AU 1982/83:22

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1982/83:22

om anslag till invandring m. m. (prop. 1982/83:100) jämte motioner

I betänkandet behandlas de i proposition 1982/83:100 bilaga 12 (arbetsmarknadsdepartementet)
efter föredragning av statsrådet Gradin gjorda
framställningarna om anslag under avsnitt D. Invandring m.m. I anslutning
till propositionen tar utskottet upp sju motioner som väckts under den
allmänna motionstiden i år.

Sammanfattning

Utskottet godtar regeringens förslag i fråga om anslag till invandrarpolitiken
för budgetåret 1983/84 enligt följande:

Statens invandrarverk
Åtgärder för flyktingar
Åtgärder för invandrare
Översättningsservice

51675000 kr.
162625000 kr.
15952000 kr.
500000 kr.

Summa

230752000 kr.

Den föreslagna höjningen med 52296000 kr., eller 29%, i förhållande till
anslagen för innevarande budgetår, förklaras av en kraftig uppräkning av
förslagsanslaget till Åtgärder för flyktingar.

Utskottets ställningstagande i anslagsfrågorna medför att en vpk-motion
om krav på höjningar av anslaget till Åtgärder för invandrare med sammanlagt
5567000 kr. avstyrks.

Under anslagsavsnitten har utskottet behandlat ytterligare fyra motionsyrkanden.
Det gäller frågor som rör nya principer och regler för flyktinginvandringen,
hjälp till flyktingar som vill återvända till sina hemländer
samt det ekonomiska stödet till invandrarnas organisationer. Inget av
förslagen har ansetts påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.

Sist i betänkandet tar utskottet upp motioner som rör dels tvåspråkighet
som merit vid anställning, dels svenskundervisning för invandrare. Motionerna
avstyrks med hänvisning till att frågorna har utretts och nu är under
beredning i regeringskansliet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1982/83:100 bilaga 12 under punkterna D
1-4 föreslagit att riksdagen för budgetåret 1983/84 skall anvisa till
1 Riksdagen 1982/83. 18 sami. Nr 22

AU 1982/83:22

1. Statens invandrarverk ett förslagsanslag av 51675 000 kr.

2. Åtgärder för flyktingar ett förslagsanslag av 162625000 kr.

3. Åtgärder för invandrare ett reservationsanslag av 15952000 kr.

4. Översättningsservice ett förslagsanslag av 500000 kr.

Motionerna

1982/83:820 av Egon Jacobsson (s) och Lars-Erik Lövdén (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen beträffande nya principer och regler för invandring
av flyktingar.

1982/83:847 av Karin Andersson m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om tvåspråkighet som merit vid anställning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts beträffande omdisponering av anslaget Åtgärder för invandrare (D
3) för budgetåret 1983/84 med 109000 kr. från 3. Bidrag till avgränsade
projekt m. m. till förmån för 2. Bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers
verksamhet.

Yrkande 3 kommer att behandlas i utskottets betänkande AU 1982/
83:30.

1982/83:1533 av Birger Rosqvist (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär snara åtgärder
syftande till ett vidgat statligt ansvar för svenskundervisning för bl. a.
sinovietnamesiska flyktingar i Sverige.

1982/83:1610 av Lars Werner m. fl. (vpk)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen under bil. 12 Arbetsmarknadsdepartementet D 3. Åtgärder
för invandrare beslutar att utöver regeringens förslag anvisa ytterligare
1676000 kr. avseende bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers
verksamhet och 891000 kr. avseende bidrag till avgränsade projekt m. m.,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändring av
lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning
för invandrare, innebärande

a) att ett kollektivt avgiftssystem för företagen införs, varigenom företagens
utgifter för svenskundervisningen för invandrare skall finansieras,

b) att invandrare redan första anställningsdagen skall informeras om
sina rättigheter enligt lagen om svenskundervisning för invandrare,

c) att företag som anställer invandrare som har rätt till svenskundervisning
senast inom 30 dagar från anställningsdagen räknat skall ha påbörjat
densamma,

AU 1982/83:22

d) att nuvarande rätt till 240 timmars undervisning skall utökas till 600
timmar,

e) att bestämmelsen om möjlighet att minska antalet undervisningstimmar
till 160 utgår ur lagen,

f) att det kommunala skolväsendet åläggs hela ansvaret för svenskundervisning
för invandrare,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär att
vuxna invandrare utan anställning ges rätt till undervisning i svenska med
timersättning, varvid

a) denna verksamhet även finansieras genom den under punkt 2 a)
föreslagna arbetsgivaravgiften,

b) denna verksamhet kombineras med en effektiv uppsökande verksamhet,

4. att riksdagen med ändring i proposition 1982/83:100, bil. 12 Arbetsmarknadsdepartementet
D 3. Åtgärder för invandrare beslutar anvisa
3000000 kr. utöver regeringens förslag avseende informationsinsatser
inom folkrörelserna.

1982/83:2071 av Christer Nilsson m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att motionen överlämnas
till IPOK (invandrarpolitiska kommittén) vad beträffar stöd till
invandrarorganisationer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utredningsarbetet
med frågan om stöd till invandrarorganisationer bör bedriva så
skyndsamt att förslag kan framläggas under 1983.

1982/83:2082 av Erkki Tammenoksa (s) och Margareta Persson (s)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen beaktar vad i motionen
anförts om behovet av att uppmärksamma Sveriges skyldigheter,
politiska juridiska och ekonomiska, när det gäller politiska flyktingar som
återvänt till sina hemländer.

1982/83:2120 av Rolf Wirtén (fp) och Eric Hägelmark (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen utarbetar riktlinjer för meritvärdering
av tvåspråkighet,

2. att riksdagen begär att regeringen initierar en översyn av reglerna för
stöd till invandrarföreningar i enlighet med motionens riktlinjer.

Invandringens omfattning

Såväl in- som utvandringen har varierat kraftigt. Som framgår av tabellen
nedan nådde invandringen till Sverige under tiden 1970-1982 sin

AU 1982/83:22

höjdpunkt år 1970 då drygt 73000 utländska medborgare invandrade. Under
perioden infaller även de två år under efterkrigstiden — 1972 och 1973
— då utvandringen var större än invandringen. Sammanfattningsvis kan
sägas att periodens invandringsöverskott uppgick till drygt 179000 personer.
Av dessa var ca 50000 nordbor.

Den totala invandringen minskade med ca 2300 personer mellan åren
1981 och 1982 vilket gav det minsta invandringsöverskottet sedan år 1973.
Som förklaring kan anges den drastiska nedgången i invandringen från de
nordiska länderna.

Årtal	Invandring	Utvandring	Invandr. överskott/ underskott
totalt	därav nordbor	totalt	därav nordbor	totalt	därav nordbor
1970	73532	47953	21267	15606	52265	32347
1971	38716	20747	31364	23762	7352	-3015
1972	25643	13 5%	32 334	22229	-6691	-8633
1973	24882	12683	30257	20038	-5 375	-7 355
1974	31918	18012	20100	13 846	11818	4 166
1975	38061	25435	20406	13317	17655	12118
1976	39725	22161	18712	12236	21013	9925
1977	38710	19638	14 860	10617	23850	9021
1978	31672	15337	15626	10077	16046	5260
1979	32400	16355	16321	10676	16079	5679
1980	34446	16254	20774	13 607	13672	2647
1981	27404	9983	20799	15 325	6605	-5 342
1982	25142	7314	19916	14491	5226	-7177

Tabellen inkluderar inte invandrade och utvandrade svenska medborgare. 1982
invandrade 5239 svenska medborgare och 8465 utvandrade.

