norrby m. fl. (c, m, fp) 50, 53 39, 41

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om behovet av sysselsättningsskapande åtgärder i
Värmland,

2. att riksdagen beslutar begära att regeringen i samråd med länsmyndigheterna
i Värmland ställer erforderliga medel till förfogande för genomförande
av behövliga åtgärder.

1982/83:2046 av Nils Åsling (c) 36 13

I motionen yrkas att riksdagen beslutar begära att regeringen föranstaltar
om den i motionen föreslagna förstärkningen av hemslöjdens resurser
och att nödiga medel med hänsyn till hemslöjdens betydelse för sysselsättningen
tills vidare får tas från anslaget C 1. Regionalpolitiskt stöd, 14:e
huvudtiteln, budgetpropositionen.

1982/83:2048 av Sven Aspling m. fl. (s) 50,53 39

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Värmlands behov av särskilda sysselsättningsåtgärder,

2. att riksdagen hos regeringen begär att ett samlat åtgärdspaket utarbetas
för att främja sysselsättningen i Värmland,

3. att riksdagen hos regeringen begär tillkallande av en särskild kommission
med uppgift att utarbeta ett långsiktigt program för industriuppbyggnad
— reindustrialisering - i Bergslagen.

AU 1982/83:23

10

1982/83:2056 av Arne Gadd m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen i skrivelse till regeringen begär sådana
förändringar i förordningen om regionalpolitisk! stöd (SFS 1982:677) att
ett projekt som pelletsfabrik i Österbybruk kan prövas av regeringen.

1982/83:2061 av Agne Hansson m.fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att länsstyrelserna
i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län får i uppdrag
att i linje med motionens syfte redovisa förslag till konkreta åtgärder i
södra Östergötland och inre Småland för att öka sysselsättningen och
förhindra en avfolkning av landsbygden.

1982/83:2070 av Bertil Måbrink (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om nödvändiga
förslag och åtgärder för ett industriellt och sysselsättningspolitiskt handlingsprogram
för Söderhamns kommun.

1982183:2072 av Kjell Nilsson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om behovet av ökat regional- och arbetsmarknadspolitisk!
stöd till Kronobergs län.

1982183:2075 av Hans Petersson i Hallstahammar m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen uttalar sig i enlighet med inriktningen av det
åtgärdsprogram för att utveckla Bergslagen som beskrivs i motionen,

2. att riksdagen hemställer hos regeringen om att tillsätta en delegation
för Bergslagen med uppgift att genomföra åtgärdsprogrammet.

1982/83:2080 av Marianne Stålberg m. fl. (s, m, c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att Jämlands län i enlighet
med vad i motionen anförts utses till försökslän för att pröva friare
användning av statliga regionalpolitiska medel och pröva nya samarbetsformer
mellan regionala statliga organ,

2. att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att Jämtlands län från
anslaget Regionalpolitiska medel tilldelas erforderliga medel för genomförandet
av den föreslagna verksamheten.

1982183:2081 av Olle Svensson m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär tillkallande av en särskild kommission
med uppgift att utarbeta ett långsiktigt program för industriuppbyggnad
i de mellansvenska länen,

AU 1982/83:23 11

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om hur man skall hejda stagnation och tillbakagång i
sysselsättning och befolkningsutveckling i Södermanlands län.

1982/83:2085 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att uttala sig för en ny regionalpolitik i enlighet
med de riktlinjer som utvecklas i motionen,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära sådana förslag till
samordning av den nationella investeringspolitiken och kapitalbildningen
att länsvisa utvecklingsprogram kan utarbetas och genomföras.

1982/83:2086 av Rune Ångström (fp)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om att samma reducering av arbetsgivaravgiften kommer arbetsgivare
verksamma i Sorsele och Dorotea kommuner till del som tidigare beslutats
gälla vissa kommuner i Norrbottens inland.

1982/83:2087 av Rune Ångström m. fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den parlamentariska kommittén för det regionalpolitiska stödet till
näringslivet bör beakta vad som i motionen anförs om förutsättningar för
och inriktning av den framtida regionalpolitiken.

1982/83:2088 av Nils Åsling (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att Jämtlands län utses
till försökslän för att pröva en friare användning av statliga regionalpolitiska
medel och för att pröva nya samarbetsformer mellan regionala och
statliga organ,

2. att riksdagen beslutar uttala att regeringen vid fördelning av det
särskilda anslaget C 3 (länsanslaget) tilldelar Jämtlands län en jämfört med
innevarande år oförändrad andel, vilket med hänvisning till centerns partimotion
innebär att länsanslaget bör uppräknas till 70 milj. kr. för nästa
budgetår.

1982183:2126 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande arbetsmarknadssituationen i Malmöhus län
samt åtgärder för att skapa nya sysselsättningstillfällen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande forskning, utveckling och nyetablerande

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

26 1

26 1

42 24

26 1

46 30

46 31

64 53

64 53

AU 1982/83:23

12

inom näringslivet och dess regionala betydelse och därmed förknippade
riksintressen,

3. att riksdagen uttalar sig för vad som i motionen anförts i samband
med lokalisering av nya institutioner, verk etc.,

4. att riksdagen uttalar att regeringen beaktar de särskilda omständigheter
som råder i Malmöhus län bl. a. efter nedläggningen av Öresundsvarvet
i Landskrona och dess konsekvenser.

1982183:2138 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen beträffande regionalpolitikens inriktning,

2. att riksdagen uttalar att regional balans även i fortsättningen skall
vara ett huvudmål för den ekonomiska politiken,

3. att riksdagen beslutar

a) att högsta belopp för avskrivningslån för sysselsättningsfrämjande
åtgärder vid företag i glesbygd fastställs till 250000 kr.,

b) att högsta belopp för uthyrningsstugor fastställs till 40000 kr.,

c) att högsta belopp för s. k. IKS-stöd fastställs till 40000 kr.

1982183:2147 av Rune Ångström (fp) och Elver Jonsson (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den framtida utformningen av regionalpolitiken.

Yrkande 2 kommer att behandlas i betänkande AU 1982/83:24.

1982183:2154 av Mats Olsson m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att det regionalpolitiska stöd som utgår i stödområde
C får från den 1 juli 1983 till den 1 juli 1985 tillämpas i Olofströms
kommun,

2. att riksdagen beslutar att regionalpolitisk! stöd som efter särskilt
beslut kan utgå utanför stödområdena skall ges en generös tillämpning i
Karlskrona, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborgs kommuner,

3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att en
särskild delegation med företrädare för berörda departement och myndigheter
tillsätts med syfte att ge förslag till åtgärder som kan leda till ökad
sysselsättning inom Blekinge län,

4. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att
överläggningar bör upptas med i Blekinge verksamma koncernföretag i
syfte att förlägga ytterligare verksamhet inom företagens verksamhetsområden,

AU 1982/83:23

13

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

6. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att 30 5
Blekinge prioriteras då det gäller lokalisering av nytillkommande statlig
verksamhet,

7. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att vid 30 5

rationalisering och regionalisering inom statliga myndigheter och affärsdri vande

verk i sydöstra Sverige Blekinge skall prioriteras ur sysselsättningssynpunkt.

Yrkande 5 behandlas i betänkande AU 1982/83:21.

1982183:2157 av Nils-Olof Gustafsson m. fl. (s, m, c) 39 18

I motionen yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till
känna vad i motionen anförs rörande utveckling av kombinationssysselsättning.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1982/83:2156.

1982183:2182 av Ingemar Eliasson (fp) 46 34

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att'regeringen ur anslaget Regionala
utvecklingsinsatser beviljar länet medel för samverkansprojekt i Mittnorden.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1982/83:2180.

1982183:2193 av Sture Korpås m. fl. (c, fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 50,54 39,42

som i motionen anförts beträffande Uppsala läns möjligheter till utvecklingsinsatser
inom ramen för det regionalpolitiska länsanslaget.

Yrkande 2 behandlas i betänkande AU 1982/83:22.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1982/83:2190.

1982183:2194 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att främja sysselsätt- 47,50 37,39

ningen i Gävleborgs län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sandvikens 43 27

kommun temporärt bör inplaceras i stödområde C,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett regionalt 47, 50 37, 39

utvecklingsbolag bör inrättas i Gävleborgs län.

AU 1982/83:23

14

1982 års beslut om regionalpolitiken

Vid 1981/82 års riksmöte fattades beslut om förändringar i regionalpolitikens
utformning och inriktning. Till grund för beslutet låg den dåvarande
regeringens proposition 1981/82:113 om program för regional utveckling
och resurshushållning samt ett drygt hundratal motioner. Ärendet behandlades
av utskottet i betänkande AU 1981/82:23. Sammanfattningsvis fastlädes
att följande skulle gälla vid det fortsatta bedrivandet av regionalpolitiken.

Målen

De tidigare antagna allmänna målen för regionalpolitiken bekräftades.
Huvudmålet för politiken skall alltjämt vara att den skall skapa förutsättningar
för arbete, service och en god miljö åt alla människor oavsett var de
bor i landet.

Instrumenten för planering och styrning

Länsplaneringsarbetet förenklas genom att de vart femte år återkommande
s. k. fullständiga länsplaneringsomgångarna slopas. I länsplaneringen
bör i fortsättningen eftersträvas en effektivare samordning av planeringen
för olika samhällssektorer. Den bör också inrymma en regional industriplanering.

Som underlag för myndigheternas regionala planering av sin verksamhet
har fastställts planeringstal i form av befolkningsramar för länen. Planeringstal,
nu avseende år 1990, antogs.

Den tidigare gällande ortsplanen med sin klassificering av orterna i riket
i storstadsområden, primära centra etc. slopades som styrinstrument.

Stödområdesindelningen, som är ett instrument för prioritering av stödinsatserna,
gjordes om. Sedan år 1979 indelades de delar av landet som i
första hand skall omfattas av den regionalpolitiska stödverksamheten i
stödområdena 1—6. Denna indelning har ersatts av stödområdena A, B
resp. C som i huvudsak motsvarar de tidigare områdena 4-6. I den nya
indelningen är stödmöjligheterna förmånligast i stödområde A, därnäst i B
etc. — Skilda delar av en kommun kan nu inplaceras i olika stödområden.

Den nya stödområdesindelningen innebär geografiskt sett en begränsning
i förhållande till den tidigare. Tanken har också varit att prioritera de
områden i landet som har de svåraste sysselsättningsproblemen. Liksom
tidigare skall emellertid stöd kunna lämnas även utanför stödområdena. En
nyhet och en utvidgning av stödformerna är att länsstyrelserna i dessa
delar av landet skall kunna lämna investeringsbidrag med högst 20% (i
vissa fall 30%) till projekt med en investeringskostnad under 7 milj. kr.
Gäller det större projekt skall lokaliseringsstöd kunna beslutas av AMS om
det är fråga om investeringar i kommuner som angetts av regeringen. I
övriga fall beslutar liksom tidigare regeringen om stödinsatser utanför
stödområden.

AU 1982/83:23

15

Samhällssektorernas roll

Vid riksdagsbehandlingen diskuterades formerna för en samverkan mellan
regionalpolitiken och andra politikområden som industripolitiken, jordbruks-
och skogspolitiken, energipolitiken, trafikpolitiken samt forskningsoch
utbildningspolitiken.

Vidare behandlades decentraliseringsfrågor. I fråga om lokalisering av
statlig verksamhet fastställdes följande prioriteringsordning:

1. Skogslänen

2. Sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden.

De regionalpolitiska stödformerna

Differentierade arbetsgivaravgifter infördes som medel i regionalpolitiken
på så sätt att avgifterna sänktes med 10 procentenheter i fyra kommuner
i Norrbottens län, nämligen Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala
kommuner.

Lokaliseringsbidragen avskaffades år 1979 och ersattes då med avskrivningslån.
På grund av de erfarenheter som därefter gjorts slopades avskrivningslånen
och stöd i form av lokaliseringsbidrag infördes på nytt. Bidrag
kan lämnas med upp till 70% i stödområde A, upp till 50% i stödområde B
och upp till 30% i stödområde C. Procentsatserna avser andelar av de
totala investeringskostnaderna för byggnader och maskiner.

När det gäller de övriga formerna av stöd till näringslivet är att märka att
utbildningsstödet avskaffades. I den mån stöd till utbildning behöver ges
får det i fortsättningen ske i form av offertstöd. Som stödberättigad verksamhet
får nu även räknas anläggning för fastbränsleframställning som
skall använda torv och flis som råvara. Stöd till sådana anläggningar får
dock lämnas endast i stödområdena A och B. Vidare får stöd i form av
lokaliseringslån lämnas till privata regionala investmentbolag. Förbättringar
gjordes av transportstödet.

Industrilokaler m.m.

Två nya statliga industricentra skall tillkomma, nämligen i Gällivare och
Sveg. Bidrag till kommunala industrilokaler lämnas för uppförande av
sådana lokaler på mindre orter i stödområdena A-C. Bidragen till såväl
industricentra som kommunala industrilokaler har sänkts med 10 procentenheter,
för att stimulera företagen att investera i egna lokaler. En nyhet är
att stöd kan ges även till uppförande av privata industrilokaler för uthyrning.

Turism

Stöd till turism förbehålls verksamheter som bedrivs i stödområdena A
och B. Om det finns särskilda skäl skall dock stöd även kunna lämnas till
anläggningar belägna i primära rekreationsområden inom stödområde C.

AU 1982/83:23

16

Glesbygdsstöd

Avskrivningslånen till företag i glesbygder räknades upp, från högst
125 000 till högst 200000 kr. per objekt. 1 fråga om uthyrningsstugor höjdes
lånen per stuga från 20000 till 30000 kr. Stödet till intensifierade kommunala
sysselsättningsinsatser - IKS-stödet - utgår till kommuner i stödområdena
A och B med högst 75% av bidragsberättigade kostnader. Temporärt
skall stöd även kunna ges i kommuner i stödområde C om det finns
särskilda skäl. IKS-stöd till projekt i egen regi räknades upp från 20000 till
30000 kr. Vissa enskilda projekt skall i stället kunna få stöd på samma
villkor som en kommun.

Stödet till kommersiell service har förbättrats. Bl. a. kan avskrivningslån
nu ges med 50 mot tidigare 35% av investeringskostnaden. För stödet till
samhällelig service har däremot gjorts en begränsning av subventionsnivån
- från normalt högst 75 till högst 50% av godkända kostnader.

Handläggnings- och anslagsfrågor

Ärenden om lokaliseringsstöd avgörs av länsstyrelse, AMS eller regeringen
beroende på storleken av investeringskostnaderna. För länsstyrelsernas
del höjdes beloppsgränsen från 5 till 7 milj. kr. och för AMS del från
15 till 20 milj. kr. Därutöver gäller, som förut påpekats, att länsstyrelserna
handlägger ärenden om investeringsbidrag till projekt utanför stödområdena.

Den regionalpolitiska verksamhet som bedrivs av länsstyrelserna har
tidigare finansierats från skilda anslag. Finansieringen sker nu från ett nytt,
sammanhållet anslag, Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser,
för innevarande budgetår uppfört med 275 milj. kr. Anslaget disponeras
av länsstyrelserna för följande ändamål:

Lokaliseringsbidrag i stödområdena A—C.

Investeringsbidrag utanför dessa stödområden.

Glesbygdsstöd.

Regionalt utvecklingsarbete.

Av anslaget är 50 milj. kr. beräknat för det regionala utvecklingsarbetet.
Till de ändamål som skall bekostas av detta belopp hör bl. a. ett särskilt
program för regionalt nyföretagande. Det innefattar bl. a. stöd till utbildningsinsatser
för företagsledare m. fl. och till konsulttjänster.

Genom tillkomsten av det nya anslaget upphörde de tidigare anslagen
Åtgärder i glesbygder och Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering.
För att täcka bortfallet av socialavgifter från Gällivare m. fl. kommuner i
Norrbotten anvisades medel under ett nytt anslag, Ersättning för nedsättning
av socialavgifter.

Utredningsverksamhet

Det regionalpolitiska stödet till näringslivet brukar till omfattning och
delvis även till inriktning anges i flerårsperioder. Den nu löpande perioden

AU 1982/83:23

17

inleddes budgetåret 1979/80 och upphör med utgången av budgetåret 1983/
84. Riksdagen begärde att regeringen skulle tillsätta en parlamentariskt
sammansatt utredning, med uppgift att arbeta fram underlag för beslut om
de regionalpolitiska stödinsatsernas inriktning och omfattning fr. o.m.
budgetåret 1984/85.

Utredning om det regionalpolitiska stödet till näringslivet

Den av riksdagen begärda utredningen har tillsatts (ordförande: professor
Pär-Erik Back). Utredningsdirektiv utformades av den föregående
regeringen (se Kommittéberättelse 1983 Del II s. 359). Direktiven har
därefter ändrats i vissa avseenden av den nya regeringen. De för utredningen
gällande direktiven beslutades den 22 december 1982 och de har följande
lydelse:

Bakgrund

Riksdagen har i beslut (prop. 1981/82:113, AU 1981/82:23, rskr 1981/
82: 388) den 9 juni 1982 som sin mening gett regeringen till känna vad
arbetsmarknadsutskottet anfört om de framtida regionalpolitiska stödinsatsernas
inriktning och omfattning. Det innebär att riksdagen har ansett
det önskvärt att regeringen tillkallar en parlamentariskt sammansatt utredning
för att arbeta fram underlag som kan läggas till grund för beslut om
stödinsatsernas inriktning och omfattning fr. o. m. budgetåret 1984/85.

I enlighet med riksdagens beslut bör nu en sådan kommitté tillkallas med
uppgift att utreda det regionalpolitiska stödet till näringslivet.

Mål och förutsättningar för regionalpolitiken

De mål som riksdagen lagt fast för regionalpolitiken kan sammanfattningsvis
sägas vara att skapa förutsättningar för en balanserad befolkningsutveckling
i landets olika delar och att ge människor tillgång till arbete,
service och en god miljö oavsett var de bor i landet. Vidare skall regionalpolitiken
verka för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Regionalpolitiken har inte enbart fördelningspolitiska syften. Dess mål
är också att främja tillväxten i ekonomin. En regionalpolitik som syftar till
att ta till vara underutnyttjade resurser och att främja lönsam industriell
produktion förbättrar möjligheterna att nå balans i ekonomin.

De allmänna förutsättningarna för regionalpolitiken har under 1970-talet
förändrats i väsentliga avseenden. Den främsta förändringen är att tillväxten
i ekonomin har avtagit. Utvecklingen har inneburit att det blivit svårare
att omfördela verksamheter mellan olika delar av landet. Det blir därför av
allt större regionalpolitisk! intresse att initiera och stödja nyskapande och
nyföretagande samt att utveckla de företag som finns i de sysselsättningssvaga
regionerna.

Industriföretagens investeringar har sedan mitten av 1960-talet i vissa
avseenden ändrat karaktär. En förskjutning från investeringar i byggnader
och maskiner till förmån för investeringar i forskning och utveckling,
marknadsföring o. dyl. har skett. Denna förändring innebär delvis nya
förutsättningar för regionalpolitiken.

De senaste årens omfattande strukturförändringar inom industrin har
lett till betydande sysselsättningsproblem även på orter utanför de regio2
Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 23

AU 1982/83:23

18

nalpolitiska stödområdena. Dessa problem skiljer sig från de traditionella
regionalpolitiska problemen. Förändringarna kommer relativt snabbt och
drabbar ofta regioner med en utvecklad industritradition. Dessa speciella
förhållanden måste beaktas vid utformningen av samhällets insatser i denna
typ av regioner. Det bör vara av intresse att studera verkningarna av
skilda insatser i sådana regioner, t. ex. verksamheten vid investmentbolagen
i varvsregionerna (Malmöhus Invest AB, Start Invest AB och Landskrona
Finans AB).

Det nuvarande stödet till näringslivet

Regionalpolitiskt stöd till näringslivet lämnas f. n. i huvudsak enligt
förordningen (1982:677) om regionalpolitiskt stöd. Sådant stöd lämnas
som lokaliseringsbidrag, lokaliseringslån, investeringsbidrag, offertstöd
och sysselsättningsstöd. De tre förstnämnda formerna för stöd ges i samband
med utbyggnader eller nyetableringar för investeringar i bl. a. byggnader,
maskiner, inventarier, men stöd kan också i viss utsträckning ges
för anskaffning av omsättningstillgångar, marknadsföring m. m. Offertstödet
kan anpassas från fall till fall. Sysselsättningsstöd lämnas till företagen
i relation till ökningen av sysselsättningen. Minst 40 procent av antalet
arbetsplatser som tillkommer till följd av regionalpolitiskt stöd skall, om
inte särskilda skäl föreligger, förbehållas vartdera könet. För stödverksamheten
finns tre stödområden.

I fråga om beslutsordningen gäller i huvudsak följande. Om kapitalbehovet
i samband med investeringen inte överstiger 7 milj. kr. beslutar normalt
länsstyrelsen. Om kapitalbehovet är mellan 7 och 20 milj. kr. beslutar
normalt arbetsmarknadsstyrelsen. I fråga om stöd till större investeringar
och i fråga om vissa specialfall, bl. a. stöd utanför stödområdet, beslutar
regeringen.

Som regionalpolitiskt medel används också i viss utsträckning differentierade
arbetsgivaravgifter. I Gällivare, Jokkmokks, Kiruna och Pajala kommuner
är enligt lagen (1982:695) om nedsättning av socialavgifter arbetsgivaravgifterna
fr. o. m. år 1983 tio procentenheter lägre för alla arbetsgivare
utom kommun, allmän försäkringskassa och statlig myndighet med undantag
av statens affärsdrivande verk.

De medel företagen kan avsätta till investeringsfonder har också i vissa
fall släppts fria för regionalpolitiskt motiverade företagsinvesteringar.

I de områden där man med bl. a. regionalpolitiskt stöd försöker stimulera
industriutvecklingen kan transportstöd till godstransporter lämnas. Bestämmelser
finns i förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt transportstöd.
Transportstödet omfattar landtransporter och är differentierat på fem
transportstödzoner.

Det finns flera andra former av regionalpolitiskt betingat stöd till näringslivet.

Utredningsuppdraget

Kommittén bör analysera de regionalpolitiska problemens omfattning
och de hittills utnyttjade regionalpolitiska medlens effekter och därvid ta
till vara den samlade erfarenhet länsstyrelserna har från det regionalpolitiska
arbetet. De regionala skillnaderna i sysselsättningsutvecklingen för
kvinnor resp. män bör bl. a. beaktas. Sambandet mellan den allmänna
ekonomiska utvecklingen och möjligheter och medel att påverka den regionala
utvecklingen bör belysas. Bl. a. är det väsentligt att få belyst vilka
medel som har den största regionalpolitiska effekten under skilda antaganden
om den allmänekonomiska utvecklingen.

AU 1982/83:23

19

De regionalpolitiska medlen är en del av samhällets totala insatser för att
uppnå regionalpolitiska mål. Kommittén bör bedöma effekterna av de
nuvarande regionalpolitiska medlens effekter i förhållande till de resurser
samhället i annan form använder för att uppnå regional balans.

De regionalpolitiska medlen som tidigare i huvudsak lämnades efter
bedömning i varje enskilt fall, dvs. var vad som brukar kallas ett selektivt
stöd, har efter hand kompletterats med vissa mer generellt verkande stödformer,
som t. ex. differentierade arbetsgivaravgifter. De generella stöden
kännetecknas av att de utgår automatiskt efter vissa fastlagda regler.
Avsikten är att det generella stödet skall ge en kostnadspåverkan som kan
uppfattas av alla företag och därmed påverka deras underlag för beslut om
verksamheters omfattning, inriktning och lokalisering.

Tanken bakom det selektiva stödet är att det skall riktas till verksamheter
vars omfattning och lokalisering kan påverkas genom en för samhället
begränsad insats. Flertalet av de stödformer som utnyttjas har såväl
generella som selektiva inslag. Det bör vara kommitténs uppgift att bl. a. i
det perspektivet analysera stödet och belysa hur det har påverkat de
berörda företagen och näringslivet i övrigt i regionerna.

Kommittén bör efter att ha utvärderat olika tänkbara selektiva och
generella regionalpolitiska medel riktade till näringslivet lämna förslag om
dels den lämpliga avvägningen mellan dessa olika medel, dels deras utformning.
Därvid bör beaktas att generella medel också kan ha en mer eller
mindre selektiv karaktär liksom de selektiva medlen också kan ges en
generell utformning.

Kommittén bör även belysa det regionalpolitiska transportstödets roll i
den regionala utvecklingen och lämna förslag om dess framtida utformning.
1 sammanhanget erinras om att transportstödet nyligen har utvärderats
av transportrådet (TPR 1981:9, Transportstödet - ett sätt att göra
Sverige rundare). Kommittén bör utnyttja det material som framkommit i
detta arbete i tillämpliga delar. Kommittén bör också överväga om det
nuvarande godstransportstödet bör kompletteras dels med ett stöd till
godstransporter till sjöss, dels med åtgärder som kan sänka företagens
kostnader för persontransporter. Kommittén bör inom oförändrad ram för
transportstödet bedöma vilka för- och nackdelar dessa och andra förändringar
av transportstödet skulle ha.

Företagen belastas, utöver kostnaderna för gods- och persontransporter,
även av andra kostnader som är en direkt följd av företagens
geografiska belägenhet. Kommittén bör därför undersöka förutsättningarna
för och försöka förutse effekterna av att från regionalpolitiska utgångspunkter
differentiera kostnader för t. ex. informationsöverföring. Vad gäller
telekostnader har nyligen en reform genomförts och frågan om en
ytterligare regional utjämning av taxorna behandlas inom televerket. Kommittén
bör följa detta arbete.

Utbildning och forskning utgör en viktig resurs för att allmänt förbättra
infrastrukturen i regionerna och därmed bidra till regional utveckling. Ett
regionalt mönster för samverkan kring lokalisering, resursutnyttjande och
rollfördelning håller på att växa fram i bl. a. länsskolnämnders och regionstyrelsers
kontakter med länsorgan och med näringslivets och löntagarnas
organisationer. Detta gäller såväl gymnasieskolan som högskolan och vuxenutbildningen.
När det gäller direkt samverkan mellan högskoleenheter
och näringsliv pågår en betydande utveckling. Jag vill också erinra om att
universitets- och högskoleämbetet har regeringens uppdrag att lämna förslag
om anordningar för att ta till vara de mindre högskoleenheternas

AU 1982/83:23

20

kapacitet för forsknings- och utvecklingsarbete med syfte att främja omkringliggande
regioners näringsliv och offentliga verksamheter. Kommittén
bör inhämta upplysningar om den verksamhet som förekommer här
och undersöka vilka ytterligare åtgärder som kan fordras för att stärka
utbildningens och forskningens medverkan i en utveckling av näringslivet.

Skattesatserna — bortsett från skillnader i kommunal utdebitering —
liksom reglerna om av- och nedskrivning är f. n. desamma i hela landet.
Under vissa perioder har företagens benägenhet att investera i stödområdena
kunnat påverkas via investeringsfondssystemet. Kommittén bör belysa
de effekter som uppnåtts genom användningen av investeringsfonderna
i regionalpolitiskt syfte. Kommittén bör vidare undersöka möjligheterna
och överväga lämpligheten och troliga effekter av att införa olika
skattepolitiska instrument som medel i regionalpolitiken. Finner kommittén
detta vara lämpligt bör kommittén också lämna förslag om medlens
utformning.

Det regionalpolitiska stödet har till stor del varit inriktat på att stödja
investeringar i byggnader och maskiner. Lokaliseringslån kan f. n. lämnas
till kostnader för investeringar i bl. a. anskaffning av omsättningstillgångar,
patent, licenser eller liknande eller för marknadsföring, produktutveckling
eller liknande. Utvecklingen visar att investeringar av den här typen betyder
alltmer för företagens utveckling. Kommittén bör överväga om och i så
fall på vilket sätt regionalpolitiskt stöd i större utsträckning än f. n. bör
inriktas på att påverka sådana investeringar.

Enligt nuvarande bestämmelser riktas det regionalpolitiska stödet till
näringslivet i huvudsak till industriell eller industriliknande verksamhet,
industriserviceverksamhet, turistverksamhet, partihandel och uppdragsverksamhet
av väsentlig betydelse för näringslivets utveckling i en region.
Dessutom kan regeringen i enskilda fall besluta om stöd till annan verksamhet,
som är av betydelse för näringslivets utveckling i en region eller
har särskild regionalpolitisk betydelse. Kommittén bör överväga vilken
avgränsning av stödberättigad verksamhet som kan vara lämplig med
hänsyn till pågående förändringar i näringslivets sammansättning.

Kommittén bör i detta sammanhang också undersöka vilken betydelse
tillgången till olika typer av samhällsservice, konsulttjänster etc. har för
företagens lokaliseringsval och vilken betydelse sådan service har för
företagens möjligheter att bedriva och utveckla sin verksamhet i de regionalpolitiskt
prioriterade områdena. Om kommittén finner att avsaknaden
av sådan service f. n. är ett betydelsefullt hinder för lokalisering av företag
till dessa områden, bör kommittén föreslå medel som där kan förbättra
företagens tillgång till olika typer av sådan service.

Delvis likartade medel används för regional- och industripolitiska insatser
riktade mot företagen. Det rör sig i båda fallen bl. a. om lån med ett
högt risktagande på speciella villkor till byggnads- och maskininvesteringar
samt stöd till marknadsföring och produktutveckling. Kraven på
beslutsunderlaget är i viss utsträckning likartade. Möjligheterna att undanröja
skillnader i de regionalpolitiska respektive de industripolitiska stödmedlen
i de fall olikheterna inte beror på olikheter i mål och förutsättningar
bör belysas i utredningsarbetet. Kommittén bör också belysa lämpligheten
av att kombinera industri- och regionalpolitiskt stöd.

Det nuvarande stödsystemet kännetecknas av en detaljreglering och ett
stort antal stödformer som gör det svårt att överblicka. Kommittén bör
överväga och föreslå förenklingar i detta avseende.

AU 1982/83:23

21

För det regionalpolitiska stödet finns tre stödområden. Regeringen har
dessutom utpekat några kommuner med strukturomvandlingsproblem där
stöd tillfälligt kan utgå. Regeringen kan också bevilja regionalpolitisk! stöd
utanför stödområdena. Dessutom har länsstyrelserna i de områden som
ligger utanför stödområdena möjlighet att bevilja ett begränsat investeringsbidrag.
Kommittén bör bedöma nuvarande principer för stödområdesindelningen
och mot bakgrund av de förutsättningar för den regionala
utvecklingen kommittén bedömer kommer att gälla, lämna förslag om
principer för den framtida stödområdesindelningen, så att stödet ges till de
regionalpolitisk! högst prioriterade områdena.

När det gäller beslutsordningen för det regionalpolitiska stödet har under
senare år vissa förändringar genomförts. Den regionalpolitiska verksamheten
har därigenom efter hand bl. a. kommit att bedrivas i alltmer
decentraliserade former. Kommittén bör utvärdera för- och nackdelar med
nuvarande decentraliserade beslutssystem och föreslå en lämplig avvägning
mellan beslut som skall fattas på regional respektive central nivå.

Frågan om vilket organ som på regional nivå bör besluta om det regionalpolitiska
stödet behandlades i rapporten (Ds I 1981:28) Översyn av det
regionalpolitiska stödet till näringslivet. I rapporten föreslogs bl. a. att det
regionalpolitiska stödet i viss utsträckning skulle integreras i de regionala
utvecklingsfondernas verksamhet. Förslaget mötte vid remissbehandlingen
kritik på flera punkter. I kommitténs uppdrag bör ingå att belysa denna
fråga närmare och ge förslag till beslutsordning på regional nivå. Kommittén
bör därvid väga in hur de förslag till stödformer som kommittén kan
komma att föreslå kan påverka handläggningsordningen.

För det regionalpolitiska stödet till näringslivet har lagts fast en beslutsram
för en femårsperiod som löper ut budgetåret 1983/84. Riksdagen har i
sitt senaste regionalpolitiska beslut framhållit att det är angeläget att ramar
för den framtida regionalpolitiska verksamheten anges i god tid före den
nuvarande ramperiodens slut.

Med utgångspunkt i sina överväganden i de frågor jag tidigare har
behandlat bör kommittén överväga för- och nackdelar med en ekonomisk
flerårsram för regionalpolitiska insatser. Kommittén bör också bedöma
lämpligheten av att till de ekonomiska medel, som f. n. ingår i flerårsramen,
även föra medel för andra i huvudsak regionalpolitisk! motiverade
stöd som t. ex. det regionalpolitiska transportstödet.

I avvaktan på kommitténs förslag avser jag att i annat sammanhang
föreslå regeringen att förelägga riksdagen förslag om att förlänga nuvarande
ramperiod med ett år samt om att anmäla regionalpolitiska medel för
budgetåret 1984/85.

I enlighet med regeringens tilläggsdirektiv 1980:20 till samtliga kommittéer
och särskilda utredare skall alla förslag som läggs fram kunna genomföras
inom ramen för - jämfört med nuvarande budgetbelastning — oförändrade
totala statliga kostnader (dvs. utgifter och inkomstbortfall) inom
det område som förslagen avser. Detta bör även gälla denna kommitté.
Kommittén bör vidare, i syfte att ge regeringen allsidigt underlag för sin
prövning av kommitténs förslag, redovisa hur den verksamhet som berörs
av utredningsarbetet skall kunna bedrivas till en kostnad som är 20% lägre
än nuvarande kostnader.

Kommittén skall också redovisa de kostnader för kommuner och företag
som förslagen kan leda till.

Kommittén bör vid arbetets påbörjande samt vidare under arbetets
gång, i vad det gäller frågor som rör förhållandet mellan staten som

AU 1982/83:23

22

arbetsgivare och de statsanställda, informera berörda huvudorganisationer
och i förekommande fall annan berörd central arbetstagarorganisation med
vilken staten har eller brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor
samt bereda dem tillfälle att framföra synpunkter.

Kommittén bör beakta direktiven till samtliga kommittéer och särskilda
utredare angående kontroll och förenklingsfrågor vid reformer på skatteområdet
(dir. 1982:27).

Kommittén bör samråda med expertgruppen (1 1979:E) för forskning om
regional utveckling, med den kommitté (I 1981:06) som tillkallats för att
lägga fram ett program för utvecklingen på längre sikt av malmfaltskommunerna
i Norrbottens län och med glesbygdsdelegationen (I 1977:02).

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Kommitténs överväganden
och förslag bör redovisas före utgången av augusti 1984.

Utskottet
Riktlinjer m.m.

Befolkningstillväxten i Sverige är f. n. väsentligt svagare än under 1950-och 1960-talen. Under dessa båda decennier ökade befolkningen med drygt
1 miljon invånare. En av orsakerna härtill var den stora invandringen av
utländsk arbetskraft under främst 1960-talet. Sedan år 1970 har ökningen
endast uppgått till drygt 250000. En avgörande orsak till den lägre befolkningstillväxten
är ett minskat födelseöverskott. I böljan av 1970-talet var
antalet födda ca 40% högre än antalet avlidna. Genom minskat antal födda
och ökat antal döda balanserar nu dessa värden i stort sett varandra.
Härtill kommer en sjunkande nettoinvandring. Av befolkningsökningen
sedan år 1970 på ca 250000 personer har ca 80000 tillfallit storstadslänen,
ca 33 000 skogslänen och ca 137 000 övriga län.

I propositionen konstateras att en stabilisering skett av befolkningsutvecklingen
på länsnivån jämfört med tiden före omkring år 1970. Vissa
tecken anses dock tyda på att det kan bli svårt att vidmakthålla denna
stabilitet under resten av 1980-talet.

Inom länen har skett en förskjutning av arbetstillfällen och befolkning
från glesbygden samt de minsta och perifert belägna orterna till mera
tättbefolkade regioner, i regel omfattande flera kommuner. Under senare
år har emellertid denna utveckling i vissa län, bl. a. till följd av de begränsade
möjligheterna att få arbete på annat håll, bromsats upp. Ökad pend!
ling har bl. a. möjliggjort fortsatt bosättning även relativt långt från de
större arbetsplatsområdena.

Fram till år 1990 förutses en tillväxt på ca 40000 invånare. Enligt
länsstyrelsernas prognoser fördelar sig befolkningsförändringen ojämnt
över landet. Stockholms och Uppsala län väntas under 1980-talet fa en
tillväxt med sammanlagt ca 50000 invånare. Kristianstads, Malmöhus och
Hallands län bedöms sammantaget öka med ca 30000 invånare. Övriga län

AU 1982/83:23

23

beräknas fa obetydliga förändringar eller kraftiga minskningar. I Norrbottens
län beräknas den ogynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden leda
till en kraftig utflyttning. Utskottet återkommer senare i betänkandet till en
genomgång av länens utveckling. I bilaga redovisas statistiska uppgifter
om samtliga län och kommuner.

Under våren 1982 lade den dåvarande regeringen fram proposition 1981/
82:113 om program för regional utveckling och resurshushållning. Det
regionalpolitiska beslut riksdagen fattade med anledning dels av propositionen,
dels av ett stort antal motioner har i sammandrag presenterats i ett
recitavsnitt i detta betänkande. Stor politisk enighet rådde om de allmänna
målen för regionalpolitiken. Huvudmålet är att skapa förutsättningar för
arbete, service och en god miljö åt alla människor oavsett var de bor i
landet. Bl. a. innebar beslutet att ett nytt gemensamt anslag skulle införas
för de medel som skall användas för beslut på regional nivå, att de s. k.
fullständiga länsplaneringsomgångarna skulle tas bort, att ortsklassificeringen
skulle upphöra, att arbetet med decentraliseringsfrågorna skulle
intensifieras. Vidare innebar beslutet nya planeringstal för år 1990, förändringar
av transportstödet, ny stödområdesindelning samt smärre ändringar
av lokaliseringslånen, sysselsättningsstödet och offertstödet, nya industricentra
i Gällivare och Sveg samt ökad decentralisering i fråga om handläggningen
av lokaliseringsstödet. Slutligen bör nämnas att beslutet innebar
en sänkning av arbetsgivaravgifterna med 10% i Gällivare, Jokkmokks,
Kiruna och Pajala kommuner.

Mot bakgrund av osäkerheten om den framtida regionala utvecklingen
beslutade riksdagen att hos regeringen hemställa om en utredning om
regionalpolitikens framtida utformning och omfattning. Bl. a. skulle övervägas
frågan om en lämplig avvägning mellan selektiva och generella
åtgärder inom regionalpolitiken.

En parlamentariskt sammansatt kommitté har utsetts med uppgift att
fullgöra detta utredningsuppdrag och det begärda utredningsarbetet har nu
påböijats. I direktiven anförs bl. a. att utredningen skall analysera och
bedöma effekterna av den hittillsvarande regionalpolitiken och dess medel
samt lämna förslag om avvägningar mellan generella och selektiva regionalpolitiska
medel. Direktiven i sin helhet återfinns i ett recitavsnitt i
detta betänkande.

Mot bakgrund av dels det regionalpolitiska beslutet våren 1982, dels det
utredningsarbete som sålunda nyligen påbörjats föreslås i budgetpropositionen
endast vissa smärre ändringar i stödsystemet, till vilket utskottet
återkommer senare i betänkandet. Det slås emellertid fast att målet för
regionalpolitiken skall vara att främja en balanserad utveckling i landets
olika delar. Detta innebär att de tre välfärdsfaktorema arbete, service och
god miljö skall vara tillgängliga inom räckhåll för alla människor i vårt
land.

Moderata samlingspartiets syn på regionalpolitiken redovisas i

AU 1982/83:23

24

motion 1594 av Alf Wennerfors m. fl. (m). I motionen framhålls att resultatet
av den hittillsvarande regionalpolitiken inte kan sägas vara tillfredsställande.
Trots att en stor del av de regionalpolitiska stödåtgärderna har
inriktats på Norrlandslänen har befolkningsutvecklingen där inte förbättrats
på något mer påtagligt sätt.

Den ringa effekten av hittills utnyttjade regionalpolitiska stimulansmedel
samt 1980-talets delvis nya förutsättningar motiverar enligt motionärerna
en förändrad syn på hur regional balans bäst kan uppnås. Regionalpolitiken
bör renodlas till att skapa så lika förutsättningar som möjligt över hela
landet och mellan olika regioner. 1980-talets regionalpolitik måste bli ett
aktivt stöd för ett växande och konkurrenskraftigt näringsliv i de regioner
som har betydande strukturella problem och obalanser.

