AU 1982/83:13

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1982/83:13

om särskilda sysselsättningsåtgärder m. m. (prop. 1982/83:25 och
1982/83:50)

I betänkandet behandlas propositionerna 1982/83:25 med förslag om
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 i vad avser bilaga 6
(arbetsmarknadsdepartementet) samt bilaga 7 (industridepartementet)
punkt 3 Regional utveckling och 1982/83:50 bilaga 4 om åtgärder inom
arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde. Dessutom behandlas
två motioner väckta med anledning av proposition 1982/83:25 och tre
motioner med anledning av proposition 1982/83:50.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens åtgärdsprogram för att
begränsa arbetslösheten. Utskottet tar i det sammanhanget även ställning till
förslag framförda i partimotioner från moderata samlingspartiet, centerpartiet
och folkpartiet.

Utskottet konstaterar att förutsättningarna för sysselsättningen på lång
sikt har förbättrats tack vare den snabba och radikala omläggningen av den
ekonomiska politiken som den socialdemokratiska regeringen visat sig
beredd att vidta.

På kort sikt måste omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärder sättas in.
Regeringen har därför redan fattat ett antal beslut om förstärkta arbetsmarknadspolitiska
insatser vilka nu följs upp med förslag till riksdagen.
Regeringens åtgärder innebär bl. a.

- resursförstärkning till arbetsförmedlingen

- ökad kapacitet inom arbetsmarknadsutbildningen

- höjning av bidraget för utbildning vid påtaglig risk för permittering eller
uppsägning av arbetstagare från 20 kr. per timme till 35 kr. per timme

- försöksverksamhet med bristyrkesutbildningen inom verkstadsindustrin

- tidigareläggning av statliga investeringsprojekt

- ökad satsning på beredskapsarbeten

- ytterligare medel till ungdomsplatser

- tidigareläggning av statliga industribeställningar

- förstärkta resurser till verksamhet med anställda med lönebidrag

- medelstillskott till Samhällsföretag

De ytterligare medel som regeringen är beredd att satsa på arbetsmarknadspolitiken
för innevarande budgetår kan beräknas uppgå till i runda tal 4
miljarder kronor.

1 Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 13

AU 1982/83:13

2

Utskottet tillstyrker vad som anförs i propositionen. De begärda medlen
bör anvisas av riksdagen.

Det största problemet på arbetsmarknaden är ungdomsarbetslösheten.
Regeringen har ambitionen att alla 17-åringar som inte kan beredas
utbildning eller arbete skall kunna erbjudas en ungdomsplats. Ytterligare 90
milj. kr. har anvisats till den verksamheten. Regeringen följer upp- med viss
ändring - den förra regeringens beslut att ge 100 milj. kr. till kommunerna
för åtgärder mot ungdomsarbetslösheten.

I en gemensam reservation framhåller utskottets företrädare för moderata
samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet att regeringens ekonomiska
politik medför försämrade förutsättningar för sysselsättningen på lång
sikt.

I ett särskilt yttrande hänvisar i detta sammanhang vpk:s företrädare i
utskottet till vpk:s förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, vilka
redovisas i finansutskottets betänkande FiU 1982/83:20.

Moderata samlingspartiets företrädare i utskottet anför i en reservation
bl. a. att de motsätter sig att ytterligare miljardbelopp satsas på den
traditionella arbetsmarknadspolitiken. Förutsättningar måste i stället skapas
för att företagen skall bli lönsamma. Reservanterna pekar i sammanhanget
på sambandet mellan lönsamhet i företagen och sysselsättningen. Inom
arbetsmarknadspolitiken förordar man i stället en prioritering av insatserna
mot ungdomsarbetslösheten.

Förslag till hur ungdomsarbetslösheten bör angripas redovisar företrädare
för moderata samlingspartiet resp. centerpartiet och folkpartiet i två
reservationer.

Utöver de reservationer som redovisats ovan kan nämnas en reservation
från de båda mittenpartiernas företrädare i utskottet till förmån för ett
centerpartistiskt förslag om en överföring av 100 milj. kr. från de
arbetsmarknadspolitiska medlen till länsstyrelsernas åtgärdsanslag.

Propositionerna

1982183:25 bilaga 6

I propositionen föreslås att riksdagen

1. godkänner vad som förordas i propositionen om överföring av medel
från arbetsmarknadsstyrelsen till nämnden för vapenfriutbildning,

2. till Nämnden för vapenfriutbildning på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 868 000 kr.,

3. godkänner vad som anförs i propositionen om överföring av medel från
arbetsmarknadsstyrelsen till nämnden för vapenfriutbildning,

4. till Vapenfria tjänstepliktiga på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

AU 1982/83:13

3

5. till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 55 000 000
kr.

1982/83:25 bilaga 7

I punkt C. Regional utveckling hemställer regeringen att riksdagen bereds
tillfälle att ta del av den lämnade redogörelsen om ramen för beslut om
regionalpolitisk! stöd.

1982183:50 bilaga 4

Regeringen föreslår
under avsnittet B 2. Arbetsmarknadsutbildning
att riksdagen till Arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 200 000 000 kr.
under avsnittet B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder
att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 1 950 000 000 kr.

under avsnittet C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning att

riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 290 000 000 kr.

Motionsyrkandena

Motioner med anledning av proposition 1981/82:25 (tilläggsbudget 1)

1982/83:92 av Alf Wennerfors m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen avslår proposition 1982/83:25 vad avser
bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag.

1982/83:130 av Lennart Blom (m)

I motionen yrkas att riksdagen till Nämnden för vapenfriutbildning på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag om 250 000 kr.

Motioner med anledning av proposition 1982/83:50 (vissa ekonomiskpolitiska
åtgärder m. m.)

1982/83:104 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)

I motionen yrkas
1* Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 13

AU 1982/83:13

4

1. att riksdagen avslår proposition 1982/83:50, såvitt avser bilaga 4,
Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande program i syfte att minska ungdomsarbetslösheten.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1982/83:99.

1982/83:115 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln anvisar
1850 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

3. att riksdagen hos regeringen begär fortsatt effektiv uppföljning och
åtgärder för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten i enlighet med
det anförda.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1982/83:112.

1982/83:120 av Ola Ullsten m. fl. (fp)

I motionen yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökat stöd till lärlingsutbildning.

Yrkandena 1-23 samt 25-37 kommer att behandlas av andra utskott.

Utskottet

Arbetsmarknadspolitiska riktlinjer m. m.

Läget på arbetsmarknaden inger oro. Arbetslösheten har hittills i höst
varit förhållandevis hög. I oktober månad var enligt arbetskraftsundersökningama
127 000 personer arbetslösa, vilket motsvarar 3 % av arbetskraften.
Särskilt stora är problemen för ungdomarna. 48 000 ungdomar under 25 år
(7,3 %) var arbetslösa i samma månad. Andelen långtidsarbetslösa har
under senare år ökat markant.

Den totala sysselsättningen, som under en följd av år ökat, är nu vikande.
Under perioden fr. o. m. tredje kvartalet 19761, o. m. tredje kvartalet 1981
ökade den totala sysselsättningen med drygt 170 000 personer. Under det
senaste året har antalet sysselsatta däremot minskat med 13 000. De
sysselsatta inom industrin var under tredje kvartalet i år närmare 80 000 färre
än för två år sedan. Sysselsättningen inom den offentliga sektom ökar i en
väsentligt långsammare takt än för några år sedan.

I sammanhanget kan även konstateras att antalet arbetade timmar sjunkit
under senare år. Sedan år 1978 har den totala nedgången uppgått till 3 %.
Inom industrin har minskningen varit ännu kraftigare, ca 6 %. Som orsaker

AU 1982/83:13

5

till utvecklingen kan nämnas ett ökat antal deltidsarbeten, ett ökat antal
korttidspermitteringar samt införandet av den femte semesterveckan.

Efterfrågan på arbetskraft är f. n. mycket låg. Antalet kvarstående lediga
platser under tredje kvartalet i år uppgick endast till en tredjedel av det antal
platser som stod till förfogande två år tidigare. I oktober i år var antalet
kvarstående lediga platser endast 12 000, varav drygt 1 000 inom tillverkningsindustrin.

De arbetsmarknadspolitiska insatserna har samtidigt intensifierats. I
oktober månad i år omfattades drygt 146 000 personer av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder, en ökning med 28 000 jämfört med samma månad året
före.

Den väntade uppgången i industrikonjunkturen har förskjutits framåt i
tiden. Som också framhålls i proposition 1982/83:50 är osäkerheten om när
en påtaglig konjunkturförbättring kommer att inträffa stor. Under de senaste
månaderna har för vissa industribranscher, främst järn- och stålindustrin
samt massa- och pappersindustrin, skett en försämring som varit kraftigare
än vad som förutsågs för några månader sedan. Kapacitetsutnyttjandet i
industrin har vidare minskat ytterligare. Även länsarbetsnämndernas senaste
kvartalsprognoser bekräftar bedömningen att uppgången i industrikonjunkturen
kommer att dröja.

I propositionen framhålls att en ökad efterfrågan på arbetskraft bedöms
kunna inträffa tidigast under andra halvåret 1983. Enligt konjunkturbarometern
förutser företagen en fortsatt minskning av antalet anställda, såväl
arbetare som tjästemän, under våren nästa år, dvs. så långt som undersökningens
uppgifter sträcker sig. Vart fjärde företag förutser risk för
driftsinskränkningar under vinterhalvåret 1982/83. Det finns en uppenbar
risk för att många av dessa företag kommer att vidta ytterligare permitteringar
och uppsägningar. Under den senaste tremånadersperioden har drygt
11 000 personer varslats om uppsägning. Ytterligare varsel har därefter
utfärdats.

Mot bakgrund av den svåra situationen på arbetsmarknaden krävs
kraftfulla insatser för att vända utvecklingen. Först skall konstateras att en
grundläggande förutsättning härför är en framgångsrik ekonomisk politik
som kan skapa tillväxt i ekonomin. Utskottet noterar därför med tillfredsställelse
att den nya socialdemokratiska regeringen visat sig vara beredd att
genomföra en snabb och radikal omläggning av den ekonomiska politiken.
Regeringens till riksdagen framlagda förslag till ekonomisk-politiska åtgärder
syftar till att långsiktigt öka produktionen och trygga den fulla
sysselsättningen. Regeringens åtgärdsprogram inom den ekonomiska politiken
— som f. ö. behandlas i finansutskottets betänkande FiU 1982/83:20-kan
dock inte ge omedelbara resultat. På kort sikt finns - som framhålls i
propositionen - ingen annan väg att hejda den ökande arbetslösheten än
omfattande arbetsmarknadspolitiska insatser. Vad utskottet anfört om
förutsättningarna för sysselsättningen på lång sikt innebär att de synpunkter

AU 1982/83:13

6

härom som förs fram i de tre partimotionerna 104 (m), 115 (c) och 120 (fp)
bör avslås.