Invandringens sammansättning har förändrats i viktiga avseenden under
det senaste decenniet. Flyktinginvandring och invandring genom familjeanknytning
har ökat samtidigt som den utpräglade arbetskraftsinvandringen
från utomnordiska länder så gott som helt har upphört. Av tabellen
nedan framgår även att stora förskjutningar har skett mellan olika länder.
Framför allt märks en markant nedgång i andelen invandrare från de
nordiska länderna.

Invandringen till Sverige från olika delar av världen åren 1970—1982

År Totalt därav (i %)

Norden Övr. Syd- Asien Övriga
Europa amerika

1970	73532	65	26	0	3	6
1972	25 643	53	29	1	8	9
1974	31918	56	23	5	9	7
1976	39725	56	18	5	16	5
1978	31672	48	20	10	14	8
1980	34446	47	20	8	18	7
1982	25142	29	32	8	22	9

AU 1982/83:22

Under år 1982 fortsatte invandringen från Finland att minska och uppgick
till 4570 personer. På grund av fortsatt stor utvandring dit uppstod
därmed ett invandringsunderskott på 6520 personer. Invandringen från
övriga europeiska länder dominerades av den polska med ca 4 100 personer.
För Sydamerika och Asien registrerades en minskad invandring med
ca 1 200 resp. 450 personer. Detta förklaras för Sydamerikas del främst av
den förändrade situationen i Bolivia.

Antalet invånare med invandrarbakgrund i Sverige kan beräknas till ca
en miljon enligt följande sammanställning (avser läget i slutet av år 1981).

Födda utomlands — första generationens invandrare Utländska

medborgare 322 000

Svenska medborgare 300000 622000

Födda i Sverige - andra generationens invandrare Utländska

medborgare 92000

Svenska medborgare födda i Sverige med
minst en förälder född utomlands 286000 378000

Summa 1000000

Av första generationens invandrare hade över 500000 bott i Sverige i
minst fem år och ca 415000 av dessa hade varit bosatta här i minst tio år.
Av andra generationens invandrare har mer än hälften en förälder som är
född i Sverige.

Utskottet

Statens invandrarverk

1981/82 Utgift 49967000

1982/83 Anslag 49966000

1983/84 Förslag 51675000

Statens invandrarverk är central förvaltningsmyndighet för invandraroch
medborgarskapsfrågor i den mån de inte ankommer på annan myndighet.
Verket utövar bl. a. ledningen av utlänningskontrollen enligt 2 § utlänningslagen
samt som central utlänningsmyndighet den kontroll som regleras
i medborgarskapslagstiftningen eller annan författning. Verket skall
vidare fortlöpande bevaka behovet av samt föreslå och samordna åtgärder
till förmån för invandrare och språkliga minoriteter.

Invandrarverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör,
som även är styrelsens ordförande. Inom verket finns fem byråer.
Dessa är tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån. samordningsbyrån, informationsbyrån
och administrativa byrån. Dessutom finns en registerenhet,
tl Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 22

ALI 1982/83:22

1982/83

Beräknad ändring 1983/84

Invandrar verket -

Före draganden -

Personal

272

Anslag

Förvaltningskostnader

45 392000
(35992000)
4 174 000

+ 1439000 + 1443000*

(därav lönekostnader)
Lokalkostnader
Engångsanvisning

400000

49966000

+ 711000

666000
-400000
+ 1709000

+ 2150000

1 Under anslagsposten Förvaltningskostnader har medel beräknats för ett nytt
ADB-system.

Regeringen har i budgetpropositionen under punkt D 1 (s. 170-172)
föreslagit att riksdagen skall till Statens invandrarverk för budgetåret 1983/
84 anvisa ett förslagsanslag av 51 675 000 kr.

Arbetssituationen vid tillståndsbyrån har under många år varit ansträngd
med höga ärendebalanser och långa handläggningstider. Målet har varit att
förkorta handläggningstidema för utlänningsärenden av hänsyn både till de
individer som berörs och till samhällets kostnader. År 1980 uppgick de
sociala bidragen som utbetalades till dem som väntade på beslut till 70 milj.
kr. Till detta kommer direkta kostnader för samhället på en rad andra
områden (tolkservice, sjukvård, skolundervisning, kurativa insatser etc.)
samt indirekta kostnader på sikt, bl. a. för att reparera skador som psykiskt
lidande under lång väntan i vissa fall kan ge upphov till. Kortare väntetider
skulle sannolikt innebära samhällsekonomiska besparingar.

Det aktuella balansläget vid tillståndsbyrån är förhållandevis gynnsamt.
Antalet öppna ärenden var vid årsskiftet ca 7000 varav ca 1200 s. k.
specialärenden, där det kan bli aktuellt med utvisning. Situationen har inte
varit bättre sedan år 1974. Den genomsnittliga handläggningstiden för
specialärenden beräknas till 82 dagar. Även i detta avseende är situationen
gynnsammare än under de närmast föregående åren. Som förklaring till det
förbättrade arbetsläget på tillståndsbyrån kan bl. a. nämnas att verkets
rationaliseringsarbete har givit resultat. Det har också varit en viss minskning
i antalet ärenden, främst när det gäller de komplicerade ärendena med
längre handläggningstider. Handläggningen av tillståndsärenden har dessutom
prioriterats vid fördelningen av verkets resurser. Statsmakterna har
även ställt extra resurser till förfogande för innevarande budgetår. Riksdagen
beslutade således våren 1982 (AU 1981/82:22) att tillståndsbyrån skulle
ges en tillfällig förstärkning om 400000 kr. motsvarande tre handläggare.
Regeringen beviljade dessutom i september 1982 invandrarverket extra
medel om ytterligare 500000 kr. motsvarande fyra handläggare. Anledningen
var den kraftigt ökade mängden polska viseringsärenden.

1 propositionen pekas på nödvändigheten av hög bereskap vid hastiga

AU 1982/83:22

förändringar i invandringen och på behovet av att arbeta av sådana utvisningsärenden
där de sökande väntat särskilt länge. Anslaget till verket
beräknas enligt huvudförslaget. Statsrådet Gradin säger sig dock vara
beredd att pröva en fortsatt temporär förstärkning av verkets resurser för
tillståndsgivning under budgetåret 1983/84 om balanserna vid invandrarverket
motiverar det. Medel har även beräknats för utveckling av ett nytt
ADB-system för utlänningsärenden som på sikt sägs kunna bidra till kortare
handläggningstider och att ge allmänheten en bättre service.