Motionärerna anger följande huvudlinjer i en ny regionalpolitik:

- ett ökat inslag av generellt verkande medel,

- en successiv avveckling av flertalet selektiva stödformer,

- ett system med kreditgarantier via det etablerade bankväsendet som
ersätter nu gällande lokaliseringslåneformer,

- ett system med differentierade socialförsäkringsavgifter,

- ett aktivare utnyttjande av skattepolitiken som regionalpolitisk! instrument,

- en mer åtgärdsinriktad länsplanering än f. n.,

- ett problemorienterat länsbaserat stödområdessystern,

- ett mer generellt verkande transportstödsystem,

- en decentralisering av beslutsfattandet inom regionalpolitiken,

- en aktiv glesbygdspolitik med utveckling av bl. a. kombinationssysselsättningens
möjligheter,

- ett ökat utnyttjande av data- och telekommunikationsteknikens utvecklingsmöjligheter,

- ett utnyttjande av turismens möjligheter.

De synpunkter som förs fram i motionen om den framtida regionalpolitikens
utformning föreslås slutligen bli överlämnade till den regionalpolitiska
utredningen för beaktande.

Centerpartiet pekar inledningsvis i partimotionen 2138 på industrialiseringsprocessens
betydelse för utvecklingen i landet. Samtidigt har
emellertid denna process inneburit att koncentrationstendenserna i samhället
har förstärkts kraftigt. Vi har bl. a. fått en allt större koncentration
av befolkningen till några få storstadsregioner. Vidare har den statliga
verksamheten till stor del lokaliserats till Stockholmsområdet och de kommunala
verksamheterna vanligen förlagts till den största orten i länet eller
kommunen. Samhället har således alltmer centraliserats — särskilt under
efterkrigstiden — då koncentrationstendenserna enligt motionen medvetet
stimulerats av en politisk majoritet mot centerns uppfattning.

Motionärerna framhåller vidare att resultaten av centerns ansvar för
regionalpolitiken i regeringsställning är tydliga och positiva. Skogslänen

AU 1982/83:23

25

har haft en nettoinflyttning och för storstäderna har in- och utflyttningen i
stort sett vägt jämnt. Även inom länen har en omsvängning skett i befolkningsutvecklingen
och en stabilisering av glesbygdens befolkningsutveckling
har ägt rum.

Genom beslutet våren 1982 med anledning av mittenregeringens regionalpolitiska
proposition 1981/82:113 lades en plattform för en decentralistisk
regionalpolitik. Härvid pekar motionärerna bl. a. på avskaffandet av
ortsklassificeringen, de fullständiga länsplaneringsomgångarna samt förändringarna
av stödområdesindelningen som innebar en stark koncentration
av stödet till de sämst ställda kommunerna och möjligheter till ökad
flexibilitet vid stöd till orter med stora strukturomvandlingsproblem utanför
stödområdet.

Målen för en decentralistisk regionalpolitik sammanfattas av motionärerna
på följande sätt:

— Regionalpolitiken skall skapa förutsättningar för en balanserad befolkningsutveckling
mellan och inom landets olika delar och ge människorna
tillgång till arbete, service och en god miljö oavsett var de bor i landet.

— Regionalpolitiken skall verka för ökad jämställdhet mellan kvinnor och
män i syfte att skapa bättre möjligheter till förvärvsarbete för kvinnor i
regioner med ensidig arbetsmarknad.

— Regionalpolitiken skall medverka till hushållning med energi, mark,
vatten och andra naturtillgångar.

— Regionalpolitiken skall underlätta rikets försvar.

Regionalpolitiken måste i högre grad än tidigare inriktas på att initiera

och stödja nyskapande och nyföretagande samt att utveckla den verksamhet
som finns i regionerna. Det är särskilt viktigt att samhället förfogar
över effektiva mede! för att från regionalpolitisk synpunkt påverka industriinvesteringarna
samtidigt som de även måste kunna tillämpas för en
situation med växande andel av de sysselsatta i service- och tjänstesektorn.
Det är därför en nödvändighet att de arbetsmarknads/industripolitiska
och regionalpolitiska insatserna samordnas. Målsättningen med dessa
insatser måste vara att ingen av arbetsmarknadspolitiska skäl skall mot sin
vilja tvingas flytta från sin hemort.

De riktlinjer som lades fast våren 1982 måste enligt motionärernas mening
gälla även i fortsättningen. Regionalpolitikens mål måste även i framtiden
vara att skapa förutsättningar för en balanserad befolkningsutveckling
såväl mellan som inom olika landsdelar. Målsättningen måste vara att
alla människor skall ha tillgång till arbete, service och en god miljö oavsett
var de bor i landet.

Motionärerna pekar slutligen på vissa tecken i budgetpropositionen som
man anser tyder på att socialdemokraterna vill återgå till en politik som
främjar koncentration av befolkningen till några få storstadsregioner. Som
exempel härpå nämns att regional balans inte nämns som ett ekonomiskt
politiskt mål i regeringens finansplan. Vidare nämns propositionens förut -

AU 1982/83:23

26

sägelser att befolkningsökningen under 1980-talet i Stockholm och Uppsala
län tillsammans skall bli större än befolkningsökningen i landet i sin
helhet. Slutligen pekar man på uttalandet i propositionen att det kan bli
svårt att vidmakthålla den stabilitet i befolkningsutvecklingen på länsnivån
som uppnåtts under 1970-talet.

Vad motionärerna anför om regionalpolitikens inriktning anser de bör
ges regeringen till känna. Detsamma gäller yrkandet om att regional balans
även i fortsättningen skall vara ett huvudmål för den ekonomiska politiken.

I två motioner från representanter för folkpartiet anges vissa riktlinjer
för regionalpolitiken. Det gäller motionerna 2087 av Rune Ångström
m. fl. och 2147 av Rune Ångström och Elver Jonsson.

Motionärerna konstaterar bl. a. att obalansen i de inre delarna av Norrland
kvarstår. De framhåller även att det regionalpolitiska stödet i dess
nuvarande utformning har effekt endast om industrin expanderar. Väntade
fortsatta strukturförändringar inom industrin tillsammans med en dämpad
tillväxt av den offentliga sektorn ger problem som den framtida regionalpolitiken
måste mildra om den skall bidra till att antalet arbetstillfällen bibehålls
och utökas i de sysselsättningssvaga områdena.

I motion 2087 anges folkpartiets utgångspunkter för regionalpolitikens
bedrivande:

— De regionalpolitiska insatserna bör inte hämma utan främja den allmänna
tillväxttakten i ekonomin.

— Regionalpolitiken bör korrigera den marknadsstyrda utvecklingen i de
fall regionala problem uppstår.

— Ökade regionalpolitiska hänsyn bör tas i den offentliga sektorns egen
verksamhet.

— De tunga insatserna skall koncentreras till Norrbotten och i övrigt till de
orter som drabbas av djupgående strukturförändringar.

— Genom regionalpolitiska insatser bör det göras särskilt lockande att
lokalisera verksamheter med god lönsamhet och överlevnadsförmåga
till stödområdet.

— Krisingripanden och andra näringspolitiska insatser utanför stödområdet
bör inte komma i konflikt med de regionalpolitiska målen.

— Även om regionalpolitiken hålls samman på riksnivå, bör man på länsplanet
få ökad administrativ och ekonomisk beslutanderätt.

De synpunkter som förs fram bör beaktas av den regionalpolitiska utredningen.
I motion 2147 begärs också ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna
utöver de 10% som nu gäller i fyra malmfaltskommuner, lättnader
i företagsbeskattningen, effektivare transportstöd samt införandet av sjötransportstöd.

Vpk framhåller i partimotionen 2085 som sin mening att regionalpolitiken
totalt sett inte stått i någon som helst proportion till krisregionemas
behov. Den har därför inte i egentlig mening mildrat de regionala obalanserna.
Den drastiskt förändrade situationen under 1970-talet har också

AU 1982/83:23

27

inneburit att mål och bedömningsgrunder för regionalpolitiken ohjälpligt
kommit på sidan av verkligheten.

Det faktum att befolkningsrörelserna mellan regionerna blivit mindre
och dessutom antagit helt nya mönster kan enligt vpk inte tolkas som en
”framgång” för regionalpolitiken. Orsaken är i stället det faktum att det
överallt råder omfattande arbetslöshet och undersysselsättning. De regionala
kriserna har spritt sig till nya delar av landet.

Enligt vpk måste hela uppläggningen av regionalpolitiken göras om. Vpk
anger bl. a. följande riktlinjer för en ny regionalpolitik:

- Sysselsättningen bör i stället för befolkningstalen utgöra främsta indikator
på regionernas situation.

- Den traditionella stöd- och utlokaliseringspolitiken måste vid sin sida få
en sammanhållen regionpolitik, där industripolitik, investeringar i samhällsapparaten
samt jordbruks- och skogspolitik knyts samman i ett
helhetsperspektiv.

- Det ankommer på samhällsorganen - centralt och regionalt - att ta
ansvar för samlade utvecklingsprogram för regionerna.

- Samlade utvecklingsprogram förutsätter bl. a. att en samhällelig styrning
sker av alla större och mer genomgripande investeringar.

- De ökade investeringar i främst industri och samhällssektor, vilka är
nödvändiga för en ny, verkningsfull regionalpolitik, måste i första hand
finansieras genom offentlig kapitalbildning och genom uppbyggnaden av
ett löntagarstyrt fondsystem.

- Inriktningen bör vara, att med omfattande, samlade och långsiktiga
investeringsprogram bryta de regionala kriserna. Endast insatser med
tillräcklig storlek och genomtänkt syftning är i stånd att föra krisregionema
in i en kvalitativt annan utveckling.

Härutöver framhåller vpk bl. a. betydelsen av att de industripolitiska
satsningarna och samhällsinvesteringarna samordnas så att de regionalt
och tidsmässigt motsvarar de behov som uppstår i samband med långsiktiga,
strukturella kriser i länens näringsliv. Den administrativa apparat som
behövs för planeringsarbetet bör vidare knytas till arbetet med bestämda
utvecklingsprogram av övergripande natur.

Utskottet vill med anledning av vad som anförs i de redovisade motionerna
om den hittillsvarande utvecklingen i landets olika delar erinra om
regionalpolitikens möjligheter och begränsningar. Att nå de regionalpolitiska
målen har självfallet varit lättare i tider när den ekonomiska tillväxten
varit god och näringslivet expanderat. I själva verket är det så att tillväxt i
ekonomin är en förutsättning för en sådan fördelning av resurserna att man
kan nå de regionalpolitiska målen. De senaste årens svaga industrikonjunktur
som inträffade parallellt med strukturkriser inom flera av våra mest
betydelsefulla industribranscher har medfört svåra problem på orter och
hela regioner såväl inom stödområdena som i övriga delar av landet. När
dessutom expansionen inom den offentliga sektorn bromsats upp har sys -

AU 1982/83:23

28

selsättningsläget försämrats betydligt. Utskottet återkommer senare i betänkandet
till dessa frågor vid behandlingen av ett stort antal motioner i
vilka tas upp problem i de olika länen.

Enligt utskottets uppfattning är det mot denna bakgrund missvisande att
ensidigt döma ut regionalpolitiken och resultatet av den när befolkningsoch
sysselsättningssiffrorna i skilda delar av landet från tid till annan är
vikande. De grundläggande strukturproblemen inom hela branscher måste
angripas genom bl. a. branschpolitiska insatser och på sikt genom åtgärder
för industriell förnyelse, dvs. genom samlade insatser inom hela det industripolitiska
fältet. Av stor betydelse i sammanhanget är de förutsättningar
för näringslivets utveckling som den allmänna ekonomiska politiken ger.
Utskottet vill här peka på den omläggning av denna politik som vidtogs i
höstas i syfte att uppnå industriell expansion och ett bättre resursutnyttjande.
Regionalpolitiken kan på olika sätt medverka till och stödja en
sådan utveckling.

Som tidigare redovisats beräknas befolkningstillväxten totalt i landet
under återstoden av 1980-talet bli begränsad. Enligt prognoserna kommer
flera av de län som under senare år expanderat — bl. a. Stockholms län —
att även fortsättningsvis utvecklas positivt. Som framhålls i propositionen
kommer däremot Norrbottens län enligt prognoserna att fa vidkännas en
kraftig befolkningsminskning. I propositionen utgår man också från att det
kan bli svårt att vidmakthålla stabiliteten på länsnivån.

De sålunda redovisade prognoserna får emellertid inte — som sker i
centerpartiets partimotion 2138 - tas till intäkt för att påstå att den nuvarande
regeringen vill driva en politik som främjar koncentration av befolkningen
till några få storstadsregioner. De regionalpolitiska målen står självfallet
fast. Riksdagen har också nyligen uttalat att regional balans även i
fortsättningen skall vara ett huvudmål för den ekonomiska politiken (FiU
1982/83:30). Genom regeringens kraftfulla ekonomiskt-politiska program
skapas f. ö. bättre förutsättningar för en framgångsrik regionalpolitik. I
sammanhanget bör erinras om att en ökning av antalet industrisysselsatta i
skogslänen under perioden 1970—1976 förbyttes i en ännu större minskning
under perioden 1977—1981. Ett uttryck för den nuvarande regeringens
ambitioner att värna om de mest utsatta länen kan slutligen sägas vara de
mycket omfattande förslag regeringen lagt fram för utvecklingen i Norrbottens
län (prop. 1982/83:120).

Som tidigare redovisats har påböljats ett utredningsarbete om regionalpolitikens
framtida utformning och omfattning. Av direktiven till utredningen
framgår att utredningsarbetet blir mycket omfattande. Det finns
mot denna bakgrund inte skäl för utskottet att gå närmare in på de förslag
avseende regionalpolitikens inriktning som förs fram i motionerna 1594,
2085, 2087, 2138 och 2147. Motionerna bör därför avslås i aktuella delar.

AU 1982/83:23

29

Decentraliseringsfrågor

Den starka tillväxt som skett av sysselsättningen på den offentliga sektorn
har ökat denna sektors betydelse för den regionala utvecklingen. När
det gäller den statliga delen av denna sektor är sysselsättningen av olika
skäl ojämnt fördelad över landet. Den är särskilt hög i Stockholmsregionen
i förhållande till riket i övrigt. Men också inom länen råder obalans så till
vida att den statliga verksamheten av regional karaktär som regel är
koncentrerad till residensstäderna. Denna utveckling ledde till att möjligheterna
att decentralisera statlig verksamhet uppmärksammades i ett relativt
tidigt skede av den regionalpolitiska verksamheten.

Decentralisering kan ske på två vägar. En är att delegera beslutsbefogenheter
och arbetsuppgifter från central till regional nivå och från regional
till lokal nivå. Denna typ av decentralisering har inte enbart sysselsättningsmässiga
aspekter. Den är också ett led i strävandena att flytta själva
beslutsfattandet närmare de människor som berörs av besluten. Den andra
vägen är att omlokalisera enheter, funktioner eller hela verksamheter.
Typexemplet är de stora omlokaliseringarna av statlig verksamhet från
Stockholmsområdet som beslöts i böljan av,1970-talet. En ny omlokalisering
av det slaget har därefter inte ansetts vara aktuell. Däremot har
statsmakterna betonat att det måste finnas starka skäl om man skall förlägga
ny statlig verksamhet till Stockholmsregionen. Det har vidare framhållits
att man målmedvetet skall pröva möjligheterna att omlokalisera ny
eller expanderande statlig förvaltning.

På riksdagens begäran har till regeringens kansli knutits en decentraliseringsdelegation
med uppgift att kontinuerligt pröva omlokaliseringsfrågoma
liksom möjligheterna att delegera till regionala och lokala myndigheter.
Delegationens sammansättning har nyligen ändrats. Enligt vad utskottet
inhämtat pågår det f. n. överväganden i regeringens kansli om att göra
ändringar i inriktningen av delegationens arbete.

När nya myndigheter bildas sker det som regel genom omorganisation
av tidigare verksamheter. Detta i förening med besparingssträvandena
inom statsverksamheten begränsar möjligheterna ätt nå nämnvärda regionalpolitiska
resultat om lokaliseringsfrågorna begränsas till ny eller expanderande
verksamhet. Utskottet har därför i ett tidigare sammanhang
(betänkandet AU 1980/81:23) uttalat att det är skäl att pröva om delar av
verksamheter eller funktioner i den statliga förvaltningen kan flyttas från
Stockholmsregionen.

I förra årets regionalpolitiska proposition anförde dåvarande industriministern
(prop. 1981/82:113, s. 84) att han ansåg det nödvändigt att de
centrala myndigheterna själva aktivt medverkar till att ta fram beslutsunderlag
i lokaliseringsfrågorna. Han förordade därför att vissa myndigheter
skulle åläggas att utarbeta alternativa decentraliseringsförslag innebärande
att myndigheterna minskade antalet sysselsatta hos dem med mellan 10

AU 1982/83:23

30

och 25%. Utskottet instämde för sin del i detta förslag - dock med
reservation från moderata samlingspartiet - samtidigt som utskottet förutsatte
att de flyttningar från Stockholmsområdet som blir en följd av åtgärderna
inte leder till kostnads- och effektivitetsförluster som inte uppvägs
av klara samhällsekonomiska vinster. Inom regeringskansliet förbereds
uppdrag av nu avsett slag med sikte på att de skall lämnas till större
centrala myndigheter under våren 1983.

Det är mot den ovan tecknade bakgrunden som man bör sätta in yrkandena
i fem motioner om lokalisering av statlig verksamhet.

Den första av dessa motioner är 817 av Bo Forslund m. fl. (s). Motionen
gäller huvudsakligen behovet av stödåtgärder i Västernorrlands län men
innehåller också ett yrkande med generell syftning om att riksdagen skall
uttala sig för att frågan om ytterligare utlokalisering av statliga förvaltningsenheter
tas upp till övervägande.

Som framgått av redovisningen ovan har riksdagen på förslag av utskottet
uttalat sig för att man prövar möjligheterna att flytta ut funktioner eller
delar av statlig verksamhet. I den regionalpolitiska propositionen förra året
skisserades en handlingslinje för hur detta skall gå till och den vann
anslutning från en bred riksdagsmajoritet. Det får förutsättas att regeringen
och dess decentraliseringsdelegation fullföljer de angivna intentionerna
utan ytterligare initiativ från riksdagens sida med anledning av motion 817.

1 motion 1582 av Olle Westberg m. fl. (s) om regionalpolitiska åtgärder i
Gävleborgs län finns också ett yrkande av generellt slag. Motionärerna
begär ett riksdagsuttalande av innebörd att nya statliga organisationer
endast undantagsvis bör lokaliseras till Stockholm. Detta är den ståndpunkt
statsmakterna intagit alltsedan omlokaliseringarna av statlig verksamhet
debatterades för tio år sedan. Motionärerna går emellertid ett steg
längre. De vill att den föreslagna regeln skall tillämpas även i de fall det
gäller att sammanföra befintliga verksamheter i en ny organisation.

Självfallet skall lokaliseringsfrågan prövas även i de fall motionärerna
avser. Om en oförändrad lokalisering till Stockholmsregionen befinns vara
nödvändig bör undersökas om inte delar av verksamheten kan förläggas till
en annan ort. Detta är det synsätt utskottet anlagt tidigare (se AU 1980/
81:23 s. 60), vilket delgivits regeringen. Motionens önskemål får därmed
redan anses vara tillgodosett, och den behöver inte leda till någon åtgärd.

I de tre övriga motionerna begärs att vissa lärr skall prioriteras vid
omlokalisering av statlig verksamhet. Med hänvisning till sysselsättningsproblemen
i resp. län begärs sålunda prioritering av Kalmar län i motion
260 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c), av Blekinge län i
motion 2154 av Mats Olsson m. fl. (s) och av Malmöhus län i motion 2126
av Stig Josefson m. fl. (c). I motion 2154 begärs dessutom att Blekinge län
skall prioriteras vid rationalisering och regionalisering av statlig verksamhet
i sydöstra Sverige.

Alltsedan det första beslutet år 1971 om utlokalisering av statlig verk -

AU 1982/83:23

31

samhet från Stockholmsregionen har gällt att skogslänen och sydöstra
Sverige skall ges prioritet vid fortsatt omlokalisering och decentralisering.
I det regionalpolitiska beslutet i juni förra året fastställdes följande prioritetsordning
vid lokalisering av statlig verksamhet:

1. Skogslänen

2. Sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden.

Utskottet är inte berett att på grundval av motionerna förorda tillägg till
eller omkastningar i denna nyligen fastställda prioritetsordning, som inbegriper
bl. a. Kalmar och Blekinge län. Inte heller vill utskottet biträda
yrkandet i motion 2154 att Blekinge län skall prioriteras ur sysselsättningssynpunkt
vid rationalisering resp. regionalisering inom statliga myndigheter
och affärsdrivande verk i sydöstra Sverige. Tanken härmed är att länet
skall undgå personalminskningar resp. tillföras nya statliga sysselsättningstillfällen
genom åtgärder av de angivna slagen. Konsekvenserna går
ut över angränsande län, som också tillhör det prioriterade sydöstra Sverige.
Till dessa län hör Kalmar län. Som påpekas i motion 260 har det länet
den lägsta andelen statligt anställda jämfört med övriga län i riket.

På grund av det ovan anförda avstyrker utskottet de aktuella yrkandena i
motionerna 260, 2126 och 2154. i

Motionerna 1153 av Arne Fransson m.fl. (c) och 1537 av Marianne
Stålberg m.fl. (s) behandlar möjligheterna till decentralisering från en
annan infallsvinkel. I båda motionerna förespråkas att man decentraliserar
arbetsuppgifter med utnyttjande av datatekniken och telekommunikationer.
Denna decentralisering skall ske till skogslänen och till glesbygdsområden
i andra delar av landet. I motion 1537 framhålls särskilt Norrlands
inland. I motion 1153 pekar man på att den nya tekniken inte ställer krav på
lokalisering av det slag av verksamhet som nu avses till de största orterna i
länen. Tvärtom gör tekniken det möjligt att decentralisera arbetsuppgifter
även inom länen. Motionerna tar vidare sikte på såväl offentlig som privat
verksamhet.

I motion 1153 begärs att regeringen skall vidta aktiva åtgärder som
förmår företag och myndigheter att utnyttja den nya teknikens möjligheter
till decentralisering av verksamheter. Motion 1537 mynnar ut i ett yrkande
om att regeringen skall vidta åtgärder som gör det möjligt för den offentliga
och enskilda tjänstesektorn att bygga upp arbetsplatser i Norrlands inland.
För den offentliga sektorns del tänker sig motionärerna att verk och
myndigheter får i uppdrag att se över vilka arbetsuppgifter som snabbt kan
distribueras ut. För den enskilda tjänstesektorn behövs enligt motionärerna
troligen särskilda stimulanser.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att man
tar till vara de möjligheter till omfördelning av arbetsuppgifter som den nya
tekniken ger. Till fördelarna hör, som påpekas i motion 1153, att man kan
flytta ut arbetsuppgifter även till mindre orter. Att, å andra sidan, en på
detta sätt genomförd decentralisering av arbetsuppgifter inte är utan pro -

AU 1982/83:23

32

blem har diskuterats i förra årets datapolitiska proposition, 1981/82:123
bilaga 4 s. 63-64, och utskottets betänkande AU 1981/82:15 s. 17-18.
Men om arbetet organiseras på rätt sätt så att man även i dessa sammanhang
söker tillgodose kraven på överblick, personalutveckling och decentralisering
av beslutsfunktioner, bör datatekniken ge nya möjligheter till
värdefulla tillskott av sysselsättning även i glesbygdsorter.

När det gäller möjligheterna att påverka det enskilda näringslivet att
företa önskade utläggningar av arbetsuppgifter bör erinras om att lokaliseringssamrådet
sedan år 1979 även omfattar företag inom den privata
tjänste- och servicesektorn liksom intresseorganisationer och ideella organisationer.
Lokaliseringsstöd kan beviljas i form av offertstöd. Det innebär
att stödet kan anpassas till behoven i vaije särskilt fall. I budgetpropositionen
(s. 72) anmäls att lokaliseringssamrådet gett till effekt att privata
företag inom tjänste- och servicesektorn på bl. a. dataområdet har etablerats
eller håller på att etableras i Norrbotten.

Motionerna 1153 och 1537 åberopar Servicecentralen i Gällivare (SIGA)
som förebild. Vid denna central lämnas kontorsservice i form av ADBregistrering,
ord- och textbehandling, mikrofilmning, tryckning och distribution.
Kunder är statliga myndigheter i Stockholmsregionen men även
enskilda företag. Verksamheten bedrivs nu i bolagsform under en stiftelse
med det nya namnet Stiftelsen Administrativ Produktion i malmfälten. I
Gällivare sysselsätts ett 60-tal anställda, och en filial i Kiruna är avsedd att
sysselsätta ytterligare 40 personer.

I proposition 120 om utveckling i Norrbotten anmäls planer att under
loppet av två tre år bygga ut SIGA:s verksamhet i malmfälten så att
sysselsättning kan beredas ytterligare 250-300 personer. Regeringen har
uppdragit åt ett fyrtiotal centrala myndigheter och verk att redovisa arbetsuppgifter
som kan fullgöras i malmfälten. Ett konkret uppslag är att dit
överföra verksamheten med återkrav av lån och bidrag som betalas ut av
arbetsmarknadsverket. Dessa frågor om SIGA-verksamheten behandlas i
sak i betänkande AU 1982/83:24.

Vad beträffar omfördelning av arbetsuppgifter inom statsverksamheten
anser utskottet att det är rimligt att räkna med att de disponibla resurserna
först kommer att inriktas på att fullfölja utbyggnaden av verksamheten i
malmfälten vid ett beslut härom. Den överföring av arbetsuppgifter som
det innebär kommer att ge värdefulla erfarenheter när man skall gå vidare
med att lägga ut arbetsuppgifter från de statliga verken och myndigheterna.

Vad härefter beträffar möjligheterna att omfördela arbetsuppgifter på
den privata sektorn finns, som framgår av det ovan anförda, inom lokaliseringssamrådets
ram och med anlitande av offertstödet redan möjligheter
att påverka företagen att använda den nya tekniken för att sprida arbetstillfällen
på ett sätt som är regionalpolitisk önskvärt. Utskottet utgår från att
regeringen även i fortsättningen aktivt verkar för att dessa möjligheter
utnyttjas. De utvecklingsmöjligheter som de båda motionerna aktualiserat

AU 1982/83:23

33

har emellertid sådant intresse ur regionalpolitisk synpunkt att utskottet
dessutom räknar med att de kommer att uppmärksammas av den nya
regionalpolitiska utredningen och att utredningen i det sammanhanget
även överväger det behov av komplettering av stödformerna som kan
föreligga.

Med dessa uttalanden från utskottets sida får motionerna 1153 och 1537,
den sistnämnda i aktuell del, anses besvarade, och de behöver därför inte
leda till vidare åtgärd.

Förändringar av de regionalpolitiska stödformerna

De regionalpolitiska stödformerna omprövades förra året. En sammanfattning
av de viktigaste förändringarna har redovisats i den föregående
framställningen.

Regeringen föreslår i årets budgetproposition förändringar på två punkter.

Det primära syftet med de regionalpolitiska stödformerna är att de skall
leda till ökad sysselsättning. Därav följer att stöd i form av lokaliseringsbidrag
endast i undantagsfall lämnas för investeringar utan denna effekt.
Denna möjlighet till undantag gäller endast byggnadsinvesteringar. Regeringen
föreslår nu att stöd i undantagsfall skall kunna ges även till maskininvesteringar
som inte ger sysselsättningsökning med hänsyn till att maskininvesteringarna
kommit att spela en allt viktigare roll. Förslaget innebär
en ändring av vad som förordades i proposition 1981/82:113 (s. 104).
Utskottet anser dock att förslaget bör godtas på de skäl regeringen nu har
anfört.

Den andra förändring regeringen föreslår avser glesbygdsstödet och
gäller stödet till kommersiell service i glesbygder. I propositionen begärs
att riksdagen skall medge att regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer skall få biträda ackord eller på annat sätt efterskänka statens
anspråk på grund av investeringslån till glesbygdsbutiker. Utskottet har
ingen erinran mot förslaget. Det begärda medgivandet bör alltså lämnas av
riksdagen.

Utskottet återkommer till andra frågor om glesbygdsstödet under avsnittet
om anslaget Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser.

I proposition 113 om verksamheten vid statens industriverk, m.m. har
regeringen föreslagit ytterligare två förändringar av det regionalpolitiska
stödet. Den ena förändringen gäller möjlighet för regeringen att till myndighet
överlämna prövningen av frågor om stöd till verksamheter som normalt
inte är stödberättigade. Den andra förändringen gäller det regionalpolitiska
flyttningsstödet till arbetstagare. Utskottet återkommer till dessa frågor i
yttrandet AU 1982/83:4 y till näringsutskottet.

Förändringar i det regionalpolitiska stödet till industri och turism aktualiseras
dessutom i motion 1537 av Marianne Stålberg m. fl. (s). Motionärer3
Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 23

AU 1982/83:23

34

na förordar att man slopar det ovan berörda, generella kravet på sysselsättningsökning.
De anser vidare att man bör ändra de regler om lokaliseringsbidrag
som gäller avskrivningstid, ränta och säkerhet. Därutöver bör turistföretagens
stödbehov uppmärksammas, bl. a. de problem för dessa
företag som uppstår på grund av den långa avskrivningstiden för byggnader.
Nu angivna frågor bör övervägas av den nya regionalpolitiska utredningen,
och motionärerna vill att motionen i den förevarande delen skall
överlämnas till denna utredning.

Den nya utredningen har till uppgift att utreda utformningen av det
regionalpolitiska stödet till näringslivet. Frågor av ovan redovisade slag
faller väl inom ramen för utredningens uppdrag och kan tas upp till behandling
utan att riksdagen vidtar den åtgärd som föreslås i motionen. Denna
bör följaktligen i den föreliggande delen lämnas utan bifall.

Anläggningar för fastbränsleframställning är fr. o. m. innevarande budgetår
under vissa förutsättningar berättigade till regionalpolitisk! stöd.
Arne Gadd m. fl. (s) yrkar i motion 2056 att denna stödgivning skall
utvidgas, så att även ett aktuellt projekt som en pelletsfabrik i Norduppland
kan få statligt stöd.

Den nya stödformen är ett komplement till det stöd till bränsleframställning
och energiproduktion som kan ges från oljeersättningsfonden.
Vid stödformens tillkomst betonades att den skall förbehållas projekt i
stödområdena A och B. Motionsförslaget innebär ett markant avsteg från
den angivna stödförutsättningen och bör inte genomföras. Det kan tilläggas
att regeringen enligt vad som anförs i budgetpropositionen (s. 70) avser att
underkasta större anläggningar den särskilda tillståndsprövningen enligt
136 a § byggnadslagen. Regeringen har därvid tagit hänsyn till den risk den
anser föreligga för att skogsindustrins råvaruförsöijning onödigtvis försvåras.
Av det nu anförda framgår att utskottet anser att motion 2056 bör
avslås.

Anslagsfrågor m. m.

Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet

1981/82 Utgift 335332600

1982/83 Anslag 318910000

1983/84 Förslag 383417000

Den huvudsakliga användningen av anslaget framgår av följande sammanställning.
Formellt sett skall anslaget täcka utgifterna för arbetsmarknadsstyrelsens
program Regionalpolitiska stödåtgärder och dess olika delprogram
enligt sammanställningen. I propositionen ges på s. 75 mer utförliga
uppgifter om anslagets användning. Framställningen kompletteras av
en närmare redovisning för de förändringar som beslutats av statsmakterna
i den löpande femårsramen för den regionalpolitiska stödverksamheten (s.
76-77).

AU 1982/83:23

35

	1981/82 Utgift	1982/83 Anslag	1983/84 Beräknad ändring AMS	Föredraganden
Lokaliseringsbidrag/ avskrivningslån	221267 000	190000000	+49000000	+49000000
Utbildningsstöd	9286000	10000000	- 5000000	- 5000000
Sysselsättningsstöd	60 280000	50000000	+ 20000000	+ 20000000
Offertstöd	17052000	40000000	-	-
Infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital m. m.	3453000	1000000
Förvaltningskostnader	7944000	7910000	+ 280000	+ 507000
Regionala utvecklingsbolag	10000000	10000000	-	-
Centrala konsult- och utredningsinsatser	6051000	10000000	-	-
	335333000	318910000	+64 280000	+64507000

Regeringen föreslår i propositionen under punkten C 1 (s. 75-80) att
riksdagen skall till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret
1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 383417000 kr.

Merparten av anslaget skall användas för att täcka de faktiska utbetalningarna
av lokaliseringsbidrag och tidigare beviljade avskrivningslån. Utbildningsstöd
är en avskaffad stödform, men medel behövs även nästa
budgetår för eftersläpande bidragsrekvisitioner. Medelsåtgången för sysselsättningsstödet
beräknas enligt propositionen komma att successivt
öka. Anslaget bör med hänsyn härtill och till vad i övrigt anförts enligt
propositionen räknas upp med 64,5 milj. kr.

I motion 1594 av Alf Wennerfors m.fl. (m) föreslås att anslaget i stället
räknas ned, med 30,9 milj. kr., och att det sålunda skall uppföras med 288
milj. kr. Beräkningen är en konsekvens av motionens tidigare i betänkandet
behandlade förslag att öka inslaget av generella stödmedel genom att
man sänker arbetsgivaravgifterna i stödområdena A och B.

Som tidigare påpekats får nedsättning av socialavgifterna nu ske i Gällivare,
Jokkmokks, Kiruna och Pajala kommuner. Regeringen har i proposition
120 om utveckling i Norrbotten förordat en nedsättning av socialavgifterna
med 10% i hela länet. Yrkandet i motion 1594 om sänkta arbetsgivaravgifter
har därmed till viss del blivit tillgodosett. Syftet med att generellt
sänka arbetsgivaravgifterna i Norrbottens län är dock att förstärka de
stödåtgärder som behöver sättas in i detta län, inte såsom förespråkas i
motion 1594, att börja byta ut olika stödformer mot varandra. Därtill
kommer att de medel som årligen anvisas på anslaget i stor utsträckning
används för att betala ut bidrag som beviljats under året eller åren före det
nya budgetårets ingång. Enligt utskottets uppfattning saknas alltså förutsättningar
att reducera anslaget på det sätt som anges i motion 1594. Mot
den medelsberäkning som görs i propositionen finns däremot inte anledning
till erinran. Riksdagen bör alltså med avslag på motion 1594 i förevarane
del anvisa det anslag regeringen begärt.

AU 1982/83:23

36

Vid bifall till regeringens av utskottet tillstyrkta förslag kommer 10 milj.
kr. att anvisas till regionala utvecklingsbolag och ett lika stort belopp till
centrala konsult- och utredningsinsatser. Dessa belopp skall avräknas mot
den tidigare nämnda femåriga beslutsramen. I propositionen anmäls att
avräkning också bör göras med 33 milj. kr. på grund av förra årets beslut
om förstärkningar av transportstödet. Den totala beslutsramen för det
regionalpolitiska stödet till näringslivet åren 1979/80-1983/84 som f. n.
uppgår till 8086 milj. kr. kommer därmed att nästa budgetår bli (8086-10—
10-33)8033 milj. kr.

Avslutningsvis i detta avsnitt tar utskottet upp en motion, 2046 av Nils
Åsling, med begäran om att anslaget även skall få utnyttjas för stöd till viss
hemslöjd, bl. a. för att förstärka konsulentverksamheten i slöjdområdet
knyppling.

För stöd till hemslöjd finns på industridepartementets huvudtitel ett
särskilt anslag, B 14 Främjande av hemslöjden. Enligt utskottets mening
har inte förebragts skäl som motiverar att man kompletterar medelstilldelningen
på det anslaget med en extraordinär insats av regionalpolitiska
bidragsmedel. Utskottet avstyrker därmed motion 2046.

Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån

1981/82 Utgift 428778284 Reservation 1812806088

1982/83 Anslag 500000000

1983/84 Förslag 500000000

Regeringen föreslår under punkten C 2 (s. 80—81) att riksdagen skall till
Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1983/84 anvisa ett
reservationsanslag av 500000000 kr.

Alf Wennerfors m. fl. (m) yrkar i motion 1594 att regeringens framställning
skall avslås och hänvisar som grund härför till att behållningen på
anslaget är så stor att nya medel inte behöver anvisas för nästa budgetår.

Av de ca 8 miljarder kronor som utgör totalramen för det regionalpolitiska
stödet till näringslivet under den nu pågående femårsperioden är i runt
tal 5 miljarder kronor avsatta till lokaliseringslån. Till täckning av den
långivningen har hittills anvisats 2750 milj. kr. Även om ramtekniken
medger en flexibilitet i själva anslagstilldelningen bör dock råda viss balans
mellan den regionalpolitiska målsättning som rambeloppet är uttryck för
och de anslag som anvisas till fullföljande av denna målsättning. Av detta
skäl biträder utskottet regeringens anslagsframställning och avstyrker
samtidigt motion 1594 i motsvarande del.

AU 1982/83:23

37

Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser

1981/82 Utgift 1 236000000 Reservation

15607684

1982/83 Anslag
1983/84 Förslag

275000000

298250000

1 Beloppet utgör summan av medel på de tidigare anslagen Åtgärder i glesbygder
och Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering samt utfallet av stöd till investeringar
med kapitalbehov om högst 7 milj. kr. från det tidigare förslagsanslaget
Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet.

2 Beloppet utgör summan av de reella reservationerna på de tidigare anslagen och
Åtgärder i glesbygder och Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering.

Anslaget, som är nytt fr. o. m. innevarande budgetår, finansierar

1. de lokaliserings- och investeringsbidrag som beslutas av länsstyrelserna,

2. det statliga stödet till glesbygder,

3. länsstyrelsernas regionala utvecklingsarbete.

Innevarande budgetårs anslag har följande fördelning på länsstyrelserna:

länsstyrelsen
länsstyrelsen
länsstyrelsen
länsstyrelsen
länsstyrelsen
länsstyrelsen
länsstyrelsen

8. länsstyrelsen

9. länsstyrelsen

10. länsstyrelsen

11. länsstyrelsen

12. länsstyrelsen

13. länsstyrelsen

14. länsstyrelsen

15. länsstyrelsen

16. länsstyrelsen

17. länsstyrelsen

18. länsstyrelsen

19. länsstyrelsen

20. länsstyrelsen

21. länsstyrelsen

22. länsstyrelsen

23. länsstyrelsen

24. länsstyrelsen

i Stockholms län
i Uppsala län
i Södermanlands län
i Östergötlands län
i Jönköpings län
i Kronobergs län
i Kalmar län
i Gotlands län
i Blekinge län
i Kristianstads län
i Malmöhus län
i Hallands län
i Göteborgs och Bohus län
i Älvsborgs län
i Skaraborgs län
i Värmlands län
i Örebro län
i Västmanlands län
i Kopparbergs län
i Gävleborgs län
i Västernorrlands län
i Jämtlands län
i Västerbottens län
i Norrbottens län

4000000
3000000
2500000
2500000
2200000
2200000
3 500000
3000000
4200000
800000
1400000
800000
7500000
9500000
1500000
19000000
5800000
7000000
20800000
16400000
26400000
40000000
40000000
51000000

Summa kr. 275 000 000

Regeringen föreslår under punkten C 3 (s. 81-83) att riksdagen skall

1. anta ett inom handelsdepartementet upprättat förslag till lag om upphävande
av lagen (1980:564) med bemyndigande om sänkning av ortstilllägg
för vissa oljeprodukter, m. m.,

2. till Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret
1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 298250000 kr.

Det under 1. avsedda lagförslaget har följande lydelse:

AU 1982/83:23

38

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1980:564) med bemyndigande om sänkning av
ortstillägg för vissa oljeprodukter, m. m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1980:564) med bemyndigande om sänkning
av ortstillägg för vissa oljeprodukter, m. m. skall upphöra att gälla vid
utgången av juni 1983.

Bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd

Med böljan år 1981 ges statliga bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd.
Med stöd av den ovan nämnda lagen kan regeringen meddela föreskrifter
om det högsta ortstillägg som får tas ut vid försäljning av olja till
förbrukare i inre Norrland och västra Svealand. Syftet är att minska
prisskillnaderna på olja. Säljarna får kompensation enligt vissa regler i
form av transportbidrag. Detta bidrag bekostas från ett särskilt anslag.
Bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd, som för innevarande budgetår
anvisats med 20 milj. kr. på handelsdepartementets huvudtitel.

