Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1981/82:87

Regeringens proposition

1981/82:87

om ändrade regler för angivande av fartygets dräktighet;

beslutad den 8 januari 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

CLAES ELMSTEDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen upptar förslag till lagändringar till följd av att den av Sverige ratificerade 1969 års internationella skeppsmätningskonventionen träder i kraft den 18 juli 1982.

Omtryckning: S. 6, rad 11-12 i båda spalterna Står: huvudsakligen Rättat till: huvudsakligast.

S. 7, 6 kap. rad 1 Står: 3 § Rättat till 3 § Nottext tillkommer:  Senaste lydelse 1979:1107. S. 9, 8 § och 8 b §' Rättat till: 8 §' och 8 b § S. 15, 2 kap. Tillkommer: Arbetsgivaravgifter Dessutom tekniska rättelser på s. 3, 8, 9, 11, 14, 15 och 18.

1    Rikidagen 1981/82. 1 saml. Nr 87

 

Prop. 1981/82:87                                                                2

1    Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)

Härigenom föreskrivs att 81, 86, 235 och 296§§ sjölagen (1891:35 s. 1)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

81 §

Liggetiden utgöre:                                           Liggetiden utgör:

för fartyg utan egen maskindri-  /. för fartyg utan egen maskin­
ven lastningsanordning,                  driven lastningsanordning,

när nettodräktigheten icke över- två dagar, när bruttodräktighe-

stiger 50 registerton två dagar, när ten inte överstiger 100, fyra dagar

den överstiger 50 men icke 100 ton när bruttodräktigheten  överstiger

fyra dagar, när den överstiger 100 100 men inte 190, fem dagar när

men icke 200 ton fem dagar, och bruttodräktigheten  överstiger  190

när den överstiger 200 men icke 400 men inte 370 och sex dagar när

ton sex dagar; samt                bruttodräktigheten  överstiger 370

men inte 700;

för fartyg med egen maskindri-   2. för fartyg med egen maskin­
ven lastningsanordning,                  driven lastningsanordning,

när nettodräktigheten icke över- två dagar när bruttodräktigheten

stiger 75 registerton två dagar, när inte överstiger 150, tre dagar när

den överstiger 75 men icke 200 ton bruttodräktigheten  överstiger  150

tre dagar, och när den överstiger men inte 370 och fyra dagar när

200 men icke 400 ton fyra dagar. bruttodräktigheten  överstiger 370

men inte 700.

Har fartyget större dräktighet, utgöre liggetiden den tid som, med hän­syn till fartygets och lastens art och storlek, lastningsanordningarna om­bord och i hamnen samt andra sådana omständigheter, skäligen kunnat vid avtalets ingående beräknas åtgå för lastningen.

Tiden räknas i arbetsdagar och arbetstimmar.

86§

Ersättning för överliggetid ut­göre för dygn:

för segelfartyg,

när nettodräktigheten icke över­stiger 100 ton sextio öre för ton, när dräktigheten överstiger 100 men icke 250 ton femtio öre för ton, dock minst sextio kronor, och när dräktigheten överstiger 250 men icke 400 ton fyrtio öre för ton, dock minst etthundratjugofem kronor:

för segelfartyg med hjälpmaskin,

när nettodräktigheten icke över­stiger 100 ton sjuttio öre för ton,

' Lagen omtryckt 1975: 1289.

 

Prop. 1981/82:87

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

när dräktigheten överstiger 100 men icke 250 ton sextio öre för ton, dock minst sjuttio kronor, och när dräktigheten överstiger 250 men icke 400 ton femtio öre för lon, dock minst etthundrafemtio kronor; samt

för maskindrivet fartyg,

när nettodräktigheten icke över­stiger 100 ton åttio öre för ton, när dräktigheten överstiger 100 men icke 250 ton sjuttio öre för ton, dock minst åttio kronor, och när dräk­tigheten överstiger 250 men icke 400 ton sextio öre för ton, dock minst etthundrasjuttiofem kronor.

Ersättningen för överliggetid be­stäms med hänsyn till frakten och till den ökning eller minskning av utgifter, som orsakas av uppehållet.

Har fartyget större dräktighet, bestämmes ersättningen med hän­syn fill frakten och fill den ökning eller minskning av utgifter, som av uppehållet orsakas.

Ersättningen är för varje dag förfallen till betalning. Varder ej ersättning gulden eller säkerhet därför ställd, äge bortfraktaren om fordringen göra anteckning på konossementet.

235 §

Är ansvarigheten begränsad, svarar redaren intill ett belopp beräknat efter ettusen francs för ton av fartygets dräktighet, dock minst etthundra-femtiotusen francs. Inträffar skada å person, höjes ansvarighetsgränsen i vad avser sådan skada med tvåtusenetthundra francs för ton, dock med minst sexhundratrettiotusen francs.

Ansvarighetsgränsen gäller beträffande fordringar, vilka uppkommit på grund av en och samma händelse.

Med dräktighet avses nettodräk­tigheten, för maskindrivet fartyg ökad med det maskinrum som vid bestämmandet av nettodräktighe­ten dragits från bruttodräktigheten. Vad som förstås med franc bestäm­mes 1348 §.

Med dräktighet avses nettodräk­tigheten, beräknad enUgt reglerna i kungörelsen (1954:550) angående skeppsmätning, för maskindrivet fartyg ökad med det maskinrum som vid bestämmandet av netto­dräktigheten dragits från brutto-dräkfigheten. Vad som förstås med franc bestämmes i 348 §.

296 §

På handelsfartyg med en brutto-dräktighet av minst tjugo register­ton skola, när fartyget är i drift, föras skeppsdagbok och, om farty­get är 'maskindrivet eller försett med hjälpmaskin,  maskindagbok.

På handelsfartyg med en brutto-dräktighet av minst 20 skola, när fartyget är i drift, föras skeppsdag­bok och, om fartyget är maskindri­vet eller försett med hjälpmaskin, maskindagbok. Detsamma gäller i

ti    Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr87

 

Prop. 1981/82:87                                                                 4

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Detsamma gäller i fråga om fiske-     fråga om fiskefartyg med en brutto­fartyg med en bruttodräktighet av     dräktighet av minst 80. minst åttio registerton.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, sjöfartsverket äger medgiva undantag från skyldigheten att föra dagbok. Särskilda bestämmelser gälla om annan dagbok pä vissa fartyg.

Denna lag träder i kraft den 18 juli 1982. Vid tillämpningen av 81 och 296 §§ avses med bruttodräktighet det bruttodräktighetstal som anges i det mätbrev som gäller för fartyget.

2   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1973: 1198) om ansvarighet för olje­skada till sjöss skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

!§'

I denna lag förstås med

olja: beständig olja, såsom råolja, eldningsolja, tjock dieselolja, smörj­olja och valolja;

oljeskada: dels skada som orsakats av förorening genom olja från fartyg och som uppkommit utanför fartyget, dels kostnader för förebyggande åtgärder och skada som orsakats av sådana åtgärder;

olycka: sådan händelse eller serie händelser med samma ursprung som orsakar oljeskada;

förebyggande åtgärd: varje åtgärd som varit skäligen påkallad för att förhindra eller begränsa oljeskada genom förorening och som vidtagits efter det en olycka inträffat;

ägare av fartyg: den som är registrerad som fartygets ägare eller, om registrering ej skett, den som äger fartyget; i fråga om fartyg som äges av en stat och brukas av ett bolag, vilket i denna stat är registrerat som fartygets brukare, skall dock bolaget anses som ägare;

särskilda dragningsrätter: de av Internationella valutafonden använda särskilda dragningsrätterna;

fartygs dräktighet: dess netto- fartygs dräktighet: dess netto-
dräktighet ökad med det maskin- dräktighet, beräknad enligt regler-
rum som vid bestämmande av net- na i kungörelsen (1954: 550) an-
todräktigheten dragits från brutto- gående skeppsmätning, ökad med

' Senaste lydelse 1978: 134.