Arbetssituationen vid tillståndsbyrån tas upp i motion 847 av Karin
Andersson m. fl. (c). Motionärerna framhåller att det är motsägelsefullt att
som i propositionen först peka på vikten av hög beredskap hos myndigheten
och sedan föreslå indragning av tjänster. Med hänvisning till de höga
socialhjälpskostnaderna som de långa väntetiderna ger upphov till borde
det vara möjligt att genom omdisponeringar i anslaget till socialhjälp för
väntare kunna ge verket de resurser som krävs för att nedbringa balanserna.
1 motionen hemställs att invandrarverket för budgetåret 1983/84 får
behålla den tillfälliga personalförstärkningen om tre handläggare motsvarande
en kostnad av 400000 kr.

Utskottet vill för sin del framhålla att långa handläggningstider i utlänningsärenden
är ett allvarligt samhällsproblem som förorsakar lidande för
de tillståndssökande och höga kostnader för stat och kommun. Till en del
beror väntetiderna på de rättssäkerhetsgarantier som utlänningslagen tillförsäkrar
de sökande. En följd härav har bl. a. blivit att flertalet beslut om
avlägsnande överklagas hos regeringen. Åtgärder har dock vidtagits inom
hela instansordningen (polisen, invandrarverket och regeringen) för att
komma till rätta med ärendebalanserna. Invandrarpolitiska kommittén har
också i uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt behovet av åtgärder
för att göra väntetiderna i utlänningsärenden så korta som möjligt. Ett
förslag från kommittén i frågan väntas inom kort.

Utskottet har kunnat konstatera att för invandrarverkets del har ökade
resurser samt tillvaratagna möjligheter till rationaliseringar och effektiviseringar
gjort att ärendebalanserna är lägre och handläggningstiden kortare
än på många år. Händelser i vår omvärld kan dock ge snabba förändringar i
arbetssituationen. Utskottet delar därför regeringens uppfattning om behovet
av hög beredskap vid hastiga förändringar i flyktinginvandringen.
Särskilt viktigt är att de utvisningsärenden där de sökande väntat särskilt
länge kan avslutas. Utskottet förutsätter därför att regeringen följer utvecklingen
noggrant och att invandrarverket vid behov får de extra resurser
som ett försämrat arbetsläge kan kräva.

Med anledning av invandrarverkets begäran i en skrivelse den 2 mars
1983 om en temporär förstärkning av verkets tillståndsbyrå föreslår regeringen
i den i dagarna framlagda kompletteringspropositionen (1982/
83:150) att invandrarverket skall anvisas ytterligare 400000 kr. för budgetåret
1983/84. Reeerinoens förslag sammanfaller därmed med motion 847 på

AU 1982/83:22

denna punkt. Kompletteringspropositionens förslag kommer att behandlas
i utskottets betänkande AU 1982/83:30. Då kommer utskottet även att ta
ställning till motion 847 i denna del. 1 avvaktan härpå godtas regeringens
beräkning i budgetpropositionen av myndighetsanslaget för 1983/84.

Åtgärder för flyktingar

1981/82 Utgift 211320000

1982/83 Anslag 112625000

1983/84 Förslag 162625000

Från anslaget bestrids utgifterna för det i programbudgeten för AMS
upptagna programmet Åtgärder för flyktingar. Programmet består av delprogrammen
Överföring av flyktingar och Omhändertagande av flyktingar.
Från anslaget bestrids också utgifter för bidrag till flyktingars resa från
Sverige och - såsom försöksverksamhet — för bidrag till resa till Sverige
för nära anhöriga till politiska flyktingar.

	Utgift 1981/82	Anslag 1982/83	Beräknad ändring 1983/84
	AMS	Före- draganden
1. Överföring av
flyktingar	8360000	6425000	+ 445000	+ 445 000
2. Omhändertagande
av flyktingar	197 995 000	101250000	+95 375000	+49 244000
3. Förvaltnings-kostnader	4 965 000	4950000	+ 215 000	+ 311000
	211320000	112625000	+96 035 000	+50000000

Regeringen har i budgetpropositionen under punkt D2 (s. 172-174)
föreslagit att riksdagen skall till Åtgärder för flyktingar för budgetåret 1983/
84 anvisa ett förslagsanslag av 162 625 000 kr.

Den mest akuta nöden bland flyktingarna ser ut att ha avhjälpts på flera
håll i världen. Trots detta måste flyktingsituationen globalt sett anses vara
synnerligen allvarlig. Sammanlagt beräknas antalet flyktingar och hemlösa
i världen under beskydd av FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) uppgå till
ca tio miljoner.

Under budgetåret 1981/82 har drygt 5700 flyktingar eller personer med
flyktingliknande bakgrund fått förstagångstillstånd beviljade. Det är en
ökning med 20% jämfört med föregående budgetår. De största flyktingländerna
var Polen, Vietnam, Iran, Chile och Bolivia.

Den flyktingkvot som gäller för innevarande budgetår omfattar 1 500
personer, varav 1 250 avser reguljär flyktingöverföring och 250 anhöriga till
s. k. båtflyktingar från Vietnam som tidigare har förts över till Sverige.

I budgetpropositionen föreslås att de svenska insatserna för överföring

AU 1982/83:22

och omhändertagande av flyktingar i huvudsak skall få samma omfattning
som under senare år. Det betyder att anslaget har beräknats efter en
organiserad överföring av ca 1 250 personer och en spontan flyktinginvandring
av ungefär samma omfattning som föregående år. Det totala
anslaget föreslås bli uppfört med 162625000 kr., ett belopp som godtas av
utskottet.

Utskottet behandlar i detta sammanhang två motioner som rör flyktingfrågor.

Egon Jacobsson (s) och Lars-Erik Lövdén (s) tar i motion 820 upp dels
huvudmannaskapet för flyktingfrågorna, dels samarbetet mellan den ansvariga
myndigheten och mottagarkommunerna. Utgångspunkten för motionärerna
är uppfattningen att det är den permanenta bosättningen som är
det viktigaste medlet för flyktingen i hans försök att växa in i det svenska
samhället. Den kommun som tar emot flyktingen spelar därmed en viktig
roll när det gäller anpassningen till svenska samhällsförhållanden. För att
kommunen skall klara dessa ofta nya och svårlösta problem måste frågor
som rör information, finansiering etc. lösas. Motionärerna lämnar följande
förslag.

1. Invandrarverket bör överta de uppgifter som åligger arbetsmarknadsverket
och andra statliga myndigheter på flyktingområdet. Förutsättningarna
för det lokala omhändertagandet bör därmed förbättras. Möjligheterna
bör därmed också öka för att få till stånd en större spridning av
flyktinggrupperna och kunna ta större hänsyn till kommunernas förutsättningar
att bli mottagarkommuner.

2. Genom att invandrarverket får totalansvaret för flyktingpolitiken bör
informationen till och planeringen tillsammans med mottagarkommunen
för flyktingmottagandet kunna förbättras.

3. Invandrarverket bör upprätta ett avtal med mottagarkommunerna
omfattande samtliga kostnader.som skall ersättas av staten.

4. När det gäller de spontant hitresta flyktingarna bör möjligheterna
övervägas att skapa en regionaliserad besluts- och mottagarorganisation i
syfte att förkorta väntetiden för arbets- och uppehållstillstånd. Dessa överväganden
bör göras av invandrarpolitiska kommittén (IPOK).