Regeringen anser att detta bidragssystem fått allt mindre vikt från regional-
och fördelningspolitiska synpunkter. Systemet bör avvecklas och
bortfallet av bidragsmedel kompenseras genom en uppräkning av det förevarande
anslaget till Regionala utvecklingsinsatser.

I centerpartiets partimotion 818 yrkas att riksdagen under industridepartementets
huvudtitel skall anvisa ett reservationsanslag av 20 milj. kr. till
finansiering av en fortsatt bidragsgivning.

Dessutom yrkas i två motioner avslag på regeringens förslag, nämligen
400 av Sven Henricsson m. fl. (vpk) och 1053 av Börje Hörnlund m. fl. (c).
I båda motionerna finner man det stötande att ta bort ett utjämningsstöd till
avlägsna landsdelar med särskilt höga uppvärmningskostnader. I motion
400 begärs också att riksdagen skall anvisa medel till fortsatt bidragsgivning.

Utskottet delar regeringens uppfattning att effekterna för de enskilda
konsumenterna generellt sett är så begränsade att det inte är motiverat att
upprätthålla ett särskilt bidragssystem och speciella statliga regleringar.
De medel som anvisats för bidragsgivningen kan på ett effektivare sätt
komma glesbygden till godo över förevarande anslag. Utskottet biträder
alltså regeringens förslag i sak och avvisar motionernas avslagsyrkanden
och därtill knutna yrkanden om medelsanvisning för fortsatt bidragsgivning.
Regeringens lagförslag bör sålunda antas av riksdagen.

I motion 400 av Sven Henricsson (vpk) m. fl. finns också ett yrkande om
att riksdagen skall ställa sig bakom vad som anförs i motionen om en
utjämning av priserna på oljeprodukter.

Motionärerna påpekar att det är vpk:s mening att man bör arbeta för en
total prisutjämning i hela landet. Av statsfinansiella skäl vill de dock
avvakta med att framställa ett sådant förslag. Inte heller utskottet är berett
att förorda att riksdagen gör ett uttalande med den inriktning som åsyftas
med yrkandet utan avstyrker detsamma.

AU 1982/83:23

39

Glesbygdsstödets utformning

1 den föregående framställningen har redovisats en av regeringen föreslagen
mindre förändring av reglerna för stödet till glesbygdsbutiker. Andra
förändringar av glesbygdsstödet har aktualiserats i tre motioner.

Centerpartiet yrkar i partimotion 2138 att beloppsgränserna för bl. a.
stöd till gleshygdsföretag skall höjas. Föregående års regionalpolitiska
beslut innebar såvitt här är i fråga att högsta beloppet för avskrivningslån
höjdes från 125000 till 200000 kr. och att högstbeloppet för stöd till
uthyrningsstugor räknades upp från 20000 till 30000 kr. per stuga. Centerpartiet
begär nu att högstbeloppen skall bestämmas till 250000 kr. resp.
40000 kr. Dessutom yrkas att stödet till intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser
i glesbygder, IKS-stödet, skall när det gäller enskilda
objekt höjas från 30000 till 40000 kr.

Med hänsyn till de betydande höjningar av beloppsgränserna som
gjordes så sent som förra året anser utskottet att det i dagens finansiella
läge inte är möjligt att redan nu överväga ytterligare uppräkningar. Därför
avstyrks motionen på dessa punkter.

I motion 2157 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s, m, c) begärs att riksdagen
skall ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om utveckling
av kombinationssysselsättning. Motiveringen till yrkandet finns i motion
2156 om jordbruket i Jämtlands län. Motionärerna pekar där på att kombinationer
i ett deltidsjordbruk är inte bara jord/skog utan även jord/turism,
jord/fiske, jord/kommunalt arbete osv. Motionärerna menar att kombinationer
av dessa olika slag är ägnade att hålla en glesbygd vid liv och bör
därför få stöd. Av det skälet anser de att bidragsbestämmelser och tillämpningsföreskrifter
för lantbruksnämnderna bör få större flexibilitet.

Kombinationssysselsättning har alltid varit vanlig i glesbygderna, och
möjligheterna att utveckla denna form av sysselsättning framhålls av glesbygdsdelegationen
som en nyckelfråga. Detta är också utskottets uppfattning.
Stöd kan lämnas bl. a. av glesbygdsmedel. Detta gäller även lantbruksföretag.
I själva verket var det den stora andelen ärenden om stöd till
lantbruk som motiverade att stödet till företag i glesbygder fram till den 1
juli förra året i flertalet län behandlades av lantbruksnämnderna. Den
överflyttning av handläggningen som därefter skett till vissa länsstyrelser
är självklart inte avsedd att medföra ändringar i stödpolitikens allmänna
inriktning. Utskottet utgår från att glesbygdsdelegationen ägnar frågan om
kombinationssysselsättning i glesbygd fortsatt uppmärksamhet. Det bör
vidare erinras om att kommittén för översyn av stödet till jordbruket i
norra Sverige haft till uppgift att överväga inte bara prisstödet utan hela det
statliga stödet till jordbruket i denna del av landet. I detta ingår uttryckligen
att kommittén skall pröva samordningen mellan rationaliseringsstödet
till jordbruket och glesbygdsstödet. Kommittén avlämnade två betänkanden
i höstas och har därmed slutfört sitt uppdrag. Frågor av det slag som
tagits upp i motionen berörs alltså i hög grad av redan pågående eller nyss

AU 1982/83:23

40

redovisat utredningsarbete. Med hänsyn härtill och till vad i övrigt anförts
bör motionen inte leda till någon åtgärd.

Anna Wohlin-Andersson (c) och andre vice talmannen Anders Dahlgren
(c) yrkar i motion 306 att riksdagen skall begära att ändring görs i förordningen
om glesbygdsstöd så att transportstöd i ostkustens skärgårdar kan
utgå kontinuerligt. Motionärerna hänvisar till att ett sådant stöd har försöksvis
utgått i Östergötlands skärgård åren 1980-1982. När stödverksamheten
nu skall permanentas visar det sig att en, som motionärerna hävdar,
ny bestämmelse i glesbygdsförordningen lägger hinder i vägen. Denna
bestämmelse medger nämligen att statligt stöd kan utgå endast under ett
inledningsskede av tre år.

Bestämmelsen om en begränsning till tre år av driftsstöd infördes redan i
1979 års förordning om glesbygdsstöd. Tanken har varit att driftsstödet
skulle utgå under ett uppbyggnadsskede av en verksamhet som det är
önskvärt att stödja. Däremot är det en nyhet genom 1982 års regionalpolitiska
beslut att även godstransporter i vissa fall skall kunna ges glesbygdsstöd.
När denna utvidgning gjordes av glesbygdsstödet övervägdes inte att
förlänga bidragstiden. Utskottet är inte heller berett att nu förorda en
förlängning och avstyrker sålunda motionen.

Medelsbehovet

Regeringen begär, som förut nämnts, ett anslag av 298250000, en uppräkning
i förhållande till innevarande budgetårs anslag med 23250000 kr.

Centerpartiet föreslår i partimotion 818 att anslaget höjs med 150 milj.
kr. i förhållande till regeringens förslag och sålunda uppförs med
448 250000 kr. Förslaget är ett led i den omdisposition som centerpartiet
vill göra av medlen under detta anslag och anslaget på arbetsmarknadsdepartementets
huvudtitel till Sysselsättningsskapande åtgärder (beredskapsarbeten
m.m.). Centerpariet har i samma motion begärt att detta
senare anslag skall minskas med totalt 170 milj. kr. varav alltså 150 milj.
kr. är avsedda att överföras till förevarande anslag till Regionala utvecklingsinsatser.

På framställning av utskottet i betänkandet AU 1982/83:21 (hemställan
mom. 71) har riksdagen den 13 april avslagit yrkandet i motion 818 om att
räkna ned anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder med 170 milj. kr.
Därmed föreligger från motionens egen utgångspunkt inte längre förutsättningar
att genomföra den planerade omdispositionen av anslagsmedlen.
För egen del anser utskottet att det föreliggande yrkandet i motion 818
skall avslås.

Alf Wennerfors m. fl. (m) yrkar i motion 1594 att anslaget skall uppföras
med 312 milj. kr., dvs. en ökning i förhållande till regeringens förslag med
inte fullt 14 milj. kr. Motionärerna motiverar sitt förslag med att de har ett
allmänt intryck av att pengarna på anslaget gör förhållandevis stor nytta,
beroende på anslagets relativt fria karaktär utan besvärande detaljregle -

AU 1982/83:23

41

ringar. Därutöver markerar motionärerna sin allmänna inställning att ”de
begränsade selektiva insatser, som även framgent bör göras bör koncentreras
till den regionala nivån under länsstyrelsernas ledning”.

Utskottet anser att motiveringen till den alternativa anslagsframställningen
i motion 1594 är av så allmänt hållet slag att den inte ger riksdagen
anledning att frångå regeringens begäran om anslag. Motionens yrkande
bör avslås, och anslaget uppföras i enlighet med det av regeringen begärda
beloppet.

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder
m.m.

Regeringen föreslår under punkten C 4 (s. 84) att riksdagen skall

1. medge att under budgetåret 1983/84 statlig kreditgaranti för lån till
företag i glesbygder och för lån till anskaffning av varulager beviljas med
sammanlagt högst 52000000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i
glesbygder m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 1000
kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna anslagspunkt.

Ersättning för nedsättning av socialavgifter

1982/83 Anslag 80000000

1983/84 Förslag 170000000

Anslaget är nytt fr. o.m. budgetåret 1982/83. Det är avsett att täcka
bortfallet av avgiftsinkomster till följd av nedsättningen med 10% av
socialavgifterna för arbetsgivare i Gällivare, Jokkmokks, Kiruna och Pajala
kommuner. Anslagsbeloppet för innevarande budgetår täcker en halv
årskostnad.

Regeringen föreslår under punkten C 5 (s. 84-85) att riksdagen till
Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1983/84 skall
anvisa ett förslagsanslag av 170000000 kr. Det av regeringen föreslagna
anslaget är avsett att täcka helårskostnaden för nuvarande avgiftsnedsättning.

Alf Wennerfors m.fl. (m) yrkar i motion 1594 att anslaget uppförs med
335 000000 kr. Uppräkningen är betingad av förslaget i samma motion att
med verkan från den 1 januari 1984 sätta ned socialavgifterna med vissa
procentsatser i de delar av stödområde A som inte redan har avgiftsnedsältning
och i hela stödområde B.

1981/82 Utgift
1982/83 Anslag
1983/84 Förslag

608200

1000

1000

AU 1982/83:23

42

Utskottet har tidigare i betänkandet avstyrkt yrkandet i motion 1594 om
nedsättning av socialavgifterna. Till följd härav avstyrks även anslagsyrkandet
i samma motion.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med det av regeringen begärda
beloppet, 170 milj. kr. Utskottet behandlar i betänkandet AU 1982/83:24
om utveckling i Norrbotten principer för en utvidgad nedsättning av socialavgifter
i detta län med anledning av proposition 1982/83:120 och motioner
i anslutning till den propositionen. Regeringen har anmält att den vid bifall
till vad som anförs i propositionen har för avsikt att återkomma under
hösten 1983 med förslag rörande den närmare utformningen av avgiftsnedsättningen
fr. o. m. den 1 januari 1984. Ytterligare medel kan därvid behöva
tillföras förevarande anslag på tilläggsbudget.

I sammanhanget tar utskottet upp även motion 2086 av Rune Ångström
(fp), som förordar en sänkning av arbetsgivaravgifterna i Sorsele och
Dorotea kommuner. Regeringen bör lägga fram förslag med denna innebörd.
Motionärens motiv för förslaget är att situationen i de båda Västerbottenkommunerna
är fullt jämförbar med läget i de fyra Norrbottenkommuner
i vilka statsmakterna funnit nödvändigt att vidta en sådan åtgärd.

Det system med reduktion av arbetsgivaravgifterna som börjat införas i
Norrbotten bör ses mot bakgrund av den särskilt ogynnsamma utvecklingen
i detta län. Om man skall gå vidare med ett sådant system och göra det
tillämpligt även i andra landsdelar hör till de frågor som den nya regionalpolitiska
utredningen skall överväga. Med hänsyn härtill är utskottet inte
berett att förorda ett initiativ av det slag som begärs i motion 2086, som
alltså bör lämnas utan åtgärd.

Stödområdesindelningen

Våren 1982 fattade riksdagen beslut om ny stödområdesindelning att
gälla fr. o.m. den 1 juli 1982. Det nya systemet som omfattar stödområdena
A—C ersatte därmed det tidigare gällande systemet som omfattade
stödområdena 1 —6. Den nya stödområdesindelningen framgår av följande
sammanställning.

Stöd- Stödområde
område

Län/kommun	Förr Nu	Län/kommun	Förr Nu
Norrbottens län			Älvsbyn	5	B
Arjeplog	6	A	Arvidsjaur	5	B
Jokkmokk	6	A	Luleå	4	C
Gällivare	6	A	Piteå	4	C
Kiruna	6	A	Boden	4	C
Pajala	6	A
Övertorneå	6	A	Västerbottens län
Överkalix	6	A	Sorsele	6	A
Haparanda	6	A	Stomman	6	A
Kalix	6	A	Vilhelmina	6	A

AU 1982/83:23

43

Län/kommun

StödområdeFörr

Nu

Län/kommun

StödområdeFörr

Nu

Västernorrlands län
Sollefteå 5 B

Ånge 5 B

Kramfors 4 C

Örnsköldsvik 4

Anundsjö, Björna,

Skorped, Trehörningsjö
förs. 4 B

Övr. förs. 4 C

Sundsvall 3

Holms och Lidens förs. 3 C

Jämtlands län

Strömsund 6 A

Berg 6 A

Ragunda 6 A

Bräcke 5 B

Krokom 5

Ås, Näskotts, Aspås,

Rödöns förs. 5 C

Övr. förs. 5

Åre 5 B

Härjedalen 5 B

Östersund 4 C

Gävleborgs län

Ljusdal 5 B

Nordanstig 3 C

Hofors 3 C

Bjuråkers förs. 3 C

Övr. förs. 3

Söderhamn 3 C

Dorotea Åsele	6	A	Kopparbergs län
6	A	Älvdalen	5	B
Norsjö	5	B	Malung	5	B
Vindeln	5	B	Vansbro	5	B
Lycksele	5	B	Orsa	4	C
Vännäs	5	C	Mora	4
Bjurholm	5	B	Venjans förs.	4	B
Skellefteå	4		Övr. förs.	4	_
Fjällfors, Jöms,			Ludvika	3	C
Kalvträsks förs.	4	B	Smedjebacken	3	C
Övr. förs.	4	C	Avesta	3	C
Robertsfors	4	C
Nordmaling	4	C	Värmlands län

Torsby

Hagfors

Munkfors

Filipstad

Storfors

Eda

Sunne

Årjäng

Arvika

Säffle

Örebro län

Hällefors 3

Ljusnarsberg 3

Lindesberg 2

Guldsmedshyttans och
Ramsbergs förs. 2

Västmanlands län
Skinnskatteberg
Fagersta
Norberg

Älvsborgs län
Dals Ed
Bengtsfors
Åmål

Gotlands län
Gotland

B

C

C

C

C

C

C

C

C

C

C

c

c

c

c

c

c

c

I motionen föreslås ändringar i det gällande systemet. Förslagen redovi -

sas i följande motioner.

Motioner

1537 av Marianne Stålberg m. fl. (s)
658 av Sven Henricsson (vpk)
1513 av Wivi-Anne Cederqvist
m. fl. (s)

1582 av Olle Westberg m. fl. (s)
2194 av Gunnel Jonäng (c) och

Gunnar Björk i Gävle (c)
1046 av Gunhild Bolander (c)

Förslag

Bräcke kommun till stödområde A.
Timrå kommun till stödområde C.

Sandvikens kommun till stödområde
C.

norra och södra Gotland till stödområde
B.

AU 1982/83:23

44

Som ovan anförts antog riksdagen för mindre än ett år sedan efter
noggrann prövning en ny stödområdesindelning. Med hänvisning härtill
samt till att den regionalpolitiska utredningen har till uppgift att bl. a. se
över principerna för stödområdessystemet avstyrker utskottet de i sammanhanget
upptagna motionerna.

Utvecklingsproblem i landsdelar och län

I detta avsnitt behandlar utskottet motioner som rör utvecklingen i olika
delar av landet. I motionerna redovisas problem och ställs krav på åtgärder
av olika slag från statens sida. I de åtgärdsprogram som presenteras ingår
initiativ inom en rad områden. Det gäller utöver regional- och sysselsättningspolitiken
även t. ex. utbildnings-, trafik-, industri- och energipolitiken.
Vissa förslag som förs fram är av långsiktig karaktär, t. ex. förslag om
åtgärdsprogram och utvecklingsplaner i länen. Andra förslag avser kortsiktiga
insatser för att uppehålla sysselsättningen.

I flera motioner föreslås ändringar i nuvarande stödområdesindelning.
De förslagen har utskottet behandlat i föregående avsnitt. Även förslag om
decentralisering av statlig verksamhet och medel för utvecklingsinsatser i
länen har utskottet behandlat tidigare i betänkandet.

Utskottet har under behandlingen av motionerna haft till sitt förfogande
ett omfattande statistiskt material om samtliga läns och kommuners utveckling.
Materialet, som tagits fram i samarbete med riksdagens upplysningstjänst,
redovisas i bilaga till detta betänkande.

Under senare år har utskottet inför behandlingen av motioner med
förslag till åtgärder i olika landsdelar och län redovisat vissa principiella
synpunkter om regionalpolitikens förutsättningar och möjligheter. Utskottet
vill bl. a. framhålla att målsättningen att nå regional balans underlättas i
en situation av ekonomisk tillväxt och ett expanderande näringsliv. De
senaste årens svaga industrikonjunktur som inträffade parallellt med strukturkriser
inom flera av våra mest betydelsefulla industribranscher har
medfört svåra problem på orter och hela regioner såväl inom stödområdena
som i övriga delar av landet.

Det är f. ö. också så att problemen i vissa delar av landet - främst
skogslänen - har sin huvudsakliga orsak i ett stort beroende av de basnäringar
som genomgått och genomgår en betydande strukturomvandling. I
andra delar av landet har däremot problemen främst orsakats av det
besvärliga konjunkturläget. När tecken nu finns på en konjunkturuppgång
bör följaktligen den negativa utvecklingen i dessa delar av landet kunna
vändas.

I åtskilliga motioner finns förslag om arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Utskottet vill härvid hänvisa till att riksdagen — med anledning av betänkandet
AU 1982/83:21 - i dagarna fattat beslut om anslagen till de arbetsmarknadspolitiska
insatserna under nästa budgetår. Utskottet har i det

AU 1982/83:23

45

sammanhanget bl. a. slagit fast att det ankommer på AMS att fördela
beredskapsmedlen länen emellan. Mot bakgrund av problemens omfattning
pågår f. n. överväganden inom regeringens kansli om ytterligare insatser
och nya initiativ inom arbetsmarknadspolitiken.

Utskottet vill slutligen erinra om att regeringen mot bakgrund av problemen
i Norrbottens län förelagt riksdagen en rad förslag som syftar till en
vändning av utvecklingen i länet (prop. 1982/83:120). Utskottet kommer
senare i vår att behandla situationen i Norrbotten med anledning av proposition
120 jämte motioner (AU 1982/83:24). Med hänsyn härtill går utskottet
i detta sammanhang inte närmare in på situationen i detta län.

Norrland

Utskottet behandlar under denna rubrik Västerbottens, Västernorrlands,
Jämtlands och Gävleborgs län. Som nyss nämnts behandlas situationen
i Norrbottens län i betänkandet AU 1982/83:24.

Västerbottens län har under 1970-talet utvecklats positivt totalt
sett. Enligt prognoserna beräknas den utvecklingen fortsätta. Den inomregionala
balansen har försämrats under 1970-talet. Inlandskommuner som
Sorsele, Norsjö och Vindeln har inte kunnat hålla befolkningssiffrorna
uppe. Den negativa utvecklingen i dessa kommuner har dock bromsats
upp. Däremot har Umeåregionen utvecklats mycket positivt.

Arbetslösheten i länet låg under förra året genomsnittligt ca 1 % över
riket. Högst var arbetslösheten i Sorsele kommun med en arbetslöshet på
8,2% av totalbefolkningen i åldern 16-64 år och 11,5% av antalet ungdomar.
I slutet av februari i år var ca 6600 personer registrerade som
kvarstående arbetslösa arbetssökande.

I motion 816 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) framhålls betydelsen av
glesbygdsstödet. Insatserna för utveckling i glesbygden bör därför räknas
upp. Västerbottens län föreslås få ytterligare 30 milj. kr. till regionala
utvecklingsinsatser. Anslaget till arbetsmarknadsservice bör minskas i
motsvarande grad.

Västernorrlands län har förlorat ca 2000 invånare (ca 1%) sedan
år 1970. Fram till år 1990 beräknas länet enligt prognoserna tappa ytterligare
bortemot 2% av sin befolkning. Särskilt stora är problemen i kommunerna
Ånge, Kramfors och Sollefteå. Totalt sett hade länet under år 1982
en något högre arbetslöshet än riket. Högst var arbetslösheten i kommunerna
Kramfors och Sollefteå. I slutet av februari månad i år var 6700
arbetslösa registrerade som kvarstående sökande i länet.

I motion 817 av Bo Forslund m.fl. (s) föreslås ett omfattande åtgärdsprogram
i syfte att förstärka industristrukturen i länet. Programmet innehåller
bl. a. förslag om skogsvårdsprogram, treårigt industrialiseringsprogram,
satsningar inom kommunikationsområdet, insatser inom turism
samt ökade medel till prospektering.

Även i motion 658 av Sven Henricsson (vpk) begärs ett åtgärdsprogram

AU 1982/83:23

46

för länet. Bl. a. föreslås statliga satsningar inom kommunikationsområdet,
skogsvårdsprogram samt extra medelstilldelning till länsstyrelsen. Vidare
föreslås ändrad stödområdesindelning för Timrå kommun. Den frågan har
utskottet tagit ställning till tidigare i betänkandet.

Sven-Erik Nordin (c) föreslår i motion 1529 att den s.k. Köpmanholmengruppen
skall tillföras ytterligare 5 milj. kr. för sin verksamhet. Dessa
medel föreslås bli anvisade ur anslaget till regionala utvecklingsinsatser.

Slutligen framhåller Ingemar Eliasson (fp) i motion 2182 att det är
angeläget att regeringen aktivt stöder strävanden till industrisamverkan
mellan svenska företag i Västernorrland och norska företag. Länsorganens
medverkan i detta sammanhang beräknas kosta 350000 kr. per år i två år.
Motionären yrkar att regeringen ur anslaget till regionala utvecklingsinsatser
skall bevilja dessa medel.

I Jämtlands län har befolkningen ökat med ca 4000 sedan 1970-talets böljan. Den inomregionala obalansen har emellertid förvärrats. Östersundsregionen
har expanderat kraftigt medan främst kommunerna Ragunda,
Strömsund och Bräcke har fått vidkännas en betydande befolkningsminskning.

Arbetslösheten var under år 1982 totalt i länet i stort sett på samma nivå
som i riket. I kommunerna Strömsund och Härjedalen var arbetslösheten
över 5 %. I slutet av februari månad i år var drygt 2 800 personer arbetslösa
i länet. Slutligen bör nämnas att Jämtlands län har den högsta andelen
förtidspensionärer av samtliga län.

I motionerna 2080 av Marianne Stålberg m. fl. (s, m, c) och 2088 av Nils
Åsling (c) föreslås att statliga medel skall utgå för genomförande av en
försöksverksamhet i Jämtlands län. Förslaget, som utarbetats inom länsstyrelsen,
innebär att länet skall bli försökslän för att under en period av
fem år pröva en friare användning av statliga regionala medel och nya
samarbetsformer mellan regionala statliga organ. Syftet med verksamheten
är en bättre samordning och därmed ett bättre tillvaratagande av
resurserna inom olika sektorer. För att underlätta och stimulera en sådan
verksamhet fordras särskilda insatser. Motionärerna föreslår därför att ett
årligt anslag på 50 milj. kr. skall tillföras länet under den femåriga försöksperioden.

I motion 2088 erinras dessutom om att centerpartiet i motion 818 föreslagit
att det s.k. länsanslaget skall räknas upp med 150 milj. kr. genom en
motsvarande överföring från anslagen till arbetsmarknadspolitiken. Med
oförändrad andel av länsanslagen skulle därmed Jämtlands län kunna få en
ökad tilldelning från 40 milj. kr. till ca 70 milj. kr.

Härutöver föreslås ett åtgärdsprogram innehållande bl. a. insatser inom
kommunikationsområdet, medel till prospektering, sänkning av arbetsgivaravgifterna
för mindre företag samt satsning på högskolan i Östersund
när det gäller forskning och utveckling inom regionalpolitiken.

Vidare föreslås i en annan motion, 1537, med Marianne Stålberg (s) som

AU 1982/83:23

47

första namn ett åtgärdsprogram för länets utveckling. Vissa förslag omspänner
ett flertal verksamhetsområden och behandlas i andra sammanhang.
Utskottet tar här upp till behandling ett förslag i motionen som
innebär en ökad medelstilldelning till länet för regionala utvecklingsinsatser.
Ett förslag om en uppflyttning av Bräcke kommun till stödområde
A har utskottet tagit ställning till i ett tidigare avsnitt.

Gävleborgs län har under 1970-talet haft en i stort sett oförändrad
befolkning. För återstoden av 1980-talet beräknas en viss minskning av
befolkningen. Inom länet är problemen särskilt stora i kommunerna Hofors,
Bollnäs och Ljusdal.

Arbetslösheten i länet under år 1982 låg inemot 1 % över riksgenomsnittet.
Störst var arbetslösheten i Ljusdals kommun med en total arbetslöshet
på 5,5 % och en ungdomsarbetslöshet på 11,1 %■ Vid februari månads
utgång i år var drygt 8 300 personer arbetslösa i länet.

Situationen i länet tas upp i ett flertal motioner.

I motion 1058 av Jan-Erik Wikström (fp) framhålls behovet av en kraftig
omstrukturering inom de för länet viktiga basnäringarna stål- och skogsindustrierna.
Statsmakten måste skapa rimliga villkor för utveckling och
företagande. Samtidigt understryks att huvuddelen av initiativen måste
komma från länets egna företag och organ. Kortsiktigt måste arbetsmarknadspolitiska
insatser göras i länet.

I motion 1582 av Olle Westberg m.fl. (s) framhålls länets starka beroende
av basindustrierna. Motionärerna föreslår bl. a. ökad statlig verksamhet
till länet och en inplacering av Sandvikens kommun i stödområde C. Dessa
frågor har utskottet behandlat tidigare i betänkandet. I detta sammanhang
tar utskottet upp medlen till utvecklingsinsatser i Gävleborgs län och
statliga medel för uppbyggnad av regionalt utvecklingsbolag.

Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) föreslår bl. a. i motion
2194 ökad satsning på jordbruk och energihushållning, satsning på alternativa
energikällor, ökad statlig verksamhet till länet, upprustning av vägnätet
samt uppbyggnad av regionala utvecklingsbolag i länet. Som tidigare
nämnts har frågan om inplacering av Sandviken i stödområde C behandlats
i ett tidigare avsnitt.

I motion 2070 av Bertil Måbrink (vpk) föreslås att ett handlingsprogram
utarbetas för Söderhamns kommun. Bl. a. nämner motionären utlokalisering
av statlig verksamhet till kommunen.

I motion 504 av Ingrid Hemmingsson m.fl. (m), slutligen, framhålls
behovet av insatser i hela Norrland. Motionärerna anför bl. a. att regionalpolitiska
insatser måste göras främst i skogslänen för att skapa ett med
landet i övrigt mera likvärdigt företagsklimat. Insatserna bör i första hand
vara av generell natur. Dock bör under en lång övergångstid även riktade
åtgärder sättas in. Motionärerna föreslår bl. a. ökad decentralisering av
beslutsfattandet, sänkning av arbetsgivaravgifterna i stödområde A och B,
avskaffande av elenergiskatten i stödområdena A och B, reformering av

AU 1982/83:23

48

transportstödet samt ersättning av lokaliseringslånen och större delen av
avskrivningslånen med statliga kreditgarantier.

Motionärerna föreslår att motionen skall överlämnas till den regionalpolitiska
utredningen.

För egen del vill utskottet anföra följande.

Beskrivningen av Norrlandslänens utveckling och de i sammanhanget
redovisade motionerna återspeglar de stora problem som denna del av
landet brottas med. De regionalpolitiska problemen har f. ö. traditionellt
varit störst i dessa län.

Som framgår av redovisningen ovan har Västerbottens och Jämtlands
län lyckats hålla befolkningssiffrorna uppe under senare år medan Västernorrlands
län fått vidkännas en befolkningsminskning. I Gävleborgs län
har befolkningen varit i stort sett oförändrad. För återstoden av 1980-talet
beräknas en negativ befolkningsutveckling i Västernorrlands och Gävleborgs
län. Som utskottet tidigare framhållit tas utvecklingen i Norrbottens
län upp i betänkandet AU 1982/83:24 med anledning av proposition 1982/
83:120 om utveckling i Norrbotten. Utskottet vill emellertid redan i detta
sammanhang peka på att Norrbottens län enligt prognoserna skulle få den
största utflyttningen av samtliga Norrlandslän. Samtliga län har betydande
inomregionala problem. Tillväxten har i huvudsak skett i vissa kustområden
och i Östersunds kommun.

Näringslivet i Norrlandslänen är till stor del baserat på inhemska råvaror,
vilket fått allvarliga konsekvenser till följd av den svaga utvecklingen
under senare år inom denna del av näringslivet. Detta gäller inte minst i
bruksorterna i Gävleborgs län. Till dessa orters problem återkommer utskottet
senare i betänkandet.

Som framgår av motionerna finns en rad uppslag inom länen för att
komma till rätta med problemen. Inom ramen för länsplaneringsarbetet i
dessa län har också bedrivits ett omfattande arbete som syftar till att
åstadkomma en industriell utveckling i länen. Utskottet vill härvid erinra
om att Norrlandslänen med hänsyn till problemens omfattning tilldelas en i
förhållande till deras andel av rikets befolkning betydande del av de statliga
medel för utvecklingsinsatser som fördelas av regeringen. För innevarande
budgetår har Norrbottens län tilldelats 51 milj. kr., Västerbottens
och Jämtlands län vardera 40 milj. kr., Västernorrlands län 26,4 milj. kr.
samt Gävleborgs län 16,4 milj. kr. Dessa medel kan komma till användning
för det arbete med åtgärdsprogram och projektgrupper m. m. som aktualiseras
i motionerna. Detta gäller även det i och för sig angelägna Mittnorden-samarbete
som tas upp i motion 2182. Nordiska rådet beslutade f. ö.
vid sin senaste session att ett sådant samarbete skulle underlättas. Vidare
möjliggörs olika slag av glesbygdsinsatser, t. ex. inom jord- och skogsbruket.

Utskottet vill med anledning av framförda önskemål om ytterligare
medel för utvecklingsinsatser till bestämda län hänvisa till att medlen
fördelas av regeringen främst efter problemens omfattning. Utskottet har

AU 1982/83:23

49

tidigare i sitt av riksdagen antagna betänkande AU 1982/83:21 avvisat
centerpartiets förslag att föra över medel från arbetsmarknadspolitiken till
det här aktuella regionalpolitiska anslaget för utvecklingsinsatser i länen.
Härav följer att motion 2088 avstyrks i denna del.

Utskottet vill i sammanhanget även erinra om att flertalet kommuner i
Norrland är placerade i stödområde, vilket ger goda möjligheter till regionalpolitiskt
stöd.

Utskottet har tidigare i detta betänkande erinrat om riksdagens beslut att
Norrlandslänen skall prioriteras vid lokalisering av statlig verksamhet.
Utskottet är inte berett att härutöver göra några utfästelser i frågan.

När det gäller behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser erinrar utskottet
om vad som sagts i inledningen till detta avsnitt om de resurser till
arbetsmarknadspolitiken för nästa budgetår som riksdagen i dagarna fattat
beslut om. Inom regeringens kansli övervägs f. ö. ytterligare åtgärder mot
ungdomsarbetslösheten och den låga byggsysselsättningen.

Med anledning av förslagen i motionerna 2080 och 2088 om statliga
medel till en försöksverksamhet i Jämtlands län vill utskottet framhålla att
det finns anledning ställa sig positiv till att man inom länen eftersträvar en
bättre samordning av de statliga insatserna för ett mer effektivt utnyttjande
av de samlade resurserna. Med hänsyn till det pågående arbetet i den
regionalpolitiska utredningen är utskottet emellertid inte berett att föreslå
riksdagen de särskilda medel för försöksverksamheten som motionärerna
föreslagit. Detta hindrar självfallet inte att arbetet t. v. bedrivs i mindre
skala inom ramen för länsplaneringsarbetet och med utnyttjande av de
medel för utvecklingsinsatser som regeringen tilldelar länet.

Motionerna avstyrks med hänvisning härtill.

Utskottet avstyrker även med hänvisning till det ovannämnda utredningsarbetet
motion 504, vilken innehåller en rad förslag till regionalpolitiska
åtgärder i Norrland vilka föreslås bli överlämnade till den regionalpolitiska
utredningen. Som utskottet tidigare redovisat är utredningsdirektiven
mycket omfattande. Bl. a. skall prövas avvägningen mellan selektiva och
generella medel samt skattefrågor. Det finns mot denna bakgrund inte skäl
tillstyrka yrkandet om ett överlämnande av motionen till utredningen.

Mellansverige

Under denna rubrik behandlar utskottet utvecklingen dels i Bergslagen,
dels i övriga delar av Mellansverige.

Utskottet tar inledningsvis upp situationen i det bälte med bruksorter i
Mellansverige som benämns Bergslagen. Denna region har under senare år
haft en negativ befolkningsutveckling. Under de två senaste åren har
regionen - med den definition av regionens omfattning som expertgruppen
för forskning om regional utveckling (ERU) använder - förlorat ca 7 400
invånare (1 %). De kommuner inom regionen som utvecklats negativt har
sedan år 1975 haft en befolkningsminskning på i runda tal 15000.

4 Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 23

AU 1982/83:23

50

Kännetecknande för regionen är ett mycket ensidigt näringsliv, och
detta har på grund av sitt exportberoende drabbats hårt av den vikande
internationella konjunkturen. Detta gäller särskilt stålindustrin.

Vid järnbruken i Bergslagen har antalet sysselsatta minskat från ca
41 300 år 1973 till ca 31900 år 1982, dvs. med ca 9400. Följande järnbruksorter
har fått vidkännas en minskning av antalet anställda vid järnbruken
under perioden. Uppgifterna är hämtade ur rapporten ”Framtid för Bergslagen”
från Metallindustriarbetareförbundets utredningsavdelning.

Avesta	-586	Lesjöfors	- 287
Björneborg	-276	Hofors	- 505
Surahammar	-548	Hällefors	- 207
Spännarhyttan	-165	Torshälla	- 796
Horndal	-180	Degerfors	- 344
Kolsva	-221	Storfors	- 682
Fagersta	-911	Munkfors	- 259
Forsbacka	-308	Bångbro	- 90
Österbybruk	-215	Domnarvet	- 671
Långshyttan	- 17	Smedjebacken	- 58
Södersfors	-308	Sandviken	-1046
Wikmanshyttan	-359	Guldsmedshyttan	- 170
Garphyttan	-286
Hallstahammar	-312

Den negativa utvecklingen beräknas fortsätta, vilket bl. a. framgår av
industriverkets rapport Var kommer krisen? Industriverket förutspår bl. a.
att det kommer att krävas minst 50000 nya arbetsplatser i Mellansverige
under de närmaste tio åren för att kompensera bortfallet av sysselsättningstillfällen
inom industrin.

I följande motioner behandlas situationen i enbart Bergslagskommunerna
eller i de län som inrymmer Bergslagskommuner.

1058 av Jan-Erik Wikström (fp)

1512 av Wivi-Anne Cederqvist (s) och Olle Westberg (s)

1582 av Olle Westberg m.fl. (s)

2194 av Gullan Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c)

822 av Yngve Nyquist m.fl. (s)

662 av Ingemar Konradsson m.fl. (s)

1543 av Bengt Wittbom (m)

819 av Olle Göransson m.fl. (s)

2075 av

1050 av Lars-Ove Hagberg (vpk)

262 av Björn Samuelson (vpk)

1621 av Karl-Eric Norrby m.fl. (c, m, fp)

2048 av Sven Aspling m. fl. (s)

2193 av Sture Korpås m.fl. (c, fp)

2081 av Olle Svensson m.fl. (s)

I samtliga motioner framhålls vikten av att särskilda insatser görs i
Bergslagen mot bakgrund av den negativa utvecklingen i regionen. Åt -

AU 1982/83:23

51

gärdsprogram föreslås bl. a. för en reindustrialisering av regionens näringsliv.
Vidare förs fram krav bl. a. på ökat byggande, ökad prospektering,
utveckling av gruvnäringen, satsningar inom energiområdet samt intensifierade
arbetsmarknadspolitiska insatser.

I de socialdemokratiska motionerna förs fram kravet på en särskild
kommission som skall ha till uppgift att utarbeta ett långsiktigt program för
en reindustrialisering av Bergslagen.

I motion 1543 föreslås att en alternativ utvecklingspolitik skall bedrivas i
Örebro läns Bergslagskommuner under tre år. Under försöksperioden
föreslås att de små och medelstora företagen befrias från elskatt, arbetsgivaravgifterna
sänks med 10 %, förmögenhetsbeskattningen för arbetande
kapital i de små- och medelstora företagen avskaffas, arbetsmiljölagstiftningen
för småföretagen mjukas upp, ett system med lärlingsutbildning
skall tillämpas samt att avtal ersätter MBL- och Åmanlagama på de enskilda
företagen.

I motion 2075 från vpk föreslås bl. a. åtgärder för att behålla och utveckla
gruvnäringen, införande av ny teknik i stålindustrin, satsningar på produktionsutveckling,
åtgärder mot utlandsinvesteringarna samt insatser på
energiområdet.

Utskottet delar den oro för utvecklingen i Bergslagen som de aktuella
motionerna ger uttryck för. Som ovan nämnts har strukturomvandlingen
inom för regionen dominerande verksamheter som gruv- och stålindustrin
drabbat regionen och fått allvarliga verkningar för sysselsättningen. Som
framhålls i flertalet av motionerna måste bl. a. insatser göras för att skapa
förutsättningar för en reindustrialisering i regionen.

Problemen i Bergslagen är uppmärksammade i regeringens kansli, och
enligt vad utskottet inhämtat pågår f. n. ett beredningsarbete i syfte att få
till stånd åtgärder som kan bidra till att vända utvecklingen. Utskottet
utgår från att arbetet bedrivs skyndsamt.

Med hänsyn till det arbete som sålunda pågår inom regeringens kansli
synes något behov f. n. inte föreligga av en särskild kommission för Bergslagen.
Yrkandena härom avstyrks därför.

Utskottet vill härutöver erinra om de möjligheter länsstyrelserna har att
inom ramen för sitt länsplaneringsarbete ta upp skilda förslag till åtgärder.
Samtliga länsstyrelser har f. ö. fått regeringens uppdrag att till regeringen
inkomma med förslag till regionala industriprogram. Slutligen kan i sammanhanget
nämnas att de här berörda länsstyrelserna disponerar betydande
belopp för regionala utvecklingsinsatser. Länsstyrelsen i Gävleborgs
län disponerar under innevarande budgetår 16,4 milj. kr. för sådana insatser,
länsstyrelsen i Örebro län 5,8 milj. kr., länsstyrelsen i Västmanlands
län 7 milj. kr., länsstyrelsen i Värmlands län 19 milj. kr., länsstyrelsen i
Uppsala län 3 milj. kr. samt länsstyrelsen i Södermanlands län 2,5 milj. kr.