 

Prop. 1981/82:87                                                                    5

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

dräktigheten eller beträffande far- det maskinrum som vid bestäm­
tyg, som ej kan mätas enligt vanliga mande av nettodräktigheten dragits
regler för mätning av dräktighet, 40 från bruttodräktigheten eller beträf-
procent av vikten i ton av den olja fande fartyg, som ej kan mätas en-
som fartyget kan befordra;         ligt vanliga regler för mätning av

dräktighet, 40 procent av vikten i ton av den olja som fartyget kan befordra;

ansvarighetskonventionen: den i Bryssel den 29 november 1969 avsluta­de konventionen om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja eller denna konvention, ändrad i London den 19 november 1976;

konventionsstat: stat som tillträtt ansvarighetskonventionen.

Vid tillämpning av denna lag skall med fartyg jämställas varje annan flytande anordning som användes till sjöss.

Denna lag träder i kraft den 18 juli 1982.

3   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1199) om ersättning från den interna­tionella oljeskadefonden

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1§'

Bestämmelserna i artiklarna 1-13 av den i Bryssel den 18 december 1971 avslutade konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja i dess lydelse enligt det i London den 19 november 1976 antagna ändringsprotokollet skall till den del de ej uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes förpliktelser och med iakttagande av vad som föreskrives i det följande, gälla som svensk lag.

Konventionen har i angivna delar den lydelse som härvid fogad bilaga utvisar.

Med fartygets dräktighet i artikel 1:5. konventionen avses dess dräk­tighet beräknad enligt reglerna i kungörelsen (1954:550) angående skeppsmätning.

Denna lag träder i kraft den 18 juH 1982.

Senaste lydelse 1978: 135.

 

Prop. 1981/82:87                                                                6

4   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 1 § 1 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1§
/ mom. Sjömansskatt enligt den- 1 mom. Sjömansskatt enligt den­
na lag skall erläggas av sjöman för na lag skall erläggas av sjöman för
inkomst ombord på svenskt han- inkomst ombord på svenskt han­
delsfartyg med en bruttodräktighet delsfartyg med en bruttodräktighet
av minst 100 registerton, vilket hu- av minst 100, vilket huvudsakligast
vudsakligast nyttjas i sådan närfart nyttjas i sådan närfart eller Qärrfart,
eller fjärrfart, som i 2 § sägs.                    som i 2 § sägs.

Sjömansskatt skall icke erläggas av sjöman ombord på svenskt handels­fartyg i fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på floder, kanaler eller insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund (inre fart) utom i fall som avses i 7 § 2 mom. andra stycket.

Den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant under fartygs byggande eller biträder vid fartygets utrustning för att senare tillträda befattning på fartyget skall erlägga sjömansskatt för inkomsterna under kontrollant- eller utrustningstiden.

Denna lag träder i kraft den 18 juli 1982. Vid tillämpningen av lagen avses med bruttodräktighet det bruttodräktighetstal som anges i det mät­brev som gäller för fartyget.

5    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 §, 4 kap. 2 §, 6 kap. 3 §, 7 kap. 3, 5, 8, 8 b,14 och 20 §§ lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2 kap.

2§
Svenskt   passagerarfartyg,   oav-         Svenskt  passagerarfartyg,  oav-

sett dräktighet, och annat svenskt     sett dräktighet, och annat svenskt fartyg med en bruttodräktighet av     fartyg med en bruttodräktighet av

' Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.  Senaste lydelse 1976: 1082. ' Lagen omtryckt 1978: 109.

 

Prop. 1981/82:87

Föreslagen lydelse

minst 100 skola ha bevis att fartyget vid tillsynsförrättning befunnits sjö-värdigt (fartcertifikat).

Nuvarande lydelse

minst 100 registerton skola ha bevis att fartyget vid tillsynsförrättning befunnits sjövärdigt (fartcertifi­kat).

Till passagerarfartyg hänföres fartyg som medför flera än tolv passagera­re. Med passagerare avses varje person ombord utom befälhavaren, med­lem av besättningen, annan som är anställd ombord eller eljest befinner sig där på grund av arbete för fartygets behov eller i offenUig tjänsteförrättning rörande fartyget samt barn som icke fyllt ett år.

Fartcertifikat fordras ej för fartyg, som äges eller brukas av svenska staten och användes för annat ändamål än att i allmän trafik befordra gods eller passagerare.

4 kap.

2§

Fartyg som befordrar gods eller passagerare och har en bruttodräk­tighet av minst 20 skall på vardera sidan vara försett med lastmärken, som utvisa minsta tillåtna fribord för fartyget.

Fartyg som befordrar gods eller passagerare och har en bruttodräk­tighet av minst 20 registerton skall på vardera sidan vara försett med lastmärken, som utvisa minsta till-låtna fribord för fartyget.

Lastmärken fastställas av sjöfartsverket.

Bestämmelsen i första stycket gäller icke lustfartyg

6 kap.

3 §

Sjöfartsverket skall för varje pas­sagerarfartyg och för varje annat fartyg med en bruttodräktighet av minst 20 registerton, som transpor­terar gods eller passagerare, fast­ställa den minsta besättning som kan anses vara betryggande från sjösäkerhetssynpunkt i den fart vari fartyget används eller avses att an­vändas (minimibesättning). På be­gäran skall minimibesättning också fastställas för ett fartyg som är un­der byggnad eller projektering eller som skall köpas från annan. Sjö­fartsverket skall före ett beslut om minimibesättning samråda med or­ganisationer som representerar re­dare och ombordanställda.

Sjöfartsverket skall för varje pas­sagerarfartyg och för varje annat fartyg med en bruttodräktighet av minst 20, som transporterar gods eller passagerare, fastställa den minsta besättning som kan anses vara betryggande från sjösäkerhets­synpunkt i den fart vari fartyget an­vänds eller avses att användas (minimibesättning). På begäran skall minimibesättning också fast­ställas för ett fartyg som är under byggnad eller projektering eller som skall köpas frän annan. Sjö­fartsverket skall före ett beslut om minimibesättning samråda med or­ganisationer som representerar re­dare och ombordanställda.

Regeringen eller den förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer får föreskriva eller i enskilda fall besluta att minimibesättning skall faststäl­las även för andra fartyg än dem som avses i första stycket eller att det för sådana fartyg skall gälla de föreskrifter om bemanningen som behövs från sjösäkerhetssynpunkt (bemanningsföreskrifter).  Senaste lydelse 1979: 1107. t2   Riksdagen 1981182. I samt. Nr 87

 

Prop. 1981/82:87                                                                    8

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Från första stycket görs följande undantag.

1.    Minimibesättning för fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används för annat ändamål än att i allmän trafik transportera gods eller passagerare skall fastställas av den myndighet under vars förvaltning fartyget står, om inte regeringen bestämmer annat. Myndigheten skall före beslutet samråda med de organisationer som representerar de anställda inom myndigheten.

2.    Sjöfartsverket och andra myndigheter som fastställer minimibesätt­ning får meddela provisoriska beslut om minimibesättning utan att sam­råda med organisationerna. Ett sådant beslut får meddelas endast om dröjsmål skulle medföra betydande kostnad eller annan avsevärd olägen­het.

7 kap.

3§

Fartyg, som bygges för svensk beställare, skall undergå sjövärdighetsbe­siktning, innan fartyget nyttjas till sjöfart.

Har utländskt fartyg blivit                   Har ufiändskt fartyg blivit
svenskt eller har svenskt fartyg, svenskt eller har svenskt fartyg,
vars bruttodräktighet understiger vars bruttodräktighet understiger
100 registerton, bytt ägare utan att 100, bytt ägare utan att därigenom
därigenom upphöra att vara upphöra att vara svenskt, äger sjö-
svenskt, äger sjöfartsverket besluta fartsverket besluta att sjövärdig-
att sjövärdighetsbesiktning av far- hetsbesiktning av fartyget skall äga
tyget skall äga rum, om det icke rum, om det icke med hänsyn till
med hänsyn till fartygets beskaffen- fartygets beskaffenhet eller om-
het eller omständigheterna i övrigt ständigheterna i övrigt är obehöv-
är obehövligt.                                                                       ligt.