Regeringen har - som redovisas i följande avsnitt - fattat ett antal beslut
om förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatser vilka nu följs upp med förslag
till riksdagen. Regeringen framhåller att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
bör ges en sådan inriktning att de stöder strävandena att stärka den
svenska ekonomins struktur och gynnsamt bidrar till en snabb industriell
tillväxt.

Regeringens åtgärder innebär bl. a.

- resursförstärkning till arbetsförmedlingen

- ökad kapacitet inom arbetsmarknadsutbildningen

- höjning av bidraget för utbildning vid påtaglig risk för permittering eller
uppsägning av arbetstagare från 20 kr. per timme till 35 kr. per timme

- försöksverksamhet med bristyrkesutbildningen inom verkstadsindustrin

- tidigareläggning av statliga investeringsprojekt

- ökad satsning på beredskapsarbeten

- ytterligare medel till ungdomsplatser

- tidigareläggning av statliga industribeställningar

- förstärkta resurser till verksamhet med anställda med lönebidrag

- medelstillskott till Samhällsföretag

Av de partimotioner som väckts med anledning av propositionerna 50 och
25 framgår att det finns ett brett parlamentariskt stöd för huvudinriktningen
på regeringens beslutade eller föreslagna åtgärder i syfte att höja den
arbetsmarknadspolitiska beredskapen. Utskottet noterar med tillfredsställelse
att medvetenheten om problemens omfattning och nödvändigheten av
omedelbara arbetsmarknadspolitiska insatser således är stor.

I moderata samlingspartiets partimotion 104 avvisas regeringens förslag att
förstärka de arbetsmarknadspolitiska medlen. Moderata samlingspartiet har
presenterat ett program mot ungdomsarbetslösheten, till vilket utskottet
återkommer i ett senare avsnitt.

Moderata samlingspartiets förslag skulle ovillkorligen leda till att antalet
arbetslösa under innevarande budgetår skulle öka kraftigt. Här kan t. ex.
nämnas minskade möjligheter att med arbetsmarknadsutbildningens hjälp
kunna underlätta en övergång till högkonjunktur. Vidare skulle färre
arbetslösa ungdomar kunna erbjudas beredskapsarbete. Slutligen bör
nämnas att en utebliven förstärkning av medlen till lönebidrag skulle
innebära att en redan hårt drabbad grupp i samhället - de handikappade -skulle drabbas än mer. Konsekvensen för innevarande budgetår av moderata
samlingspartiets förslag skulle f. ö. bli att arbetsgivare som enligt gällande
regler anställt arbetshandikappade inte kan erhålla den ersättning från
samhället härför som de utlovats. Ersättning till arbetsgivarna utbetalas
nämligen med ett halvt års eftersläpning. Av det sagda framgår att utskottet
inte kan ställa sig bakom moderata samlingspartiets förslag till inriktning av

AU 1982/83:13

7

de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Motionen bör följaktligen avslås i
denna del.

Utskottet övergår härefter till att behandla de enskilda förslagen i
propositionerna 50 och 25 samt i ett antal motioner.

Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

Det allvarligaste problemet på arbetsmarknaden är som redan sagts den
alltför stora grupp ungdomar som står utanför utbildningssystemet och
saknar arbete. Som tidigare nämnts uppgick denna grupp i oktober månad i
år till 48 000.

Stora insatser har gjorts för att hålla arbetslösheten nere bland ungdomarna.
Regeringen föreslår i propositionen en intensifiering av sådana åtgärder
både inom arbetsmarknadspolitiken och inom skolan.

I statsbudgeten för innevarande budgetår anslogs 60 milj. kr. för bidrag till
ungdomsplatser. Medlen anvisades på anslaget B 4. Sysselsättningsskapande
åtgärder. Medelsbehovet kunde endast preliminärt beräknas vilket också
anmäldes för riksdagen. Genom riksdagens beslut med anledning av
proposition 1981/82:150 bil. 4 (AU 1981/82:28) har ansvaret för verksamheten
med ungdomsplatser fr. o. m. den 1 juli 1982 förts över till skolan som ett
led i den uppföljande verksamheten för ungdomar upp till 18 år. Regeringen
anmäler i proposition 50 att AMS, som disponerar anslaget i fråga, har
betalat ut dessa medel till SÖ efter rekvisition. SÖ har därefter fördelat
medlen till kommunerna.

SÖ har sedermera hemställt om ytterligare 90 milj. kr. för bidrag till
ungdomsplatser under budgetåret 1982/83. Regeringen beslutade i oktober i
år att med stöd av finansfullmakten ställa de begärda medlen till kommunernas
förfogande för verksamheten med ungdomsplatser. Enligt propositionen
bör de medel som därmed totalt anslagits för verksamheten (150 milj.
kr.) täcka medelsbehovet under innevarande budgetår.

I propositionen anförs vidare att det är regeringens ambition att alla
17-åringar som inte kan beredas utbildning eller arbete skall kunna erbjudas
en ungdomsplats. Det förutsätts att SÖ även i fortsättningen noga följer
sysselsättningsutvecklingen för ungdomar under 18 år och i god tid anmäler
för regeringen om ytterligare medel krävs för att täcka behovet av
ungdomsplatser. Regeringen har f. ö. för avsikt att i samband med
budgetpropositionen återkomma till de olika åtgärder som är knutna till det
kommunala uppföljningsansvaret.

När det gäller kommunala aktiviteter för arbetslös ungdom har regeringen
genom beslut i oktober 1982 med ändring av den förra regeringens beslut
fördelat totalt 100 milj. kr. på samtliga kommuner. Dessa medel skall
användas till att mildra effekten av arbetslöshet bland ungdom och då i första
hand stödja dem som är i störst behov av samhälleligt stöd av detta slag. Vissa
kommuner har i detta syfte tillhandahållit medel för att skapa ungdomsplat -

AU 1982/83:13

8

ser i sådana fall där statsbidrag inte utgår, t. ex. för 16-åringar som inte fyllt
17 år under det år som anställningen kommer till stånd. Även om det här inte
rör sig om beredskapsarbete i formell mening framhålls i propositionen att
det inte torde föreligga något hinder i anställningsskyddslagens mening mot
att anställningsavtal om sådana ungdomsplatser ingås för viss bestämd tid
eller t. v., dock längst till viss tidpunkt.

Även inom skolans område har regeringen tidigare i höst vidtagit åtgärder
för att minska ungdomsarbetslösheten under vintern 1983. Bl. a. har fattats
beslut om en ökning med 2 000 intagningsplatser i gymnasieskolan för läsåret
1982/83. Det blir därmed möjligt att under innevarande läsår göra en
vårterminsintagning på de flesta studievägar i gymnasieskolan. Kommunerna
skall därvid i första hand söka anordna yrkesinriktad utbildning för de
ungdomar som t. ex. sökt till sådan men inte kommit in och nu befinner sig i
eller hotas av sysslolöshet. De frågor som berör skolans område behandlas av
utbildningsutskottet.

De omfattande åtgärderna för att förbättra sysselsättnings- och utbildningsmöjligheterna
för 16-17-åringarna har lett till slutsatsen att dessa
grupper inte längre behöver omfattas av det kontanta arbetsmarknadsstödet
(KAS). Regeringen har därför i proposition 1982/83:55 föreslagit att den
nedre gränsen för att erhålla KAS skall höjas från 16 till 18 år. Den frågan
behandlar utskottet i betänkandet AU 1982/83:12.

Moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet behandlar i sina
partimotioner 104, 115 och 120 behovet av insatser mot ungdomsarbetslösheten Moderata

samlingspartiet anger i sin partimotion 104 de orsaker som man
anser ligger bakom den höga ungdomsarbetslösheten. Bl. a. pekar man på
för höga ingångslöner, den arbetsrättsliga lagstiftningen, den bristfälliga
skolutbildningen, tillämpningen av lagar och avtal samt den bristande
anpassningen av arbetsmarknadspolitiken till förhållandena i ekonomin och
på arbetsmarknaden.

Ett åtgärdsprogram presenteras med följande huvudsakliga innehåll:

- inga höjda skatter och avgifter

- sänkta ungdomslöner

- samhällstjänst för arbetslös ungdom

- förbättrad och utökad yrkesutbildning för ungdom

- satsning på ungdomsplatser och praktikplatser

- förbättrade villkor för enskilda beredskapsarbeten

- uppdelning av beredskapsarbeten för ungdom

- ändringar i arbetsrätts- och trygghetslagstiftningen

Moderata samlingspartiet pekar även på det ansvar för ungdomens
sysselsättning som åvilar parterna på arbetsmarknaden. Det gäller bl. a.
frågan om ingångslönerna, inrättande av ungdomsplatser för ungdomar i
åldern 18-21 år samt utökade möjligheter till prov- och korttidsanställningar.

AU 1982/83:13

9

Om parterna inte är beredda att genom avtal göra nödvändiga förändringar
beträffande den senare frågan måste enligt motionen lagstiftning tillgripas.

Vidare bör regeringen följa upp riksdagens beslut under våren 1982 om
principerna för en garanti avseende erbjudande om arbete, utbildning eller
praktik till alla ungdomar upp till 21 år.

Kostnaderna för programmet beräknas av motionärerna uppgå till mellan
100 och 200 milj. kr. Programmet föreslås bli finansierat genom att
regeringen utnyttjar kvarstående medel inom ramen för finansfullmakten
(175 milj. kr.) samt genom de resurser kommunerna redan erhållit för att
bekosta verksamheten med de s. k. ungdomsslussarna (100 milj. kr.). Ett
avvisande av regeringens förslag om ökade skatter, bl. a. i form av höjda
arbetsgivaravgifter och höjd moms, innebär enligt motionärerna också att
kommunerna får större möjligheter att genomföra delar av programmet.

Centerpartiet anför i motion 115 att behovet av s. k. ungdomsslussar
kvarstår. Regeringen bör enligt motionen noga följa utvecklingen och vid
behov återkomma till regeringen med ytterligare förslag till åtgärder.

Folkpartiet erinrar i sin partimotion 120 om de omfattande insatser mot
ungdomsarbetslösheten som vidtogs av den förra regeringen. Vidare anförs
att folkpartiet alltjämt strävar efter att en s. k. ungdomsgaranti skall kunna
förverkligas. I motionen framhålls att systemet med närvaropremier i
verksamheten med s. k. ungdomsslussar bör bibehållas.

Enligt folkpartiet bör också parterna ta ett större ansvar för ungdomens
sysselsättning och bl. a. träffa avtal om ungdomsplatser för ungdomar i
åldrarna 18-20 år. Det ankommer även på näringslivet att visa att de vidtagna
förändringarna i trygghetslagstiftningen ger en sysselsättningsmässig
effekt.

Slutligen föreslår folkpartiet nya initiativ i syfte att öka antalet lärlingsplatser.
I motionen förs därvid fram ett förslag om inrättande av ett
stimulansbidrag av samma konstruktion som för anställning med lönebidrag.
Detta innebär att statsbidrag under första året skulle utgå med 75 % av
lönen, andra året med 50 % och tredje året med 25 %. Med det föreslagna
systemet skulle väsenligt fler arbetsgivare kunna ta emot lärlingar.