Som framgår ovan har även behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgär -

AU 1982/83:23

52

der i regionen aktualiserats i vissa motioner. Utskottet vill härvid hänvisa
till vad tidigare sagts om riksdagens i dagarna fattade beslut om resurser till
arbetsmarknadspolitiken. Detta gäller inte minst resurserna till beredskapsarbeten.
Utskottet vill erinra om att medlen till beredskapsarbeten
fördelas av AMS till resp. länsarbetsnämnd efter problemens omfattning.
Inom regeringens kansli pågår f. ö. överväganden beträffande behovet av
ytterligare insatser, bl. a. för att stimulera byggsysselsättningen.

Utskottet vill slutligen med anledning av framförda förslag om försöksverksamheter
inom regionen hänvisa till det arbete som f. n. pågår i den
tidigare nämnda regionalpolitiska utredningen.

Med hänvisning till vad som anförts om åtgärder för sysselsättningen i
Bergslagen avstyrker utskottet de i sammanhanget behandlade motionerna.

Som framgår av sifferuppgifterna i tabellbilagan till detta betänkande
uppvisar även andra delar av de ovan berörda länen problem vad beträffar
både befolknings- och sysselsättningsutveckling. Utskottet har tidigare i
betänkandet tagit upp situationen i Gävleborgs län. I det följande behandlar
utskottet förhållandena i övriga län.

I Kopparbergs län har utvecklingen i främst kommunerna Gagnef
och Mora varit mycket positiv under senare år, en utveckling som beräknas
fortsätta även under återstoden av 1980-talet. Utöver Bergslagskommunerna
Ludvika, Avesta och Smedjebacken uppvisar kommunerna
Vansbro, Malung och Älvdalen en negativ utveckling. Arbetslösheten var
under år 1982 särskilt hög i kommunerna Rättvik, Vansbro och Malung.
För främst Malungs utveckling har strukturomvandlingen inom tekoindustrin
(skinnkläder) haft betydelse.

Antalet arbetslösa i länet vid februari månads slut uppgick till drygt
7100, vilket motsvarar ca 4% av befolkningen i åldern 16-64 år.

I motion 1050 av Lars-Ove Hagberg (vpk) föreslås en utvecklingsplan
för länet. Bland förslagen kan nämnas ökad förädling inom stål-, gruv- och
verkstadsindustrin, ökat byggande, ökad samhällsstyrning, 6 timmars arbetsdag
samt ungdomsgaranti.

Motion 822 av Yngve Nyquist m. fl. (s), i vilken behandlas problemen i
länets Bergslagskommuner, har utskottet behandlat i avsnittet om Bergslagen.

Värmlands län uppvisar betydande inomregionala balansproblem.
Inte bara de tidigare nämnda bruksorterna i länet har en vikande befolkningsutveckling.
Detsamma gäller även för kommunerna Arvika, Sunne,
Åijäng, Eda, Torsby, Kristinehamn och Säffle. Karlstadsregionen har
däremot expanderat under 1970-talet. Länet är ett av de län som f. n. har
de största problemen på arbetsmarknaden. Inemot 10000 personer var
registrerade som kvarstående arbetslösa vid februari månads slut i år,
vilket motsvarar 5,5 % av befolkningen i åldern 16-64 år. I runda tal fanns
20 sökande till varje ledig plats. Särskilt besvärande är byggarbetslösheten,
som uppgår till över 20%.

AU 1982/83:23

53

Arbetsmarknadsutskottet tog med hänsyn til! problemen i länet åren
1980 och 1981 initiativ till att särskilda medel avsattes för utvecklingen i
länet. För de båda åren beslutades om 12 resp. 20 milj. kr.

Mot bakgrund av utvecklingen i länet föreslås statliga insatser i länet i
tre motioner.

I motion 2048 av Sven Aspling m. fl. (s) föreslås ett samlat åtgärdsprogram
för hela länet. Bland förslagen kan nämnas förhandlingar mellan
regeringen och landstinget resp. primärkommunema om tidigareläggning
av investeringar, särskilda insatser för ungdomens sysselsättning, ekonomiskt
stöd till fackliga organisationer för finansiering av ”arbetsmarknadsombud”,
uppförande av ett industricentrum i Torsby kommun, ökad satsning
på turism, utvecklat svenskt-norskt näringspolitiskt samarbete, utökad
statlig verksamhet i länet samt förstärkta medel till regionala utvecklingsinsatser.

1 motion 1621 av Karl-Eric Norrby m. fl. (c, m, fp) föreslås bl. a. fortsatt
småföretagsinriktad näringspolitik, vidgade glesbygdsinsatser samt intensifierade
satsningar inom skogsvården och energisektorn.

I motion 262 av Björn Samuelson (vpk) föreslås ett handlingsprogram för
länet innehållande bl. a. en översyn av länets transportsystem, ökad satsning
på produktion av jordbrukstraktorer och jordbruksredskap, mineraloch
malmprospektering samt arbetsmarknadspolitiska insatser. Slutligen
föreslås att en arbetsgrupp skall bildas med representanter för fackliga
organisationer, politiska partier och forskare samt statligt stöd till lokala
fackliga studiecirklar och industriell utveckling inom nedläggningshotad
industri i länet.

I Örebro län återfinns de största problemen i Bergslagskommunerna
Hällefors, Ljusnarsberg och Karlskoga. Även Laxå kommun har utvecklats
negativt under 1970-talet. Arbetslösheten är störst i Ljusnarsbergs
kommun. Där uppgick den totala arbetslösheten år 1982 till 5,4%. Andelen
arbetslösa ungdomar uppgick till 9%. I länet var drygt 6200 personer
registrerade som kvarstående arbetslösa sökande vid februari månads
utgång i år. Länets situation tas upp i de tidigare behandlade motionerna
662 av Ingemar Konradsson m. fl. (s) och 1543 av Bengt Wittbom (m) som
båda inriktats på problemen i länets Bergslagskommuner.

Västmanlands län har betydande problem att hålla befolkningstalen
uppe. Fram till år 1990 beräknas länet enligt prognoserna tappa inemot
3 % av nuvarande befolkning. Som tidigare redovisats ingår inte mindre än
åtta kommuner i länet i Bergslagsbältet. Problemen där har tidigare redovisats.
Utskottet vill emellertid i detta sammanhang erinra om de utomordentligt
stora svårigheter som kommunerna Skinnskatteberg, Surahammar,
Hallstahammar och Fagersta bedöms stå inför. För Skinnskattebergs
kommun beräknas befolkningen från år 1982 fram till år 1990 minska med
inte mindre än 13%.

Arbetslösheten i länet låg under år 1982 ca en halv procent över riksge -

AU 1982/83:23

54

nomsnittet. I Hallstahammars kommun uppgick arbetslösheten totalt till
5,3% och för ungdomar till 10,3%. Inom främst stålindustrin minskar
sysselsättningen kraftigt.

Situationen i länets Bergslagsdel tas upp i motionerna 819 av Olle Göransson
m. fl. (s) och 2075 av Hans Petersson i Hallstahammar m. fl. (vpk).
Utskottet har mot denna bakgrund behandlat de aktuella motionerna i
avsnittet om Bergslagen.

Uppsala län tillhör de län som expanderat snabbast. Sedan år 1970
har länets befolkning ökat med bortemot 30000, vilket motsvarar en ökning
totalt på 13%. Emellertid brottas länets norra delar med Bergslagskommunema
Tierp, Älvkarleby och Östhammar, med svårigheter på arbetsmarknaden.
Situationen på arbetsmarknaden i länet är betydligt bättre
än i flertalet andra län, och samtliga kommuner hade under år 1982 genomsnittligt
en lägre arbetslöshet än riksgenomsnittet.

I den tidigare nämnda motionen 2192 av Sture Korpås m. fl. (c, fp) förs
fram krav på intensifierade regionalpolitiska utvecklingsinsatser i länets
norra delar samt i skärgården.

Södermanlands län har under de två senaste åren haft en befolkningsminskning
på totalt ca 1 000 personer. Den negativa utvecklingen
beräknas fortsätta även under återstoden av 1980-talet. Särskilt stora är
svårigheterna att hålla befolkningssiffrorna uppe i kommunerna Oxelösund,
Flen, Katrineholm och Eskilstuna. Arbetslösheten i Eskilstuna kommun
var under år 1982 betydligt högre än i riket.

Kännetecknande för länet är en i förhållande till riket hög andel sysselsatta
inom tillverkningsindustrin.

I motion 2081 begärs - utöver den tidigare nämnda kommissionen för
Bergslagen - åtgärder för att vända utvecklingen i länet. Motionärerna
pekar bl. a. på betydelsen av att utveckla och stödja den befintliga företagsamheten
och skapa ett inslag av kvalificerad produktion. Detta kan ske
genom att de fjärrstyrande koncernföretagen förmås att expandera sådan
verksamhet i anslutning till deras tillverkningsenheter i länet. Vidare föreslås
ett utökat engagemang från Samhäll sföretag i länet.

Motionärerna pekar även på att den stora betydelse Utvecklingsfonden
och Oxelö-invest haft för att få i gång ny industriell verksamhet i länet.

Utskottet är medvetet om svårigheterna på bl. a. arbetsmarknaden i här
aktuella län i Mellansverige. Inte minst gäller detta dessa läns Bergslagskommuner.
Det är mot denna bakgrund av avgörande betydelse för dessa
län att den negativa uttvecklingen i Bergslagsregionen kan vändas. Som
utskottet tidigare framhållit pågår f. n. ett arbete inom regeringens kansli
som har det syftet. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka
de förslag till särskilda åtgärder i de berörda länen i sin helhet som förs
fram i de ovan redovisade motionerna. I sammanhanget vill utskottet
erinra om vad som anförts i avsnittet om Bergslagen beträffande länsplaneringsarbetet,
länens tilldelning av medel till utvecklingsinsatser samt den

AU 1982/83:23

55

arbetsmarknadspolitiska beredskapen. Det anförda innebär att utskottet
avstyrker förslagen i motion 2048 om tidigareläggning av kommunala investeringar
i Värmlands län och inrättande av ett industricentrum i Torsby.
Det i motionen beskrivna samarbetet med Norge anser utskottet vara
positivt. Länsstyrelsen har möjligheter att ur länsanslaget för utvecklingsinsatser
anvisa medel även för projekt inom ramen för detta samarbete.

Utskottet vill även erinra om att åtskilliga kommuner i denna del av
landet är placerade i stödområde, vilket innebär goda möjligheter till
regionalpolitiska stödinsatser.

När det slutligen gäller behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser vill
utskottet hänvisa till vad tidigare sagts beträffande riksdagens i dagarna
fattade beslut med anledning av betänkandet AU 1982/83:21. Beslutet
innebar bl. a. betydande satsningar på beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning.
I det sammanhanget slog utskottet även fast att det ankommer
på AMS och Samhällsföretag att fördela beredskapsmedlen resp.
platserna inom Samhällsföretag länen emellan.

Med det anförda avstyrker utskottet de i sammanhanget behandlade
motionerna.

Stockholms län

Befolkningen i Stockholms län har ökat med ca 3 % sedan år 1975. Enligt
prognosen kommer länet att utvecklas mycket positivt under återstoden av
1980-talet. Arbetsmarknadssituationen är väsentligt bättre än i riket i sin
helhet. Detta innebär emellertid inte att arbetsmarknaden är problemfri,
vilket kan illustreras av att drygt 15600 personer i länet var registrerade
som kvarstående arbetslösa vid februari månads utgång i år. Vid samma
tidpunkt uppgick antalet lediga platser till ca 2700. Det kanske mest
karaktäristiska draget i länets arbetsmarknad är tjänstesektorns dominans.
Tre fjärdedelar av de sysselsatta arbetar inom denna sektor. Industrisektorn
har samtidigt minskat.

Tommy Franzén m.fl. (vpk) föreslår i motion 1117 ett åtgärdsprogram
för sysselsättningen i länet. Bl. a. föreslås ökad satsning inom den offentliga
sektorn, satsning på industrier inom bl. a. forskning och utveckling,
energiutveckling, insatser inom kommunikationssektorn samt program för
ökat byggande.

Utskottet vill först framhålla att Stockholmsregionen har bättre förutsättningar
för att klara av problemen på arbetsmarknaden är vad övriga län
i allmänhet har. Företagen i regionen har fördelen av en stor lokal marknad
och god tillgång till specialister, universitet, högskolor och andra forsknings-
och utbildningsorgan. Utskottet kan nämna i sammanhanget att av
det statliga stödet till teknisk utveckling under perioden 1975/76-1979/80
gick drygt 400 milj. kr. eller nästan 50% av allt sådant stöd till Stockholms
län. Beloppet motsvarade i stort sett vad som lämnades i regionalpolitisk
stöd till Norrbottens län under samma period. Företagens struktur och

AU 1982/83:23

56

organisationer är f. ö. anpassade efter dessa förhållanden. Andelen tekniker
och andra tjänstemän är väsentligt högre än i övriga landet. Härtill
kommer en betydande offentlig sektor med departement, myndigheter
m. m.

Ett problem för länet är - liksom för många andra län - att industrisektorn
minskar. Inom ramen för länsplaneringsarbetet bör en del av de
uppslag i motionen som syftar till en vändning av industriutvecklingen
kunna behandlas. Länsstyrelsen har f. ö. fått regeringens uppdrag att utarbeta
regionala industriprogram.

Utskottet vill slutligen när det gäller insatser inom kommunikationssektorn
och inom byggsektorn hänvisa till de överväganden beträffande behovet
av ytterligare insatser inom arbetsmarknadspolitiken, bl. a. beträffande
byggverksamheten, som f. n. pågår inom regeringens kansli. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motion 1117.

Västsverige

Under denna rubrik tar utskottet upp Skaraborgs, Älvsborgs, Göteborgs
och Bohus samt Hallands län.

Skaraborgs län tillhör de län som ökat sin befolkning mest under
senare år. Denna utveckling beräknas fortsätta även under återstoden av
1980-talet, om än i lugnare takt än hittills. Snabbast växer kommunerna
Mullsjö och Habo. I Gullspångs, Falköpings och Karlsborgs kommuner
har invånarantalet minskat under den senaste tioårsperioden.

På arbetsmarknaden var situationen under år 1982 sämst i kommunerna
Töreboda och Gullspång med en arbetslöshet på mellan 5 och 6%. Vid
februari månads utgång i år uppgick antalet kvarstående arbetslösa sökande
vid förmedlingarna i länet till 5600, vilket motsvarar 3,4%.

I två motioner behandlas situationen i länet. Lars Hjertén m.fi. (m)
framhåller behovet av sysselsättningsskapande insatser bl. a. inom byggnadssektorn,
turismen och energisektorn. 1 motion 1068 föreslår Paul
Jansson m.fl,. (s) ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med länets
problem på arbetsmarknaden. Programmet innehåller bl. a. ökat byggande,
förbättrad energiplanering, utbyggnad av fjärrvärmesystemet, åtgärder för
säkrad råvarutillgång inom skogsindustrin, upprustning av små vattendrag,
fortsatt utvecklingsarbete i Ranstad, produktionsutveckling m.m. inom
livsmedelsindustrin samt satsning på ny teknik inom industrin.

Älvsborgs län har sedan år 1970 ökat sin befolkning med ca 20000.
Den inomregionala utvecklingen har emellertid varit ojämn. Länsdelen
Mitten-Älvsborg, som delvis ligger inom Göteborgs pendlingsområde, har
haft en kraftig befolkningstillväxt medan kommunerna Bengtsfors och
Borås haft en negativ utveckling. Borås kommun har sedan år 1970 tappat
ca 7000 av sitt befolkningsunderlag, vilket motsvarar 6,6%. Enligt prognoserna
kommer denna utveckling för Borås att fortsätta, dock i en långsammare
takt, även under återstoden av 1980-talet.

AU 1982/83:23

57

Situationen på arbetsmarknaden är särskilt besvärlig i Sjuhäradsbygden
samt i Åmåls kommun. I hela länet var vid februari månads utgång ca 8 400
registrerade som kvarstående arbetslösa, vilket motsvarar 3,2%.

Behovet av sysselsättningsskapande insatser i norra Älvsborgs län tas
upp i motion 689 av Rune Johansson m.fl. (s). Motionärerna framhåller
bl. a. att denna del av länet drabbats av en industrikris. Särskilt gäller detta
Trollhättans kommun, som under de senaste fem åren förlorat ca 1 500
arbetstillfällen inom industrin.

Utvecklingsmöjligheterna är emellertid goda inom regionen. Bl. a. finns
företag med högt teknologiskt kunnande och avancerad produktion. Även i
andra områden inom regionen finns branscher med goda möjligheter till
utveckling och konkurrenskraft, fortsätter motionärerna. Den samlade
kompetens som finns bör dock stimuleras till samordning och utvecklingssamarbete.
De offensiva industripolitiska satsningarna bör därför i första
hand inriktas mot branscher och företag med goda utvecklingsförutsättningar.
Motionärerna efterlyser vidare åtgärder för att komma till rätta
med råvarubristen inom trä- och sågverksindustri. Slutligen framhålls betydelsen
av vidgade kontakter med det norska näringslivet.

Göteborgs och Bohus län hade en i det närmaste konstant folkmängd
under den första delen av 1970-talet. Sedan år 1975 har länets
invånarantal däremot minskat med 7000 personer. I sammanhanget bör
dock nämnas att en utflyttning skett till kommuner i angränsande län på
pendlingsavstånd till Göteborgs kommun.

På arbetsmarknaden har bl. a. omstruktureringen inom den svenska
varvsindustrin medfört betydande problem. För Uddevalla kommuns vidkommande
innebär det i proposition 1982/83:147 om vissa varvsfrågor
m. m. framlagda förslaget ytterligare påfrestningar. Det förslaget behandlar
utskottet senare i vår i betänkandet AU 1982/83:29. Härutöver kan
nämnas de svårigheter som föreligger att hålla sysselsättningen uppe i den
nordbohuslänska skärgården.

Arbetslösheten under år 1982 låg för samtliga kommuner utom Stenungsund,
Sotenäs, Munkedal och Göteborg under riksgenomsnittet. Vid februari
månads utgång var ca 13700 personer i länet registrerade som kvarstående
arbetslösa, vilket motsvarar 3%. Antalet kvarstående lediga
platser uppgick samtidigt till ca 1 800.

I motion 1039 av Lars G. Ahlström (m) aktualiseras problemen i den
nordbohuslänska skärgården. Motionären föreslår att aktiva regionalpolitiska
åtgärder skall sättas in i denna länsdel.

I Hallands län har såväl befolknings- som sysselsättningsutvecklingen
varit gynnsam det senaste decenniet. Länets befolkning har sedan år
1970 ökat med 18 %, jämfört med 3 % i riket i sin helhet. Under återstoden
av 1980-talet beräknas länets befolkning öka med ytterligare ca 5%.

Läget på arbetsmarknaden var under år 1982 i samtliga kommuner utom
Hylte och Halmstad bättre än i riket.

AU 1982/83:23

58

De motioner som redovisats ovan om utvecklingen i de västsvenska
länen kan bl. a. sägas vara ett uttryck för att den svaga konjunkturen under
de senaste åren även drabbat län som på grund av ett förhållandevis
differentierat näringsliv normalt har goda förutsättningar. Utskottet noterar
att det finns en medvetenhet också om utvecklingsmöjligheterna i
denna del av landet. Utskottet instämmer härvid bl. a. i vad som anförs i
motion 689 om betydelsen av samordning och utvecklingssamarbete företagen
emellan och mellan de västsvenska och norska företagen. Något
särskilt initiativ från riksdag och regering för att åstadkomma detta synes
dock inte vara erforderligt. Som utskottet tidigare anfört har f. ö. samtliga
länsstyrelser fått regeringens uppdrag att utarbeta regionala industriprogram.
I det sammanhanget bör de aktuella frågorna kunna behandlas.

Västsverige har — som tidigare nämnts — drabbats hårt av omstruktureringen
inom varvsnäringen. Detta gäller inte endast de stora varven i
Göteborg och Uddevalla utan även ett stort antal underleverantörer i
regionen. Utskottet återkommer senare i vår till varvsfrågorna med anledning
av prop. 1982/83:147 om vissa varvsfrågor m. m.

För vissa delar av Västsverige — främst Sjuhäradsbygden - har omstruktureringen
av den svenska tekoindustrin fått betydande konsekvenser
för sysselsättningen. För att stärka sysselsättningen beslutade riksdagen
förra året, med anledning av proposition 1981/82:148 om åtgärder för
tekoindustrin m.m., bl. a. att 15 milj. kr. skulle sättas in för att stärka
sysselsättningen i Sjuhäradsbygden. Tekofrågoma är återigen aktuella
med anledning av regeringens framlagda proposition 1982/83:130 om åtgärder
för tekoindustrin, m. m. Beträffande den frågan återkommer utskottet
senare i vår.

Utskottet delar uppfattningen i de båda Skaraborgsmotionema att det är
av stor betydelse att byggverksamheten återigen kommer i gång. Överväganden
härom pågår, som utskottet tidigare framhållit, f. n. inom regeringens
kansli.

När det gäller de regionalpolitiska insatserna i Västsverige vill utskottet
erinra om att kommunerna Dals Ed, Bengtsfors och Åmål ingår i stödområde
C - Åmåls kommun f. ö. efter initiativ från utskottet. Härutöver finns
möjligheter till stöd i kommuner även utanför stödområde. Med hänsyn till
problemen i norra Bohuslän bör sådant stöd även i fortsättningen kunna
utgå i den länsdelen. För utvecklingsinsatser i resp. län disponerar länsstyrelsen
i Skaraborgs län innevarande budgetår 1,5 milj. kr., länsstyrelsen i
Älvsborgs län 9,5 milj. kr. samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
7,5 milj. kr.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1052,
1068, 689 samt 1039.

Smålandslänen, Östergötland och Gotland

Befolkningen i Östergötlands 1 än har ökat med ca 10000 sedan år

AU 1982/83:23

59

1970. Den positiva utvecklingen kommer enligt prognoserna att bromsas
upp under 1980-talet. Kommunerna Boxholm och Motala har förlorat 10
resp. 14% av sin befolkning under perioden 1970—1982. På arbetsmarknaden
var situationen sämst i Motala kommun under år 1982 med en arbetslöshet
på drygt 4%. Ca 7000 personer i länet registrerades som arbetssökande
vid februari månads utgång.

Östergötlands län berörs i två motioner som behandlar försöksprojekt
över länsgränsema i Småland och Östergötlands län. Till de motionerna
återkommer utskottet senare i framställningen.

Befolkningsutvecklingen i Jönköpings län var mycket positiv under
1960-talet, men dämpades under 1970-talet. Enligt prognoserna kommer
länet att öka endast marginellt under 1980-talet. Kommunerna Tranås och
Nässjö har fått vidkännas en minskning av sin befolkning med 5 % sedan år
1970. Den negativa utvecklingen för dessa kommuner kommer enligt prognosen
att fortsätta.

Under år 1982 var arbetslösheten i länet störst i Tranås kommun med
4,6% arbetslösa av arbetskraften. Bland ungdomarna var 10% utan arbete.
Länet i sin helhet hade en arbetslöshet som var något lägre än i riket.

I motion 1515 av Ingegerd Elm (s) och Nils Nordh (s) begärs att statsmakterna
skall sätta in sysselsättningsskapande åtgärder för att kompensera
bortfallet av sysselsättningstillfällen i samband med nedläggningen av A
6 i Jönköping.

Även Kronobergs län har hittills haft en positiv befolkningsutveckling.
Strukturproblem, särskilt inom skogs- och glasindustrin, har emellertid
inneburit problem på flera håll i länet. Uppvidinge kommun har t. ex
tappat ca 9% av sin befolkning sedan år 1970. På arbetsmarknaden är
problemen särskilt stora i Uppvidinge med en arbetslöshet som är väsentligt
större än i övriga kommuner i länet samt i Markaryd. Arbetslösheten
totalt för länet är något lägre än riksgenomsnittet.

Mot bakgrund av arbetsmarknadssituationen i länet och då särskilt i den
östra länsdelen föreslår Kjell Nilsson m. fl. (s) i motion 2072 att länet i ökad
omfattning bör få del av statliga regional- och arbetsmarknadspolitiska
insatser.

Kalmar län har i stort sett haft en oförändrad befolkning sedan år
1970. Den svagaste befolkningsutvecklingen under 1970-talet redovisas i
kommunerna Hultsfred, Vimmerby och Högsby. Kalmar län har under
lång tid haft en betydande utflyttning av unga personer. Detta har i sin tur
medfört att länet haft en förhållandevis stor andel av befolkningen i åldrarna
över 65 år.

Situationen på arbetsmarknaden överensstämmer i stort med rikets genomsnitt
när det gäller andelen arbetslösa. I kommunerna Högsby, Mönsterås
och Vimmerby var emellertid arbetslösheten under år 1982 över 5 %.

Situationen i Kalmar län tas upp i två motioner.

I motion 654 av Stig Alemyr m.fl. (s) framhålls bl. a. att industrisyssel -

AU 1982/83:23

60

sättningen i länet utgör ett särskilt problem. 30% av sysselsättningen inom
denna näringsgren återfinns i s.k. krisbranscher, dvs. branscher som är
föremål för strukturstöd. Till problembilden hör också att företagen är
relativt små tillverkande enheter utan egna forsknings- och utvecklingsresurser.

Motionärerna erinrar om att det aktuella arbetsmarknadsläget dessutom
är oroande och hemställer slutligen om att riksdagen hos regeringen begär
åtgärder för att främja sysselsättningen i länet.

Även i motion 1051 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c)
behandlas sysselsättningsläget i Kalmar län. Motionärerna erinrar om att
den förra regeringen vidtog åtgärder för att nå mera likartade förutsättningar
för de svaga regionerna. Här nämns uppräkningar av statens ekonomiska
stöd till kommuner och landsting samt tillkomsten av utvecklingsfonden
i länet. Motionärerna framhåller vidare att den totala sysselsättningen i
länet under perioden 1975-1980 ökade med 6400 arbetstillfällen trots att
nedgången av sysselsättningen inom industri och jordbruk samtidigt tilltog.
Det framhålls slutligen att det finns förutsättningar för länet att vända
utvecklingen i en mera gynnsam riktning på flera för länet centrala områden.
Härför krävs emellertid att statsmakterna är beredda att kraftfullt
medverka till att länet får arbeta på lika villkor med andra delar av landet.

Gotlands län har en positiv befolkningsutveckling. Sedan år 1970 har
befolkningen ökat med ca 1 500 personer. Enligt prognoserna väntas denna
utveckling fortsätta under 1980-talet. Inom länet har skett en koncentration
till Visbyregionen. En viss avfolkning har därvid skett i de norra och
södra delarna av länet. Situationen på arbetsmarknaden är f. n. bättre än i
de flesta andra län.

I motion 1046 av Gunhild Bolander föreslås att en uppflyttning i stödområde
sker av de södra och norra lokala arbetsmarknaderna i länet. Den
frågan har utskottet behandlat i ett tidigare avsnitt av stödområdesindelningen.

Slutligen behandlas i två motioner - 1043 och 2061 - problemen i ett
sammanhängande område över länsgränserna i inre Småland
och södra Östergötland . Bakgrunden är att det finns ett antal kommuner
i Kalmar, Kronobergs, Jönköpings samt Östergötlands län vilka har
gemensamma problem och som bildar ett sammanhängande bälte.

Gemensamt för de aktuella kommunerna är bl. a. en hög sysselsättning
inom jord- och skogsbruket samt en industriell verksamhet inom tillbakagående
branscher som glas- och skogsindustrin. Under de senaste åren har
strukturomvandlingen inom glasindustrin, sågverken och trähusindustrin
fått allvarliga konsekvenser för sysselsättningen i de aktuella kommunerna.
Mot bakgrund av de likartade problemen pågår viss försöksverksamhet
mellan de berörda länsstyrelserna.

I motion 1043 av Nils Berndtson (vpk) och Bertil Måbrink (vpk) föreslås
att regionalpolitiska medel skall utgå till de projekt som bedrivs av länssty -

AU 1982/83:23

61

relsema gemensamt i området. En statlig kommitté bör utses för att följa
projektet. Försöket bör utvärderas senast år 1986.

I motion 2061 av Agne Hansson m.fl. (c) föreslås att regeringen skall
uppdra åt de fyra länsstyrelserna att i samråd med landstingen, övriga
länsmyndigheter och berörda kommuner redovisa förslag på konkreta
åtgärder i området. Enligt motionärerna krävs det med hänsyn till problemens
omfattning att åtgärder sätts in på bred front.

Det försämrade sysselsättningsläge som inträffat i Smålandslänen beror
främst på den allmänna svaghet i den ekonomiska utvecklingen som gällt
de senaste åren. Sett i ett riksperspektiv är de problem som beskrivs inte
av en sådan art att de bör angripas med regionalpolitiska åtgärder på annat
sätt än som redan sker. I länen finns goda förutsättningar för att långsiktigt
öka produktionen och trygga den fulla sysselsättningen när den väntade
konjunkturuppgången fått fullt genomslag. Därmed bör sysselsättningen
inom för dessa län viktiga industribranscher kunna öka på nytt. Positiva
tecken har f. ö. redan kunnat noteras för skogsindustrins utveckling. En
orsak härtill är den i höstas genomförda devalveringen. De problem som
uppträder övergångsvis bör främst lösas med arbetsmarknadspolitiska medel
och genom initiativ på det regionalpolitiska området inom resp. län.
När det gäller den senare frågan vill utskottet peka på de möjligheter till
lokalt och regionalt anpassade lösningar som erbjuds genom de medel för
regionala utvecklingsinsatser som står till länsstyrelsernas förfogande.

När det gäller decentralisering av statlig verksamhet vill utskottet erinra
om den prioritering riksdagen beslutat om och som innebär att bl. a.
sydöstra Sverige tillhör de prioriterade delarna av landet i det sammanhanget.

Mot bakgrund av de problem av gemensam natur som föreligger i kommunerna
i Smålandslänen och Östergötlands län - som utskottet ovan
redovisat — ser utskottet positivt på de försök som görs av de berörda
länen att gemensamt ta nya initiativ för att främja utvecklingen i dessa
kommuner. Det bör emellertid ankomma på i första hand länsstyrelserna
att initiera en samverkan av det slag som förs fram i motionerna. För det
projektarbete som hittills bedrivits i det aktuella området har f. ö. vissa
regionalpolitiska insatser gjorts.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 654, 1051, 1515, 2072,
1043 och 2061.

Skåne och Blekinge

Blekinge län har efter år 1975 kunnat notera en kraftigare relativ
befolkningsminskning än något annat län. Den hårdast drabbade kommunen
i detta avseende är Olofström där invånarantalet reducerats med
inemot 12% sedan år 1970. Enligt länsstyrelsens prognos beräknas invånarantalet
i länet minska ytterligare något under 1980-talet.

Arbetsmarknaden i Blekinge är mycket känslig för konjunkturnedgångar

AU 1982/83:23

62

och strukturomvandlingar inom industrin. Skälet härtill är främst att industrisektorn
dominerar med nära 40% av sysselsättningen i länet. Denna
näringsgren domineras i sin tur av ett fåtal stora företag. Flera av dessa har
tvingats minska sin arbetsstyrka betydligt de senaste åren. Detta har fått
svåra konsekvenser för arbetsmarknaden i länet, som redovisar en av de
högsta arbetslöshetssiffrorna i landet. Under år 1982 låg andelen arbetslösa
i länet ca 1 % över riksgenomsnittet. I kommunerna Olofström, Karlshamn
och Sölvesborg uppgick andelen arbetslösa till mellan 5 och 6%.

I motion 1048 av Claes Elmstedt (c) framhålls att den nuvarande regeringen
måste fortsätta de satsningar som den förra regeringen gjorde i
Blekinge. Här nämns bl. a. investeringar i industrihus i Olofströms och
Karlshamns kommuner samt bildandet av Blekinge-Invest. Det anförs
vidare att det regionalpolitiska stödet bör utvecklas så att problemens art
och omfattning blir vägledande för insatserna och inte en orts geografiska
läge. Det är enligt motionären också angeläget att riksdagsbeslutet om en
generös tillämpning av regionalpolitisk! stöd till Blekinge län följs enligt
beslutets intentioner.

Även i motion 2154 av Mats Olsson m. fl. (s) tas upp sysselsättningssituationen
i länet. Motionärerna pekar på att de tolv största industriföretagen
i länet minskat sysselsättningen med nära 35% sedan år 1975. Även
statlig verksamhet har utvecklats negativt. Mellan åren 1960 och 1980
försvann ca 31% av sysselsättningen i sådan verksamhet. Här nämns
Karlskronavarvet, Uddcomb m. fl.

En negativ faktor i Blekinges utveckling som särskilt nämns av motionärerna
är de ”regionaliseringar” som sker inom den statliga förvaltningen.
Verksamheter som tidigare haft länet som underlag har omorganiserats
och inordnats i större regioner där regionkontoren förlagts till orter där den
statliga verksamheten redan är väl utbyggd, företrädesvis Malmö. Dessa
förändringar berövar länet statlig sysselsättning och påverkar dessutom
enskilda företag och branschorganisationer m. fl. till samma åtgärder. Därmed
minskas enligt motionärerna länets förmåga att dra till sig nya lokaliseringar
inom näringslivet. Det påpekas i motionen att trots de omfattande
nedskärningarna har länet inte kommit i fråga vid utlokaliseringen av
statliga verk under 1970-talet och vid utbyggnaden av högskoleorterna.

I motionen föreslås att den tid regionalpolitisk! stöd skall utgå i Olofströms
kommun förlängs från 1 juli 1983 till den 1 juli 1985, att regionalpolitisk
stöd som efter särskilt beslut kan utgå utanför stödområdena skall ges
generös tillämpning i Karlskrona, Ronneby, Karlshamns och Sölvesborgs
kommuner samt att en särskild delegation med företrädare för berörda
departement och myndigheter tillsätts med uppgift att ge förslag till åtgärder
som kan leda till ökad sysselsättning i Blekinge län.

Motionärerna föreslår vidare att överläggningar tas upp med i Blekinge
verksamma koncernföretag om förläggning av ytterligare verksamhet till
länet och att Blekinge prioriteras vid lokalisering av nytillkommande stat -

AU 1982/83:23

63

lig verksamhet. Slutligen anför motionärerna att Blekinge skall prioriteras
ur sysselsättningssynpunkt vid rationalisering och regionalisering inom
statliga myndigheter och affärsdrivande verk.

Kristianstads län har mellanåren 1970 och 1982 tillhört de län som
haft den snabbaste befolkningsökningen. Under perioden ökade befolkningen
med ca 19000 personer. Inom länet har Perstorps kommun minskat
med ca 5%. Tillväxten i länet väntas fortsätta under 1980-talet men ökningstakten
antas bli något lägre. Även sysselsättningen i länet har haft en
positiv utveckling. Arbetslösheten i länet låg under år 1982 något över
riksgenomsnittet. I kommunerna Bromölla, Osby och Östra Göinge var
arbetslösheten betydligt högre än i länet i övrigt. I den förstnämnda kommunen
var inte mindre än ca 11 % av ungdomarna arbetslösa.

Malmöhus län var ett av de mest expansiva länen under 1960-talet.
Under 1970-talet har befolkningens ökningstakt successivt dämpats. Endast
fyra av länets tjugo kommuner har dock fått vidkännas en minskad
folkmängd under perioden 1970—1982. Den i särklass mest negativa utvecklingen
noteras i Malmö kommun som under perioden gått tillbaka med
33000 personer. Från denna kommun har emellertid en viss utflyttning
skett till angränsande kommuner. Strukturomvandlingen inom näringslivet
har varit mycket kännbar i Malmöregionen. Dess näringsstruktur har gjort
att kriserna inom teko-, beklädnads-, verkstads- och varvsindustrin fått
kännbara återverkningar på arbetsmarknaden. Som tidigare redovisats
kommer utskottet senare i vår att ta ställning till regeringsförslag angående
teko- resp. varvsbranscherna. I förslaget avseende varven ligger en ytterligare
neddragning av Kockums varv i Malmö, som kommer att innebära
påfrestningar på arbetsmarknaden i kommunen. Åtgärdsförslag som syftar
till att mildra verkningarna finns emellertid också med i bilden. Landskrona
kommun har drabbats hårt av strukturomvandlingen inom varvsnäringen.
Genom nedläggningen av Öresundsvarvet har kommunerna förlorat ca
3400 arbetstillfällen sedan år 1976. Slutligen bör nämnas att även Trelleborg
och Ystad har en svårare arbetslöshetssituation än länet i övrigt.

Arbetslösheten i länet låg under år 1982 en halv procent över riksgenomsnittet.
I kommunerna Malmö och Ystad låg den genomsnittliga arbetslösheten
på närmare 5%. I dessa båda kommuner var även ungdomsarbetslösheten
mycket hög. Vid februari månads utgång i år var 19000 personer
registrerade som kvarstående arbetslösa vid förmedlingarna. Antalet kvarstående
lediga platser uppgick samtidigt till ca 1600. Detta innebär i stort
sett en ledig plats per tolv arbetssökande arbetslösa.

Tre motioner tar upp regional- och sysselsättningspolitiska frågor som
rör Malmöhus län, nämligen motionerna 403, 660 och 2126.

Efter en poetisk upptakt där Skåne bl. a. beskrivs som landskapet där
det alltid tänds nya tider berörs i motion 403 den ofördelaktiga utvecklingen
av arbetsmarknaden i Malmöhus län. Trots olika arbetsmarknadsinsatser
är situationen ändå otillfredsställande. Långtidsarbetslösheten ökar,

AU 1982/83:23

64

ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög liksom arbetslösheten för kvinnor
och invandrare.

Mot denna bakgrund föreslår motionärerna bl. a. ökade insatser för att
stärka regionens utbildnings- och forskningsresurser, ökat samarbete mellan
högskola och universitet samt mellan näringsliv och arbetsmarknad
samt insatser på kommunikationsområdet. Slutligen anförs att ny statlig
verksamhet bör lokaliseras även till Malmöhus län och befintlig sådan
bevaras.

Situationen i Malmöhus län tas också upp i motion 2126 av Stig Josefson
m. fl. (c). I motionen anförs att det förhållandet att regionen för bara något
tiotal år sedan höll på att bli ett s. k. överhettat område har inneburit, att de
förändringar som inträffat inte alltid uppmärksammas tillräckligt. Det konstateras
emellertid att några av länets tidigare basindustrier har måst
avvecklas i betydande omfattning främst på grund av det internationella
konkurrensläget. Hit hör främst varvsnäringen och tekoindustrin.

Enligt motionärerna finns det dock goda förutsättningar som måste
tillvaratas och utvecklas. Länet har goda jordar som ger hög avkastning,
yrkeskunnig arbetskraft inom skilda områden, goda utbildningsmöjligheter
och ett gynnsamt geografiskt läge. Därtill finns det i länet förutsättningar
för nya energiprojekt som också kan gynna riket i stort genom ett minskat
oljeberoende.

Bland konkreta projekt som skulle kunna ge en välbehövlig stimulans i
länet nämns den planerade Sundshamnen i Landskrona och satsningar på
alternativ till en fast förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn. Vidare
erinras om trädgårdsnäringens stora betydelse och om vad de relativt nya
fiskegränserna i Östersjön kan betyda för utveckling av fisket och livsmedelsindustrin.

Slutligen föreslår motionärerna lokalisering av statlig verksamhet, möjligheterna
till användning av geoteknisk värme från sandstensformationer
samt satsningar på forskning och utveckling inom näringslivet.

Motion 660 av Eric Jönsson m. fl. (s) behandlar sysselsättningen i Malmöregionen.
I motionen erinras om att Malmöregionen är en region rik på
möjligheter. Den är en del av Nordens största marknad — Malmö-Köpenhamnsområdet
- och inom räckhåll ligger den europeiska marknaden.
Genom universitet och högskolor har regionen också tillgång till expertis
inom betydelsefulla forsknings- och utvecklingsområden, och i företagen
finns en bred och rik yrkesskicklighet.

Trots de goda förutsättningarna är enligt motionärerna Malmöregionen i
dag en region i kris. För Malmös del har strukturomvandlingen inom
näringslivet varit särskilt kännbar. Till en del beror detta på industrisammansättningen.
Kriserna inom textil-, beklädnads-, verkstads- och varvsindustrin
har fått omedelbara återverkningar på sysselsättningen, och tusentals
människor har förlorat sina arbeten.

I motionen framhålls vidare betydelsen av att den nuvarande negativa

AU 1982/83:23

65

utvecklingen vänds. För att lyckas med detta räcker det inte enbart med
kommunala insatser. En samordning mellan stat och kommun måste ske
för att ta till vara möjligheterna att vidareutveckla näringslivet i Malmö och
Malmöregionen.