Bestämmelserna i denna paragraf Bestämmelserna i denna paragraf

gälla     passagerarfartyg,     oavsett gälla    passagerarfartyg,     oavsett

minsta dräktighet, och annat fartyg minsta dräktighet, och annat fartyg

med en bruttodräktighet av minst med en bruttodräktighet av minst

20 registerton.                                                                      20.

5§

Om annat fartyg än passagerarfartyg är högst tjugofyra år och har högsta klass i klassificeringsanstalt som omfattas av förordnande enligt I kap. 15 §, skall det undergå förnyad sjövärdighetsbesiktning inom fyrtioåtta månader efter senast företagen sjövärdighetsbesiktning eller, om sjöfarts­verket medger det, inom sextio månader efter senast företagen sjövärdig­hetsbesiktning.

Har fartyget icke sådan klass som nu nämnts eller är det äldre än tjugofyra år, bestämmer sjöfartsverket den tid, inom vilken nästa sjövär-dighetsbesikting skall äga rum. Med beaktande särskilt av fartygets ålder och allmänna tillstånd skall tidpunkten bestämmas till tidigast tjugofyra och senast fyrtioåtta månader efter senast företagen sjövärdighetsbesikt­ning. Har fartyg som är äldre än tjugofyra år högsta klass, må dock sjöfartsverket medgiva att den tid, inom vilken förnyad sjövärdighetsbe­siktning skall äga rum, utsträckes till sextio månader, om synneriiga skäl föreligga.

 

Prop. 1981/82:87

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i denna paragraf gälla ej fartyg med mindre brutto­dräktighet än 100 registerton.

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i denna paragraf gälla ej fartyg med mindre brutto­dräktighet än 100.

Fartyg skall undergå melianbesiktning inom tjugofyra månader efter senast genomgången sjövärdighetsbesiktning eller melianbesiktning. Mel­ianbesiktning avseende fartygets radioinstallation skall dock ske minst en gång var tolfte månad.

Fartyg med en bruttodräktighet av minst 500 registerton får under­gå melianbesiktning inom trettiosex månader efter senast genomgången sjövärdighetsbesiktning, om sjö­fartsverket medger det.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte fartyg med mindre brut­todräktighet än 100 registerton.

Fartyg med en bruttodräktighet av minst 500 får undergå melianbe­siktning inom trettiosex månader efter senast genomgängen sjövär­dighetsbesiktning, om sjöfartsver­ket medger det.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte fartyg med mindre brut­todräktighet än 100.

8 b §" Fartyg som nyttjas i internationell resa skall undergå åriig besiktning inom tolv eller, om sjöfartsverket medger det, femton månader efter senast genomgången sjövärdighetsbesiktning, melianbesiktning eller årlig besikt­ning.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte fartyg med mindre brut­todräktighet än 500 registerton.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte fartyg med mindre brut­todräktighet än 500.

14§

Fartyg skall undergå extra besiktning, när fartyget genomgått större ombyggnad, reparation eller förnyelse eller lidit skada som kan inverka menligt på sjövärdigheten.

Om det med hänsyn till fartygs ålder, allmänna tillstånd eller omständig­heterna i övrigt föreligger särskilda skäl, äger sjöfartsverket besluta att fartyget skall undergå extra besiktning även i annat fall än som avses i förstastycket.

Bestämmelserna i första och and­ra styckena gälla passagerarfartyg, oavsett dräktighet, och annat fartyg med en bruttodräktighet av minst 20 registerton.

Bestämmelserna i första och and­ra styckena gälla passagerarfartyg, oavsett dräktighet, och annat fartyg med en bruttodräktighet av minst 20.

20 §

Svenskt passagerarfartyg, oav­sett dräktighet, och annat svenskt fartyg med en bruttodräktighet av minst 20 registerton skola ha till­synsbok.

 Senaste lydelse 1981:318. " Senaste lydelse 1981:318.

Svenskt passagerarfartyg, oav­sett dräktighet, och annat svenskt fartyg med en bruttodräktighet av minst 20 skola ha tillsynsbok.

 

Prop. 1981/82:87                                                     10

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Om tillsynsförrättning, om anmärkning som framkommit vid tillsynsför­rättning och om åtgärd som vidtagits med anledning av anmärkningen skall förrättningsmannen göra anteckning i tillsynsboken och lämna underrättel­se till sjöfartsverket och fartygets redare eller den som i redarens ställe brukar fartyget.

Denna lag träder i kraft den 18 juli 1982. Vid tillämpningen av denna lag får bruttodräktigheten beräknad enligt reglerna i kungörelsen (1954:550) angående skeppsmätning användas i den utsträckning som regeringen be­stämmer.

6   Förslag till

Lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105)

Härigenom föreskrivs att 2, 3, 6 och 16 §§ sjöarbetstidslagen (1970:105) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2§' Från lagens tillämpning undantages skeppstjänst som utföres av befälhavare, om utom denne minst tre personer är anställda på fartyget, maskinchef, om hans skeppstjänst ej är indelad i vakter, främste styrman, om hans skeppstjänst ej är indelad i vakter, föreståndare för ekonomiavdelning, om utom denne minst sex personer är anställda inom avdelningen, läkare, musiker, den som är anställd uteslutande fpr att meddela undervisning,

medlem av redarens familj, om medlem av redarens familj, om

fartygets   bruttodräktighet   under-     fartygets   bruttodräktighet   under­
stiger 500 registerton.           stiger 500.

Från lagens tillämpning undantages även skeppstjänst på

fiskefartyg när det användes som sådant och fartyg som användes till verksamhet omedelbart förbunden med fiske,

räddningsfartyg när det användes som sådant,

lustfartyg.

Ytterligare undantag från lagens tillämpning får göras genom kollektiv­avtal, som på arbetstagarsidan slutits eller godkänts av organisation, vil­ken är att anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Senaste lydelse 1976:586.

 

Prop. 1981/82:87                                                                   11

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Regeringen får förordna, att denna lag ej skall gälla på staten tillhörigt fartyg. Om synnerliga skäl föreligger, får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer även i övrigt medge undantag från tillämpningen av lagen.

3§ I denna lag förstås med

sjöman: den som utför skeppstjänst för vilken lagen gäller, ekonomipersonal: personal som är anställd för besättningens eller passa­gerarnas förplägning eller uppassning, för andra sysslor som har samband med sådant arbete eller för expeditionsgöromål eller annan liknande tjänst­göring,

dagman: sjöman vars skeppstjänst ej är indelad i vakter och som ej tillhör radio- eller ekonomipersonalen, passagerarfartyg: fartyg som har passagerarfartygscertifikat, dygn: tiden från klockan O till klockan 24, vecka: en fast period av sju på varandra följande dygn, oavbruten gång: färdsätt som kännetecknas av att fartyget ej anlöper hamn eller annars kommer i beröring med land under längre tid än 2 timmar vid något tillfälle,

lokalfart: resa till eller från         lokalfart: resa till eller frän
svensk hamn med fartyg, vars brut-    svensk hamn med fartyg, vars brut­
todräktighet understiger 500 regis-    todräktighet undersfiger 500, vilken
terton, vilken under vanliga förhål-     under vanliga förhållanden ej krä-
landen ej kräver mer än 12 timmars    ver mer än 12 timmars oavbruten
oavbruten gång,                        gång,

närfart: fart, dock ej lokalfart, inom Sveriges sjöterritorium eller annars i Östersjön eller med denna i sjöfartsförbindelse varande farvatten innanför linjen Trondheimsflorden-Shetlands nordpynt, därifrån västerut till 11° västlig longitud, därifrån längs denna longitud över Irlands västkust till 48° nordlig latitud och därifrån österut längs denna latitud till Brest,

oceanfart: fart bortom den för närfart angivna linjen.