De medel som regeringen avsett att använda för ett system med utbildning
av redan anställda och anställning av ungdomar som ersättare föreslås i stället
användas för det föreslagna systemet med lärlingsplatser.

Enligt utskottets uppfattning kan både förslagen i propositionen och i
motionerna sägas uttrycka en allvarlig strävan att komma till rätta med
ungdomens svårigheter att komma in på arbetsmarknaden.

Som tidigare nämnts har regeringen ambitionen att alla 17-åringar som inte
kan beredas utbildning eller arbete skall kunna erbjudas en ungdomsplats.
Ytterligare medel har - som tidigare nämnts - också tillförts den verksamheten.
Utskottet vill i sammanhanget även erinra om de medel -100 milj. kr.
- som utgått till kommunerna för åtgärder bland arbetslösa ungdomar.

AU 1982/83:13

10

Skolan har f. ö. ett uppföljningsansvar för alla ungdomar under 18 år.
Regeringens ambitioner att genom en rad arbetsmarknadspolitiska och
utbildningspolitiska insatser bereda alla ungdomar under 18 år utbildning
eller arbete har - som tidigare nämnts - lett till ätt man ansett sig kunna
föreslå att den nedre åldersgränsen för att erhålla KAS bör höjas från 16 till
18 år. Frågan behandlas i arbetsmarknadsutskottets betänkande AU
1982/83:12.

För de äldre ungdomarna kan bl. a. beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning
sättas in. Som utskottet redovisar senare i betänkandet
föreslås väsentligt ökade resurser inom dessa verksamhetsområden. Betydelsen
av den föreslagna förstärkningen av insatserna inom platsförmedlingen
bör också nämnas i sammanhanget.

Av det anförda framgår att utskottet har anledning räkna med att
regeringen är beredd att fortlöpande vidta de åtgärder som kan komma att
krävas för att hålla arbetslösheten nere bland ungdomen. Det finns anledning
återkomma till frågan om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten i samband
med behandlingen av budgetpropositionen i början av nästa år.

Utskottets ställningstagande innebär att de i sammanhanget upptagna
motionerna från centerpartiet och folkpartiet inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd. Det gäller bl. a. förslaget från folkpartiet beträffande
lärlingsutbildning.

Slutligen vill utskottet i detta sammanhang ta bestämt avstånd från vissa
förslag som förts fram av moderata samlingspartiet. Det kan inte bli tal om att
lösa ungdomens sysselsättningsproblem genom att erbjuda sänkta löner och
sämre trygghet i anställningen. Detta partis förslag om s. k. ungdomsgaranti
framstår f. ö. inte som trovärdigt mot bakgrund av att partiet motsätter sig en
förstärkning av de ekonomiska resurserna till bl. a. beredskapsarbeten och
arbetsmarknadsutbildning. Moderata samlingspartiets partimotion 104 bör
med hänvisning till det anförda avslås i denna del.

Arbetsmarknadsservice

I propositionen framhålls att antalet arbetssökande som har vänt sig till
arbetsförmedlingen under första halvåret i år ökat med i genomsnitt 25 %
jämfört med motsvarande period förra året. För storstadslänen är motsvarande
tal runt 30 %. Antalet arbetssökande som vänt sig till arbetsförmedlingen
har under hösten varit väsentligt högre än normalt. Även antalet
personer som uppbär KAS har ökat kraftigt. Allt detta har inneburit stora
påfrestningar för personalen på arbetsförmedlingarna.

AMS hemställde i augusti i år om 20 milj. kr. för tillfällig personalförstärkning
av arbetsförmedlingen under innevarande budgetår. Dåvarande
regeringen medgav ett överskridande av lönemedlen med 5 milj. kr.
Ifrågavarande medelsförstärkning motsvarar ca 60 arbetsförmedlare under
åtta månader. I oktober i år har AMS återkommit till regeringen och begärt

AU 1982/83:13

11

ytterligare 15 milj. kr. för en snabb personalförstärkning av arbetsförmedlingen
under budgetåret. Detta belopp motsvarar ca 215 arbetsförmedlare
under sju månader.

Regeringen har genom beslut i oktober i år medgett att AMS får
överskrida innevarande budgetårs lönemedel med ytterligare 15 milj. kr. för
att tillfälligt förstärka arbetsförmedlingen med ytterligare personal. Detta
innebär sammantaget en personalförstärkning under budgetåret med ca 275
personer eller ca en person per arbetsförmedling. Regeringen har också
medgett att AMS får överskrida anvisade medel för framtagande av den
ADB-framställda platslistan med 2,4 milj. kr. under innevarande budgetår
för att förbättra platslistan i storstadslänen.

Enligt utskottets uppfattning är det i det rådande arbetsmarknadsläget
angeläget att platsförmedlingen tillförs ytterligare resurser. Därmed ges
bättre förutsättningar för de arbetssökande att få arbete och för företagen att
få arbetskraft. Regeringens förslag förefaller därvid vara väl avvägt. Det
sagda innebär att utskottet avstyrker moderata samlingspartiets partimotion
104 i denna del. Motionärerna avvisar nämligen tanken på ytterligare medel
till AMS.

Arbetsmarknadsutbildning

AMS har för budgetåret 1982/83 över anslagen B 2. Arbetsmarknadsutbildning
och B 3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag
anvisats medel för 110 000 deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Den
dåvarande regeringen har vidare mot bakgrund av det försvagade arbetsmarknadsläget
givit AMS möjlighet att planera för 3 000 fler deltagare per
månad under hösten 1982 än under våren 1983.

AMS har i oktober månad i år hemställt om att planeringsramen för de
olika formerna av arbetsmarknadsutbildning under budgetåret 1982/83 får
höjas till 125 000 deltagare. AMS gör den bedömningen att det även under
första halvåret 1983 kommer att krävas en fortsatt hög utbildningsvolym.
Största delen av denna ökning förutsätter AMS skall kunna ske genom en
utökning av utbildning i företag när det finns risk för permittering eller
uppsägning. AMS som för budgetåret 1982/83 har tilldelats medel för ca
6 000 deltagare i olika former av arbetsmarknadsutbildning i företag har nu
räknat med ett behov om ca 17 000 deltagare, varav ca 13 000 i utbildning vid
risk för permittering eller uppsägning. För denna utökning har AMS
beräknat ett medelsbehov om 80 milj. kr.

Regeringen har med anledning av AMS hemställan beslutat att AMS för
innevarande budgetår får planera för att arbetsmarknadsutbildningen
omfattar 125 000 deltagare. För att finansiera denna ökade planeringsram
har regeringen beslutat att ge AMS möjlighet att disponera den för
budgetåret 1982/83 ingående reservationen om 295 milj. kr. Dessa medel
skall dock i första hand täcka kvarvarande utgifter från budgetåret 1981/82

1** Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 13

AU 1982/83:13

12

om ca 173 milj. kr. samt det ytterligare medelsbehov för redan planerad
arbetsmarknadsutbildning som AMS anmält i sin skrivelse i oktober i år och
bedömer som nödvändig att genomföra.

Regeringen har vidare - efter anhållan härom från AMS - ändrat
förordningen (1981:541) om bidrag till arbetsmarknadsutbildning i företag
m. m. på så sätt att bidrag för utbildning när det finns påtaglig risk för
permittering eller uppsägning av arbetstagare får lämnas med 35 kr. per
timme mot 20 kr. per timme i dag. En sådan höjning ligger f. ö. i linje med
riksdagens tidigare uttalanden. Denna höjning har i överensstämmelse med
AMS uppfattning begränsats till utbildning inom tillverkningsindustrin.
Bidraget får inte utgå för de 40 första timmarna av utbildningen. Utgifterna
har beräknats uppgå till 170 milj. kr. Detta belopp inkluderar även
merkostnader till följd av volymökningen. I sammanhanget aviseras även en
översyn av reglerna om permittering.

Därutöver har AMS hemställt om 30 milj. kr. för försöksverksamhet under
innevarande budgetår med bristyrkesutbildning avseende fortbildning av
anställda inom verkstadsindustrin till kvalificerat yrkesarbete. Syftet med
försöksverksamheten är att förebygga sådana flaskhalsproblem som kan
orsakas av brist på yrkesarbetare i en konjunkturuppgång. Förhandlingar om
denna försöksverksamhet har pågått mellan AMS och parterna inom
verkstadsindustrin. Denna satsning leder till att kapaciteten inom arbetsmarknadsutbildningen
behöver utökas genom köp av utbildning i företag.
Regeringen ansluter sig till AMS uppfattning att den föreslagna försöksverksamheten
bör genomföras och att AMS bör erhålla begärda medel härför.
För att inte fördröja denna satsning på grund av medelsbrist för den av SÖ
anordnade arbetsmarknadsutbildningen har AMS genom beslut i oktober i
år givits möjlighet att överföra ytterligare högst 30 milj. kr. till SÖ av de
medel som anslagits för budgetåret 1982/83.

I sammanhanget erinras även om de pågående förhandlingarna mellan
arbetsmarknadens parter om ett system med utbildning av redan anställda
och anställning av ungdomar som ersättare.

För att finansiera de ökade insatserna inom arbetsmarknadsutbildningens
område föreslås i propositionen att till anslaget Arbetsmarknadsutbildning
på tilläggsbudget I anvisas 200 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

De åtgärder som redovisas inom arbetsmarknadsutbildningen har till syfte
att ytterligare höja den arbetsmarknadspolitiska beredskapen. Utskottet
tillstyrker förslagen. Den beslutade höjningen av den s. k. 20-kronan har
utskottet f. ö. uttalat sig för vid två tillfällen under det föregående
riksmötet.

Som tidigare nämnts under avsnittet om ungdomsarbetslösheten är
folkpartiet i sin partimotion 120 negativt till förslaget om ett system med
utbildning av redan anställda och anställning av ungdomar som ersättare. De
medel som en sådan verksamhet skulle ta i anspråk föreslås i stället sättas in i
ett system för ett ökat antal lärlingsplatser. Det sistnämnda förslaget har

AU 1982/83:13

13

utskottet redan avstyrkt. Som framgår i propositionen är det förslag
folkpartiet riktar kritik mot f. n. föremål för överläggningar mellan
arbetsmarknadens parter. Enligt utskottets uppfattning finns det inte
anledning föregripa de diskussionerna.

Utskottet tillstyrker den begärda medelstilldelningen. 200 milj. kr. bör
således tillskjutas anslaget Arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget I för
innevarande budgetår. Det anförda innebär att moderata samlingspartiets
partimotion 104 - i vilken yrkas avslag på regeringens förslag - avstyrks i
denna del.