Bland de åtgärder som föreslås i motion 660 kan nämnas vidareutveckling
av Kockums Varv, samordning mellan statliga och kommunala insatser
bl. a. på kommunikationsområdet, statlig satsning på naturgas, statlig
satsning på ny verksamhet inom verkstadsindustrin. Motionärerna framhåller
även behovet av lokalisering av statlig förvaltning till Malmö och
ökade arbetsmarknadspolitiska insatser. Slutligen föreslås att en sysselsättningsdelegation
för Malmöregionen inrättas med uppgift att i nära
samarbete med regionala organ och kommuner föreslå åtgärder som kan
förbättra förhållandena på arbetsmarknaden.

De motioner om utvecklingen i Skåne och Blekinge län som utskottet
ovan redovisat är ett uttryck för att även de sydligaste delarna av landet på
senare år haft problem att upprätthålla sysselsättningen. I huvudsak gäller
detta vissa kommuner där företagen drabbats av strukturförändringar inom
bl. a. varvs- och tekosektorerna.

En hel del statliga insatser har gjorts för att mildra verkningarna av
strukturförändringarna på vissa industriorter i Skåne och Blekinge län. Det
gäller både arbetsmarknadspolitiska och branschinriktade åtgärder. De
största insatserna har gjorts inom varvsindustrin till vilken statsmakterna
anslagit stora belopp för att rädda sysselsättningen och hålla verksamheten
i gång. Dessutom har beslutats om inrättande av ett särskilt investmentbolag
— Landskrona Finans. Bolaget har enligt vad utskottet inhämtat hittills
medverkat till ca 40 etableringar i Landskronaregionen under de ca två år
bolaget verkat. Dessa etableringar har hittills inneburit nya arbetstillfällen i
storleksordningen 600-650. Detta resultat är enligt utskottets uppfattning
uppmuntrande och kan sägas vara ett tecken på regionens förutsättningar
att klara omställningar på arbetsmarknaden. Samtidigt bör erinras om att
antalet sysselsättningstillfällen som bortfallit genom nedläggning av varvet
i Landskrona var väsentligt större än de som tillkommit genom Landskrona
Finans. Som tidigare nämnts kommer riksdagen senare i vår att ta
ställning till föreslagen neddragning av Kockums Varv i Malmö. Även på
det arbetsmarknadspolitiska området har särskilda insatser gjorts i regionen.

Enligt utskottets uppfattning bör utarbetandet av åtgärdsprogram m. m.
samt inrättandet av speciella delegationer i Skåne ankomma på länsstyrelserna
inom ramen för länsplaneringsarbetet. Åtskilliga av de konkreta
förslag som aktualiserats bör f. ö. passa väl in i detta planeringsarbete.

Som också framhålls i motionerna är förutsättningarna för en positiv
utveckling av näringslivet i Skåne gynnsamma. Det finns en stor lokal
marknad. Länet är dessutom väl beläget i förhållande till den stora västeuropeiska
marknaden, har en väl utbyggd infrastruktur samt en god
5 Riksdagen 1982/83. 18 sami. Nr 23

AU 1982/83:23

66

tillgång till väl utbildad arbetskraft. I sammanhanget bör även erinras om
jordbrukets och fiskets betydelse för Skåne. När konjunkturen vänder —
vilket det finns tecken på — bör följaktligen situationen på arbetsmarknaden
i denna del av landet kunna förbättras. Utskottet är emellertid medvetet
om behovet av fortsatta särskilda insatser från statsmakternas sida i
samband med mer omfattande förändringar på arbetsmarknaden, t. ex. i
anslutning till nedläggningen av Öresundsvarvet i Landskrona eller vid ett
genomförande av föreslagen neddragning av kapaciteten vid Kockums
Varv i Malmö.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 403, 660 och 2126.

När det gäller Blekinge län kan förutsättningarna att vända utvecklingen
f. n. sägas vara något sämre. Länet har sedan flera år brottats med stora
problem på arbetsmarknaden. Den tunga industrin har haft en dominerande
ställning i länet med ett fåtal stora företag. Flera av dessa har tvingats
minska sin arbetsstyrka betydligt de senaste åren vilket fått svåra konsekvenser
för arbetsmarknaden i länet.

Utskottet har tidigare — mot bakgrund av den bekymmersamma utvecklingen
på arbetsmarknaden i länet — framhållit att åtgärder bör vidtas som
kan underlätta den industriella utvecklingen i länet. Riksdagen har också
på förslag från utskottet gjort särskilda uttalanden med innebörd att länet
borde komma i fråga för regionalpolitisk! stöd samt att reglerna härför
borde tillämpas generöst. För Olofströms kommun gjordes uttalanden som
innebar att kommunen för innevarande budgetår tillhör de kommuner
utanför stödområde som enligt regeringens beslut kan beviljas lokaliseringsbidrag
med högst 30% av den del av totalkostnaderna som avser
byggnader, markanläggningar, maskiner och inventarier. Det kan nämnas
att ett kommunalt industrihus i Olofström tillkommit med regionalpolitiska
medel. Vidare pågår enligt vad utskottet inhämtat förhandlingar mellan
regeringen och berörda intressenter angående lokaliseringsstöd till ett
störrre projekt i kommunen. Projektet beräknas kunna innebära ett 100-tal
nya arbetstillfällen.

Enligt utskottets uppfattning motiverar problemen på arbetsmarknaden i
Blekinge län att till Olofströms kommun även under nästa budgetår kan
utgå regionalpolitisk! stöd enligt i dag gällande principer. Utskottet utgår
slutligen från att länet i sin helhet mot bakgrund av problemens omfattning
behandlas generöst när fråga uppkommer om regionalpolitisk! stöd till
välgrundade projekt.

Utskottet vill slutligen erinra om att sydöstra Sverige tillhör de prioriterade
delarna av landet vid lokalisering av statlig verksamhet.

Med utskottets uttalande kan motionerna 1048 och 2154 anses vara
tillgodosedda, och de bör inte leda till någon riksdagens åtgärd.

AU 1982/83:23

67

Utskottets hemställan

1. beträffande riktlinjer för regionalpolitiken m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1982/83:1594 yrkandena
1 och 2, 1982/83:2085,1982/83:2087, 1982/83:2147 yrkande 1 och
1982/83:2138 yrkandena 1 och 2 godkänner vad utskottet anfört,

2. beträffande ytterligare utlokalisering av statliga förvaltningsenheter att

riksdagen avslår motion 1982/83:817 yrkande 2,

3. beträffande uttalande mot att ny statlig verksamhet lokaliseras
till Stockholm

att riksdagen avslår motion 1982/83:1582 yrkande 3,

4. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län
att riksdagen avslår motion 1982/83:260,

5. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Blekinge län,
m. m.

att riksdagen avslår motion 1982/83:2154 yrkandena 6 och 7,

6. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Malmöhus län
att riksdagen avslår motion 1982/83:2126 yrkande 3,

7. beträffande decentralisering med utnyttjande av ny teknik

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1153 och 1982/83:1537
yrkande 3,

8. att riksdagen godkänner i propositionen förordade ändrade riktlinjer
för lokaliseringsbidrag,

9. att riksdagen med bifall till propositionens förslag medger att
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får biträda
ackord eller på annat sätt efterskänka statens anspråk på
grund av investeringslån till kommersiell service i glesbygder,

10. beträffande förändringar i det regionalpolitiska stödet till industri
och turism

att riksdagen avslår motion 1982/83:1537 yrkande 5,

11. beträffande utvidgat stöd till anläggningar för fastbränsleframställning att

riksdagen avslår motion 1982/83:2056,

12. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motion 1982/83:1594 yrkande 3 till Regionalpolitiskt
stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 383417000 kr.,

13. beträffande regionalpolitiskt stöd till viss hemslöjdsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1982/83:2046,

14. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motion 1982/83:1594 yrkande 4 till Regionalpolitiskt
stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 500000000 kr.,

res. 1 (m)
res.2(c)
res. 3 (fp)
res. 4 (vpk)

res. 5 (c)

res. 6 (m)

res. 7 (m)

AU 1982/83:23

68

15. beträffande bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd

att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motionerna 1982/83:400 yrkande 2, 1982/83:818 yrkande
5 och 1982/83:1053 antar det till propositionen fogade
förslaget till lag om upphävande av lagen (1980:564) med bemyndigande
om sänkning av ortstillägg för vissa oljeprodukter,
m. m.,

16. beträffande riksdagsuttalande om utjämning av priserna på oljeprodukter att

riksdagen avslår motion 1982/83:400 yrkande 1,

17. beträffande beloppsgränserna för stöd till glesbygdsföretag
m. m.

att riksdagen avslår motion 1982/83:2138 yrkande 3,

18. beträffande utveckling av kombinationssysselsättning
att riksdagen avslår motion 1982/83:2157,

19. beträffande transportstöd i ostkustens skärgårdar
att riksdagen avslår motion 1982/83:306,

20. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motionerna 1982/83:818 yrkande 4 och 1982/83:1594
yrkande 5 till Regionalpolitisk stöd: Regionala utvecklingsinsatser
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
298250000 kr.,

21. att riksdagen med bifall till propositionens förslag medger att
under budgetåret 1983/84 statlig kreditgaranti för lån till företag i
glesbygder och för lån till anskaffning av varulager beviljas med
sammanlagt högst 52000000 kr.,

22. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Täckande
av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder
m.m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 1000
kr.,

23. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motion 1982/83:1594 yrkande 6 till Ersättning för nedsättning
av socialavgifter för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 170000000 kr.,

24. beträffande sänkning av arbetsgivaravgifterna i Sorsele och
Dorotea kommuner att riksdagen avslår motion 1982/83:2086,

25. beträffande inplacering i stödområde av Bräcke kommun
att riksdagen avslår motion 1982/83:1537 yrkande 6,

26. beträffande inplacering i stödområde av Timrå kommun
att riksdagen avslår motion 1982/83:658 yrkande 2,

27. beträffande inplacering i stödområde av Sandvikens kommun
att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1582 yrkande 1, 1982/
83:1513 och 1982/83:2194 yrkande 2,

28. beträffande inplacering i stödområde av Gotlands kommun
att riksdagen avslår motion 1982/83:1046 yrkande 1,

res. 8 (c, vpk)

res. 9 (vpk)
res. 10 (c)

res. 11 (m)
res. 12 (c, fp)

res. 13 (m)
res. 14 (vpk)

AU 1982/83:23

69

29. beträffande medelstilldelning för regionala utvecklingsinsatser i
Västerbottens län

att riksdagen avslår motion 1982/83:816 i motsvarande del,

30. beträffande medel till försöksverksamhet i Jämtlands län

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:2080 och 1982/83:2088
yrkande 1,

31. beträffande medel till regionala utvecklingsinsatser i Jämtlands
län m. m.

att riksdagen avslår motion 1982/83:2088 yrkande 2,

32. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Jämtlands län
att riksdagen avslår motion 1982/83:1537 yrkande 4,

33. beträffande medel till den s. k. Köpmanholmengruppen
att riksdagen avslår motion 1982/83:1529,

34. beträffande medel till samverkansprojekt i Mittnorden
att riksdagen avslår motion 1982/83:2182,

35. beträffande åtgärdsprogram m.m. för Västernorrlands län

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:658 yrkande 1 och 1982/
83:817 yrkande 1,

36. beträffande åtgärdsprogram för Söderhamns kommun
att riksdagen avslår motion 1982/83:2070,

37. beträffande åtgärdsprogram m. m.för Gävleborgs län

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1058 i motsvarande del,
1982/83:1582 yrkande 2 och 5 i motsvarande del och 1982/
83:2194 yrkandena 1 och 3 i motsvarande del,

38. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Norrland
att riksdagen avslår motion 1982/83:504,

39. beträffande åtgärdsprogram m. m.för Bergslagen

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:262 i motsvarande del,
1982/83:662, 1982/83:819, 1982/83:822, 1982/83:1050 i motsvarande
del, 1982/83:1058 i motsvarande del, 1982/83:1512, 1982/
83:1543, 1982/83:1582 yrkandena 2 och 5 i motsvarande del,
1982/83:1621 i motsvarande del, 1982/83:2048 i motsvarande del,
1982/83:2075, 1982/83:2081 i motsvarande del, 1982/83:2193 yrkande
1 i motsvarande del och 1982/83:2194 yrkandena 1 och 3 i
motsvarande del,

40. beträffande utvecklingsplan för Kopparbergs län

att riksdagen avslår motion 1982/83:1050 i motsvarande del,

41. beträffande åtgärdsprogram m. m.för Värmlands län

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:262 i motsvarande del,
1982/83:1621 i motsvarande del och 1982/83:2048 i motsvarande
del,

42. beträffande regionalpolitiska insatser i Uppsala län

att riksdagen avslår motion 1982/83:2193 yrkande 1 i motsvarande
del,

res. 15 (c)

res. 16 (vpk)
res. 16 (vpk)

res. 17 (vpk)

res. 17 (vpk)
res. 17 (vpk)

AU 1982/83:23

70

43. beträffande åtgärdsprogram för Södermanlands län

att riksdagen avslår motion 1982/83:2081 i motsvarande del,

44. beträffande åtgärdsprogram för Stockholms län
att riksdagen avslår motion 1982/83:1117,

45. beträffande åtgärdsprogram för Skaraborgs län

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1052 och 1982/83:1068,

46. beträffande åtgärdsprogram för norra Älvsborgs län
att riksdagen avslår motion 1982/83:689,

47. beträffande regionalpolitiska insatser i den nordbohuslänska
skärgården

att riksdagen avslår motion 1982/83:1039,

48. beträffande regionalpolitiskt stöd till försöksverksamhet i Småland
och Östergötlands län m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1043 och 1982/83:2061,

49. beträffande sysselsättningsskapande åtgärder i Jönköpings kommun att

riksdagen avslår motion 1982/83:1515,

50. beträffande sysselsättningsskapande åtgärder i Kronobergs län
att riksdagen avslår motion 1982/83:2072,

51. beträffande sysselsättningsskapande åtgärder i Kalmar län
att riksdagen avslår motionerna 1982/83:654 och 1982/83:1051,

52. beträffande regionalpolitiska insatser i Blekinge län

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1048 och 1982/83:2154
yrkandena 1-4,

53. beträffande åtgärdsprogram för Malmöhus län

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:403, 1982/83:660 och
1982/83:2126 yrkandena 1, 2 och 4.

Stockholm den 21 april 1983
På arbetsmarknadsutskottets vägnar

FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Alf Wennerfors (m), Erik Johansson (s),
Karin Andersson (c), Anders Högmark (m), Marianne Stålberg (s), Lahja
Exner (s), Gustav Persson (s), Elver Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson
(m), Bötje Hörnlund (c), Christer Skoog (s), Håkan Stjernlöf (m), Bo
Nilsson (s) och Alexander Chrisopoulos (vpk).

res. 18 (vpk)

res. 19 (vpk)

AU 1982/83:23

71

Reservationer

1. Riktlinjer för regionalpolitiken m. m. (moni. 1)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Utskottet
vill” och på s. 28 slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1594 från moderata samlingspartiet kan resultatet
av den hittills förda regionalpolitiken inte sägas vara tillfredsställande.
Trots omfattande och kostnadskrävande insatser har situationen i t. ex.
Norrlandslänen inte förbättrats på något mer påtagligt sätt. Norrbottens
län har t. o. m. fått vidkännas en negativ utveckling under senare år.

Den hittills förda regionalpolitiken har följaktligen haft sina begränsningar.
Detta förhållande har blivit uppenbart inte minst när den ekonomiska
tillväxten avstannat och näringslivet inte kunnat expandera. I själva verket
är det så att tillväxt i ekonomin och ett näringsliv som är konkurrenskraftigt
är en förutsättning för en sådan fördelning av resurserna att man kan nå
de regionalpolitiska målen. Bl. a. krävs att kostnadsläget inom industrin
kommer i balans med förhållandena i vår omvärld.

Inte minst de senaste årens erfarenheter samt 1980-talets delvis nya
förutsättningar motiverar enligt utskottets uppfattning en förändrad syn på
hur regional balans bäst kan uppnås. I likhet med moderata samlingspartiet
anser utskottet att regionalpolitiken bör renodlas till att skapa så lika
förutsättningar som möjligt över hela landet och mellan olika regioner.
Regionalpolitiken under 1980-talet måste ge ett aktivt stöd för ett växande
och konkurrenskraftigt näringsliv i de regioner med geografiska handikapp
av olika slag eller betydande strukturella problem och obalanser. Det
gagnar i längden varken landet eller de utsatta regionerna att statsmakterna
på konstlad väg söker hålla sysselsättningen uppe.

Som tidigare nämnts är det mot den angivna bakgrunden hög tid att
pröva nya vägar inom regionalpolitiken. De förslag moderata samlingspartiet
anvisar i motion 1594 är härvid enligt utskottets uppfattning ett uttryck
för det nya tänkande inom regionalpolitiken som utskottet anser vara
nödvändigt. Förslaget ger - om det genomförs - företagen väsentligt
större förutsättningar att expandera. Därmed kan sysselsättningen öka och
nya företag kan etableras i de sysselsättningsmässigt utsatta delarna i
landet. De uppställda målen för regionalpolitiken kan därmed på längre
sikt komma närmare ett förverkligande.

De huvudlinjer för en ny regionalpolitik som moderata samlingspartiet
för fram - och som utskottet tillstyrker - bör utgå från dels ett ökat inslag
av generellt verkande medel, dels en successiv avveckling av flertalet
selektiva stödformer och dels ett system med kreditgarantier vid det etablerade
bankväsendet som ersätter nu gällande lokaliseringslåneformer.

AU 1982/83:23

72

En lämplig utgångspunkt för att öka inslaget av generella medel är att
bygga ut det system med nedsättning av arbetsgivaravgifter som böijat
tillämpas i Norrbotten. Utskottet föreslår liksom moderata samlingspartiet
att dessa avgifter skall sänkas, i första etappen med fem procentenheter i
stödområde A och med tre procentenheter i stödområde B. På längre sikt
bör nivån vara tio procentenheter lägre i hela stödområde A och fem
procentenheter lägre i stödområde B.

Vidare föreslås att förändringarna i skattepolitiken till förmån för problemregionema
inleds med att elenergiskatten slopas, först i stödområde A
och sedan även i område B.

De nu behandlade åtgärderna av generellt verkande slag bör kompletteras
med en reformering och utbyggnad av transportstödet.

Härutöver förordar utskottet att man lägger särskild vikt vid följande
komponenter i en ny regionalpolitik:

— en mer åtgärdsinriktad länsplanering än f. n.,

— ett problemorienterat länsbaserat stödområdessystem,

— en decentralisering av beslutsfattandet inom regionalpolitiken,

— en aktiv glesbygdspolitik med utveckling av bl. a. kombinationssysselsättningens
möjligheter,

— ett ökat utnyttjande av data- och telekommunikationsteknikens utvecklingsmöjligheter,

— ett utnyttjande av turismens möjligheter.

De synpunkter och förslag om den framtida regionalpolitikens utformning
som motionärerna lagt fram bör — som också begärs i motionen -överlämnas till den regionalpolitiska utredningen för beaktande.

Vad utskottet anfört innebär ett bifall till motion 1594 i denna del och bör
ges regeringen till känna. Övriga i sammanhanget behandlade motioner
avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för regionalpolitiken m.nt. att utskottet
med bifall till motion 1982/83:1594 yrkandena 1 och 2 samt med
avslag på motionerna 1982/83:2085, 1982/83:2087, 1982/83:2147
yrkande 1 och 1982/83:2138 yrkandena 1 och 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)

Karin Andersson (c) och Boije Hörnlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 böljar ”Utskottet
vill” och på s. 28 slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:
Regionalpolitikens mål är att skapa förutsättningar för en balanserad
befolkningsutveckling mellan och inom landets olika delar och att ge alla
människor tillgång till arbete, service och en god miljö oavsett var de bor i
landet.

AU 1982/83:23

73

Detta mål för regionalpolitiken har sedan lång tid haft en bred politisk
förankring. Senast i samband med det regionalpolitiska beslutet i riksdagen
våren 1982 med anledning av mittenregeringens proposition 1981/82:113
framhölls att målet borde stå fast och dessutom innefatta glesbygderna.
Riksdagen antog vidare propositionens förslag att politiken borde syfta till
allsidigt sammansatta decentraliserade samhällen i hela landet med närhet
mellan arbetsplatser, bostäder, service och fritidsmöjligheter. Slutligen
slogs i det sammanhanget fast att en decentraliserad samhällsstruktur med
många spridda enheter underlättar en god hushållning med naturresurserna.

De uttalanden regering och riksdag gjort om de regionalpolitiska målen
måste betraktas som långtgående, och de kan sägas vara ett uttryck för
mycket höga ambitioner. Att dessa uttalanden dessutom - som tidigare
nämnts — vunnit ett brett parlamentariskt stöd är självfallet i och för sig
positivt. Av avgörande betydelse är emellertid enligt utskottets uppfattning
i vilken mån de enskilda partierna är beredda att i handling leva upp
till de förväntningar som de högt ställda regionalpolitiska målen onekligen
väcker, inte minst i de delar av landet där tillgången till arbete, service och
en god miljö är väsentligt sämre än i landet i övrigt.

Som framhålls i centerpartiets partimotion 2138 finns det goda möjligheter
att avläsa skilda partiers ambitioner och engagemang när det gäller
regionalpolitiken. Under socialdemokratiskt styre under 1960-talet och
böljan av 1970-talet kännetecknades utvecklingen av kraftiga koncentrationstendenser
i samhället. Befolkningen koncentrerades till några få storstadsregioner,
den statliga verksamheten förlädes huvudsakligen till
Stockholmsområdet och de kommunala verksamheterna förlädes vanligen
till den största orten i länet eller kommunen.

För denna utveckling skapades effektiva instrument. Med uppbyggnaden
av systemet med ortsplaner (den s. k. ortsklassificeringen) kunde en
förstärkning av länets centralorter på bekostnad av de mindre kommunerna
och glesbygden motiveras. Med generösa flyttningsbidrag inriktades
arbetet mer på att fa befolkningen att flytta från t. ex. Norrlands inland till
kustområdena eller söderut än på att skapa nya arbetstillfällen där den
lediga arbetskraften fanns tillgänglig. Den s.k. flyttlasspolitiken var ett
faktum, en politik som står i skarp kontrast till de mål för regionalpolitiken
som statsmakterna slagit fast. Att detta synsätt fortfarande har en framskjuten
plats i den socialdemokratiska strategin kan f.ö. sägas illustreras
av det faktum att regional balans inte längre fanns med som ett politiskt
mål i årets finansplan. Det är också illavarslande att regeringen i propositionen
räknar med att befolkningsökningen i Stockholms och Uppsala län
tillsammans skall bli större än befolkningsökningen i landet i sin helhet.
Det sägs f. ö. klart ut i propositionen att det kan bli svårt att vidmakthålla
den stabilitet i befolkningsutvecklingen på länsnivån som uppnåddes under
1970-talet.

AU 1982/83:23

74

De redovisade exemplen kan enligt utskottets uppfattning inte tydas på
annat sätt än att samhällsutvecklingen återigen riskerar att styras i centralistisk
riktning.

Att det går att vända utvecklingen i decentralistisk riktning har resultaten
av centerpartiets ansvar för regionalpolitiken i regeringsställning visat.
Olika åtgärder har vidtagits i det syftet. Politiken inriktades på glesbygden
och de värst utsatta regionerna. Glesbygdsstödet fick en omfattning för
innevarande budgetår som är fyra gånger större än enligt den sista socialdemokratiska
budgeten före valet 1976. Avtal slöts om lokaliseringssamråd
och detta samråd utvidgades senare till nya företag, stöd till byggande av
kommunala industrihus infördes och de ekonomiska medlen till regionalpolitisk!
stöd förstärktes. Slutligen kan nämnas att gjorda satsningar på
småföretagen och inrättandet av regionala utvecklingsfonder haft stor regionalpolitisk
betydelse.

Resultaten av centerpartiets arbete för en ökad decentralisering kan nu
utläsas.

Under 1960-talet hade skogslänen en nettoutflyttning på mer än 10000
personer om året och storstäderna växte snabbt. Under 1970-talet har
skogslänen däremot haft en nettoinflyttning. För storstäderna har in- och
utflyttningen i stort vägt jämnt. Denna utveckling har fortsatt under de
första åren av 1980-talet.

Även inom länen har en omsvängning skett i befolkningsutvecklingen.
Det gäller särskilt länen i södra och mellersta Sverige där folkmängden
ökat i de mindre orterna.

En stabilisering har även ägt rum i glesbygdens befolkningsutveckling.
Minskningen under 1970-talet har endast varit tredjedelen av vad den var
under 1960-talet. Det finns dock stora skillnader mellan olika typer av
glesbygdsområden. Glesbygd nära större orter har i allmänhet haft en mer
positiv utveckling än den utpräglade glesbygden.

Det regionalpolitiska beslutet våren 1982 var avsett att ytterligare förstärka
denna decentralistiska utveckling. Beslutet innebar bl. a. följande:

— Ortsklassificeringen som var ett centralistiskt styrinstrument slopades.

— Den centralistiska styrningen av länsplaneringen genom s. k. fullständiga
länsplaneringsomgångar slopades.

— Det länsdemokratiska inflytandet över länsplaneringens uppbyggnad
och genomförande ökades.

— Länsstyrelserna fick ökade ekonomiska resurser för att åtgärda regionala
brister som framkommer vid länsplaneringen genom att ett sammanhållet
länsanslag infördes.

— En kraftig decentralisering av beslutsfattandet från centrala verk och
regering till länsnivå genomfördes.

— Sektorsuppdelningen inom regionalpolitiken minskades kraftigt genom
att länsstyrelserna gavs en sektorssamordnande roll gentemot de statliga
verken.

Al) 1982/83:23

75

- Omfattande förändringar av stödområdesindelningen genomfördes.
Dessa kännetecknas av en stark koncentration av stödet till de sämst
ställda kommunerna och av möjligheter till ökad flexibilitet när det
gäller att ge stöd till orter med stora strukturomvandlingsproblem utanför
stödområdet.

- Uppdrag åt statliga verk att inkomma med förslag om decentralisering
av verksamheten med motsvarande 10-25 % av nuvarande antal sysselsatta.

För att undvika att utvecklingen återigen skall vändas i centralistisk
riktning anser utskottet - i likhet med den centerpartistiska partimotionen
2138 - att dessa riktlinjer måste ligga fast. På annat sätt kan de i inledningen
till detta avsnitt redovisade regionalpolitiska målen inte uppfyllas. Detta
bör med bifall till centerpartiets partimotion 2138 ges regeringen till känna.
Utskottet vill i sammanhanget även stryka under vikten av att målet om
regional balans även i fortsättningen skall utgöra en av hörnpelarna i den
ekonomiska politiken. Övriga i sammanhanget behandlade motioner bör
avslås.

I sammanhanget bör slutligen nämnas att utskottet senare i betänkandet
kommer att ta ställning till förslag från centerpartiets sida som väckts
under årets riksmöte och som har till syfte att ytterligare stimulera den
regionala utvecklingen. Det gäller bl. a. förstärkta medel till regionala
utvecklingsinsatser, decentralisering med utnyttjande av ny teknik samt
höjda beloppsgränser för stöd till glesbygdsföretag m. m.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för regionalpolitiken m.m. att riksdagen
med bifall till motion 1982/83:2138 yrkandena 1 och 2 samt med
avslag på motionerna 1982/83:1594 yrkandena I och 2, 1982/
83:2085, 1982/83:2087 och 1982/83:2147 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Utskottet
vill” och på s. 28 slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:
Regionalpolitikens mål är att skapa förutsättningar för en balanserad
utveckling i landets olika delar och att ge människorna tillgång till arbete,
service och en god miljö oavsett var de bor i landet.

Enligt utskottets uppfattning har kraftfulla och målmedvetna insatser
gjorts under de senaste sex åren för att åstadkomma den balanserade
utveckling i landet som de uppställda målen ger uttryck för.

Grunden lades under hösten år 1976 då riksdagen vid sin behandling av
proposition 1975/76:211 bl. a. betonade regionalpolitikens inriktning mot

AU 1982/83:23

76

en förbättrad inomregional balans. Vidare fastställdes nya planeringsramar
för länen fram till år 1985. Slutligen begärdes en utvärdering av ortssystemet.

Folkpartiregeringen gick vidare på den inslagna vägen mot en förbättrad
regional balans genom förslagen i proposition 1978/79: 112. Bland förslagen
kan nämnas ett nytt stödområdessystem med bl. a. förstärkt sysselsättningsstöd,
en mer åtgärdsinriktad länsplanering samt ett särskilt anslag för
länsplaneringens genomförande. Nya industricentra föreslogs i Ånge och
Vilhelmina och de särskilda stödåtgärderna i glesbygder föreslogs bli utbyggda
och samordnade. Slutligen bör erinras om förslag avseende frågor
om lokaliseringspåverkan i offentlig och privat verksamhet med utgångspunkt
i såväl den offentliga sektorns som den privata tjänstesektorns
betydelse för sysselsättningen.

Tre år senare framlade den dåvarande mittenregeringen ett mycket
omfattande regionalpolitisk! förslag i proposition 1981/82:113. Bl. a. föreslogs
en förenkling av länsplaneringsarbetet genom slopande av de fullständiga
länsplaneringsomgångarna som dittills genomförts vart femte år.
De delar av länsplaneringen som syftade till en bättre samordning mellan
samhällssektorerna lyftes fram genom sektorsprogram för bl. a. den regionala
industripolitiken.

När det gäller frågan om decentralisering av statlig verksamhet föreslogs

- och godtogs av riksdagen — en prioritering av skogslänen samt sydöstra
Sverige och Sjuhäradsbygden i nämnd ordning.

För att komma till rätta med problemen i Norrbotten föreslogs en sänkning
av arbetsgivaravgiften med 10 procentenheter i Gällivare, Jokkmokk,
Kiruna och Pajala kommuner.

Ett nytt system för stödområdesindelning föreslogs även av mittenregeringen
i den nämnda propositionen. Genom förslaget prioriterades de
områden som har de svåraste sysselsättningsproblemen.

Slutligen kan nämnas förslag om nya industricentra i Gällivare och Sveg
samt insatser för en offensiv och utvecklingsinriktad glesbygdspolitik.

Utöver de förslag som ovan nämnts kan nämnas särskilda åtgärdspaket
för Norrbottens län. I utskottet har vidare den dåvarande icke-socialistiska
majoriteten tagit initiativ till särskilda insatser i bl. a. Värmlands län.

De insatser som gjorts har möjliggjort att den tidigare negativa utvecklingen
med koncentrationer till större kommuner och utarmning av glesbygden
kunnat vändas. Det är av en avgörande betydelse att denna utveckling
kan fortsätta. En förutsättning härför är enligt utskottets uppfattning
att den nuvarande regeringen inte raserar det arbete som bl. a. folkpartiet i
regeringsställning lagt ner för att nå de regionalpolitiska mål statsmakterna
satt upp.

I folkpartimotionerna 2087 och 2147 förs fram partiets inställning till hur
regionalpolitiken bör bedrivas. Följande synpunkter presenteras:

- De regionalpolitiska insatserna bör främja den allmänna tillväxttakten i

ekonomin.

AU 1982/83:23

77

- Regionalpolitiken bör korrigera den marknadsstyrda utvecklingen i de
fall regionala problem uppstår.

- Ökade regionalpolitiska hänsyn bör tas i den offentliga sektorns egen
verksamhet.

- De tunga regionalpolitiska insatserna bör koncentreras till Norrbotten
och i övrigt till de orter som drabbas av djupgående strukturförändringar.

- Genom regionalpolitiska insatser bör det göras särskilt lockande att
lokalisera verksamheter med god lönsamhet och överlevnadsförmåga
till stödområdet.

- Det bör undvikas att krisingripanden och andra näringspolitiska insatser
utanför stödområdet kommer i konflikt med de regionalpolitiska målen.

- De regionalpolitiska medlen skall användas för att komma till rätta med
och motverka långvariga obalanser mellan och inom olika regioner när
det gäller sysselsättning och service.

- Även om regionalpolitiken bör hållas samman på riksnivå, bör ökad
administrativ och ekonomisk beslutanderätt delegeras till länsnivån.
Utskottet ställer sig bakom de synpunkter om den framtida regionalpolitiken
som folkpartiet fört fram och som utskottet redovisat ovan. Förslagen
ligger i linje med de tidigare nämnda regeringsförslagen som haft till
syfte att åstadkomma en förbättrad regional balans. Utskottet anser mot
denna bakgrund att förslagen i här behandlade folkpartimotioner bör beaktas
av den regionalpolitiska utredningen. Detta bör med bifall till motionerna
2087 och 2147 i aktuell del ges regeringen till känna.

Övriga i sammanhanget behandlade motioner bör avslås av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för regionalpolitiken m. m. att riksdagen
med bifall till motionerna 1982/83:2087 och 1982/83:2147 yrkande
1 samt med avslag på motionerna 1982/83:1594 yrkandena
1 och 2, 1982/83:2085 och 1982/83:2138 yrkandena 1 och 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Utskottet
vill” och på s. 28 slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i vpk-motion 2085 har de regionalpolitiska insatser som
hittills gjorts inte stått i någon som helst proportion till krisregionernas
behov. De har därför inte i egentlig mening mildrat de regionala obalanserna.
Den drastiskt förändrade situationen under 1970-talet har också
inneburit, att mål och bedömningsgrunder för regionalpolitiken ohjälpligt
kommit på sidan av verkligheten.

AU 1982/83:23

78

1 dag råder överallt i landet omfattande arbetslöshet och undersysselsättning.
Följaktligen upphör befolkningsströmmen söderut trots att arbetslösheten
i skogslänen ökar. Flyttningsmönstret står inte i någon egentlig
relation till länens ekonomiska situation, när det allmänna läget för
landet präglas av nedgång i sysselsättningen och stigande arbetslöshet.
Utskottet delar mot denna bakgrund vpk:s uppfattning att varje målsättning,
som inriktar sig på befolkningstal, blir vilseledande. Den döljer
verkligheten.

Hela grunden för regionalpolitiken är f. ö. i dag en annan än vad som
gällde då den böljade verka år 1965. Då var sysselsättningsläget gott i
storstäderna och Sydsverige, medan situationen var en annan i skogslänen.
I dag råder kris i hela landet. Som redovisas i tabellbilagan till detta
betänkande är arbetslösheten i Sydsverige relativt lika hög som i åtskilliga
skogslän. Den kvantitativa merparten av arbetslösheten finns nu i södra
Sverige. Samtidigt har emellertid skogslänens situation allvarligt försämrats.
Deras strukturella problem har fördjupats och hela arbetslöshetssituationen
har en mer kvalitativt elakartad karaktär än i övriga landet.

De regionala kriserna har spritt sig till nya delar av landet. 1 dag framträder
fyra regioner som de mest utpräglade krisområdena: övre Norrland,
Bergslagsområdet, Göteborgsregionen och Skåne-Blekinge. Varvs- och
tekokriserna har i de båda sistnämnda skapat problem av strukturell natur,
som starkt påminner om skogslänens.

Samtidigt som de nya typerna av problem hopar sig, försvagas de positiva
motverkande krafter som tidigare spelat en betydande roll. Det gäller
framför allt samhällsektorns utveckling. Denna kan i dag inte utgöra det
element som mildrar krisen. Problemen inom de industriella basnäringarna
i skogslänen har samtidigt ställts på sin spets i en förut okänd utsträckning.
Det bör dessutom påpekas, att ett ökat tryck mot de areella näringarna kan
göra sig gällande i skogslänen, om man där lämnar småjordbruket åt sitt
öde. Häri ligger - som vpk framhåller — en latent fara för ökad arbetslöshet.

Utskottet delar mot denna bakgrund vpk:s uppfattning att hela uppläggningen
av regionalpolitiken måste göras om. Utskottet ansluter sig härvid
till de riktlinjer som vpk för fram i sin partimotion 2085 och som redovisas i
det följande.

1. Befolkningstal bör överges som främsta indikator på regionernas
situation. Vägledande bör i stället vara sysselsättningen, detta såväl kvantitativt
som strukturellt. Genom analyser av den framtida regionala ekonomin
bör mer djupgående strukturella problem förutses i högre grad än nu.

2. Den traditionella stöd- och utlokaliseringspolitiken måste vid sin sida
få en sammanhållen regionpolitik, där industripolitik, investeringar i samhällsapparaten
samt jordbruks- och skogspolitik knyts samman i ett helhetsperspektiv.

AU 1982/83:23

79

3. Det ankommer på samhällsorganen - centralt och regionalt - att ta
ansvar för samlade utvecklingsprogram för regionerna.

4. Samlade utvecklingsprogram förutsätter bl. a., att en samhällelig
styrning sker av alla större och mer genomgripande investeringar. Det
förutsätter också, att man så samordnar och inriktar industripolitiska satsningar
och samhällsinvesteringar, att de regionalt och tidsmässigt motsvarar
de behov som uppstår i samband med att långsiktiga, strukturella kriser
uppträder i resp. läns näringsliv.

5. Den administrativa apparat som behövs för detta planeringsarbete
finns redan. Genom att knytas till arbetet med bestämda utvecklingsprogram
av övergripande natur får denna apparat en effektiv och verkligt
meningsfull uppgift. Den förvandlas från maktlöst prognosinstitut till ett
arbetande och handlande organ i de politiska länsinstansernas tjänst.

6. De ökade investeringar i främst industri och samhällssektor, vilka är
nödvändiga för en ny, verkningsfull regionalpolitik, måste i första hand
finansieras genom offentlig kapitalbildning och genom uppbyggnaden av
ett löntagarstyrt fondsystem. Av det sistnämnda krävs, att det står i en
bestämd relation till de regionala behoven och anknyter till länsbefolkningens
kamp för arbete och skapande insatser i den egna bygden. En sådan
länsvis kapitalbildning skulle bryta det nuvarande skeva mönstret för
investeringar. Samtidigt måste skillnader utjämnas mellan länen genom
statliga kapitalinsatser. Det är uppenbart, att skogslänen för lång tid framöver
måste erhålla en större del av insatserna än vad som motsvarar deras
befolkning och andel av arbetslösheten.

7. Inriktningen bör vara, att med omfattande, samlade och långsiktiga
investeringsprogram bryta de regionala kriserna. Endast insatser med tillräcklig
storlek och genomtänkt syftning är i stånd att föra krisregionema in
i en kvalitativt annan utveckling.

Vad utskottet anfört i anslutning till vpk-motion 2085 bör ges regeringen
till känna. Övriga i sammanhanget behandlade motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för regionalpolitiken m.m. att riksdagen
med bifall till motion 1982/83:2085 samt med avslag på motionerna
1982/83:1594 yrkandena 1 och 2, 1982/83:2087, 1982/83:2147
yrkande 1 och 1982/83:2138 yrkandena 1 och 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Decentralisering med utnyttjande av ny teknik (mom. 7)

Karin Andersson (c) och Boije Hörnlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som böljar ”Med dessa”
och slutar ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottets överväganden leder fram till att motionerna av Arne Frans -

AU 1982/83:23

80

son m.fl. (c) samt av Marianne Stålberg m.fl. (s), den senare i tillämpliga
delar, bör genom regeringens försorg överlämnas till den nya regionalpolitiska
utredningen för beaktande i dess fortsatta arbete. Vidare blir slutsatsen
att regeringen redan nu bör ta initiativ till att företagen i den tillväxtbransch
som det nu gäller arbetar enligt de regionalpolitiska målsättningar
som framförts i motionerna. Detta bör bringas till regeringens kännedom.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande decentralisering med utnyttjande av ny teknik att
riksdagen med anledning av motionerna 1982/83:1153 och 1982/
83:1537 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

6. Anslag till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet (mom. 12)

under förutsättning av bifall till reservation 1

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar ”Sorn tidigare”
och på s. 36 slutar ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:

I den föregående framställningen har utskottet biträtt förslaget i motion
1594 av Alf Wennerfors m. fl. (m) om sänkning av arbetsgivaravgifterna.
Ställningstagandet innebär att förra årets beslut i ämnet beträffande de fyra
nordligaste kommunerna i Norrbotten fullföljs med att arbetsgivaravgifterna
sänks med 5 procentenheter i hela stödområde A, i den mån förmånligare
regler inte redan gäller på grund av det tidigare beslutet, och med 3
procentenheter i hela stödområde B, allt med verkan från den 1 januari
1984. Vidare har utskottet ställt sig bakom moderata samlingspartiets
förslag att slopa elenergiskatten, först i stödområde A och senare även i
område B.