Fartyg anses under resa hela tiden användas i den vidsträcktaste fart som resan omfattar. Hänsyn tages dock ej till sådan oförutsedd utsträck­ning av resan som föranledes av storm, sjöskada eller annan nödsituafion.

Förordnande enligt 1 kap. 10%  Förordnande enligt 1 kap. //§
tredje stycket lagen (1965:719) om tredje stycket lagen (1965:719) om
säkerheten på fartyg gäller även vid säkerheten på fartyg gäller även vid
tillämpningen av sjöarbetsfidslagen tillämpningen av sjöarbetstidslagen
i den mån förordnandet har bety- i den mån förordnandet har bety­
delse för fillämpningen.                        delse för tillämpningen.

Vid beräkning av arbetstid undantages, utom i fall som avses i 8§, dels måltidsrast, dels annat uppehåll i skeppstjänsten, om sjömannen enligt förmans besked får avlägsna sig från arbetsplatsen under uppehållet och detta varar minst 1 timme.

6§

På fartyg, vars bruttodräktighet På fartyg, vars bruttodräktighet

understiger 500 registerton, får i     understiger 500, får i närfart den närfart  den  ordinarie  arbetstiden     ordinarie  arbetstiden  för  sjöman

 

Prop. 1981/82:87                                                                   12

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

för sjöman som avses i 5 § uppgå till som avses i 5 § uppgå till högst 24
högst 24 timmar under två dygn i timmar under två dygn i följd när
följd när fartyget är till sjöss.      fartyget är till sjöss.

Under dygn då fartyget går från eller kommer till hamn får den ordinarie arbetstiden uppgå till högst 8 timmar, om fartyget ligger i hamn minst halva dygnet. Är fartyget fill sjöss eller annars under gång större delen av sådant dygn, får den arbetstid tillämpas som motsvarar arbetstiden enligt första stycket med den begränsningen att den ordinarie arbetstiden medan farty­get ligger i hamn ej får överstiga den tid som återstår när från 9 timmar dras den ordinarie arbetstid som sjömannen redan fullgjort under dygnet.

För sjöman som omfattas av första och andra styckena får den ordinarie arbetstiden under en fast period av två veckor ej överstiga 112 limmar.

Första — tredje styckena gäller ej sjöman som tillhör maskinpersonalen, om fartygets maskinstyrka överstiger 550 effektiva hästkrafter.

16§
Befälhavare skall se till att ett ex-    Befälhavare skall se till att ett ex-

emplar av denna lag finns tillgäng-     emplar av denna lag finns tillgäng­ligt på fartyget, om detta har en     ligt på fartyget, om detta har en bruttodräktighet av minst 25 regis-     bruttodräktighet av minst 25. terton.

Denna lag träder i kraft den 18 juli 1982. Vid tillämpningen av lagen avses med bruttodräktighet det bruttodräktighetstal som anges i det mät­brev som gäller för fartyget.

7    Förslag till

Lag om  ändring i  förordningen  (1961:87)  om  registrering och mönstring av sjömän (mönstringsförordningen)

Härigenom föreskrivs att 1, 12, 37 och 41 §§ förordningen (1961:87) om registrering och mönstring av sjömän (mönstringsförordningen)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Svensk sjöman, som är anställd å Svensk sjöman, som är anställd å
svenskt handelsfartyg med en net- svenskt handelsfartyg med en brut­
todräktighet av 20 registerton eller todräktighet av 50 eller mera, skall
mera, skall vara inskriven som sjö- vara inskriven som sjöman i regis­
man i register hos arbetsmarknads- ter hos arbetsmarknadsstyrelsen
styrelsen (sjömansregistret). In- (sjömansregistret). Inskrivning må
skrivning må ock eljest ske av ock eljest ske av svensk sjöman,
svensk sjöman, som visar eller gör som visar eller gör sannolikt att han

' Förordningen omtryckt 1979: 37.

 

Prop. 1981/82:87

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13

sannolikt att han är anställd eller     är anställd eller skall vinna anställ-skall vinna anställning å handelsfar-     ning å handelsfartyg, tyg-Inskrivning skall ske hos mönstringsförrättare.

Arbetsmarknadsstyrelsen utser mönstringsförrättare inom riket efter samråd med sjöfartsverket. Mönstringsförrättare utom riket är svensk utlandsmyndighet som chefen för utrikesdepartementet utsett därfill. För­teckning över de orter där mönstringsförrättare finnes skall intagas i publi­kationen "Underrättelser för sjöfarande ".

12§

Sjöman, som tillträder befattning på svenskt handelsfartyg med en nettodräktighet av 20 registerton eller mera, skall påmönstras farty­get,

a)  om fartyget går i utrikes fart,

b)  om fartyget går i inrikes fart och är att hänföra till passagerarfar­tyg, såvida fartyget enligt gällande passagerarfartygscertifikat må nytt­jas till passagerares befordran i kustfart eller vidsträcktare fart samt ej utgår allenast på lustresa eller annan tillfällig resa.

Sjöman, som tillträder befattning på svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet av 50 eller mera, skall påmönstras fartyget,

a)  om fartyget går i utrikes fart,

b)  om fartyget går i inrikes fart och är att hänföra till passagerarfar­tyg, såvida fartyget enligt gällande passagerarfartygscertifikat må nytt­jas till passagerares befordran i kustfart eller vidsträcktare fart samt ej utgår allenast på lustresa eller annan fillfällig resa.

37 §

För svenskt handelsfartyg med en nettodräktighet av 20 registerton eller mera, för vilket sjömansrulla, som i 34 § sägs, ej utfärdas och vil­ket icke utgår allenast på lustresa eller annan tillfällig resa, skall be­fälhavaren upprätta manskåps-förteckning. Sådan förteckning skall innehålla uppgifter om farty­get samt dess redare, befälhavare och besättning. Av förteckningen skall framgå, att föreskrivna krav i fråga om befälets behörighet samt fordringarna enligt 6 kap. / § för­ordningen (1965:908) om säkerhe­ten på fartyg i fråga om syn- och hörselförmåga hos den, som nyttjas såsom utkiksman eller rorsman, äro uppfyllda. Manskapsförteck­ning gäller under fartygets segla-tionsfid, dock under högst ett år från upprättandet.

För svenskt handelsfartyg, med en bruttodräktighet av 50 eller mera, för vilket sjömansrulla, som i 34 § sägs, ej utfärdas och vilket icke utgår allenast på lustresa eller an­nan tillfällig resa, skall befälha­varen upprätta manskapsför-teckning. Sådan förteckning skall innehålla uppgifter om farty­get samt dess redare, befälhavare och besättning. Av förteckningen skall framgå, att föreskrivna krav i fråga om besättningens behörighet samt fordringarna enligt 6 kap. 3 § förordningen (1965:908) om säker­heten på fartyg i fråga om besätt­ningens syn- och hörselförmåga är uppfyllda. Manskapsförteckning gäller under fartygets seglationsfid, dock under högst ett år från upprät­tandet.

 

Prop. 1981/82:87                                                                   14

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Manskapsförteckning skall upprättas i två exemplar och godkännas av mönstringsförrättare. Ena exemplaret av förteckningen skall finnas om­bord å fartyget och det andra förvaras vid sjömansregistret.

41 §
Svenskt  handelsfartyg  med  en      Svenskt  handelsfartyg  med  en

nettodräktighet av 20 registerton       bruttodräktighet av 50 eller mera

eller mera samt svenskt handelsfar-   samt svenskt handelsfartyg där på-

tyg där påmönstring  skett enligt        mönstring skett enligt 13 § må icke

13 § må icke tullklareras för avgång    tullklareras för avgång till utrikes

till utrikes ort, med mindre fartyget     ort, med mindre fartyget är försett

är försett med giltig sjömansrulla.       med giltig sjömansrulla.