Sysselsättningsskapande åtgärder

I propositionen anmäls att regeringen i oktober i år efter framställning från
AMS beslutat tidigarelägga statliga investeringar för ca 1 017 milj. kr. i syfte
att undvika en fortsatt försämring på byggarbetsmarknaden. Regeringen har
härvid utnyttjat finansfullmakten. Projekten är utvalda så att de i de allra
flesta fall ger en omedelbar sysselsättningseffekt. De har fördelats så att de
sysselsättningsmässigt svagaste regionerna prioriterats. Därvid har Norrbottens
län särskilt beaktats, och länet har tilldelats drygt 183 milj. kr. av det
totala beloppet för byggnads- och anläggningsarbeten. Bl. a. har medel
beviljats för en ny passagerarterminal vid Kallax flygfält i Luleå.

AMS disponerar enligt hittills fattade beslut för innevarande budgetår

3 158,5 milj. kr. till beredskapsarbeten. I beloppet ingår 240 milj. kr. som den
förra regeringen i augusti i år beviljat genom utnyttjande av finansfullmakten.
Denna regering uppdrog vidare åt AMS att under andra halvåret 1982
öka sysselsättningen i beredskapsarbeten till en nivå 40 % över den
sysselsättning som uppnåddes under motsvarande period 1981. Vidare skulle
andelen investeringsarbeten under budgetåret 1982/83 ökas från 13 % till
20 % enligt regeringens direktiv.

AMS har vidare hemställt om ytterligare medel för beredskapsarbeten. Nu
tillgängliga medel skulle enligt AMS räcka för 6,3 miljoner dagsverken. För
att AMS under våren 1983 skall kunna kompenseras för den ovan nämnda
volymökningen under innevarande höst och samtidigt uppnå den maximalt
möjliga sysselsättningsnivå som administrativt kan klaras under första
halvåret 1983 kommer en total sysselsättningsnivå på 9,6 miljoner dagsverken
att erfordras. Antalet sysselsatta i beredskapsarbeten skulle därmed
enligt AMS i december kunna höjas till 60 000 och under första kvartalet
1983 uppgå till 65 000 personer. För att uppnå nämnda sysselsättningsvolym
erfordras därför enligt AMS att det totala anslaget för detta ändamål höjs till

4 800 milj. kr.

I propositionen framhålls att maximala resurser bör avsättas för beredskapsarbeten
för att kompensera den extremt låga efterfrågan på arbetskraft.
För att uppnå erforderlig sysselsättningsnivå föreslås därför att AMS tilldelas
ytterligare 1 650 milj. kr. för beredskapsarbeten. Detta anslag skulle därmed

AU 1982/83:13

14

uppgå till ca 4 800 milj. kr.

För innevarande budgetår disponerar AMS 60 milj. kr. för rådrumsbeställningar.
Med hänsyn till de akuta svårigheter som många företag befinner
sig i kommer enligt propositionen dessa medel att förbrukas under detta år.
Den omständigheten att konjunkturuppgången inom industrin har väsentligt
skjutits fram i tiden gör att det enligt AMS finns skäl att pröva även en mer
allmän, branschvis tidigareanläggning av statliga industribeställningar.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att ytterligare 300 milj. kr. tillförs
anslaget för sådana statliga industribeställningar.

I propositionen hemställs att riksdagen till anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder på tilläggsbudget I för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 1 950 000 000 kr.

Utskottet har tidigare i betänkandet uttalat sig för att ytterligare
arbetsmarknadsinsatser måste sättas in för att sysselsättningen på kort sikt
skall hållas uppe. Mot denna bakgrund är det tillfredsställande att regeringen
är beredd att satsa på väsentligt utökade resurser till beredskapsarbeten.

I centerpartiets partimotion 115 föreslås att insatserna bör ges en mer
offensiv och decentralistisk inriktning. Mot den bakgrunden föreslås att 100
milj. kr. förs över från de arbetsmarknadspolitiska medlen till länsstyrelsernas
åtgärdsanslag för ökade insatser för glesbygdsstöd och intensifierad
kommunal sysselsättningsplanering (IKS-verksamhet).

Utskottet vill med anledning av motion 115 inledningsvis erinra om att de
arbetsmarknadspolitiska insatser som regeringen föreslår i första hand skall
sättas in i de delar av landet där problemen är mest omfattande. Detta
innebär att den ökade satsningen på beredskapsarbeten kommer att i
betydande utsträckning riktas mot skogslänen. Det finns därvid anledning
utgå från att åtskilliga av de projekt i glesbygden som motionen syftar till att
stödja troligen kommer att finansieras via beredskapsmedlen. Det blir f. ö.
anledning för utskottet att i samband med budgetprövningen nästa år
bedöma huruvida det gällande regionalpolitiska anslaget på 275 milj. kr. till
åtgärder i länen för innevarande budgetår har räckt till med hänsyn till de
befintliga behoven. Med hänvisning till vad som här anförts avstyrks
motionen i motsvarande del.

Utskottet tillstyrker att 1 950 000 000 kr. tillförs anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder på tilläggsbudget I för budgetåret 1982/83. Av utskottets
ställningstagande följer att moderata samlingspartiets partimotion 104 - i
vilken yrkas avslag på regeringens hemställan - bör avslås i denna del.

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

Antalet anställda med lönebidrag uppgick i oktober månad i år till 34 300.
För innevarande budgetår har för verksamheten med lönebidrag anvisats
1 527 milj. kr. Som jämförelse kan nämnas att 1 708 milj. kr. anvisats till
verksamheten under budgetåret 1981/82. Anställda med lönebidrag var i

AU 1982/83:13

15

stort sett detsamma som i dag. AMS har framhållit att de medel som står till
förfogande för verksamheten är otillräckliga.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att 290 milj. kr. tillförs anslaget
Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning på tilläggsbudget I
för innevarande budgetår. Härutöver anmäls att statsrådet Leijon har för
avsikt att föreslå regeringen att ge AMS medgivande att använda 60 milj. kr.
av reservationsmedel för att bestrida utgifterna för delprogrammet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. De begärda medlen bör således
beviljas. Utskottets ställningstagande innebär att moderata samlingspartiets
partimotion 104 bör avslås i motsvarande del. Som utskottet i ett inledande
avsnitt erinrat om skulle moderata samlingspartiets förslag gå ut över de
arbetshandikappades möjligheter att få anställning. En sådan utveckling kan
utskottet inte medverka till.

Stiftelsen Samhällsföretag

För budgetåret 1982/83 har på statsbudgeten anvisats ett förslagsanslag
Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag av 2 321 milj. kr. varav 1 984 milj. kr.
avser driftbidrag. Driftbidraget förutsattes vid beslutet våren 1982 (AU
1981/82:21 s. 81) motsvara 129 % av lönekostnaderna för arbetstagare i
skyddat arbete.

Stiftelsen har i skrivelse den 9 juni 1982 hemställt om ett ytterligare
driftbidrag om 55 milj. kr. varav 30 milj. kr. kan hänföras till förluster under
budgetåret 1981/82 och 25 milj. kr. till beräknat underskott av verksamheten
under budgetåret 1982/83.

I proposition 1982/83:25 bil. 6 föreslås att Stiftelsen Samhällsföretag
tilldelas begärda medel som ett särskilt driftmedelstillskott utöver vad som
beviljats tidigare.

Alf Wennerfors m. fl. (m) yrkar i motion 92 avslag på propositionens
förslag. Det erinras i motionen om riksdagens bedömning i våras att
Samhällsföretag bör ha goda förutsättningar att nå det uppsatta sparmålet,
dvs. kunna driva verksamheten med ett driftbidrag av 129 % av lönekostnaderna,
genom effektivitetsförbättringar av stiftelseorganisationen. I
motionen erinras också om den utredning om de arbetshandikappades
möjligheter på arbetsmarknaden som beslutades våren 1982. Utredningen
skall bl. a. ta upp frågor om differentiering av lönebidragens storlek med
hänsyn till handikappets art och svårighet samt åtgärder som syftar till att
underlätta utslussning av arbetshandikappade från Samhällsföretag. I
avvaktan på detta arbete bör enligt motionen åtgärder vidtas vid Samhällsföretag
i syfte att uppfylla de mål som riksdagen har uttalat.

När utskottet våren 1982 behandlade frågor om driftbidraget till Samhällsföretag
och därvid tillstyrkte den dåvarande regeringens förslag om ett bidrag
motsvarande 129 % av lönekostnaderna, uttalades att utskottet tog för givet
att regeringen fortlöpande hålls underrättad om utvecklingen i företaget.

AU 1982/83:13

16

Syftet med detta uttalande var att en snabb uppföljning skulle erhållas av
företagets möjligheter att uppfylla de angivna målen för verksamheten inom
den beslutade bidragsramen. De övergripande mål utskottet angav för
Samhällsföretag är att bereda arbetshandikappade - som inte har andra
alternativ till sysselsättning - ett avlönat och meningsfullt arbete till lägsta
möjliga kostnad för samhället.

Utskottet strök under att arbetet med att förbättra företagets resultat inte
får bedrivas på ett sådant sätt att de sociala målen hotas. Företagets ovan
återgivna framställning visar att detta förutsätter ett medelstillskott av 55
milj. kr. för budgetåret 1982/83 utöver vad som tidigare har anvisats.
Regeringen har föreslagit att denna summa anvisas på tilläggsbudget.
Utskottet tillstyrker förslaget. Utskottets ställningstagande på denna punkt
innebär samtidigt ett avstyrkande av motion 92. Utskottet vill i fråga om
denna motion dessutom framhålla att utredningen om de handikappades
arbetsmöjligheter inte är ett acceptabelt skäl att nu vägra Samhällsföretag
tilläggsanslag. Denna utrednings förslag kan få eventuella kostnadsbesparande
effekter först på längre sikt. Här aktuellt anslag avser driftförluster
som dels inträffade redan under förra budgetåret, dels beräknas uppstå
under innevarande budgetår och som därför inte rimligen kan påverkas av
denna utrednings förslag.

Vapenfriverksamheten

Vapenfriverksamheten m. m. tas upp i proposition 1982/83:25 med förslag
om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83.

Riksdagen beslutade våren 1982 (AU 1981/82:21 s. 40) att administrationen
av vapenfriverksamheten skulle flyttas från AMS till en nyinrättad
myndighet, nämnden för vapenfriutbildning (NVU), samt att den nya
myndigheten skulle lokaliseras till Karlstad. Kostnaderna för omlokaliseringen
beräknades till 200 000 kr. En särskild utredare tillkallades i april 1982
för det förberedelsearbete som behövdes för genomförande av omlokaliseringen.
Utredaren lämnade i september 1982 en rapport med förslag till
organisation och kostnader för den nya verksamheten under första halvåret
1983. Myndigheten föreslås få 23 tjänster. Engångskostnaden för omlokaliseringen
beräknas nu till knappt 1,2 milj. kr.

I propositionen anges förvaltningskostnaderna vid NVU för första
halvåret 1983 till 2 020 000 kr. En motsvarande minskning beräknas ske av
AMS gemensamma förvaltningskostnader varför en överföring av denna
summa/Win AMS till NVU föreslås. Riksdagen bör enligt utskottets mening
godkänna denna överföring.