Generella åtgärder av detta slag kommer att minska såväl behov av som
efterfrågan på regionalpolitisk! stöd av traditionellt selektivt slag, bl. a.
lokaliseringsbidragen. Till följd härav kan även medelsåtgången för åtgärder
av detta senare slag beräknas bli lägre än regeringen förutsatt. Den
medelsberäkning som gjorts i motion 1594 godtas av utskottet som alltså
föreslår att det nu aktuella anslaget för nästa budgetår uppförs med 288
milj. kr.

Regeringen har i budgetpropositionen anmält att den totala beslutsramen
för regionalpolitisk! stöd för budgetåren 1979/80—1983/84 bör justeras ned
från 8086 till 8033 milj. kr. Eftersom utskottet i motsats till regeringen inte
beräknat ett belopp om 10 milj. kr. till centrala konsult- och utredningsinsatser
bör femårsramen fastställas till 8043 milj. kr.

AU 1982/83:23

81

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1594 yrkande 3 samt
med avslag på propositionens förslag till Regionalpolitiskt stöd:
Bidragsverksamhet för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 288000000 kr.

7. Anslag till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån (mom 14)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar ”Av de” och
slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Behållningen på detta anslag växer snabbt. Den uppgick vid utgången av
budgetåret 1978/79 - det sista i den ramperiod som föregick den nu
löpande femårsperioden - till 671 milj. kr. Tre år senare hade behållningen
nästan tredubblats och uppgår nu till drygt 1,8 miljarder kronor. Det säger
sig självt att det med en sådan utveckling av anslagsbehållningen saknas
anledning att anvisa nya medel på anslaget. I enlighet med vad som anförs i
motion 1594 bör alltså regeringens framställning om ett anslag av 500 milj.
kr. avslås av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1594 yrkande 4 avslår
propositionens förslag om anslag för budgetåret 1983/84 till Regionalpolitiskt
stöd: Lokaliseringslån.

8. Bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd (mom. 15)

Karin Andersson (c), Arne Fransson (c) och Alexander Chrisopoulos
(vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som böijar ”Utskottet
delar” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Liksom motionärerna anser utskottet att det är oacceptabelt att dra in ett
bidrag som införts av fördelningspolitiska skäl och har till syfte att minska
bränslepriserna för människor i bygder där man på grund av klimatet och
de långa avstånden har de högsta uppvärmningskostnaderna. Regeringsförslaget
att slopa bidraget bör alltså avslås.

I årets budgetproposition finns i linje med regeringens förslag inte upptaget
något anslag för ändamålet. Vid bifall till utskottets förslag i huvudfrågan
bör riksdagen alltså anvisa medel för den fortsatta bidragsgivningen.
Detta kan lämpligen ske i den form som förordas i motion 818, nämligen ett
särskilt reservationsanslag på industridepartementets huvudtitel, benämnt
Bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd. Anslaget bör anvisas med

6 Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 23

AU 1982/83:23

82

samma belopp som motsvarande anslag för innevarande budgetår, dvs. 20
milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd att riksdagen dels

med bifall till motionerna 1982/83:400 yrkande 2 i motsvarande
del och 1982/83:1053 avslår det till propositionen fogade
förslaget till lag om upphävande av lagen (1980:564) med bemyndigande
om sänkning av ortstillägg för vissa oljeprodukter,
m. m.,

dels med bifall till motion 1982/83:818 yrkande 5 samt med
anledning av motion 1982/83:400 yrkande 2 i motsvarande del till
Bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd för budgetåret 1983/84
under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
20000000 kr.

9. Riksdagsuttalande om utjämning av priserna på oljeprodukter (mom. 16)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som böljar ”Motionärerna
påpekar” och slutar ”avstyrker detsamma” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 400 är det vpk:s mening att man av fördelningspolitiska
skäl bör få till stånd en total utjämning av oljepriserna i landet.
Detta är både rimligt och rättvist i ett land som vårt där de högre uppvärmningskostnadema
i vissa områden beror på en kombination av hårt klimat
och långa transportavstånd. En total prisutjämning i hela landet är inte
möjlig att uppnå i ett slag. Det är dock angeläget att man arbetar för att en
sådan ordning kan uppnås. Därför bör riksdagen fastställa en utjämning av
priserna på oljeprodukter som en målsättning för politiken på detta område
och ge detta regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande riksdagsuttalande om utjämning av priserna på oljeprodukter att

riksdagen med bifall till motion 1982/83:400 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Beloppsgränserna för stöd till glesbygdsföretag m. m. (mom. 17)

Karin Andersson (c) och Boije Hörnlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som böijar ”Med hänsyn”
och slutar ”dessa punkter” bort ha följande lydelse:

Glesbygdsstödet får inte försämras på grund av prisutvecklingen. Tvärt -

AU 1982/83:23

83

om är det nödvändigt att förstärka detta stöd för att hindra den negativa
utvecklingen i landets glesbygder. Som föreslås i centerpartiets motion
2138 bör högstbeloppet för avskrivningslån till företag höjas från 200000
till 250000 kr. och motsvarande belopp för uthymingsstugor räknas upp
från 30000 till 40000 kr. Maximibeloppet för IKS-stödet till enskilda objekt
bör likaså höjas från 30000 till 40000 kr.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande beloppsgränserna för stöd till glesbygdsföretag
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2138 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Anslag till Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser
(mom. 20)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 böljar ”Centerpartiet
föreslår” och på s. 41 slutar ”begärda beloppet” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående understrukit behovet av att den framtida
regionalpolitiken omformas, så att den blir ett aktivt stöd för ett växande
konkurrenskraftigt näringsliv i regioner med betydande strukturella problem
och obalanser. Huvudlinjen i en sådan politik bör vara ökade insatser
av generella medel och en successiv avveckling av flertalet selektiva
stödformer. Tanken är dock inte att man helt skall avvara dessa stödformer.
De kommer även i framtiden att behövas för att främja en aktiv
glesbygdspolitik och vid realiserandet av en mer åtgärdsinriktad länsplanering
än den som bedrivs f. n. Efter hand som man alltmer decentraliserar
beslutsfattandet till den regionala nivån kommer man i framtiden - vid
sidan av generella insatser på skatte-, avgifts- och taxeområdena - att
behöva endast ett enda sammanhållet anslag, som tämligen fritt skall
kunna disponeras av länsstyrelserna till olika insatser i glesbygden och för
avhjälpande av andra inomregionala balansproblem.

Som föreslås i motion 1594 kan man redan nu ta de första stegen mot en
sådan utveckling. Såsom behandlats i det föregående leder den föreslagna
generella nedsättningen av arbetsgivaravgifterna i stödområdena A och B
till ett minskat medelsbehov för bidrag och lån. Därmed skapas ett utrymme
för att vidga länsstyrelsernas möjligheter att göra speciella insatser med
anlitande av det förevarande anslaget. Som föreslås i motionen bör anslaget
kunna uppföras med 312 milj. kr.

Det sagda innebär att utskottet samtidigt avstyrker centerpartiets förslag
om ett anslag om 448250000 kr. Förslaget bygger på att arbetsmarknadshuvudtitelns
anslag till beredskapsarbeten m. m. reduceras i motsvarande
mån. Denna förutsättning föreligger inte längre.

AU 1982/83:23

84

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1594 yrkande 5 samt
med avslag på dels propositionens förslag, dels motion 1982/
83:818 yrkande 4 till Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 312000000 kr.

12. Anslag till Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser
(mom. 20)

Karin Andersson (c), Elver Jonsson (fp) och Börje Hörnlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar ”Centerpartiet
föreslår” och på s. 41 slutar ”begärda beloppet” bort ha följande lydelse:

Det förevarande anslaget ger goda möjligheter att skapa fler arbetstillfällen
på ett sätt som från regionalpolitisk synpunkt är särskilt angeläget.
Genom att anslaget kan användas till att vidmakthålla och främja de i
glesbygderna verksamma småföretagen, däribland företag inom hantverk
samt jord- och skogsbruk, skapar man i själva verket en sysselsättning med
goda utsikter att bli bestående och gör det till en kostnad som är lägre än
för de mer kortsiktigt verkande arbetsmarknadspolitiska insatserna.

Det sagda innebär att utskottet instämmer i slutsatsen i centerpartimotionen,
nämligen att anslaget bör räknas upp med 150 milj. kr. till
448250000 kr. för att ge det vidgade utrymme som behövs för ökade
utvecklingsinsatser i glesbygderna. Därigenom tillgodoses även yrkandena
i ett flertal motioner om en ökning av länsanslagen. Detta gäller speciellt
Norrlandslänen och Värmlands län. Till frågan hur detta högre anslagsbelopp
skall avräknas mot andra insatser blir det anledning att återkomma
vid behandlingen av regeringens s. k. kompletteringsproposition.

Ställningstagandet innebär att förslaget i motion 1594 om en till 312 milj.
kr. begränsad uppräkning av anslaget inte bör leda till någon åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:818 yrkande 4 samt
med avslag på dels propositionens förslag, dels motion 1982/
83: 1594 yrkande 5 till Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 448250000 kr.

AU 1982/83:23

85

13. Anslag till Ersättning för nedsättning av socialavgifter (moni. 23)
under förutsättning av bifall till reservation 1

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som böljar ”Utskottet
har” och slutar ”utan åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslaget i motion 1594 att
socialavgifterna skall nedsättas i stödområdena A och B. En konsekvens
av detta ställningstagande är att detta anslag behöver räknas upp och,
såsom föreslås i motionen, uppföras med 335 milj. kr.

Med utskottets ovan refererade ställningstagande till frågan om nedsättning
av socialavgifterna har motion 2086 av Rune Ångström (fp) blivit
tillgodosedd. Motionen förordar en sänkning av arbetsgivaravgifterna i
Sorsele och Dorotea. Båda kommunerna tillhör stödområde A och omfattas
därmed av en avgiftsnedsättning enligt utskottets förslag. Motionen
behöver således inte leda till någon åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1594 yrkande 6 samt
med avslag på propositionens förslag till Ersättning för nedsättning
av socialavgifter för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 335000000 kr.

14. Inplacering av Timrå kommun i stödområde (mom. 26)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 44 som böljar ”Sorn ovan”
och slutar ”upptagna motionerna” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till de stora problemen på arbetsmarknaden i Timrå kommun
anser utskottet att det är motiverat att - som yrkas i motion 658 av
Sven Henricsson (vpk) - föreslå riksdagen en förändring av kommunens
inplacering i stödområde. Timrå kommun bör följaktligen vara inplacerad i
stödområde C. Detta bör med bifall till motion 658 ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande inplacering i stödområde av Timrå kommun

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:658 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1982/83:23

86

15. Medel till regionala utvecklingsinsatser i Jämtlands län
mom. 31—motiveringen

under förutsättning av bifall till reservation 12

Karin Andersson (c) och Börje Hörnlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar ”Utskottet
vill” och på s. 49 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

I motion 2088 av Nils Åsling (c) föreslås att regeringen vid fördelningen
av det s. k. länsanslaget för regionala utvecklingsinsatser tilldelar Jämtlands
län en jämfört med innevarande år oförändrad andel, vilket med
hänvisning till förslaget från centerpartiet om en uppräkning av anslaget
med 150 milj. kr. skulle innebära att länsanslaget till Jämtlands län under
nästa budgetår kan uppgå till 70 milj. kr. Som framgått tidigare i betänkandet
har utskottet tillstyrkt den av centerpartiet föreslagna uppräkningen av
anslaget med 150 milj. kr. Utskottet har - mot bakgrund av problemens
omfattning i Jämtlands län - anledning räkna med att andelen för detta län
i vart fall inte blir mindre än under innevarande budgetår. Därmed ökar
förutsättningarna väsentligt för bl. a. intensifierade glesbygdsinsatser i
länet. Motion 2088 bör med hänvisning härtill inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

16. Åtgärdsprogram för Västernorrlands län och Söderhamns kommun
(mom. 35 och 36)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar "Motionerna
avstyrks” och slutar ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:

Utöver de åtgärder som utskottet i det föregående redovisat motiverar
den allvarliga situationen i Västernorrlands län att ett särskilt åtgärdsprogram
för länet tas fram av statsmakterna. Utskottet anser därvid att de
förslag som presenteras i motion 658 av Sven Henricsson (vpk) bör ingå i
ett sådant program.

Motionärens förslag är följande:

1. Resolut statligt stöd för att fullfölja den planerade industriutbyggnaden
i Väja.

2. Byggandet av ett industrispår mellan Örnsköldsvik och Husum.

3. Västernorrland har ett av landets sämsta vägnät. Ett upprustningsprogram
för de sämsta vägarna i länet igångsätts.

4. Ett omfattande skogsvårdsprogram startas. I länet finns stora behov
av röjning och gallring — arbeten som kan ske i form av beredskapsarbeten.

5. Extra statlig insats för att ge länsstyrelsen tillräckliga resurser för att
utveckla projekt som redan påböljats.

AU 1982/83:23

87

På längre sikt behövs givetvis andra åtgärder, men ovannämnda program
skulle - såsom motionären framhåller - kunna initiera en minskad
arbetslöshet.

Mot bakgrund av den mycket besvärliga situationen på arbetsmarknaden
i Söderhamns kommun bör regeringen även utarbeta ett åtgärdsprogram
för denna kommun. Kommunen kan inte längre - som också framhålls
i motion 2070 av Bertil Måbrink — förlita sig på att storfinansen skall
garantera den industriella utvecklingen i kommunen.

Utskottet tillstyrker de förslag till åtgärder som förs fram i motion 2070.

Förslagen innebär följande:

1. Sandarne bör utvecklas till ett träkemiskt centrum för tillverkning av
olika kemiska produkter.

2. Produktionen av oblekt massa i Sandarne bör behållas och förädlingssidan
byggas ut.

3. Söderhamnsregionen bör ifrågakomma vid utlokalisering eller nylokalisering
av statlig industri- eller förvaltnings verksamhet.

4. Ericssonkoncernen bör åläggas att svara för ersättningsjobb till Söderhamn.

5. Skogsavfall bör tillvaratas för energiändamål.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna 658 i aktuell del och
2070 bör regeringen underrättas om.

Övriga i sammanhanget behandlade motioner bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 35 och 36 bort ha följande lydelse:

35. beträffande åtgärdsprogram m.m. för Västernorrlands län

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:658 yrkande 1 samt
med avslag på motion 1982/83:817 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

36. beträffande åtgärdsprogram för Söderhamns kommun

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2070 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. Åtgärdsprogram för Mellansverige (mom. 39—41)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 böljar ”Problemen i”
och på s. 52 slutar ”behandlade motionerna” bort ha följande lydelse:

Det finns en uppenbar risk för att Bergslagen kommer att bli 1980-talets
krisområde. Det finns därför starka skäl för statsmakterna att sätta in
kraftfulla insatser för att vända utvecklingen. Vpk har i andra sammanhang
fört fram övergripande förslag som gäller industripolitiken i allmänhet,
införande av samhällsfonder och fackliga investeringsfonder. Ett genomförande
av dessa förslag skulle självfallet få en avgörande betydelse för
utvecklingen. I detta sammanhang vill utskottet förorda att följande förslag

AU 1982/83:23

88

som presenteras i motion 2075 av Hans Petersson i Hallstahammar m.fl.
(vpk) genomförs:

- Åtgärder för att behålla och utveckla gruvnäringen, bl. a. genom ökad
prospektering efter metaller och mineraler.

- Införande av ny teknik i stålindustrin som ger kostnadsfördelar utan
extrem storskalighet och baserad på den inhemska malmen i stället för
på det importerade skrotet.

- Satsningar på produktionsutveckling och processutveckling genom
samarbete i hela förädlingskedjan från råvara till färdig produkt.

- Åtgärder mot utlandsinvesteringarna.

- Ökad satsning på nya marknader genom långsiktiga handelsavtal med
planekonomierna och tredje världen.

- Tillvaratagande av de energiresurser som finns i regionen, bl. a. genom
ett regionalt energibolag.

- Återvinning av insatsvaror och energi.

- Ökat samarbete mellan leverantörer i regionen för att minska importandelen
i fardigproduktionen.

- Utvecklad svensk marknad genom offensiva satsningar inom energiteknik,
transportväsende, byggande, industriell utveckling etc.

- Minskad rovdrift inom skogen.

- Utbyggnad av den offentliga sektom, som i Bergslagen har lägre sysselsättningsgrad
än vad landet har i genomsnitt.

Även i motionerna 1050 av Lars-Ove Hagberg (vpk) och 262 av Björn
Samuelson (vpk) läggs fram förslag av betydelse för Bergslagen. Dessa
motioner behandlar Kopparbergs resp. Värmlands län i sin helhet. Utskottet
går därför närmare in på de motionerna senare i betänkandet.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 boljar ”Utskottet är”
och på s. 55 slutar ”behandlade motionerna” bort ha följande lydelse:
Utskottet är medvetet om de stora problemen på arbetsmarknaden i
Mellansverige. Som tidigare nämnts är svårigheterna särskilt stora i dessa
läns bergslagskommuner. Utskottet har tidigare i betänkandet presenterat
förslag till åtgärdsprogram för bergslagskommunema. I detta sammanhang
vill utskottet härutöver ta upp förslag som siktar in sig på även andra delar
av Mellansverige än Bergslagen.

I två vpk-motioner — 1050 av Lars-Ove Hagberg och 262 av Björn
Samuelson - behandlas situationen i Värmlands resp. Kopparbergs län.

I motion 262 framhålls bl. a. att i en medveten samhällelig styrning av
den industriella utvecklingen i Värmlands län måste basindustrier byggas
upp med siktet inställt på 1990-talets behov och tiden därefter. Det konkreta
innehållet i en sådan arbetsskapande industrialiseringsplan bör bl. a.
innefatta: En grundlig översyn av Värmlands hårt nedslitna transportsystem
— en översyn för planerad övergång till ökad återvinning av insatsvaror
och energi inom bl. a. större processindustrier - ett samhällsprojekt

AU 1982/83:23

89

för tillverkning av jordbrukstraktorer i Arvika och jordbruksredskap i
Filipstad - mineral- och malmprospektering i Värmland - ökad satsning
på alternativa energislag som också ger jobb inom värmländsk industri -satsningar på samhällsnyttiga arbeten inom den gemensamma sektorn som
också ger arbete inom industrin.

Slutligen föreslås även dels att statligt stöd skall utgå till lokala fackliga
studiecirklar om industriell utveckling inom nedläggningshotad värmländsk
industri, dels tillsättande av en arbetsgrupp med företrädare för
fackföreningen, politiska partier och forskare med uppgift att upprätta en
utvecklingsplan enligt föreslagna riktlinjer för Värmland.

Lars-Ove Hagberg (vpk) föreslår i motion 1050 - som tar upp problemen
i Kopparbergs län - att samhället genom en hårdare styrning skall
ta över styrningen av samhällsutvecklingen. Bl. a. krävs en lag om en
grundläggande garanti för arbete åt alla. Ett införande av vpk:s fondförslag
skulle vidare skapa nya arbetstillfällen genom investeringar i ny samhällsägd
industri och genom stöd till kooperativa och löntagarägda företag.

I den utvecklingsplan för Kopparbergs län som motionären presenterar
återfinns bl. a. förslag om

- sex timmars arbetsdag,

- ungdomsgaranti,

- förädling av länets malm- och ståltillgångar,

- bättre utnyttjande av skogsråvaran och en långtgående förädling inom
länets skogsindustri,

- ökat byggande,

- ny tekopolitik till stöd för bl. a. länets skinnindustri,

- ny energipolitik,

- utbyggnad av den sociala servicen.

Utskottet anser i likhet med båda motionärerna att det behövs kraftfulla
åtgärder från statsmakternas sida om den negativa utvecklingen i Mellansverige
skall kunna vändas. I de båda motionerna presenteras konkreta
åtgärdsprogram som - om de genomförs - skulle få mycket positiva
effekter på utvecklingen i Värmlands och Kopparbergs län. Utskottet
anser mot denna bakgrund att motionerna 262 och 1050 bör bifallas av
riksdagen. Regeringen bör följaktligen utarbeta utvecklingsprogram för
Värmlands och Kopparbergs län utifrån de förslag som motionärerna presenterat.
Utskottet utgår från att de program som sålunda utarbetas inom
regeringens kansli för de här berörda länen skall utgöra underlag för
motsvarande program för även övriga län i Mellansverige. Vad utskottet
anfört om utvecklingsplaner för Värmlands och Kopparbergs län bör regeringen
underrättas om.

Övriga i sammanhanget upptagna motioner bör avslås av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 39-41 bort ha följande lydelse:

39. beträffande åtgärdsprogram m.m. för Bergslagen att riksdagen
med bifall till motionerna 1982/83:262 i motsvarande del, 1982/

AU 1982/83:23

90

83:1050 i motsvarande del och 1982/83:2075 samt med avslag på
motionerna 1982/83:662, 1982/83:819, 1982/83:822, 1982/

83:1058 i motsvarande del, 1982/83:1512, 1982/83:1543, 1982/
83:1582 yrkandena 2 och 5 i motsvarande del, 1982/83:1621 i
motsvarande del, 1982/83:2048 i motsvarande del, 1982/83:2081 i
motsvarande del, 1982/83:2193 yrkande 1 i motsvarande del och
1982/83:2194 yrkandena 1 och 3 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. beträffande utvecklingsplan för Kopparbergs län att riksdagen
med bifall till motion 1982/83:1050 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

41. beträffande åtgärdsprogram m.m. för Värmlands län att riksdagen
med bifall till motion 1982/83:262 i motsvarande del samt
med avslag på motionerna 1982/83:1621 i motsvarande del och
1982/83:2048 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

18. Åtgärdsprogram för Stockholms län (mom. 44)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 böljar ”Utskottet
vill” och på s. 56 slutar ”motion 1117” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1117 av Tommy Franzén m.fl. (vpk) är Stockholms
län en region som på många sätt är i obalans. Skillnaderna är i flera
avseenden mycket stora mellan olika delar av länet. I inget annat län i
landet finns f. ö. så stora skillnader i kommunalskatt mellan kommunerna
som i Stockholms län.

På arbetsmarknaden är situationen oroande. Bl. a. har länet drabbats
mycket hårt av minskningen av antalet anställda inom industri- och byggnadsverksamheten.
För att bryta den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden
i länet krävs - som motionärerna framhåller - en utbyggnad
både av industrin och av den offentliga sektorn.

Den offentliga sektom kan tjäna som motor för ekonomisk och social
utveckling. Medel måste bl. a. anvisas för underhåll och reparationer av
skolor, vägar, barnstugor m. m.

Grundproblemet är att industrin är alltför liten i länet. Det gäller därför
att hejda den fortgående minskningen av industriarbetsplatser och vända
den till en ökning. Detta betyder självfallet inte att en utbyggnad av
industrin i Stockholmsregionen skall ske på bekostnad av övriga landet.

Utskottet anser i likhet med vpk att en utgångspunkt för en industrisatsning
skall vara samhällsnyttiga varor som produceras med nya och
energisnåla tekniker och med ökad förädling av inhemska råvaror. Dessa
industrier behöver inte vara privatägda och då drivas utifrån snäva vinst -

AU 1982/83:23

91

intressen utan kan med fördel vara löntagar- och/eller kooperativt ägda
eller ägas av kommuner eller landstingen. Det krävs alltså forsknings- och
utvecklingsindustrier, och inom Stockholms län finns flera gynnsamma
förutsättningar för detta. Här finns redan bl. a. forskningsintensiva företag
inom elektro-, instrument-, transport-, kemi- och läkemedelsindustrierna
samt flera högskolor och andra forskningsinstitutioner.

Det behövs vidare ett samlat grepp över regionens energifrågor och en
energi strategi som bygger på mångsidighet beträffande energiråvaror, användande
av inhemska energikällor i så stor utsträckning som möjligt,
minskning av oljeberoendet och avveckling av kärnkraften.

Olje- och kärnkraftsberoendet måste brytas senast under 1980-talet. En
kraftfull satsning på att utveckla nya energikällor och ny energiteknik
krävs för att att göra det möjligt att så småningom övergå till inhemska,
förnybara energikällor. Det innebär forskning, utveckling och tillverkning
av solfångare, värmepumpar, fjärrvärmesystem, nya effektiva pannor,
avancerad isoleringsteknik m. m.

Stora satsningar behöver vidare göras på kommunikationsområdet. Det
gäller bl. a. inom kollektivtrafiken och inom vägsektorn.

Slutligen bör - som vpk anför i motion 1117 - ett bostadsbyggnadsprogram
upprättas för länet med en nybyggnad av ca 10000 lägenheter per år
under 1980-talet.

Med det anförda har utskottet ställt sig bakom det åtgärdsprogram för
Stockholms län som förs fram i vpk-motion 1117. Detta bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande åtgärdsprogram för Stockholms län

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1117 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Regionalpolitisk! stöd tili försöksprojekt i den s. k. Inlandsovalen (mom.
48)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 61 som böljar ”När det” och
slutar ”och 2061” bort ha följande lydelse:

Det regionalpolitiska projekt i Inlandsovalen som redovisas i motion
1043 av Nils Berndtson (vpk) och Bertil Måbrink (vpk) framstår mot
bakgrund av de stora problemen i denna region som mycket angeläget.
Projektet har en mångsidig inriktning, omfattande såväl industrilokalisering
som kommunikationer, utbildning och forskning samt kulturverksamhet.
Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att försöksprojektet
Inlandsovalen bör fa statligt stöd.

En statlig kommitté med representanter för bl. a. den fackliga rörelsen

AU 1982/83:23

92

bör följa och ta initiativ i anslutning till projektet. Regeringen bör senast år
1986 ha tagit initiativ till en utvärdering av projektet.

Utskottets ställningstagande — som innebär att motion 1043 bör bifallas
— bör ges regeringen till känna.

I motion 2061 av Agne Hansson m. fl. (c) föreslås att regeringen skall ge i
regionen berörda länsstyrelser i uppdrag att redovisa förslag till konkreta
åtgärder för att öka sysselsättningen. Den motionen bör enligt utskottets
uppfattning - mot bakgrund av ställningstagandet ovan - inte föranleda
någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande regionalpolitiskt slöd till försöksverksamhet i Småland
och Östergötlands län m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1043 samt med avslag
på motion 1982/83:2061 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Utlokalisering av statliga förvaltningsenheter m. m. (morn. 2—6)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anför:

Vår allmänna inställning är att det numera inte är aktuellt att starta en ny
stor omlokalisering av det slag som förekom i böljan av 1970-talet. Däremot
instämmer vi i att det är rimligt att man i vaije särskilt fall prövar om
en ny statlig verksamhet kan lokaliseras utanför storstadsregionerna. Likaså
anser vi att man skall ta till vara möjligheterna att delegera beslutsfunktioner
och decentralisera arbetsuppgifter från central till regional eller
lokal nivå. Härigenom kan man nå en från regionalpolitisk synpunkt önskvärd
spridning av sysselsättningstillfällen. Vad vi här vill understryka är
att åtgärder av de aktuella slagen inte får leda till att man eftersätter kraven
på att verksamheten skall bedrivas rationellt och effektivt. Leder åtgärderna
till kostnads- och effektivitetsförluster måste kunna visas att förlusterna
uppvägs av klara samhällsekonomiska vinster.

2. Lokalisering av ny statlig verksamhet till Stockholm (mom. 3)

Karin Andersson (c) och Boije Hörnlund (c) anför:

Riksdagen har i olika sammanhang understrukit att ny statlig verksamhet
endast undantagsvis skall lokaliseras till Stockholmsregionen. Olle
Westberg m. fl. (s) vill i motion 1582 att denna regel skall tillämpas även då
det är fråga om att sammanföra befintliga verksamheter i en ny organisation.

AU 1982/83:23

93

Vi vill i anslutning till vad utskottet anfört göra följande tillägg.

Den i motionen berörda frågan har nyligen aktualiserats i ett fall av stor
betydelse, där det har varit fråga om att föra ut statsmakternas allmänna
målsättningar för decentraliseringssträvandena i praktisk politik. Vi syftar
på lokaliseringen av statens energiverk efter det att det har gjorts en
genomgripande omorganisation av detta verk och andra energimyndigheter.
Centerpartiet har som enda parti föreslagit att verket inte skall lokaliseras
till Stockholm utan till Nyköping (se reservation 5 till betänkandet
NU 1982/83:26). Därmed har centerpartiet för sin del fullföljt statsmakternas
intentioner och samtidigt tillgodosett tankegångar av det slag som förs
fram i motionen av Olle Westberg m. fl.

3. Bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd (mom. 15)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anför:

Vi anser oss kunna biträda tanken att man bör avveckla det särskilda
bidraget till oljetransporter i glesbygd med hänsyn till att vi samtidigt har
föreslagit att elenergibeskattningen slopas, först i stödområde A och därefter
i område B. På detta senare sätt vill moderata samlingspartiet verka för
sänkta energikostnader i landets utpräglade glesbygdsområden.

4. Sänkning av arbetsgivaravgifterna i Sorsele och Dorotea (mom. 24)

Elver Jonsson (fp) anför:

Den bekymmersamma situationen i de båda fjällkommunerna Sorsele
och Dorotea avspeglas i att kommunerna har placerats i stödområde A.
Det innebär å andra sidan att insatser i kommunerna kan göras med
maximalt regionalpolitisk! stöd.

I folkpartimotion 2086 framhålls att nuvarande stödmöjligheter är otillräckliga.
Sorsele och Dorotea har visserligen inte ställts inför dramatiska
förändringar av det slag som inträffat i malmfälten. Den långsiktiga utvecklingen
i kommunerna har emellertid varit ogynnsam - särskilt gäller det
om Sorsele. Läget på arbetsmarknaden inger stor oro.

Visar erfarenheterna från Norrbotten att avgiftsnedsättningen är ett
framgångsrikt komplement till övriga regionalpolitiska stödmöjligheter
skall den åtgärdsformen självfallet snabbt ges en vidgad användning. Det
måste förutsättas att den i så fall kommer att omfatta Sorsele och Dorotea.
Det kan emellertid inte uteslutas att en vidareutveckling av de regionalpolitiska
stödåtgärderna kan behöva ta alternativa former när det gäller fjällkommuner
som de båda nu aktuella. Detta är en sak som får prövas i det
arbete som bedrivs i den nya regionalpolitiska kommittén.

AU 1982/83:23

94

5. Förutsättningar för utvecklingen i länen (mom. 28—52)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anför:

Utskottet har under rubriken Utvecklingsproblem i landsdelar och län
behandlat ett stort antal motioner i vilka begärs bl. a. omfattande åtgärdsprogram
för att komma till rätta med problemen på arbetsmarknaden i
skilda delar av landet.

När det gäller behandlingen av de problem som dessa motioner tar upp
vill vi hänvisa till vad vi anfört i reservation 1 om riktlinjerna för regionalpolitiken.
Vi har där anvisat de vägar som ger förutsättningar för att vända
utvecklingen i de län som i dag brottas med svårigheter. Vi framhåller i det
sammanhanget bl. a. att utan ekonomisk tillväxt och ett konkurrenskraftigt
näringsliv saknas reella möjligheter för att uppnå den regionala balans som
riksdagen uttalat sig för. Företagen måste därför ges förutsättningar att
expandera. Vi lägger också fram riktlinjer för en ny regionalpolitik som -om de förverkligas - på ett effektivt sätt skulle kunna medverka till en
långsiktig vändning av utvecklingen i de utsatta länen. En regionalpolitik
med den inriktningen skulle tillsammans med de åtgärder som moderata
samlingspartiet föreslagit i andra sammanhang - en förbättrad yrkesutbildning
inom ramen för ett utbyggt lärlingssystem samt en översyn av
delar av den arbetsrättsliga lagstiftningen - skapa väsentligt bättre förutsättningar
för regioner som i dag brottas med svåra problem. Det är efter
sådana linjer man bör gå fram. Regeringens politik att via kortsiktiga s. k.
stimulanspaket av olika slag stödja sysselsättningen utgör, som vi ser det,
ingen långsiktig lösning på de problem det här gäller.

Vad ovan anförts har tillämpning även på motion 504 av Ingrid Hemmingsson
m. fl. (m) om särskilda åtgärder i Norrland. Det gäller så mycket
mer som motionens förslag har en uppläggning som i det väsentliga sammanfaller
med moderata samlingspartiets förslag till nya riktlinjer för regionalpolitiken.

AU 1982/83:23

Bilaga

Statistiska uppgifter om länens utveckling

Innehållsförteckning Sid.

Norrbottens län B 4

Västerbottens län B 6

Västernorrlands län B 8

Jämtlands län B 10

Gävleborgs län B 12

Kopparbergs län B 14

Värmlands län B 16

Örebro län B 18

Västmanlands län B 20

Uppsala län B 22

Stockholms län B 24

Södermanlands län B 26

Östergötlands län B 28

Skaraborgs län B 30

Älvsborgs län B 32

Göteborgs och Bohus län B 34

Hallands län B 36

Jönköpings län B 38

Kronobergs län B 40

Kalmar län B 42

Gotlands län B 44

Blekinge län B 46

Kristianstads län B 48

Malmöhus län B 50

Definitioner B 52

Omtryckning med definitiva befolkningssiffror för år 1982
1 Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 23

AU 1982/83:23

B 2

Kvarstående arbetssökande utan arbete, i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
samt förtidspensionerade. Andel av befolkningen i åldern 16—64 år (%).
Februari månad 1983

I	Kvarstående arbetslösa arbetssökande
11	I beredskapsarbete
III	I arbetsmarknadsutbildning
IV	Anställning med lönebidrag, AMI samt Samhällsföretag
V	Förtidspensionerade
Län	Andel av befokningen i åldern 16-64 år I II III IV V

Norrbotten	6,3	3,0	2,2	2,0	6,5
Västerbotten	4,3	1,9	1,3	1,6	7,1
Västernorrland	4,1	2,1	1,0	1,6	7,3
Jämtland	3,5	2,3	0,8	2,3	8,5
Gävleborg	4,6	2,1	0,9	1,5	7,9
Kopparberg	4,1	1,7	0,8	1,3	6,5
Värmland	5,5	2.1	0,9	1,5	6,1
Örebro	3,7	1,7	1,1	1,0	6,4
Västmanland	4,0	1,5	0,8	1,1	6,2
Uppsala	2,3	0,8	1,0	1,2	4,6
Stockholm	1,5	0,4	0,6	0,9	5,1
Södermanland	3,4	1,5	1,1	1,1	6,5
Östergötland	2,9	1,3	0,8	1.0	5,6
Skaraborg	3,4	1,4	1,0	1,2	4,2
Älvsborg	3,2	1,7	0,9	1.2	5,4
Göteborg o. Bohus	3,0	1,3	1,0	1,1	6,7
Halland	2,8	1.1	0,6	1,0	4,8
Jönköping	2,8	1.1	0,6	1,5	4,9
Kronoberg	2,8	1,1	1,1	1.4	5,2
Kalmar	3,5	1,2	0,9	1,7	5,5
Gotland	1,8	1,4	1,6	2,4	4,9
Blekinge	4,0	2,1	1,0	1,8	6,0
Kristianstad	3,5	1,5	0,7	1,2	5,3
Malmöhus	4,1	1,2	0,6	1,1	4,8
Riket	3,3	1,3	0,9	1,3	5,7

AU 1982/83:23

B 3

Riket

Län Arbetslöshet (%)

1981 1982

Samt- Kvinnor Ung- Samt- Kvinnor Ungliga
domar liga domar

Norrbottens län
Västerbottens län
Västernorrlands län
Jämtlands län
Gävleborgs län
Kopparbergs län
Yärmlands län
Örebro län
Västmanlands län
Uppsala län
Stockholms län
Södermanlands län
Östergötlands län
Skaraborgs län
Älvsborgs län
Göteborgs o.