Denna lag träder i kraft den 18 juli 1982. För fartyg vars dräktigheter enligt det mätbrev som gäller för fartyget har beräknats enligt kungörelsen (1954:550) angående skeppsmätning gäller äldre bestämmelser.

8   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs att 89 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

89 kap.'

Fartygsskrov, ej färdigbyggda eller ej kompletta fartyg i sammansatt, i ej sammansatt eller i isärtaget skick samt kompletta fartyg i ej sammansatt eller i isärtaget skick skall tulltaxeras enligt nr 89.01 om de ej har huvud­saklig karaktär av fartyg av speciellt slag.

Till fartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier tulltaxeras fillsammans med fartygen; för tillbehör och inventarier som föres i land för varaktigt ändamål från tullfria eller oförtullade fartyg, ävensom för sådana artiklar som förvärvats särskilt i uflandet och som inkommer med här tillverkade eller förut förtullade fartyg av fullbelagt slag, erlägges tull enligt vad i taxan annars föreskrives för varor av ifråga­varande slag, om ej generaltullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna finner att tull ej bör utgå.

89.01 Fartyg, ej hänförliga till nå-           89.01 Fartyg, ej hänföriiga till nå­
got av de följande numren i        got av de följande numren i
detta kapitel:                     detta kapitel:

A. krigsfartyg   ....    fri                A. krigsfartyg   ....    fri

B. fiskefartyg........    fri                B. fiskefartyg.......    fri

C. lustfartyg......... 4,5 %             C. lustfartyg......... 4,5 %

Senaste lydelse 1981:1087.

 

Prop. 1981/82:87

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15

D. andra slag:                      D. andra slag:

1.   av järn, med en 1. av järn, med en bruttodräktighet av bruttodräktighet av högst 70 ton   4,5 %   högst 70....      4,5 %

2.   andra.........    fri               2. andra........    fri

89.02                            Fartyg speciellt konstruera-        89.02 Fartyg speciellt konstruera­
de för bogsering (bogserbå- de för bogsering (bogserbå-
tar) eller påskjutning av and- tar) eller påskjutning av and­
ra fartyg:                                              ra fartyg:

A................. av järn, med en A. av järn, med en
bruttodräktighet av bruttodräktighet av
högst 70 ton.. 4,5 %         högst 70........... 4,5 %

B. andra  ..........    fri           B. andra  ..........    fri

89.3       Fyrskepp, flodsprutor, mudderverk av alla slag, ponton-kranar och andra fartyg i fråga om vilka förflyttningen är av underordnad betydelse i förhållande till deras huvuduppgift; flytdockor; flytande eller nedsänkbara borrnings- eller pro­duktionsplattformar               fri

89.4       Fartyg avsedda att upphuggas   ...................    fri

89.5       Annan flytande materiel än fartyg (t.ex. kassuner, bryggor, bojar och sjömärken)      fri

Denna lag träder i kraft den 18 juli 1982. Vid tillämpningen av lagen avses med bruttodräktighet det bruttodräktighetstal som anges i det mät­brev som gäller för fartyget.

9   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2§ lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. Arbetsgivaravgifter

2 § En arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall på den ersättning som utgetts till sådana för varje år betala även sjömanspensionsavgift med 0,80 procent.

I fråga om sjömän skall sjukför­säkringsavgift och folkpensionsav­gift beräknas efter de procentsatser som regeringen eller, efter regering­ens bemyndigande, riksförsäkrings­verket årligen fastställer. Procent­satserna skall utgöra den andel av

I fråga om sjömän skall sjukför­säkringsavgift och folkpensionsav­gift beräknas efter de procentsatser som regeringen eller, efter regering­ens bemyndigande, riksförsäkrings­verket årligen fastställer. Procent­satserna skall utgöra den andel av

 

Prop. 1981/82:87

Nuvarande lydelse

de i 1 § första stycket 1 och 2 an­givna procentsatserna som svarar mot förhållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 31 oktober de tre år som närmast föregått det år då pro­centsatserna fastställs. Hänsyn skall därvid inte tas till fartyg med en bruttodräktighet understigande trehundra registerton. Procentsat­serna beräknas med två decimaler.

16

Föreslagen lydelse

de i 1 § första stycket I och 2 an­givna procentsatserna som svarar mot förhällandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 31 oktober de tre år som närmast föregått det år då procentsatserna fastställs. Hänsyn skall därvid inte tas till fartyg med en bruttodräktighet understigande 300. Procentsatserna beräknas med två decimaler.

Med sjöman avses i denna lag den som skall betala sjömansskatt enligt 1 § 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Denna lag träder i kraft den 18 juli 1982 och tillämpas första gången i fråga om avgifter som avser utgiftsåret 1983. Vid tillämpningen av lagen avses med bruttodräktighet det bruttodräktighetstal som anges i det mät­brev som gäller för fartyget.

10   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1940:176) med vissa bestämmel­ser om fraktfart med svenska fartyg' dels att i 1 och 3 §§ ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen", dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

I fråga om registreringspliktiga svenska fartyg och svenska bogser-fartyg äger Konungen, i den mån det prövas erforderligt, förordna, att resa med sådant fartyg må före­tagas allenast med tillstånd av Ko­nungen eller den Konungen därtill bemyndigat och under iakttagande av de villkor, som må hava upp­ställts för tillståndet. Vad nu sagts skall dock ej äga tillämpning å far­tyg, för vilket gällande passagerar­fartygscertifikat är utfärdat och vars bruttodräktighet understiger 350 registerton.

' Senaste lydelse av 1 § 1957: 290.

2§

Föreslagen lydelse

I fråga om registreringspliktiga svenska fartyg/år regeringen, i den mån det prövas erforderligt, för­ordna, att resa med sådant fartyg må företagas allenast med tillstånd av regeringen eller den regeringen därtill bemyndigat och under iaktta­gande av de villkor, som må hava uppställts för tillståndet. Vad nu sagts skall dock ej äga tillämpning å fartyg, för vilket gällande passage­rarfartygscertifikat är utfärdat och vars bruttodräktighet understiger 350.

 

Prop. 1981/82:87

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17

För fortskaffande av proviant eller andra förnödenheter för fartyget, förnödenheter, tillhöriga passagerare eller å fartyget anställda personer, eller gods som bärgats ombord å fartyget må villkor icke uppställas.

Utan hinder av förordnande, varom i första stycket sägs, skola i sjölagen givna föreskrifter, som avse befogenhet för befälhavaren att sälja av redarens gods eller för befälhavaren eller bortfraktaren att sälja av lasten eller vilka röra loss­ning av gods annorstädes än i be­stämmelseorten, äga tillämpning, ändå att därigenom gods skiljes från fartyget å annan ort än som vid läm­nande av tillstånd till resan be­stämts; dock må i fall, som avses i 133 § sjölagen, lossning av gods icke utan medgivande av Konungen eller den Konungen därtill bemyn­digat äga rum annorstädes än i lastningshamnen.

Utan hinder av förordnande, varom i första stycket sägs, skola i sjölagen givna föreskrifter, som avse befogenhet för befälhavaren att sälja av redarens gods eller för befälhavaren eller bortfraktaren att sälja av lasten eller vilka röra loss­ning av gods annorstädes än i be­stämmelseorten, äga tillämpning, ändå att därigenom gods skiljes från fartyget å annan ort än som vid läm­nande av fillstånd fill reSan be­stämts; dock må i fall, som avses i 133 § sjölagen, lossning av gods icke utan medgivande av regering­en eller den regeringen därtill be­myndigat äga rum annorstädes än i lastningshamnen.

Denna lag träder i kraft den 18 juli 1982.