Utskottet vill erinra om att frågor som rör huvudmannaskapet för överföring
och omhändertagande av flyktingar i Sverige och även förändringar i
formerna för överföring och omhändertagande som kan aktualiseras av
ändrat huvudmannaskap har utretts av en arbetsgrupp inom regeringskansliet.
Resultatet av gruppens arbete presenterades hösten 1981. Förslagen
är under beredning. När det gäller frågan om en regionaliserad besluts- och
mottagarorganisation bedriver invandrarverket med ekonomiskt stöd från
invandrarpolitiska kommittén f. n. en försöksverksamhet i Malmö med
beslutsfattare i nära samarbete med utredningspersonal. Syftet är att få en
snabbare och säkrare handläggning av utlänningsärenden. Någon utvärdering
av verksamheten har ännu inte gjorts. Med hänvisning till vad som

AU 1982/83:22

anförts ovan bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

I motion 2082 av Erkki Tammenoksa (s) och Margareta Persson (s) tas
frågan om hjälp till flyktingar som vill återvända till sina hemländer.
Bakgrunden är att flera länder i Sydamerika har ändrat inställning till sina
flyktingar och talar om politisk amnesti. Motionärerna pekar på de svårigheter
och risker som kan vara förenade med ett återvändande då de
politiska förhållandena ofta är osäkra. Beslutet att återvända blir än svårare
att fatta om man inte har garantier om att få återkomma till Sverige om
förhållandena i hemlandet försämras. Mot denna bakgrund begär motionärerna
att regeringen uppmärksammar Sveriges politiska, juridiska och
ekonomiska skyldigheter när det gäller politiska flyktingar som återvänt till
sina hemländer.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att återvandringsproblematiken
har varit föremål för intresse i flera internationella organ och det finns ett
flertal viktiga internationella överenskommelser och resolutioner som berör
invandringsländernas ansvar för återvandringsfrågor. Något aktivt intresse
att främja flyktingars utflyttning har dock aldrig visats från svensk
sida. Grunden i svensk invandrarpolitik är i stället att den som en gång
beviljats tillstånd att bo och arbeta här skall på alla områden ges samma
rättigheter som kommer svenskarna till del. Det är således den enskilda
individens angelägenhet att själv besluta om han eller hon vill stanna i
Sverige eller inte. Detta måste vara den principiella grunden för det arbete
med olika återflyttningsfrågor som bedrivs.

En flykting som planerar att återvända till hemlandet kan få bidrag till
resan. Bidragsberättigad är den som överförts till Sverige genom statlig
hjälpinsats eller som jämställts med flykting efter att ha rest hit på eget
initiativ. I undantagsfall kan även en anhörig till sådan person fa bidrag.
Som förutsättning för bidrag gäller bl. a. att flyktingen har förklarat sig vilja
lämna Sverige frivilligt samt att det kan visas att flyktingen tas emot i det
land där han eller hon avser att bosätta sig. Bidraget utgår dels till reskostnaden,
dels till uppehälle under resan med 35 kr. per dag. Under innevarande
budgetårs åtta första månader har 248 personer fått bidrag till hemresa
med sammanlagt 2,3 milj. kr. I 212 av fallen var resmålet Bolivia.

I olika sammanhang har önskemål framförts om särskild yrkesutbildning
för flyktingar med inriktning på arbetsmarknaden i hemlandet. Frågan har
behandlats inom invandrarverkets samrådsgrupp för flyktingfrågor. Därvid
framkom att det inte fanns förutsättningar att genomföra utbildning
med sikte på återvändandet. Skälet var bl. a. att det ansågs svårt att
bedöma den arbetsmarknad som kan bli aktuell i hemlandet. I stället
framhölls att en svensk yrkesutbildning i förening med yrkeserfarenhet
från Sverige borde vara till nytta även i en framtid i hemlandet.

Utskottet vill också erinra om att en flykting som återvänder till sitt
hemland har möjligheten att åter söka en fristad här om han eller hon åter
riskerar förföljelse. Även mottagning inom flyktingkvoten kan bli aktuell i

AU 1982/83:22

ett nödläge. Exempel härpå är ett antal bolivianer som under 1981 och 1982
återkom till Sverige inom ramen för flyktingkvoten efter att tidigare ha
varit flyktingar i Sverige. Härutöver kan nytt uppehållstillstånd ges under
vissa förutsättningar när en tidigare vistelse i Sverige åberopas som grund.
Utgångspunkten är att återinvandring skall tillåtas efter en tid utomlands,
även om syftet med utlandsvistelsen varit emigration. Här gäller att om
utlandsvistelsen varit högst ett år beviljas uppehållstillstånd oavsett längden
av den tidigare vistelsen i Sverige. Vid utlandsvistelsen mellan ett och
tre år ges uppehållstillstånd om tidigare vistelse i Sverige varit minst fyra
år. Om utlandsvistelsen varit över tre år beviljas normalt inte uppehållstillstånd
på grund av den tidigare vistelsen i Sverige. Dessa grundprinciper
gäller f. n. både för flyktingar och utomnordiska invandrare som har lämnat
Sverige och vill återinvandra.

Som utskottet redovisat finns möjligheter till ekonomiskt stöd för flyktingar
som önskar återvända till sina hemländer. Garantier kan också i
vissa fall ges om återinvandring med hänvisning till tidigare vistelse i
Sverige. Detta är betydelsefulla delar när det gäller att stödja den enskilda
personen i valet mellan att leva i Sverige och att återvända till sitt hemland.
Enligt utskottets mening är det viktigt att information om dessa möjligheter
står invandrarna till buds. Utskottet vill också hänvisa till att frågor om
flyktingars återvändande är aktuella i olika sammanhang. Inom både regeringskansliet
och invandrarverket pågår ett arbete som rör dessa frågor.
Flyktingars återvändande kommer även att behandlas av invandrarpolitiska
kommittén. Mot bakgrund av detta arbete och redovisningen ovan
anser utskottet det inte påkallat med någon åtgärd med anledning av
motionen.

Åtgärder för invandrare

1981/82 Utgift 26338000 Reservation 1872000

1982/83 Anslag 15365000

1983/84 Förslag 15952000

Från anslaget utgår bidrag till den stiftelse som ger ut Invandrartidning en.

Vidare bekostas från anslaget sådana åtgärder i övrigt för invandrare
och språkliga minoriteter, för vilka medel inte står till förfogande i annan
ordning. Stiftelsen Invandrartidningen och statens invandrarverk har inkommit
med framställningar om anslag för dessa ändamål under budgetåret
1983/84.

AU 1982/83:22

	1982/83	Beräknad ändring 1983/84
		Invandrar- verket1	Före- draganden
1. Bidrag till stiftelsen
Invandrartidningen 2. Bidrag till invandrar-och minoritetsorganisa-	3 970000	+ 603000	+ 274000
tioners verksamhet 3. Bidrag till avgrän-	4 145000	+ 1 880000	+ 204000
sade projekt m. m.	3650000	—	+ 109000
4. Informationsverksamhet	3600000	+ 400000	-
	15365 000	+2 883000	+587000

1 Anslagsposten 1 beräknad av stiftelsen Invandrartidningen.

Regeringen har i budgetpropositionen under punkt D 3 (s. 174—178)
föreslagit att riksdagen skall till åtgärder för invandrare för budgetåret
1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 15952000 kr.