I propositionen föreslås vidare att ett engångsbelopp av 868 000 kr. anvisas
för initialkostnader vid NVU under perioden den 1 januari - den 30 juni
1983.

I motion 130 av Lennart Blom (m) pekas på den kostnadsökning för

AU 1982/83:13

17

omlokaliseringen som inträffat sedan riksdagens beslut i frågan våren 1982.
Motionären framhåller att även om de absoluta beloppen i och för sig är
relativt små är differensen mellan nu äskade 868 000 kr. och tidigare
beräknade 200 000 kr. alltför stor för att utan vidare accepteras. Det stryks
vidare under att riksdagen vid beslut om organisationsförändringar och
omlokaliseringar måste ha tillgång till ett genomarbetat och realistiskt
beslutsunderlag. Eftersom regeringen inte angett några skäl till kostnadsfördyringarna
föreslås i motionen att riksdagen anvisar ett belopp för täckande
av omlokaliseringskostnaderna vid NVU vilket med hänsyn tagen till
prisuppräkning ansluter till den nivå som redovisades i det beslutsunderlag
som låg till grund för riksdagens tidigare nämnda beslut. Detta belopp anges
till 250 000 kr.

Utskottet kan instämma i vad som sägs i motion 130 om att riksdagen vid
beslut om organisationsförändringar och omlokaliseringar måste ha tillgång
till ett genomarbetat beslutsunderlag. Utskottet noterar den ökning av
engångskostnaderna för omlokaliseringen av NVU som redovisas men
menar att den kostnad som nu beräknas för myndighetens flyttning till
Karlstad utslagen på antalet berörda anställda är rimlig med hänsyn till
erfarenheterna av andra omlokaliseringar. Utskottet tillstyrker därför
regeringens förslag om att 868 000 kr. beviljas på tilläggsbudget I för
omlokaliseringen av NVU samt avstyrker motion 130, som alltså bör
avslås.

Medel för verksamheten med vapenfria tjänstepliktiga anvisades av
riksdagen våren 1982 under anslaget Totalförsvarsverksamhet under tolfte
huvudtiteln. För ändamålet beräknades för budgetåret 1982/83 ett belopp av
67 128 000 kr. Av detta belopp beräknas hälften dvs. 33 564 000 kr. falla på år
1983. Enligt propositionen bör det ankomma på AMS att föra över dessa
medel till NVU. För denna överföring föreslås ett nytt förslagsanslag
Vapenfria tjänstepliktiga på 1 000 kr. Utskottet tillstyrker vad som anförs i
propositionen på denna punkt.

Regional utveckling

Regional utveckling tas i proposition 1982/83:25 upp i bilaga 7, som inom
regeringen har föredragits av chefen för industridepartementet. I avsnittet
lämnas en redogörelse för vissa merkostnader när det gäller transportstödet
som skall belasta den regionalpolitiska beslutsramen.

I samband med riksdagens ställningstaganden till regionalpolitiken våren
1982 beslöts en förstärkning av transportstödet (AU 1981/82:23 s. 73-75).
Uttransportstöd återinfördes för järn- och stålvaror samt, med vissa
undantag, för hyvlade och sågade trävaror. Vidare höjdes transportstödet för
längre transporter som berör vissa regioner. Förändringen av transportstödet
infördes med retroaktiv verkan fr. o. m. den 1 mars 1982.

I fråga om kostnaderna för budgetåret 1982/83 angav utskottet att

AU 1982/83:13

18

regeringen efter en mera noggrann beräkning borde återkomma till
riksdagen med förslag till medelsanvisning. Genom en tillfällig omläggning
av bidragsperioden räcker de medel som har anvisats för budgetåret 1982/83
även för den merkostnad som följer av de nya stödreglerna. Bortser man från
denna omläggning skulle anslaget för detta budgetår ha överskridits med 25
milj. kr. Detta är alltså den merkostnad som de nya stödreglerna beräknas ha
medfört för budgetåret 1982/83.1 enlighet med riksdagens beslut skall denna
merkostnad räknas av från den regionalpolitiska beslutsramen. Kvar av
denna medelsram att användas under budgetåren 1982/83 -1983/84 var den 1
juli 1982 ca 5 450 milj. kr. Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av
denna redogörelse. Utskottet har ingen erinran mot den lämnade redogörelsen
och föreslår att denna läggs till handlingarna.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förutsättningarna för sysselsättningen pä lång sikt
att riksdagen med bifall till vad som anförs i proposition
1982/83:50 bil. 4 i motsvarande del samt med avslag på
motionerna 1982/83:104 yrkande 1 i motsvarande del, 1982/
83:115 yrkande 1 i motsvarande del och 1982/83:120 yrkande 24
i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

2. beträffande behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser

att riksdagen med bifall till vad som anförs i proposition
1982/83:50 bil. 4 i motsvarande del avslår motion 1982/83:104
yrkande 1 i motsvarande del,

3. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

att riksdagen med bifall till vad som anförs i proposition
1982/83:50 bil. 4 i motsvarande del samt med avslag på
motionerna 1982/83:104 yrkande 2,1982/83:115 yrkande 3 och
1982/83:120 yrkande 24 i motsvarande del godkänner vad
utskottet anfört,

4. beträffande förstärkning av resurserna inom platsförmedlingen att

riksdagen med bifall till vad som anförs i proposition
1982/83:50 bil. 4 i motsvarande del avslår motion 1982/83:104
yrkande 1 i motsvarande del,

5. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:50 bil. 4 samt
med avslag på motion 1982/83:104 yrkande 1 i motsvarande del
till Arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 200 000 000 kr.,

6. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:50 bil. 4 samt
med avslag på motionerna 1982/83:104 yrkande 1 i motsvarande

AU 1982/83:13

19

del och 1982/83:115 yrkandena 1 i motsvarande del och 2 till
Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 1 950 000 000 kr.,

7. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:50 bil. 4 samt
med avslag på motion 1982/83:104 yrkande 1 i motsvarande del
till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 290 000 000
kr.,

8. att riksdagen

dels med bifall till proposition 1982/83:25 bil. 6 samt med avslag
på motion 1982/83:130 till Nämnden för vapenfriutbildning på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 868 000 kr.,
dels godkänner vad som anförs i propositionen om överföring
av medel till nämnda anslag,

9. att riksdagen

dels med bifall till proposition 1982/83:25 bil. 6 till Vapenfria
tjänstepliktiga på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1982/83 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

dels godkänner att 33 564 000 kr. förs till nämnda anslag från
anslaget Totalförsvarsverksamhet för budgetåret 1982/83,

10. att riksdagen med bifall till proposition 1982/83:25 bil. 6 samt
med avslag på motion 1982/83:92 till Bidrag till Stiftelsen
Samhällsföretag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 55 000 000 kr.,

11. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition
1982/83:25 bil. 7 anförts om ramen för beslut om regionalpolitisk
stöd.

Stockholm den 7 december 1982

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Alf Wennerfors (m), Erik Johansson (s),
Anders Högmark (m), Karin Flodström (s), Arne Fransson (c), Lahja Exner
(s), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson (fp), Lars-Ove Hagberg (vpk), Gustav
Persson (s), Håkan Stjernlöf (m), Bo Nilsson (s), Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c) och Iris Mårtensson (s).

AU 1982/83:13

20

Reservationer

1. Förutsättningarna för sysselsättningen på lång sikt (morn. 1)

Alf Wennerfors (m), Anders Högmark (m), Arne Fransson (c), Sonja
Rembo (m), Elver Jonsson (fp), Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Mot bakgrund”
och på s. 6 slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av den svåra situationen på arbetsmarknaden krävs
kraftfulla insatser för att vända utvecklingen. Först skall konstateras att en
grundläggande förutsättning härför är en framgångsrik ekonomisk politik
som kan skapa tillväxt i ekonomin. Tyvärr innebär den nya socialdemokratiska
regeringens vidtagna och föreslagna ekonomisk-politiska åtgärder en
betydande risk för en försämrad situation på arbetsmarknaden. Regeringens
inflationsskapande politik innebär en minskad inhemsk efterfrågan.

Det ankommer inte på arbetsmarknadsutskottet att ange riktlinjerna för
den ekonomiska politiken. Utskottet vill emellertid framhålla att förutsättningarna
för sysselsättningen på lång sikt skulle vara väsentligt bättre med en
annan ekonomisk politik än den politik regeringen företräder. De icke
socialistiska partierna har i finansutskottets betänkande FiU 1982/83:20
utvecklat detta. Utskottet hänvisar härtill.

Vad utskottet anfört om förutsättningarna för sysselsättningen på lång sikt
bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande förutsättningarna för sysselsättningen på lång sikt
att riksdagen med avslag på vad som anförs i proposition
1982/83:50 bil. 4 i motsvarande del samt med anledning av
motionerna 1982/83:104 yrkande 1 i motsvarande del, 1982/
83:115 yrkande 1 i motsvarande del och 1982/83:120 yrkande 24
i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

2. Behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser (mom. 2)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Av de” och på s. 7
slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av det arbetsmarknadspolitiska program
regeringen lagt fram först erinra om vad tidigare sagts om den ekonomiska
politikens betydelse för sysselsättningen. Förutsättningar måste skapas för
företagen att investera och expandera. Som framhålls i moderata samlings -

AU 1982/83:13

21

partiets partimotion 104 är en dålig lönsamhet i företagen till stor del orsaken
till den vikande sysselsättningen. Sambandet mellan lönsamhet i företagen
och sysselsättningen illustreras f. ö. på ett övertygande sätt i den nämnda
motionen. Slutsatsen är följaktligen att ökad lönsamhet i företagen är den
överlägset mest effektiva och sunda metoden för ökad sysselsättning.

Som framhålls av moderata samlingspartiet är det av avgörande betydelse
för utvecklingen på arbetsmarknaden hur snabbt strukturomvandlingen i
näringslivet kan ske. Rörligheten på arbetsmarknaden måste öka. Det
förutsätter att sysselsättningshämmande restriktioner i arbetsrätts- och
trygghetslagstiftningen undanröjs. Vidare måste skattepolitiken, bostadspolitiken
etc. stimulera och underlätta för människor att byta arbeten inom
branscher och företag som har framtiden för sig.

Arbetsmarknadspolitiken och AMS måste också anpassas och utvecklas i
syfte att vara ett effektivt stöd för enskilda människors möjligheter att erhålla
trygga jobb. Arbetsförmedlingen behöver effektiveras. Formerna för
sysselsättningsskapande åtgärder måste utvecklas och anpassas efter nya
förutsättningar i ekonomin och på arbetsmarknaden.

Utskottet har tidigare i betänkandet beskrivit situationen på arbetsmarknaden.
I detta sammanhang bör emellertid erinras om att ungdomsarbetslösheten
är huvudförklaringen till den höga totala arbetslösheten. Som
framhålls i moderata samlingspartiets partimotion 104 har arbetslösheten för
vuxna varit relativt konstant sedan 1960-talet. Det nämnda förhållandet
illustreras i följande figur.