11    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:419) om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:419) om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker dels att i 5 § ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen", dels att 1 § 1 mom. och 3 § 2 mom. skal ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

1 mom. Spritdrycker må icke med fartyg av mindre nettodräk­tighet än femhundra ton införas från internationellt eller utländskt område till svenskt territorialvat­ten.

Då särskilda omständigheter där­till föranleda, må Konungen beträf­fande fartyg av större nettodräk­tighet, än nu sagts, meddela mot­svarande förbud att gälla i fråga om införsel fill visst område av svenskt territorialvatten.

H

Föreslagen lydelse

1 mom. Spritdrycker må icke med fartyg av mindre bruttodräk­tighet än 850 införas från internatio­nellt eller utländskt område till svenskt territorialvatten.

Då särskilda omständigheter där­till föranleda, må regeringen beträf­fande fartyg av större bruttodräk­tighet, än nu sagts, meddela mot­svarande förbud att gälla i fråga om införsel till visst område av svenskt territorialvatten.

 

Prop. 1981/82:87

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18

3§

2 mom. Har chef för tull- eller kustbevakning med hänsyn till be­farad olovlig införsel av sprit­drycker funnit särskild tullbevak­ning böra anordnas å fartyg av mindre nettodräktighet än femhundra ton, vilket ankommer från eller avgår till utrikes ort, må, därest beslag ägt rum å drycker, vilka under resan medförts å farty­get, bevakningschefen kunna för­ordna, att kostnaden för bevakning­en skall gäldas av fartygets ägare.

2 mom. Har chef för tull- eller kustbevakning med hänsyn till be­farad olovlig införsel av sprit­drycker funnit särskild tullbevak­ning böra anordnas å fartyg av mindre bruttodräktighet än 850, vil­ket ankommer från eller avgår till utrikes ort, må, därest beslag ägt rum å drycker, vilka under resan medförts å fartyget, bevaknings­chefen kunna förordna, att kostna­den för bevakningen skall gäldas av fartygets ägare.

Kostnaden för bevakningen skall utgå efter gällande taxa för extra tullförrättningar samt gäldas i den ordning, som härutinnan är stadgat i fråga om ersättningsbelopp för sådan förrättning.

Denna lag träder i kraft den 18 juli 1982. Vid fillämpningen av lagen avses med bruttodräktighet det bruttodräktighetstal som anges i det mät­brev som gäller för fartyget.

 

Prop. 1981/82:87                                                    19

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-01-08

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Elias­son, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Elmstedt

Proposition om ändrade regler för angivande av fartygs dräktighet.

1    Inledning

Förenta nationernas Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisation (IMCO) antog den 23 juni 1969 en konvention om skeppsmätning med därtill hörande internafionella skeppsmätningsregler. Sverige underteck­nade den 23 december 1969 konventionen med förbehåll för rafifikation. Regeringen beslöt den 23 november 1978 att genom proposition (prop. 1978/79:37) föreslå riksdagen att godkänna konventionen. Riksdagen biföll förslaget (TU 1978/79:14, rskr 1978/79:165). Ratifikationen beslutades den 15 mars 1979 (SÖ 1979:06) och ratifikationsinstrumentet deponerades hos IMCO den 11 maj 1979.

Sedan erforderligt antal stater med tillräckligt stor andel av världshan­delstonnaget tillträtt konventionen kommer denna att träda i kraft den 18 juli 1982.

2   Föredragandens överväganden

För en närmare beskrivning av skeppsmätningsförfarandet enligt nuva­rande regler och den nya konventionens innebörd vill jag hänvisa till prop. 1978/79:37. Min företrädare angav då att det var nödvändigt att se över viss lagstiftning med hänsyn till den förändrade innebörden i begreppen bruttodräktighet och nettodräktighet. Härvid angavs också att sjöfartsver­ket erhållit uppdrag att se över i vilken utsträckning det fanns anledning att förändra gränser uttryckta i dräktigheter i de olika regelsystemen på sjö­fartsområdet. Sjöfartsverket har efter sin genomgång funnit att en syste-

 

Prop. 1981/82:87                                                     20

matisk författningsrevision inte är nödvändig utan att en eventuell ompröv­ning kan ske fortlöpande i samband med tillämpningen av reglerna.

Jag vill komplettera den beskrivning av de nya reglerna som givits i prop. 1978/79:37 med att man både inom sjöfartsverket och internationellt kommit fram till att nettodräktigheten sådan den bestäms enligt 1969 års konvenfion är oanvändbar som parameter. Anledningen härtill är att den är resultatet av en kompromiss som i vissa lägen medger redaren att efter eget skön variera fartygets nettodräktighet. Den enda parametern med anknyt­ning till fartygs dräktighet bör således vara bruttodräktigheten. Jag kom­mer att ta upp effekterna av detta för varje nu aktuell författning särskilt. Övergång från netto- till bruttodräktighet som parameter i ett av de mest betydelsefulla sammanhangen, nämligen avgiftssättningen har redan skett den 1 januari 1982.

Art. 3 i konventionen stadgar bl. a. att konventionen är tillämplig på nya fartyg samt på existerande fartyg vilka undergår ombyggnad eller annan åtgärd som innebär väsentlig ändring av deras gällande bruttodräkfighet. Vidare är konventionens regler tillämpliga på existerande fartyg om ägaren begär det och på alla existerande fartyg fr. o. m. tolfte året efter dagen för konventionens ikraftträdande, dvs. fr.o.m. den 18juli 1994.

Såsom angavs i prop. 1978/79:37 bil. 2 antog IMCO: s församling redan 1977 en resolution med vissa regler för genomförandet av konventionens föreskrifter. I november 1981 antog emellertid IMCO:s församling revide­rade övergångsbestämmelser av i huvudsak följande innebörd.

På begäran av ägaren får administrationen medge att ett fartyg, som enligt konventionen skall-mätas enligt 1969 års regler, vid tillämpningen av föreskrifter i gällande internationella konvention om säkerheten för männi­skoliv till sjöss (f. n. SOLAS 1974 och SOLAS-protokollet 1978) får använ­da den bruttodräktighet som fartyget skulle ha fått enligt de regler som tillämpas före skeppsmätningskonventionens ikraftträdande. Denna över­gångsregel skall inte tillämpas på fartyg som kölsträcks efter den 31 decem­ber 1985 med följande undantag:

a)   När det gäller tillämpningen av kraven enligt regel 3 i kapitel IV angående radiotelegrafstation i SOLAS 1974 på fartyg som är kölsträckta före den 18 juli 1994 får administrationen fortsätta att utgå från den brutto­dräktighet som fartyget skulle ha haft enligt de regler som gäller före skeppsmätningskonventionens ikraftträdande.

b)   Vid tillämpningen av regler på lastfartyg vars bruttodräktighet är mindre än 1 600 registerton enligt nationella skeppsmätningsregler och som kölsträcks efter den 31 december 1985 får administrationen fortsätta att fram till den 18 juli 1994 utgå från den bruttodräktighet som fartyget skulle ha haft enligt de regler som gäller före skeppsmätningskonventionens ikraftträdande.

Art. 3 i skeppsmätningskonventionen och de därefter av lMCO:s för­samling antagna reglerna medför behov av övergångsbestämmelser i lagen (1965: 719) om säkerheten på fartyg.