Stiftelsen Invandrartidningen har i sin anslagsframställning föreslagit en
utvidgning av verksamheten. I propositionen avvisas förslaget. Som skäl
anförs dels nuvarande statsfinansiella läge, dels att invandrarpolitiska
kommittén skall behandla samhällsinformationen till invandrare. Utskottet
godtar regeringens anslagsberäkning som innebär en uppräkning av statsbidraget
med 274000 kr. Därmed torde förutsättningar ges för en i huvudsak
oförändrad utgivning.

Anslagsposten Bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers
verksamhet uppgår innevarande budgetår till 4145000 kr. Beloppet har
delats ut som bidrag till 20 riksorganisationer. Regeringen har nyligen
beviljat några av dessa organisationer ytterligare bidrag med sammanlagt
500000 kr. för att medverka till en lösning av deras akuta ekonomiska
problem. Bidragen har finansierats genom att ett motsvarande belopp har
förts över till denna anslagspost från posten Bidrag till avgränsade projekt
m. m.

I propositionen framhålls att utgångspunkten för medelsberäkningen
gällande budgetåret 1983/84 har varit att så långt som möjligt i nuvarande
statsfinansiella situation bevara invandrarorganisationernas möjligheter att
fylla sin viktiga samhällsfunktion. En höjning av anslagsposten med
204000 kr. föreslås.

Mot bakgrund av invandrarorganisationernas ansträngda ekonomi kritiseras
regeringens förslag i två motioner. Lars Werner m.fl. (vpk) begär i
motion 1610 en kraftig förstärkning av stödet till organisationernas resurser.
Höjningen på 1676000 kr. i jämförelse med regeringens förslag
överensstämmer med invandrarverkets anslagsframställning. Karin Andersson
m.fl. (c) vill i motion 847 att 109000 kr. utöver propositionens
förslag skall anslås. Motionärerna anser att detta bör finansieras genom en
motsvarande sänkning av de medel som enligt propositionen bör anslås till
avgränsade projekt.

AU 1982/83:22

Utskottet ansluter sig i rådande ekonomiska läge till regeringens förslag
och avstyrker därmed motionerna i aktuella delar.

Krav på en översyn av verksamhetsbidraget ställs i tre motioner. Karin
Andersson m.fl. (c) föreslår i motion 847 att en översyn av invandrarnas
riksorganisationers ekonomi snarast genomförs i syfte att ta fram ett
beslutsunderlag som kan ligga till grund för en sanering av organisationernas
ekonomi. Rolf Wirtén (fp) och Eric Hägelmark (fp) vill i motion 2120
att regeringen initierar en översyn av reglerna för stöd till invandrarföreningar.
Invandrarverket bör enligt motionärerna ges i uppdrag att undersöka
den lokala bidragsverksamheten samt ge förslag om hur verket med
statsmedel skall kunna ge ett rimligt föreningsstöd även till små aktiva
föreningar utan riksomfattande organisationer. Med anledning av invandrarorganisationemas
dåliga ekonomi tar till sist Christer Nilsson m. fl. (s) i
motion 2071 upp invandrarpolitiska kommitténs översyn av stödet till
organisationerna och föreslår att kommittén med förtur skall behandla det
framtida stödets utformning och lägga fram förslag under år 1983.

Utskottet vill hänvisa till att invandrarpolitiska kommittén (IPOK) har i
uppdrag att se över stödet till invandrarorganisationerna. IPOK och expertgruppen
för invandrarforskning (EIFO) genomför nu gemensamt en
undersökning av invandrar- och minoritetsorganisationerna. Syftet är att
fa ökad kunskap om bl. a. organisationernas olika verksamhetsgrenars
finansiering, uppbyggnad och samspelet mellan organisationerna centralt
och lokalt. IPOK avser att redovisa resultatet av sitt arbete under år 1984.
Med hänvisning härtill bör förslagen i motionerna 2071 och 2120 inte
föranleda någon åtgärd.

När det gäller frågan om en översyn av riksorganisationernas ekonomi
vill utskottet påpeka att invandrarverket rutinmässigt tar del av organisationernas
räkenskaper i samband med fördelningen av verksamhetsbidraget.
Mot bakgrund av flera organisationers dåliga ekonomi har en omfattande
utredning genomförts under hösten 1982. Verket har därvid bl. a.
erhållit ingående redogörelser för dessa riksorganisationers ekonomiska
situation samt genomförda och planerade insatser för att förbättra det
akuta läget. Motionärernas önskemål måste därmed anses vara tillgodosedda.
Någon åtgärd från riksdagens sida är därmed inte behövlig varför
motion 847 kan avstyrkas i denna del.

Från anslagsposten Bidrag till avgränsade projekt m.m. har invandrarverket
möjlighet att stödja projekt som vänder sig till invandrare eller
syftar till ökad förståelse och kontakt mellan invandrare och svenskar.
Bidrag kan utgå till invandrar- och minoritetsorganisationer, trossamfund,
svenska ideella organisationer, fackliga organisationer samt kommuner
och landsting. Invandrarverket förfogar över 3,65 milj. kr. för avgränsade
projekt under innevarande budgetår vilket är en minskning jämfört med
föregående år. Invandrarverket framhåller i sin anslagsframställning för
1983/84 att en meningsfull projektbidragsgivning i och för sig kräver en

AU 1982/83:22

betydande resursförstärkning. 1 ett läge med knappa resurser avstår dock
verket från att begära ökade medel.

I propositionen begärs 3759000 kr. vilket är en ökning med 109000 kr.
Därmed kan fortsatt stöd ges till projekt som främst rör barn och ungdom,
kvinnor och flyktingar.

I motion 1610 av Lars Werner m. fl. (vpk) framhålls att det är högst
angeläget att öka bidraget till sådana projekt som syftar till förståelse och
kontakt mellan invandrare och svenskar. Med hänvisning till det stora
antal ansökningar om projektmedel som inkommit föreslår motionärerna
en uppräkning av regeringens förslag med 891000 kr. I motion 847 av
Karin Andersson m.fl. (c) föreslås som tidigare redovisats att anslagsposten
skall vara oförändrad.

Utskottet ansluter sig till den avvägning av medelsbehovet under denna
anslagspost som regeringen har gjort med hänsyn till den rådande ekonomiska
situationen och avstyrker därmed de föreliggande motionsyrkandena.

Invandrarverkets informationsverksamhet syftar till att ge kunskap
bland svenskar om invandrare, deras bakgrund och förhållanden. I propositionen
föreslås oförändrat anslag, dvs. 3,6 milj. kr. Dessa medel sägs
kunna ge verket möjlighet att i minst samma omfattning som tidigare
bedriva det angelägna arbetet med att ytterligare öka allmänhetens kunskaper
om invandrare och invandrarfrågor i syfte att motarbeta tendenser till
fördomar och främlingsfientlighet.