RELATIV ARBETSLÖSHET. PERIODEN 1963-1982. (Rät linje visar trend).

Ungdomsårbetolöshet
(16-24&:

Vuxenarbets löBhe-t

(25-64år)

Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar.

1 Noteringen för 1982 avser första halvåret.

AU 1982/83:13

22

Utskottet delar mot denna bakgrund uppfattningen i moderata samlingspartiets
partimotion att de extraordinära insatserna bör koncentreras mot
ungdomsarbetslösheten. För detta talar f. ö. även att det rådande ekonomiska
läget gör det nödvändigt att prioritera även inom arbetsmarknadspolitiken.
Utskottet återkommer i nästföljande avsnitt till frågan hur arbetslösheten
bör angripas.

Det arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram regeringen - eller snarare
AMS - tagit fram framstår f. ö. som mycket konventionellt. Effekten av den
miljardrullning som föreslås torde knappast motsvara vad man har rätt att
kräva av så betydande belopp det här är fråga om. De arbetslösa torde på
något längre sikt vara mer betjänta av att dessa miljardbelopp satsas på ett
sätt som kan skapa varaktiga arbetstillfällen.

Att - som regeringen gör - isolera arbetsmarknadspolitiken från den
ekonomiska politiken och göra ”arbetstillfällen” inom AMS-verksamheten
till ett självändamål är föråldrat. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan
hindra arbetslösheten vid en tillfällig konjunktursvacka och underlätta
strukturomvandlingen. Däremot kan den aldrig bota Sveriges djupgående
strukturella problem och bli en huvudingrediens i sysselsättningspolitiken.

Utskottet avvisar med hänvisning till det anförda regeringens förslag inom
arbetsmarknadspolitiken. Utskottets ställningstagande innebär ett bifall till
moderata samlingspartiets partimotion 104 i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser

att riksdagen med avslag på vad som anförs i proposition
1982/83:50 bil. 4 i motsvarande del samt med bifall till motion
1982/83:104 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten (mom. 3)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Enligt
utskottets” och på s. 10 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Det allvarligaste problemet på arbetsmarknaden är ungdomsarbetslösheten.
Som tidigare nämnts uppgick antalet arbetslösa ungdomar i oktober
månad i år till 48 000, vilket motsvarar 7,3 % av antalet ungdomar. Även om
omfattningen av ungdomsarbetslösheten minskat finns det anledning till oro
över utvecklingen. Särskilt oroande är att ungdomsarbetslösheten trendmässigt
ökat sedan början av 1960-talet. I själva verket är det så att det är
ungdomsarbetslösheten som svarat för ökningen av den totala arbetslösheten
under senare år. Arbetslösheten bland vuxna har däremot varit relativt
konstant sedan 1960-talet. Om ungdomsarbetslösheten legat på samma nivå

AU 1982/83:13

23

som för den vuxna befolkningen skulle dagens öppna arbetslöshet vara under
100 000.

Det är mot denna bakgrund som utskottet tidigare i betänkandet anslutit
sig till moderata samlingspartiets uppfattning att de arbetsmarknadspolitiska
insatserna måste riktas mot ungdomsarbetslösheten.

Utskottet slog i våras fast att det inte kan accepteras att ungdomar står utan
både arbete och utbildning. Arbetslösheten bland ungdomarna kan få
negativa följder även på längre sikt inte bara för ungdomarna utan även för
samhället i övrigt.

Utskottet uttalade i samma betänkande mot denna bakgrund att sådana
åtgärder måste vidtas att alla arbetslösa ungdomar upp till 21 år erbjuds
arbete eller utbildning i stället för arbetslöshetsersättning eller annat
ekonomiskt stöd från det allmänna. Utskottet framhöll bl. a. att en bred
arsenal av åtgärder måste sättas in. Utöver beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning
ville utskottet inte utesluta möjligheten av att ungdomsplatser
erbjuds även de något äldre arbetslösa ungdomarna. I sammanhanget
uttalade utskottet att regeringen borde tillsammans med de båda kommunförbunden
överväga bl. a. det kommunala ansvaret för de arbetslösa
ungdomarna.

Utskottet strök vidare under vikten av att alla berörda parter tar sitt ansvar
för att möjliggöra att det uppställda målet nås. Ungdomarna borde inse att
varje arbetstillfälle ger värdefulla erfarenheter inför framtiden. Utskottet
utgick vidare från att arbetsgivarna nu tar till vara möjligheten att
provanställa arbetslösa ungdomar samt i ökad utsträckning bereda ungdomar
möjlighet till yrkesintroduktion, lärlingsutbildning samt ungdomsplatser.
Utskottet utgick också från att de fackliga organisationerna tar sitt
ansvar när det gäller ungdomarnas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

Riksdagen följde utskottets förslag och gav regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Den förra regeringen vidtog därefter vissa insatser för att bereda
ungdomar arbete eller utbildning. Enligt utskottets uppfattning borde
emellertid riksdagens uttalande ha följts upp av den dåvarande regeringen på
ett mer kraftfullt sätt än vad som blev fallet.

Regeringen bör spela på ett brett register när det gäller ungdomens
sysselsättning. Nya initiativ bör tas, och även okonventionella lösningar bör
prövas. I moderata samlingspartiets partimotion 104 förs fram en rad förslag
till åtgärder som på ett effektivt sätt kan förbättra ungdomens arbetsmarknad.

Som framhålls i moderata samlingspartiets partimotion är de snabbt
stigande lönekostnaderna ett av de allvarligaste hindren för ungdomars
möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. Höga arbetsgivaravgifter
och snabb löneutveckling för den unga arbetskraften utgör i dag ett stort
hinder. Höga ingångslöner innebär att företagen undviker att anställa

AU 1982/83:13

24

oerfaren arbetskraft även när verksamheten skulle motivera en personalökning.
Eftersom lönekostnader och arbetsgivaravgifter är centrala faktorer för
våra företags möjligheter att göra sig gällande i konkurrensen, kommer den
unga oerfarna arbetskraften att ställas åt sidan även under resten av
1980-talet. Ansvaret vilar här tungt på arbetsmarknadens parter. Regering
och riksdag kan inte ensamma klara detta problem. Enligt utskottets
uppfattning måste därför parterna omedelbart ta itu med att lösa problemet
med de alltför höga ingångslönerna. Om detta inte sker och lönekostnaderna
utvecklas som under 1970-talet får löntagarorganisationerna och arbetsgivarna
ta på sig ett mycket stort ansvar för att ungdomsarbetslösheten ökar
ytterligare. I sammanhanget bör nämnas att konjunkturrådet i sin senaste
rapport pekat på problemen med de höga ingångslönerna.

Som moderata samlingspartiet framhåller finns även inom andra avtalsområden
grundläggande problem som parterna måste hjälpa till att lösa. Det
behövs ungdomsplatser för 18-21-åringarna, utökade möjligheter till provoch
korttidsanställningar, möjligheter att ta till vara utrymmet för enskilda
beredskapsarbeten samt praktikplatser etc. Om parterna ej är beredda att
genom avtal göra nödvändiga förändringar på dessa områden måste
lagstiftning tillgripas.

Riksdag och regering har självklart också ett stort ansvar. Regeringen
måste därför - som framhålls av moderata samlingspartiet - omgående
fullfölja riksdagens beslut under våren 1982 om principerna för en garanti
avseende erbjudande om arbete, utbildning eller praktik till alla ungdomar
upp till 21 år. Ett system med samhällstjänst måste omedelbart utformas
praktiskt och sättas i verket. Regeringen bör utfärda nya riktlinjer för hur
resurserna för beredskapsarbeten skall användas vid insatser för våra
ungdomar. Möjligheter att dela upp beredskapsarbeten såväl tidsmässigt
som ekonomiskt måste ges och justeringar i ersättningsnivåer för ungdomar
genomföras. Villkoren för enskilda beredskapsarbeten för ungdomar måste
förbättras i förhållande till beredskapsarbeten i den offentliga sektorn.

Utskottet anser vidare - i likhet med moderata samlingspartiet - att olika
former av yrkesutbildning skall prioriteras. Arbetsmarknadsutbildningen
måste bli effektivare och förändras.

Resurser som därmed friställs bör användas för en kraftig satsning på
företagsförlagd utbildning, lärlingsutbildning etc. Skolan måste förbättra sin
direkt yrkesinriktade utbildning och också satsa på utbildning till yrken inom
framtida teknikområden och branscher, datateknik, elektronik etc. Vi
förutsätter att regeringen snabbt återkommer till riksdagen med konkreta
förslag i dessa frågor.

Som framhålls i moderata samlingspartiets partimotion 104 måste vidare
riksdagen följa upp parternas ansträngningar att via avtal finna lösningar på
problem som är relaterade till arbetsrätts- och trygghetslagstiftningen.
Prestige och olika partsintressen får inte stoppa ansträngningarna att snabbt
vidga möjligheterna för våra ungdomar att bli delaktiga i arbetslivet.

AU 1982/83:13

25

Som alternativ till regeringens miljardrullning inom ramen för AMS
traditionella insatser föreslår utskottet ett särskilt program för att minska
ungdomsarbetslösheten. Utskottet ansluter sig därvid till det förslag
moderata samlingspartiet fört fram i sin partimotion. Programmet måste
genomföras i nära samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Kostnaderna
för programmet beräknas till mellan 100 och 200 milj. kr.

Programmet bör enligt utskottets uppfattning finansieras genom att
regeringen utnyttjar kvarstående medel inom ramen för finansfullmakten
(175 milj. kr.) samt genom de resurser kommunerna redan erhållit för att
bekosta verksamheten med de s. k. ungdomsslussama (100 milj. kr.). Om
regeringens förslag om ökade skatter, bl. a. i form av höjda arbetsgivaravgifter
och höjd moms, avvisas av riksdagen får kommunerna också större
möjlighet att aktivt ställa upp för att genomföra delar av programmet.

Utskottets program mot ungdomsarbetslösheten innebär i sammanfattning: •

Avvisa propositionens förslag om höjda skatter och avgifter.

• Uppmana arbetsmarknadens parter att sänka ungdomarnas ingångslöner i
förhållande till vuxnas löner samt omgående förverkliga riksdagens
uttalande om ungdomsplatser för 18-21-åringar.

• Inrätta samhällstjänst för arbetslös ungdom.

• Förbättra och utöka yrkesutbildningen för ungdom - bl. a. företagsförlagd
utbildning och lärlingsutbildning - och effektivisera arbetsmarknadsutbildningen.

• Förbättra villkoren för enskilda beredskapsarbeten och tillvarata möjligheterna
att ordna sådana, ungdomsplatser, praktikplatser m. m. i de
75 000 företag som saknar kollektivavtal. Dela beredskapsarbeten och
differentiera beredskapslönerna för ungdom. Göra det möjligt att
kombinera beredskapsarbete och yrkesutbildning.