Bohus län
Hallands län
Jönköpings län
Kronobergs län
Kalmar län
Gotlands län
Blekinge län
Kristianstads län
Malmöhus län

Riket

5,51	5,51
3,31	3,70
2,95	3,17
2,69	2,40
3,10	3,67
2,82	3,01
3,67	3,83
2,61	2,73
2,73	3,06
1,51	1,62
1,01	0,92
2,76	3,03
2,14	2,21
2,49	2,66
2,50	2,68
2,21	2,21
2,04	2,32
2,09	2,41
2,02	2,31
2,35	2,46
1,38	1,32
2,90	3,19
2,43	2,75
2,75	2,85
2.35	2.46

10,13	6,14
6,27	4,01
5,59	3,58
5,39	3,15
6,57	3,86
5,74	3,60
6,96	4,94
4,83	3,43
5,63	3,58
3,09	1,99
2,11	1,43
6,50	3,26
4,59	2,77
5,21	3,42
5,07	3,31
3,91	3,02
4,34	2,84
4,60	2,94
4,36	2,87
4,75	3,25
3,52	1,75
6,68	3,76
5,34	3,45
5,52	3,62
4.75	3.07

6,08	10,53
4,36	7,10
3,64	6,32
2,90	5,77
4,32	8,06
3,73	6,84
4,85	9,12
3,33	5,76
3,86	7,22
2,06	3,90
1,30	2,71
3,40	6,90
2,80	5,44
3,57	6,44
3,47	5,71
3,00	4,88
3,20	5,69
3,35	5,78
3,14	5,54
3,50	5,94
1,76	4,31
4,10	7,71
3,79	6,54
3,75	6,80
3.15	5.72

AU 1982/83:23 B 4

Norrbottens län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Arvidsjaur	8329	8050	8336	96,7	100,1	96,7	19,2	20,2
Arjeplog	4369	4192	3 980	95,9	91,1	81,7	19,6	20,7
Jokkmokk	8032	7598	7 032	94,6	87,5	68,7	18,1	23,0
Överkalix	6048	5462	5038	90,3	83,3	82,6	21,6	21,4
Kalix	18144	18687	19546	103,0	107,7	100,2	17,2	17,9
Övertorneå	7365	6526	6364	88,6	86,4	75,6	20,7	23,4
Pajala	10793	9421	8722	87,3	80,8	72,7	20,7	22,8
Gällivare	25408	25406	24 203	100,0	95,3	85,6	12,9	15,0
Älvsbyn	8713	9145	9600	105,0	110,2	107,5	16,0	17,0
Luleå	58668	66290	66354	113,0	113,1	112,4	11,1	12,9
Piteå	32763	35547	38671	108,5	118,0	112,3	14,0	15,5
Boden	27089	27 815	28887	102,7	106,6	104,7	15,7	17,2
Haparanda	8901	9053	9969	101,7	112,0	108,2	15,7	16,4
Kiruna	30534	31 194	28645	102,2	93,8	80,7	9,5	12,6
Norrbottens län	255156	264 386	265 347	103,6	104,0	98,1	14,1	15,9
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1983
1975	1980	1975	1980
Arvidsjaur	78,6	81,6	49,4	59,3	310
Aijeplog	78,1	80,8	51,7	58,2	322
Jokkmokk	78,5	80,7	51,6	61,0	469
Överkalix	72,1	73,6	47,0	56,3	287
Kalix	78,4	81,4	50,8	62,0	311
Övertorneå	67,1	70,6	45,6	52,9	278
Pajala	65,7	66,5	40,0	49,7	271
Gällivare	76,4	77,8	54,4	66,1	363
Älvsbyn	78,7	82,5	48,0	57,1	297
Luleå	83,0	82,2	59,9	68,4	366
Piteå	80,5	83,0	55,1	65,2	321
Boden	80,7	80,9	62,6	68,9	359
Haparanda	70,1	69,4	47,5	53,2	277
Kiruna	81,1	79,2	49,2	60,6	366
Norrbottens län	79,0	79,9	54,4	63,8	342
Riket	82,9	83,0	62,7	67,5	357

AU 1982/83:23 B 5

Norrbottens län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Arvidsjaur	6,10	6,12	10,24	5,48	5,78	8,49
Arjeplog	6,62	8,19	8,75	4,74	5,88	5,19
Jokkmokk	4,08	4,82	6,90	4,11	4,57	4,45
Överkalix	8,21	6,08	14,96	8,86	7,54	16,00
Kalix	6,31	6,43	11,42	7,56	6,81	12,74
Övertorneå	9,17	8,75	12,63	9,28	8,89	11,83
Pajala	12,06	11,70	17,28	12,20	10,85	15,01
Gällivare	5,77	5,91	11,66	6,07	5,77	11,77
Älvsbyn	6,62	7,04	11,29	8,08	8,54	12,98
Luleå	3,85	3,85	7,54	4,50	4,32	8,24
Piteå	4,19	3,74	7,90	4,79	4,52	8,97
Boden	3,56	2,92	6,06	4,16	3,70	6,90
Haparanda	9,54	9,11	14,71	11,07	10,79	15,79
Kiruna	7,53	9,18	15,02	8,53	10,66	15,29
Norrbottens län	5,51	5,51	10,13	6,14	6,08	10,53
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	10723	6,26	3,25
Kvarstående lediga platser	462	0,26	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		23,21	4,91
I beredskapsarbete	5 202	3,03	1,33
I arbetsmarknadsutbildning	3795	2,21	0,87

AU 1982/83:23 B 6

Västerbottens län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Nordmaling	8156	7736	8112	94,9	99,5	94,8	21,2	20,5
Vindeln	7621	7153	6974	93,9	91,5	89,4	21,7	22,0
Robertsfors	7552	7454	7772	98,7	102,9	99,7	20,0	20,0
Norsjö	10872	10177	9877	93,6	90,8	90,9	17,4	18,9
Stomman	8777	8439	8316	96,1	94,7	93,5	16,2	18,0
Sorsele	4306	4060	3 875	94,3	90,0	87,4	22,2	22,6
Dorotea	4118	3966	3 897	96,3	94,6	92,0	23,0	22,5
Vännäs	12094	11356	11407	93,9	94,3	94,1	18,2	19,6
Vilhelmina	8712	8687	8664	99,7	99,4	96,8	18,6	19,6
Åsele	5323	4895	4595	92,0	86,3	82,4	26,1	24,8
Umeå	69423	75290	82946	108,5	119,5	124,9	11,0	11,8
Lycksele	14803	14692	14468	99,3	97,7	97,7	16,6	17,1
Skellefteå	71446	72492	74152	101,5	103,8	102,8	16,4	17,4
Västerbottens län	233 203	236397	245055	101,4	105,1	105,7	15,6	16,2
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens		Skattekraft
	Män	Kvinnor	1983
	1975 1980	1975 1980

Nordmaling	78,5	82,1	52,1	60,5	278
Vindeln	74,4	80,0	51,6	58,0	298
Robertsfors	78,1	80,1	56,8	62,7	283
Norsjö	77,3	79,6	50,1	55,3	315
Stomman	75,5	78,7	51,3	55,9	311
Sorsele	70,9	75,5	50,2	55,6	289
Dorotea	72,7	78,8	48,2	58,1	287
Vännäs	76,3	79,9	54,3	61,1	311
Vilhelmina	75,6	79,0	55,2	57,2	299
Åsele	76,1	79,7	52,2	59,8	302
Umeå	80,9	82,3	66,4	71,9	364
Lycksele	77,7	79,6	55,6	66,0	328
Skellefteå	81,4	84,1	56,8	64,8	334
Västerbottens län	79,3	81,9	58,7	65,6	332
Riket	82,9	83,0	62,7	67,5	357

AU 1982/83:23 B 7

Västerbottens län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Nordmaling	2,79	2,79	5,78	3,86	4,03	7,18
Vindeln	2,96	3,90	3,83	3,15	3,72	3,97
Robertsfors	2,95	3,54	4,62	3,40	4,05	5,75
Norsjö	5,98	8,66	10,47	5,83	8,44	9,96
Stomman	3,84	3,36	8,01	4,37	4,03	8,23
Sorsele	6,47	8,28	9,41	6,70	9,03	8,58
Dorotea	6,76	7,38	10,79	8,16	9,18	11,48
Vännäs	3,40	4,19	5,94	3,94	4,89	6,70
Vilhelmina	5,19	5,58	9,77	6,24	6,19	11,33
Åsele	4,84	5,37	8,26	5,89	7,09	10,17
Umeå	2,31	2,12	4,53	3,02	2,74	5,23
Lycksele	4,02	4,40	8,25	4,02	4,26	7,74
Skellefteå	3,38	4,16	6,84	4,33	5,07	8,32
Västerbottens län	3,31	3,70	6,27	4,01	4,36	7,10
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	6617	4,27	3,25
Kvarstående lediga platser	1051	0,67	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		6,30	4,91
I beredskapsarbete	3004	1,94	1,33
I arbetsmarknadsutbildning	2087	1,34	0,87

AU 1982/83:23 B 8

Västernorrlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Ånge	15022	13908	13223	92,6	88,0	84,9	22,9	23,8
Timrå	17789	18603	18600	104,6	104,6	102,1	16,1	16,0
Härnösand	26933	27051	27759	100,4	103,1	99,5	18,3	18,0
Sundsvall	90662	93992	94 360	103,7	104,1	103,4	15,4	16,1
Kramfors	29090	27892	26109	95,9	89,8	84,1	25,3	23,8
Sollefteå	27580	26210	25752	95,0	93,4	90,8	22,2	22,1
Örnsköldsvik	60374	60378	60235	100,0	99,8	98,5	17,4	18,0
Västernorrlands
län	267450	268034	266038	100,2	99,5	97,4	18,2	18,4
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens	Skattekraft
	Män Kvinnor	1983
	1975 1980 1975 1980

Ånge	76,6	80,8	51,6	58,0	326
Timrå	81,3	83,3	55,2	64,2	318
Härnösand	80,3	81,2	64,6	70,9	352
Sundsvall	79,8	81,9	60,0	67,7	360
Kramfors	78,6	79,6	55,9	61,3	301
Sollefteå	76,4	79,9	57,3	63,7	340
Örnsköldsvik	82,1	79,2	53,8	59,0	329
Västernorrlands län	79,9	80,9	57,7	64,4	340
Riket	82,9	83,0	62,7	67,5	357

AU 1982/83:23 B 9

Västernorrlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Ånge	2,60	3,29	4,51	3,35	4,13	5,48
Timrå	3,10	3,65	5,67	4,34	3,97	7,52
Härnösand	2,13	1,73	3,85	2,46	2,25	4,41
Sundsvall	2,59	2,48	5,02	3,24	2,96	5,86
Kramfors	3,89	3,90	7,52	4,84	4,77	8,55
Sollefteå	4,77	4,70	8,14	4,87	4,81	8,40
Örnsköldsvik	2,81	3,87	5,76	3,41	4,30	6,10
Västernorrlands
län	2,95	3,17	5,59	3,58	3,64	6,32
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen i åldern 16-64 år (%) Länet Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	6701	4,05	3,25
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	570	0,34	0,66
ledig plats		11,76	4,91
I beredskapsarbete	3404	2,05	1,33
1 arbetsmarknadsutbildning	1670	1,01	0,87

AU 1982/83:23

Jämtlands län

Befolkningsutveckling

B 10

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Ragunda	8501	7826	7522	92,1	88,5	89,0	24,2	23,9
Bräcke	9950	9503	9113	95,5	91,6	87,8	23,7	23,1
Krokom	12990	13112	13 692	100,9	105,4	100,7	20,1	18,9
Strömsund	18476	17758	17 097	96,1	92,5	88,9	23,1	23,9
Åre	9614	9178	9615	95,5	100,0	98,3	20,7	19,9
Berg	9456	8906	8862	94,2	93,7	93,6	24,1	23,4
Hälledalen	12729	13015	12983	102,2	102,0	102,6	21,6	21,5
Ostersund	49588	54135	55981	109,2	112,9	117,4	15,1	16,0
Jämtlands län	131304	133433	134865	101,6	102,7	103,1	19,3	19,4
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens	Skattekraft
	Män Kvinnor	1983
	1975 1980 1975 1980

Ragunda	75,5	77,7	51,5	57,5	322
Bräcke	74,3	75,4	56,1	63,7	288
Krokom	78,1	79,3	56,3	61,1	285
Strömsund	73,0	75,4	51,2	58,9	2%
Åre	74,5	76,8	57,5	64,2	303
Berg	73,5	77,6	55,3	57,1	262
Hälledalen	77,2	78,6	53,3	57,9	316
Östersund	79,4	82,6	65,2	70,6	361
Jämtlands län	76,9	79,5	59,1	64,8	323
Riket	82,9	83,0	62,7	67,5	357

AU 1982/83:23 Bil

Jämtlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Ragunda	2,28	2,28	4,80	2,30	2,21	5,21
Bräcke	1,54	1,54	2,95	1,60	1,71	2,98
Krokom	2,48	2,03	4,52	2,86	2,63	5,32
Strömsund	4,55	4,15	8,87	5,39	5,03	8,76
Åre	3,22	2,06	4,91	3,60	2,88	5,61
Berg	3,65	2,99	6,90	4,24	3,61	7,49
Härjedalen	4,98	4,47	9,97	5,70	5,59	9,61
Ostersund	1,70	1,70	4,03	2,13	2,00	4,57
Jämtlands län	2,69	2,40	5,39	3,15	2,90	5,77
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	2865	3,46	3,25
Kvarstående lediga platser	382	0,46	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		7,50	4,91
I beredskapsarbete	1933	2,34	1,33
I arbetsmarknadsutbildning	673	0,81	0,87

AU 1982/83:23

Gävleborgs län

Befolkningsutveckling

B 12

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Ockelbo	6724	6410	6661	95,3	99,1	93,6	21,6	23,1
Hofors	15644	14456	12750	92,4	81,5	80,1	19,2	19,2
Ovanåker	13 163	13 446	13743	102,1	175,0	175,9	18,5	18,2
Nordanstig	11464	11576	11801	101,0	102,9	98,8	21,5	21,3
Ljusdal	22489	21868	21498	97,2	95,6	92,3	22,3	23,2
Gävle	84464	86911	87621	102,9	103,7	103,6	16,6	17,0
Sandviken	43642	43 143	41956	98,9	96,1	98,0	18,2	17,8
Söderhamn	31826	32243	30968	101,3	97,3	96,0	19,7	18,1
Bollnäs	25189	27667	28057	109,8	84,9	83,2	18,8	18,8
Hudiksvall	36281	36692	37668	101,1	103,8	102,9	18,1	17,9
Gävleborgs län	293430	294412	292723	100,3	99,8	98,9	18,5	18,4
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens		Skattekraft
	Män	Kvinnor	1983
	1975 1980	1975 1980

Ockelbo	81,8	82,1	54,0	61,2	300
Hofors	83,7	82,3	52,6	59,6	352
Ovanåker	84,5	85,0	53,7	61,3	301
Nordanstig	79,0	79,5	50,9	58,6	272
Ljusdal	76,1	78,1	53,5	58,3	289
Gävle	82,8	83,4	62,4	67,2	371
Sandviken	85,1	84,8	56,4	62,7	344
Söderhamn	84,0	82,6	57,0	62,1	329
Bollnäs	81,6	81,7	61,5	66,8	321
Hudiksvall	80,2	82,3	59,4	66,1	322
Gävleborgs län	82,3	82,7	58,4	64,2	336
Riket	82.9	83.0	62.7	67.5	357

AU 1982/83:23 B 13

Gävleborgs län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Ockelbo	2,86	3,66	4,55	3,93	4,77	7,44
Hofors	2,94	4,82	6,18	3,50	5,31	7,31
Ovanåker	3,07	3,74	6,64	4,29	5,14	8,82
Nordanstig	2,46	2,96	5,44	3,37	3,73	6,86
Ljusdal	4,88	5,38	10,40	5,53	6,22	11,16
Gävle	2,72	3,12	5,62	3,29	3,50	6,91
Sandviken	3,31	4,27	8,01	4,26	4,81	9,48
Söderhamn	3,31	3,77	6,80	4,34	4,78	9,64
Bollnäs	2,50	2,56	5,52	3,22	3,10	6,69
Hudiksvall	3,31	3,89	6,61	4,06	4,76	7,90
Gävleborgs län	3,10	3,67	6,57	3,86	4,32	8,06
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	8 363	4,57	3,25
Kvarstående lediga platser	844	0,46	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		9,91	4,91
I beredskapsarbete	3748	2,05	1,33
I arbetsmarknadsutbildning	1729	0,94	0,87

AU 1982/83:23 B 14

Kopparbergs län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982 -	1990	1982	1990
Vansbro	9004	8693	8354	96,5	92,8	95,4	24,5	22,7
Malung	12212	11965	11839	98,0	96,9	95,8	20,1	20,5
Gagnef	8184	9122	9870	111,5	120,6	126,7	17,7	16,9
Leksand	12388	12761	13779	103,0	111,2	112,4	23,2	22,9
Rättvik	10839	10732	11092	99,0	102,3	102,0	25,0	24,3
Orsa	6929	7005	7332	101,1	105,8	104,9	21,6	21,8
Älvdalen	9030	8429	8333	93,3	92,3	95,2	20,9	21,0
Smedjebacken	13188	13397	13373	101,6	101,4	94,3	16,7	17,1
Mora	17103	17927	19655	104,8	114,9	123,2	18,0	17,2
Falun	46556	47650	51116	102,3	109,8	112,5	16,3	16,3
Borlänge	43775	46208	46766	105,6	106,8	108,8	15,3	16,2
Säter	9838	10262	10997	104,3	111,8	112,1	17,0	15,9
Hedemora	16854	16736	16 936	99,3	100,5	103,7	19,7	18,5
Avesta	28083	27153	25750	96,7	91,7	95,2	18,9	18,8
Ludvika	33218	33069	31086	99,6	93,6	93,4	20,4	20,2
Kopparbergs län	277201	281 109	286278	101,4	103,3	105,1	18,6	18,4
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1983
1975	1980	1975	1980
Vansbro	81,5	82,4	49,7	51,9	278
Malung	82,6	84,2	58,9	56,1	326
Gagnef	85,6	84,4	49,4	54,1	296
Leksand	83,3	83,6	55,6	59,9	317
Rättvik	79,6	80,5	53,8	55,3	297
Orsa	77,2	79,4	53,6	58,7	291
Älvdalen	79,5	81,3	50,6	55,1	305
Smedjebacken	86,3	85,6	52,5	58,7	320
Mora	82,6	84,5	57,2	62,7	319
Falun	83,6	84,6	64,3	68,8	358
Borlänge	84,0	84,9	57,4	64,1	351
Säter	85,0	86,5	64,1	70,0	314
Hedemora	84,8	84,9	59,5	67,2	314
Avesta	82,4	81,7	56,4	60,2	328
Ludvika	84,9	81,6	54,6	58,5	339
Kopparbergs län	83,4	83,7	57,4	62,2	330
Riket	82,9	83,0	62,7	67,5	357

AU 1982/83:23 B 15

Kopparbergs län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Vansbro	4,21	4,37	8,37	4,99	5,40	9,20
Malung	4,15	4,12	8,22	4,91	5,26	9,43
Gagnef	2,11	2,11	3,65	2,86	3,33	4,30
Leksand	2,72	2,20	4,41	3,37	2,83	5,58
Rättvik	3,91	3,09	7,73	5,77	4,29	9,42
Orsa	2,64	2,50	4,38	3,97	3,68	6,44
Älvdalen	3,38	2,93	6,28	4,61	3,71	8,14
Smedjebacken	3,77	4,87	7,79	4,58	6,16	10,27
Mora	2,65	2,15	5,23	3,31	3,26	5,75
Falun	2,23	2,10	4,25	2,68	2,48	5,14
Borlänge	2,44	2,76	5,08	3,40	3,33	6,57
Säter	1,36	1,30	2,08	1,75	1,51	3,35
Hedemora	2,10	2,46	4,72	2,96	3,39	5,71
Avesta	3,19	4,00	7,18	4,07	4,96	7,97
Ludvika	3,59	4,62	8,35	4,20	5,03	8,82
Kopparbergs län	2,82	3,01	5,74	3,60	3,73	6,84
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	7157	4,06	3,25
Kvarstående lediga platser	1437	0,81	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		4,98	4,91
I beredskapsarbete	3066	1,74	1,33
I arbetsmarknadsutbildning	1346	0,76	0,87

AU 1982/83:23

Värmlands Ian

Befolkningsutveckling

B 16

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Kil	8284	9965	11433	120,3	138,0	136,3	13,0	13,2
Eda	9999	9663	9398	96,6	94,0	91,3	22,0	21,9
Torsby	16926	16072	15533	95,0	91,8	88,6	23,6	23,3
Storfors	5609	5274	5563	94,0	99,2	97,8	18,6	16,8
Hammarö	10679	10777	12415	100,9	116,3	120,7	13,4	13,2
Munkfors	5720	5483	5008	95,9	87,6	88,0	23,4	23,5
Forshaga	9477	11224	11891	118,4	125,5	124,3	15,5	14,1
Grums	10350	10872	10724	105,0	103,6	102,9	17,1	16,2
Årjäng	9988	9825	9676	98,4	96,9	95,1	23,8	22,5
Sunne	14056	13618	13222	96,9	94,1	90,9	23,8	23,8
Karlstad	72290	72369	73810	100,1	102,1	100,5	16,0	17,6
Kristinehamn	27780	27811	26624	100,1	95,8	92,8	18,1	18,8
Filipstad	16253	15513	14347	95,4	88,3	84,7	22,4	22,2
Hagfors	19533	18597	17074	95,2	87,4	84,3	20,7	20,8
Arvika	27292	27446	26771	100,6	98,1	95,5	21,2	21,6
Säffle	20262	19740	18626	97,4	91,9	88,6	19,9	20,8
Värmlands län	284498	284249	282115	99,9	99,2	97,1	18,8	19,1
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1983
1975	1980	1975	1980
Kil	84,7	85,6	52,0	61,5	280
Eda	81,5	81,8	54,0	58,8	281
Torsby	77,0	78,2	52,1	57,8	307
Storfors	84,5	84,4	58,3	63,6	314
Hammarö	85,4	85,1	61,3	70,4	357
Munkfors	84,1	82,3	54,4	62,7	328
Forshaga	86,3	85,4	56,4	65,4	288
Grums	86,9	86,4	55,1	62,2	311
Åijäng	84,0	83,2	56,7	60,6	279
Sunne	81,3	82,0	54,3	59,6	292
Karlstad	82,8	83,5	63,7	70,2	368
Kristinehamn	84,6	84,5	63,6	68,6	341
Filipstad	83,2	81,6	59,2	65,2	325
Hagfors	82,3	83,5	54,0	61,9	321
Arvika	81,1	82,3	55,8	60,7	310
Säffle	83,4	82,1	54,9	59,7	308
Värmlands län	83,0	83,2	58,6	64,9	327
Riket	82,9	83,0	62,7	67,5	357

AU 1982/83:23

Värmlands län

Arbetslöshet (%)

B 17

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Kil	3,32	4,11	6,74	4,25	4,74	7,90
Eda	3,80	4,19	7,17	4,57	4,79	8,00
Torsby	5,44	5,63	8,79	7,35	6,03	11,37
Storfors	4,00	4,39	7,11	7,02	7,22	10,13
Hammarö	2,11	2,27	5,18	3,00	2,92	7,43
Munkfors	3,33	3,94	6,81	5,71	6,21	11,21
Forshaga	3,68	4,05	7,53	4,83	5,52	9,42
Grums	2,81	3,48	6,39	3,97	5,15	8,59
Årjäng	4,91	4,12	9,06	5,93	4,93	9,28
Sunne	4,30	4,10	8,25	6,41	5,62	11,62
Karlstad	3,67	3,62	6,99	4,82	4,62	9,34
Kristinehamn	3,05	2,89	4,80	4,21	3,75	6,50
Filipstad	2,71	3,16	5,00	4,10	4,35	7,36
Hagfors	4,11	5,44	7,89	6,16	7,13	12,06
Arvika	3,93	4,10	8,68	4,63	4,59	9,13
Säffle	3,72	3,52	6,10	4,83	4,41	8,93
Värmlands län	3,67	3,83	6,96	4,94	4,85	9,12
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	9558	5,45	3,25
Kvarstående lediga platser	939	0,53	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		10,18	4,91
I beredskapsarbete	3619	2,06	1,33
I arbetsmarknadsutbildning	1632	0,93	0,87

2 Riksdagen 1982/83. 18 sami. Nr 23

AU 1982/83:23
Örebro län

Befolkningsutveckling

B 18

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Laxå	9472	8664	8351	91,5	88,2	86,8	16,7	17,0
Hallsberg	16821	16643	17244	98,9	102,5	104,4	17,1	17,1
Degerfors	11885	12153	12253	102,3	103,1	101,7	16,9	17,4
Hällefors	11907	11219	10247	94,2	86,1	81,2	21,1	20,5
Ljusnarsberg	7432	7209	6927	97,0	93,2	85,3	23,7	22,5
Örebro	117 643	117837	117367	100,2	99,8	100,1	18,0	18,4
Kumla	16225	16939	17790	104,4	109,6	112,2	17,2	16,7
Askersund	11202	11342	11802	101,2	105,4	102,0	21,6	20,3
Karlskoga	39687	38103	35944	96,0	90,6	91,7	18,4	18,6
Nora	9009	9269	10142	102,9	112,6	114,6	18,6	16,6
Lindesberg	24 209	24545	25061	101,4	103,5	101,9	18,6	18,3
Örebro län	275492	273923	273 128	99,4	99,1	99,0	18,4	18,3
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor		1983
1975	1980	1975	1980
Laxå	84,8	83,8	57,0	61,3	333
Hallsberg	84,2	85,2	57,4	64,2	320
Degerfors	85,3	85,3	53,9	60,1	317
Hällefors	84,2	83,7	54,5	62,2	344
Ljusnarsberg	82,9	80,9	50,4	56,2	303
Örebro	81,9	82,0	66,3	70,4	360
Kumla	86,0	85,8	62,1	66,1	319
Askersund	84,5	84,8	54,3	60,3	311
Karlskoga	85,4	84,7	60,2	66,4	385
Nora	84,5	85,6	63,6	69,9	335
Lindesberg	84,8	84,9	60,2	67,0	323
Örebro län	83,6	83,6	61,9	67,1	347
Riket	82,9	83,0	62,7	67,5	357

AU 1982/83:23

Örebro län

Arbetslöshet (%)

B 19

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Laxå	3,11	4,01	6,05	3,96	4,65	7,69
Hallsberg	2,61	2,87	4,29	2,96	2,84	4,48
Degerfors	2,22	2,65	5,08	3,73	3,56	5,83
Hällefors	2,32	3,43	4,63	3,25	4,24	5,95
Ljusnarsberg	4,47	5,10	9,13	5,36	5,77	9,02
Örebro	2,55	2,30	4,44	3,52	3,05	5,60
Kumla	1,83	1,68	3,73	2,40	1,93	3,71
Askersund	2,49	2,85	4,20	3,18	3,57	5,88
Karlskoga	2,89	3,59	6,08	3,36	3,98	6,45
Nora	2,67	2,76	4,71	3,00	3,04	5,30
Lindesberg	2,65	2,82	4,81	3,65	3,54	6,25
Örebro län	2,61	2,73	4,83	3,43	3,33	5,76
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	6259	3,71	3,25
Kvarstående lediga platser	2406	1,42	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		2,60	4,91
I beredskapsarbete	2810	1,66	1,33
I arbetsmarknadsutbildning	1924	1,14	0,87

AU 1982/83:23

B 20

Västmanlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Skinnskatteberg	5459	5 383	5332	98,6	97,7	83,6	18,5	19,4
Surahammar	10968	11074	11444	101,0	104,3	91,1	13,7	15,2
Heby	13 298	13189	13304	99,2	100,0	95,9	18,5	18,8
Kungsör	8231	8279	8481	100,6	103,0	106,0	15,8	13,8
Hallstahammar	18936	18552	17521	98,0	92,5	83,8	14,1	16,1
Norberg	6745	6612	6 651	98,0	98,6	93,5	19,0	19,4
Västerås	116849	117911	117793	100,9	100,8	100,5	13,8	15,6
Sala	19627	20421	21053	104,0	107,3	105,6	18,3	18,4
Fagersta	16923	15911	14782	94,0	87,3	85,7	18,7	18,7
Köping	29713	27872	26799	93,8	90,2	90,3	15,7	16,0
Arboga	14815	14717	14623	99,3	98,7	97,3	17,2	18,0
Västmanlands län	261564	259921	257783	99,4	98,6	96,4	15,4	16,4
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1981
1975	1980	1975	1980
Skinnskatteberg	83,7	84,5	50,9	60,2	318
Surahammar	85,6	84,3	56,6	65,4	321
Heby	85,5	85,1	52,9	57,9	282
Kungsör	86,2	86,6	58,7	64,6	321
Hallstahammar	86,5	82,8	60,4	66,0	342
Norberg	84,1	82,2	53,5	61,8	318
Västerås	84,6	83,3	63,3	68,7	377
Sala	84,6	85,5	62,0	66,2	315
Fagersta	85,6	85,0	59,4	65,8	364
Köping	85,8	84,9	61,9	64,4	337
Arboga	85,3	83,4	54,8	59,2	334
Västmanlands län	85,0	83,9	60,8	66,1	350
Riket	82,9	83,0	62,7	67,5	357

AU 1982/83:23

Västmanlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Skinnskatteberg	2,01	2,69	4,35	3,29	3,45	6,34
Surahammar	3,38	4,85	6,78	4,08	5,36	8,24
Heby	2,54	2,72	4,34	3,52	3,99	6,88
Kungsör	2,97	3,67	5,84	4,05	5,10	7,96
Hallstahammar	3,36	4,26	7,70	5,31	6,07	10,32
Norberg	3,97	3,75	6,58	4,83	3,97	7,13
Västerås	2,50	2,61	5,19	3,08	3,15	6,59
Sala	2,23	2,51	4,82	3,15	3,53	6,54
Fagersta	2,15	2,41	4,44	3,93	3,96	7,21
Köping	3,15	3,47	6,83	3,95	4,43	8,49
Arboga	3,65	4,51	6,74	4,05	4,59	6,63
Västmanlands län	2,73	3,06	5,63	3,58	3,86	7,22
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	6529	3,96	3,25
Kvarstående lediga platser	1675	1,01	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		3,90	4,91
I beredskapsarbete	2436	1,47	1,33
1 arbetsmarknadsutbildning	1391	0,84	0,87

AU 1982/83:23

B 22

Uppsala län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Håbo	6043	9987	13684	165,3	226,4	265,5	4,8	4,7
Älvkarleby	10255	9947	9553	97,0	93,2	93,9	19,4	18,8
Tierp	21232	20833	20324	98,1	95,7	93,2	21,4	19,8
Uppsala	129277	138116	149300	106,8	115,5	120,0	13,7	13,7
Enköping	31922	31911	32946	100,0	103,2	104,7	16,1	16,3
Osthammar	18563	19234	21261	103,6	114,5	113,9	17,0	16,5
Uppsala län	217292	230028	247068	105,9	113,7	117,4	14,7	14,4
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1983
1975	1980	1975	1980
Håbo	88,7	87,9	55,4	66,6	307
Älvkarleby	83,8	85,0	54,2	60,5	341
Tierp	85,7	85,0	53,1	58,6	302
Uppsala	79,1	81,7	64,9	70,3	362
Enköping	84,2	85,0	57,4	64,9	316
Osthammar	86,3	86,2	58,1	65,7	316
Uppsala län	81,6	83,3	61,6	67,8	343
Riket	82,9	83,0	62,7	67,5	357

AU 1982/83:23

B 23

Uppsala län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Håbo	1,16	1,47	2,83	1,93	2,61	4,92
Älvkarleby	2,37	3,26	4,99	2,73	3,45	5,98
Tierp	2,11	2,66	4,55	2,33	2,60	5,40
Uppsala	1,25	1,15	2,36	1,78	1,64	3,23
Enköping	2,51	2,92	5,47	2,97	3,41	5,91
Osthammar	1,16	1,64	2,75	1,40	1,71	2,94
Uppsala län	1,51	1,62	3,09	1,99	2,06	3,90
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	3 520	2,26	3,25
Kvarstående lediga platser	2125	1,36	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		1,66	4,91
I beredskapsarbete	1 195	0,76	1,33
I arbetsmarknadsutbildning	1492	0,96	0,87

AU 1982/83:23

B 24

Stockholms län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning			1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Upplands-Väsby	18840	28810	32164	152,9	170,7	184,8	5,8	7,5
Vallentuna	12676	14886	18 793	117,4	148,3	159,6	8,2	9,4
Värmdö	12 846	16050	18265	124,9	142,2	170,9	10,0	10,2
Järfälla	48953	51549	54823	105,3	112,0	113,8	6,1	9,0
Ekerö	12534	15081	16219	120,3	129,4	139,1	8,3	8,5
Huddinge	54655	62576	68 517	114,5	125.4	139,2	7,9	8,9
Botkyrka	38220	69989	78837	183,1	206,3	208,9	5,5	7,6
Haninge	44 522	50295	59665	113,0	134,0	140,6	5,8	7,5
Tyresö	27017	29366	31415	108,7	116,3	119,9	5,1	6,8
Upplands-Bro	10625	14792	19271	139,2	181,4	194,2	5,4	6,9
Täby	38448	41307	49026	107,4	127,5	139,2	8,9	11,1
Danderyd	27757	27168	28088	97,9	101,2	106,8	15,5	16,3
Sollentuna	37617	43413	46633	115,4	124,0	135,9	9,5	10,7
Stockholm	746560	665202	649686	89,1	87,0	82,6	21,3	22,5
Södertälje	75459	77695	79792	103,0	105,7	112,6	11,0	12,4
Nacka	47738	55321	58399	115,9	122,3	136,6	10,9	11,9
Sundbyberg	28016	26995	26052	96,4	93,0	116,1	18,4	17,7
Solna	55557	53 878	49606	97,0	89,3	92,9	17,5	19,9
Lidingö	36268	36727	37628	101,3	103,7	108,4	14,2	16,8
Vaxholm	20190	27538	31 100	136,4	154,0	165,9	7,5	8,4
Norrtälje	38269	39193	41469	102,4	108,4	113,2	18,7	18,5
Sigtuna	25780	26615	28239	103,2	109,5	122,5	8,1	9,2
Nynäshamn	18157	19100	20767	105,2	114,4	121,7	12,9	13,1
Stockholms län	1476704	1 493 546	1544454	101,1	104,6	106,8	14,7	15,7
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1975	1980	1975	1980
Upplands-Väsby	88,2	87,5	71,4	76,7	381
Vallentuna	87,3	87,0	61,9	70,3	343
Värmdö	88,3	86,5	69,8	74,6	386
Järfälla	87,0	86,3	70,6	75,4	430
Ekerö	88,9	87,8	66,6	71,9	388
Huddinge	84,3	84,2	70,8	75,9	399
Botkyrka	85,3	83,1	68,0	71,9	362
Haninge	84,7	84,5	66,6	73,3	361
Tyresö	85,6	83,6	69,6	74,4	385
Upplands-Bro	87,8	86,5	64,4	72,5	345
Täby	85,9	86,8	67,0	73,5	432
Danderyd	82,1	83,7	66,9	70,7	571
Sollentuna	84,5	84,7	68,9	74,4	428
Stockholm	78,3	80,5	70,9	74,2	496
Södertälje	84,3	83,6	64,9	69,5	378
Nacka	84,5	85,3	70,8	75,6	437
Sundbyberg	82,9	82,0	74,8	77,1	471
Solna	81,1	81,7	73,4	75,8	507
Lidingö	82,8	83,8	69,8	72,8	523
Vaxholm	86,8	85,1	62,5	69,8	395
Norrtälje	83,7	82,0	59,2	64,8	329
Sigtuna	84,9	84,1	65,2	71,9	377
Nynäshamn	86,7	86,5	64,4	69,4	373
Stockholms län	82,0	82,8	69,4	73,6	445
Riket	82,9	83,0	62,7	67,5	357

AU 1982/83:23

B 25

Stockholms län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Upplands-Väsby	0,81	0,76	1,70	1,18	1,10	2,19
Vallentuna	0,60	0,64	1,46	0,88	1,05	1,66
Värmdö	0,64	0,58	1,53	0,97	0,82	2,28
Järfälla	0,74	0,67	1,50	0,95	0,94	1,93
Ekerö	0,34	0,32	0,82	0,52	0,64	1,12
Huddinge	0,84	0,74	1,66	1,30	1,11	2,45
Botkyrka	1,29	1,23	2,79	1,51	1,39	2,87
Haninge	1,28	1,17	2,86	1,80	1,62	3,41
Tyresö	1,09	0,97	2,31	1,41	1,37	2,59
Upplands-Bro	0,73	0,68	1,68	0,90	0,93	1,87
Täby	0,55	0,57	1,40	0,85	0,88	1,77
Danderyd	0,35	0,31	0,65	0,57	0,60	0,88
Sollentuna	0,81	0,72	1,78	1,00	0,92	1,84
Stockholm	1,03	0,86	2,02	1,51	1,28	2,74
Södertälje	1,94	2,09	4,04	2,68	2,82	5,26
Nacka	0,88	0,76	1,90	1,33	1,19	2,78
Sundbyberg	1,16	1,04	2,28	1,60	1,40	3,07
Solna	0,95	0,78	2,03	1,53	1,24	3,11
Lidingö	0,36	0,35	0,73	0,56	0,54	1,27
Vaxholm	0,82	0,93	1,89	1,03	1,17	2,09
Norrtälje	1,26	1,53	2,51	1,60	1,87	3,04
Sigtuna	1,27	1,17	2,73	1,45	1,36	2,82
Nynäshamn	1,21	1,27	2,34	1,61	1,71	2,92
Stockholms län	1,01	0,92	2,11	1,43	1,30	2,71
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen i åldern 16-64 år (%) Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	15 647	1,54	3,25
Kvarstående lediga platser	2715	0,26	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		5,76	4,91
I beredskapsarbete	4501	0,44	1,33
I arbetsmarknadsutbildning	6073	0,60	0,87

AU 1982/83:23

B 26

Södermanlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Vingåker	96%	9519	9781	98,2	100,9	100,2	18,4	17,0
Nyköping	57739	62561	64 548	108,4	111,8	110,6	16,1	16,7
Oxelösund	15 187	14211	13 556	93,6	89,3	90,5	11,3	12,9
Flen	18391	18079	17788	98,3	%,7	%,9	18,1	17,3
Katrineholm	32780	32635	32107	99,6	97,9	97,0	18,9	19,0
Eskilstuna	93842	92663	89479	98,7	95,4	93,6	16,4	17,0
Strängnäs	20635	22245	24351	107,8	118,0	119,0	16,8	16,5
Södermanlands län 248 270	251913	251610	101,5	101,3	100,4	16,6	16,9
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1983
1975	1980	1975	1980
Vingåker	84,4	84,5	60,7	63,8	299
Nyköping	85,0	84,9	58,6	64,4	346
Oxelösund	85,2	84,9	60,6	66,2	377
Flen	83,8	83,3	62,5	66,4	327
Katrineholm	83,8	84,4	62,0	65,0	332
Eskilstuna	82,9	83,0	62,3	67,7	348
Strängnäs	83,5	84,2	62,0	66,9	348
Södermanlands län	83,8	83,9	61,2	66,1	344
Riket	82,9	83,0	62,7	67,5	357

AU 1982/83:23

B 27

Södermanlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
	Samt-	Kvinnor	Ung-	Samt-	Kvinnor	Ung-
	liga		domar	liga		domar
Vingåker	2,38	2,48	4,62	2,86	2,47	5,10
Nyköping	2,13	2,49	5,19	2,38	2,67	5,35
Oxelösund	3,02	3,96	7,93	3,55	3,92	7,42
Flen	2,17	2,54	4,84	2,74	2,97	6,07
Katrineholm	3,05	3,52	6,31	3,44	3,48	6,89
Eskilstuna	3,44	3,50	8,22	4,03	4,01	8,50
Strängnäs	1,86	2,02	4,34	2,74	3,19	5,54
Södermanlands	län 2,76	3,03	6,50	3,26	3,40	6,90
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	5 361	3,41	3,25
Kvarstående lediga platser	2471	1,57	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		2,17	4,91
I beredskapsarbete	2405	1,53	1,33
I arbetsmarknadsutbildning	1790	1,14	0,87

A€ 1982/83:23 B 28

Östergötlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Ödeshög	6038	6051	6194	100,2	102,6	101,7	20,3	19,9
Ydre	4354	4297	4410	98,7	101,3	100,2	21,9	20,2
Kinda	10489	10635	10382	101,4	99,0	98,2	22,0	19,6
Boxholm	6383	5899	5761	92,4	90,3	88,3	21,3	18,2
Åtvidaberg	13034	12976	12936	99,6	99,2	99,5	17,6	17,5
Finspång	24656	24 799	24274	100,6	98,5	98,3	16,0	16,7
Valdemarsvik	9152	8864	8996	96,9	98,3	98,3	19,9	19,4
Linköping	104 527	109236	113993	104,5	109,1	108,8	14,9	16,9
Norrköping	120625	119169	118236	98,8	98,0	96,9	17,5	18,4
Söderköping	9614	10338	11981	107,5	124,6	131,2	15,0	14,2
Motala	41341	41577	41478	100,6	85,1	85,2	17,9	18,0
Vadstena	7423	7718	7608				20,0	17,7
Mjölby	24569	25529	25965	103,9	105,7	106,4	17,1	17,8
Östergötlands län	382205	387088	392214	101,3	102,6	102,3	17,0	17,7
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1983
1975	1980	1975	1980
Ödeshög	82,5	83,0	49,8	56,1	267
Ydre	85,7	85,3	50,4	57,0	275
Kinda	85,2	84,4	53,3	59,7	286
Boxholm	86,6	86,2	54,3	59,3	301
Åtvidaberg	88,3	85,2	56,5	61,3	296
Finspång	87,7	87,7	60,1	65,3	322
Valdemarsvik	87,9	85,6	51,6	61,8	287
Linköping	84,1	84,8	65,7	71,1	368
Norrköping	83,5	83,7	63,6	69,0	349
Söderköping	85,8	86,1	59,7	67,9	293
Motala	85,6	83,8	61,7	66,9	316
Vadstena	85,5	85,0	61,4	71,2	330
Mjölby	85,7	85,8	56,1	63,0	299
Östergötlands län	84,8	84,7	62,0	67,7	336
Riket	82,9	83,0	62,7	67,5	357

AU 1982/83:23

B 29

Östergötlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Ödeshög	2,25	2,60	3,96	2,42	2,85	3,32
Ydre	2,02	2,43	5,81	2,68	2,99	6,90
Kinda	1,71	2,22	3,44	2,56	3,18	4,13
Boxholm	1,97	2,99	4,25	2,30	3,61	3,92
Åtvidaberg	1,55	1,71	3,94	3,26	3,43	4,63
Finspång	2,13	3,11	4,38	2,58	3,50	5,21
Valdemarsvik	2,83	3,26	5,22	3,40	3,72	5,64
Linköping	1,92	1,93	4,44	2,38	2,32	5,17
Norrköping	2,17	1,94	4,20	2,83	2,47	5,16
Söderköping	1,18	1,09	3,00	1,29	1,25	2,19
Motala	3,26	3,29	6,95	4,08	4,14	8,26
Vadstena	1,59	1,77	3,87	1,99	1,99	4,48
Mjölby	2,00	2,47	4,84	3,10	3,74	6,57
Östergötlands län	2,14	2,21	4,59	2,77	2,80	5,44
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	7026	2,88	3,25
Kvarstående lediga platser	3031	1,24	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		2,32	4,91
I beredskapsarbete	3211	1,31	1,33
I arbetsmarknadsutbildning	1929	0,79	0,87