Lars Wemer m. fl. (vpk) anser i motion 1610 att myndigheternas insatser
för att informera svenskarna i syfte att bemöta de främlingsfientliga attityderna
har begränsad räckvidd. Motionärerna framhåller att här har folkrörelserna
och särskilt organisationerna inom arbetarrörelsen en uppgift att
fylla. För att stödja detta arbete föreslås att 3 milj. kr. anvisas under en ny
anslagspost för informationsinsatser genom folkrörelserna.

Utskottet kan av statsfinansiella skäl inte ansluta sig till motionsyrkandet
utan biträder förslaget i budgetpropositionen. Motionen bör därför
avslås i denna del. Utskottet vill när det gäller bidrag till folkrörelserna
framhålla att samarbete med de svenska folkrörelserna ingår som en viktig
del i verkets arbete med att sprida kunskap om invandrarna. Genom
konferenser och andra former av överläggningar har försök gjorts att
stimulera organisationernas arbete. Arbetet har en stark anknytning till
verkets bidragsgivning till projekt inom föreningslivet.

Utskottets ställningstaganden till de olika anslagsposterna innebär att
utskottet ansluter sig till den medelsanvisning som föreslås i propositionen
under punkt D 3.

AU 1982/83:22

Översättningsservice

1981/82 Utgift 500000

1982/83 Anslag 500000

1983/84 Förslag 500000

Från anslaget bestrids de kostnader för statens invandrarverks språksektions
verksamhet som inte täcks av intäkter.

1982/83 Beräknad ändring 1983/84

Invandrar- Före verket

draganden

4500000 + 992000 + 850000

4000000 +942000 + 850000

500000 + 50000

Regeringen har i budgetpropositionen under punkt D4 (s. 178-179)
föreslagit att riksdagen skall till Översättningsservice för budgetåret 1983/
84 anvisa ett förslagsanslag av 500000 kr.

Utskottet tillstyrker den begärda medelsanvisningen.

Övriga frågor

Utskottet tar i detta avsnitt först upp två motioner som behandlar
tvåspråkighet som merit vid anställning.

Karin Andersson m.fl. (c) framhåller i motion 847 att det finns fler skäl
att uppmärksamma de språkkunskaper som invandrarna har. Just nu är det
särskilt viktigt att en satsning på tvåspråkighet medför att invandrarnas
arbetsmarknad vidgas. Motionärerna begär att de förslag i riktning mot
ökat meritvärde för tvåspråkighet som redovisats av en arbetsgrupp i
regeringskansliet skyndsamt skall genomföras.

I motion 2120 anser Rolf Wirtén (fp) och Eric Hägelmark (fp) att det
råder oklarhet om tvåspråkighet får användas som merit vid tillsättning av
vissa tjänster och hur tvåspråkighet i så fall skall bedömas. Det är enligt
motionärerna angeläget att statsmakterna snarast bistår offentliga myndigheter
med riktlinjer för hur tvåspråkighet skall behandlas i merithänseende
vid tillsättning av vissa befattningar.

En arbetsgrupp inom regeringskansliet avlämnade i september 1982 en
rapport om tvåspråkighet som merit vid anställning och utbildning (Ds A
1982:9). Gruppen har kartlagt möjligheterna att ge tvåspråkighet ett meritvärde
vid bl. a. statlig anställning och har därutöver föreslagit åtgärder som
kan leda till att tvåspråkig personal i ökad utsträckning anställs i offentlig
tjänst. Bl. a. föreslås att myndigheterna skall kartlägga de tjänster där

Utgifter

Intäkter

AU 1982/83:22

kunskaper i andra språk än svenska är särskilt värdefulla. Dessutom bör
enligt förslaget myndigheterna från centralt håll, t. ex. i cirkulärform,
uppmärksammas på sin skyldighet att i tjänstetillsättningsärenden även
beakta kunskaper i invandrarspråk. När det gäller frågan om eventuell
författningsreglering i dessa avseenden sägs att den bör bedömas i ett
vidare perspektiv, exempelvis i en utredning. I direktiven till utredningen
om meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar m.m., som tillkallades
i februari i år, delas uppfattningen att frågan bör övervägas och
lämpligen av denna utredning. Arbetet skall slutföras under 1983.

Utskottet vill inledningsvis liksom utredningen framhålla att det finns en
rad skäl för en ökad satsning på flerspråkig samhällsservice och anställning
av tvåspråkig personal. Bl. a. kan pekas på de ökade möjligheter att komma
ut på arbetsmarknaden som skulle öppnas för invandrare, särskilt
ungdomar, om deras språkkunskaper bättre kunde tas till vara. Ett annat
skäl är att den förvaltningsrättsliga principen att myndigheter skall kunna
erbjuda sina tjänster också till personer som inte behärskar svenska. Även
vård- och servicemotiv talar för ökad användning av tvåspråkig personal.
Utskottet har för sin del senast förra året (AU 1981/82: 21) framhållit att det
är önskvärt att man tar till vara den språkliga kompetensen hos anställda
och på olika sätt, bl. a. i samband med rekryteringen, ser till att befattningar
där kunskap i olika språk är värdefulla i möjligaste mån besätts med
personer som har sådana kunskaper. Det är därvid ett viktigt konstaterande
som görs i den ovan angivna rapporten att statliga myndigheter redan nu
torde vara rättsligen skyldiga att behandla kunskaper i invandrarspråk som
en merit vid tillsättning av statliga tjänster där sådana kunskaper behövs.

Som framgår av det anförda har utskottet samma grundläggande uppfattning
som motionärerna när det gäller vikten av att utvecklingen mot ökad
tvåspråkighet hos offentliga organ förs vidare. Det utredningsarbete om
meritfrågan som redovisats och som pågår är ett betydelsefullt led i denna
utveckling. Utskottet förutsätter att arbetet i regeringskansliet fullföljs
med sikte på att bringa dessa frågor till en lösning. Med hänsyn till detta
uttalande från utskottets sida och till frågornas tidigare behandling i riksdagen
torde något initiativ med anledning av motionerna inte vara erforderligt.
Motionerna behöver sålunda inte leda till någon riksdagens åtgärd.

Utskottet går därmed avslutningsvis över till att behandla två motioner
som tar upp frågor om svenskundervisning för invandrare.

Lars Wemer m. fl. (vpk) tar i motion 1610 upp lagen om rätt till ledighet
och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare. Lagen, som
antogs av riksdagen år 1972, ålägger arbetsgivare att bereda vaije utländsk
arbetstagare som saknar kunskaper i svenska språket ledighet under högst
240 timmar för att delta i svenskundervisning med samhällsorientering.
Arbetsgivaren skall betala arbetstagaren lön under studietiden, även om
undervisningen äger mm utanför ordinarie arbetstid. Lagen har reviderats
vid flera tillfällen och har därvid fått ett utsträckt tillämpningsområde. I

AU 1982/83:22

motionen hävdas att många företag nonchalerar lagen när det gäller informationsskyldigheten,
undervisningens igångsättande och kvalitet. Mot den
bakgrunden föreslås ett stort antal ändringar av svenskundervisningslagen.
Motionärerna vill bl. a. att antalet studietimmar skall utökas till 600 och att
lagen också skall omfatta invandrare som inte har anställning, i första hand
hemmavarande kvinnor och ungdomar. Finansieringen av undervisningen
föreslås ske via ett kollektivt avgiftssystem som läggs på företagen. Avgiftsuttaget
skall vara beroende av det totala antalet anställda och inte av
om företagen har anställda invandrare eller inte. I motionen hävdas också
att svenskundervisningen skall bedrivas under kommunalt huvudmannaskap.