 

Prop. 1981/82:87                                                    21

Såsom anmärktes i prop. 1978/79:37 bygger redareansvarets begräns­ning i sjölagen (1891:35 s. 1, lagen omtryckt 1975:1289, ändrad senast 1981:808) på 1957 års konvention i ämnet. Denna konvention ersattes år 1976 av en ny konvention, som ännu inte trätt i kraft. Den nya konven­tionen använder bruttodräktighetsbegreppet enligt 1969 års internationella skeppsmätningsregler till skillnad från 1957 års konvention och sjölagens bestämmelser, vars begränsningsregler bygger på den nuvarande netto­dräktigheten utökad med det s. k. maskinavdraget. Sjölagsutredningen (Ju 1977:16) har avgett delbetänkandet (SOU 1981:8) Översyn av sjölagen 1 vari föreslås bl.a. att Sverige säger upp 1957 års begränsningskonvention och ratificerar 1976 års konvention i samma ämne. Med anledning härav föreslår utredningen erforderliga ändringar i sjölagen bl. a. beträffande dräktighetsbegreppet, dvs. övergång fill bruttodräktighet enligt 1969 års internationella skeppsmätningsregler. Utredningen noterar att många be­fintliga fartyg även efter den 18 juli 1982 kan komma att vara försedda med mätbrev enligt äldre regler, men att detta inte torde vålla några större problem eftersom det nya skeppsmätningssystemet är så beskaffat att man utan större svårigheter kan räkna ut bruttodräktigheten enligt 1969 års regler med hjälp av fartygets ritningar. Beredning av betänkandet pågår inom justitiedepartementet. Enligt uppgift kommer förslag grundat på be­tänkandet inte att kunna läggas fram för behandling i riksdagen under vårsessionen 1982.

Eftersom Sverige f.n. är bundet av 1957 års begränsningskonvention är det inte möjligt att redan nu göra någon ändring av dräktighetsgränserna i sjölagens bestämmelser om redareansvarets begränsning. Uppsägningsti­den för 1957 års konvenfion är ett år och det kan därför dröja till 1984 innan sjölagens regler om redareansvarets begränsning baseras på de nya skeppsmätningsreglerna. Detta medför att fartyg som är försedda med äldre mätbrev får sin ansvarsbegränsning beräknad efter brevets uppgifter om nettodräktighet och maskinavdrag. För nya fartyg som har mätbrev med dräktigheter enligt 1969 års regler kan det medföra svårigheter att räkna fram en äldre nettodräktighet och ett maskinavdrag. Från sjöfarts­verket har dock upplysts att man schablonmässigt skulle kunna få fram fingerade äldre uppgifter även för dessa fartyg. I avvaktan på att den av sjölagsutredningen föreslagna ändringen kan träda i kraft föreslås endast ett förtydligande i lagtexten för att upplysa om att det äldre dräktighetsbe­greppet avses.

Ett liknande problem föreligger beträffande lagen (1973: 1198) om ansva­righet för oljeskada till sjöss (ändrad senast 1978: 134). Denna lag bygger på en konvention från 1969. Dess regler om begränsning av skadeståndsan­svar utgår - liksom 1957 års konvention om redareansvarets begränsning och sjölagen - från nuvarande nettodräktighet ökad med maskinavdraget. Någon ändring av denna konvenfion i nu aktuellt avseende har inte skett. Sjölagsutredningen, som föreslagit vissa ändringar även i denna lag, har

 

Prop. 1981/82:87                                                     22

alltså inte kunnat föreslå någon ändring av dräktighetsbegreppet. I förelig­gande förslag upptas därför endast samma förtydligande som beträffande 235 § sjölagen.

Samma problem som beträffande lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss gäller även beträffande lagen (1973:1199) om ersättning från den internafionella oljeskadefonden (ändrad senast 1980:613). Den sistnämnda lagen bygger på 1971 års konvention om upprättande av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja, numera i dess lydelse enligt ett ändringsprotokoll antaget år 1976. I konventionen hänvisas beträffande fartygs dräkfighet till definitionen i den konvention som ligger till grund för lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss. Även i lagen om ersättning från den internationella oljeskadefonden bör enligt min mening därför införas ett förtydligande av innebörd att äldre bestämmelser gäller vid beräkning av fartygs dräktighet.

I ytterligare ett konventionsbundet sammanhang finns gräns angiven i nettodräktighet. Lagen (1960:419) om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker (ändrad senast 1978:960) innehåller begränsande föreskrifter för fartyg med en nettodräktighet som är mindre än 500 registerton. Lag­sfiftningen bygger på en konvention (SÖ 1925:36) angående motarbetande av smuggling av alkoholvaror antagen i Helsingfors år 1925. Anslutna till konventionen är, förutom Sverige, Danmark, Finland, Norge, Polen, Sov­jetunionen, Förbundsrepubliken Tyskland och Tyska demokratiska repub­liken (ratifikation av dåvarande Tyska riket).

Sjöfartsverket har gjort den bedömningen att fartyg som nu har en nettodräktighet av 500 registerton genomsnittligt kommer att ha en brutto­dräktighet av 850 enligt reglerna i 1969 års skeppsmätningskonvenfion. Jag anser därför att det är förenligt med förpliktelserna enligt 1925 års konven­tion att ersätta den nuvarande gränsen 500 nettoregisterton med en brutto­dräkfighet av 850.

Eftersom det är administrativt omöjligt att i samband med konventio­nens ikraftträdande räkna om samtliga existerande fartygs dräktigheter har till ett flertal lagar fogats övergångsbestämmelser av innebörd att det bruttodräktighetstal som anges i fartygets mätbrev skall gälla vid tillämp­ningen av lagen. Ett existerande fartyg med ett gällande äldre mätbrev kommer således att bedömas efter bruttodräktigheten beräknad enligt de äldre reglerna så länge detta mätbrev gäller.

Med hänsyn till att de upprättade lagförslagen endast utgör en nödvändig redaktionell konsekvens av Sveriges ratifikation av 1969 års skeppsmät­ningskonvention och konventionens ikraftträdande och lagstiftningen dessutom är av enkel beskaffenhet anser jag inte att lagrådets yttrande behöver inhämtas.

 

Prop. 1981/82:87                                                               23

3   Specialmotivering

3.1 Sjölagen

Förutom i 235 § med bestämmelser om redareansvarets begränsning, som jag redogjort för i det föregående, förekommer i sjölagen vissa andra gränser uttryckta i dräktighetstal. De disposifiva reglerna om liggetid och ersättning för överliggefid (81 och 86§§) utgår från fartygens nettodräk­tighet och avgränsningen av skyldigheten att föra skeppsdagbok (296 §) uttrycks i bruttodräktighet.

81 och 86 §§

Bestämmelserna om liggetid och ersättning för överliggetid har mycket gammalt ursprung och har i princip inte ändrats sedan 1930-talet. Från skeppsklarerarhåll har upplysts att man i vart fall under de senaste decen­nierna inte haft anledning att tillämpa reglerna. Parterna i sjöfraktavtalet träffar alltid överenskommelse i detta avseende. F.ö. lämnar även de dispositiva reglerna öppet hur liggetid och ersättning för överliggetid skall beräknas för fartyg med en nettodräkfighet som översfiger 400 registerton. Det kan med fog göras gällande att bestämmelserna om ersättning för överliggetid i 86 § numera blivit obsoleta, bl. a. med hänsyn till de låga beloppen som där föreskrivs.

Sjölagsutredningen (Ju 1977:16) har i tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över även 5 kap. och kommer därvid att klarlägga om det är nödvändigt att behålla bestämmelser om liggetid och föreslå den utformning reglerna i sådant fall bör ha. Trots detta anser jag att det finns skäl att redan nu upphäva de ekonomiskt betydelselösa särbestämmelserna om ersättning för överliggetid för fartyg under 400 nettoregisterton. Bestämmelserna i 81 § om liggetid har f.n. enhetlig nordisk utformning. Jag har därför samrått med de övriga nordiska länderna om nu föreslagen ändring av denna paragraf. Förslaget innebär en övergång från nettodräkfighet till brutto­dräktighet, varvid siffrorna ändrats så att de olika värdena genomsnittligt motsvarar varandra.

235 §

Som jag redogjort för i den allmänna motiveringen har denna bestämmel­se om redareansvarets begränsning endast kunnat förses med förtydli­gande om att det äldre dräktighetsbegreppet avses.