• Förändra arbetsrätts- och trygghetslagstiftningen för att förbättra ungdomens
situation på arbetsmarknaden, bl. a. genom att ge generell rätt till
provanställningar samt genom att utöka rätten till korttidsanställningar.

Slutligen bör betonas att en förutsättning för full produktiv sysselsättning
är en ekonomisk politik som syftar till att förbättra företagens lönsamhet och
konkurrenskraft, dvs. motsatsen till den politik regeringen förespråkar.
Utskottet har tidigare i betänkandet närmare utvecklat detta. Regeringen
bör underrättas om vad utskottet med bifall till moderata samlingspartiets
partimotion 104 uttalat beträffande åtgärdsprogram mot ungdomsarbetslösheten.
Vad utskottet anfört om ett åtgärdsprogram mot ungdomsarbetslösheten
kan till vissa delar sägas tillgodose vad som anförs i denna del i
centerpartiets och folkpartiets partimotioner 115 resp. 120.

AU 1982/83:13

26

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:104 yrkande 2 samt
med anledning av dels proposition 1982/83:50 bil. 4 i motsvarande
del, dels motionerna 1982/83:115 yrkande 3 och 1982/
83:120 yrkande 24 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten (mom. 3)

Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Enligt
utskottets” och på s. 10 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Det allvarligaste problemet på arbetsmarknaden är ungdomsarbetslösheten.
Som tidigare nämnts uppgick antalet arbetslösa ungdomar i oktober
månad i år till 48 000, vilket motsvarar 7,3 % av antalet ungdomar. Även om
omfattningen av ungdomsarbetslösheten - som en följd av de intensifierade
insatser som vidtagits sedan i våras - minskat finns det anledning till oro över
utvecklingen. Särskilt oroande är att ungdomsarbetslösheten trendmässigt
ökat under en längre period. I själva verket är det så att det är
ungdomsarbetslösheten som svarat för ökningen av den totala arbetslösheten
under senare år. Arbetslösheten bland vuxna har däremot varit relativt
konstant sedan 1960-talet.

Utskottet slog i våras fast att det inte kan accepteras att ungdomar står utan
både arbete och utbildning. Arbetslösheten bland ungdomarna kan få
negativa följder även på längre sikt inte bara för ungdomarna utan även för
samhället i övrigt, framhöll utskottet vidare (AU 1981/82:21).

Utskottet uttalade i samma betänkande mot denna bakgrund att sådana
åtgärder måste vidtas att alla arbetslösa ungdomar upp till 21 år erbjuds
arbete eller utbildning i stället för arbetslöshetsersättning eller annat
ekonomiskt stöd från det allmänna. Utskottet framhöll bl. a. att en bred
arsenal av åtgärder måste sättas in. Utöver beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning
ville utskottet inte utesluta möjligheten av att ungdomsplatser
erbjuds även de något äldre arbetslösa ungdomarna. I sammanhanget
uttalade utskottet att regeringen borde tillsammans med de båda kommunförbunden
överväga bl. a. det kommunala ansvaret för de arbetslösa
ungdomarna.

Utskottet strök vidare under vikten av att alla berörda parter tar sitt ansvar
för att möjliggöra att det uppställda målet nås. Ungdomarna borde inse att
varje arbetstillfälle ger värdefulla erfarenheter inför framtiden. Utskottet
utgick vidare från att arbetsgivarna nu tar till vara möjligheten att
provanställa arbetslösa ungdomar samt i ökad utsträckning bereda ungdo -

ÅU 1982/83:13

27

mar möjlighet till yrkesintroduktion, lärlingsutbildning samt ungdomsplatser.
Utskottet utgick också från att de fackliga organisationerna tar sitt
ansvar när det gäller ungdomarnas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

Riksdagen följde utskottets förslag och gav regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Den förra regeringen vidtog kraftiga insatser för att bereda ungdomar
arbete eller utbildning. Både konventionella och okonventionella medel
prövades. Bl. a. lades fram förslag om s. k. ungdomsslussar. Det förslaget
innebar att ungdomarna i väntan på arbete eller utbildning skulle erbjudas
någon form av meningsfull sysselsättning. Därvid skulle även en närvaropremie
utbetalas till de ungdomar som deltog. Beslut fattades om 100
milj. kr. till den verksamheten.

Den nuvarande regeringen har med ändring av den förra regeringens
beslut fördelat 100 milj. kr. på samtliga kommuner. Utskottet utgår från att
en verksamhet med ungdomsslussar kan komma i fråga även inom ramen för
det nya beslutet. Mycket talar därvid för att den förra regeringens förslag om
närvaropremier bör prövas. Det vore beklagligt om de anvisade medlen i
stället används för kommunernas administration av verksamheten.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att ytterligare medel anslagits till
verksamheten med ungdomsplatser. I det sammanhanget vill utskottet
återigen peka på möjligheten att utsträcka verksamheten till att gälla även de
något äldre ungdomarna.

I propositionen anförs att det är regeringens avsikt att alla 17-åringar som
inte kan beredas utbildning eller arbete skall kunna erbjudas en ungdomsplats.
Enligt utskottets uppfattning är detta självfallet positivt. I sammanhanget
vill utskottet erinra om utskottets ställningstagande i samband med
behandlingen av regeringens förslag om höjd arbetslöshetsförsäkring (AU
1982/83:12). Utskottet godtog därvid regeringens förslag att höja den nedre
åldersgränsen för KAS från 16 till 18 år, dock med den uttryckliga
förutsättningen att regeringen noga följer verkningarna av lagändringen och,
om så skulle behövas, tar initiativ till komplettering av samhällets insatser för
utbildning, praktik och arbete åt de berörda ungdomarna. Utskottet anförde
slutligen att regeringen i lämpligt sammanhang för riksdagen redovisar
resultaten av denna uppföljning liksom de åtgärder som visat sig vara
påkallade. Utskottet har föreslagit riksdagen att ge regeringen detta till
känna.

Regeringen bör spela på ett brett register när det gäller ungdomens
sysselsättning. Nya initiativ bör tas, och även okonventionella lösningar bör
prövas.

Utskottet är för sin del övertygat om att övergången från skola till arbetsliv
måste underlättas. Här kan lärlingsutbildningen spela en viktig roll.
Folkpartiet för i sin partimotion 120 fram ett förslag som syftar till att öka
antalet lärlingsplatser. Bl. a. föreslår man ett stimulansbidrag av samma

AU 1982/83:13

28

konstruktion som för anställning med lönebidrag. Utskottet anser förslaget
vara intressant och väl värt att närmare studera. Det kan nämnas att en
satsning på lärlingssystem i Sverige förordas i Konjunkturrådets rapport
1982-83, Ut ur krisen? (SNS). Det får ankomma på regeringen att
återkomma till riksdagen med sina överväganden och eventuella förslag i
frågan.

Över huvud taget bör övervägas om och på vilket sätt yrkesutbildningen,
lärlingsutbildningen och arbetsmarknadsutbildningen kan förbättras för att
underlätta ungdomarnas inträde i arbetslivet.

Vidare kan det finnas skäl att pröva förutsättningarna för och effekterna av
någon form av delning eller differentiering av beredskapsarbetena. Här kan
t. ex. tänkas kortare tid totalt för ett beredskapsarbete eller någon form av
delning på ett beredskapsarbete kombinerad med utbildning eller liknande.

Slutligen vill utskottet peka på det ansvar som åvilar parterna på
arbetsmarknaden. Som framhålls i folkpartiets partimotion 120 bör näringslivet
visa att de förändringar som vidtagits i trygghetslagstiftningen, som
bl. a. innebar ökade möjligheter till provanställning och visstidsanställning,
ger de sysselsättningsmässiga effekter som tidigare aviserats. Parterna bör
f. ö. tillsammans fortlöpande följa utvecklingen och överväga huruvida
gällande avtal inom skilda områden kan utgöra hinder för ungdomens
möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

En fråga som diskuterats i detta sammanhang är även de s. k. ungdomslönernas
betydelse. Frågan tas bl. a. upp i folkpartiets partimotion 120.1 den
tidigare nämnda rapporten från konjunkturrådet framhålls att ungdomslönerna
stigit snabbare än lönerna för vuxna. År 1981 motsvarade den
genomsnittliga timförtjänsten för pojkar under 18 år 71 % av de vuxna
männens, och för flickor under 18 år motsvarade lönen 80 % av de vuxna
kvinnornas. I konjunkturrådets rapport framhålls mot denna bakgrund bl. a.
att ungdomarnas konkurrenssituation ytterligare bör förbättras genom att
ungdomslönerna successivt anpassas till ungdomarnas kompetens.

Det bör ankomma på parterna att noga överväga dessa frågor.

Utskottets ställningstagande innebär sammanfattningsvis att riksdagen
bör uppdra åt regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att till fullo
uppfylla riksdagens uttalande i frågan i våras med innebörd att alla ungdomar
upp till 21 år skall erbjudas arbete eller utbildning i stället för arbetslöshetsersättning
eller annat ekonomiskt stöd från det allmänna (AU 1981/
82:21).

Vad utskottet anfört om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten innebär att
partimotionerna 115 och 120 från centerpartiet resp. folkpartiet tillstyrks i
motsvarande delar. Utskottets ställningstagande innebär vidare att moderata
samlingspartiets partimotion 104 till vissa delar kan sägas vara tillgodosedd.
Utskottet vill emellertid peka på behovet av arbetsmarknadspolitiska
insatser om ungdomsarbetslösheten skall kunna hållas nere. Som tidigare

AU 1982/83:13

29

sagts har moderata samlingspartiet motsatt sig att ytterligare resurser anvisas
till bl. a. arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:115 yrkande 3
och 1982/83:120 yrkande 24 i motsvarande del samt med
anledning av dels vad som anförs i proposition 1982/83:50 bil. 4 i
motsvarande del, dels motion 1982/83:104 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Förstärkning av resurserna inom platsförmedlingen (mom. 4)

under förutsättning av bifall till reservation 2.

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”till AMS” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet avvisat regeringens förslag till
åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken. De resursförstärkningar inom
platsförmedlingen som regeringen beslutat om bör med hänvisning härtill
inte förverkligas. Utskottets ställningstagande innebär att moderata samlingspartiets
partimotion 104 tillstyrks i denna del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande förstärkning av resurserna inom platsförmedlingen att

riksdagen med avslag på vad som anförs i proposition
1982/83:50 bil. 4 i motsvarande del samt med bifall till motion
1982/83:104 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Medel till Arbetsmarknadsutbildning (mom. 5)

under förutsättning av bifall till reservation 2.

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf (alla
m) anser

dels att utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Sorn tidigare” och på s. 13
slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avvisat regeringens förslag till arbetsmarknadspolitiska
insatser. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet de begärda
medlen till arbetsmarknadsutbildning. Utskottets ställningstagande innebär
att moderata samlingspartiets partimotion 104 tillstyrks i denna del.