Birger Rosqvist (s) behandlar i motion 1533 frågan om svenskundervisningen
för sinovietnamesiska flyktingar. Motionären hävdar att de möjligheter
som står till buds för denna grupp att få av staten betald undervisning
är otillräcklig. Trots att denna grupp har sämre förutsättningar att klara
utbildningen så finns det i dag inga möjligheter att utöka utbildningstiden
på 240 timmar. Detta sägs leda till höga kostnader för kommunerna.
Motionären pekar också på att riskerna är stora att dessa invandrargrupper
på grund av språksvårigheter blir isolerade utan social samhörighet med
andra medborgare. Mot denna bakgrund föreslås att staten tar ett vidgat
ansvar för svenskundervisningen för bl. a. sinovietnamesiska flyktingar i
Sverige.

Frågan om svenskundervisning m.m. för invandrare har utretts. Sfikommittén
presenterade efter tre års arbete sitt slutbetänkande i november
1981. Efter sedvanlig remissbehandling har ärendet beretts i regeringskansliet.
Som svar på en fråga i riksdagen den 3 februari i år meddelade
statsrådet Gradin att ett besked om den principiella inriktningen av beredningsarbetet
bör kunna lämnas under våren.

Enligt utskottets mening har kunskaper i svenska språket en avgörande
betydelse för de vuxna invandrarnas möjligheter att finna sig till rätta i det
svenska samhället och i arbetslivet. Svenskundervisningen har följaktligen
en framträdande plats bland de olika insatser som görs från samhällets sida
för att underlätta invandrarnas anpassning. Trots det omfattande utbudet
av undervisning i svenska och samhällsorientering har fortfarande stora
grupper invandrare begränsade kunskaper i svenska språket. Det gäller
t. ex. invandrare som inte förvärvsarbetar. En reformering av svenskundervisningen
är därför ytterst angelägen. Den ovan redovisade utredningen
utgör ett viktigt led i detta arbete. Utskottet förutsätter att det beredningsarbete
som nu pågår i regeringskansliet på grundval av Sfi-kommitténs
förslag så snart som möjligt kommer att resultera i ett förslag till riksdagen.
Mot den bakgrunden saknas det skäl att nu behandla de i motionerna
upptagna frågorna. De avstyrks därför i aktuella delar.

AU 1982/83:22

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Statens
invandrarverk för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 51 675000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Åtgärder
för flyktingar för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
162625000 kr.,

3. beträffande huvudmannaskapet för flyktinginvandringen m. m.
att riksdagen avslår motion 1982/83:820,

4. beträffande hjälp till flyktingar som vill återvända till sina hemländer att

riksdagen avslår motion 1982/83: 2082,

5. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motionerna 1982/83:847 yrkande 2 i motsvarande del
och 1982/83:1610 yrkandena 1 och 4 till Åtgärder för invandrare
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
15952000 kr.,

6. beträffande översyn av invandrarnas riksorganisationers ekonomi att

riksdagen avslår motion 1982/83:847 yrkande 2 i motsvarande
del,

7. beträffande översyn av reglerna för stöd till invandrarföreningar
att riksdagen avslår motion 1982/83:2120 yrkande 2,

8. beträffande IPOK.s översyn av stödet till invandrarorganisationerna att

riksdagen avslår motion 1982/83:2071,

9. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Översättning
sservice för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av
500000 kr.,

10. beträffande tvåspråkighet som merit vid anställning

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:847 yrkande 1 och 1982/
83:2120 yrkande 1,

11. beträffande svenskundervisningslagen att riksdagen avslår motion
1982/83:1610 yrkandena 2 och 3,

12. beträffande svenskundervisningen för sinovietnamesiska flyktingar att

riksdagen avslår motion 1982/83:1533.

Stockholm den 26 april 1983

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

AU 1982/83:22

Närvarande: Frida Berglund (s), Alf Wennerfors (m), Lars Ulander (s),
Karin Flodström (s), Arne Fransson (c), Lahja Exner (s), Gustav Persson
(s), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson (m), Sten
Östlund (s), Håkan Stjernlöf (m), Bo Nilsson (s), Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) och Alexander Chrisopoulos (vpk).

Reservationer

1. Åtgärder för invandrare (mom. 5)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som böljar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis betona den viktiga funktion som invandrarorganisationerna
fyller som länk mellan invandargrupper och myndigheter.
De är framför allt ett utryck för att språkliga och etniska minoriteter i vårt
samhälle önskar bevara och utveckla sin kultur i enlighet med det valfrihetsmål
riksdagen uppställt för invandrar- och minoritetspolitiken. Flertalet
av organisationerna arbetar emellertid f. n. under stora ekonomiska
svårigheter, samtidigt som samhället i ökad utsträckning efterfrågar deras
medverkan och synpunkter. Mot den bakgrunden är utskottet kritiskt mot
regeringens fördelning av tillgängliga medel. I stället för att i en ansträngd
statsfinansiell situation splittra tillgängliga knappa resurser på såväl verksamhetsbidrag
som projektbidrag ställer sig utskottet bakom den prioritering
som görs i motion 847. Det belopp på 109000 kr. varmed anslagsposten
Bidrag till avgränsade projekt bör ökas enligt propositionen bör i
stället förstärka anslagsposten för bidrag till invandrarnas riksorganisationer.
Denna anslagspost bör således beräknas till 4458000 kr. Därmed
avstyrks motion 1610 i aktuell del.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som böljar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”föreliggande motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Som tidigare anförts ansluter sig utskottet till motion 847 när det gäller
fördelningen av resurser mellan verksamhetsbidraget och projektbidraget.
Regeringens förslag bör således minskas med 109000 kr. Därmed avstyrks
motion 1610 i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen

dels med anledning av propositionens förslag samt med avslag på
motion 1982/83:1610 yrkandena 1 och 4 till Åtgärder för invandrare
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
15952000 kr.,

AU 1982/83:22

dels med bifall till motion 1982/83:847 yrkande 2 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om medlens fördelning på olika anslagsposter.

2. Åtgärder för invandrare (mom. 5)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis betona den viktiga roll som invandrarorganisationerna
spelar i det svenska samhället. Förutom att de fungerar som
intresseorganisationer för invandrares och minoriteters strävan att behålla
och utveckla den egna kulturen och språket har de en särskilt viktig
funktion för kvinnor, barn och ungdom. Här kan medlemmarna samlas till
olika sociala och kulturella aktiviteter och få del av sitt kulturarv och den
kulturella utvecklingen från hemlandet. Dessutom har organisationerna
stor betydelse som informationsförmedlare och som en viktig länk mellan
invandrare och det svenska samhället.