AU 1982/83:23

B 30

Skaraborgs län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Grästorp	5299	5259	5767	99,2	108,8	105,9	19,4	18,5
Mullsjp	4615	5097	6816	110,4	147,7	160,6	11,8	10,6
Habo	4988	6 675	8476	133,8	169,9	186,0	11,6	9,8
Karlsborg	8433	8157	8224	96,7	97,5	95,8	19,7	19,8
Gullspång	7047	6923	6579	98,2	93,4	97,2	20,0	19,0
Vara	22915	22427	23027	97,9	100,5	99,9	20,4	19,5
Götene	11903	12303	13038	103,4	109,5	107,8	17,4	16,2
Tibro	10143	10997	11215	108,4	110,6	109,5	15,8	15,4
Töreboda	10215	10231	10375	100,2	101,6	103,7	19,7	18,0
Mariestad	24795	24686	24247	99,6	97,8	101,9	16,0	15,7
Lidköping	34918	34625	35231	99,2	100,9	100,4	17,9	18,7
Skara	16870	17321	17889	102,7	106,0	105,3	18,8	18,5
Skövde	43 587	45 357	45956	104,1	105,4	109,0	14,8	15,0
Hjo	7360	7682	8870	104,4	120,5	123,5	18,7	18,1
Tidaholm	12733	12965	13069	101,8	102,6	105,0	19,5	17,7
Falköping	32704	32513	31834	99,4	97,3	98,0	19,6	19,6
Skaraborgs län	258525	263 218	270613	101,8	104,7	106,4	17,5	17,1
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1983
1975	1980	1975	1980
Grästorp	86,6	85,0	54,0	61,7	286
Mullsjö	87,6	88,3	62,9	66,1	274
Habo	87,7	88,0	57,4	65,5	269
Karlsborg	84,0	84,5	58,0	64,2	323
Gullspång	86,0	87,5	55,8	58,5	290
Vara	85,9	86,9	56,3	63,5	288
Götene	87,8	88,4	53,8	61,9	292
Tibro	89,3	87,8	57,6	59,8	291
Töreboda	85,7	84,0	51,6	57,0	264
Mariestad	85,9	86,9	64,9	69,7	328
Lidköping	86,8	85,8	60,1	65,4	318
Skara	86,8	86,5	64,1	69,5	323
Skövde	86,6	86,8	63,8	69,0	348
Hjo	86,8	86,0	56,1	62,5	287
Tidaholm	87,3	87,5	58,6	64,2	296
Falköping	86,8	85,6	65,5	69,8	319
Skaraborgs län	86,7	86,5	60,7	66,0	311
Riket	82.9	83.0	62.7	67.5	357

AU 1982/83:23

B 31

Skaraborgs län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Grästorp	2,23	1,79	5,18	3,26	2,93	6,26
Mullsjö	1,80	2,03	4,21	3,47	4,19	5,99
Habo	1,05	1,39	2,33	2,09	2,84	3,71
Karlsborg	2,82	3,61	5,90	3,60	4,36	5,86
Gullspång	4,12	4,73	6,53	5,31	4,81	7,33
Vara	2,01	2,46	4,08	2,42	2,92	4,41
Götene	1,57	1,78	2,89	2,28	2,69	3,96
Tibro	2,50	2,92	4,81	4,00	4,37	6,53
Töreboda	3,79	3,86	7,17	5,52	5,07	9,24
Mariestad	2,48	2,35	5,73	3,26	2,84	7,03
Lidköping	3,16	3,15	5,63	4,31	4,40	7,22
Skara	2,10	2,04	4,83	2,86	2,86	5,64
Skövde	3,03	3,46	6,61	4,03	4,38	7,78
Hjo	1,58	1,83	3,17	2,54	2,42	4,23
Tidaholm	1,83	2,34	4,09	2,18	2,65	4,54
Falköping	2,03	1,80	4,76	2,86	2,68	6,74
Skaraborgs län	2,49	2,66	5,21	3,42	3,57	6,44
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	5602	3,41	3,25
Kvarstående lediga platser	2041	1,24	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		2,74	4,91
I beredskapsarbete	2244	1,36	1,33
I arbetsmarknadsutbildning	1660	1,01	0,87

AU 1982/83:23 B 32

Älvsborgs län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Dals-Ed	4983	5252	5297	105,4	106,3	105,0	22,9	20,5
Färgelanda	6300	6903	7458	109,6	118,4	125,7	18,2	15,8
Ale	17589	21980	23 515	125,0	133,7	137,1	11,1	10,5
Lerum	23 385	28162	30342	120,4	129,7	132,1	9,2	9,5
Vårgårda	7801	8370	9403	107,3	120,5	123,7	17,0	15,7
Tranemo	11588	11786	12428	101,7	107,2	106,3	15,7	16,2
Bengtsfors	12479	12 345	12 077	98,9	%,8	97,0	23,1	20,8
Mellerud	10617	10421	10576	98,2	99,6	102,1	22,9	20,4
Lilla Edet	9993	11229	11845	112,4	118,5	117,7	15,4	14,3
Mark	28985	30217	31386	104,3	108,3	109,5	18,9	18,1
Svenljunga	9735	10165	11069	104,4	113,7	110,7	19,1	19,0
Herrljunga	9049	8833	9309	97,6	102,9	103,5	19,1	18,3
Vänersborg	32454	34365	34966	105,9	107,7	106,5	17,0	17,2
Trollhättan	48605	50225	48773	103,3	100,3	103,7	14,9	16,2
Alingsås	26546	277%	30355	104,7	114,3	113,0	17,4	17,8
Borås	107424	105177	100715	97,9	93,8	92,0	18,0	18,3
Ulricehamn	21276	21451	22188	100,8	104,3	102,9	19,8	19,8
Åmål	13433	13349	13408	99,4	99,8	103,1	20,7	21,2
Älvsborgs län	402242	418026	425110	103,9	105,7	106,0	17,0	16,9
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens		Skattekraft
	Män	Kvinnor	1983
	1975 1980	1975 1980

Dals-Ed	84,0	82,2	57,5	57,4	265
Färgelanda	84,2	84,2	57,7	64,3	269
Ale	88,2	86,3	59,2	66,1	302
Lerum	87,6	85,0	58,5	64,7	323
Vårgårda	86,6	87,0	51,5	58,9	263
Tranemo	89,5	90,0	71,2	71,7	340
Bengtsfors	84,0	83,1	57,7	62,0	307
Mellerud	81,0	81,3	53,6	60,6	284
Lilla Edet	85,3	86,3	57,9	61,6	297
Mark	86,5	85,7	67,1	69,4	309
Svenljunga	87,4	86,1	65,6	66,2	284
Herrljunga	85,9	86,9	59,8	65,2	283
Vänersborg	85,0	85,5	65,5	71,7	345
Trollhättan	85,2	85,5	62,4	68,2	359
Alingsås	85,4	85,2	62,4	64,8	317
Borås	84,0	83,6	69,9	71,7	346
Ulricehamn	87,0	87,6	69,9	70,8	307
Åmål	82,2	81,7	55,1	60,0	316
Älvsborgs län	85,3	85,0	64,2	67,8	324
Riket	82.9	83.0	62.7	67.5	357

AU 1982/83:23

Älvsborgs län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Dals-Ed	4,72	5,94	9,93	3,80	3,94	6,64
Färgelanda	2,31	2,59	5,01	2,51	2,77	4,63
Ale	1,84	2,28	3,64	2,14	2,79	3,84
Lerum	1,44	1,67	2,52	1,84	2,20	3,07
Vårgårda	2,01	2,21	3,53	3,07	3,35	6,02
Tranemo	1,26	1,79	3,05	1,63	2,38	2,90
Bengtsfors	3,17	3,36	5,74	3,31	3,56	5,64
Mellerud	2,65	3,48	5,45	3,72	4,02	6,37
Lilla Edet	2,89	3,42	5,56	3,90	4,28	6,55
Mark	1,90	1,90	4,23	3,24	3,16	5,82
Svenljunga	1,98	2,35	4,06	3,18	3,79	4,88
Herrljunga	1,46	1,97	2,53	1,95	2,57	2,99
Vänersborg	1,96	1,89	4,39	2,30	2,16	4,96
Trollhättan	2,56	2,94	4,90	3.58	3,89	5,25
Alingsås	2,78	2,95	5,06	4,38	4,54	7,47
Borås	3,24	3,05	6,67	4,13	4,00	7,09
Ulricehamn	1,59	1,75	3,54	2,06	2,02	4,32
Åmål	4,58	5,27	9,17	5,84	6,31	10,00
Älvsborgs län	2,50	2,68	5,07	3,31	3,47	5,71
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	8417	3,21	3,25
Kvarstående lediga platser	1815	0,39	0.66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		2,53	4,91
I beredskapsarbete	4414	1,68	1,33
I arbetsmarknadsutbildning	2399	0,91	0,87

3 Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 23

AU 1982/83:23

Göteborgs och Bohus län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Härryda	15914	20741	24037	130,3	151.0	160,8	9.7	10,2
Partille	24635	27151	27784	110,2	112,8	115,2	11,4	12,8
Öckerö	8468	9219	9916	108.9	117,1	120,3	14,4	15,1
Stenungsund	12559	14617	16440	116,4	130,9	142,6	9,7	10,1
Tjörn	9316	10618	12005	114,0	128,9	142,4	15,7	15,6
Orust	8916	10586	12639	118,7	141,8	151,7	18,5	16,4
Sotenäs	9370	9133	9293	97,5	99,2	101,7	25,8	24,0
Munkedal	9716	10210	10771	105,1	110,9	118,8	18,9	17,2
Tanum	10840	11058	11430	102,0	105,4	107,2	24,3	22,5
Göteborg	465682	444651	425875	95,5	91,5	88,8	17,9	18,9
Mölndal	44 512	47295	48 289	106,3	108.5	110,4	12,3	14,5
Kungälv	24 155	28311	30535	117,2	126,4	132,1	11,8	13,5
Lysekil	13777	15 076	15003	109,4	108,9	108,2	20,4	18,4
Uddevalla	47755	46861	46053	98,1	96,4	97,5	16,8	18,2
Strömstad	9586	9485	9768	98,9	101,9	101,1	22,6	22,3
Göteborgs och
Bohus län	715 201	715012	709838	100,0	99,3	98,9	16,7	17,5
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1983
1975	1980	1975	1980
Härryda	86,9	85,5	61.8	67,2	333
Partille	85,5	82,8	63,3	69,3	364
Öckerö	87,9	84,1	50,5	54,5	285
Stenungsund	87,1	85,3	57,6	64,5	333
Tjörn	86,1	81,7	51,3	56,5	295
Orust	86,8	84,5	51,0	57,9	276
Sotenäs	83,8	82,9	56,8	60,2	301
Munkedal	84,3	84,3	56,0	58,2	282
Tanum	83,1	81,7	56,1	59,4	265
Göteborg	79,4	77,0	63,4	66,9	396
Mölndal	85,0	81,5	64,6	68,1	374
Kungälv	87,0	85,8	60,9	65,2	331
Lysekil	83,6	82,8	58,5	62,8	312
Uddevalla	83,2	83,1	62,4	66,1	346
Strömstad	84,4	81,2	63,5	65,3	302
Göteborgs och
Bohus län	81,5	79,4	62,4	66,1	370
Riket	82,9	83,0	62,7	67,5	357

AU 1982/83:23

Göteborgs och Bohus län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Härryda	0,83	0,95	1,63	1,54	1.91	2,28
Partille	1,61	1,84	3,34	2,17	2.42	3,71
Öckerö	1,39	1,67	3,58	1,57	1,91	3,36
Stenungsund	2,79	3,77	5,62	3,39	4,59	6,30
Tjörn	1,98	2,65	3,93	2,74	3,34	4,93
Orust	2,12	2,26	4,23	2,55	2,70	4,57
Sotenäs	2,59	2,78	4,35	3,10	3,19	4,33
Munkedal	2,49	2,67	4,29	3,18	3,80	5,51
Tanum	2,36	2,19	4,48	2,68	2,64	4,79
Göteborg	2,49	2,37	4,15	3,51	3,32	5,49
Mölndal	1,00	1,04	1.84	1.41	1,49	2,23
Kungälv	1,40	1,68	2,41	1,90	2,31	2,95
Lysekil	2,27	2,10	4,21	2,96	3,01	4,38
Uddevalla	2,13	2,30	4,77	2,51	2,58	5,22
Strömstad	2,77	2,38	5,22	2,64	2,40	4,23
Göteborgs och
Bohus län	2,21	2,21	3,91	3,02	3,00	4,48
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	13734	3,00	3,25
Kvarstående lediga platser	1815	0,39	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		7,57	4,91
I beredskapsarbete	5722	1,25	1,33
I arbetsmarknadsutbildning	4 363	0,95	0,87

AU 1982/83:23

Hallands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Hylte	10978	11 152	11 114	101,6	101,2	104,2	20,5	18,5
Halmstad	70466	74 292	76355	105,4	108,4	112,1	17,2	17,7
Laholm	18696	19830	21320	106,1	114,0	120,3	18.6	17,5
Falkenberg	31834	33 102	35 339	104,0	111.0	114,1	18,5	18,3
Varberg	38877	43 051	45035	110,7	115,8	121,6	16,7	16,3
Kungsbacka	28877	38353	45176	132,8	156,4	168,2	10,8	11,3
Hallands län	199728	219780	234 339	110,0	117,3	122,7	16,4	16,3
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1983
1975	1980	1975	1980
Hylte	87,0	86,2	59,4	63,0	322
Halmstad	83,9	83,4	63,6	68,1	338
Laholm	87,4	86,6	60,9	62,9	276
Falkenberg	87,6	86,7	60,7	64,8	300
Varberg	87,8	85,9	61,4	66,1	325
Kungsbacka	86,8	84,0	58,1	62,6	323
Hallands län	86,2	84,9	61,4	65,5	321
Riket	82,9	83,0	62,7	67,5	357

AU 1982/83:23

B 37

Hallands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Hylte	2,43	3,51	3,93	3,13	4,19	4,51
Halmstad	2,65	2,76	5,66	3,75	4,04	7,48
Laholm	2,18	2,61	4,70	2,74	3,12	5,77
Falkenberg	1,88	2,28	4,11	2,69	3,15	5,69
Varberg	1,65	1,92	3,44	2,39	2,55	4,59
Kungsbacka	1,34	1,53	2,94	1,86	2,20	3,86
Hallands län	2,04	2,32	4,34	2,84	3,20	5,69
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen i åldern 16-64 år (%) Länet Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	4073	2,84	3,25
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	791	0,55	0,66
ledig plats		5,15	4,91
I beredskapsarbete	1626	1,13	1,33
1 arbetsmarknadsutbildning	836	0,58	0,87

4 Riksdagen 1982/83. 18 sami. Nr 23

AU 1982/83:23

Jönköpings län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Aneby	6272	6508	6933	103,8	110,5	100,0	18,8	18,7
Gnosjö	7676	8324	8935	108,4	116,4	115,9	12,8	12,8
Gislaved	26062	27570	28258	105,8	108,4	111,8	14,9	14,9
Vaggeryd	11049	11355	12112	102,8	109,6	107,8	17,3	16,6
Jönköping	107656	108500	107 134	100,8	99,5	100,8	17,1	17,6
Nässjö	33 564	32591	31295	97,1	93,2	94,1	18,9	20,3
Värnamo	29273	30072	30410	102,7	103,9	105,9	16,1	16,8
Sävsjö	11507	11590	11763	100,7	102,2	101,4	19,8	19,4
Vetlanda	28826	28532	28375	99,0	98,4	98,8	19,3	18,7
Eksjö	18190	18227	18046	100,2	99,2	100,3	19,8	18,9
Tranås	19287	18717	18178	97,0	94,3	93,6	20,2	20,6
Jönköpings län	299362	301986	301 439	100,9	100,7	101,5	17,6	17,8
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1983
1975	1980	1975	1980
Aneby	85,6	87,2	58,9	59,1	268
Gnosjö	88,2	87,6	70,3	70,3	324
Gislaved	87,4	89,5	64,6	71,0	328
Vaggeryd	87,2	87,8	57,7	63,0	298
Jönköping	84,1	84,5	63,0	67,3	343
Nässjö	84,7	85,1	59,7	63,0	319
Värnamo	85,9	87,8	66,1	71,1	336
Sävsjö	85,8	86,5	55,3	57,9	292
Vetlanda	85,9	86,4	56,6	61,7	299
Eksjö	85,2	85,0	62,6	67,7	322
Tranås	85,6	85,4	62,1	64,2	308
Jönköpings län	85,3	86,0	62,1	66,3	325
Riket	82.9	83.0	62.7	67.5	357

AU 1982/83:23

Jönköpings län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Aneby	1,42	2,11	3,28	2,32	3,43	4,74
Gnosjö	0,83	1,00	1,78	1,36	1,84	2,02
Gislaved	1,64	2,21	3,51	2,48	3,11	4,48
Vaggeryd	2,70	3,11	5,42	3,63	4,44	6,12
Jönköping	2,30	2,39	4,97	3,19	3,20	6,17
Nässjö	1,91	2,62	4,04	2,63	3,51	5,43
Värnamo	1,81	1,93	4,09	2,33	2,48	4,38
Sävsjö	2,31	2,59	5,22	2,76	3,47	4,80
Vetlanda	1,96	2,50	4,55	3,08	3,71	6,79
Eksjö	2,10	2,33	4,72	2,61	3,11	5,67
Tranås	2,87	3,44	7,06	4,56	5,44	10,05
Jönköpings län	2,09	2,41	4,60	2,94	3,35	5,78
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år {%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	5 094	2,75	3,25
Kvarstående lediga platser	847	0,45	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		6,01	4,91
I beredskapsarbete	1999	1,08	1,33
I arbetsmarknadsutbildning	1 181	0,63	1,87

AU 1982/83:23

B 40

Kronobergs län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Uppvidinge	12004	11531	10798	96,1	90,0	86,6	23,8	23,0
Lessebo	8460	8908	9038	105,3	106,8	98,4	19,8	19,3
Tingsryd	14923	14735	14622	98,7	98,0	93,9	22,8	22,8
Alvesta	19191	18784	19710	97,9	102,7	99,8	18,5	17,9
Almhult	15 260	15250	15596	99,9	102,2	101,7	18,6	18,1
Markaryd	11821	11918	11468	100,8	97,0	90,0	18,8	19,1
Växjö	58908	62 048	65450	105,3	111,1	113,4	14,6	14,9
Ljungby	26285	26264	27339	99,9	104,0	104,1	17,6	17,6
Kronobergs län	166852	169438	174021	101,5	104,3	103,2	17,7	17,6
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens	och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens		Skattekraft
	Män	Kvinnor	1983
	1975 1980	1975 1980

Uppvidinge	83,7	84,2	57,8	60,2	303
Lessebo	87,7	86,0	62,6	66,8	301
Tingsryd	83,3	86,1	54,3	60,0	279
Alvesta	83,9	85,7	59,6	64,9	292
Älmhult	85,2	85,8	60,1	64,0	312
Markaryd	84,8	85,1	59,5	61,7	305
Växjö	83,2	85,0	64,7	70,4	351
Ljungby	85,1	86,1	61,8	66,5	315
Kronobergs län	84,2	85,4	61,6	66,5	321
Riket	82.9	83.0	62.7	67.5	357

AU 1982/83:23

B 41

Kronobergs län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Uppvidinge	3,76	4,65	6,48	5,35	6,55	7,98
Lessebo	2,04	2,56	4,04	2,11	2,60	3,79
Tingsryd	2,10	2,56	4,57	2,95	3,55	5,02
Alvesta	1,16	1,30	2,50	1,75	1,84	3,31
Almhult	1,50	1,99	3,30	2,28	2,84	3,90
Markaryd	3,01	3,85	5,20	4,41	5,03	7,57
Växjö	2,18	2,22	5,12	3,02	2,97	6,67
Ljungby	1,41	1,66	3,30	2,29	2,56	4,38
Kronobergs län	2,02	2,31	4,36	2,87	3,14	5,54
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	2947	2,79	3,25
Kvarstående lediga platser	683	0,64	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		4,33	4,91
I beredskapsarbete	1 145	1,08	1,33
1 arbetsmarknadsutbildning	1 145	1,07	0,87

AU 1982/83:23

B 42

Kalmar län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Högsby	8315	7671	7777	92,3	93,5	90,5	24,8	22,7
Torsås	7585	7670	7924	101,1	104,5	104,1	23,4	21,7
Mörbylånga	9917	11383	12720	114,8	128,3	126,6	17,7	17,7
Hultsfred	19591	18422	17462	94,0	89,1	88,9	21,0	19,3
Mönsterås	13429	13036	13235	97,1	98,6	95,3	18,0	17,9
Emmaboda	11772	11699	11 153	99,4	94,7	94,7	19,5	18,8
Kalmar	52496	52385	53499	99,8	101,9	100,4	17,8	18,6
Nybro	22210	21569	21257	97,1	95,7	96,3	20,0	19,6
Oskarshamn	25662	28007	27789	109,1	108,3.	105,3	17,5	18,1
Västervik	42297	41702	40906	98,6	96,7	95,1	19,6	18,8
Vimmerby	17138	16394	15972	95,7	93,2	91,8	18,9	18,4
Borgholm	10444	10786	11 129	103,3	106,6	105,3	23,7	22,9
Kalmar län	240856	240724	240823	99,9	100,0	98,6	19,3	19,1
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1983
1975	1980	1975	1980
Högsby	83,8	84,5	57,2	59,3	282
Torsås	83,6	82,3	47,5	55,2	244
Mörbylånga	85,0	86,0	55,5	62,9	276
Hultsfred	84,0	84,5	57,1	62,6	299
Mönsterås	85,0	84,2	53,8	61,5	299
Emmaboda	85,7	86,0	58,8	62,7	318
Kalmar	83,1	83,3	63,6	70,2	345
Nybro	84,9	85,4	58,0	63,6	309
Oskarshamn	85,1	85,2	60,6	65,1	329
Västervik	84,1	84,5	61,8	67,3	317
Vimmerby	83,5	85,7	53,9	60,2	293
Borgholm	81,7	81,6	55,7	60,2	264
Kalmar län	84,1	84,4	59,2	64,9	312
Riket	82,9	83,0	62,7	67,5	357

AU 1982/83:23

Kalmar län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Högsby	2,95	4,03	6,35	4,21	5,58	8,61
Torsås	2,58	2,14	4,12	3,19	3,13	5,30
Mörbylånga	1,23	1,15	2,82	1,87	1,84	4,12
Hultsfred	2,75	3,07	5,60	4,35	4,54	6,45
Mönsterås	2,69	3,63	6,38	3,84	5,00	7,37
Emmaboda	2,08	2,66	4,49	2,92	3,89	5,13
Kalmar	1,66	1,61	3,64	2,40	2,36	4,58
Nybro	2,49	2,94	4,66	3,92	4,41	6,21
Oskarshamn	2,06	2,71	3,74	3,18	3,86	6,26
Västervik	2,17	1,86	4,15	3,54	3,18	6,33
Vimmerby	2,77	3,82	5,91	4,25	5,28	8,43
Borgholm	1,82	1,55	3,63	2,52	2,27	4,72
Kalmar län	2,15	2,37	4,39	3,25	3,50	5,94
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	5067	3,47	3,25
Kvarstående lediga platser	1029	0,70	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		4,92	4,91
I beredskapsarbete	1699	1,16	1,33
I arbetsmarknadsutbildning	1349	0,92	0,87

AU 1982/83:23

B 44

Gotlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning	1970 =	100	% över 64 år
	1970 1975 1982	1975	1982 1990	1982 1990
Visby	53780 54400 55897	101,2	103,9 104,5	17,3 16,6
Gotlands län	53780 54400 55 897	101,2	103,9 104,5	17,3 16,6
Riket		101,6	103,1 103,5	16,8 17,2
Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
	Män	Kvinnor	1983
	1975 1980	1975	1980
Visby	84,1 83,6	63,1	69,6
Gotlands län	84,1 83,6	63,1	69,6	299
Riket	82,9 83,0	62,7	67,5	357

AU 1982/83:23

Gotlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun 1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt liga	Kvinnor Ung-domar
Visby 1,38	1,32	3,52	1,75	1,76	4.31
Gotlandslän 1,38	1,32	3,52	1,75	1,76	4,31
Riket 2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72
Arbetsmarknadsläget februari 1983
		Antal		Andel av befolkningen
				i åldern 16-	■64 år (%)
				Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut		602		1,76	3,25
Kvarstående lediga platser		321		0,93	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats				1,88	4,91
I beredskapsarbete		491		1,43	1,33
I arbetsmarknadsutbildning		548		1,60	0,87

AU 1982/83:23

Blekinge län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970 1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Olofström	17567 17187	15271	97,8	86,9	85,7	15,2	15,7
Karlskrona	59232 60013	59597	101,3	100,6	99,9	19,2	19,0
Ronneby	29659 30368	29 885	102,4	100,8	99,9	18,8	18,1
Karlshamn	31894 32136	31714	100,8	99,4	97,7	17,6	17,3
Sölvesborg	15164 15632	15624	103,1	103,0	103,2	17,5	18,1
Blekinge län	153516 155336	152091	101,2	99,1	98,2	18,2	18,0
Riket			101,6	103,1	103,5	16,8	17,2
Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens				Skattekraft
	Män		Kvinnor		1983
	1975 1980	1975	1980

Olofström	86,0	85,6	57,6	60,4	327
Karlskrona	82,1	82,9	60,6	67,4	329
Ronneby	83,9	84,1	54,4	61,2	299
Karlshamn	85,8	86,1	60,5	64,6	325
Sölvesborg	86,1	85,4	56,0	59,3	301
Blekinge län	84,1	84,3	58,7	64,1	319
Riket	82.9	83,0	62.7	67.5	357

AU 1982/83:23

Blekinge län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Olofström	3,39	4,68	7,27	4,35	5,80	8,13
Karlskrona	2,26	2,07	5,56	2,67	2,54	6,26
Ronneby	2,94	3,47	6,86	3,48	4,15	7,52
Karlshamn	3,54	3,92	8,08	5,18	5,45	9,87
Sölvesborg	3,48	4,00	7,20	4,87	5,52	8,64
Blekinge län	2,90	3,19	6,68	3,76	4,10	7,71
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	3 732	4.00	3,25
Kvarstående lediga platser	433	0,46	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		8,62	4,91
I beredskapsarbete	1943	2,08	1,33
I arbetsmarknadsutbildning	902	0,96	0,87

AU 1982/83:23

B 48

Kristianstads län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Ö Göinge	14526	14942	15151	102,9	104,3	105,2	16,7	16,4
Örkelljunga	8718	8 843	9301	101,4	106,7	112,0	18,7	18,3
Tomelilla	13014	12605	12523	96,9	96,2	98,3	22,4	20,9
Bromölla	10795	11384	12122	105,5	112,3	113,9	14,1	14,9
Osby	13 758	13810	13 689	100,4	99,5	102,4	19,9	19,3
Perstorp	7905	7407	7238	93,7	91,6	97,3	13,9	14,9
Klippan	16256	16263	16406	100,0	100,9	104,7	18,2	17,9
Åstorp	10617	11486	12910	108,2	121,6	128,6	12,9	12,6
Båstad	10500	11 160	12224	106,3	116,4	124,0	21,4	21,2
Kristianstad	65100	67499	69197	103,7	106,3	109,2	18,1	18,2
Simrishamn	20392	20103	20279	98,6	99,4	102,2	22,7	22,6
Ängelholm	25988	28173	30420	108,4	117,1	126,7	18,5	18,8
Hässleholm	46592	48339	48839	103,7	104,8	108,3	18,0	18,6
Kristianstads län	264161	272 014	280299	103,0	106,1	110,1	18,3	18,4
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1983
1975	1980	1975	1980
Ö Göinge	85,8	84,9	60,6	65,0	302
Örkelljunga	85,0	85,9	60,0	60,2	283
Tomelilla	84,2	85,3	57,3	60,7	276
Bromölla	86,3	85,8	57,7	63,2	305
Osby	85,2	85,9	58,1	61,9	301
Perstorp	85,1	82,6	60,1	64,6	335
Klippan	83,9	85,2	58,6	62,5	306
Åstorp	86,9	85,4	59,1	62,9	291
Båstad	83,8	82,7	56,4	60,7	312
Kristianstad	83,1	83,0	65,1	69,3	335
Simrishamn	85,6	84,3	59,5	64,8	304
Ängelholm	84,2	84,6	63,8	66,5	320
Hässleholm	84,1	83,2	59,0	62,1	302
Kristianstads län	84,4	84,1	61,0	64,8	312
Riket	82,9	83,0	62,7	67,5	357

AU 1982/83:23

B 49

Kristianstads län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Ö Göinge	3,39	4,32	5,45	4,80	5,19	6,36
Örkelljunga	1,45	1,67	3,28	3,51	4,30	4,70
Tomelilla	2,95	3,41	6,69	4,02	4,65	8,56
Bromölla	4,33	5,90	9,93	5,88	7,07	10,80
Osby	2,42	3,01	5,36	4,98	5,14	7,50
Perstorp	1,88	2,41	4,00	2,73	3,62	5,39
Klippan	2,56	2,87	5,07	3,19	3,67	5,71
Åstorp	2,42	3,11	5,31	3,71	4,63	6,97
Båstad	1,00	0,98	2,49	1,10	1,12	2,04
Kristianstad	2,31	2,43	4,80	3,19	3,40	6,22
Simrishamn	2,26	2,39	4,90	2,93	2,96	5,42
Ängelholm	1,70	1,82	4,38	2,33	2,50	5,15
Hässleholm	2,78	2,98	6,83	3,85	4,07	8,23
Kristianstads län	2,43	2,75	5,34	3,45	3,79	6,54
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	5964	3,51	3,25
Kvarstående lediga platser	1699	1,00	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		3,51	4,91
I beredskapsarbete	2572	1,51	1,33
I arbetsmarknadsutbildning	1 174	0,69	0,87

AU 1982/83:23

B 50

Malmöhus län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970 =	100		% över 64 år
1970	1975	1982	1975	1982	1990	1982	1990
Svalöv	12074	12546	12 842	103,9	106,4	109,1	17,6	15,9
Staffanstorp	10987	15819	16967	144,0	154,4	159,1	7,0	7,3
Burlöv	11836	14112	14444	119,2	122,0	126,1	10,6	12,3
Vellinge	12936	21833	23927	168,8	185,0	191,1	9,6	10,2
Bjuv	13122	14192	14486	108,2	110,4	114,4	13,4	13,3
Kävlinge	14474	19239	20754	132,9	143,4	151,6	12,1	11,6
Lomma	12174	15404	16726	126,5	137,4	139,5	9,8	10,5
Svedala+Bara	9797	13 244	16138	135,2	164,7	173,0	10,2	9,9
Skurup	10457	11789	12746	112,7	121,9	129,0	17,8	16,0
Sjöbo	13 339	14050	15139	105,3	113,5	117,4	19,9	18,2
Hörby	11693	11871	12730	101,5	108,9	113,0	21,3	19,6
Höör	8861	10005	11233	112,9	126,8	135,0	19,1	18,5
Malmö	264 937	243 591	230381	91,9	87,0	85,1	19,9	21,5
Lund	68 818	76284	79744	110,8	115,9	119,6	13,6	13,6
Landskrona	37618	38409	35984	102,1	95,7	91,5	19,1	20,1
Helsingborg	100305	101685	102952	101,4	102,6	103,1	18,8	19,5
Höganäs	19007	21267	22189	111,9	116,7	121,2	18,1	18,0
Eslöv	26140	26288	26692	100,6	102,1	105,5	17,3	16,9
Ystad	24028	23693	23994	98,6	99,9	100,5	22,0	21,5
Trelleborg	35934	34748	34 268	96,7	95,4	95,5	17,3	18,1
Malmöhus län	718537	740069	744336	103,0	103,6	104,4	17,2	17,7
Riket				101,6	103,1	103,5	16,8	17,2

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor		1983
1975	1980	1975	1980
Svalöv	87,8	86,1	61,6	65,6	295
Staffanstorp	89,8	87,0	66,1	72,2	337
Burlöv	87,7	86,4	70,3	72,7	358
Vellinge	89,5	86,2	63,4	68,9	344
Bjuv	87,5	86,5	63,6	66,1	302
Kävlinge	89,3	89,0	65,8	71,9	327
Lomma	88,8	86,2	64,3	71,2	364
Svedala+Bara	90,1	89,1	62,7	67,8	302
Skurup	86,7	87,1	57,2	62,1	282
Sjöbo	86,8	86,2	64,3	63,5	277
Hörby	86,6	85,3	68,7	70,1	285
Höör	86,5	85,4	64,0	69,3	303
Malmö	79,4	78,5	66,3	68,4	394
Lund	77,1	81,0	68,5	71,5	382
Landskrona	83,6	83,1	62,7	65,6	348
Helsingborg	82,6	79,6	65,7	67,5	356
Höganäs	85,0	82,6	58,9	63,3	325
Eslöv	86,9	86,0	64,4	68,7	316
Ystad	85,0	83,2	61,2	65,2	330
Trelleborg	86,3	84,2	63,4	66,9	333
Malmöhus län	82,8	82,0	65,3	68,3	356
Riket	82,9	83,0	62,7	67,5	357

AU 1982/83:23

B 51

Malmöhus län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1981			1982
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Svalöv	1,55	2,02	3,48	2,05	2,34	3.81
Staffanstorp	1,08	1,23	2,74	1,67	2,00	3,74
Burlöv	2,42	2,75	5,01	2,84	3,27	4,63
Vellinge	1,37	1,85	2,99	1,83	2,39	3,91
Bjuv	2,28	2,93	5,92	2,99	3,43	6,84
Kävlinge	1,44	1,56	3,69	1,96	2,14	4,29
Lomma	0,97	1,10	2,96	1,21	1,42	3.35
Svedala	1,53	2,17	3,90	1,80	2.46	3,%
Skurup	2,64	3,37	6,26	3,88	4,82	7,57
Sjöbo	2,60	2,80	6,38	3,17	3,79	6,00
Hörby	1,83	1,95	3,51	2,15	2,06	3,86
Höör	2,04	1,64	4,62	2,44	2.04	5,02
Malmö	3,76	3,58	6,95	4,98	4,80	8,68
Lund	2.04	1,84	3,70	2,82	2,55	5,02
Landskrona	2.88	3,27	5,63	3,69	4,07	6,85
Helsingborg	2,43	2,57	4,35	3,39	3,56	6,29
Höganäs	2,13	2,53	4,30	2,27	2.54	4,02
Eslöv	2,15	2,47	5,13	3,08	3,63	6,53
Ystad	3,70	4,27	8,07	4,86	5,48	10,42
Trelleborg	3,52	4,24	8,64	4,28	5,06	9.77
Malmöhus län	2,75	2,85	5,52	3.62	3,75	6.80
Riket	2,35	2,46	4,75	3,07	3,15	5,72

Arbetsmarknadsläget februari 1983
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	19002	4,05	3,25
Kvarstående lediga platser	1648	0,35	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		11,53	4,91
I beredskapsarbete	5406	1,15	1,33
1 arbetsmarknadsutbildning	2808	0,59	0,87

AU 1982/83:23

B 52

Definitioner

Regionalstatistiskt underlag

I föregående tabeller redovisas regionalstatistiska uppgifter för landets
kommuner och län avseende befolkning, förvärvsfrekvens, arbetslöshet
samt arbetsmarknadsläget under februari månad 1983. De redovisade uppgifterna
är hämtade från följande källor.

Befolkningsutveckling åren 1970—1990

Redovisade uppgifter rörande befolkningens storlek år 1970 är från folkoch
bostadsräkningen, medan uppgifterna för åren 1975 och 1982 är hämtade
ur statistiska centralbyråns officiella statistik och avser förhållandena
per den 31 december resp. år. Kommunindelningen är däremot i samtliga
fall den från den I januari 1982 gällande.

Beteckningen ”1970=100” i tabellen beskriver befolkningsutvecklingen
sedan år 1970 i form av en index. Uppgifterna för år 1990 är härvid
baserade på länsstyrelsernas officiella prognoser per mars 1982.

Förvärvsfrekvens åren 1975 och 1980 och skattekraft
Uppgifter avseende förvärvsfrekvensen år 1975 är hämtade från folkoch
bostadsräkningen. 1980 års uppgifter är baserade på specialbearbetningar
av inkomststatistiken (SPINK). Förvärvsfrekvensen avser andelen
förvärvsarbetande som arbetar minst 1 timme per vecka av befolkningen i
arbetsför ålder, dvs. i åldern 16—64 år.

Skattekraften redovisas på grundval av preliminära siffror från 1982 års
taxering. Med skattekraft avses antal skattekronor dividerat med invånarantalet
vid taxeringsårets ingång.

Arbetslöshet

Redovisade uppgifter rörande den procentuella arbetslösheten baseras
på det genomsnittliga antalet kvarstående arbetslösa arbetssökande utan
arbete för omedelbar placering för åren 1981 och 1982 enligt arbetsmarknadsstyrelsens
arbetssökanderegister.

För att räkna fram den procentuella arbetslösheten har antalet arbetslösa
ställts i relation till den aktuella åldersgruppens storlek. Det totala
antalet arbetslösa samt antalet arbetslösa kvinnor har sålunda ställts i
relation till totalbefolkningen resp. antalet kvinnor i åldern 16-64 år.
Antalet arbetslösa ungdomar har ställts i relation till det totala antalet
individer i åldern 16—24 år.

Arbetsmarknadsläget februari 1983

Samtliga uppgifter rörande arbetsmarknadsläget under februari månad
1983 avser ett genomsnittsvärde för årets tre första månader. Kvarstående

AU 1982/83:23

arbetslösa arbetssökande samt det totala antalet arbetssökande vid månadens
slut är hämtade ur arbetsmarknadsstyrelsens arbetssökanderegister.

Antalet lediga platser är tagna ur arbetsmarknadsstyrelsens register över
lediga platser.

Antalet sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats har beräknats
genom att dividera antalet lediga platser med antalet kvarstående arbetslösa
vid månadens slut.

Uppgifter rörande personer i beredskapsarbete, i övriga sysselsättningsskapande
åtgärder samt i olika typer av arbetsmarknadsutbildning har
hämtats ur löpande statistik från arbetsmarknadsstyrelsen.

Uppgifter rörande antalet personer med förtidspension är hämtade från
riksförsäkringsverkets preliminära statistik för januari 1983. Genom att
förtidspension och sjukbidrag kan beviljas retroaktivt kan det slutliga
antalet personer med denna typ av ersättning väntas öka något.

AU 1982/83:23

B 54

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 4

1982 års beslut om regionalpolitiken 14

Utredning om det regionalpolitiska stödet till näringslivet 17

Utskottet 22

Riktlinjer m. m 22

Decentraliseringsfrågor 29

Förändringar av de regionalpolitiska stödformerna 33

Anslagsfrågor m. m 34

Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet 34

Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån 36

Regionalpolitisk stöd: Regionala utvecklingsinsatser 37

Bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd 38

Glesbygdsstödets utformning 39

Medelsbehovet 40

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i

glesbygder m. m 41

Ersättning för nedsättning av socialavgifter 41

Stödområdesindelningen 42

Utvecklingsproblem i landsdelar och län 44

Norrland 45

Mellansverige 49

Stockholms län 55

Västsverige 56

Smålandslänen, Östergötland och Gotland 58

Skåne och Blekinge 61

Utskottets hemställan 67

Reservationer

1. Riktlinjer för regionalpolitiken m. m. (m) 71

2. Riktlinjer för regionalpolitiken m. m. (c) 72

3. Riktlinjer för regionalpolitiken m. m. (fp) 75

4. Riktlinjer för regionalpolitiken m. m. (vpk) 77

5. Decentralisering med utnyttjande av ny teknik (c) 79

6. Anslag till Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet (m) 80

7. Anslag till Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån (m) 81

8. Bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd (c, vpk) 81

9. Riksdagsuttalande om utjämning av priserna på oljeprodukter
(vpk) 82

10. Beloppsgränsema för stöd till glesbygd sföretag m. m. (c) 82

11. Anslag till Regionalpolitisk stöd: Regionala utvecklingsinsatser
(m) 83

12. Anslag till Regionalpolitisk stöd: Regionala utvecklingsinsatser

(c, fp) 84

13. Anslag till Ersättning för nedsättning av socialavgifter, m. m. (m) 85

14. Inplacering av Timrå kommun i stödområde (vpk) 85

15. Medel till regionala utveckingsinsatser i Jämtlands län (c) 86

16. Åtgärdsprogram för Västernorrlands län och Söderhamns kommun
(vpk) 86

17. Åtgärdsprogram för Mellansverige (vpk) 87

AU 1982/83:23

B 55

18. Åtgärdsprogram för Stockholms län (vpk) 90

19. Regionalpolitiska medel till försöksprojekt i den s. k. Inlandsova len

(vpk) 91

Särskilda yttranden

1. Utlokalisering av statliga förvaltningsenheter m. m. (m) 92

2. Lokalisering av ny statlig verksamhet till Stockholm (c) 92

3. Bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd (m) 93

4. Sänkning av arbetsgivaravgifterna i Sorsele och Dorotea kommuner
(fp) 93

5. Förutsättningar för utvecklingen i länen (m) 94

j

Bilaga Bl-B 53

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983