AU 1982/83:13

30

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:104 yrkande 1 i
motsvarande del avslår förslaget i proposition 1982/83:50 bil. 4
om ytterligare medel till Arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83.

7. Medel till Sysselsättningsskapande åtgärder (mom. 6)

under förutsättning av bifall till reservation 2.

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet med bifall till moderata samlingspartiets
partimotion 104 avvisat regeringens förslag till arbetsmarknadspolitiska
insatser. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet i detta sammahang
samma motion beträffande avslag på den begärda medelsanvisningen.
Utskottets ställningstagande innebär även att den av centerpartiet i motion
115 föreslagna omfördelningen av medel från anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder till länsstyrelsernas åtgärdsanslag avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:104 yrkande 1 i
motsvarande del samt med avslag på motion 1982/83:115
yrkandena 1 i motsvarande del och 2 avslår förslaget i
proposition 1982/83:50 bil. 4 om ytterligare medel till anslaget
Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83.

8. Medel till Sysselsättningsskapande åtgärder (mom. 6)

Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c)
anser

dels att utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”Utskottet vill” och slutar
”denna del” bort ha följande lydelse:

När det gäller yrkandet i centerpartiets motion 115 att 100 milj. kr. skall
tillföras anslaget Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser vill
utskottet erinra om vad utskottet anförde i sitt betänkande om regionalpolitiken
(AU 1981/82:23 s. 134) våren 1982 om avvägningen mellan åtgärder
som har långsiktig effekt, t. ex. regionalpolitisk! stöd, och åtgärder som har
mer eller mindre kortsiktig karaktär, t. ex. arbetsmarknadspolitiska insatser.
Utskottets resonemang anknöt visserligen till situationen i Norrbotten men
är tillämpligt på alla områden med stora sysselsättningsproblem. Utskottet

AU 1982/83:13

31

stryker under angelägenheten av att de långsiktigt verkande åtgärderna
prioriteras så att arbetsmarknaden förbättras och behovet av arbetsmarknadspolitiska
insatser efter hand kan minskas. Enligt utskottets mening är de
åtgärder som föreslås i propositionen alltför mycket inriktade på traditionella
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Inom ramen för de resurser som regeringen
föreslår bör därför göras en omfördelning i enlighet med centerpartiets
förslag så att resurserna för mera långsiktigt verkande åtgärder som
glesbygdsstöd och regionalpolitiskt stöd ökas. Utskottet har också inhämtat
att det saknas tillräckliga resurser inom nuvarande anslag för intensifierade
kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) och glesbygdsåtgärder i övrigt i
många kommuner. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet att anslaget
Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser tillförs 100 milj. kr. i
enlighet med förslaget i motion 115. Ett resultat av denna omfördelning är att
100 milj. kr. mindre bör anvisas för övriga sysselsättningsskapande åtgärder
än vad regeringen har föreslagit dvs. 1 850 milj. kr. Av utskottets ställningstagande
följer att moderata samlingspartiets partimotion 104 - i vilken yrkas
avslag på regeringens hemställan - bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med avslag på proposition 1982/83:50 bil. 4 och
motion 1982/83:104 yrkande 1 i motsvarande del samt med
bifall till motion 1982/83:115 yrkandena 1 i motsvarande del och
2 anvisar

dels till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln

ett reservationsanslag av 1 850 000 000 kr.,

dels till Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser på

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under

fjortonde huvudtiteln ett reservationsanslag av 100 000 000

kr.

9. Medel till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning
(moni. 7)

under förutsättning av bifall till reservation 2.

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”medverka till” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avvisat regeringens förslag till arbetsmarknadspolitiska
insatser. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet i detta
sammanhang den begärda medelsanvisningen till anslaget Särskilda åtgärder
för arbetsanpassning och sysselsättning. Utskottets ställningstagande inne -

AU 1982/83:13

32

bär att moderata samlingspartiets partimotion 104 bör bifallas på denna
punkt.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:104 yrkande 1 i
motsvarande del avslår förslaget i proposition 1982/83:50 bil. 4
om ytterligare medel till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning
och sysselsättning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83.

10. Bidrag til) Stiftelsen Samhällsföretag (mom. 10)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf (alla
m) anser

dels att utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”När utskottet” och på s. 16
slutar ”utrednings förslag” bort ha följande lydelse:

När driftbidraget till Samhällsföretag av riksdagen fr. o. m. 1982 för
innevarande budgetår fastställdes till 129 % av lönekostnaderna innebar
detta en besparing i förhållande till en tidigare gällande bidragsnivå av
135 %.

Vid beslutet om nu aktuell bidragsnivå våren 1982 gjorde utskottet
bedömningen att Samhällsföretag borde ha goda förutsättningar att genom
effektivitetsförbättringar av stiftelseorganisationen bedriva verksamheten
med de besparingar som denna bidragsnivå förutsatte.

Denna bedömning baserade sig bl. a. på förslag till omstrukturering av
produktion och marknadsföring samt därtill anpassade organisatoriska
förändringar som hade lagts fram av Samhällsföretagsgruppen. Förändringarna
beräknades kunna leda till ett bidragsbehov budgetåret 1986/87 på
115 % av lönekostnaderna.

Det är nu utskottets uppfattning att målsättningen bör vara att minska
bidragsbehovet till 113 % budgetåret 1986/87. Det är härvid angeläget att
besparingsarbetet bedrivs på ett sådant sätt att möjligheterna för de i verklig
mening fysiskt och psykiskt arbetshandikappade att få ett avlönat arbete inte
försämras. Möjliga besparingar bör i första hand kunna återfinnas inom den
centrala och regionala administrationen.

Vidare bör man aktivt pröva och utveckla nya former för verksamheten,
exempelvis i samverkan med enskilda företag. Därmed skapas bättre
förutsättningar för att integrera fler arbetshandikappade med den reguljära
arbetsmarknaden. Enligt vår mening bör systemet med lönebidrag utvecklas
ytterligare.

Det har sitt intresse att notera att riksdagens beslut i frågan togs den 1 april
1982. Den framställning från företaget som lett fram till regeringens nya
förslag i denna fråga ingavs redan den 9 juni 1982 dvs. innan det nya
budgetåret inleddes. Vid den tidpunkten kan ett seriöst försök att anpassa

AU 1982/83:13

33

verksamheten till de förutsättningar riksdagen beslutat om inte rimligen ha
kunnat göras. Än mindre kan man ha hunnit mäta effekterna av de
rationaliseringar m. m. som beslutet förutsatte. Till detta kommer som
påpekas i motion 92 den utredning om de arbetshandikappades möjligheter
på arbetsmarknaden som riksdagen beslutat om och som skall ta upp bl. a.
åtgärder som syftar till att underlätta utslussningen av arbetshandikappade
från Samhällsföretag.

Mot den här angivna bakgrunden är det inte rimligt att redan nu besluta om
tilläggsanslag till Samhällsföretag. Det bör vara möjligt att inom den ram som
har anvisats och som är över 2 miljarder kronor reglera förra årets förlust.
Innevarande budgetårs verksamhet skall självfallet anpassas till den bidragsnivå
riksdagen tidigare har beslutat om. Utskottet avstyrker alltså förslaget i
propositionen på denna punkt.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:92 avslår förslaget i
proposition 1982/83:25 bil. 6 om Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret

1982/83.

Särskilda yttranden

1. Förutsättningarna för sysselsättningen på lång sikt m. m. (mom. 1)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anför:

Vpk har accepterat regeringens förslag till arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för att lindra den akuta arbetslösheten. Den alltmer tilltagande
arbetslösheten ingår i en ekonomisk kris som inte blott är av konjunkturell
art utan är en del av en långvarig stagnation i det kapitalistiska samhället.

På kortare sikt måste AMS-verksamheten byggas ut och investeringar
göras i samhällsnyttiga projekt för att få en snabb effekt på sysselsättningen.

På längre sikt krävs en politik som är riktad mot det system som förorsakar
dagens arbetslöshet, utslagning och utsortering och för en politik som
underlättar övergången från den kapitalistiska produktionsanarkin till en
folkstyrd socialistisk planhushållning.

Jag vill här erinra om vad vpk i annat sammanhang fört fram om den
ekonomiska politiken. Vpk anser att den nya socialdemokratiska regeringens
politik lämnar de kapitalistiska makt- och produktionsförhållandena
orörda. I likhet med den borgerliga politiken sätter den stor tillit till en ökad
export och till en kraftig begränsning av inhemsk efterfrågan. En sådan
politik är dömd att misslyckas. Politiken måste utformas så att den bidrar till
en maktförskjutning från storfinansen och andra kapitalistiska kretsar till de
arbetande, för att öka graden av överskådlighet och planmässighet och för att

AU 1982/83:13

34

bereda vägen för ett jämlikt och socialt rättfärdigt samhälle.

En politik mot arbetslösheten måste öka inflytandet över investeringarna
för de anställda och samhället. Samhälleliga investerings- och industriprogram
fordras för nya samhällsnyttiga arbeten och för ett försvar av landet som
industrination. Kreditväsendet, som fortfarande är av central betydelse för
storfinansens makt, måste nationaliseras och förberedelser härför bör
snarast komma i gång. Uppbyggnad av samhällsfonder som skall ge den
finansiella basen för nya samhällsägda industrier bör påbörjas. Skärpt
kontroll och restriktivitet måste visas mot kapitalexport och utlandsinvesteringar.
Ett led häri är införandet av en särskild skatt eller avgift på
utlandsinvesteringar. Fackföreningarnas rättigheter måste stärkas bl. a.
genom vetorätt mot avskedanden och permitteringar.

Vpk:s ställningstaganden beträffande den ekonomiska politiken framgår i
övrigt i finansutskottets betänkande FiU 1982/83:20. Jag hänvisar härtill.

2. Medel för omlokalisering av nämnden för vapenfriutbildning (mom. 8)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf (alla
m) anför:

Vi vill med skärpa understryka vad som i motion 130 sägs om vikten av att
riksdagen då den fattar beslut har tillgång till ett genomarbetat och
tillförlitligt beslutsunderlag.

Denna vår inställning präglar självfallet beslutssituationer av den typ som
rör organisationsförändringar och omlokaliseringar av den offentliga verksamheten.

Av vad som nu framkommit är det uppenbart att riksdagen, då den fattade
beslut om utflyttning av NVU:s verksamhet till Karlstad, inte hade tillgång
till det beslutsunderlag som den både hade rätt och skyldighet att kräva.

Som sägs i motion 130 anför regeringen i propositionen heller inga skäl för
kostnadsfördyringen. Med hänsyn till att det belopp som äskas emellertid är
förhållandevis blygsamt motsätter vi oss inte att medel anvisas. Hade det
varit fråga om en större omlokalisering borde en förnyad prövning på
grundval av ett fullständigare beslutsunderlag hå skett.

'

GOTAB 73163 Stockholm 1982