296 §

Skyldigheten att föra skeppsdagbok är knuten till fartygets bruttodräk­tighet. För handelsfartyg är gränsen 20 registerton och för fiskefartyg 80 registerton. Eftersom det nya bruttodräktighetsbegreppet konstruerats så att det genomsnittligt stämmer överens med det nuvarande anser jag inte

 

Prop. 1981/82:87                                                                   24

att det finns skäl att ompröva dräktighetsnivån. Jag föreslår alltså att endast den nuvarande bruttodräktighetsgränsen byts ut mot motsvarande begrepp enligt 1969 års regler.

3.2       Lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss

Som jag anfört i den allmänna motiveringen kan man på grund av innehållet i konventionen inte nu ändra lagens dräktighetsbegrepp. Ett förtydligande om att äldre regler gäller föreslås i 1 §.

3.3       Lagen om ersättning från den internationella oljeskadefonden

Som jag anfört i den allmänna motiveringen föreslås här ett förtydli­gande av samma skäl som under 3.2.

3.4       Lagen (1958:295) om sjömansskatt (ändrad senast 1981:1004)

Gränsen för lagens tillämplighet är satt vid en bruttodräktighet av minst 100 registerton. Bruttodräktigheten skall härvid anses vara det bruttodräk­tighetstal som anges i fartygets mätbrev.

3.5       Lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg (lagen omtryckt 1978:109,
ändrad senast 1981:318)

Lagen om säkerheten på fartyg (sjösäkerhetslagen) innehåller ett flertal bestämmelser med anknytning till fartygs bruttodräktighet. Sjösäkerhets­lagens regler bygger i stor utsträckning på internationella konventioner. Som jag har nämnt i den allmänna motiveringen har IMCO i november 1981 antagit en resolution om nya övergångsbestämmelser till skeppsmät­ningskonventionen. Den närmare innebörden av dessa framgår av den allmänna motiveringen. Övergångsbestämmelserna till konventionen gör det nödvändigt att införa särskilda övergångsbestämmelser även i lagen om säkerheten på fartyg. I övrigt finns ingen anledning att ändra de siffror på bruttodräktigheten som upptas i de olika paragraferna.

3.6       Sjöarbetstidslagen (1970:105, ändrad senast 1980:207)

Fartyg vars bruttodräktighet understiger 500 registerton enligt nuvaran­de regler och som går i s. k. lokalfart omfattas inte av lagstiftningen. Även andra bestämmelser i lagen är knutna till bruttodräktighet. Inte heller beträffande sjöarbetstidslagen finns det anledning att ändra nuvarande siffror i samband med att det äldre bruttodräktighetsbegreppet byts ut mot 1969 års bruttodräktighet. Av skäl som redovisats i den allmänna motive­ringen bör bruttodräktigheten vid tillämpningen av lagen anses vara det bruttodräktighetstal som anges i fartygets mätbrev.

 

Prop. 1981/82:87                                                                25

3.7       Förordningen (1961:87) om registrering och mönstring av sjömän (mön­
stringsförordningen) (förordningen omtryckt 1979:37, ändrad senast
1981:202)

Mönstringsförordningen är tillämplig på handelsfartyg med en netto­dräktighet av 20 registerton eller mera. Ytterligare föreskrifter i förord­ningen är knutna till samma dräktighetstal.

Som jag tidigare anfört bör nuvarande nettodräktighet i samband med konvenfionens ikraftträdande ersättas av bruttodräktighet enligt 1969 års regler i konventionen. Mönstringsutredningen (K 1979:02) har i principbe­tänkandet (Ds K 1980: 13) Enklare mönstring och bättre registrering av sjömän förordat en övergång från 20 nettoregisterton till en bruttodräk­tighet av 20 registerton. Utredningen har härvid anfört såsom skäl att sjösäkerhetslagen och den behörighetsförordning som grundas på lagen innehåller gränser vid 20 bruttoregisterton. Förslag på grundval av mönst­ringsutredningens betänkande har lagts fram för riksdagen.

För egen del gör jag följande bedömning. Det finns ingen anledning att i detta sammanhang ta upp frågan om en utvidgning av mönstringsskyldig­heten. Jag föreslår därför att den nuvarande gränsen vid 20 nettoregister­ton ersätts med en gräns vid en bruttodräktighet av 50 enligt det mätbrev som gäller för fartyget. Enligt sjöfartsverket motsvarar dessa två värden genomsnittligt varandra. För att inte komplicera den nuvarande mönst­ringsadministrationen förordar jag en övergångsbestämmelse av innebörd att nuvarande regler med anknytning till nettodräktigheten skall fillämpas för fartyg med mätbrev enligt nu gällande skeppsmätningsregler. - Vidare upptar förslaget redaktionella ändringar i 37 § till följd av att förordningen (1965:908) om säkerheten på fartyg, fill vilken.hänvisas, har ändrats.

3.8       Lagen (1977:975) med tulltaxa (ändrad senast 1981:1087)

I tulltaxan finns upptagen en gräns för tullplikt vid 70 bruttoregisterton. En övergång till bruttodräktighet enligt de nya skeppsmätningsreglerna med oförändrade siffror torde inte vålla något problem.

3.9       Lagen (1981:691) om socialavgifter

I 2 kap. 2§ lagen om socialavgifter finns särskilda bestämmelser om sociala avgifter för sjömän. I föreskriften finns upptagen en gräns vid 300 bruttoregisterton. Jag anser inte att en förändring av bruttodräktighetsbe­greppet har någon betydelse i detta sammanhang.

 

Prop. 1981/82:87                                                                26

3.10    Lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska
fartyg (ändrad senast 1957:290)

Lagen med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg ingår i beredskapslagstiftningen och är således inte f. n. i tillämpning. Lagen ger regeringen möjlighet att föreskriva att trafik med svenska fartyg med en bruttodräktighet som inte understiger 350 registerton inte får ske utan tillstånd. Enligt min mening saknar det i detta sammanhang betydelse med en övergång från äldre bruttodräkfighetsbegrepp till nytt. Vidare anpassas texten redakfionellt till nu gällande regler för registreringsplikt.

3.11    Lagen om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker

Som jag anfört i den allmänna motiveringen är det väl förenligt med konventionen att göra den ändringen i lagen om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker att ersätta nuvarande nettodräktighet med brutto­dräktighet enligt 1969 års regler.

4    De upprättade lagförslagen

I enlighet med vad jag nu anfört har inom kommunikationsdepartemen­tet upprättats förslag till

1.   lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

2.   lag om ändring i lagen (1973: 1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss,

3.   lag om ändring i lagen (1973:1199) om ersättning från den internatio­nella oljeskadefonden,

4.   lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

5.   lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg,

6.   lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105),

7.   lag om ändring i förordningen (1961:87) om registrering och mönst­ring av sjömän (mönstringsförordningen),

8.   lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa,

9.   lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

 

10.   lag om ändring i lagen (1940: 176) med vissa bestämmelser om frakt­fart med svenska fartyg,

11.   lag om ändring i lagen (1960:419) med förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker.

De under 1, 2 och 3 angivna förslagen har upprättats i samråd med chefen för justitiedepartementet, det under 4 angivna förslaget i samråd med chefen för budgetdepartementet, de under 8, 10 och II angivna förslagen i samråd med chefen för handelsdepartementet och det under 9 angivna förslaget i samråd med chefen för socialdepartementet.

 

Prop. 1981/82:87                                                              27

5   Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att antaga inom kom-munikafionsdepartementet upprättade förslagen till

1.    lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

2.    lag om ändring i lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss,

3.    lag om ändring i lagen (1978:1199) om ersättning från den inter­nationella oljeskadefonden,

4.    lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

5.    lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg,

6.    lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105),

7.    lag om ändring i förordningen (1961:87) om registrering och mönstring av sjömän (mönstringsförordningen),

8.    lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa,

9.    lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

 

10.   lag om ändring i lagen (1940: 176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg,

11.   lag om ändring i lagen (1960:419) med förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker.

6   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan­den har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982