Riksförbunden befinner sig i dag i en mycket svår ekonomisk situation.
En bidragande orsak härtill är de otillräckliga bidragen från staten. Dessa
har fr. o. m. budgetåret 1980/81 minskat i reala termer. Om denna utveckling
får fortsätta riskerar den verksamhet som hittills har byggts upp att
raseras. Det får enligt utskottes mening inte ske. För att organisationerna
skall kunna motsvara de förväntningar som samhället ställer måste det
nuvarande statliga stödet höjas kraftigt. Utskottet ställer sig därmed bakom
det av vpk framlagda förslaget om en höjning av anslaget till invandrarnas
organisationer med 1 676000 kr. i jämförelse med regeringens förslag.
Därmed avstyrks motion 847 i denna del.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”föreliggande motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att staten stöder projekt som
vänder sig till invandrare eller syftar till ökad förståelse och kontakt mellan
invandrare och svenskar. Det stora behovet på detta område kan illustreras
av att invandrarverket under förra budgetåret fick 310 ansökningar om
projektbidrag på sammanlagt 13 milj. kr. En meningsfull projektbidragsgivning
kräver således en betydande resursförstärkning. Utskottet tillstyrker
därför det förslag som lämnas i motion 1610 om en höjning av anslaget
med 891000 kr. i förhållande till regeringens förslag. Därmed avstyrks
motion 847 i denna del.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”Utskottet
kan” och slutar ”punkt D 3” bort ha följande lydelse:

För att motverka de invandrarfientliga och rasistiska tendenser som i

AU 1982/83:22

dag gör sig gällande i samhället behövs bl.a. ökad information till det
svenska folket om invandringens historiska orsaker, effekter och klassmässiga
aspekter. Myndigheternas insatser är i detta sammanhang otillräckliga.
Mot den bakgrunden är det förslag som väcks av vpk att engagera
folkrörelserna och då särskilt organisationer inom arbetarrörelsen i informationsarbetet
väl värt att prövas. Det förhållandet att invandrarna till
övervägande delen tillhör arbetarklassen och har gemensamma intressen
med de svenska arbetarna talar för att denna informationsverksamhet
skulle bli effektiv. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att en
ny anslagspost bör inrättas för informationsinsatser inom folkrörelserna
under anslaget C 3. Åtgärder för invandrare. Ett belopp på 3 milj. kr. bör
tas upp för detta ändamål för budgetåret 1983/84.

Utskottets ställningstaganden till de olika anslagsposterna innebär att
utskottet ansluter sig till den medelsanvisning som föreslås i vpk:s motion
1610. Anslaget till Åtgärder för invandrare bör således räknas upp med
5567000 kr. i förhållande till regeringens förslag eller till 21 519000 kr.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen dels med anledning av propositionens förslag och
med bifall till motion 1982/83:1610 yrkandena 1 och 4, dels med
avslag på motion 1982/83:847 yrkande 2 i motsvarande del till
Åtgärder för invandrare för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 21519000 kr.

3. Svenskundervisningslagen (mom. 11)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har kunskaper i svenska språket en avgörande
betydelse för de vuxna invandrarnas möjligheter att finna sig till rätta i det
svenska samhället. Det är mot den bakgrunden upprörande att lagen om
svenskundervisning för invandrare nonchaleras av företagen på det sätt
som nu är fallet. Det gäller bl. a. informationsskyldigheten, undervisningens
igångsättande och kvaliteten. Utskottet delar därför vpk:s uppfattning
att lagen måste förändras i grunden för att svenskundervisningen skall bli
effektiv och meningsfull. Mot den bakgrunden bör regeringen med det
snaraste lägga fram ett förslag om ny lag om svenskundervisning för
invandrare som beaktar de synpunkter som förs fram i motion 1610. Vad
utskottet anfört på denna punkt bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande svenskundervisningslagen

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1610 yrkandena 2 och
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1982/83:22

Särskilda yttranden

1. Statens invandrarverk (moni. 1)

Alf Wennerfors, Sonja Rembo, Ingrid Hemmingsson och Håkan Stjernlöf
(alla m) anför:

Utskottet redovisar på s. 7 att regeringen i kompletteringspropositionen
(1982/83:150) föreslår att ytterligare 400000 kr. skall anvisas invandrarverket
som extra resurs till tillståndsverksamheten. Utskottet fastslår därefter
att ”regeringens förslag sammanfaller därmed med motion 847 på denna
punkt”. Enligt vår mening föregriper utskottet med detta uttalande den
kommande behandlingen av motionen. Vi vill inte här kräva att den citerade
texten skall utgå men anser dock principiellt att uttalanden av det slaget
bör anstå tills det är aktuellt att behandla sakfrågan.

2. Stödet till invandrarnas riksorganisationer (mom. 5 och 6)

Alf Wennerfors, Sonja Rembo, Ingrid Hemmingsson och Håkan Stjernlöf
(alla m) anför:

Invandrarnas riksorganisationer har genom riksdagsbeslut erhållit drygt
4 milj. kr. till sin verksamhet under detta budgetår. Därutöver har ett antal
organisationer med särskilt dålig ekonomi genom regeringsbeslut tilldelats
ytterligare en halv milj. kr. Vi vill i anslutning härtill framhålla vikten av att
organisationerna själva tar ansvar för att omfattningen av deras verksamhet
anpassas till de ekonomiska förutsättningar som gäller. Det kan för
organisationer som redovisar underskott innebära att verksamhet och
kostnader måste skäras ned för att motsvara intäkterna eller att medlemmarnas
egna insatser i form av avgifter, eget arbete etc. ökas. I rådande
ekonomiska läge kan hjälp från staten inte alltid påräknas. De krav på
besparingar som i dag ställs inom alla områden måste således omfatta även
invandrarnas riksorganisationer.

3. Tvåspråkighet som merit vid anställning (mom. 10)

Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) anför:

Enligt utskottet är det viktigt att utvecklingen mot ökad tvåspråkighet
hos offentliga organ förs vidare och att det arbete som bedrivits på området
fullföljs. Vi vill i detta sammanhang särskilt fästa uppmärksamheten på den
rapport om tvåspråkighet som merit vid bl. a. anställning (Ds A 1982:9)
som utarbetades inom regeringskansliet under c-fp-regeringens tid. Bl. a.
föreslås att myndigheterna skall informeras om sin skyldighet att i tjänstetillsättningsärenden
även beakta kunskaper i invandrarspråk. Enligt vår
mening är det av stor vikt att rapportens olika förslag skyndsamt genomförs.

AU 1982/83:22

4. Svenskundervisning för invandrare (mom. 11 och 12)

Alf Wennerfors, Sonja Rembo, Ingrid Hemmingsson och Håkan Stjernlöf
(alla m) anför:

Utskottet framhåller i anslutning till två motioner om svenskundervisning
för invandrare att en reformering av denna undervisning är ytterst
angelägen och att Sfi-utredningen är ett viktigt led i detta arbete. Enligt vår
uppfattning föregriper utskottet med detta uttalande en kommande behandling
av frågan, som också är en resursfråga. Rent principiellt anser vi
att sådana uttryckssätt bör undvikas. Den aktuella texten borde i enlighet
härmed utgå.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983